Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?"

Transkript

1 Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen

2 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort o smått. Du är välkommen med Din förfrågan. Glasburkar i plastpaket, pallpriser, 350, 500 samt 700gr. Samt sexkantsburkar i olika storlekar. Refraktometer Digitala & Analoga Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Har Du vår katalog 2010? Om inte, Ring Slungare Slungare Flexikupan - LN & HLS Vaxkakor Rökpust Utflykt med nybörjarkursen eller föreningen? Ring oss så bokar vi en tid. Barnhandskar Skinnhandskar Avtäckningsrulle Ovan fi nns ett urval av bra skyddskläder, för små som stora biodlare, mer fi nns i vår katalog Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , Det går bra att beställa via hemsidan, tel, brev, Bitidningen mail eller fax. Hemsida: E-post: Lördagar stängt i Juli. Semester v.30-31

3 Ledaren Bokskatter och vårtecken Yvonne Stridh En vintrig lördag i början av året går färden till den lokala loppmarknaden. Ett folknöje och en mötesplats för alla åldrar. Jag knör mig in och snart bland hyllor fyllda med litteratur och tidskrifter råkar jag på boken Det otroliga bisamhället ett fynd för en tjuga! Boken gavs ut i slutet av sextiotalet. Författarens beundran inför bisamhällets värld går inte att ta miste på! Boken innehåller dessutom ett flertal vackra bilder som framkallar en önskan om vår och för tankarna till alla roliga «bisysslor». Vintern är en bra tid för drömmar och förkovran. Lokalen rymmer även en liten cafeteria och vem möter jag där om inte en kollega från Södra Inlands Biodlareförening. Vi språkar om ditt och datt, gläds åt våra fynd och önskar båda att våren snart ska vara i antågande. Jag befinner mig på mitt första SBR- styrelsemöte. Första punkten, en medlemsenkät om SBR genomförd vid Linköpings Universitet. Studenterna berättar för oss att den vanligaste biodlaren är en man mellan år, varit biodlare mindre än fem år och har som mest fem bisamhällen. Han är nöjd med Bitidningen och har inte hittat till hemsidan: Han känner inte särskilt många som är biodlingsintresserade. Känner du igen dig? Hej på dej! SBR är en ideell organisation med uppgift att tillvarata biodlarnas intresse. Detta kräver fler medlemmar och ökat intresse för organisationens arbete. Det är en grannlaga uppgift att knyta kontakter med beslutsfattare och att påverka regelverk. Så när du läser en notis eller ser ett nyhetsinslag på TV om biodlingens villkor, sprid nyheten och gläds åt att vi hörs i debatten! Förbundssekreteraren, Michael Cornell och undertecknad gästade nyligen Ultuna lantbruksuniversitet. Vi åkte dit för att bringa klarhet i vad för litteratur SBR magasinerat där. Vi fick veta att SLU katalogiserat samtliga avlämnade publikationer. Så nu kan du sitta hemma vid datorn eller på det lokala biblioteket och överblicka alla SBR:s böcker och skrifter. Sökvägen är: och under deldatabas finner du SBR. Lyckas du surfa dit har du hittat en riktig guldgruva! Du finner över ett hundratal boktitlar de flesta möjliga att låna hem. Passa på och bekanta dig med allt som finns samlat där, vår stora gemensamma bokskatt! Ett medlemskap i en förening, ett intresse som öppnar dörren till ny kunskap och samvaro. Det är ett privilegium att få vara en del i detta sammanhang. Ett möte med en ny medlem, en bok som väcker längtan om vår eller en upptäckt att söka sig ny kunskap. Ja allt detta är möjligt när man är medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund! Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer MAJ 2011 I bigården 6 Aktuellt i maj 7 Blommar lockar bin 8 Avelskonferens mot varroa 10 För en lyckad övervintring 16 Multifunktionell blomsterlåda 18 Plantera biväxter 19 Drottninglösa bisamhällen 20 Fairtrade lyfter fattiga biodlare 21 Sommartider grilltider 22 En riktig kvalitetskurs 24 Bra bitillsyn i Västra Götaland 25 Första sommaren med bina 26 Meste biodlaren? 27 GMO-pollen i honung vad gäller? 28 Lennart Nilsson 70 år 29 Parningsstationer, mm, statistik 30 Nästa nummer (6-11 juni-nr) utkommer i slutet av maj. MANUSSTOPP: 1 maj. Numret därpå (7/8-11) i slutet av juni. Manusstopp: 1 juni Omslagsbilden: En av vår tids mest intressanta biodlare, John Kefuss, besökte Sverige 19 mars. Foto: Erik Österlund. 20 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. 4 Bitidningen

5 Från manusstopp till korrektur tar det normalt ca 10 dagar för Bitidningen. Sedan ytterligare ett par dagar innan en färdig tryckfil skickas till tryckeriet. Men i april när arbetet med majnumret skedde inträffade årets riksförbundsmöte så att majnumret inte Presstop HF planeras att säljas SBR:s och HF:s styrelse har inlett en process att hitta nya ägare till Svensk Honungsförädling AB. Ingen av de nuvarande ägarna, SBR och LRF, har idag kapacitet att gå in med de resurser som krävs för öka lönsamheten i företaget. Man har idag för stor kostym, för stor tappkapacitet. Förtjänsten på importhonung har minskat pga ökat pris på världsmarknaden. ICA och Axfood importerar själva honung. HF:s affärsmodell fungerar m a o inte längre. Förtjänsten på importhonungen har tidigare betalt den svenska honungen. Så har det varit då HF haft ett led mer än andra uppköpare, som ska ha förtjänst från honungen. Det är en säljorganisation som anlitas. För att kunna hålla ett uppköpspris i nivå med andra uppköpare har marginalen på den svenska kristalliserade honungen, den traditionella med SBR-slingan, inte givit någon förtjänst. På förädlade produkter som Flytande för matlagning är däremot marginalen bra. Likaså då man tappar till en uppköpare som har en egen etikett som COOP. Då slipper man betala till säljorganisationen och får istället dessa pengar själva. Men den honungen säljs utan SBR:s slinga. Nya förädlade produkter som Honungsglaze och Mera Smak, har man inte haft resurser att marknadsföra för att komma in ordentligt på marknaden med. Sådana resurser har de nya intressenter helt hann färdigställas i korrektur innan detta möte. Vid mötet framkom sådana uppgifter att redaktionen mot praxis tog extra arbete i anspråk och gjorde denna manusstopsida då det sågs som angeläget att biodlarna fick del av informationen här. Matias Köping, SBR och Christoffer Rinman, LRF, ledamöter i HF:S styrelse. Christer Ankarlid, VD. Gösta Rappe, ordf i HF:s styrelse. De beskrev på riksförbundsmötet läget för HF. som finns och de är flera. Honungsmarknaden finns och ökar. Med tillskott av nya ägare och mer resurser tror HF:s styrelse att HF ska kunna utvecklas och stärka sin ställning. Koncentrationen kommer att bli på produkter som inte konkurrerar med hemmatapparna. Eftersom intressenterna vill ha svensk honung till sina förädlade produkter också i framtiden kommer man att ha ett uppköpspris som biodlarna blir nöjda med. Alla inblandade arbetar för en lösning som är bra för alla parter, där biodlarna är mycket viktiga. Då det gäller beslutet att genomföra en försäljning kommer distrikten att vara inblandade. Förhandlingar inleds så snart som möjligt med intressenterna för att villkoren för biodlarna skall ligga klara så snart som möjligt. Du som biodlare och leverantör av honung kan göra din röst hörd om detta på forumet på SBR:s hemsida. biodlarna.se/website1/ /895/1/?l= 1902&s=1902 En kort länk är: Gå in på meddelande från moderator och registrera dig. Sedan kan du starta en ny diskussionstråd om HF om du önskar. Forumet kommer att läsas av SBR:s och HF:s styrelse. Information kommer att ges när sådan finns. Red Bekräftad Apistanresistens i Värmland En biodlare har nyligen fått klart undersökningsresultat om kvalster på hans bin är Apistanresistenta. Detta gäller ett område i Värmland. Resultatet är sådant att resistens anses bekräftad. En bra tips är att biodlare som använt Apistan 2010 kontrollerar sina bin för att se om behov föreligger av en vårbehandling mot varroan, då naturligtvis med annat medel än Apistan. Red Bitidningen

6 KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården Maj In i dimman Kristina Bäckström bor i Tumba med 4 bisamhällen hemma i trädgården. Ordförande i Tumbaortens Biodlarförening och biodlare sedan fen år tillbaka- Till vardags journalist på LRF Media. maj är det dags för den första riktiga genomgången av bisamhället. I Pusten ska tändas, som vanligt med en blandning av torra små pinnar och svordomar. Det finns biodlare som tänder pusten blixtsnabbt med en enda tändsticka och har den brinnande i evighet. Jag är inte en sådan. Ibland hotar jag den trilskande pusten med att göra som en farbror jag såg en gång. Han tryckte ner en gubbnäve träflis i pusten, klunkade på minst en deciliter tändvätska och satte fyr. Det brann som självaste Gehenna och slocknade med en kemisk suck efter prick en kvart. Jag besinnar mig dock och säkrar med ett knep jag lärt mig av grannbiodlaren. Om pusten slocknar mitt i tar jag fram en bit säckväv rullad till en liten cigarr. Den tänder jag på i ena änden så att den glöder lugnt. Man viftar framför flustret med säckcigarren så att röken sipprar in och vill man släcka sätter man bara klacken på glöden. Den här tiden på året handlar mycket om kaffe och förberedelser. Nu vaktar jag bina så att de inte plötsligt blir utan mat, byter till rena bottnar och sätter in byggramar för att hålla koll på när de börjar föda upp drönare. Jag plockar fram varroagallren, städar i slungrummet och beställer nya honungsburkar så att de finns till hands när rapsen blommar. Efter en vinter utan närkontakt är det är svårt att slita sig från kuporna så det blir många koppar kaffe på stentrappen framför. r. Där växer maskrosor och jag vägrar rycka upp en enda, för binas skull. Just det tror jag inte är så poppis hos min närmaste granne. Han för ett storskaligt krig mot maskrosorna och brukar gå lätt framåtlutad över gräsmattan med maskrosjärnet höjt som ett ljuster som om maskrosorna var småfisk han måste hinna spetsa innan de pilar undan. Han säger inget om mina maskrosodlingar. Där emot pratar han ibland om dagen när Svärmen kom. Det var ett mäktigt skådespel. Ett dån hördes över villakvarteret och när han tittade ut genom fönstret såg det ut som om ett åskmoln sjunkit till marken. Där hängde molnet ett tag som ett svävande UFO innan bina hittade sin nya hemvist, en bra bit ner i skorstenen på det hus jag bor i nu. Det var säkert 15 år sen men jag antar att bin fortfarande kan känna på lukten att andra tidigare valt just den skorstenspipan som sitt hem och känna sig hemma av bara farten. Grannens målande beskrivning av invasionen ger begreppet svärmförebyggande åtgärder en påtaglig verklighets- förankring. Om jag inte ligger steget före med nya lådor och vaxkakor där ungbina kan bygga sig trötta är det troligtvis jag själv som får lida. Skorstenen i fråga är nu min. Skulle den nu börja brumma och braskaminen fyllas med honung, då är det undertecknad som sitter mitt i smeten och måste göra något åt det. 6 Bitidningen

7 Det är maj, denna förhoppningarnas solljusa månad, då marken klätts grön och färgstarka blomster bjuder frömjöl och nektar i mängd. Då är det en fröjd att vara biodlare. Bisamhällena utvecklas med stormsteg, och ram efter ram fylls med yngel. Ungbinas förspel under vackra vårdagar ger en försmak av svärmtidens sprudlande liv. Nu är också bina tacksamma för biodlarens omsorger. Utvecklingens tid är inne, och bina måste förses med nytt och större livsrum. Under perioden maj månad gäller att hela tiden ligga före bina med ramar. Blir man efter vaknar snart svärmtankarna hos bina. Följande åtgärder/iakttagelser i bigården bör göras: Till trågkupa, ge några utbyggda ramar vid första utökningen. Ramarna placeras på båda sidor av yngelklotet. Nästa utökning även med någon kakmellanvägg. Denna utökning pågår tills yngelrummet är fyllt med 18 ramar. I uppstaplingskupa gäller hel låda på. Antingen sätter man lådan ovanpå yngelrummet eller under. Lådan kan innehålla åtta utbyggda ramar och två kakmellanväggar. Dessa ramar placeras som nr 2 och 9 i lådan. Förebygg svärmning genom att vara ute i tid med ramar, så att drottningen alltid har plats för äggläggning. Är draget bra kan man nyttja byggram för drönarbygge. Detta för avlägsna täckt drönaryngel i kampen mot varroa Använd inget spärrgaller nu. Låt drottningen nyttja hela utrymmet Aktuellt i maj Tillväxtens månad i bigården ANDERS BERG för äggläggning. Detta gäller inte i trakt med höstoljeväxter. Där bör man spärra drottningen i yngelrummet vid utökning med den första skattlådan. Möjligtvis att man gör en mindre yngeluppflyttning med några täckta yngelkakor. Ynglet hinner då krypa ut innan rapshonungen slungas. När draget är slut måste honungen slungas direkt så att den inte kristalliserar i ramarna. Är våren tidig kan det bli aktuellt, i slutet av maj, med att sätta på tredje lådan i uppstaplingskupan och i trågkupan göra yngeluppflyttning. Nyttja då fler kakmellanväggar. Ungbina behöver arbete! Håll fortfarande yngelrummen väl ombonade. Om en lång period med dåligt flygväder infaller, kan fodring med socklösning bli aktuell. Det går åt mycket foder till yngelsättningen! Anpassa flusteröppningarnas bredd (storlek) till drag och bistyrka. När maskrosdraget börjar ges full flusteröppning till starka bisamhällen. Nu gäller det att ha koll på vad som händer i yngelrummet. Utvecklingen går fort! Det gäller, som biodlare, att man hänger med. Görs inte detta så vaknar svärmtankarna. Bilden visar en yngeluppflyttning i trågkupa. Yngelramar från vinternästet flyttas upp i en spärrad skattlåda. Drottningen får ej följa med. Bitidningen

8 Blommor tar till alla knep för att flirta med bin KRISTINA BÄCKSTRÖM Blommorna lockar med mat eller värme, vackra färger och förföriska dofter. Men de kan också manipulera sina besökare eller ta dem tillfånga. Visst finns det blommor som klarar reproduktionen på annat sätt men de allra flesta är beroende av pollinatörer, allra helst bin. Bin är trogna och pollenberoende små hårbollar som flyger bra mellan blommorna. Binas betydelse Om man räknar på hela världens odlade grödor pollineras omkring 70 procent av bin. Ungefär 800 växter pollineras av vilda bin medan cirka 120 av honungsbin. Bland våra mest älskade bär som vi har tillgång till genom allemansrätten skulle till exempel lingon, hallon, blåbär och hjortron vara chanslösa utan vildbin. Vi har till och med vildbin som bara ägnar sig åt skogspollinering, till exempel blåbärssandbi, lingonmurarbi och hallonbi. Blommorna har anpassat sig perfekt för att locka rätt besökare. På våren Tidigt på våren är de flesta blommor gula eller vita, runda och grunda. En spekulation är att blommorna ser ut så för att kunna bjuda in alla de få blombesökare som flyger så tidigt, men även för att detta lockar till sig flugor som flyger tidigare på våren än bin. Flugorna behöver mest pollen och når vanligtvis inte nektarn i djupare blommor, säger entomologen Erik Sjödin. På sommaren Senare på sommaren kommer fler rosalila och blå blommor, många med bra landningsplatser för humlor och djupa nektargömmor som bara fjärilar och långtungade humlor når. Röd färg I vår flora finns i stort sett inga knallröda blommor. De röda blommorna i våra trädgårdar är vanligtvis växter som är anpassade för fågelpollinering, vilket är särskilt vanligt i kolibriernas Syd- och Mellanamerika. Röd färg är helt bortkastat hos oss eftersom vi inte har blombesökande fåglar och eftersom bin inte kan se rött. Ett undantag är vallmon men där är det vi människor som brister som inte ser vallmons UV-färg som styr pollinerare mot blommans mitt. Undvik inavel Eftersom träd och örter har mekanismer som förbjuder självbefruktning (inavel) är det viktigt för växten att det egenproducerade pollenet hamnar på en artfrändes blomma. Naturen har därför sett till att arter med liknande blommor inte blommar samtidigt. I trädgården kan man därför följa hur ex. ljusblommiga träd i tur och ordning utnyttjar pollinerarna. Sälg följs av lönn, slån, körsbär, plommon och äpple och stenros. I skogen blommar sälg före blåbär, krusbär och lingon. Det vanliga är att blomväxter är tvåkönade, dvs. de bär både ståndare (hanorgan) och pistiller (honorgan) i varje blomma. För att ytterligare minimera självbefruktning och öka chanserna att få pollen från en artfrände mognar varje blomma efter ett speciellt schema, där ståndarna öppnar sig först och någon dag senare märkena. Fördelen med denna strategi är att undvika självbefruktning och förhoppningsvis sprida pollenet till en artfrände som redan blivit hona. I stängellika växter såsom blåeld, blåklocka, fingerborgsblomma och rallarros mognar blommorna längst ner först så att de först blir mottagliga honor. När en humla kommer på besök landar hon först längst ner i en mogen honblomma. Sedan flyttar hon sig, blomma för blomma, Plommonfrukt, som aldrig blivit till utan korsbefruktning. Foto: Erik Sjödin, Kornvallmo, Papaver rhoeas. Där den färg vi ser inte är densamma som bina ser. Foto: Erik Sjödin, 8 Bitidningen

9 Smultronet (Fragaria vesca) är också en generalistblomma (vit, öppen och med mycket pollen) - här trugande efter blombesök. Foto: Erik Sjödin, www. knusnatur.se längre upp på växten där hon samlar på sig pollen (från de yngsta blommorna som ännu bara är hanar). Fullastad landar hon på nästa stängel där hon gör likadant, landar längst ner på en blomma som är mogen att ta emot humlans pollen. Fiffigheter Det finns ingen hejd på fiffigheten när det gäller att få pollenet att fastna på rätt ställe. Gullvivan producerar till exempel två olika typer av blommor. Båda har nektar Smörblomsbiet (Chelostoma florisomne) hane i smörblomma, en generalistblomma som besöks av specialistbiets hane, som vilar i blomman. Foto: Erik Sjödin, www. knusnatur.se längst ner som bin och humlor sträcker sig efter. Hälften av blommorna har pollen längst ner, invid nektarn, och pistillen högre upp medan andra har pollenet längre upp i blomman och pistillen invid nektarn. En humla kan landa i den ena och få med sig pollen via snabeln till nästa blomma som har pistillen på motsvarande plats men i sin tur skickar med sitt pollen på humlans huvud, berättar Erik. Locka med mat De växter som lockar med mat måste göra det på rätt sätt. Ger de bort för mycket förlorar plantan växtkraft och ett mätt bi flyger inte till så många blommor. Man skiljer på generalistblommor och specialistblommor. Generalisten är vanligtvis vit eller gul och bjuder mycket pollen, till exempel vitsippa och smörblomma. Specialisterna riktar in sig på en särskild insekt, till exempel ärtväxter som lockar till sig långtungade humlor eller flera av våra orkidéer som ofta besöks av olika fjärilar. Locka med annat Vid sidan om mat finns andra saker som växterna kan locka med. De kan bjuda på olja (ex. strandlysing) som lysingbiet kan använda vid bobygget, med parabolvärme en kall dag eller en skyddad plats att sova på. Blåklockan är till exempel en bra sovplats för blomsovarbinbin och inuti blommor som smörblomma och våradonis är det varmare än i luften runt omkring, berättar Erik Sjödin. Lurifaxar Men allt är inte renhårigt i lustgården. Det finns gott om växter som inte bjuder på något alls, de bara luras. Ofta är det växter som inte är så väldigt beroende av att sprida sig med frö ett visst år. Orkidén Adam och Eva bjuder inte ens på pollen, de ser bara goda ut. När bin flugit till ett par röda blommor och märker att de var tomma testar det en gul i stället med lika lite framgång även där. Så blev kanske både Adam och Eva befruktade. Andra blommor tar till tvång. Guckuskon lurar ner pollineraren i sin stora sko. Enda vägen ut är genom en trång passage. När biet till slut lyckas klämma sig ut blir det nerkletat med pollen. Tjuvar Men man måste komma ihåg att alla blombesök inte resulterar i pollinering. Det finns rånare och pollentjuvar som utnyttjar växternas lockbeten utan att hjälpa till med pollineringen. På tjuvlistan finns till exempel pollenätande skalbaggar som rapsbaggen, och åkervädden står inte på god fot med väddsandbiet som effektivt plockar av vädden sitt pollen utan att spilla det minsta i blommornas suktande märken. Bitidningen

10 Avelskonferens med optimism och realism ERIK ÖSTERLUND Svensk Biavel diskuteras. Biodlare undrar var resultaten är. Svensk Biavel är flera projekt i ett. Ett område är avelskonferenser för att inspirera och ge kunskap. Lasse Naimell har jobbat med dessa. Han skall ha ett stort erkännande. Tack Lasse! Det senaste var i Hässleholm den 19 mars i år. Fokus går alltmer över till att avla ett bi som kan klara varroan utan preparatbekämpning. Vi fick lyssna till Ingemar Fries övergripande analys av situationen idag, Peter Rosenkrantz erfarenheter av svårigheterna att komma framåt i Tyskland och John Kefuss lyckosamma koncept i Frankrike. Då jag tackade föreläsarna efteråt för en inspirerande dag, ursäktade sig Rosenkrantz att han inte hade ett så upplyftande föredrag med mest problembeskrivningar. Föreläsningarna viedofilmades och sändes live på internet. Nu i efterskott kan man titta på dem via länken: Ingemar Fries, John Kefuss och Peter Rosenkrantz. Foton: Erik Österlund Men jag påpekade att alla erfarenheter kan ge värdefulla lärdomar. Hos John Kefuss vilade inga ledsamheter som en deltagare uttryckte sig. Problem är till för att lösas. Man skall lätta upp arbetet emellanåt med att hitta anledningar till litet fest också, t ex trevliga måltider tillsammans. Jag blev inte bara imponerad av hans lyckade exempel utan också av hans personlighet. Han hade inga behov av att få bekräftelse av konferensdeltagarna. Han vet vad han åstadkommit. Men han ville gärna att fler skulle komma över sin rädsla och pröva det Soft-Bond- Test han presenterade. Svensk Biavel samlar nu i och med de två avelskonferenserna man haft information för att lägga upp en strategi som man hoppas kommer att passa här i Sverige. INGEMAR FRIES Först ut att hålla föredrag var Ingemar Fries. Tågförbindelserna är inte de bästa en lördag så jag anlände inte förrän till lunch och missade det. Men jag lyssnade efteråt via länken på Svensk Biavels hemsida. Ingemar Fries inledde med att redovisa sin tidigare publicerade rapport om Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin. Rapporten finns i sin helhet på Svensk Biavels hemsida: Han gick först igenom olika resistensfaktorer. Sedan beskrev han ursprungsvärden för varroakvalstret, det asiatiska ceranabiet och hur det hanterar kvalstret. Han exempel på olika håll i världen där vår typ av bin, melliferabina, har utvecklat tolerans så att de kan leva utan problem med kvalstret närvarande. Han beskrev också kort Bondförsöket på Gotland. Resistensfaktorer Ingemar Fries nämnde i stort samma resistensfaktorer som senare Peter Rosenkrantz. Men han nämnde också en del som man idag tror inte har så stor betydelse. Dessutom nämnde han den egenskap som man tror har stor betydelse men som Rosenkrantz inte nämnde, nämligen den som kallas VSH (= Varroa Sensitive Hygiene). Det är en hygienfaktor som inte är identisk med hygieniskt beteende som beskrivs utifrån utrensning av nåldödat eller frysdödat yngel. VSH innebär att bina identifierar täckt yngel innehållande moderkvalster och kvalsterdöttrar och täcker av det. Dessutom rensar de ofta ut puppan. 10 Bitidningen

11 Ceranabiet Den viktigaste motståndsfaktorn hos ceranabiet (Apis cerana, det asiatiska biet) är det faktum att kvalstret hos detta bi i praktiken bara förökar sig i drönaryngel. Det finns några olika förklaringar till det. En är att ceranabiet snabbt identifierar arbetaryngel som har kvalster och rensar ut detta. Drönaryngel kan det inte rensa ut pga den hårda täckningen på detta. Gener hos bin och kvalster Den viktigaste motståndsfaktorn ligger hos honungsbiet på samhällsnivå och inte individnivå. Genetiskt är det mycket sämre rustat än t ex bananflugan vad gäller resistensförmåga på individnivå mot mikrober. Däremot har honungsbina en mycket bättre samarbetande förmåga. Man förstår därför varför gemensamma aktioner hos bina har stor betydelse för deras motståndskraft. Han nämnde också att undersökningar visar att varroan i Europa i stort sett är att betrakta som kloner av samma individ, dvs den genetiska variationen är enormt liten. Så de skillnader vi ser hos olika bipopulationer i motståndskraft beror på skillnader hos bina. Viktigt urvalskriterium Han menar att enda realistiska urvalskriteriet i praktiken är den hastighet med vilken varroapoulationen tillväxer. Mät kvalstermängden från april/maj (strax efter det att bina börjat flyga på sälgen) till juli. Kvalstermängden får initialt heller inte vara för låg. I juli finns det fortfarande möjlighet att behandla de samhällen som inte håller måttet. Mätningen görs antingen bara på bin, men helst dessutom på täckt yngel med uppskattning av bi- och yngelmängd. Det senare är mer arbetssamt. Det förra görs genom alkohol- eller såpvattenprov. Man tar bin i en Bitidningen burk som sedan fylls med såpvatten (en droppe såpa), vispar detta sakta och spolar i en dubbelsil (en med rundad botten avsedd för att placeras direkt under slungan) där bina fastnar i grovsilen och kvalstren i finsilen. Under sommaren 2011 planeras undersökningar för att se hur endast mätningar av kvalstermängden på endast bin korrelerar med mätningar också av kvalster i täckt yngel. Bisamhällena måste vara i full funktion yngelmässigt och likvärdiga i detta hänseende för att det ska vara relevant att mäta tillväxttakten. Hur man gör beräkningarna enligt Fries förslag finns i hans litteraturstudie som kan laddas ner från Svensk Biavels hemsida. Se länken på föregående sida. Han påpekade också att variationen i tolerans finns hos våra europeiska honungsbin, dvs förutsättningen för toleransavel. Men den döljs genom användningen av bekämpningsmedel. Därför fungerar bara toleransavel om kvalstermängden inte är för låg i bisamhällena. PETER ROSENKRANTZ Varroa är orsaken nr 1 till de stora biförlusterna. Det är också orsak nr 2. Orsak nr 3 till biförlusterna är varroa. Det var ett av de uttalanden Peter Rosenkrantz gjorde. Man skulle kunna tro att efter trettio år med varroa i Europa så skulle olika slags infallsvinklar på varroaproblemet ha åstadkommit att detta skulle ha blivit mindre. Men det har det inte, tvärtom har det blivit värre. Man behöver använda bekämpningsmedel oftare och det behövs fler olika slags bekämpningsmedel. Det normala är att om man inte bekämpar varroan dör bisamhället inom två år. Den vanligast använda strategin är drönaryngelbortskärning, myrsyrabehandling 2-3 gånger efter skörden och oxalsyrabehandling i november. De flesta bekämpar varroakvalstret med syror och drönarbortskärning i Tyskland. Få använder Bayvarol (ett pyretroidpreparat liknande Apistan). Andra använder tymol. På en fråga hur dessa behandlingar påverkar mikrofaunan i bisamhällena, svarade Rosenkrantz att de dödade denna, men alternativet är idag döda bisamhällen. En slutsats är att bekämpningsmedel vilka de än är, är en återvändsgränd som i det långa loppet förvärrar situationen. Därför var denna konferens viktig och Rosenkrantz erfarenheter viktiga. Exempel på populationer toleranta mot varroakvalster Fernando de Norona är en ö utanför Brasiliens kust där det finns en ligusticapopulation som utvecklat tolerans. Orsakerna är inte utredda, men man konstaterar att ön ligger i tropikerna. Innan ligusticabina kom dit fanns inga bin på ön flyttades 20 samhällen till ön. Kvalstermängden var hög i samhällena till att börja med, men avtog efterhand utan större förluster av bisamhällen. Södra Frankrike. Här har John Kefuss selekterat fram en population moståndskraftiga bin som inte behandlats på mer än 15 år. Det är bina i hans ca 500 samhällen stora biodling. Bina är en blandning av många olika slags urspung. Tom Seeley har i ett ganska isolerat skogsområde i nordöstra USA identifierat en vildbipopulation som lever som bin gjorde innan varroakvalstrets ankomst, uppenbart med motståndsegenskaper. Eftersom inte människan är inblandad här är det fråga om naturligt urval. I Brasilien och i Sydafrika har tolerans utvecklats naturligt. Här är ett kännettecken att vildbipopulationen i området är mycket större än andelen odlade bin. 11

12 Gotlandsbin i Hohenheim Rosenkrantz nämnde ett jämförande test i Hohenheim mellan Gotlandsdrottningar från Bondförsöket där (parade med carnicaadrönare) och carnicadrottningar (parade carnica). Det var procentuellt mindre med kvalster i yngel och på bin av Gotlandskorsningarna. Dessa samhällen var relativt små och producerade inte så mycket honung. Och de hade dåligt temperament. En förklaring till stammens negativa egenskaper kan vara att det var få samhällen som överlevde och som utgör stammen idag. Det är fortfarande få antal samhällen. Detta medför inavel och låg genetisk variation. Man har i Hohenheim identifierat 3 gener som kan vara inblandade i egenskapen som gör att kvalstren inte kan reproducera sig. Det har man gjort med hjälp av korsningar av gotländska Bondbin och 5 Problem för toleransavel mot varroa Problem som har att göra med hur vi sköter våra bin Koncentrationen av bisamhällen i en bigård Flyttningen av bin Varroabekämpningen av bisamhällena Varroamängden i bisamhällen varierar ofta kraftigt carnica. En kommentar från Rosenkrantz var att naturligt urval inte hittills hade löst varroaproblemet i Europa. Antagligen menade han att det behövdes hjälp av människors urval också. Reinvasionsproblemet Rosenkrantz bskrev ett test där en bigård som låg långt från andra bin lämnades obehandlad. På olika avstånd placerades bisamhällen som behandlades varje vecka under en 8-veckorsperiod på hösten. På det viset kunde man se hur mycket kvalster som på olika sätt flyttade från den obehandlade bigården med stor varroamängd till mottagarsamhällena. På 1 meters avstånd togs 283 kvalster emot per samhälle under 8-veckorsperioden. På 30 meters avstånd meter meter Av någon anledning bröt samhällena på 1500 meters avstånd mönstret och tog emot nästan lika många som de som var placerade alldeles intill de obehandlade. De obehandlade samhällena dog alla så småningom. Min reflektion är att detta försök visar på bl a tre viktiga saker: 1. Samhällen delar med sig en hel del kvalster till andra bisamhällen, kanske speciellt när kvalstermängden blir stor och draget är svagt. 2. Av någon (-gra) anledning kan de ibland dela med sig lika mycket till samhällen ända upp till 1,5 km bort som alldeles intill. 3. Det betyder att vid jämförande test avseende varroans populationsdynamik (och varroamotståndskraft) då man låter olika grupper stå nära varandra, ja t o m på kortare avstånd än kanske 2-3 km utgör detta i sammanhanget korta avstånd en icke obetydlig osäkerhetsfaktor för bedömningen av resultatet. Motståndsfaktorer Rosenkrantz har bl a arbetat med att identifiera olika motståndsfaktorer mot varroakvalster hos bin. Han nämnde följande. 1. Kvalstrets reproduktion hur många döttrar producerar ett moderkvalster [och hur snabbt, min komm.] 2. Hygieniskt beteende (HB) hur snabbt rensar bina ut nåldödat [eller frysdödat] yngel. 3. Infektionsgraden på hösten jämfört med våren. 4. Täckningstiden för arbetaryngel Rosenkrantz nämnde inte VSH-egenskapen, som av andra identifierats som viktig. (Se beskrivning i stycket om Fries föredrag.) Han framhöll att selektion på de nämnda egenskaperna är svårt för den vanlige biodlaren och menade därför att det är forskningsinstitut som bör organisera och leda toleransavelsprojekt. Han fick senare en fråga om det avelsprojekt han är inblandad i har resulterat i framgång. Svaret uppfattade jag som att framgången var begränsad. Varroan främst en drönarparasit Varroakvalstret parasiterar bäst och helst på drönaryngel. En slutsats är att selektion för motståndskraft i stor utsträckning bör ske på drönarsidan. Drönaryngel som är parasiterat producerar drönare som flyger mindre än drönaryngel som inte är parasiterat. En slutsats är att det skulle kunna vara fördelaktigt att para ungdrottningar i områden med samhällen som inte behandlas mot varroa. Avelsprogram för varroatolerans Peter Rosenkrantz nämnde fyra avelsprogram. 1. Det som bedrivs av John Kefuss i södra Frankrike. 2. Harbobin eller SMR-bin i USA [Numera kallas de VSH-bin i USA. Min komm.] Sådana drottningar korsade med carnicadrönare i Tyskland gav inte samhällen som visade några signifikanta skillnader av varroatolerans i Tyskland. Att de fungerar i USA kan bero på speciella förhållanden där, var en förklaring han spekulerade i. 12 Bitidningen

13 [Eftersom det var korsningar som testades och inte rena Harbo-bin bör de ha visat lägre motståndskraft. Kontrollsamhällenas placering kan också ha haft betydelse. Min komm.] 3. Primorskibin, kallade ryska bin i USA. De fungerar tydligen i USA, men har inte visat bra testresultat i Tyskland enligt Rosenkrantz. Han funderade på om det kunde bero på olika miljöfaktorer eller odlingsförhållanden. 4. Tyska avelsprogram. Två forskare i Tyskland som arbetar med avelsprogram för motståndskraft mot varroa är Ralph Büchler och Kaspar Bienefeld. Några egenskaper som är framträdande i det tyska avelsarbetet är varroans populationsdynamik, det hygieniska beteendet mätt med nåldödat yngel och användningen av parningsstationer som är utsatta för varroatryck (dvs insemination undviks då inget naturligt urval av drönare då sker.). Behovsanpassad bekämpning Ett mått på kvalstermängd för avgörande om bekämpning behövs under tyska förhållanden var mer än 2 kvalster per 100 bin i juli (biprov med ca ett par hundra bin). Ett annat var mer än 10 kvalster i oktober. För att kunna göra urval på motståndskraft behövs en mer behovsanpassad bekämpning, dvs man bekämpar inte rutinmässigt alla samhällen samtidigt utan avgör först behovet av det. Nuvarande utformning av varroaveln i Tyskland är 4 år gammal. Sammanlagt har man gjort ansträngningar för att förstå och avla motståndskraft under år. De har sett framsteg men inte tillräckligt för att kunna säga att man kan odla döttrar efter en viss drottning och kunna låta bli att behandla de samhällen dessa ger. Sammanfattningen av Rosenkrantz föredrag Det är ingen idé för enskilda biodlare eller ens några stycken tillsammans att försöka avla motståndskraftiga bin. Det är en uppgift för forskarinstitutioner att organisera, men med hjälp av många biodlare. Det behövs en bra organisation med en central databas och kompetenta personer att utvärdera material, menade Peter Rosenkrantz. Mer forskning behövs, speciellt det man själv håller på med, kommenterade Ingemar Fries lite skämtsamt. JOHN KEFUSS Innan John Kefuss började sitt egentliga föredrag visade han några bilder på en rullstolsbunden f d basketstjärna som skötte sina 200 bisamhällen själv. Han har bildat en organisation för att samla biodlare med liknande erfarenheter som hans. Han kallar den Bees on wheels. Han är intresserad av att få kontakt med intresserade biodlare. wanadoo.fr John Kefuss började med att berätta lite av sin historia. Hur han hamnat där han är idag med sina bin. Han kom sedan in på hur allt fler kommit till honom för att få hjälp med att få fram varroatoleranta bin. Bland annat biodlare från Kina. Han har också varit där och undervisat. I Chile pågår också ett arbete inspirerat av honom. Det började där pga att man hade problem med europeisk yngelröta Redan efter två år var dessa problem lösta med avelsarbetet, i första hand genom urval för hygieniskt beteende. Därefter gav han exempel på hur biodlare kan lägga upp ett toleransprojekt som han kallar Soft- Bond-Test, en variant av hans koncept med vilket man inte riskerar att förlora så många samhällen. Definitioner Kefuss tycker det är viktigt med definitioner så att man vet vad man pratar om. Han gjorde följande definitioner. Mottaglighet: Tillåter närvaron av en parasit och dess normala livscykel Resistens: Ingen mottaglighet alls Känslighet: Visar symptom på parasitens närvaro Tolerans: Mottaglighet + låg känslighet Ömtålighet: Mottaglighet + hög känslighet Test av kemikalier John Kefuss har sin biodling på ca 500 bisamhällen i södra Frankrike i trakten av Toulouse. Under flera år hjälpte han till med att testa olika kemikalier mot varroakvalstret. Folbex, Apitol, Perizin, Amitraz, Apistan och Bayvarol. När sedan man får huvudvärk i samband med behandlingar slår man först bort det med att man är trött, eller andra orsaker. Men sedan man upptäcker att man mår dåligt allt oftare i samband med bekämpningen börjar man undra om det beror på kemikalierna. Sedan börjar man fundera i vidare cirklar om kemikalier i miljön och framtida generationer. Till sist bestämde sig Kefuss helt enkelt för att sluta använda kemikalier Hans inkomster kom till stor del från drottningförsäljning, så även om han skul- Selektionskriterier 1. Bra temperament. 2. Relativt hög skörd. Kefuss använder ofta pollensamling under en begränsad tid då han funnit denna korrelera bra med honungssamlarförmågan. 3. Bra hygieniskt beteende. Frysdödat yngel sätts in i yngelklotet och utrensningen kontrolleras ett antal gånger inom ett 48-timmars intervall. Den mätta egenskapen är inte direkt relaterad till varroamotståndskraften som kallas VSH, identifiering och utrensning av varroainfekterat yngel som har kvalsteravkommor. Men då varroamängden är låg i samhällena är detta den metod han kan använda för att ändå kunna göra ett urval som har tillräcklig koppling till VSH-egenskapen. 4. Lågt antal kvalster per 100 vuxna bin och antal kvalster per 100 täckta yngelceller med puppor. Denna räkning görs under en tid med normal yngelsättning. Bitidningen

14 Frågor att ställa sig innan man börjar ett urvalsprogram Varför vill du inte sluta att använda bekämpningspreparat i dina bikupor? Under vilka förhållanden skulle du kunna tänka dig att sluta med all preparatanvändning i dina bisamhällen? le förlora 90% av bina första säsongen utan kemikalier, vilket han kalkylerade med, skulle han kunna köpa paketbin från Italien och sälja drottningar efter sina bästa samhällen. Han förlorade bara 2/3 vilket han tog som en framgång. Kefuss bin Kefuss testade bin av olika ursprung avseende motståndskraft. Han bryr sig inte om hur hans bin ser ut avseende färg eller vingar, bara de är snälla, ger bra med honung och är friska. Hans bin är en blandning av uruguaybin, tunisiska bin, europeiska bin och primorski-bin. Kefuss bin idag Han sammanfattar situationen för sina bin idag på följande sätt: Förlusterna (under framför allt vintern) är mindre eller densamma som andra biodlare har som behandlar sina samhällen mot varrao (ca 15%) Det hygieniska beteendet är bra. Bistammen utvecklas mot resistens. Varför används inte Bondtestmetoden mer än den gör? Därför att biodlare är rädda att förlora allt! Kefuss kände att han ville utveckla en mildare Bondtestmetod för att göra det lättare för biodlare att få fram varroatoleranta bin. En sådan metod måste vara enkel, billig och innebära små risker. Framför allt måste det kännas bra att arbeta med den. Den känslomässiga biten är viktig har han insett. Det mjuka Bondtestet (Soft Bond Test) Det mjuka Bondtestet innebär att man begränsar kostsamma och tidskrävande test till en mindre del av det totala antalet bisamhällen. Ett exempel: En biodlare har 500 samhällen Några anledningar biodlare anger varför de inte bedriver selektionsavel Det krävs tid, mycket arbete och avancerad organisation. Det är svårt att beräkna det ekonomiska värdet. Det skapar i det korta perspektivet svårigheter att överleva ekonomiskt. Kemikalier är billiga En slags Mañana-effekt skjut upp det du kan till morgondagen. Ingen annan bedriver sådant selektionsarbete så varför ska jag... Han genomför hygientest på de 100 samhällen som är snällast och gett bäst skörd. Därefter räknar han varroa per 100 bin (alkohol-/såpvattentest) och i täckt yngel på de 40 bästa av dessa samhällen. De 20 bästa av dessa placeras i en egen bigård och får genomgå ett riktigt Bondtest. Om man har endast 10 samhällen kanske man i alla fall kan få fram något samhälle som kan placeras i en bigård för ett riktigt Bondtest tillsammans med utvalda samhällen från andra samarbetande biodlare. Det är viktigt att man i vilket fall som helst försöker göra någonting, menar han. Byt avelsamaterial med andra biodlare som arbetar på samma sätt, för att upprätthålla den genetiska variationen och ge utrymme för fortsatt selektionsframgång i sjukdomsmotståndskraft. Börja med lokalt material men prova gärna någon drottning från annat håll och korsa med lokalt material. Det är bra att få med det lokalt anpassade i avelsarbetet. Behandla eller inte Hos Kefuss innebär Bondtestet att ingen behandling ges. (Min kommentar: En ännu mjukare variant är att när samhället uppvisar symptom på hög varroainfektion flyttar man bort det ur Bondtestbigården och behandlar det.) De samhällen som klarar sig bäst blir naturligtvis avelsdrottningar. Döttrar odlas efter dessa och man byter ut så många drottningar som möjligt i produktionssamhällena. Man odlar Varför biodlare bör bedriva selektion för sjukdomsmotståndskraft 1. Bekämpning kostar Bensin Arbete Kemikalier 2. Sjukdomar och parasiter blir så småningom resistenta mot kemikalier. 3. Kemikalier kontaminerar honung och bivax 4. Kemikalier har en negativ effekt på bisamhällets fitness ( livskraft ). efter så många obesläktade drottningar som möjligt (som klarat testet bra) för att undvika inavel. Min reflektion: Testbigården med de 20 Bondtestsamhällena kan också användas som parningsplats för ungdrottningar som odlas efter motståndskraftiga samhällena. Speciellt gäller detta kommande genartioner när senare Bondtest genomförs. Sluta med behandling? Kefuss menade att man kunde sluta med behandling mot varroa i sin biodling då man inte längre hittar samhällen som har högre infektionsgrad av varroa i täckt yngel än 5%. Man plockar ut en ram med täckt yngel (puppor) och plockar ut gärna ett par hundra yngel med en pincett. Kvalstren man ser plockas upp med pincetten och stryks av i en skål med vatten. Det är lättare att samla dem då och räkna ordentligt. Om man har mycket bin och en frys till övers kan man frysa yngel från samhällena till en årstid då man har mer tid att räkna. På en fråga om vad han rekommenderade för bekämpningsmedel då infektionsgraden ligger över 5% i ynglet svarade han att det var så länge sedan han använt något bekämpningsmedel att han inte visste vad han skulle rekommendera. Det får den enskilde biodlaren avgöra, blev hans svar. Fler fördelar med det mjuka Bondtestet Friparning används. Detta är mer lätthanterligt och önskvärt därför att man också vill fånga upp lokalt anpassat arv bland annat för att få och vidmakthålla en genetisk bredd. Ingen avancerad utrustning behövs. Det ekonomiska utfallet av biodlingen kommer att bli bättre (man gör urval 14 Bitidningen

15 på bra produktionssamhällen). Det förbättrade hygieniska beteendet kommer att förbättra motståndskraften mot yngelsjukdomar. Förlusterna blir begränsade, speciellt om man räknar in kommande år också. Man sparar tid och pengar som annars skulle ha spenderats på bekämpning. Framför allt kommer det att kännas bra därför att riskerna är så små. Kostnaden för drottningar Kefuss beskrev mängden arbete som åtgår för att ta fram avelsdrottningar och därmed vad dessa kostat att ta fram. Om han tar fram 20 drottningar så kostar dessa ca 11 timmars arbete var. Bruksdrottningar kostar ungefär lika mycket att köpa av Kefuss som av någon annan. Hans bin samlar ungefär lika mycket honung som andra bin, ibland mer ibland mindre där de jämförs med lokala bin. Kefuss-fond Han påpekade att han inte var ute efter en kundkrets för sina drottningar utan ville tala om hur alla kan delta i ett utvecklingsarbete för motståndskraftiga bin och hur detta kunde gå till. För att visa att han menade allvar skänkte han sitt arvode på 1000 euro till starten av en fond som skulle stimulera och hjälpa till att få igång liknande avelsarbete som han gjort i södra Frankrike. Han menade att det är vårt moraliska ansvar för kommande generationer. Komplicera inte saker och ting för mycket påpekade han. Och planera in roliga inslag. Det gör livet trevligare. Bitidningen En av de bilder Kefuss visade, från en kurs i toleransavel han hållit i Kina. Avslutning Ingemar Fries sammanfattade med att säga att vi alla är överens om att det är möjligt att odla bin moståndskraftiga mot varroa. Men att John Kefuss i södra Frankrike är i en annorlunda situation än Peter Rosenkrantz i Tyskland. Där har många biodlare ett mindre antal samhällen. Och bitätheten är stor. Då är det stor risk att man förlorar alla sina samhällen om man rakt av slutar med all bekämpning. John hade kontroll över ca 500 samhällen som initialt ingick i det första Bondtestet. Peter Rosenkrantz framhöll att det inte går att arbeta som John Kefuss har gjort om man endast har ett fåtal samhällen. John kommenterade att det var därför han utvecklat det han kallar Soft- Bond-Testet. Då gör man flera stegs urval på temperament, skörd, hygieniskt beteende och mängd varroa innan den bästa ca 4 %:en utsätts för att inte behandlas (i en egen bigård). På så sätt kan flera små biodlare samarbeta då flera kanske bara bidrar med ett eller ett par samhällen var till en sådan bigård. Min reflektion: Man behöver inte bestämma sig för att inte bekämpa alls, utan istället plockar bort de samhällen från Bondtestbigården som allt eftersom misslyckas med att hålla måttet. Dessa behandlas efter bortflyttandet. Till slut får man någon eller några samhällen som Barbara Locke sammanfattade på svenska John Kefuss föredrag. Hon är doktorand på SLU i slutet av sitt tredje år. Hon kommer från Kanada där hon bl.a jobbat på Guelph University med bin. Hennes arbete här skall försöka klarlägga vad det är som är beteendemässig skillnad på de bin som överlevt utan behandling jämftört med bin där bekämpning sker kontinuerligt varje år. I det arbetet har hon tillgång dels till Bondbina på Gotland, dels till en fransk population utanför Avignon (i samarbete med Yves le Conte). Hon har en del intressanta resultat i det att det visar sig att det nog är skillnad mellan dessa två grupper i varför bina är mer motståndskraftiga. Men i båda fallen är säkert påverkan på kvalstrens reproduktion viktig. Det kommer en rapport på svenska när arbetet är färdigt. (Information från Ingemar Fries) kanske inte behövde någon bekämpning och som får föra sitt arv vidare i en fortsättning. Bigården kan också tjäna som parningsplats för de nya drottningar som produceras för nästa testsomgång. Också däreför är det bra om den är belägen minst 3 km från andra bin. Visdomsord från John Kefuss Även om du inte är säker på riktigt vad du ska göra, bestäm dig att i alla fall att göra något i den riktning dit du vill nå. Du får erfarenhet och du kommer förhoppningsvis inte att komma i den situationen att du ångar att du inte gjorde något. Bestäm dig för att ta en risk. Livet är sånt att man måste ta risker ibland. 15

16 En prima drottning och harmoniska bin för lyckad övervintring! MARITA DELVERT Vänd på frågan för att komma åt vinterdöden. I stället för att undra vad som gick fel kan vi lära oss av dem som gjort rätt. Här bjuder några biodlare som har låg vinterdödlighet på sina bästa tips. När vi biodlare ses efter den hårda vintern kommer frågorna. Hur har det gått? Vilka förluster har du? Varför blev det på detta sätt? Vi invintrar våra bin uti- från beprövad erfarenhet och gedigen kunskap, och när förlusterna visar sig undrar vi kanske vad gjorde vi för fel? Kanske är frågan mer intressant vad är det som lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Finns det några som haft väldigt låga eller inga vinterförluster under de senaste tre åren? Jag tog telefonen och ringde några som jag visste lyckas väldigt bra Björn Lagerman i Lindesberg, Anders Berg i Ryssby och Lennart Nilsson i Kristianstad, alla biodlare med många samhällen sedan många år tillbaka. Hur gör dom för att nå så goda resultat? Viktigt för övervintringen Skapa ett sunt klimat i kupan, tillräckligt med luft och placering av den i skyddat läge (inte för blåsigt) Ha en drottning i bra ålder (1-2 år) Se till att invintra relativt tidigt för att bygga grundstommen i vinterklotet Utfordra med tillräckligt med mat Växla mellan olika behandlingsmetoder mot varroa mm. Förbered invintringen i olika delar under hela året De tre är överens om några grundläggade faktorer som ses i rutan ovan. BJÖRN LAGERMAN BJÖRN LAGERMAN I LINDESBERG betonar särskilt vikten av att ha ett yngelrum som ger klotformat vinterklot och en bra botten i kupan för att få mycket luft. Själv använder han 12 ramars Dadant yngelrum och bottnar med spärrgaller och genomdrag. Bina kan komma ut, men är samtidigt skyddade mot möss. Även om bin ramlar ner så finns det alltid tillräck- ligt med luft, nedfallet är alltid torrt, inget mögel. Björn lyfter alltid på kuporna för att känna på vikten och för att analysera nedfallet. Det gäller i början av säsongen att kontrollera varroan och åtgärda den precis när bina börjat flyga. Utgångsläget är viktigt. Oxalsyra och Apistan använder Björn växelvis i samhällen där det funnits vinternedfall. Idag i praktiken vartannat eller vart tredje år. Problemet med varroan har blivit mindre. Under förra säsongen hade Björn många samhällen som inte hade någon varroa alls i vinternedfallet. Det är viktigt att ha balans i samhället, bina måste vara harmoniska. För den skull behöver de ha en drottning i bra ålder och mogna ungbin. Björn infordrar sina bin med kallrörd sockerlösning. Man behöver inte ge bina inverterat socker, det klarar de av på egen hand. Invintringen ska inte heller ske alltför sent, bästa tiden är mellan 25 augusti-25 september i det område där han har sina bigårdar. Det får också finnas kvar honung i yngelrummet, den honungen i ytterkanten är bra för bina att ha på våren. Intressant är att Björn förordar att 16 Bitidningen

17 ANDERS BERG vaxet inte ska bytas om det inte är defekt. Det gör inget att ramarna är mörka, tvärtom bina föredrar dessa. Pollen kvar i yngelrummet ger en god start på yngelsättningen. ANDERS BERG I VÄXJÖ säger direkt att folk slarvar allt som oftast. Det gäller inte bara att få bina att överleva vintern, man måste få igång dem på våren också. En bra drottning måste finnas i varje samhälle inför invintringen. Han rekommenderar också att man ska ta bort blad- och ljunghonung från yngelrummet eftersom dessa sorter lätt ger slaggprodukter i binas ändtarm Anders rensar alltid ut döda bina ur flusteröppningen under de tre första månaderna på året. Lufttillströmningen är otroligt viktig i detta sammanhang. Särskilt viktigt är detta om man inte har nätbotten. På försommaren görs yngeluppflyttningar. Anders anser att man ska ha samma vax högst en vinter och två somrar (för att hålla noseman i schack). Vid invintringen ska bina täcka 10 ramar, annars drar han ner antalet till färre invintra inte svaga samhällen. Anders invintrar mest med sockerlösning eftersom bina mår bäst av detta. Det är viktigt att låta bina komma till vinterro snabbt och därför lägger Anders endast på en tunn filt som vinterpackning. Däremot behöver bina en bibostad som är välisolerad och varm när yngelsättningen kommer igång på våren. Rotation mellan behandlingsmetoderna olika år är nog det bästa för att hålla varroa-angreppen på en låg nivå så att inte bisamhället dukar under. LENNART NILSSON I KRISTIANSTAD betonar först vikten av att inte invintra svaga samhällen, det är ingen idé att invintra gamla bin. Skulle något samhälle ha pucklat så sorteras också detta bort. Det är inget framgångsrecept att chansa. Redan i juli undersöker Lennart att det finns en bra, äggläggande drottning. Drivfordring sker sedan från mitten av juli och framåt det är viktigt för oss i Skåne. Invintringen ska vara klar till 15 september för att bina ska ha möjlighet att behandla fordret på rätt sätt. 20 kg foder får varje samhälle, en blandning av Bifor och sockerlösning. Lennart vill helst inte använda Apistan för varroabekämpning, men gör det ändå vartannat år. Han hoppas att det snart kommer fram nya och bättre behandlingsmetoder. Drönarutskärningen är nödvändig och ger ett bra resultat varje år. Det gäller att vara noggrann med denna så att man inte istället odlar drönare. Nätbotten är viktigt för tillräcklig luftillströmning. Lennart byter vaxet i hela yngelrummet varje år. På så sätt förhindras yngelröta. Kan kännas lite knepigt, eftersom ju bina helst vill ha gamla kakor kvar, där drottningen gärna lägger sina ägg. Men i så fall ökar risken att få yngelröte- och nosemasporer. Jag tar tacksamt emot dessa tre biodlares erfarenheter och kunskaper och kommer på olika sätt att redan i början av säsongen rusta för en säker invintring. Harmoniska bin ska det bli och den harmonin kan jag säkert bidra till. Får väl börja med några varmt välkomnande ord när mina vänner väller ut ur kuporna för att bese världen! Bitidningen LENNART NILSSON 17

18 Multifunktionell blomsterlåda ANDORA NEJSUM Många av oss har penséer och sommarblommor i krukor, urnor och blomsterlådor. De lyser i alla färger men många gånger gör de inte så mycket annat än det. Är det då så mycket annat de kan göra egentligen? Svaret till denne frågan är ett klart och tydlig JA. Ännu finare är det om man också kan se och lyssna till en massa flitiga bin, surrande humlor eller färgglada fjärilar som hämtar pollen och nektar därifrån. Så varför inte ha en eller två bi- vänliga blomsterlådor i år. Har man inte trädgård kan man lika bra ha dem i balkonglådarna. Bättre blir det om man sedan kan nyttja dem i köket också och som om det inte var nog så är en hel del av växterna som jag tänkte föreslå till och med fleråriga. Många fleråriga växter går att använda i blomsterlådan, och speciellt lämpliga är sådana som kommer från växtfamiljen kransblommiga växter. I den gruppen finns det riktigt många kryddväxter, omtyckta av både oss och insekterna. Fördelen med dem är att de inte blir speciellt stora men nog så snygga ändå. Bra exempel är timjan, lavendel, vinterkyndel, salvia, isop eller pepparmynta. Gräslök är utmärkt om man inta äter upp allt innan det går i blom. Det är rena terapin att smula citronmeliss mellan fingern och njuta av lukten, eller smaka av ett myntablad. Att lägga lavendel mellan kläderna håller malen borta och gör att det luktar avslappnande. Det är också mycket avslappnande att sitta intill blomsterlådan och lyssna till binas och humlornas surrande och titta på hur flitiga de är. Jag är lyckligt lottad och har upplevt en blomsteräng när jag var barn, och jag kommer ihåg hur jag låg på ryggen och tittade sorglöst upp på himlen och lyssnade på insekterna. Än idag kan jag få de där Lämpliga växter Alla sedumsorter går att använda: Sedum acre Sedum album Sedum rupestre Sedum telephium Sedum spurium Kransblommiga växter som kan användas som kryddor Thymus vulgaris Lavandula officinalis Satureja hortensis Satureja montana Salvia officinalis Origanum vulgare Hyssopus officinalis Melissa officinalis Mentha piperita Andra värdefulla arter: Ruta graveolens Allium schoenoprasum känslorna och känner den där sorglösheten när jag lyssnar på binas surrande. Man spar pengar när man inte behöver byta växterna flera gånger om året och även skötseln är enkel. Man bara klipper när kryddorna har blommat över och kanske får man en blomning till. Det som är viktigt är att man ser till och att få en så lång blomningstid som möjligt och att man blanda på lite olika sätt, bl a med färger. Man ska ha någonting som är marktäckande och något som kanske hänger över kanten och är man riktigt ambitiös så skulle man kunna klippa några av kryddorna lite mera bonsailiknande. Några växter som blir större är till exempel kärleksört eller salvia. Salvia kan man också få med alla möjliga olika bladfärger. Och använd olika storlek på växterna. Lavendel och isop liksom oregano och vinterkyndel blir mellanstor och vinruta är attraktiv för att den har gula blommor och blågröna blad. Marktäckande är till exempel sedumsorterna och vissa sorters timjan. Det finns också de som hänger även över kanterna. I alla större mellanrum skulle man kunna sätta gräslök för att de blommar rätt tidigt om man inte skördar dem. Honungsbi besöker lavendelblomma. (Foto: Luc Viatour/ wikimedia) 18 Bitidningen

19 Plantera biväxter! ANDORA NEJSUM Jag har i många år arbetat som trädgårdsanläggare på både skötsel och anläggningssidan och alltid haft intresse för både natur och växter. För ungefär 10 år sedan bestämde några grannar och jag oss för att bli biodlare och därmed få egen honung. Då upptäckte jag, som säkert så många andra har gjort före mig, att ha bin, det innebär så mycket mer än att bara producera honung. Många bitar föll på plats men jag började också titta på växter på ett helt annat sätt. På binas sätt. När jag sedan kom till SLU för några år sedan upptäckte jag att kunskapen om bin och deras behov var ganska liten och att det än så länge inte ingick i varken landskapsingenjör- eller landskapsarkitektutbildningen. Så när jag skulle skriva min första uppsats som ingick i ett större projekt som handlade om att välja växter och göra en arbetsbeskrivning av ett dagis med en mellanstor trädgård tog jag chansen och blandade in biväxter. Jag var tvungen och sätta några gränser när jag valde växter till dagiset. Området är begränsat så alla växter skulle helst vara multifunktionell och inte allt för stort. Det fick bara vara med några enstaka stora träd. Växterna skulle tåla att lekas i, men allra mest skulle de ha ett så lång pollen- och nektarsäsong som möjligt. Vårväxter bestod således av lökväxter med tidigt blomning och hassel och sälg för att det är de första växter som har pollen i säsongen. Träden var mest fruktträd för att de är relativ små, smaka gott och tål och användas som klätterträd. Jag valde även en massa bärbuskar för att de utöver sina fina bär oftast är mycket tåliga och några går bra att använda som ersättning för häckväxter som till exempel vinbär. Klätterväxterna valdes då de inte tar så mycket plats, kan användas som Bitidningen rumsdelare eller som solskydd på sommaren. Den sista gruppen var kryddväxterna. De ger både smak och luktupplevelse till barnen och kan användas i köket. Många blommar också vid en tidpunkt som det inte finns så många andra växter till bin. Alla växter finns listade i tabell 1. Jag håller på och skriver mitt examensarbete och jag har låtit bin vara med Tabell 1. Tabellen visar alla nämnda växter i min uppsats om biväxter med både svenska och vetenskapliga namn, vilken månad de blommar och om det är pollen eller nektar som är värdefull för bin. Vetenskapligt namn Svensk F M A M J J A S O nektar Pollen Namn Galanthus nivalis Snödroppe X X 0 0 Erantis ssp Vintergäck X X X Crocus ssp Krokus X X Corylus avellana Hassel X X 000 Salix ssp sälg, pil, vide X X X Ribes ssp Vinbär X X Taraxacum vulgare Maskros X X Prunus cerasus Körsbär X X Prunus avium Sötkörsbär X X Acer spp Lönn X Fragaria vesca Smultron X X 0 0 Carum carvi Kummin X X 00 0 Rosa spp (Vilt)rosor X X X X X X 00 Malus x domestica Äpple X X Aesculus Hästkastanje X X hippocastanum Vaccinum myrtillus Blåbär X X Allium Gräslök X schoenoprasum Coriandrum sativum Koriander X X Rubus idaeus Höst-Hallon X X X X X Sedum ssp Fetknopp X X X Rubus fruticosus Björnbär X X X X Symphoricarpus spp Snöbär X X X X X Parthenocissus spp Vilt vin X X Salvia officinalis Salvia X X hela vägen genom utbildningen och ska fortsätta göra så i framtiden. Jag anser att detta är viktigt och att det inte bara rör oss biodlare och vår honungsskörd men även kommer in i alla andra aspekter av vårt liv. Till exempel vår matproduktion genom bin som pollinatörer men även för att de se till att artrikedomen blir mycket större bara genom binas blotta närvaro. Thymus vulgaris Kryddtymian X X 00 0 Origanum vulgaris Kungsmynta X X Lavendula angustifolialavendel X X Tilia spp Lind X X Sedum maximum Kärleksört X X X Hyssophus officinalis Hysop X X X 0 0 Nepeta cataria Katmynta X X X Mentha spp Mynta X X X

20 Drottninglösa bisamhällen PASAGA RAMIC Tre exempel på drottninglösa samhällen. Första exemplet Drottningen har inte lyckats bli befruktad men börjat lägga ägg. Ett sådant samhälle är dömt att gå under, eftersom det handlar om obefruktade ägg som till slut bara kommer att utvecklas till drönare. Ett sådant här samhälle kan räddas genom att man tillsätter en drottning på det klassiska viset. I de flesta fall tar bina emot drottningen och samhället kan fortleva och fortsätta arbeta som vanligt. Andra exemplet Bina försöker framställa en ny drottning. Om de misslyckas så aktiveras vissa arbetsbins äggledare och de börjar lägga ägg. Äggen är lagda i vanliga arbetarbiceller och obefruktade. Det blir drönaryngel, men eftersom äggen är lagda i arbetarbiceller får drönarynglet inte riktigt plats och sticker upp högre från ramen. Det kallas puckelyngel. Ett sådant samhälle kommer snabbt att dö ut om inte biodlaren ser till att samhället får en drottning. Så kallade puckelsamhällen känns igen eftersom det inte finns några vanliga arbetsbiyngel i ramarna. Om ett samhälle har mycket bin och är starkt, då lönar det sig för biodlaren att försöka rädda samhället. Om biodlaren bestämmer sig för att inte rädda samhället bör han avlägsna samhället minst 50 meter från bigården, skaka ut alla bin från ramarna, smälta ner ramarna med yngel och sätta till ramarna med pollen och honung till andra samhällen. De utskakade bina kommer att återvända till stället där kupan ursprungligen var. Om det finns ett annat samhälle i närheten så kommer dessa bin att ansluta sig till det. Om man skulle bestämma sig för att rädda samhället bör man göra föjande: Avlägsna samhället ca 50 meter från dess ursprungliga plats och skaka ut bina i gräset. I dess ställe stick ner en kraftig, avhuggen trädgren i marken. Fäst sedan en bur med en ung, befruktad drottning. Bina kommer att återvända dit kupan en gång var och de kommer att börja svärma runt den unga drottningen. Låt svärmen sätta sig. Detta tar mellan en halv och två timmar. Under tiden som svärmen lugnar sig gör i ordning kupan där bina var från början. Ta bort ramarna med yngel och sätt till ramar med mellanväggar istället. Skaka ner den nu lugna svärmen i kupan. Den kommer att bete sig som en natursvärm. Utfodra den under ett par dagar med sockerlag med styrka 1:1 1 kg socker till 1 liter vatten. Puckelyngel pga äggläggande arbetsbin. Drottningcell på gång. Tredje exemplet Bisamhället har förlorat drottningen under senhösten eller vintern. Avsaknaden av drottning märks först runt april när man gör en grundlig kontroll av samhället och hittar inga larver eller yngel. Ett sådant samhälle kan räddas genom att man skär ut en bit vax med nylagda ägg och unga larver, och skär in den i en ram där det fattas drottning. Biten behöver inte (skall inte) vara mer än 3x3 centimeter stor. Att tillsätta en hel ram med öppet yngel lyckas inte lika bra. Kanske saknas kraften att föda upp mer yngel än några enstaka drottningceller. Efter 8-9 dagar kommer bina ha börjat bygga drottningceller, och detta är ett tecken på att samhället arbetar som det ska. Vänta i ytterligare 3-4 veckor och gör en kontroll. Om du inte hittar nytt täckt yngel vet du att du har misslyckats, och kan avbryta. Om samhället misslyckas beror det oftast på att det inte funnits könsmogna drönarna så tidigt på säsongen som kan befrukta drottningen. Men sker det i början av maj kan det lyckas. Det kan finnas starka samhällen som fått fram drönare tidigt (kanske ett annat viselöst samhälle med puckelyngel där drönare krupit fram). 20 Bitidningen

21 Fairtrade ett lyft för fattiga biodlare IDA SVEDLUND Många biodlare världen över är utlämnade till uppköpare som bara betalar en bråkdel av det som deras honung är värd. Genom Fairtradekriterierna garanteras biodlarna ett minimipris samt en premie för sin honung och de får tillgång till en större marknad. En stor del av den honung som importeras till Europa är producerad av fattiga biodlare i utvecklingsländer i framför allt Sydamerika. Ofta bor de på avlägsna platser där de har begränsad tillgång till information om marknaden för sin produkt. Bristfälliga transportmöjligheter påverkar även kvaliteten på honungen som biodlaren kan erbjuda. En bioodlare i södra Chile som kämpat med lönsamheten är Luis Villaroel, ordförande för biodlarkooperativet COAS- BA, Cooperativa Campesina Apícola Santa Bárbara. I kooperativet ingår 35 biodlare som tillsammans producerar cirka 130 ton honung om året. Han berättar att sedan biodlarna i kooperativet beslutat att Fairtrade-certifiera sin honung så har de lyckats öka vinsten med drygt tjugo procent, och de har bland annat satsat på att bygga egna lokaler för att processa honungen. Luis Villaroel berättar att många av biodlarna i kooperativet tidigare varit skuldtyngda, men att de genom Fairtrade nått en marknad som betalar bättre, och att de därmed fått ordning på sin ekonomiska situation. Enligt Cecilia Jaukkuri, produktansvarig för honung på Fairtrade Sverige, saknar många biodlare i utvecklingsländer ofta information om marknaden och vilket pris de kan begära för sin produkt. Det gör att de är utlämnade till uppköpare och mellanhänder som tyvärr utnyttjar situationen och i vissa fall betalar ett väldigt lågt pris, säger hon. Tyskland, Schweiz och Storbritannien är de länder som säljer mest Fairtradehonung, men volymerna är små. Utbudet på den svenska marknaden är i dagsläget begränsat, enligt Cecilia Jaukkuri. Hon berättar att det finns sju varumärken som saluför Fairtrade-märkt honung på den svenska marknaden, varav fyra säljs i dagligvaruhandeln idag. Volymen Fairtrade-märkt honung som säljs är liten men vi tror att efterfrågan kommer att öka i takt med att kundernas medvetenhet om producenternas situation växer. Biodlare som vill bli Fairtrade-certifierade måste vara organiserade i en producentorganisation, t.ex. kooperativ. I dagsläget finns ett 30-tal Fairtrade-certifierade biodlarkooperativ och dessa är verksamma i bland annat Argentina, Brasilien, Chile, Cuba, Guatemala, Mexico, Nicaragua, Uruguay och Malawi. Genom Fairtrade-kriterierna garanteras biodlarna ett minimipris som täcker produktionskostnaden och genom att vara Fairtrade-certifierad får också biodlarna en bättre tillgång till en marknad. Därmed reduceras antalet mellanhänder och biodlarna får tillgång till en större marknad, säger Cecilia Jaukkuri. Genom Fairtrade-certifieringen garanteras också biodlarna en premie som ligger utöver minimipriset. Tanken med premien är att den ska används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt. Hur kooperativen väljer att fördela sin premie avgörs genom en demokratisk process där kooperativets medlemmar gemensamt tar beslut om hur pengarna ska användas. Många väljer att investera i exempelvis utbildning och sjukvård samt produktionsförbättringar och infrastruktur för att underlätta transporter. Syftet med Fairtrade är att producenter i utvecklingsländer ges möjlighet att själva förbättra sin situation. Framför allt ger Fairtrade biodlarna en möjlighet att kunna planera långsiktigt för sin verksamhet, säger Cecilia Jaukkuri. Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja ur, till exempel kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice/läsk, ris, quinoa, glass, socker, kryddor, nötter, snacks/ godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, blommor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrademärkt bomull. Läs mer på Fairtrades Sveriges hemsida: Foto: Fairtrade Finland Bitidningen

22 Sommartider grilltider MARITA DELVERT Bina surrar, maskrosen prålar, grillen tas fram och putsas. Försommarkvällens egna dofter blandas med dofter av grillkol och kryddor. Snart kommer den efterlängtade nyslungade honungen, lagom till de första jordgubbarna. Innan dess är det dags att göra av med fjolårshonungen i utsökta marinader och grilloljor, såser, chutney och dressingar, som tillbehör till grillningens alla delikatesser. En coleslaw med honung blir också ett mättande komplement. Här följer några recept som du kan variera i det oändliga utifrån smak och tycke. Recepten kommer också att finnas på SBR:s hemsida. Grillolja / marinad Passar till alla typer av kött. 3 msk flytande honung 3 msk olja 1 msk kinesisk soja 1 pressad vitlöksklyfta 1 tsk riven ingefära (eller torkad) Svartpeppar och salt Blanda ihop alla ingredienserna, lägg köttet i en plastpåse, häll på marinaden och låt det ligga ett par timmar. Pensla på under grillningen i flera omgångar (med försiktig värme från grillen). Lax med mangosås Honungs- och mangosås med sting En syrlig och fruktig sås att servera till gillad kyckling, lax och fläskkött. Mixa alla ingredienserna till en slät sås. Smaka av med salt och peppar. Grillspett (med potatissallad) där grilloljan kommit till användning. 250 g fryst, tinad mango 2 msk honung 1 tsk sambal oelek ( chilipasta) 2 tsk curry 1 msk tomatpuré 1 dl matyoghurt 2 msk majonäs Salt, peppar Ananas- och honungschutney Chutneyn ska koka länge, 2 burkar konserverad ananas (2x500 g) styrkan anpassas efter 3 cl vitvins vinäger smak. Den passar särskilt 150 g farinsocker 150 g honung bra till skaldjur, fläskkött och kyckling. Förva- 100 g russin 2 tsk senap ra chutneyn i kylskåp, då 1 kanelstång håller den sig under ett 5 nejlikor par månader. 1 tsk riven ingefära Cayennpeppar efter smak 22 Bitidningen

23 Kyckling med coleslaw Coleslaw med honung smaksatt med ingefära eller curry Kål,morot och äpple ger tuggmotstånd, yoghurten blir sötsyrlig av honung, vinäger och citron. Själv tycker jag att curryn passar bäst till kyckling och kött och ingefäran väljer jag till skaldjur och lax. Riv vitkål, morot och äpple fint. Blanda övriga ingredienser och rör om. Salta och peppra utifrån smak. 2 dl yoghurt 2 tsk riven ingefära eller curry 2 tsk honung 1 tsk äppelcidervinäger 1 msk pressad citronsaft 3 dl finstrimlad vitkål 2 dl finstrimlad morot 1 dl strimlat syrligt äpple Salt och peppar Koka upp vinäger, farinsocker och alla kryddor. Lägg i ananasen som du skurit i mindre bitar (ej saften), senap, russin och honung och låt koka tills vätskan avdunstat. Smaksätt med ingefära och cayennpeppar Dressing En enkel dressing för olika sallader. Passar särskilt bra till potatissallad. Dressingen räcker till flera tillfällen och kan förvaras i kyl en dryg vecka. 5 msk vit balsamvinäger 1 dl härlig, svensk rapsolja 1 knippe färsk gräslök ½ dl honung ½ dl citronsaft Salt och peppar Hacka gräslöken. Blanda alla ingredienserna, vispa eller skaka ihop allt till en dressing. Bitidningen

24 En riktig kvalitetskurs! LINE NILSSON Den mars ordnade SBR:s kvalitetskommitté en kurs för distriktsförbundens kvalitetsansvariga. På programmet stod bland annat genomgång av livsmedelslagstiftning, branschriktlinjer, bihusesyn och honungsbedömningsreglementet. Syftet med kursen var att utbilda distriktens kvalitetsansvariga så att de i sin tur kan vara en resurs för sina distrikt. Alla utom två distriktsförbund fanns representerade, det vill säga vi var cirka 25 stycken deltagare. Jag som skriver representerade Dalarnas biodlaredistrikt. Kursen började med lunch på Mjölby stadshotell och därefter fick vi träffa Helena Wistrand, livsmedelsinspektör i Mjölby kommun. Hon berättade för oss vilka lagkrav som finns för olika typer av biodling. De flesta biodlare som producerar mindre mängder honung (<1000 kg) och inte köper in honung från någon annan eller tillsätter något i sin honung, behöver inte anmäla sin verksamhet, varken till Länsstyrelsen eller till kommunen. Däremot måste alla som släpper ut honung på marknaden uppfylla de allmänna kraven på livsmedelssäkerhet. Det handlar bl.a. om god livsmedelshygien, spårbarhet och redlighet. Att genomföra egenkontrollen Bihusesyn är en bra hjälp för att veta om man uppfyller kraven. Om man i genomsnitt producerar mer än 1000 kg honung per år ska man anmäla detta till sin Länsstyrelse, som ansvarar för den offentliga kontrollen. Om aromer eller andra tillsatser tillförs honungen samt om man köper in honung från andra producenter ska verksamheten registreras hos kommunen. Mer om detta finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida (sök på biodling och honung). Under kursen gick vi också igenom branschriktlinjerna Säker honung. Från den 1 januari 2006 finns det en EU-förordning om hygienfrågor. Enligt denna kan en bransch utarbeta så kallade branschriktlinjer, för att medlemmarna inom branschen ska kunna uppnå de krav som lagstiftningen ställer. Riktlinjerna har tagits fram i samarbete mellan SBR och Biodlingsföretagarna och finns att läsa på SBR:s hemsida Kursen behandlade också frågor om restsubstanser i vax och honung, handelns inställning till att sälja närproducerad honung, bihälsa, honungsbedömningsreglementet och sist men inte minst, vad vi, distriktens kvalitetsansvariga ska göra i distrikten. Så har du frågor som rör honung kan du kontakta ditt distrikts kvalitetsansvarige! Tack för en bra och trevlig kurs! Foton: Tomas Rosell 24 Bitidningen

25 Har Västra Götaland Sveriges bästa bitillsyn? KRISTINA SANDBERG Under sju år bedrevs projekt Förstärkt bitillsyn i Västra Götaland. Bakgrunden var att initiativtagarna, Arne Johansson och Bengt Kling, upplevde att bitillsynen inte fungerade som det var tänkt. Ingemar Fries undervisar. Foto: Maja-Lena Främling. Genom att tillsätta alla vakanta distrikt, likrikta arbetssättet för alla tillsynsmän och entusiasmera tillsynsmännen till att bedriva uppsökande verksamhet skulle man bl.a. uppnå en bättre bihälsa. Projektet startade i Skaraborg och utvidgades med Norra Älvsborg, Sjuhärad och Göteborg. Under hösten 2010 gjorde biodlingshandläggarna på Länsstyrelsen Västra Götaland, Maja-Lena Främling och Kajsa Lycke, en utvärdering som resulterade i att man beslutade sig för att behålla funktionen tillsynsledare. Tillsynsledarens roll är att vara den förmedlande och sammanhållande länken mellan länets ca 110 bitillsynsmän och länsstyrelsen. För att behålla den upparbetade kompetensen hos bitillsynsmännen och för att driva utvecklingen mot en tidsenligt anpassad bitillsyn, planerade man att kompensera för bortfallet av de tidigare gruppmötena. I slutet på mars genomfördes en seminariedag på tre olika platser i länet. Platserna var valda så att alla skulle ha chans att närvara på någon av dagarna. Uppslutningen var väldigt stor, nästan 90 %. Utöver dessa fanns inbjudna bitillsynsmän från Halland, Värmland och Örebro. Föreläsare var Ingemar Fries professor vid SLU och Preben Kristiansen bihälsokonsulent. De hade ett tufft schema med två föreläsningar vardera varje dag, långa dagar och lång förflyttning mellan orterna. Varje utbildningsdag avslutades med en genomgång med tillsynsledarna för att uppdatera vad som är nytt för säsongen. En del gamla tillsynsmän har valt att sluta och som ett resultat av det kommer det in nya som ska utbildas. De nya var även med på fortbildningsdagen för att ge dem en bra förutsättning inför kursen till bitillsynsman. Efter de här dagarna känns det som vi står väl rustade för bisjukdomarna i länet. Tore Olsson tillsynsledare Göteborg och Bohuslän samt Norra Älvsborg, Preben Kristiansen Bihälsokonsulent, Maja-Lena Främling biodlingshandläggare Länsstyrelsen Västra Götaland, Kristina Sandberg tillsynsledare Skaraborg och Sjuhärad och Ingemar Fries professor SLU. Foto: Rune Hedberg. Bitidningen Tore Olsson och Maja-Lena Främling förbereder kurserna. Foto: Ktistina Sandberg 25

26 Första sommaren med bina MAGDALENA SANDGREN Sommaren 2010 var min första egentliga sommar med bin. Året dessförinnan hade jag gått nybörjarkurs i biodling i Södra Vätterbygdens biodlarförenings regi. Jag hade anmält mig för att se vad biodling var för något. Redan vid första kurstillfället hade jag bestämt mig. Så fort jag kom hem betalade jag medlemsavgiften till Sveriges Biodlares Riksförbund och kände mig mycket lycklig. I början av juli 2009 fick jag hämta mitt första samhälle och i slutet av sommaren köpte jag ytterligare en avläggare. Tyvärr strök augustisamhället med under den kalla vintern. Visst var jag och donade i kuporna lite under juli och augusti redan första året, men det egentliga arbetet började först sommaren Oron var stor, hade de tillräckligt med föda, var de tillräckligt många när kunde jag öppna kupan och titta efter Jag vet inte hur många samtal jag ringde till de mycket tålmodiga och vänliga biodlarna som jag fått kontakt med tack vare biodlarföreningen och kursen. Lyft på kupan, känn om den är tung. Nej nej, akta dig för att byta drottning än, så mycket tokigt kan ske då Det var många råd jag fick och jag lydde de flesta. I början av april såg jag bina flyga ut i naturen första gången. Lyckan var stor drottning Beatrix samhälle levde! Bina hade funnit den del av gräsmattan som var helt blå med scilla. De arbetade intensivt och surret var så högt att jag kunde höra det på långt håll. Bland det roligaste jag gjorde under våren var att åka till Müllrose Bienengarten i Tyskland. Müllrose ligger inte så långt från Frankfurt am der Oder. Jag hade blivit inbjuden av en god vän som är Bienenmeister sen 25 år tillbaka. Jag fick vara med honom i hans bigårdsarbete under en veckas tid. Han lärde mig grunderna och jag njöt av att få gå bredvid och inspektera hans 14 olika samhällen med Carnicabin. Hemkommen kände jag mig väldigt säker som drottningcellförstörare sen läste jag någonstans att det var en metod som inte alls var att rekommendera. En erfarenhet jag gjorde under min första sommar som biodlare var att det finns lika många teorier som biodlare! Så drottningcellförstörandet kanske inte var helt fel men kanske inte det rätta i alla situationer. Jag kan inte påstå att jag visste riktigt vad jag höll på med, mer än att jag gjorde många nybörjarfel. Det blev två lådor, en kort tid senare satte jag dit den tredje och den 17 juni på Islands nationaldag svärmade mina bin. Det komiska var att jag satt och talade i telefon och hade precis sagt till min danska väninna det är så hyggeligt att se när bina flyger ut och in genom flustret när hela trädgården fylldes av bin. En konsert utan dess like jag har aldrig upplevt något så fantastiskt som detta. Det kan jag säga nu eftersom allt gick bra. Hade jag förlorat drottning Beatrix och hennes femtiotusen arbetsbin (som i hennes hovstat går under det kollektiva namnet Barbro) hade jag nog uttryckt mig annorlunda. Jag fick på mig min biodlarkostym och gick ut i den surrande trädgården med Åke Hanssons instruktionsbok Biodlingens grunder i högsta hugg. De snälla bina hade vänligheten att välja ett av de lägre äppelträden och jag lyckades få ner dem i ett honungskärl med lock som jag därefter satte ner i jordkällaren tills jag hade fått i ordning deras nya bostad. Det senare gick dock inte särskilt fort för jag hade givetvis inte sett till att det fanns färdiga ramar utan jag fick vackert sätta mig att tråda tio ramar. När det var gjort visade det sig att min elektriska trådinläggare gått sönder. Så jag fick ringa runt och ett par vänliga grannar kom till min undsättning. Klockan sex på kvällen hällde jag över min svärm i en gul paviljong och i med det hade jag två samhällen. Drottningodling Följande recept fick jag per telefon när jag hade odlat fram två drottningar och skulle överföra dem till varsin apidea: Gå till spärrad skattlåda. Tag tre par riktiga kaffekoppar bin. Blöt dem ganska ordentligt så att de inte flyger. Blöt drottningen. Låt stå i solen tills de torkat. Lappen ligger fortfarande på mitt skrivbord och minner mig om sommarens äventyr. Jag hade fått följa med Per-Olof Wagnsgård när han odlade fram drottningar på Visingsö. Egentligen skulle det ha varit en organiserad kurs, men den hårda vintern hade försenat allt. Vi som ville fick därför hänga med så mycket vi kunde. Det blev många besök i de olika samhällena. Vi omlarvade och satte ner smalramar både här och där, men tyvärr hann vi aldrig till momentet då vi skulle överföra den nykläckta drottningen till apidean. Nybörjare som jag är kände jag mig många gånger mer förvirrad än klok över alla turer, men dagarna på Visingsö gav mersmak. Jag skyndade mig att testa drottningodling hemma i min egen bigård. Resultatet blev kanske lite magert, två drottningar, men efteråt var jag tacksam för att inte alla tio larver blev antagna var skulle jag ha fått tag på alla kaffekoppar bin som behövts till så många apideor? Det var lite pirrigt när jag skulle skapa miniatyrsamhället med tre kaffekoppar bin och en drottning. Mina bin var kanske inte tillräckligt blöta, för de bokstavligen vällde över alla kanter på apidean. Jag hade fullt sjå med att fösa ner dem. Så skulle drottningen släppas ner bland den blöta skaran bin. Det var heller inte lätt! Sen fick apideorna stå på bordet i uterummet och torka innan jag satte ner dem i jordkällaren. Efter ett par dagar for jag med mina båda drottningar till Visingsö där de skulle paras med de bästa av alla drönare som finns på ön. Två veckor senare hämtade jag hem dem. Tyvärr blev det inte som jag hade hoppats. Jag fann aldrig mina drottningar. Vad som hände med dem vet jag inte eller så var jag såg grön att jag inte såg skillnaden mellan arbetsbina och drottningen. Men skam den som ger sig i sommar går jag på drottningodlarkurs igen! 26 Bitidningen

27 Meste biodlaren? SÖREN BRANDIN Att Hemrik Oldeskog är den biodlare i Sverige, vilken hållit på med biodling längst, är det nog få som betvivlar. Hemrik har nämligen hållit på med sin hobby i en följd i snart 80 år av sina 91 år! Redan då Hemrik började med biodling satte han ett rekord, då som kanske landets yngsta biodlare. Hemrik var endast tolv år, då han kom över en bikupa hemma på den lantgård, hans fader drev i Vallentuna norr om Stockholm. Det var min kloka moder som uppmanade mig att ta hand om bina i den övergivna kupan, upplyser Hemrik. Detta blev början till en livslång hobby, som fortfarande fängslar Hemrik, nu med fem samhällen vid Skansen i Markim, där han numera bor. Att han lyckats engagera även sin son Kurt, som bor granne och som numera är storbiodlare med hundratalet samhällen och en imponerande maskinpark, är väl naturligt. Jag har ju vuxit upp med bin, säger Kurt. Hemrik Oldeskog sköter fortfarande ett antal bisamhällen och håller sina kupor i ett utmärkt skick, Hemrik har hela tiden varit medlem i den lokala biföreningen och därmed i Riksförbundet. Ett tag på 1950-talet var han ordförande i Värmlands länsförbund. Även om Hemrik har fascinerats av bina, är även den kulturhistoriska sidan av biodlingen som engagerat honom lika mycket. Detta har tagit sig uttryck i att Hemrik samlat på och restaurerat eller byggt nya exemplar av alla bikupor, vilka under hela 1900-talet bjudits ut kommersiellt i Sverige. Ett tjugotal sådana kupor står uppställda i ekonomibyggnaden på den stora tomten vid Skansen. Tre kupor har Hemrik skänkt till Nordiska Museet att ingå i deras samling vid Julita i Södermanland. År 1966 deltog Hemrik i den av SBR arrangerade tävlingen om bästa vandringskupa. Han fick där en hedrande andraplats. År 2001 tilldelades Hemrik Patriotiska Sällskapets medalj för sina insatser för biodlingen. Det är för oss yngre biodlare fascinerande att höra Hemrik berätta om gamla tider. En sak, som aldrig upphör att förvåna honom, är hur fogliga bina är nu för tiden. Under trettiotalet var det inte ovanligt att deltagarna i ett bimöte rusade från demonstrationen i bigården för att i det närliggande buskaget söka skaka av sig de arga bina. Nu för tiden tar man inte ens med sig en bislöja till bimötet fast man står lutad över kuporna under demonstrationerna, säger Hemrik. Miljöpris i Rättvik Två biodlare fick Rättvik kommuns miljöpris Det var eldsjälarna Lennart Kellner och Jan-Erik Fyhr som fick priset vid kommunalfullmäktiges sista sammanträde förra året. De fick priset för sitt engagemang. De tyckte det var mycket positivt att biodlingen uppmärksammades på det här sättet. Red Mer Bin i Nässjö Den 10 mars var det dags för Krister Linnell att besöka Nässjö och Höglandets biodareförening under mottot MER BIN. Vårträff med honungsfika var rubriken för kvällen och en mycket god uppslutning av såväl gamla som nya biodlare fick en informativ stund med Krister. Gör avläggare på minst 25 % av din bikapacitet löd hans uppmaning. Se till att nya biodlare får tillgång till bin efter avslutad kurs och utöka även din egen bigård så du har en buffert om du mister samhällen under vintern. Vi måste alla hjälpas åt att bli fler och större inom biodlingen i Sverige. Honung är hårdvaluta och vi måste lära oss att ta bra betalt för vår fina produkt. Efter kaffe med honungsbröd följde frågestund och diverse informationsfilmer om hur man smidigt gör avläggare. Birgit Johansson Bitidningen

28 GMO-pollen i honung - vad gäller? ZOFIA KUROWSKA, LIvsmedelsverket Frågan huruvida pollen från GMO-grödor är tillåten i honung eller inte har debatterats flitigt under vintern. Orsaken till att frågan aktualiserats är den rättsprocess i Tyskland, där behandlande domstol vänt sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande. Livsmedelsverket vill med denna artikel redogöra för sin tolkning om GMO-pollen i livsmedel är tillåten enligt gällande lagstiftning. Regler för godkännande av GMO-livsmedel mm. Pollen förekommer överallt och förekomsten är inte planerad, utan en oundviklig konsekvens av att det finns växter i vår omgivning. Härvidlag råder ingen skillnad mellan pollen från konventionella växter och pollen från GMO. Den enda skillnaden är att GMO kräver förhandsgodkännande innan den får sättas ut i miljön eller komma ut på marknaden. Det innebär att pollen från GMO granskats att de inte skall ge upphov till en extra säkerhetsrisk. Enligt förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder måste alla livsmedel och foder som består av, innehåller eller framställts av GMO godkännas innan de släpps ut på marknaden. Innan tillkomsten av GMO-lagstiftningen ingick GMO under definitionen nytt livsmedel, för vilka särskilt godkännande enligt förordningen om nya livsmedel (258/97) krävs. Det finns ett antal GMO-livsmedel (bl.a. majsen MON 810) som är godkända enligt denna förordning. Utformningen av godkännandena skiljer sig något mellan ovan angivna förordningar, vilket har lett till ifrågasättande om honung som innehåller pollen från MON 810 är tillåten eller ej. I beslutet som godkänner majsen MON 810 som ett nytt livsmedel ingick en lista som specificerade vilka produkter från den genetiskt modifierade majsen som ingick i beslutet (majsen i sin helhet samt majsmjöl, majsgluten, majsgryn, majsstärkelse, majsglukos och majsolja). Pollen finns inte med i denna lista. I besluten enligt GMO-förordning (EG) nr 1829/2003 ingår ingen motsvarande specificering av produkter, utan även pollen från GMO-grödor omfattas av godkännandet. Enligt GMO-förordningen ska produkter som omfattas av lagstiftningen märkas att de består av eller innehåller ingredienser framställda från GMO. Detta innebär att mjölk, kött och ägg av genetiskt modifierade djur omfattas av lagstiftningen, medan produkter från djur som fått GMO-foder inte omfattas. Kommissionens syn på pollen Honung är en produkt av animaliskt ursprung, vilket innebär att honungen inte kan vara GMO om inte bina är genetiskt modifierade. Honungen kan, liksom andra livsmedel och foder innehålla andra organismer som är genetiskt modifierade. Livsmedelsverkets undersökningar visar att det numera är vanligt förekommande med låga inblandningar av GMO i konventionella livsmedel 1. Om företagen kan visa upp att de gjort allt för att undvika GMO i sin produktion, bedöms denna inblandning som oavsiktlig eller teknisk oundviklig. 1 Kommissionen anser att pollen just är en sådan oavsiktlig inblandning i honung och därför inte omfattas av märkningskraven om inblandningen av GMO ligger under 0,9 %. Argumentet kommissionen lägger till grund för sin tolkning är bl. a. att man inte kan styra hur bina flyger. 2 Livsmedelsverket har i sina bedömningar tillämpat Kommissionens tolkning. Denna är tillämplig även på andra livsmedel, till exempel frukt och grönsaker, som också förväntas erhålla en inblandning med pollen. Pågående rättsprocess vari ligger problemet? Freistaat Bayern äger mark i Tyskland där man i forskningssyfte odlat genetiskt modifierad majs av typen MON 810. En biodlare i närheten av odlingarna har inlett en rättsprocess mot Freistaat Bayern eftersom han anser att resterna av arvsmassa från MON 810 pollen gör hans honung olämplig att släppa på marknaden. Den tyska domstolen som ska pröva frågan har vänt sig till EU-domstolen för att erhålla ett förhandsavgörande i frågan om förekomsten av genetiskt modifierad majspollen i de aktuella biodlingsprodukterna utgör en materiell inblandning i produkterna så att utsläppande på marknaden borde bli föremål för ett godkännande. Domstolen har ännu inte meddelat dom i ärendet. Utrymmet för tolkningen att pollen från GMO kan bedömas som inte godkända livsmedel finns endast för nya livsmedel som godkänts enligt förordningen om nya livsmedel mellan 15 maj 1997 och 22 september 2003 och pollen inte finns listat i själva besluten. Senare godkännanden av GMOlivsmedel och foder enligt förordning (EG) nr 1829/2003 inkluderar godkännande av pollen från GMO. Efter tio år på EUs marknad måste producenterna begära förnyat förordnande för GMO. En sådan ansökan har inkommit för majsen MON 810. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) avgav sitt yttrande i form av en riskvärdering i juni Man konstaterade att majsen inte utgör någon risk för människors och djurs hälsa samt för miljön. Nu anstår Kommissionen att tillsammans med medlemsländerna fatta beslut i frågan. Vem ansvarar för att honungen inte innehåller GMO? Enligt livsmedelslagstiftningen är det ytterst producenten som ansvarar för att livsmedlet är säkert och korrekt märkt enligt märkningsbestämmelserna. Men även säljaren har ett sådant ansvar. Kontrollmyndighetens ansvar är att kontrollera att livsmedelsföretagaren uppfyller kraven som ställs i lagstiftningen. Biodling räknas till primärproduktionen och kontrolleras enligt livsmedelsförordningen (2006:813) av Länsstyrelserna. Provtagning vid misstanke av inblandning av GMO All kontroll och provtagning av livsmedel är riskbaserad och detta gäller även på GMOområdet. Dessutom tar kontrollmyndigheterna även ut stickprov inom Livsmedelsverkets egna GMO-projekt för kartläggning av eventuell förekomst av GMO. Ett sådant exempel kan vara honung från bikupor i närhet av fält där GMO odlas, om man misstänker att pollen från den genmodifierade växten återfinns in honungen. Livsmedelsverket har dock gjort bedömningen att det inte är särskilt stor sannolikhet att svensk honung skall innehålla pollen från GMO. Livsmedelsverkets ståndpunkt Tills vidare instämmer Livsmedelsverket att pollen från GMO är en oavsiktlig inblandning i honung. Beroende på rättsprocessens utgång kan Livsmedelsverket behöva få se över sin ståndpunkt. Noter 1 Genteknik 2 regulatory/scfcah/modif_genet/summary02_en.pdf 28 Bitidningen

29 Lennart Nilsson 70 år BO LINDAHL Inom SBR fyller det på med veteraner. Lennart Nilsson har fyllt 70 år. Han var SBR:s ordförande i många år. Lennart är född i Degeberga utanför Kristianstad där föräldrarna drev jordbruk. Gården har fortfarande Lennart kvar. På samma fastighet finns en anläggning för honungshantering. Degeberga är ett mindre samhälle som ligger i den del av Skåne, som har en otroligt fin natur. Talesättet att Skåne är platt som en pannkaka gäller inte här. När Lennart var 14 år påbörjades biodlingen, med en svärm som infångades. Ett tidigare intresse för fåglar fick nu ge vika, nu gällde det biodling. I Degeberga fanns en biodlareförening där snabbt ett medlemskap etablerades. Som 18 åring valdes han till dess ordförande. Fortfarande är han ordf, men nu heter föreningen Kristianstadsbygdens Bf. Vid 22 års ålder startades ett åkeri med den första bilen, som betalades med ett banklån på 4000 kr. På den tiden var det en respektfull summa. Efter 7 år hade detta företag 17 anställda. Vid sidan om detta drevs en biodling på ca 150 samhällen. Lennart fru Ulla var även här verksam, med det klistriga tuffa jobbet i slungningsrummet, plus andra uppdrag i företaget. Men nu var tiden inne att helt satsa på biodlingen. Åkeriet såldes och biodlingen blev helt dominerande verksamhet med över 500 samhällen. Vid denna tid hade Lennart uppdrag i SBR:s förbundstyrelse, som ordförande mellan 1990 och Under tiden skedde förändringar i Skåne som då hade två förbund, Kristianstads och Malmöhus länsförbund. Nu förändrades detta till Skånes Biodlaredistrikt, där Lennart var ordförande de två första åren Under tiden i SBR-styrelse startades en hel del verksamheter, yrkessektionen som sedan blev Yrkesbiodlarna. Detta var Bitidningen på Lennarts intiativ. Vidare har han varit ledamot i Binämnden, deltagit i Nordiska Birådet och styrelseledamot i Honungsförmedlingen (som det då hette, numera Honungsförädlingen) för att nämna några exempel. Som synes kan väl benämningen arbetsmänniska stämma väl in i på Lennart. För närvarande har han som han säger trappat ner och har numera endast drygt 200 bisamhällen. Samt en mindre åkeriverksamhet med tidningstransporter. 29

30 SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks vit 2011 Parningsstationer sommaren 2011 BUCKFAST Aspö - Hasslö* Stationerna är öppna för odlare i zon 1. Stationsföreståndare: Bertil Frost, Hasselbergsvägen 11, LYCKEBY, tel eller Mottagningstider: onsdagar 15 juni-3 augusti. Medåkande ansluter i god tid före färjans avgång kl följ vägvisare Aspö och medtag gärna matsäck. På Hasslö möter man upp vid parningsstationen Enmarksvägens slut omkring kl Drönarstammar ASPÖ SPN HASSLÖ TRA Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman, Flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Skärva* Larvhämtningsdag på Skärva lördagen den 4 juni kl Information om detta från Bertil Frost eller Om Du larvar list själv, 150:-/list, och kakbit 800:-. Hjälp med larvning kan erhållas i mån av tid. Omlarva gärna i påbörjade celler med 2-3 dagars larver som bytes ut mot nya larver för säker och fuktig transport. Se gärna stamtavlor i Skärvahäftet som kan rekvireras via Buckfastföreningen för 50:- på Bg Alla intresserade är välkomna att deltaga i denna årliga larvhämtningsdag, ett utflyktsmål för hela familjen i en skön Blekingenatur. Styrsö* Föreståndare: Egon Andersson, tel eller Mottagning och hämtning: Endast lördagar på STYRSÖ SKÄRET från 4 juni-13 augusti Vi är tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson på tel om Du kommer med många. Mottagning kan ske av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Drönarstam: PS Vendelsö* Föreståndare. Eleonor Hast tel eller Åke Ferm tel eller Mottagning: tisdagar med början den 14 juni-9 augusti. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givitvis drönarfria. För att minska varroatrycket ska kasettbina vara behandlade med mjölksyra. För ankomst till Vendelsö ring föreståndaren senast måndagkväll kl för att beställa båten till tisdagen och för planering av leveransdag för jämnare mottagning och för färdvägsbeskrivning och när båten går ut, vanligtvis kl , från Stavder hamn. Andra biraser är också välkomna. Särskila bestämmelser: Zon 1. Kassetterna ska vara drönarfria. Flyttningsintyg ska medföras. Drönarstam HNO Ven* Föreståndare: Harriet Larsson, Axelvold 3140, Kågeröd. Tel eller Ven Utsättning och hämtning på lördagar med början den 11 juni- 6 augusti Kontakta Harriet i god tid så får du vägbeskrivning och färjans avgångstid (begränsat utrymme på färjan och OBS! Nytt färjeläge sedan 2010 ) EAN Hämtning o lämning vid kaj i Landskrona. Tider lämnas av Harriet. Särskilda bestämmelser Zon 1. Drönarfria kassetter och besiktning av bitillsynsman Både en- o flerramskassetter godkänns. Apideor o Kieler-kupor får användas. Flyttningsintyg måste medföras enligt gällande bestämmelser. Drönararv EAN Ringsö-Stendörren i Sörmland Stationsföreståndare: Thomas Rafstedt tel eller Mottagning: Ringsö ring föreståndaren. Mottagning Stendörren ring föreståndaren. Både enrams och flerramskassetter mottages, givetvis drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. När du ringer föreståndaren och talar om att du kommer får du vägbeskrivning. Särskilda bestämmelser Zon 1. Drönarstam Ringsö HNO Drönarstam Stendörren RÅ06-02 Stora Karlsö, Gotland Stationsföreståndare Per Wallstedt tel eller Mottagning ring Per för överenskommelse om dag o tid för perioden v Både enrams- och flerramskassetter mottages och även ungdrottningar i försändningsbur givetvis drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Drönarstam: PS PS PS PS KEO02-90 KEO TFB01-25 Stora Karlsö PS KB ST KB KB ST PS Aspö SPN SÅN05-41 Hasslö TRA TRA Vendelsö Ringsö KDK05-09 KDK Stendörren RÅ04-14 RÅ01-26 Styrsö KB KB KH03-54 PES HW01-03 SK00-05 KB SPN BAN TRA FAT00-02 HNO RÅ06-02 KH PS ST BAN02-78 UG FAT05-06 CGG LH04-82 KDK00-04 KH03-54 SK00-05 ST PS Bitidningen

31 Larvdagar Larvdag i Mölnlycke på Råda Säteri lördagen den 4 juni kl Tvådagarslarver beställes senast den 29 maj av Egon Andersson Larvdag på Nynäs. Ring eller maila för tider o närmare information till Thomas Rafstedt eller Larvdag i Tomelillaortens Bf. Utlämning av avelslarver torsdagarna den 26 maj o 9 juni. Kjell Erik Ohlsson tel eller LIGUSTICA Hallands Väderö* SBR:s parningsstation för Ligusticabin på Hallands Väderö kommer att vara öppen för utsättning av parningskassetter (SBR typ) enligt följande. Hallands Väderö Hallands Väderö 2011 BTL BTL BTL BTL BTL BTL Första utsättning torsdagen den 26 maj. Därefter varannan torsdag dvs 9 juni, 23 juni, 7 juli, 21 juli, 4 aug och sista hämtning 18 augusti. De 4 samhällena har lika drönare dvs systerdrottningar av Bert Thryboms linje. Parningskassetter kan efter anmälan till Heinrich Valtinat lämnas i Torekovs hamn vid båten före klockan 10 nämnda dagar men bäst är att de som önskar para sina drottningar på ön åker med ut till stationen och hjälper till vid utsättning. Bemanningen är begränsad. All inlämning till stationen skall åtföljas av besiktningsprotokoll att bigården är frisk. Endast drönarfria kassetter utsättes. Avgiften är som tidigare 60 kr per utsatt kassett. Ansvarig för stationen är Heinrich Valtinat tel MELLIFERA Lurö* Parningsstationen öppen v Drönarstam: utvald nordisk. Föreståndare: Ingvar Arvidsson Om rasparningsområdena i Värmland, Västerbotten och Norrbotten finns information på hemsidan *Stöds med EU-medel. Rasparningsplatser BUCKFAST Tomelillaortens Bf Rasparningsplats i föreningens bigård i Örup. Utlämning av avelslarver torsdagarna den 26 maj o 9 juni 2011 kl Utsättning av drottningar för parning 9 juni o 23 juni 2011 kl i Föreningsbigården i Örup. Enrams, Kieler eller Apidea parningslådor. Information på E-post Nynäs (Sörmlandskusten) Rasparningsplats vid Sörmlandskusten. Ringeller maila Thomas Rafstedt för tider och närmare information. swipnet.se mobil Höö (Älmhult) Kontakta Leif Olofsson tel eller LIGUSTICA Visingsö Första utsättningsdagen är måndagen den 9 maj. Både Apideor och parningskassetter av SBR-typ är godkända. Sista hämtningsdag är fredagen den 12 aug. Kontakta alltid vår parningsplatsansvarige Lars Forsberg tel MELLIFERA Vitsand Rasparningsplats med bred drönarbas vecka. Kontakt Inger Bengtsson Vitådalen Ny etaablering i Norrbotten. Ultervik Vår genpool Holmön i Västerbotten kommer att användas som rasparningsplats. Se vår hemsida för mer information. Albins första honung Här tappar Albin Olshäll sin honung efter sin första biodlarsommar. Albin tretton år, är yngste medlem i Älvsbyns biodlarförening, fick en god honungsskörd jämfört med oss veteraner. Intensiv närvaro i binas sommararbete och aktivt intresse från Albin, stimulerade bisamhället till samlarglädje i gynnsam bimiljö. Gunnar Eriksson Älvsbyns Bf. Bitidningen

32 Starta drottningodlingskurser! Många medlemmar önskar utbildning i drottningodling och avelsarbete. Här kommer exempel på hjälpmedel som kan användas. SBR kan i Bibutiken erbjuda bl.a. ett introduktionspaket för drottningodlingskurser. Dessutom finns de traditionella läroböckerna samt en film om drottningodling. Här kommer en kortbeskrivning av det studiematerial som finns. Folder: Drottningodling Foldern Drottningodling bildar tillsammans med OH-serien ett färdigt material för start av nybörjarkurser i drottningodling. Foldern beskriver kort i text och bild hur man odlar och tillsätter drottningar. Artikelnr 52016t Pris i Bibutiken: 12 Kr Drottningodling OH-serie Pärmen Drottningodling består av en serie om 10 OH-bilder. Du får en färdig och klar första träff i en drottningodlingskurs. Artikelnr Pris i Bibutiken: 229 Kr Drottningodling CD (finns även som VHS) Film om drottningodling av G. Krantz. Artikelnr Pris i Bibutiken: 235 Kr Drottningodling för vanligt folk Författare Ulf Gröhn. 53 sidor. Ulf Gröhn beskriver på sitt eget oefterhärmliga språk en rad viktiga kunskaper om förutsättningarna för en lyckad drottningodling och avelsarbete. På ett enkelt sätt tipsas om praktiska vägar för att lättare kunna lyckas med drottningodlingen. Artikelnr Pris i Bibutiken: 79 Kr Drottningodlingspaket med OH-serie och folder Materialet består av en OH-serie om 10 bilder samt en 8-sidig A5-folder på samma tema. Med hjälp av OH-bilderna introduceras de viktigaste begreppen inom drottningodlingen. Foldern, som förklarar grundbegreppen lite utförligare, delas ut till deltagarna, som därmed har något konkret med sig hem från upptakten. Foldern kan också laddas ner från SBR:s hemsida under Medlemservice/ Nedladdningsbara trycksaker. Kallelse till bolagsstämma Drottning-odling i praktiken Med bisnurran. Författare Gunnar Krantz. 57 sidor. Författaren förmedlar metodiskt och med naturlig enkelhet kunskaper om avelsarbete och drottningodling. Bisnurran är det hjälpmedel som gör planeringen av det praktiska arbetet enkelt och roligt. Artikelnr Pris i Bibutiken: 235 Kr Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB, lördagen den 18 juni 2011, kl på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, Mjölby, (mitt emot Mjölby resecentrum). För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, distrikt eller lokalförening. Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, Mantorp eller mail till: eller fax senast torsdagen den 9 juni Ärenden Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att aktieägare kallas genom brev eller annons i Bitidningen. Boken om biodling Boken om Biodling omfattar ca 340 sidor och omfattar nio kapitel med ett enastående bildmaterial. Kapitlen om drottningodling respektive förädling av bin ger goda kunskaper om principerna för detta. Lämpliga som komplement till ovanstående litteratur. Artikelnr Pris i Bibutiken: 462 Kr Boken om biavel och insemination I boken redovisar Bert Trybom en del av de erfarenheter han skaffat sig under drygt 60 år som biodlare. Boken har sin tyngdpunkt i biavelns teori och praktik samt i konsten att inseminera. Han påpekar hur engagemang i avelsarbete och drottningodling kan ge ännu större utbyte av din biodling - till och med ett bättre resultat till mindre arbete. Artikelnr Pris i Bibutiken: 299 Kr 32 Bitidningen

33 Brev till redaktionen Som nämndes i förra numret av Bitidningen kommer det att genomföras en enkätundersökning angående övervintringen Frågeformuläret som används har tagits fram inom COLOSS-nätverket, och undersökningen görs även år i samarbete med Danmarks Biavlerforening. För att få så tillförlitliga data som möjligt är det viktigt att så många biodlare som möjligt besvarar frågorna om övervintringen. En länk till enkäten kommer från början av maj att finnas på SBR:s hemsida Klicka på puffen som ser ut på bilden här intill då kommer du fram till frågorna. Om du inte själv har tillgång till internet kanske du kan få hjälp av en kompis. Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent Bokanmälan I maj kommer en ny barnbok om bin ut på Opal förlag. Den heter Holgers honung och andra bi-saker, författare är Boel Werner, som också gjort de fina illustrationerna. Boken riktar sig till yngre barn, i åldern ca 4-9 år, och berättar på ett lättsamt men samtidigt informativt sätt om hur pojken Holger sköter sina bin under ett år. För vetgiriga barn finns massor med fakta om hur bin lever och ser ut och vad som händer i bisamhället. I både bilder och text hittar man många detaljer som roar även en vuxen läsare. Det här är den perfekta presentboken till nyfikna biodlarbarn och barnbarn! Katarina Persson Bitidningen Etikettklister Under mina 40 år som hobbybiodlare har jag mer och mer irriterat mig på etiketterna jag köpt. Jag har provat etiketter från två större biredskapsleverantörer av vilka den ena i sin katalog skriver att deras etiketter är lätta att ta bort från använda glasburkar. En uppenbar lögn. Min hustru står varje höst med stålull, kemisk bensin, hett vatten och jobbar rumpan av sig men hela tiden samma svårighet att få bort klister och etiketter. Köper man däremot en burk rödbetor eller gurka på en livsmedelsaffär behöver man bara låta dessa burkar ligga i vatten en stund så ramlar etiketterna bort hur fint som helst. Naturligtvis infinner sig misstanken att det ligger affärsmässiga orsaker bakom. Gör man det tillräckligt omöjligt att få bort gamla Svensk Biavels bolagsstämma i Nässjö Ägarkonstellationen SBR och BF mötte upp med sina respektive ordförande och som företrädde sina respektive organisationer i Nässjö i mars 2011 för en ordinarie bolagsstämma. BF hade redan innan mötet aviserat att man önskade byta ut sina representanter i bolagsstyrelsen och så blev naturligtvis också bolagsstämmans beslut. Ny styrelse är Krister Linnell och Lars Naimell som representerar SBR och Bert Thrybom och Torbjörn Jacobson som representerar BF. Ny ordförande i Svensk Biavels styrelse blir Krister Linnell. Avgående styrelse avtackades med blommor och tacktal. LN etiketter så kan leverantören förstås hoppas på att man hellre köper nya burkar än står och uslas med de gamla. Men så illa är det väl inte??? Nu kanske det finns någon som kommit på hur man enkelt får bort gamla etiketter. Skulle vara oerhört tacksam för tips. Jag tycker nämligen att man ska återanvända gamla glasburkar, både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Hans Bolkéus, Bollnäs Red kommentar: Mitt förslag är att få honungen godkänd av föreningens honungsbedömningskommitté och köpa etiketter från SBR. Då får man etiketter med ett bättre klister. Ligusticabiodlarna och Skaraborgs drottningodlingsklubb Testbiodlarkurs Bedömning av bi enligt Svensk Biavels regler och genomgång av bidatabasen den 28 maj kl i Mariestads föreningsbigård. Kurskostnad 70 kronor inkl. kaffe o lunch. Anmälan senast 22 maj till Bengt Olof Persson. Tel , e-post Bidrottningar kan angripas av trakékvalster Det har i bipress i samband med diskussion om drottningimport/-införsel förekommit uppgifter om att bidrottningar inte kan angripas av trakékvalster. Hänvisning finns till Wolfgang Ritter (rådgivare till OIE) för att påstå att drottningar inte angrips av trakékvalster. Inget kan vara mer felaktigt. I ett experiment där man satte drottningar i burar med bin angripna av trakékvalster (skulle kunna likna en import/införselsituation) blev närmare 60 % av drottningarna angripna. 1 Drottningar kan alltså inte automatiskt friskrivas från att bära trakékvalster. Ingemar Fries Not 1 Villa, J.D., Danka, R.G., 2005, Caste, sex and strain of honey bees (Apis mellifera) affect infestation with tracheal mites (Acarapis woodi). Experimental and Applied Acarology 37,

34 Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2010 Män Kvinnor Invintrade samhällen hösten 2009 Förluster Förluster, % Avläggare sommaren 2010 Invintrade samhällen hösten 2010 Samhällen per medlem Honungsskör d totalt (kg) Skörd per invintrat samhälle Antal medlemmar Medlemmar som lämnat rapport Antal deltagare i studiecirklar Antal studiecirklar Föreningsbigård Infobigård % som lämat rapport Distrikt Blekinge , ,6 Gotland , ,3 Göteborg & Bohus , ,6 Halland , ,2 Jönköping , ,5 Kalmar Norra , ,5 Kalmar Södra , ,2 Kronoberg , ,4 Sjuhärads , ,3 Skaraborg , ,4 Skåne , ,7 Älvsborg Norra , ,8 Östergötland , ,8 Dalarna , ,0 Stockholm , ,5 Södermanland , ,0 Uppsala , ,0 Värmland , ,8 Västmanland , ,2 Örebro , ,2 Gävleborg , ,8 Jämtland , ,5 Norrbotten , , ,6 Västerbotten , ,2 Västernorrland , ,5 Summa: , ,8 Götaland , ,4 Svealand , ,3 Norrland , ,8 34 Bitidningen

35 SBR:s statistik kommentar Kräftgången för årsrapporteringen fortsätter. Det är inte bra. Ju fler som lämnar rapport ju bättre kan man utläsa förändringstrender. Det är färre uppgifter nu och ännu lättare att fylla i blanketten. Vi riskerar inte någonting genom att fylla i den. Det är anonymt. Upprepa detta i föreningarna och distrikten! Västerbottens distrikt är överlägset bäst, som vanligt. Dalarna, Jönköping, Sjuhärad och Älvsborg Norra har också orkat över 50 %. Det är de bästa. Vinterförlusterna tog ett skutt uppåt, ökade med 56 % från något höga 16 % till hel 25 %, vart fjärde bisamhälle i hela riket. Inget distrikt hade låg dödlighet. Klart lägst hade varroafria Norrland. Sjuhärad hade 34 %. Orkade alla med stora förluster redovisa alls? Dags för noggrann utvärdering av invintringsmetoder och varroastrategier. Glädjande var säsongen fördelaktig för honungsskörd. Trots förlusterna ökade skörden per invintrat(!) samhälle i hela landet, utom i vissa delar av Norrland. Där blev det istället rekordlågt. Sammantaget 36 kg/sh mot förra årets 30 kg. Antalet medlemmar har ökat med drygt 300. Roligt! Bra jobbat! Vi behöver bli fler. För landet och för SBR. Antalet bisamhällen per medlem ligger kvar på 9. Största ökningen per medlem har skett i Värmland. Fler näringsidkare där som satsar är slutsatsen. Gotland fortsätter att öka och har hela 27 samhällen per medlem. I och med att andelen som redovisat är ungefär densamma genom åren, även om man kunde önska att den varit större, gör det att man kan se en trend. Minskat mest har Västernorrland gjort, men det kan bero på att andelen som redovisade året innan var mycket låg. För senast redovisat år skilde sig andelen som redovisat åt en hel del. Red SBR-Quinnor i väst Göteborg- och Bohusläns Biodlardistrikt i samarbete med Södra Inlands Bf onsdag 11 maj kl med träff i föreningsbigården, i Rollsbo, Bilgatan 2, Kungälv. Föredragshållare Preben Kristiansen om bihälsa. Kaffe/the serveras till självkostnadspris. Säg till vid anmälan om ni är allergiska mot någonting. Ta gärna med någon intresserad kamrat. Meddela deltagande till Eva Carlsson eller Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör Eva Carlsson BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! SBR Quinnor i Skåne Nu är det dax med vårens träff. Lördagen den 21 maj 2011 kl träffas vi på plantskolan i Alnarp där Bo Lindahl visar runt o pratar om växter. Det finns möjlighet att äta på restaurangen på Alnarp. Om intresse o tid finns fortsätter vi till Kulturen i Lund. Anmälan vill vi ha senast den 14 maj 2011 till Ingrid Hallberg tel eller eller Ulla Nilsson tel eller Välkomna till en trevlig dag! Ingrid o Ulla Prislista glas och lock 2011 Glas i plastpaket 350 g glas och lock 24 st Plastpaket 91:- inkl moms 350 g glas och lock 102 x 24 st Pallpris 9 368:- inkl moms 500 g glas och lock 24 st Plastpaket 102:- inkl moms 500 g glas och lock 68 x 24 st Pallpris 7 003:- inkl moms 700 g glas och lock 24 st Plastpaket 113:- inkl moms 700 g glas och lock 68 x 24 st Pallpris 7 774:- inkl moms Lock i hel kartong 350 g lock, 70 mm, guld st 1 322:- inkl moms 500g/700 g lock, 82 mm, guld 630 st 892:- inkl moms Glas helpall i bulkpack 350 g glas st 6 417:- inkl moms 500 g glas st 6 044:- inkl moms 700 g glas st 5 599:- inkl moms Pall debiteras med 150:- inkl moms/st. Detta återbetalas vid retur. Ev. fraktkostnader tillkommer. Priserna gäller från den 31 mars OBS! Ring före besök, eftersom inte hela vårt sortiment är lagervara. Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel lager: Fax: Mail: DONATION FRÅN THE BODY SHOP! Under perioden 23 maj-15 juni skänker The Body Shop 20 kr per såld produkt ur serien Honey Bronze till Biodlingens Vänner. Pengarna är öronmärkta till en utökning av antalet bisamhällen. Bitidningen

36 RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Bitidningen

37 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Komplett Biutrustning utom bi säljas. 4 kupor med många skattlåder och ramar (LN, N, Svea), 4 ramars motorslunga, 2 bidrakter, sil, honungskärler, avtäckningslåda med tilbehör og mkt mer kr (Åsedaområdet) 2-ramars slunga motordriven inklusive slungkorgar 1000 kr Tel Parningslådor ca 50 st inkl korsett - tfn Bipaviljong 10 sh Svea, fullt utrust. Stabil på lastbilschassi. Flyttbar. Catarina Bengtsson, Långås, Biodligsmaterial allt från större biodling. Begär förteckning tel eller mail Beg. insemineringsutr. Zeiss till salu Bengtsfors Biredskap säljes Slunga CMF 8 ramar, Mjölktank, Sjölies, Biblås, m.m. Information tel Dadantlådor hel och halv 10 och 12-ramars trä. Kjell Parningsstation på Tärnö Drönare Hallands Väderö. Bina ska vara besiktigade. Start 5/6 kl Västra Värmland Friska bisamhällen säljes. Tel.: Bisamhällen säljes. 6 carnicasam. på LN kr/st. Tel Sven. Säljes i Halmstad: Samhälle/avläggare LN Buckfast , Bin och bidrottningar säljs, leverans maj-juli 2011 från Örebro, tel Några övervintrade samhällen samt några avläggare m årets drottning LN buckfast (örebrotrakten) Bisamhällen säljes LNo Svearam Tel Uppland. Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Full utrensning, ingen nosema eller kalkyngel, Mer info på För beställning tfn , eller Carnicadrottningar moms och frakt Kent-Inge Wallgren Kullaberg parningsstation Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning. Genetisk bredd i drönararvet Beställ Buckfastdrottningar från bästa samhällen parade på parningsstationen 400: -/st, KULLABI , Plus frakt Köpes 1 st bisamhälle köpes. Buckfast (Bohuslän) Buckfastsamhälle/en norr om Gävle köpes. Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, Gävle. Tel bisamhällen på svearamar, gärna italienska. Tel Västra Värmland. Bisamhällen köpes. Kjell Tomma kompletta bikupor LN säljes billigt i västra Södermanland. Tel Bisamhällen Starta samhällen mer än 10 ram LN. Buckfast nya drottningar nära Ljungby m. Martin Nehmann (20--22). Buckfastsamhällen, 5st på LN säljes. Apistanbehandlade, utan kupor - finns i Mellanskåne. Tel Bisamhälle Buckfast. tfn Början av maj säljes 10 stycken bisamhälle, svea och LN. Tell Bin säljes LN Svea och HLS. Även Sveakupor. Nybys Bigårdar Roslagen Dan Egerland Övervintr krainer säljes i Roslagen på LN 1500:- Lev i maj efter besiktning. Tomas Jovanovic Tel Avläggare i Roslagen Lev före midsommar. Ny äggl, krainer drottning minst 4 ram yngel 1000:- Tidig beställning underlättar leverans. Tomas Jovanovic Tel Avläggare med övervintrade drottningar slutet av maj moms. Örebro Bidrottningar Bidrott, gula ita, Bisamhällen, honungspump Arne Håkansson. Carnica-F1-bruksdrottningar, avläggare (LN) och skaksvärm. Igelstads bigård Biodlarresa till Litauen Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress med utställning, försäljning och fest. Besök även hos enskilda biodlare, mm. Svensktalande guide medföljer i Litauen. Tid: Första veckoslutet i augusti, onsdagen 3 augmåndag 8 aug Pris: kr. allt inkl. Sista anmälningsdag 31 maj. Antalet platser är begränsat. Resan går med buss från Mariestad via färja Stockholm-Riga. Kontaktperson Lars Nolberger Tel , Mariestads Bf/Skaraborgs Biodlaredistrikt Bitidningen

38 MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt SBR-Quinnor i samarbete med Södra Inlands Bf. Träff on 11maj kl 18 i föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2, Kungälv. Preben Kristiansen om bihälsa. Kaffe/the till självkostnadspris. Anmälan om ni är allergiska mot någonting. Ta gärna med någon intresserad kamrat. Meddela deltagande till Eva Carlsson eller Jönköpings Biodlardistrikt Friskvårdskurs 7 maj kl i Nydala. Parkera vid kyrkan! Praktisk nosemakontroll. Ta med en halv kopp döda bin om du vill undersöka egna bin. Information om olika bisjukdomar, Amer yngelröta, kalkyngel, säckyngel mm. Lätt lunch ordnas. Ta med eget fika om så önskas. Värd är Sävsjöortens bf. Heldagskurs 28 maj kl i Södra Vedbos bigård i Kvarnarp Eksjö. Att göra avläggare. Teori och praktik. Ta med lämplig klädsel. Kaffe och lunch till självkostnad. I samarbete med Studieförbundetskolan. Föranmälan senast 21 maj till Anders Sandh tel: se Heldagskurs 4 juni kl på Skillingaryds skjutfält. Att göra avläggare. Teori och praktik. Ta med lämplig klädsel. Kaffe och lunch till självkostnad. I samarbete med Studieförbundetskolan. Föranmälan senast 21 maj till Anders Sandh tel: Skånes Biodlardistrikt Praktiska utbildningsdag för biodlarna i Skåne lö 14 maj kl i Lyby församlingsgård (utanför Hörby intill Lyby kyrka). Förbundsordföranden i SBR Jonny Ulvtorp pratar om Fler bin och stimulering av odling av bin för avsalu. Alf Sjöberg visar praktiskt hur man gör analyser för nosemasjuka med mikroskop. De som har kan ta med mikroskop plus prover på bin (60 döda bin). Se utförlig information på SBRs hemsida. Eva Forsgren SLU talar om binas sjukdomsalstrare (patogener) och informerar om undersökning som gjorts beträffande trakékvalster mm. Pris 125kr/person inklusive lunch. Anmälan till Ingrid Bondeson tel eller , eller E-brev senast 11 maj. Södra Kalmar Biodlardistrikt Bimarknad sö 22 maj kl på Staby Gårdshotell, Högsby. Kl försäljning av biredskap. Biodlare är också välkomna att sälja biredskap. Kl paneldebatt om orsaken till förra vinterns stora biförluster, övervintringen denna vinter, hur invintrarna för att få så små förluster som möjligt, samt varroabehandling och dess påverkan på vinterförlusterna mm. I panelen bihälsokonsulent Preben Kristiansen, distriktsordförande Åke Sandquist och yrkesbiodlare Anders Wizping. Kaffe severas. Kontaktperson Veine Jernemalm tel Värmlands Biodlaredistrikt I samarbete med Nyed-Alsters biodlareförening. Biting lö 14 maj kl 10 vid Tälleruds hembygdsgård utanför Karlstad. (kör från väg 63 in mot Alsters kyrka och fortsätt ca 1 km.) Bl.a. föreläsning av Kerstin Ebbersten. Dessutom aktuellt arbete i bigården, förtäring, utställning av biredskap mm. Östgötadistriktet Nybörjarträffar. Två vardagkvällsträffar i Norrköping resp i Mjölbytrakten under vecka Matnyttig information och demonstration av bimaterial. Kaffe serveras. Datum och klockslag skickas till lokalföreningar, pågående nybörjarkurser, och läggas ut på hemsidan. Fortbildningskurs i biodling för dem som haft bin några år. Olika moment i biodlingen kommer att behandlas t.ex. avläggarbildning och invintring. Kursen kommer att delas upp på två tillfällen. 18 juni och 20 augusti. Mer info kommer till lokalföreningar och på hemsidan. Föreningar Grannföreningar är välkomna Bjäre Bf Sommarmöte on 25 maj kl 18 i Föreningsbigården i Rosenhult, Förslöv. Uttlottning av drottningar samt kaffe och fika. Borensbergsortens Bf Träff 7 maj i HSBlokalen, Borensberg. Aktuellt i Bigården. Kaffeservering. Utflykt till Töreboda Biredskapsfabrik. Anmälan egentligen senast 29 april till Maj-Lis Dalslands Södra Bf Vårträff 1 maj kl 15 i Gunnar Falks bigård vid infarten till brukshundklubben strax norr om Vänersborg: Våren i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad. Medtag kaffekorg, bikläder och nya intresserade biodlare. Kontaktman Gunnar Falk Tel Nuntorpsdagarna maj i Brålanda. Vi gör PR för bin, biodling och vår förening. Kontaktman Peter Gullin , Dingleortens Bf Vårmöte må 9 maj kl 18 i Håby församlingshem. Vi gör salvor och cerat under ledning av Laila Moberg. Självkostnadspris 100 kr för att själv göra salva. Ervalla Bf Ändrad mötesdag till lö 21 maj. Vi deltar i Bo-och Byggmässa i Ervalla kl Många arrangemang, utställning om biodling, LP:s biredskap visas, Janne Mårtensson från SBR medverkar på temat Mer Bin. Distriktets alla biodlare inbjudes. Se mer i annons i lokaltidningen. Göinge Bf Vårmöte må 16 maj kl Vårstädning lö 7 resp. sö 8 maj från kl 10. Under städdagarna bjuder vi på fika. Föreningsbigården öppen alla måndagar hela sommaren från kl 18. Må 9 maj öppning. Göteborgs Bf Medlemsmöte to 19 maj kl 18 i Gunnilse Ga: Småskola. Praktisk tillverkning av avläggare och vårutvecklingsmöte. Hisingens Bf Planeringsmöte 9 maj kl 19 i Kyrkbyhemmet. Öppet Hus 29 maj kl i föreningsbigården på Ljungängsbacken 15. Kaffeservering, korv med bröd, lotterier och tipspromenad med fina vinster. Höglandets Bf Informations- och planeringsmöte to 19 maj kl 18 i Träffpunktens lokaler, Kyrkogatan 2, Nässjö. Information om bi och biodling, möjlighet att köpa puppor från renparad drottning, aktiveringslotteriet m.m. Planering av larvdag, öppet hus i Lemnhult, öppen trädgård, biets dag, julmarknad, mm. Glöm inte distriktets olika evenemang under sommaren och hösten. Högsbyortens Bf Föreningsbigården vid Hornsberg, Storgatan 64, Högsby, är öppen fr o m to 5 maj kl 18, och varje torsdag under sommaren. Katrineholmsortens Bf Vårmöte 3 maj kl 18 i Studiefrämjandets lokaler Lidköping-Kållands Bf Torsdagar (ej helgdagar) utan särskilt program träff i bigården Råda. Fika + bulle 20:-. Generellt start kl 18. Programstart Ev programändringar på hemsidan. Torsdagar med program: 5 maj Utökning under våren. Gösta A. 12 maj t Utflykt till Svanbergs pub Marbogården N:a Kedum. Vi äter lite gott och tittar på gamla saker från hem o jordbruk. Anmälan. 19 maj Svärmförhindrande åtgärder. Erik P. 26 maj Bigårdsutflykt. Drottningodlingskurs med Bert T under försommaren, för anmälda deltagare. Lindomeortens Bf Möte ti 3 maj kl i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered. Lunds Biodlare Kurs i Drottningodling börjar ti 17 maj kl 19 på Lineros Fritidsgård. Anmälan till Sven-Åke Nilsson senast 10 maj. Mölnlycke Bf Larvdag lö 4 juni kl 10 på Råda Säteri i Egon Anderssons bigård. Larver efter testade och stambokförda mödrar. 2-dagarslarver beställes senast 28 maj tel eller via Nässjöortens Bf planeringsmöte to 12 maj kl 18. Inbjudan från Södra Vedbos biodlare, to 26 maj kl 18. Samling å Föreningsbigården Flustret Nässjö kl för samåkning. Salaortens Bf Arbetsträff i bigården sö 15 maj kl 10. Lite kvar att åtgärda. Årets första biskötselträff. Våryra på Svepnäs 21 maj, arrangemang av Sala Trädgårdsförening. Vi medverkar. Mer info föreningens hemsida hem3.passagen.se/ubi/sobf.htm Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19. Upptaktsmöte 5 maj. Info om bitillsyn och sjukdomsläget, Kristina. Aktuellt i bigården 12 maj. Arbete och planering inför säsongen. Besök hos Lidköpings biodlare 19 maj. Deras nya föreningsbigård. Avresa från Aspö parkering kl Drottningodling för eget bruk 26 maj. Under juni kan medlemmar som så önskar hämta larver för att odla sina egna bruksdrottningar. Sollentuna Bf Honungshantering och ympning ti 17 maj kl 19 på Fridshyddevägen 17 i Häggvik, Sollentuna. Viktiga och aktuella moment. Frågor uppmuntras. Mer erfarna biodlare delar med sig av kunskap. Fika till självkostnadspris. Sundbybergs och Spångaortens Bf Träffar vid föreningsbigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, från 4 maj till 21 september. 18 maj föreningsdag med korvgrillning och dricka. Syvästra Skånes Bf Utflykt on11 maj till Botaniska trädgården i Lund med samling kl Guidad visning genom växthusens tropiska och subtropiska värld.. Obligatorisk föranmälan till Nils-Eric Malm eller till Tuve Bergman senast 4 maj. Ta med en kaffekorg. Söderåsens Bf Drottningodling lö 14 maj hos Annika och Timo Telefon Södra Inlands Bf Trivselträffarna i föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2 pågår varje måndag tom 27 juni, med start kl 18. Bi-, hus- och trädgårdsskötsel. Biprat. Kaffe/the, tilltugg serveras. Sommarmöte må 30 maj kl 18. Sommarens aktiviteter. Kirsten Jensen, trädgårdskonsulent på länsstyrelsen talar om blommor, bin, pollinering, trädgård mm. Kaffe/ the till självkostnadspris. Lotteri. Studieförbundet Vuxenskolan medarrangör. Södra Vätterbygdens Bf Vårresa 28 maj kl 07. Från Rosells Plast i Jönköping till intressanta biodlare i Östergötland. Tema Mer Bin, specialitet att göra avläggare. Fikakorg medtages. Föranmälan till sekr Gunilla Lindell, mail: tel senast 2 maj. Brunstorpsträffarna onsdagar 25 maj t o m 6 juli. Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl i nya föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Öppnar under maj när säsongen medger. Kontaktpersoner Pasaga Ramic , Hans-Olov Andersson Vi minns Ernst Thorning Björkviks Bf Bertil Johansson Varbergkretsens Bf 38 Bitidningen

39 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: Tf Förbundssekreterare: Anette Agouda, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till BITIDNINGEN Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: TF FÖRBUNDSSEKRETERARE Anette Agouda Tel: E-post: UTVECKLINGSKONSULENT Jan Mårtensson. Tel E-post: BIHÄLSOKONSULENT Preben Kristiansen. Tel E-post: REDAKTÖR Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: E-post: Prenumeration på BITIDNINGEN Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. SBR STYRELSELEDAMÖTER Styrelseledamot: Marita Delvert, Hornsgatan 20, Stockholm. Tel Epost: Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , Epost: Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , Epost: Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , Epost: Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , Epost: Styrelsesuppleant: Hanne Uddling, Rosenborg Vansö, Strängnäs. Tel: , Epost: Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg, Hol 202, Västra Tunhem SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: E-post: Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-to: fr: VD: Christer Ankarlid E-post: Sekr.: Gunnel Hertzman, Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, E-post: HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: Annonstaxa KOMMERSIELLA ANNONSER Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen RADANNONSER Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 39

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Nr 3 Mars 2014 Bitidningen Ruben 10 år biodlare Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Bitidningen 3 2014 1 Erbjudande i Mars Månadens vara - Skälderhusjackan

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Bitidningen Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk Bitidningen 7/8 2010 1 GULD PÅ FLASKA Nu finns äntligen årets vinnyhet

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora

Läs mer

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis Nr 3 Mars 2013 Bitidningen VSH i avelsarbetet Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis 1 Katalog 2012 gäller även 2013. Apistan & Apiguard säljs på Apotek. Ny slungare

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE INNEHÅLL Aktiviteter Vår ordförande reflekterar 2004 Resan till Linnés Hammarby och Ingemar Åberg Rapport från S Lagnö Egentillverkade mellanväggar Varför biodlare Tillsynsmannens

Läs mer

DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR!

DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR! Nu börjar det snart bli dags att ta en första titt in i bikuporna. DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR! 2 Medlemmarna i Svenska Österbottens Biodlare r. f. kallas till ordinarie Vårmöte som hålles söndagen

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen John Harbo: Alla biavlare kan VSH-testa bin Ta vara på propolis Bin som vapen Mera blommor och pollen till bina Bitidningen 7/8 2013 1 Nu även BJ Sherriff original

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

Bitidningen. Sveriges humlor. Aktuellt i bigården Honung istället för socker Varroatoleranta bin Etikettbeställning

Bitidningen. Sveriges humlor. Aktuellt i bigården Honung istället för socker Varroatoleranta bin Etikettbeställning Nr 4 April 2011 Bitidningen Sveriges humlor Aktuellt i bigården Honung istället för socker Varroatoleranta bin Etikettbeställning Bitidningen 4 2011 1 I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Bitidningen. Filosofie doktor på SLU. Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna

Bitidningen. Filosofie doktor på SLU. Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna Nr 11/12 Nov/Dec 2012 Bitidningen Filosofie doktor på SLU Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna Bitidningen 11/12 2012 1 Av Biodlare För Biodlare Vår egen Wall-E!!

Läs mer

Bitidningen. Tema: Föreningsaktiviteter. Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Nr 9 September 2009

Bitidningen. Tema: Föreningsaktiviteter. Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Nr 9 September 2009 Nr 9 September 2009 Bitidningen Tema: Föreningsaktiviteter Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Bitidningen 9 2009 1 2 Bitidningen 9 2009 Joel Svenssons Vaxfabrik 266 94 Munka Ljungby Tel:

Läs mer

Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02

Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02 Dnr 6.8.17-1803/14 Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02 Titel: Forskningsinformation till biodlare Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: 2014-04-01 Projektledare:

Läs mer

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Nr 1/2 Januari/Februari 2011 Bitidningen Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Bitidningen 1/2 2011 1 SBR:s

Läs mer

Bitidningen. Avel med bin. Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin. Nr 7 Juli/Augusti 2014

Bitidningen. Avel med bin. Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin. Nr 7 Juli/Augusti 2014 Nr 7 Juli/Augusti 2014 Bitidningen Avel med bin Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin Bitidningen 7/8 2014 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du är välkommen

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2012 Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Läs styrelsens verksamhetsberättelse på nästa uppslag och framåt, valberedningens

Läs mer

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Nr 5 Maj 2009 Bitidningen Tema: Material, tips och tricks SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Bitidningen 5 2009 1 Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Var ute

Läs mer

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee. Slutrapport Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719 Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.se 1 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 3 1.1 Behov som Adopt a

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Nr 4 April 2008 Bitidningen Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Bitidningen 4 2008 1 Annons 2 Bitidningen 4 2008 Ledaren

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE Ordförande Lars-Martin Liljenvall 715 60 69 e-post liljenvall@zeta.telenordia.se Kassör Viking Holm 57 15 17 18 viking.holm@ dfdstransport.com Sekreterare Bo-Ingemar Darlin 718 05

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Nr 10 Oktober 2013 Bitidningen Giftfritt pollen och nektar är bäst Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Bitidningen 10 2013 1 Töreboda Vax Hos oss kan

Läs mer

Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta B I I O O D I P U K T E R. www.bonnierfakta.se

Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta B I I O O D I P U K T E R. www.bonnierfakta.se O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson www.bonnierfakta.se Text Joachim Petterson, 2015 Grafisk form Joachim Petterson, www.honeydesign.se Fotografier Roland Persson (förutom

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Varroabekämpning med ekologiska metoder Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................

Läs mer

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Nr 10 Oktober 2010 Bitidningen Bin i trädgård och stad Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Bitidningen 10 2010 1 2 Bitidningen 10 2010 Ledaren Alltid under luppen så ska

Läs mer

Bitidningen. Trapphiss för skattlådor. Biodling i halmkupor 2009-2011 Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar

Bitidningen. Trapphiss för skattlådor. Biodling i halmkupor 2009-2011 Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar Nr 10 Oktober 2011 Bitidningen Trapphiss för skattlådor Biodling i halmkupor 2009-2011 Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar 1 Biodlarkonferens 29-30 oktober - konferens

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Bitidningen. Bibrödets hemligheter. Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser. Nr 1/2 Januari/Februari 2010

Bitidningen. Bibrödets hemligheter. Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser. Nr 1/2 Januari/Februari 2010 Nr 1/2 Januari/Februari 2010 Bitidningen Bibrödets hemligheter Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser Bitidningen 1/2 2010 1 2 Bitidningen 1/2 2010 Ledaren SBR och Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. I bigården. Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått

Bitidningen. I bigården. Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått Nr 6 Juni 2014 Bitidningen I bigården Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått Bitidningen 6 2014 1 Av Biodlare För Biodlare Kontakta oss för mer information om våra erbjudanden

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Drottningen märks blå i år.

Drottningen märks blå i år. 33:a årgången Drottningodling på bigården. Drottningen märks blå i år. Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2010: Ordförande:

Läs mer

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Jordbruksinformation 6 2008 Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Skörden i ekologisk frukt- och bärodling är oftast betydligt lägre än i konventionell

Läs mer

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar Roligt och intensivt år 2010 har varit ett roligt och framgångsrikt år för, mycket tror vi att det beror på reportaget som Malou von Sivers gjorde för Eftertio i TV4, länk finns på www.willefondens.se.

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier!

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Nr 1 Jan/Feb 2013 Bitidningen Binas övervintring Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Bitidningen 1/2 2013 1 Av Biodlare För Biodlare Rensning av ramar

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss

Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss Nr 4 April 2010 Bitidningen Tema: Svärmning Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss Bitidningen 4 2010 1 Bitidningen Halvsidor.indd 12 2010-03-02 13:43:07 Skogshonung köpes!

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Bitidningen. Lokalt anpassade bin är bäst. TBH-biodling Beräkna bistyrkan Drottningen från väggen När lämnar kvalster bisamhället

Bitidningen. Lokalt anpassade bin är bäst. TBH-biodling Beräkna bistyrkan Drottningen från väggen När lämnar kvalster bisamhället Nr 11/12 Nov/Dec 2014 Bitidningen Lokalt anpassade bin är bäst TBH-biodling Beräkna bistyrkan Drottningen från väggen När lämnar kvalster bisamhället Bitidningen 11/12 2014 1 Töreboda Vax Hos oss kan du

Läs mer

Drottningen märks med grön färg

Drottningen märks med grön färg 2014 Drottningen märks med grön färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Luststudier bland blommor och bin 2 Drottningodling 3 Axplock från Forellstigens b(i)logg sommar 2013 4

Läs mer

Bitidningen. Bin gör skillnad. Aktiviteter i föreningar och distrikt Sigill biodling Savannernas honung Vildsamhälle i majsbältet. Nr 9 September 2013

Bitidningen. Bin gör skillnad. Aktiviteter i föreningar och distrikt Sigill biodling Savannernas honung Vildsamhälle i majsbältet. Nr 9 September 2013 Nr 9 September 2013 Bitidningen Bin gör skillnad Aktiviteter i föreningar och distrikt Sigill biodling Savannernas honung Vildsamhälle i majsbältet Bitidningen 9 2013 1 Av Biodlare För Biodlare Hög tid

Läs mer

I snickareverkstaden: Gör dig redo för en ny säsong! Jenny hittade rätt Producera inte bara honung Biodling med det asiatiska biet

I snickareverkstaden: Gör dig redo för en ny säsong! Jenny hittade rätt Producera inte bara honung Biodling med det asiatiska biet Nr 3 Mars 2008 Bitidningen I snickareverkstaden: Gör dig redo för en ny säsong! Jenny hittade rätt Producera inte bara honung Biodling med det asiatiska biet Bitidningen 3 2008 1 Annons 2 Bitidningen 3

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet bn 20 07 Töllsjö, Hindås, Bollebygd, Rävlanda, Hällingsjö och Sätila. Välkommen till årets Biblad. Ordföranden har ordet En glädjande nyhet är att vi har några stycken nya förväntansfulla biodlare som

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Nr 5 Maj 2008 Bitidningen Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Se upp med svärmningen Biodling en livsstil Aktiviteter i föreningar Bitidningen 5 2008 1 1-års jubileum i Skälderhus 2008 -

Läs mer

Drottningen märks vit i år.

Drottningen märks vit i år. 34:a årgången Vår fina bigård! Drottningen märks vit i år. Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2011: Ordförande: Ann-Britt

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Bitidningen. Svensk Honungsförädling AB. Viktigt! Sommarnummer 8 2011. Sommarnummer 8 2011

Bitidningen. Svensk Honungsförädling AB. Viktigt! Sommarnummer 8 2011. Sommarnummer 8 2011 Bitidningen Viktigt! Svensk Honungsförädling AB 1 VD VD tror på på framtiden Efter ett intensivt arbete med försäljningen av Svensk Efter ett intensivt arbete med försäljningen av Svensk Honungsförädling

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer