kontrollera att du svarat på det som efterfrågas. Mål som examineras i tentamen är mål målen finns sist i dokumentet

Transkript

1 Örebro Universitetet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapeutprogrammet Arbetsterapi B Processer, perspektiv och förhållningssätt Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och förhållningssätt 5.5 hp Tentamen utgår från ett case, efter caset följer frågor. Frågorna är för tydlighet uppdelade i a-, b-, cfrågor- när du skriver dina svar- för tydlighet, skriv dem var för sig. Läs frågorna noggrant och kontrollera att du svarat på det som efterfrågas. Mål som examineras i tentamen är mål målen finns sist i dokumentet Vårterminen 2016 Tentamensansvarig: 2 0!6-"63-15 Maria Dahlström L y c k a till! Case Morgan Morgan bor i det lilla samhället som vi kallar "Dalhöjden" tirisa m mans med hustrun Lena. Morgan har två vuxna söner i 40-årsåldern och fyra barnbarn, som han träffar någon gång om året. Lena har tre vuxna barn och flera barnbarn. Lenas minsta barnbarn, Minna 2 år och Maximilian 4 år kommer på besök någon gång i månaden tillsammans med sin mamma och då stannar de ofta över helgen. Dalhöjden är en av landets alla bruksorter. Samhället består av en dal där en riksväg passerar. De flesta husen i samhället Dalhöjden ligger från dalen upp mot en sluttande bergssida (" höjden"). Det innebär att många i samhället påverkas av backen om de går eller cyklar. Inom en radie på fem mil finns några mindre städer. l samhället finns två livsmedelsaffärer/andra affärer, skola, äldreboende, bensinmack, folkets hus, kyrka och andra samlingslokaler. Här i samhället finns ingen "riktig" vårdcentral-l men en diskrikssköterskemottagning har öppet två- tre dagar i veckan. Arbetsterapeut och andra funktioner finns tillgängliga två- tre dagar i veckan (t.ex. sjukgymnast och biståndsbedöma re). Morgan är 72 år och har arbetat på bruket. Han började jobba som 15-åring och de första tjugo åren hade han ett tungt och påfrestande arbete som gjorde att han ofta hade problem från rörelseapparaten, mest ryggen. För att slippa det tunga arbetet har han vidareutbildat sig, under resten av yrkeslivet har han jobbat som tjänsteman på bruket. Ryggproblemen har han inte känt av sen han bytte yrke. Hustrun Lena arbetar som landskapsarkitekt på en firma i en stad ca fem mil bort. Hon är yngre än Morgan och har flera år kvar att yrkesarbeta. Paret bor i en tvåplansvilla nära en av affärerna. Nedervåningen är delvis nyrenoverad och här finns ett rymligt kök och ett stort vardagsrum med öppen planlösning. Här finns badrum, gästrum och två "kattrum" och utanför det en kattgård. På övervåningen finns tre sovrum, ett tv-rum och en toalett, i ett av sovrummen har Morgan sitt hobbyrum. Morgan och Lena har ett stort sovrum med innätad balkong med utsikt vacker utsikt över dalen och vackert skogsklädda berg.

2 Lena har ett stort intresse som Morgan automatisk blivit involverad i. Lena föder upp katter och Morgan är, {från början var han helt avståndstagande) numera, till viss del, delaktig i kattintresset. Han tycker att det är ganska mysigt med de stora keliga katterna som "äger huset". Flera av katterna sover ofta med paret i sängen. När det finns kattungar brukar kattmamman och ungarna ha sitt "viste" i parets sovrum. Det är ganska trevligt tycker Morgan. Lena har just nu åtta vuxna katter och två kullar med kattungar. Katterna är oftast ett bra sällskap under dagarna. Katterna ska skötas, det ska tömmas kattlådor, klippas klor och kammas päls- Morgan hjälper till med lådor och mat. Likaså är han lite behjälplig till Lena när katterna ska badas och friseras inför kattutställningar. Han är däremot inte alls intresserad av att vara med på kattutställning. Lena gör resor över större delen av Sverige och de dagarna blir långa och tråkiga, tycker Morgan. Han är inte alls intresserad av att vara social och "prata katt" med en okända människor. Han är inte heller så intresserad av att umgås med "alla" kattungeköpare som kommer på besök, både en och flera gånger, för att se den kattunge de valt ut. Det blir för mycket folk som springer i huset tycker Morgan. Han blir irriterad och kan ofta inte låta bli att visa det. Det kan hända samma sak även när barnbarnen kommer på besök. Han är van att sköta sig själv och vill ha lugn och ro för att kunna utöva sina egna intressen. Morgan är en morgonpigg man som tycker om ordning och reda. Varje vardag går han "ronden" som han kallar det, han ser till så att allting är som det ska i huset. Morgan har en lätt torrmopp som han tar en städrunda med på bottenvåningen- och det fastnar massor av päls på moppen. Snyggt ska det vara! Han kontrollerar och skriver upp temperatur, och väderdata. Efter det ser han till att alla katter får den mat de ska ha, sen tar han sin egen frukost för att njuta i lugn och ro, ofta med en katt i knät. Ibland blir det en städrunda även på kvällen, han muttrar ofta över all kattsand som sprids i huset. På helgen bjuder han ofta Lena frukost på sängen. Det är hon värd efter sin långa arbetsvecka! Lena och Morgan tycker om äta god mat tillsammans och Lena överraskar gärna med något gott hemlagat tillsammans med vänner. Hon lagar tre-rätters och serverar snyggt som på restaurang. Hon har lärt sig att de har olika smak när det gäller hur maten serveras. Morgan avskyr t.ex. när såsen hamnar på den övriga maten. Morgan är en samlare; han har stora samlingar av mynt och frimärken som han har ordnade i album och skåp på väggen i sitt arbetsrum. Han vill inte gärna att katterna följer med in t ill hans hobbyrum. Det är irriterande när de vräker ut sig över hans material eller framför datorn. Morgan lägger ner mycket av sin tid på sina samlingar och följer ämnet i olika diskussionsgrupper på nätet. Några gånger om året träffar han ett gäng likasinnade samlare i en närliggande stad. De lunchar tillsammans och diskussionerna drar ofta ut på tiden. Morgan och Lena lever ett gott liv tillsammans. Lena har en kompis från " kattvärlden" som en gång vartannat år flyttar in i huset och är kattvakt så Lena och Morgan kan åka på semester. De åker t ill en liten semesterö som de älskar att återvända till- en resa som de ser mycket fram emot att göra. Morgan har under flera år upplevt problem från kroppen. Av och till känner han av smärta från lederna; mestadels från höger axelfarm/hand {någon gång även från knän och höfter), vilket då också påverkar honom i dagliga aktiviteter. Problemen försvinner sen och han slutar att tänka på dem t ills de dyker upp igen- och nu har de dykt upp allt oftare. Han som gärna är med i katternas dagliga skötsel, känner att han ibland inte riktigt orkar med detta. Mer oroande är det att många andra aktiviteter i vardagen påverkas. En av vännerna bland "samlarna" har en dotter som är arbetsterapeut och vännen har berättat en hel del om vad dottern gör i sitt yrke. Vännen tror att

3 Morgan skulle ha nytta av att träffa en arbetsterapeut. "Jag har hört att arbetsterapeuter är bra på att utreda vad som verkligen är problem", säger vännen. Morgan har kontaktat dig via telefon för ett första besök. ************************************************************************** Frågor l. Du är på väg hem till Morgan tillsammans med en student från termin 1 som gör sin första VFU-period på fyra dagar. Du berättar att du kommer att inleda ditt besök hos Morgan med att göra en intervju. Mål 2.6 A. Vad är ditt syfte med att starta med en intervju? B. Vilket bedömningsinstrument använder du vid ditt första möte med Morgan? Motivera ditt val... C. Vilka fördelar har en strukturerad bedömning, i förhållande till en ostrukturerad bedömning? C. Hur går det till när du använder bedömningsinstrumentet vid ditt första möte med Morgan? - Beskriv hur du använder dig av instrumentet vid din intervju med Morgan D. Räkna upp fem aktiviteter inom vilka Morgan har problem. 2. Utifrån den information du inhämtat vid ditt första möte väljer du en arbetsterapeutisk teoretisk referensram/modell som guide för vidare utredning och intervention. Mål 5.6. A. Berätta för studenten vad som är det generella syftet med att arbetsterapeuter utgår från en arbetsterapeutisk referensram. B. Ange vilken referensram du väljer. C. Motivera hur du ser den specifika nyttan av att utgå ifrån just denna referensram vid arbetet med Morgan? Beskriv hur du kopplar centrala delar från vald referensram till ditt arbete med Morgan. D. Du väljer också en annan typ av referensram/praxismodell Vad kallas en sådan typ av referensram/praxismodell och vad är syftet med att välja ytterligare en referensram i ditt arbete med Morgan?

4 3. För att, under utredningen, få en "egen", arbetsterapeutisk bild av Morgan aktivitetsförmåga, väljer du att göra en observation. Mål2.3.6 A. Välj aktivitet. Motivera ditt val i förhållande till Morgan. B. Du väljer att använda AD L-taxonomin vid din observation. Beskriv konkret hur du använder dig av instrumentet vid din observation av Morgans aktivitetsförmåga. C. Gör en fördjupad beskrivning av de problem som framkommer vid observationen. Den fördjupade beskrivningen ska endast vara på aktivitetsnivå, det ska tydligt framgå, vilka delar av aktiviteten som är svåra för Morgan att utföra, miljöns betydelse för aktiviteten ska beskrivas. Efter mötet med Morgan, berättar du för studenten om hur du använder dig av olika förhållningssätt i mötet med Morgan. 4. A. Vilka olika förhållningsätt finns det? (enligt modellen lntentional Relationship Model- IRM) Mål6.7 B. Beskriv teoretisk vad två olika förhållningssätt innebär och i vilket syfte de används (ej problemlösande förhållningssätt). C. När är det lämpligt att använda problemlösande förhållningssätt? Beskriv kort och ge exempel utifrån Morgan. D. Beskriv för studenten hur det förhållningssättet används vid lämplig situation vid mötet med Morgan. Det ska vara en konkret beskrivning av hur du gör vid det faktiska tillfället. 5. För att få studenten att förstå hur miljön påverkar Morgans aktivitetsförmåga beskriver du miljöns betydelse i relation till individ och aktivitet i just din valda referensram. Du använder Morgan och vald aktivitet som exempel. Mål 3.5.6

5 6. Morgan har ett tydligt långsiktigt mål. Han ska bo kvar i sitt hus. Tillsammans sätter ni upp delmål och kortsiktiga mål. Mål 2.6 A. Sätt upp ETI delmål, motivera valet. B. Sätt upp minst lvå kortsiktiga mål som leder till det valda del målet. De kortsiktiga målen ska beskriva vems mål det är, vad som ska utföras, hur ofta och när målen ska utvärderas, målen skrivs i presens. 7. studenten har hört talas om arbetsterapiprocesser och vill att du berättar. Du säger att det handlar om en process som ska ha en logisk ordning från utredning till utvärdering. Här koncentrerar du dig på att berätta om utvärdering. Mål A. Beskriv generellt för studenten, hur utvärdering går till. Vid din beskrivning av handledningen av studenten ska du beskriva hur du använder ditt_förhållningssätt, tala om syftet med valt förhållningssätt och beskriv sen konkret, hur du gör i den konkreta situationen. B. Nu är det är dags att utvärdera dina insatser hos Morgan. Vad är då viktigt att göra för att säkerställa att hans behov är tillgodosedda/målen har nåtts? -Beskriv kort hur den specifika utvärderingen hos Morgan kommer att gå till.

6 Mål som examineras Färdighet och förmåga 2. Anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid utredning av nedsatt aktivitetsförmåga 3. Anpassa och använda kunskap och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning av fysiska och sociala miljöfaktorer 4. Tillämpa färdigheter i utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärder 5. Visa förmåga att tillämpa arbetsterapeutiska teorier och modeller 6. Förmåga att skriftligt vid tentamen välja, motivera/argumentera för ställningstaganden i situationer kopplade till utredning Värderingsförmåga och förhållningssätt 7. Förmåga att tillämpa och att konkret beskriva hur terapeutiskt förhållningssätt tillämpas i mötet med en klient/student