Förtal och förolämpning. - Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 BrB - Gränsdragningen mot JK:s kompetensområde - Vissa konkurrensfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förtal och förolämpning. - Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 BrB - Gränsdragningen mot JK:s kompetensområde - Vissa konkurrensfrågor"

Transkript

1 Förtal och förolämpning - Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 BrB - Gränsdragningen mot JK:s kompetensområde - Vissa konkurrensfrågor RättsPM 2012:1 Utvecklingscentrum Stockholm Januari 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 BrB Förarbetena till bestämmelsen Förändringar sedan brottsbalkens tillkomst Nuvarande lagtext Inledning Målsägandens ålder och angivelse Av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt Rekommendationer kring åtalsprövningsregeln Handläggning av anmälningar Förtal och grovt förtal Vanliga frågeställningar vid allmänt åtal för förtal Förolämpning Gränsdragningen mot JK:s kompetensområde JK:s exklusiva behörighet Tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott Gränsdragningen mellan allmän åklagare och JK Rekommendationer Konkurrensfrågor Inledning Rekommendationer BILAGA Tillämpningen av den särskilda åtalsprövningsregeln Inledning Åtal för förtal och grovt förtal Åtal för förolämpning Iakttagelser från överprövningsverksamheten... 28

3 3 Sammanfattning Handläggning av anmälningar om förtal och förolämpning När en anmälan om förtal eller förolämpning kommer in för åtalsprövning bör det först göras en bedömning om det finns anledning att anta att brott har förövats. Om det i och för sig finns anledning att anta att brott har begåtts måste därefter en bedömning göras om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. När det gäller anmälningar om förolämpningar krävs också att en av tre specifika situationer (myndighetsutövning, ras o.d. eller sexuell läggning) föreligger för att allmänt åtal ska kunna väckas. Om det bedöms att åtal av särskilda skäl inte är påkallat från allmän synpunkt ska förundersökning inte inledas eller läggas ned. Åtal för förtal och grovt förtal bör anses av särskilda skäl vara påkallat från allmän synpunkt i följande fall Spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på den utpekade Omfattande spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade Omfattande spridning av påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning Omfattande spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens Om förfarandet bedöms som grovt förtal finns det större anledning att överväga allmänt åtal än i de fall då förfarandet bedöms som förtal Åtal för förolämpning bör anses av särskilda skäl vara påkallat från allmän synpunkt i följande fall Allmänt åtal för förolämpning bör övervägas vid systematiska förolämpningar under viss tid eller vid mycket allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag

4 4 Om åtal för förtal eller grovt förtal anses påkallat bör följande frågor behandlas 1. Vilka uppgifter och påståenden har lämnats? 2. Är brottet fullbordat? 3. Är innehållet i uppgifterna av sådan karaktär att det får anses vara förtal eller grovt förtal att sprida dessa? 4. Finns det en skyldighet att lämna uppgifterna eller var det försvarligt att lämna dessa? 5. Var uppgiften sann eller fanns det skälig grund för den? 6. Har gärningsmannen haft uppsåt? Om det råder tveksamhet huruvida anmälan avser tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott bör följande åtgärder vidtas Åklagaren bör gå igenom JK:s promemoria om kompetensfördelningen. Om tveksamheten återstår efter genomgång av promemorian ska JK alltid kontaktas. Under normal arbetstid på vardagar kan JK nås via Regeringskansliets växel ( ) och på helger och kvällstid kan JK nås på ett särskilt journummer (se s. 8 i promemorian). Jourverksamheten omfattar emellertid inte nattetid mellan Anmälningar eller misstankar bör alltid vidarebefordras till Justitiekanslern utan dröjsmål, dvs. omgående, beroende på den korta preskriptionstiden. När det gäller konkurrensfrågor bör åklagaren vara särskilt vaksam på följande frågeställningar Vid genomgång av anmälningar om förtal, grovt förtal och förolämpning bör man ta ställning till om det anmälda förfarandet även kan anses innefatta andra brott. Om det anmälda förfarandet innefattar brott med ett annat skyddsintresse bör åtal för såväl ärekränkningsbrott som det andra brottet övervägas. Om skyddsintresset är detsamma, t.ex. vad avser förtal och ofredande, föreligger sällan skäl för att åtala för båda brotten.

5 5 1 Inledning Utvecklingscentrum Stockholm har under 2010 påbörjat ett kartläggningsarbete kring fokusområdet Trygghet på Internet. I samband med detta arbete och genom överprövningsverksamheten har det konstaterats att det föreligger ett behov av att ge rekommendationer kring såväl tillämpningen av den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 brottsbalken (BrB) som handläggningen av misstankar om brott mot personuppgiftslagen (1998:204). Mot denna bakgrund har det under 2011 initierats ett projekt som avser ovanstående frågor och projektet har utmynnat i två rättspromemorior; denna rättspromemoria samt en rättspromemoria om handläggningen av misstankar om brott mot personuppgiftslagen (PUL). 1 Syftet med promemoriorna är att ge rekommendationer till åklagare för att de på ett enhetligt, effektivt och rättssäkert sätt ska kunna hantera dessa frågor. Inom ramen för arbetet med fokusområdet Trygghet på Internet har en tillsyn genomförts. 2 Delar av resultatet återfinns i en bilaga till respektive rättspromemoria. Vidare har ett erfarenhetsseminarium hållits i oktober 2011 med ca 20 åklagare från allmänna kammare i hela landet. Därutöver har samråd skett med företrädare för Justitiekanslern (JK) och Datainspektionen. I 5 kap. 5 BrB finns en s.k. särskild åtalsprövningsregel och där framgår inledningsvis att brotten förtal, grovt förtal och förolämpning inte får åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om målsäganden anger brottet till åtal får emellertid åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. För att åtal för förolämpning ska kunna väckas krävs vidare i princip att någon av tre särskilda förutsättningar är uppfyllda. Denna rättspromemoria syftar till att ge vägledning till åklagare när ett åtal för ärekränkningsbrott av särskilda skäl ska anses vara påkallat från allmän synpunkt. Brotten förtal, grovt förtal och förolämpning kan äga rum på olika sätt och i olika medier. Om brotten äger rum i tryckta skrifter eller i andra medier som åtnjuter ett grundlagsskydd är JK ensam åklagare. För att klargöra gränsdragningen mellan JK:s behörighet och allmän åklagares behörighet har JK upprättat en promemoria om kompetensfördelningen. Denna rättspromemoria syftar även till att ge ytterligare rekommendationer kring kompetensfördelningen mellan JK och allmän åklagare. Slutligen innehåller rättspromemorian något om konkurrensfrågor. Det kan konstateras att en del förfaranden, t.ex. omfattande verbala trakasserier av en annan person, utpekande av någon brottslig eller grova rasistiska eller homofobiska uttalanden, inte bara skulle kunna klassificeras som ärekränkningsbrott utan även andra brott, t.ex. brott mot PUL, ofredande, falsk tillvitelse eller hets mot folkgrupp. 1 RättsPM angående Brott mot personuppgiftslagen. 2 Tillsynsrapport från 2011 (ÅM-A 2011/0674).

6 6 2 Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 BrB 2.1 Förarbetena till bestämmelsen I strafflagen var ärekränkningsbrott förutom vissa specifika situationer där det fanns ett krav på angivelse s.k. målsägandebrott, vilket innebar att endast målsäganden kunde väcka enskilt åtal. 3 Straffrättskommittén föreslog att ärekränkningsbrotten skulle föras in under den allmänna åtalsplikten med den inskränkningen att åtal endast fick ske om det var påkallat ur allmän synpunkt. Kommittén framhöll att i de flesta fall torde det inte vara påkallat ur allmän synpunkt att väcka åtal för ärekränkningsbrott och att åklagarna utan vidare kan avvisa flertalet av de angivelser som kan förväntas. Straffrättskommittén menade dock att det fanns fall då en persons hela sociala existens hotas av förtal eller vanryktande och att han eller hon då är i behov av officiellt stöd för att vinna det skydd som en åklagare kan ge. 4 Flertalet av remissinstanserna var starkt kritiska mot straffrättskommitténs förslag och menade att det skulle öppna upp för alltför många allmänna åtal för ärekränkningsbrott. Riksåklagarämbetet konstaterade bl.a. att det ofta inte är möjligt att utan förundersökning avgöra huruvida åtal kan anses påkallat ur allmän synpunkt och föreslog därför att förolämpningsbrottet konstruerades såsom målsägandebrott och att det för övriga fall stadgades att allmänt åtal endast fick väckas om åtal av särskilda skäl är påkallat ur allmän synpunkt. Riksåklagarämbetet anförde att ett genomförande av förslaget skulle medföra att åklagarna blev överlupna med anmälningar om ärekränkningsbrott där det hävdas att åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Även flera andra remissinstanser förordade att förolämpning även fortsättningsvis skulle vara ett målsägandebrott. 5 Departementschefen konstaterade inledningsvis att han med viss tvekan kommit till uppfattningen att den allmänna åtalsrätten när det gäller ärekränkningsbrotten borde vidgas, men att kommitténs förslag gick alltför långt. Den mest ändamålsenliga lösningen, enligt departementschefen, var att förtalsoch förolämpningsbrotten alltjämt i princip fick vara målsägandebrott. Beträffande förolämpningsbrottet borde grundsatsen gälla undantagslöst, 6 men när det gällde förtalsbrottet kunde det däremot vara befogat att allmän åklagare ingrep i särskilt kvalificerade fall. Departementschefen anslöt sig till förslaget från riksåklagarämbetet och menade att allmänt åtal fick ske om det av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt samt att en förutsättning också borde vara att målsäganden angivit brottet till åtal. Med denna restriktiva utformning av lagtexten, menade departementschefen, att åklagarna fick anses ha stöd för att utan mera ingående undersökning avvisa obefogade anmälningar. Det påpekades vidare att om innehavare av allmän befattning 3 16 kap. 12 strafflagen. 4 Se redogörelse för kommitténs förslag i prop. 1962:10, s. C 184 f. 5 Se redogörelse för remissinstanserna i prop. 1962:10, s. C186 ff. 6 Dock ett undantag för ärekränkning mot ämbets- eller tjänstemän enligt 17 kap. i departementsförslaget.

7 7 utsattes för förtal, som avsåg hans åtgärder i befattningen, torde det ofta föreligga särskilda skäl för att väcka allmänt åtal Förändringar sedan brottsbalkens tillkomst Den nuvarande lagtexten är i princip densamma som vid brottsbalkens tillkomst. Under åren har en del redaktionella ändringar gjorts och det har även skett vissa utvidgningar av den allmänna åtalsrätten när det gäller förolämpningsbrottet upphävdes brottet missfirmelse av tjänsteman ; ett brott som låg under allmänt åtal, och med anledning härav infördes en rätt att väcka allmänt åtal för förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning. Riksåklagaren ansåg i remissyttrandet att den föreslagna åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 var alltför restriktiv och menade att orden av särskilda skäl borde utgå. 8 Denna uppfattning delades dock inte av departementschefen som ansåg att det endast skulle vara möjligt för allmän åklagare att, efter angivelse av målsäganden, beivra gärningen när det av särskilda skäl var påkallat ur allmän synpunkt. 9 Några konkreta exempel på sådana fall gavs dock inte i propositionen infördes en rätt att väcka allmänt åtal för förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. 10 I samband med införandet underströk departementschefen att en återhållsam tillämpning av åtalsregeln var åsyftad och allmänt åtal ska väckas endast i mer svårartade fall av sådana förolämpningar som anspelar på ras eller liknande kännetecken. Som exempel nämndes att någon vid upprepade tillfällen utsätts för sådan förolämpning på sin arbetsplats eller i sitt bostadsområde infördes en rätt att väcka allmänt åtal för förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning. 12 I förarbetena konstaterades att skyddet för de homosexuella bör utformas så att det överensstämmer med det skydd som andra minoritetsgrupper har och i propositionen uttalades att åtalsregeln bör tillämpas återhållsamt i enlighet med vad som redan nu följer av praxis. 13 År 2003 togs kravet på målsägandens angivelse bort för brott riktade mot barn Prop. 1962:10, s. C 188 f. 8 Prop. 1975:78, s Prop. 1975:78, s. 153 och s Prop. 1981/82: Se prop. 1981/82:58, s. 20 och s Prop. 1986/87:124 som språkligt ändrades genom prop. 2007/08: Prop. 1986/87:124, s Prop. 2002/03:53.

8 8 2.3 Nuvarande lagtext Inledning Ärekränkningsbrotten är i princip målsägandebrott, vilket innebär att huvudregeln är att målsäganden själv får väcka enskilt åtal för att beivra påstådd brottslighet. Detta framgår av den första meningen i 5 kap. 5 BrB där det anges att brott som avses i 1-3 (förtal, grovt förtal och förolämpning) inte får åtalas av annan än målsägande. Under vissa förutsättningar får dock allmänt åtal väckas för förtal, grovt förtal och förolämpning. En första förutsättning för allmänt åtal är att brottet ska ha riktat sig mot någon som är under 18 år eller att målsäganden har angivit brottet till åtal. En andra förutsättning är att åtal av särskilda skäl ska anses vara påkallat ur allmän synpunkt. En tredje förutsättning, som enbart gäller allmänt åtal för förolämpning, är att vissa kvalificerade situationer ska ha förelegat. Om någon av dessa inte föreligger är det i princip inte möjligt att väcka ett allmänt åtal för förolämpning. 15 Det handlar om förolämpning mot någon 1) i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, 2) med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse eller 3) med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning Målsägandens ålder och angivelse Tidigare var barn beroende av att dess vårdnadshavare agerade i åtalsfrågan (se 20 kap. 14 RB), vilket inte alltid var en tillfredsställande ordning; särskilt då vårdnadshavaren eller någon som stod denne nära begått brottet mot barnet. År 2003 genomfördes ett antal lagstiftningsåtgärder för att stärka skyddet för barn. En av dessa innebar att brotten förtal och grovt förtal lades under allmänt åtal om brotten riktat sig mot någon som inte fyllt 18 år. Detsamma gäller förolämpning mot barn i de uppräknade fallen. 16 Om målsäganden har fyllt 18 år krävs att han eller hon har angivit brottet till åtal för att åklagaren ska kunna väcka allmänt åtal. Av 20 kap. 3 2 st. rättegångsbalken (RB) framgår att åklagarens beslut att väcka åtal i vissa fall kan vara beroende av ett särskilt villkor, såsom tillstånd av myndighet eller angivelse av målsäganden. Angivelse av brott ska enligt 20 kap. 5 RB ske hos åklagare eller polismyndighet. Någon särskild form för angivelsen föreskrivs inte, men det ankommer på åklagaren att kunna styrka att angivelse skett om det ifrågasätts. I praktiken sker det på så sätt att det särskilt antecknas på polisanmälan att angivelse skett. JO har anfört att om mål- 15 Se dock undantaget i 20 kap. 4 RB, där det anges att om en handling innefattar flera brott och något av dem hör under allmänt åtal, må sådant åtal äga rum även för de övriga brotten. 16 Prop. 2002/03:53.

9 9 säganden anmält brottet till Polisen får brottet åtalas av åklagaren och någon särskild lämplighetsprövning av åtalsfrågan ska inte göras. 17 Detta innebär, som huvudregel, att om målsäganden har gjort en polisanmälan om förtal, grovt förtal eller förolämpning får även han eller hon anses ha angivit brottet till åtal. För det fall målsäganden själv har sökt upp en polisman eller en polisstation eller om målsäganden genom skrivelse eller telefonkontakt anmält brottet får angivelse antas ha skett oavsett om detta sedan antecknats i polisanmälan eller inte. Om det däremot är så att en polisman mer på eget initiativ, t.ex. inom ramen för ett ingripande, upptagit en anmälan om något eller några av de nämnda brotten utan att inhämta ett samtycke från målsäganden bör denne i ett tidigt skede av förundersökningen särskilt tillfrågas om brottet anges till åtal Av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt En andra förutsättning för ett allmänt åtal för förtal, grovt förtal och förolämpning är att åtal av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt. Såsom angivits ovan ger är tanken att allmänt åtal endast är avsett att förekomma i rena undantagsfall. Departementschefen ansåg att allmänna åklagare endast ska ingripa i särskilt kvalificerade fall. Några konkreta exempel lämnades inte i propositionen, men straffrättskommittén, vars förslag till vissa delar låg till grund för införandet av en möjlighet till allmänt åtal, pekade på fall där en persons hela sociala existens hotades av förtal. I bilagan redogörs för hur den särskilda åtalsprövningsregeln har tillämpats av åklagare; särskilt under år I nästa kapitel ges rekommendationer för hur den särskilda åtalsprövningsregeln bör tillämpas. 17 Se JO 1973 s. 115 (se även NJA 1994 s. 555).

10 10 3 Rekommendationer kring åtalsprövningsregeln 3.1 Handläggning av anmälningar När en anmälan om förtal eller förolämpning kommer in för åtalsprövning bör det först göras en bedömning om det finns anledning att anta att brott har förövats. Om det i och för sig finns anledning att anta att brott har begåtts måste därefter en bedömning göras om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. När det gäller anmälningar om förolämpningar krävs också att en av tre specifika situationer (myndighetsutövning, ras o.d. eller sexuell läggning) föreligger för att allmänt åtal ska kunna väckas. Om det bedöms att åtal av särskilda skäl inte är påkallat från allmän synpunkt ska förundersökning inte inledas eller läggas ned. För ärekränkningsbrotten finns en särskild åtalsprövningsregel i 5 kap. 5 BrB. Detta innebär att anmälningar om grovt förtal, förtal och förolämpning snarast ska underställas åklagare för bedömning om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. Mot bakgrund av den särskilda åtalsprövningsregeln anses inte heller ärekränkningsbrotten i 5 kap. BrB vara av enkel beskaffenhet och förundersökningen ska därför ledas av åklagare. 18 I de allra flesta fall vidtar inte heller Polisen några särskilda åtgärder innan anmälan lottas in, men det förekommer att förundersökning ibland har inletts och att förhör hållits med bl.a. målsäganden. När en anmälan om förtal eller förolämpning kommer in för åtalsprövning är det viktigt att först göra en översiktlig bedömning om brott överhuvudtaget kan anses föreligga. Såsom beskrivits tidigare i denna promemoria är vissa uttalanden om t.ex. värdeomdömen (att någon är ful eller otrevlig) inte ens brottsliga. Detsamma gäller om någon spridit uppgifter om att en person dömts för t.ex. trafik- eller andra ordningsförseelser. 19 Om det vid denna översiktliga bedömning av anmälan och eventuellt andra handlingar inte finns anledning att anta att brott överhuvudtaget har begåtts ska förundersökning inte inledas eller läggas ned på denna grund. I sammanhanget finns det skäl att påpeka att många anmälningar om förtal på Internet även kan anses innefatta brott mot PUL även om detta inte uttryckligen framgår av anmälan. För handläggning av sådana brott finns en särskild rättspromemoria. 20 Brott mot PUL ska i normalfallet handläggas av Polisen. 18 Se ÅFS 2005:9 Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål. Se dock prop. 2011/12:10 Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning, där det föreslås att Polisen från och med den 1 januari 2013 ska få besluta om förundersökningsbegränsning i de utredningar som leds av Polisen. Huruvida detta kommer att påverka förundersökningsledningen för ärekränkningsbrotten beror emellertid på eventuella förändringar av ÅFS 2005:9. 19 Se framför allt under punkten 3 i avsnitt Se RättsPM angående Brott mot personuppgiftslagen.

11 11 Om åklagaren vid en översiktlig genomgång av anmälan bedömer att brott mot PUL kan ha begåtts bör en sådan misstanke registreras och förundersökning inledas beträffande detta brott. Denna förundersökning bör dock överlämnas till Polisen för fortsatt handläggning under förutsättning att brottet anses vara av enkel beskaffenhet. Om det som påstås i anmälan objektivt sett kan betraktas som förtal eller förolämpning finns det skäl att gå vidare och bedöma om det är av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt att väcka åtal för brottet och därmed besluta om att inleda förundersökning. Under avsnitt 3.2 och 3.4 ges rekommendationer kring när det ska anses vara av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt att väcka åtal för dessa brott. Om åklagaren anser att åtal är av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt ska förundersökning inledas och ledas av åklagare. Om anmälan även innefattar en misstanke om brott mot PUL ska förundersökningen även beträffande detta brott ledas av åklagare. Under avsnitt 3.3 ges rekommendationer kring vilka frågeställningar som bör behandlas när det gäller utredningar om förtal. Om däremot åklagaren anser att åtal inte är av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt ska förundersökning antingen inte inledas eller läggas ned med hänvisning till den särskilda åtalsprövningsregeln. 3.2 Förtal och grovt förtal Åtal för förtal och grovt förtal bör anses av särskilda skäl vara påkallat från allmän synpunkt i följande fall Spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på den utpekade Omfattande spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade Omfattande spridning av påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning Omfattande spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens Om förfarandet bedöms som grovt förtal finns det större anledning att överväga allmänt åtal än i de fall då förfarandet bedöms som förtal Spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på den utpekade Om en person, utan målsägandens medgivande, sprider bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art (t.ex. bilder eller filmer som föreställer

12 12 onani eller samlag) och där målsäganden kan identifieras eller där det påstås att en viss målsägande figurerar och detta inte framstår som osannolikt bör utgångspunkten vara att allmänt åtal ska väckas. Spridning av enstaka nakenbilder som enbart föreställer målsägandens kropp torde knappast vara tillräckligt för att åtal av särskilda skäl ska anses påkallat från allmän synpunkt. Om bilderna eller filmerna spridits på Internet bör åtal för grovt förtal väckas eftersom bilderna/filmerna då fått en mycket omfattande spridning och gärningen i övrigt varit ägnad att medföra allvarlig skada för målsäganden. Omfattande spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade Såsom redogörs för i bilagan har det väckts en del allmänna åtal då inte bara filmer eller bilder av sexuell art på målsäganden spridits utan även då enbart sådana uppgifter spridits. Med hänsyn till hur åtalsprövningsregeln är utformad bör allmänt åtal endast väckas då en mer omfattande spridning har skett (t.ex. via Internet eller spridning till ett stort antal personer alternativt till personer som är bekanta med målsäganden) och då särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art har spridits. Exempel på detta kan vara när en falsk annons har publicerats som innehåller sådana uppgifter samt även kontaktuppgifter till målsäganden eller då det påstås att den identifierbara målsäganden arbetar som prostituerad. Om den misstänkte endast har satt upp en eller ett par lappar med kränkande uppgifter av sexuell art om målsäganden (t.ex. att målsäganden är prostituerad) eller spridit sådana uppgifter i grannskapet bör utgångspunkten vara att åtal inte av särskilda skäl är påkallat ur allmän synpunkt. Omfattande spridning av påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning För straffbarhet för förtal förutsätts att den lämnade uppgiften, t.ex. att utpeka någon som brottslig, är av nedsättande beskaffenhet. Den ska vara ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning, vilket ställer ett krav på att det ska vara fråga om en brottslighet av allvarligare beskaffenhet. För det fall det kan konstateras att ett uttalande i och för sig är kränkande och således kan bedömas som förtal är nästa fråga om det var försvarligt att lämna uppgiften. Den som lämnat en kränkande uppgift ska nämligen gå fri från ansvar om han eller hon var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgift i saken. Ibland kan det vara försvarligt att publicera uppgifter om att någon gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det förekommer relativt ofta att olika dags- och kvällstidningar publicerar uppgifter om vilka som har dömts för brott. I kommentaren till brottsbalken anges att det i och för sig kan vara straffbart att dra fram en gammal dom ur glömskan om det inte föreligger beaktansvärda skäl att göra det. Det anges vidare att det måste vara straffritt i ganska

13 13 stor utsträckning att som varning fästa andras uppmärksamhet på att någon begått brott eller ådragit sig misstanke om det. 21 Med hänsyn till hur åtalsprövningsregeln är utformad bör allmänt åtal för förtal endast i särskilda undantagssituationer väckas då den misstänkte har spridit uppgifter om att någon är brottslig. Om det genom kontroller kan konstateras att uppgiften i och för sig är riktig, dvs. att målsäganden de facto har dömts för det påstådda brottet, bör utgångspunkten vara att allmänt åtal inte ska väckas. Även i de fall då det framstår som helt uppenbart att målsäganden inte har begått brottet och alltså inte är brottslig bör presumtionen vara att åtal inte ska väckas. Något förenklat kan sägas att ju mer osannolikt påståendet är och knappt förtjänar att tas på allvar, desto mindre anledning att väcka åtal. För att ett åtal ska anses vara av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt torde krävas att det handlar om osanna påståenden om mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning. Ett sådant exempel skulle t.ex. kunna vara om en person i grannskapet eller på Internet har utpekats som pedofil eller våldtäktsman och det inte finns något som helst stöd för detta påstående. Ju mer klandervärt det påstådda brottet får anses vara desto större anledning att överväga allmänt åtal. Omfattande spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens I Straffrättskommitténs betänkande angavs det fanns fall då en persons hela sociala existens hotas av förtal eller vanryktande och att han eller hon då är i behov av officiellt stöd för att vinna det skydd som en åklagare kan ge. Även om flera remissinstanser ifrågasatte om det verkligen fanns sådana fall kan det möjligen förekomma situationer där en målsägande blir utsatt för en omfattande spridning av olika former av särskilt klandervärda uppgifter där ett allmänt åtal skulle kunna vara av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt. Utrymmet för detta får emellertid anses mycket begränsat. En första förutsättning är att uppgifterna i sig ska vara särskilt klandervärda från en objektiv utgångspunkt. Vidare är det viktigt att i det enskilda fallet bedöma vilka de sociala konsekvenserna blivit för målsäganden med anledning av att uppgifterna spridits. Förutom detta krävs att det skett en omfattande spridning. I förarbetena till brottsbalken angav departementschefen att det ofta torde föreligga särskilda skäl för att väcka allmänt åtal om innehavare av allmän befattning utsattes för förtal, som avsåg hans åtgärder i befattningen. 22 Sedan brottsbalkens tillkomst har det skett en förändring på så sätt att innehavare av allmänna befattningar, särskilt de som har möjligheter att fatta beslut som påverkar andra personer, utsätts för en ingående granskning av bl.a. massmedia. Detta är till många delar en positiv utveckling och en förutsättning för ett fritt och öppet demokratiskt samhälle. Om en innehavare av en allmän befattning utsätts för ovidkommande påståenden som avser hans eller hennes åtgärder i 21 Se Holmqvist m.fl., Brottsbalken En kommentar, s. 5: Prop. 1962:10, s. C 188 f.

14 14 befattningen torde det dock finnas ett visst utrymme för att väcka allmänt åtal för förtal; särskilt om de sociala eller yrkesmässiga konsekvenserna blivit mycket omfattande. Om förfarandet bedöms som grovt förtal finns det större anledning att överväga allmänt åtal än i de fall då förfarandet bedöms som förtal Om det förfarande som är aktuellt bedöms som grovt förtal, t.ex. på grund av allvarligheten i beskyllningarna eller den stora spridningsrisken, finns det större anledning att överväga allmänt åtal än i de fall då förfarandet bedöms som förtal. Det bör dock noteras att någon av de övriga fyra beskrivna situationerna också bör föreligga för att ett allmänt åtal överhuvudtaget ska kunna komma ifråga. 3.3 Vanliga frågeställningar vid allmänt åtal för förtal Om åklagaren anser att åtal för brottet av särskilda skäl får anses påkallat från allmän synpunkt bör följande frågeställningar behandlas 1. Vilka uppgifter och påståenden har lämnats? 2. Är brottet fullbordat? 3. Är innehållet i uppgifterna av sådan karaktär att det får anses vara förtal eller grovt förtal att sprida dessa? 4. Finns det en skyldighet att lämna uppgifterna eller var det försvarligt att lämna dessa? 5. Var uppgiften sann eller fanns det skälig grund för den? 6. Har gärningsmannen haft uppsåt i förhållande till de objektiva brottsförutsättningarna? 1 Vilka uppgifter och påståenden har lämnats? Liksom beträffande övriga brott måste en sedvanlig bevisvärdering göras för att utreda vilka uppgifter som har lämnats. Enbart ett påstående från målsäganden om att vissa uppgifter har spritts är inte tillräckligt för att gå vidare med ett åtal om förtal eller grovt förtal med mindre än att den misstänkte medger att han eller hon har spritt de aktuella uppgifterna. 2 Är brottet fullbordat? Av kommentaren till brottsbalken framgår att det förutsätts att en uppgift lämnas och att det görs till någon annan än den beskyllde. Brottet är att anse som fullbordat så snart uppgiften har kommit till tredje mans kännedom. Om

15 15 det däremot inte är styrkt att uppgiften kommit till tredje mans kännedom, även om den gjorts tillgänglig för andra, kan inte brottet anses fullbordat Är innehållet i uppgifterna av sådan karaktär att det får anses vara förtal eller grovt förtal att sprida dessa? En förutsättning för att en person ska kunna ådömas ansvar för förtal eller grovt förtal är att han eller hon utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Förtal omfattar inte bara uppgifter om en bestämd gärning eller omständighet utan även mera allmänna ärekränkande omdömen. Det krävs dock att det är uppgifter med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som exempel på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist. Ett påstående om att någon är ful eller otrevlig är däremot att anse som ett värdeomdöme. För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är av nedsättande beskaffenhet. Den ska vara ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning. 24 Det utmärkande för uttalandena bör vara att de genom sitt innehåll typiskt sett duger för att utsätta denne för andras missaktning. Som exempel har i brottsbeskrivningen angivits att någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. I båda fallen ska det vara sådana uppgifter som kan dra med sig andras missaktning; det måste således vara fråga om en brottslighet eller ett klandervärt levnadssätt av allvarligare beskaffenhet. Som exempel på brottslighet som inte kan anses vara av allvarligare beskaffenhet, i den mening att den är ägnad att utsätta någon för andras missaktning, kan nämnas olika former av trafikförseelser och ordningsförseelser. Ett spridande av en uppgift om att någon dömts för t.ex. fortkörning kan således inte konstituera ansvar för förtal. Även beträffande klandervärt levnadssätt krävs att det är av allvarligare beskaffenhet för att ansvar för förtal ska kunna komma ifråga. En bedömning måste alltid göras i varje enskilt fall, men påståenden om att någon är otrogen, sprider lögner eller är promiskuös kan idag knappast anses vara klandervärda levnadssätt av allvarligare beskaffenhet. Om någon däremot sprider uppgifter om att en person är alkoholist, narkotikamissbrukare eller ägnar sig åt eskortservice bör detta kunna bedömas som förtal. 23 Se NJA 2008 s. 946, jfr dock NJA 1992 s Se NJA 1992 s. 594 (samlag mellan två personer), NJA 1994 s. 637 (fotomontage på kända personer i sexuella situationer), RH 1992:58 (uppgifter till en socialnämnd om att modern till ett barn setts berusad), RH 1994:14 (påståenden om att en läkare saknade nödvändiga kunskaper), RH 1997:61 (en kontaktannons på Internet med sexuella anspelningar i annans namn) och Svea hovrätts dom den 28 november 2011 i mål B (spridande av sexuella bilder på en f.d. flickvän till ett 40-tal av målsägandens vänner).

16 16 4 Finns det en skyldighet att lämna uppgifterna eller var det försvarligt att lämna dessa? För det fall det kan konstateras att ett uttalande i och för sig är kränkande och således kan bedömas som förtal är nästa fråga om det var försvarligt att lämna uppgiften. Den som lämnat en kränkande uppgift ska nämligen gå fri från ansvar om han eller hon var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgift i saken. 25 Bedömningen av om publiceringen varit försvarlig ska dock inte grundas på om uppgiften var sann eller om det fanns skälig grund för den. 5 Var uppgiften sann eller fanns det skälig grund för den? Nästa steg i bedömningen är att avgöra om uppgiften var sann eller uppgiftslämnaren haft skälig grund för den. Det åligger den som påstått en viss uppgift att bevisa att uppgiften varit sann eller att han eller hon i vart fall haft skälig grund för uppgiften. 26 Om den misstänkte försöker bevisa att hans beskyllning var sann är det givet att den andra sidan får föra motbevisning kring detta, men det är viktigt att endast relevanta fakta dras fram i förundersökningen och rättegången. 6 Har gärningsmannen haft uppsåt i förhållande till de objektiva brottsförutsättningarna? Den sista frågan som ska behandlas vid ett eventuellt åtal om förtal eller grovt förtal är om gärningsmannen haft uppsåt i förhållande till de objektiva brottsförutsättningarna. Han eller hon ska således uppsåtligen ha lämnat en uppgift om en annan person och därvid ägt kännedom om de omständigheter som gjorde uppgiften ägnad att utsätta denne för andras missaktning Förolämpning Åtal för förolämpning bör anses av särskilda skäl vara påkallat ur allmän synpunkt i följande fall Allmänt åtal för förolämpning bör övervägas vid systematiska förolämpningar under viss tid eller vid mycket allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag 25 Se NJA 2003 s. 567 (försvarligt att publicera en uppgift om att en partiledare skulle medverka i en pornografisk film) samt NJA 2006 s. 16 och RH 2002:39 (försvarligt att publicera uppgifter om polismän och misstänkta i utredningen om mordet på Olof Palme). 26 Se NJA 2006 s. 16 där de publicerade uppgifterna hämtats från ett betänkande av en statlig utredning och där HD konstaterade att sådana uppgifter bör kunna tas för goda utan närmare källkontroll. 27 Se NJA 1990 s. 231 där en lagman ansågs ha agerat uppsåtligen genom att anslå ett protokoll på en anslagstavla med missaktande uppgifter om en domare.

17 17 Språket och språkbruket förändras över tiden. Det som tidigare ansågs vara mycket kränkande tillmälen för en större krets betraktas numera ofta som en del av det allmänna språket i olika sammanhang. Exempel på sådana ord är bög och svartskalle. Orden eller skällsorden uppfattas fortfarande som kränkande för många, men de används i så pass stor utsträckning i vissa sammanhang att det kan ifrågasättas om allmänna åtal verkligen ska väckas för förolämpning i dessa fall. Av förarbetena till bestämmelsen om förolämpning framgår tydligt att allmänna åtal för förolämpning endast ska väckas i särskilt kvalificerade fall. Som exempel har angivits att någon vid upprepade tillfällen utsätts för förolämpning på sin arbetsplats eller i sitt bostadsområde. Med hänsyn till hur den särskilda åtalsprövningsregeln är utformad bör allmänt åtal för förolämpning endast väckas i de fall då det skett systematiska förolämpningar under viss tid eller vid mycket allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. I fall då en eller flera målsägande har blivit utsatt för systematiska förolämpningar under viss tid, t.ex. genom att bli kallad bögjävel, jävla svartskalle eller liknande, bör allmänt åtal för förolämpning övervägas; särskilt om förolämpningarna har ägt rum på arbetsplatsen eller i skol- och bostadsmiljö. I dessa fall torde dock i första hand åtal för ofredande kunna aktualiseras (se vidare under kapitel 5). Allmänt åtal bör även övervägas när förolämpningen är särskilt grov. Som exempel kan nämnas att en person skymfar en annan på ett mycket allvarligt sätt genom utstuderade och förnedrande uttalanden. Däremot kan det inte anses vara av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt att väcka ett allmänt åtal för förolämpning när gärningsmannen i affekt eller vrede vid ett enstaka tillfälle uttalat t.ex. bögjävel, fascistpolis, neger eller jävla svartskalle. Om förolämpningen uttalats i samband med annan brottslighet, t.ex. misshandel eller olaga hot, och den är av rasistisk eller homofobisk art, finns det ofta skäl att i gärningsbeskrivningen för det andra brottet lyfta fram denna omständighet som en försvårande omständighet då det kan misstänkas föreligga ett hatbrottmotiv. 28 Endast i undantagssituationer bör dock åtal i dessa fall även väckas för förolämpningsbrottet. 28 Se även 29 kap. 2 7 p. BrB och RättsPM 2005:16, Hatbrott, s. 12.

18 18 4 Gränsdragningen mot JK:s kompetensområde 4.1 JK:s exklusiva behörighet Den medborgerliga fri- och rättigheten att uttrycka sig i bl.a. tryckta skrifter och i vissa andra informationsbärare som radio och TV, filmer, videogram samt ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar skyddas mot ingrepp i olika hänseenden genom tryckfrihetsförordningen (TF) resp. yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ingripanden får inte göras av någon annan än JK. På detta område har alltså JK ensam de befogenheter vid brottsbekämpning som polis och åklagare annars har. Detta innebär att endast JK får inleda förundersökning, besluta om tvångsmedel och väcka åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detta framgår av 9 kap. 2 TF och 7 kap. 1 YGL. JK har vidare åklagaruppgifter i andra tryck- och yttrandefrihetsmål samt i mål som annars avser brott mot bestämmelser i TF eller YGL. När en informationsbärare inte omfattas av grundlagarna ankommer det på polis och allmän åklagare att ta ställning till ev. misstankar om brott och att vidta åtgärder. 4.2 Tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott TF är tillämplig på tryckta skrifter. Med uttrycket tryckta skrifter avses text, bilder m.m. som har framställts i tryckpressar av alla slag, således även offset och liknande. Det saknar således betydelse vilket material texten har anbringats på och även tryck på t.ex. kläder kan alltså omfattas. TF är dessutom tillämplig på text, bilder m.m. som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande. En förutsättning för detta är dock att det antingen finns ett utgivningsbevis eller att materialet har försetts med vissa s.k. ursprungsuppgifter. Utgivningsbevis meddelas av Patent- och registreringsverket (PRV). De ursprungsuppgifter som ska framgå är dels en beteckning som visar att materialet har mångfaldigats, dels tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat det och om vilket år och på vilken ort det har skett. Samtliga dessa uppgifter ska i princip finnas samlade på ett ställe i materialet. YGL är tillämplig på vissa särskilda informationsbärare. Dessa är ljudradio, television och vissa liknande överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor, alltså information ur vissa databaser. Det gäller främst traditionella massmedieföretags databasverksamhet genom s.k. webbsidor men också s.k. print on demand, dvs. framställning på kundens begäran av enstaka exemplar av skrifter, bilder och upptagningar. Grundlagsskydd för vissa webbsidor kan också gälla om det finns ett utgivningsbevis för verksamheten; något som meddelas av Myndigheten för radiooch tv. Även tekniska upptagningar av bilder både rörliga och stillbilder ljud och text omfattas av grundlagsskydd. Med begreppet teknisk upptagning avses upptagningar som kan avläsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt endast med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Som tekniska upptagningar räknas exempelvis kassettband, cd-skivor, cd-rom-skivor, filmer, videogram och dvd-skivor.

19 19 En förutsättning för att YGL ska vara tillämplig på ett visst material eller på en radio- eller TV-sändning är att materialet är avsett för spridning till allmänheten resp. att sändningen är riktad till allmänheten. Kravet ska tolkas liberalt. Det räcker vanligtvis med några tecken på spridningsavsikt. Den avsedda eller genomförda spridningen behöver inte heller vara särskilt omfattande utan kan avse en begränsad krets, som dock inte får vara alltför liten. Tryck- och yttrandefrihetsbrott är sådana yttranden och andra förfaranden som är kriminaliserade både enligt brottsbalken och enligt TF eller YGL. Endast de brottsbalksbrott som räknas upp i brottskatalogen kan dock föranleda ansvar som tryck- och yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. TF och 5 kap. YGL). Hit hör, såvitt nu är av intresse, såväl förtal som förolämpning (se 7 kap och 15 pp. TF samt 5 kap. 1 1 st. YGL). 4.3 Gränsdragningen mellan allmän åklagare och JK I de allra flesta fall torde det stå klart huruvida allmän åklagare eller JK ska handlägga en anmälan om t.ex. förtal eller förolämpning. Om någon blivit utpekad som brottslig eller liknande i en tryckt skrift, t.ex. en dagstidning, eller i TV eller radio är det alltid JK som är ensam åklagare och ärendet ska således överlämnas dit för fortsatt handläggning. Om däremot en person blivit utpekad som brottslig eller klandervärd på olika Internetsidor är huvudregeln att dessa anmälningar ska handläggas av allmän åklagare. Yttranden och bilder m.m. som sprids via Internet, t.ex. Facebook, MSN eller olika fildelningsprogram, faller nämligen som regel utanför grundlagarnas tillämpningsområde. Ett par undantag från detta finns emellertid. Om det görs anmälningar om otillåtna meddelanden i dels databaser, hemsidor, elektroniska anslagstavlor m.m. som tillhandahålls på Internet av redaktionen för en periodisk skrift, redaktionen för ett radioprogram, en nyhetsbyrå, ett bokförlag, ett tryckeri eller ett företag som producerar ljudupptagningar, filmer och videogram, dels andra databaser för vilka det finns utgivningsbevis faller detta under JK:s exklusiva behörighet. Huruvida utgivningsbevis finns eller inte kan kontrolleras via hemsidan hos Myndigheten för radio och TV (www.radioochtv.se). Om en redaktion, som i och för sig har utgivningsbevis, inte förhandsgranskar publiceringar i bloggar som finns tillgängliga via en webbplats omfattas dock inte själva bloggen av det grundlagsskydd som tillkommer vissa databaser enligt 1 kap. 9 YGL. 29 Anmälningar kring innehållet i reguljära radio- och TV-sändningar som är åtkomliga via Internet faller också under JK:s exklusiva behörighet. JK har gett ut en promemoria om kompetensfördelningen mellan JK och polis/allmän åklagare vid misstankar om otillåtna yttranden m.m. Den senaste versionen av promemorian finns under rättslig information på Rånet. 29 Se JK:s beslut den 7 december 2011 i Dnr

20 Rekommendationer Då det råder tveksamhet om en misstanke eller anmälan ska handläggas av allmän åklagare eller JK bör åklagaren i första hand gå igenom JK:s promemoria om kompetensfördelningen. Om tveksamheten återstår efter genomgång av promemorian ska JK alltid kontaktas. Under normal arbetstid på vardagar kan JK nås via Regeringskansliets växel ( ) och på helger och kvällstid kan JK nås på ett särskilt journummer (se s. 8 i promemorian). Jourverksamheten omfattar emellertid inte nattetid mellan Anmälningar eller misstankar bör alltid vidarebefordras till Justitiekanslern utan dröjsmål, dvs. omgående, beroende på den korta preskriptionstiden. Den åklagare som får in en misstanke eller anmälan om förtal eller förolämpning och där det anges att brottet har ägt rum i något forum där tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott kan aktualiseras, t.ex. tryckta skrifter eller annat material, TV, radio eller Internet, bör i första hand konsultera den promemoria som JK tagit fram om kompetensfördelning. Promemorian finns tillgänglig i uppdaterad version på Rånet. Om åklagaren efter att ha gått igenom promemorian anser att det fortfarande är tveksamt var misstanken eller anmälan ska handläggas bör en kontakt omgående tas med företrädare för JK. Telefonnummer till JK återfinns i promemorian. Preskriptionstiden för de brott som JK har att utreda är vanligen ytterst kort, i många fall betydligt kortare än vad som normalt gäller. Vid exempelvis otillåtna yttranden i radiosändningar och periodiska skrifter, dvs. tidningar, är preskriptionstiden sex månader från sändning resp. publicering. Mot denna bakgrund bör anmälan överlämnas omgående till JK.

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Ändringar i PuL Observera att innehållet i den här skriften inte är anpassat till de ändringar i PuL som trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria PM 66 2011-01-27 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1 MISSTÄNKT Kastellet HVB BROTT Vållande till annans död -2005-05-18 Anmälan K33150-05,405A05003712

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Yttrandefrihetsgrundlagen 1 ; 1 kap. Grundläggande bestämmelser 1 Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Publicering på Internet

Publicering på Internet Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden

Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden Rapport över granskning av samtliga ärenden under perioden 2011-10-01 2013-09-30 RättsPM 2015:3 Utvecklingscentrum Göteborg Juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande. 1 (6) YTTRANDE 2011-05-05 Dnr SU 302-0323-11 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 4 DOM Mål nr B 10692-11 2012-09-14 meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datum Diarienr 2011-04-13 352-2011 SJ AB 105 50 STOCKHKOLM Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut Datainspektionen meddelar undantag från förbudet

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 januari 2014 B 355-12 KLAGANDE KS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förverkande m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

I sitt svaromål har Storstockholms brandförsvar genom sitt ombud Eric Hietala på sid. 3 st. 2 angett följande

I sitt svaromål har Storstockholms brandförsvar genom sitt ombud Eric Hietala på sid. 3 st. 2 angett följande 2 I sitt svaromål har Storstockholms brandförsvar genom sitt ombud Eric Hietala på sid. 3 st. 2 angett följande "Under http:/pattayasweethearts.comlbars.htm gör Ola Eriksson mer reklam för sin bar med

Läs mer

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT BESLUT Diarienr 2012-12-12 1668-2012 Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (2010:361) avseende publicering av bilder på

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset Barn som vittnen i brottmål Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset RättsPM 2014:3 Utvecklingscentrum Göteborg December 2014 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 2014-05-22 Dnr 891-2014 SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Redovisning av ett regeringsuppdrag angående Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsverksamhet under år 2013 avseende användningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 september 2004 B 143-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MH Offentlig försvarare och ombud: advokaten FU SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet)

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) ERIC BYLANDER Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) Adress Väderkvarnsgatan 52 A SE 753 26 Uppsala Sverige Telefon +46 (0)18-10

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Brottmålsavdelningen 2007-08-30 ÅM 2007/3758 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2007-06-28 B 1599-07 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM P./.

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

R./. riksåklagaren ang. förverkande

R./. riksåklagaren ang. förverkande SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-08-25 B 694-09 Rotel 38 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren ang. förverkande Högsta domstolen

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer