Utredning Kultur- och fritidsnämndens mötesplatser och biblioteksfilialer

Transkript

1 Datum 1 (39) Kultur- och fritidsnämnden Utredning Kultur- och fritidsnämndens mötesplatser och biblioteksfilialer Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Innehåll Utredning Kultur- och fritidsnämndens mötesplatser och biblioteksfilialer Bakgrund Demokratiforum och demokraticentrum Översyn av Eskilstuna kommuns demokratiarbete Biblioteksfilialer och Kultur- och fritidsnämndens mötesplatser Utvärdering av mötesplatser Rapport om mötesplatser, demokraticentrum och medborgarkontor, organisation och uppdrag Åtgärder för budget i balans Syfte Metod Avgränsning Definitioner Mötesplats Sammanfattning - Mötesplatsdefinitioner Biblioteksfilial Teoeretisk utgångspunkt Mötesplatser och biblioteksfilialer Mötesplats Alberga Mötesplats Fröslunda Fröet Mötesplats Kjula Tallgläntan Mötesplats Skiftinge Palatzet Mötesplats Söder Mötesplats Nyfors Underhund Biblioteksfilial Årby Biblioteksfilial Lagersberg Gränssnitt Mötesplatser/filialer och andra aktörer Vård- och omsorgsnämnden Eskilstuna direkt Slutsatser Förslag Mötesplats Söder Slutsatser Frågor utöver uppdraget Programverksamheten Personal Biblioteksfilialer Filialerna i Årby och Lagersberg Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Datum 3 (39) 8. Förslag Sammanfattning Konsekvenser Avslutning Referenser Bilagor... 32

4 Datum 4 (39) 1. Bakgrund Mötesplatser har funnits i lite olika former och under olika politiskt styre de senaste tio åren. Verksamheterna har också utretts vid flera tillfällen under åren. 1.1 Demokratiforum och demokraticentrum Kommunfullmäktige tillsatte en demokratiberedning i januari 2005 och beredningen presenterade sin slutrapport i maj I uppdraget ingick bland annat att pröva olika förslag som fanns för att utveckla den lokala demokratin, att se över kommunala samverkansråd och ge förslag på hur rådsarbetet skulle organiseras. Beredningen skulle också analysera och ta fram förslag på hur kommunen kunde arbeta för att stärka människor i särskilt utsatta områden för att öka valdeltagande och inflytande. Utöver förändringar för de kommunala samverkansråden och för partistödet föreslog demokratiberedningen att det skulle bildas demokratiforum i vissa utvalda stadsdelar. Kommunfullmäktige fattade beslut i enlighet med demokratiberedningens förslag i juni 2006 och inrättade demokratiforum i Skiftinge, Årby, Nyfors och Lagersberg under 2007 (KSKF/2006:10113). Varje demokratiforum bestod av åtta representanter utsedda av Kommunfullmäktige som i sin tur nominerade åtta boende från stadsdelen. De nominerade ledamöterna godkändes sedan av fullmäktige. Varje forum var rent formellt en beredning under fullmäktige och hade därför rätt att väcka ärenden till fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. Utvecklingsarbetet för varje demokratiforum hade även en områdesutvecklare och en lokal som stöd i det lokala utvecklingsarbetet. Huvuduppgiften för varje forum var att etablera mötesplatser för samtal om politik för att utveckla den lokala demokratin, sprida samhällsinformation, vara medverkande part i kommunens långsiktiga planering, uppmärksamma behov, idéer och förslag om påverkan av närmiljön och lokalt förbättringsarbete, samt vara samtalspart till och stärka det lokala föreningslivet (KSKF/2007:10106). Demokratiforums lokaler integrerades i kommunala lokaler som fanns i de aktuella områdena och kom senare att kallas för demokraticentrum. Under 2010 tillkom även ett demokraticentrum i Fröslunda (KSKF/2011:171). 1.2 Översyn av Eskilstuna kommuns demokratiarbete 2010 genomfördes en översyn av kommunens demokratiarbete utifrån demokratiberedningens intentioner av Ernst & Young. Översynen ansåg att demokratiforumen i stort motsvarat beredningens intentioner men att det fanns vissa frågetecken kring demokratiforumens uppdrag och mandat. Även de demokraticentrum som inrättats i stadsdelarna ansågs motsvara beredningens intentioner. Demokraticentrum fyllde främst en viktig funktion i stadsdelar där den kommunala närvaron minskat. Verksamheten på centrumens koppling till närdemokrati bedömdes dock som tunn och de fungerade ungefär som medborgarkontor med enklare kommunal service. Organisationen kring demokraticentrum bedömdes också vara rörig och sårbar kring bemanning och otydlighet i styrningen eftersom flera förvaltningar samverkade kring både organisation och bemanning. Efter Ernst & Youngs översyn beslutade kommunfullmäktige vid sammanträdet i maj 2011 att lägga ned demokratiforum. De positiva effekter demokratiforumen medfört

5 Datum 5 (39) fördes in i områdesarbetet med att stärka mötesplatser. Fullmäktige beslutade även att drift och utveckling för demokraticentrum flyttades över till kultur- och fritidsnämnden, att demokraticentrum i Lagersberg skulle läggas ned och att utvecklingsmedel från Lagersberg flyttades till kultur- och fritidsnämnden för att användas i utvecklingen av kvarvarande demokraticentrum. Syftet med flytten av ansvaret var att minska sårbarheten kring bemanningen och att hitta samordningseffekter (KSKF/2011:171). Kultur- och fritidsnämndens ansvar förtydligades senare i nämndens reglemente 2012 efter beslut i fullmäktige (KSKF/2011:365). 1.3 Biblioteksfilialer och Kultur- och fritidsnämndens mötesplatser I maj 2009 beslutade kultur- och fritidsnämnden om besparingsåtgärder för att nå en budget i balans år Stadsbibliotekets organisation fick då ett sparbeting om 3,8 miljoner kronor. En konsekvens blev att biblioteksfilialerna Alberga, Kjula, Skogsängen och Fröslunda lades ned (KSKF/2009:173). Kultur- och fritidsnämnden beslutade att omvandla de kvarvarande biblioteksfilialerna till mötesplatser för allmänheten med en fortsatt biblioteksverksamhet, samhällsinformation och aktiviteter i samverkan med civilsamhället (KFN/2012:107). Efter förändringen av biblioteksfilialer till mötesplatser har Mötesplats Kjula Tallgläntan, Mötesplats Alberga, Mötesplats Fröslunda Fröet och Mötesplats Söder startats upp under 2010 och Utvärdering av mötesplatser Mötesplatserna och biblioteksfilialerna hade utvecklats på olika sätt vilket ledde till ett behov av att utvärdera hur väl de levde upp till sitt syfte enligt Stadsbibliotekets verksamhetsidé. Utvärderingen avgränsades till Kjula Tallgläntan, Alberga, Fröslunda Fröet, Söder och Palatzet. Utvärderingen kom fram till att mötesplatserna endast levde upp till verksamhetsidéns intentioner i varierande utsträckning. En skillnad som framkom var i vilken utsträckning mötesplatserna faktiskt användes till möten. För vissa mötesplatser fanns ett stort engagemang från boende som drev utvecklingen medan det på andra platser främst varit kommunen som drivit utvecklingen. Utvärderingen såg också att det fanns skillnader i kompetenser hos personalen på olika mötesplatser vilket satte prägel på verksamheten (KFN/2012:107). 1.5 Rapport om mötesplatser, demokraticentrum och medborgarkontor, organisation och uppdrag 2013 Kultur- och fritidsnämnden beslutade i sin verksamhetsplan för 2013 att organisation och uppdrag för mötesplatser, demokraticentra och medborgarkontor skulle utredas och förtydligas. Utredningen genomfördes under 2013 med syftet att se över om demokratiuppdraget behövde förtydligas och om lokala mål behövde anpassas till strategin för stadsdelsutveckling. Utredningen skulle även se över den organisatoriska tillhörigheten och vad som skulle vara den minsta gemensamma nämnaren för mötesplatserna. Utredningen kom fram till att personalen på mötesplatserna var medvetna om och arbetade efter demokratiuppdraget i enlighet med hur uppdraget var formulerat för demokraticentrum. Däremot ansågs demokratiuppdraget vara otydligt gentemot invånarna. Utredningen rekommenderade bland annat att det skulle behövas beslut kring vad som skulle vara ett minimum i öppettider och service på mötesplatser och att

6 Datum 6 (39) det fanns behov av en gemensam organisation för mötesplatserna under kultur- och fritidsnämnden vilket också bedömdes kunna bidra till ökad effektivitet. 1.6 Åtgärder för budget i balans 2015 Eskilstuna kommun befann sig i svårt ekonomiskt läge inför För att kommunen skulle klara en budget i balans ålades samtliga nämnder (med ett åtagande) att minska kostnader. Kultur- och fritidsnämnden beslutade om ett antal åtgärder för en budget i balans för 2015 och om utredningar för att ha underlag för effektiviseringar inför 2016 och En åtgärd var att nämnden gav förvaltningskontoret i uppdrag att: göra en utredning över nämndens mötesplatser med inriktning organisatorisk tillhörighet, demokratiuppdrag och stöd och service till invånare (KFN/2015:119). 2. Syfte Målet med utredningen är att kommunens flickor och pojkar, kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar och villkor i det stöd och den service som en mötesplats eller biblioteksfilial levererar genom sina tjänster. Kultur- och fritidsnämnden beslutade endast om en översyn av mötesplatserna men eftersom flera mötesplatser fungerar som biblioteksfilialer inkluderades även dessa i utredningsuppdraget efter nämndens beslut. Utredningen ska pröva om den geografiska placeringen för mötesplatserna och filialerna överensstämmer med kommunens strategiska inriktning (med fokus på målen attraktiv stad och landsbygd samt social uthållighet) och i relation till kommunens prioriterade bostadsområden där kan finnas ett större behov av samhällsstöd och service. Utredningen ska också synliggöra eventuella gränssnitt mellan kultur- och fritidsnämnden och andra nämnder och bolags verksamheter i områden där nämnden har mötesplatser. 2.1 Metod Utredningen bygger på intervjuer med personal från kultur- och fritidsförvaltningen med god lokal kännedom om den egna mötesplatsen eller filialen. Eftersom mötesplats Söder saknar fast personal kommer informationen om mötesplatsen från bibliotekschefen. Samordnaren för mötesplatser, bibliotekschefen, biträdande bibliotekschefen och chefen för Ung Fritid har intervjuats. För att belysa eventuella gränssnitt har också enhetschefen för vård- och omsorgsförvaltningens mötesplatser för seniorer intervjuats. Under utredningen har arbetstid förlagts till samtliga mötesplatser och filialer, bortsett från Lagersberg på grund av tidsbrist, för att få en bild av hur verksamheten ser ut. Intervjuad personal har getts möjlighet att komma med synpunkter och tillägg till den beskrivande texten om mötesplatsen eller filialen för att det ska stämma överens med deras bild av verksamheten. Personalen på filialen i Lagersberg kom med många sypunkter och kompletteringar i beskrivningen av sin verksamhet. Därför är bedömningen att utredningen inte missat något genom att inte förlägga arbetstid till filialen. Syftet med att utgå från personalens bild av verksamheten är att fokusera på den enskilda mötesplatsen/filialens roll i närområdet. Tidigare utredningar har

7 Datum 7 (39) fokuserat på att samla iakttagelser från alla verksamheter till en helhetsbild. Eftersom frågan har utretts tidigare finns det en poäng att vända på perspektivet istället för att upprepa tidigare upplägg. I samband med arbetet med den kulturpolitiska handlingsplanen genomfördes workshops med medarbetare från kultur- och fritidsförvaltningens avdelningar utifrån verksamheternas potential och utmaningar. Resultaten från dessa workshops har funnits med i utformandet av utredningens förslag. Utredningen tar också hänsyn till socioekonomiska faktorer från varje mötesplats och filials närområde. Statistiken kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och utgår från den geografiska uppdelningen som finns i SCB:s databehandlingssystem NYKO. Siffrorna tolkas med viss försiktighet eftersom det finns stora inbördes skillnader inom vissa av områdena (som statistiken är uppdelad utifrån). Indikatorer för socioekonomiska förutsättningar för varje mötesplats/filial presenteras i bilagor. 2.2 Avgränsning Utredningen gäller samtliga möteplatser och biblioteksfilialer under kultur- och fritidsnämnden bortsett från bokbussen Alva, Konstmuseet och Centrum1. Utredningen innefattar inte heller andra kommunala mötesplatser utöver att synliggöra eventuella gränssnitt. 2.3 Definitioner Mötesplats Mötesplatsbegreppet är inte tydligt definierat i styrdokument. Utvärderingen 2012 definierade det som... en plats för spontana och organiserade möten. En mötesplats kan vara alltifrån vänthallar, till affärer, och gallerior till mer organiserad verksamhet som bjuder in till möten och planerade aktiviteter och spontana möten (KFN/2012:107). Utredningen 2013 preciserade definitionen något med ett förslag på en gemensam definition. På kultur- och fritids mötesplatser finns möjlighet till spontana och organiserade möten. Här kan du låna böcker, få samhällsinformation, låna en dator, använda det trådlösa nätverket samt ta del av ett varierat programutbud. Uppdraget för de demokraticentrum som införlivades i existerande kommunala lokaler vid inrättandet av demokratiforum hade inget definierat syfte utan blev kopplade till områdets demokratiforum. Enligt demokratiberedningen var syftet med demokratiforum att nå ut till boende i stadsdelarna, minska avståndet mellan politiker/tjänstemän och medborgare, öka medborgarnas känsla av delaktighet samt fungera som mötesplats för att skapa demokratiska processer. Föreningar, boende och andra aktiva i stadsdelen skulle få låna lokalen till möten och sammankomster. Det skulle även finnas möjlighet att ta del av samhällsinformation, mötesplatsen skulle fungera som ingångar till olika samhällssektorer och stimuleras till egen kunskapsutveckling (KSKF/2007:171). I verksamhetsidéen för Stadsbiblioteket står det att Eskilstuna stadsbibliotek ska bidra till invånarnas livslånga kunskapsutveckling, genom att vara en tillgänglig och användbar: Plats för möten mellan människor, erfarenheter och åsikter Källa till information, kunskap, litteratur och berättelser

8 Datum 8 (39) Arena för fysisk och digital delaktighet, för inflytande och påverkan. 2.4 Sammanfattning - Mötesplatsdefinitioner Det definitionerna har gemensamt är att mötesplatserna bidrar med i sin enklaste form, en infrastruktur som kan delas upp i tre former: Lokal: En plats att bara vara och med möjlighet att låna lokal för möten/verksamhet. Samhällsservice: Olika former av information, datorer, biblioteksverksamhet etc. Aktiviteter: Utifrån lokala behov och önskemål. 2.5 Biblioteksfilial Utredningen utgår från Kungliga bibliotekets definition av en biblioteksfilial som en: Fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Filialer utan fast personal och/eller regelbundna öppettider räknas som bokstationer. 1 Utifrån Kungliga bibliotekets definition är Alberga, Kjula Tallgläntan, Fröslunda Fröet, Lagersberg, Söder och Årby biblioteksfilialer men med stora skillnader i bemanning, utbud och öppettider. Eftersom att uppdraget från kultur- och fritidsnämnden var inriktat mot mötesplatser används kungliga bibliotekets definition av biblioteksfilial för att utredningen inte ska behöva kartlägga skillnader i mellan mötesplatserna och filialerna som beror på om de tillhandahåller biblioteksverksamhet eller inte. 3. Teoeretisk utgångspunkt Mötesplatsernas och filialernas funktion kommer att anlyseras utifrån Andersson och Skot-Hansens modell för hur ett lokalt biblioteks funktion kan förstås. 2 Modellen är relativt vanlig i forskning om bibliotek: Kulturcentrum: Biblioteket fungerar som en plats som erbjuder kulturella upplevelser och aktiviteter. Både genom att låna böcker och andra medier samt genom de aktiviter som biblioteket erbjuder. Biblioteket utifrån denna inriktning är som kulturförmedlare. Funktionen kategoriseras som Kultur i analysen. Vetenskapscentrum: Biblioteket tillhandahåller kunskap för utbildning och folkbildning. Biblioteket fungerar som studieplats och källa till information och stöd till utbildningssystemet, både som skolbibliotek och stöd till vuxna studerande. Funktionen kategoriseras som Vetenskap i analysen. Informationscenter: Biblioteket fungerar som förmedlare av samhällsinformation till besökare. Biblioteket samverkar med olika aktörer, både myndigheter och näringsliv. Biblioteket erbjuder datorer och information om olika aktiviteter. Biblioteket fungerar även som kommunal administration. Funktionen kategoriseras som Information i analysen. Socialt centrum: Biblioteket fungerar som en mötesplats i vardagen och är en plats dit människor kan komma som neutrala besökare istället för som klienter, 1 KB u.å. s 10 2 Andersson, Marianne & Skot-Hansen, Dorte S. 18

9 Datum 9 (39) brukare, kunder etc. Biblioteket fungerar som samhällets vardagsrum. Funktionen kategoriseras som Social i analysen. Modellen används som ett sätt att se hur de olika mötesplatserna och filialerna i huvudsak används utifrån personalens beskrivningar av verksamheterna. Även mötesplatser helt utan biblioteksverksamhet bedriver verksamhet som kan kopplas till analysmodellens fyra inriktningar. Samtliga filialer och mötesplatser finns inom samtliga fält men modellen är ett sätt att kategorisera komplexa verksamheter och se om någon funktion är mer framträdande. Modellen kommer att användas för att strukturera upp mötesplatsernas eller filialernas funktioner utifrån personalens beskrivningar. Funktionen behöver inte bygga på ett aktivt val utan kan likaväl bero på resurser eller lokala behov. Utredningen kommer inte fokusera på varför funktionerna för verksamheter ser ut som de gör utan endast illustrera varje mötesplats och filial. Det viktigaste för varje mötesplats position i sammanställningen är vilka fält som överlappar och inte positionen inom fälten. 4. Mötesplatser och biblioteksfilialer De mötesplatser och filialer som ingår i utredningen finns under två avdelningar inom kultur och fritidsförvaltningen. Sju stycken under Bibliotek- och mötesplatser och en under Ung fritid. Ansvaret för lokalen Mötesplats Söder finns under Kommunfastigheter men kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för egen biblioteksverksamhet i lokalen via Bibliotek och mötesplatser.

10 Datum 10 (39) Kultur -och fritidsnämnden Bibliotek och mötesplatser Ung Fritid Alberga Palatzet Fröet Lagersberg Söder Tallgläntan Underhund Söder 4.1 Mötesplats Alberga Mötesplatsen ligger i Alberga ungefär 2,5 mil utanför Eskilstuna och har öppet mellan kl. 16 och 19 på måndagar. Mötesplatsen ligger i anslutning till Hammargärdets skola med barn från förskoleklass till och med årskurs sex. Det finns även en idrottsplats i närheten. Den lokala idrottsföreningen har sin expedition i en lokal en trappa upp i samma byggnad. Bibliotek och mötesplatser har en person som ansvarar för verksamheten som lägger uppskattningsvis fem timmar i veckan på uppgifter som är kopplade till verksamhet på mötesplatsen. Mötesplatsen har varit filial tidigare med något längre öppettider även på onsdagar men sedan förändringen till mötesplats är det öppet tre timmar i veckan. När den var renodlad filial användes den även som skolbibliotek med personal från Bibliotek och mötesplatser på onsdagar. Skolan använder fortfarande biblioteksdelen som skolbibliotek varje tisdag men har egen personal för det. Mötesplatsen används primärt som biblioteksfilial. Mötesplatsen samverkar med den lokala föreningen Bullar och böcker som har egen programverksamhet, bland annat stickcafé och bokcirklar och även program tillsammans med mötesplatsen. Föreningen kompletterar med många aktiviteter på mötesplatsen som inte skulle hinnas med av Bibliotek- och mötesplatsers personal i och med att den arbetstid som är avsatt för arbete på mötesplatsen används för öppethållande. Många av de som kommer på mötesplatsens program är stammisar som ofta har koppling till föreningen Bullar och böcker. De som använder mötesplatsen för bokutlåning är främst i medelåldern eller äldre och inte så mycket familjer. Besökare har inget behov av samhällsinformation eller att låna datorer. Det finns inte heller någon utlåningsdator på mötesplatsen annat än för att låna böcker via självservice eftersom det inte finns något behov av det. Besökare är generellt nöjda med vad som erbjuds men utökade öppettider lyfts ibland i dialogen

11 Datum 11 (39) med besökare. Det finns en större möteslokal i anslutning till biblioteksdelen som används av både skolan och föreningen Bullar och böcker. Det kan vara ganska tungt att driva utveckling av verksamheten för personalen. Vid programverksamhet är det mycket praktiskt som ska ordnas vid sidan av det arbete som biblioteksverksamheten kräver. Det kan också vara ganska begränsande att vara själv enligt personalen då det inte finns någon att bolla med kring utveckling av verksamheten på mötesplatsen. Albergas inriktning Verksamheten är främst mot Kultur och Vetenskap med tillgång till litteratur och programverksamhet samt att det fungerar som skolbibliotek men med skolans egna personal. Mötesplatsen har en viss Social funktion utifrån samverkan med föreningen Bullar & böcker som har egna program, café och sociala aktiviteter. Utifrån kultur- och fritidsnämndens egen verksamhet är inriktningen dock främst mot Kultur och fungerar som biblioteksfilial. 4.2 Mötesplats Fröslunda Fröet Mötesplats Fröslunda Fröet ligger vid Fröslunda torg och har biblioteksverksamhet, ett café, möjlighet att låna datorer och möjlighet att låna ett mötesrum. Mötesplatsen har öppet tjugo timmar per vecka mellan kl. 10 och 15 måndag till torsdag. Utöver det har Fröet sex timmar avsatt för gruppverksamhet utanför ordinarie öppettider. Den ursprungliga bemanningen på Fröet var två heltidstjänster som sedan har utökats något med bemanning från Stadsbiblioteket. Mötesplatsen har olika grupper av besökare som inte riktigt möts sinsemellan. Utifrån de skilda behoven hos olika besökare anser personalen det skulle vara bra med en lokal som tillät en viss avskärmning mellan de olika delarna. Sedan hösten 2015 hart mötesplatsen stängt på kvällstid efter oroligheter i området. När mötesplatsen slutade med kvällsöppet börjar många besökare komma under eftermiddagen istället. Det har börjat bli lugnare igen på mötesplatsen men det finns fortfarande väktare på plats vid stängning. Under oroligheterna var det många större grupper på mötesplatsen under kvällarna som gjorde att det blev stökigt och trångt i lokalen. Lokalen är ett problem för verksamheten. Den begränsar utvecklingen på mötesplatsen och motsvarar inte områdets behov. En konsekvens av att inte ha kvällsöppet är att verksamheten tappat barnen när det främst är öppet under skoltid. Däremot var det stora grupper män under kvällarna som trängde undan barn och kvinnor. Att som idag ha riktad

12 Datum 12 (39) verksamhet för barn och kvinnor utanför ordinarie öppettider bör därför ha potential att nå fler. Biblioteksbesökare är generellt bara på mötesplatsen i biblioteksärenden och stannar inte kvar i lokalen efter sitt ärende. Biblioteksbesökare använder mycket självservice och personalen vet generellt vad de återkommande biblioteksbesökarna vill ha i form av litteratur. Bibilioteksverksamheten motsvarar i stort det som besökarna behöver och det är tydligt att mötesplatsen förväntas ha biblioteksverksamhet under öppettiderna. Biblioteksbesöken har ökat de senaste åren. Tidigare upplevs de ha funnits en viss skepsis hos de boende i området som var vana med den gamla biblioteksfilialen och att biblioteket på Fröet skulle vara en sämre variant men det är en bild som i stort verkar ha försvunnit. Biblioteksbesökarna efterfrågar i allt större utsträckning tysta studieplatser, något som i dagsläget inte finns att tillgå på Fröet. Det enda som kan erbjudas är att, om det är ledigt, använda mötesrummet för studier men det begränsar samtidigt användandet av mötesrummet för andra. De besökare som kommer för att besöka caféet och för socialt umgänge är istället på mötesplatsen länge när det är öppet. Eftersom besökare som är där för att umgås ofta stannar längre är det lätt att det upplevs som att det är mycket folk och ibland stökigt i lokalen. För båda besöksgrupper är det mest stammisar som är där. Det är generellt boende i närområdet som kommer till mötesplatsen förutom vid programverksamheten som även lockar besökare från andra delar av Eskilstuna. Det finns ett väl upparbetat samarbete med olika föreningar och andra aktörer som har verksamhet på Fröet och ute i området. Mötesrummet hyrs ut regelbundet för föreningsmöten och andra aktiviteter, både under öppettider och på kvällar och helger. Vårdcentralen har även föreläsningar och viss uppsökande verksamhet på mötesplatsen. Det skulle vara önskvärt att kunna driva en mötesplats där samverkan med andra kommunala aktörer sker mer naturligt, exempelvis med ett café som drivs av personal från vård- och omsorgsförvaltningen eller tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens jobbsatsningar. Det finns också ett behov av att samarbeta mer med Ung fritid och socialförvaltningen för att bli bättre på att möta ett hårdare samhällsklimat i området som Bibliotek och mötesplatser inte har resurser att hantera på egen hand. Fröet har också mycket egen programverksamhet och aktiviteter som planeras och anordnas av personalen på möteplatsen och som lockar många besökare från hela Eskilstuna. Mötesplatsen är bra på dialog med besökare och använder resultaten i planeringen av verksamheten.

13 Datum 13 (39) Fröets inriktning Verksamheten finns inom alla fyra inriktningar eftersom det finns både utbyggd biblioteksverksamhet med stark inriktning mot Kultur och Vetenskap samt en utvecklad Social funktion. Behovet av Information bedöms också som stort och det finns en samverkan kring information med andra aktörer till exempel vårdcentralen och socialförvaltningen. Mötesplatsen har dock olika funktioner beroende på om det är en biblioteksbesökare eller en cafébesökare. 4.3 Mötesplats Kjula Tallgläntan Mötesplats Tallgläntan delar lokaler med Tallgläntans mötesplats för seniorer i Kjula cirka 1 mil utanför Eskilstuna. Mötesplatsen har öppet 23 timmar i veckan genom vård- och omsorgsförvaltningen. Bibliotek och mötesplatser har en person på plats 9 och 12 på tisdagar och på onsdagar. Filialen lades ned och blev mötesplats när verksamheten flyttade från Kjula skola till Tallgläntan 2011 på grund av få besökare och utlån under öppettiderna för allmänheten i förhållande till lokalkostnaderna. I och med flytten slutade mötesplatsen också fungera som skolbibliotek. Den nuvarande placeringen bedöms som bättre eftersom verksamheten har nära till äldre och till de hyreslägenheter som finns i Kjula. Uppdraget att erbjuda biblioteksverksamhet på mötesplatsen omfattar tio timmar i veckan varv sju timmar är avsatta för öppethållande. Under de timmar som vård- och omsorgsförvaltningen har verksamhet på mötesplatsen finns möjlighet att låna böcker via självservice. Biblioteket bedöms ha besökare som kommer från andra närliggande orter och inte endast boende i Kjula. Det finns en publik dator men den används väldigt sällan och utskrifter sker sporadiskt. Till skillnad från på andra mötesplatser bedrivs främst biblioteksverksamhet av kultur- och fritidsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen står för den sociala verksamheten. Kultur- och fritidsförvaltningen har viss egen programverksamhet, exempelvis barnteater en gång per termin för lokala förskolor, men mest är kopplat till mötesplatsen för seniorer som drivs av vård- och omsorgsförvaltningen. Det är svårt att locka folk till många av kultur - och fritidsförvaltningens egna aktiviteter och besöksantalet kan variera väldigt mellan aktiviteter. Aktiviteter som har koppling till orten brukar dra många besökare. Personalen för dialog med besökare kring hur programverksamheten bör utformas. Vid dialog kring mötesplatsen och programverksamheten framkommer en del oro för nedläggning av

14 Datum 14 (39) biblioteksverksamheten. Rent generellt märker personalen att det finns en känsla av att orten är eftersatt i form av minskad samhällservice. Kafjärdens kultur- och biblioteksförening bildades efter nedläggningen av filialen 2009, är fortfarande aktiv med stort engagemang för orten. Idag samverkar personalen på kultur- och fritidsförvaltningen med föreningen, tar med föreningens verksamhet i programmet och hjälper till med marknadsföring av föreningens aktiviteter. Den gemensamma programverksamheten är ofta inriktad mot barn. Det finns ingen tillförlitlig besöksstatistik till själva biblioteksdelen utan det är den samlade besöksstatistiken för mötesplatsen som finns att tillgå och där ingår besöken för seniormötesplatsen. Det totala antalet besökare har ökat men det beror på att verksamheten på seniormötesplatsen ökat. Besöksantalet bedöms ligga ganska stadigt under de tider kultur- och fritidsförvaltningens personal är på plats. Utlåningen av böcker är också relativt jämnt fördelad över tid. Den största svårigheten är tidsbrist. För att kunna utveckla verksamheten ytterligare enligt personalen behövs mer tid för att jobba med mötesplatsen. Som det är nu räcker tiden till själva biblioteksarbetet och till att planera och genomföra vissa program, men det finns ingen tid över för utveckling av verksamheten utan att tillföra mer personal eller avsätta mer arbetstid än idag. Tallgläntans inriktning Verksamhetens funktion är främst mot Kultur i och med tillgång till litteratur och programverksamhet. Mötesplatsen har en viss Social funktion utifrån samverkan med en lokal förening och vård och omsorgsförvaltningen som har egna program och sociala aktiviteter. Utifrån kultur- och fritidsnämndens egna verksamheter är inriktningen mot Kultur och fungerar som biblioteksfilial. 4.4 Mötesplats Skiftinge Palatzet Mötesplatsen ligger i Skiftinge centrum och hör till skillnad från andra mötesplatser och filialer inte organisatoriskt till Bibliotek och mötesplatser utan till Ung Fritid. Mötesplatsen delar lokaler med fritidsgården som har öppet 14 timmar i veckan. Mötesplatsen har öppet 20 timmar i veckan men personalen försöker ha verksamhet som är flexibel och inte nödvändigtvis styrs av mötesplatsens öppettider. Det finns ett nära samarbete mellan mötesplatsen och fritidsgården och ett aktivt arbete för att skapa generationsmöten, bland annat med generationsresor för äldre och ungdomar tillsammans. Mötesplatsen jobbar brett och har en målgrupp som sträcker sig från

15 Datum 15 (39) individer oavsett ålder till olika grupper och även föreningar. Personalgruppen arbetar mycket för att verksamheten inte ska vara bunden av lokalen och istället förlägga aktiviteter utanför mötesplatsens lokaler i närområdet för att nå ännu fler Skiftingebor. Mötesplatsen har likt Underhund (se nedan) ingen biblioteksverksamhet utan arbetar helt utifrån en, enligt personalen, social funktion för att möta besökare samt aktivera och stimulera de som har behov av det. Det fanns biblioteksverksamhet tidigare men eftersom Ung Fritids personal inte hade bibliotekariekompetenser kunde den inte utvecklas och togs då bort. Biblioteksverksamhet efterfrågas inte heller i någon större utsträckning av besökare. Bokbussen kommer däremot att börja stanna i Skiftinge under hösten utöver dagens stopp vid Sahlvägens och Skiftingehus förskolor. Behovet av olika former av samhällsservice varierar och personalen har varit snabb med att strukturera upp stöd när ett behov blir vanligare. Ett exempel på det är att många vuxna besökare behövde läxhjälp, vilket tog mycket tid i anspråk. För att underlätta för både personal och besökare infördes läxhjälp på fasta tider för att frigöra tid för personalen och för att möta ett behov hos många besökare. Personalens syn på sina uppgifter är inte direkt kopplade till uppdrag eller ansvar utan utgår hela tiden från mötet med individen, utifrån individens behov och önskemål. Mötesplatsen och fritidsgården har en strukturerad samverkan med många andra aktörer i området via ett gemensamt nätverk där bland annat polis, hyresgästföreningen, kyrkan, fastighetsbolag och andra förvaltningar är representerade. Nätverket ger ut ett gemensamt informationsblad, Skiftingebladet fyra gånger per år, det anordnar också informationsmöten för att kunna återkoppla kring olika frågor till Skiftingeborna istället för att människor ska uppleva att det inte händer något. Det finns tillgång till en möteslokal utanför Palatzets ordinarie öppettider. Föreningarna använde lokalen i stor utsträckning, men det bidrog till merarbete för personalen med bland annat städning och administration. Möjligheten att låna möteslokalen finns kvar men under mötesplatsens öppettider för att personalen ska kunna jobba tillsammans med föreningarna istället för att endast låna ut mötesrum. Utmaningen för arbetet kopplat till mötesplatsen inför framtiden är att vara mindre bunden av lokalen för att nå ut ännu bättre och bidra till Skiftinges utveckling.

16 Datum 16 (39) Palatzets inriktning Verksamheten finns inom alla fyra funktioner trots att det inte finns biblioteksverksamhet där, programverksamheter bidrar till Kultur. Avsaknaden av biblioteksverksamhet gör att inriktningen mot Vetenskap inte är lika tydlig, men strukturerad läxhjälp är en koppling. Personalens tydliga fokus på bemötande och den enskilda besökarens behov tyder på att den Sociala inriktningen är stark. 4.5 Mötesplats Söder Mötesplatsen har ingen fast personal för närvarande och informationen om verksamheten kommer därför från bibliotekschefen. Mötesplats Söder ligger i Kommunfastigheters lokaler i Skogsängen centrum. Tidigare hade både Kommunfastighet och Hyresgästföreningen bemanning varje dag men det drogs ned för något år sedan. Både kultur- och fritidsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har verksamhet på mötesplatsen. Bibliotek och mötesplatser har på måndagar mellan och samt och och och på torsdagar. Kultur- och fritidsförvaltningen har personal med 15 timmar i veckan till mötesplatsen. Vård och omsorgsförvaltningen har verksamhet med ett matlag mellan 9:30 och 12:00 på tisdagar och onsdagar. Det har varit svårt att utveckla verksamheten på mötesplatsen och få igång en strukturerad samverkan med andra aktörer. Det har satsats i omgångar men de försök som gjorts har inte gett önskvärda effekter och de resurser som läggs på mötesplatsen borde kunna användas mer effektivt på andra platser där behovet är större. Biblioteksbehovet hos besökarna borde kunna tillgodoses via Stadsbiblioteket, utlåningsstationen på Strigeln eller via andra former av biblioteksverksamhet eftersom det rör sig om relativt få utlån per år trots att det finns många boende i närområdet. Enligt bibliotekschefen är det många låntagare på Söder som idag lånar mycket böcker på både Stadsbiblioteket och utlåningsstationen på Strigeln.

17 Datum 17 (39) Söders inriktning Verksamheten på Söder är inriktad mot Kultur. I och med att det inte finns någon fast personal med helhetsbild av verksamheten är den svår att anlysera. Utifrån det som kommit fram med svårigheter att utveckla verksamheten är det ett rimligt antagande att det i stort rör sig om Kulturinriktning i och med tillgången till medier som kommer med biblioteksuppdraget. 4.6 Mötesplats Nyfors Underhund Mötesplatsen ligger i Nyfors centrum och delar lokaler med fritidsgården. Underhund har öppet 20 timmar i veckan, 10 och 15 på måndagar och onsdagar, 12 och 17 på tisdagar och torsdagar. Den fasta personalen består av två tjänster varav en heltidstjänst och en på 75 procent med resterande 25 procent på stadsbiblioteket. Båda är alltid på plats under öppettiderna. Lokalen används också av vård- och omsorgsförvaltningen som har egen seniorverksamhet på fredagar. Underhund fyller också en viktig funktion som möteslokal för många föreningar och som igång till bostadsområdet för andra förvaltningar. Underhund har väldigt blandade besökargrupper men många barn och äldre. Verksamheten riktar sig väldigt brett och det förekommer aktiviteter för besökare i alla åldrar och med olika bakgrunder utöver de som är i fritidsgårdsålder som också besöker mötesplatsen. Besöksantalet har minskat något sedan våren 2015, men det är fortfarande många stammisar som kommer. Majoriteten av besökarna bor i Nyfors, men kulturaktiviteter på kvällstid lockar många utöver de som vanligtvis är där. Verksamheten har börjat få nya besökare sedan ombyggnationer utanför lokalen avslutats efter en längre tid. Mötesplatsens funktion är främst social enligt personalen eftersom att det inte finns någon biblioteksverksamhet. Arbetet är mer inriktat mot integration och socialt arbete, framför kulturellt och tillgång till litteratur. Biblioteksverksamhet på mötesplatsen är inte heller något som efterfrågas i större utsträckning. Däremot stannar bokbussen vid Underhund och är välbesökt. En del besökare kommer in för att fika och umgås men det är främst aktiviteterna som drar folk. Personalens arbete handlar mycket om bemötande och relationsbyggande med besökare och just den personliga kontakten är oerhört viktig för många av mötesplatsens besökare. För personalen är det också aktiviteterna som är viktigast eftersom uppdraget går ut på att aktivera och motivera besökare och inte endast erbjuda en lokal och café. Det finns en kontinuerlig dialog med besökare som styr aktivitetsutbudet.

18 Datum 18 (39) Personalen upplever att trycket från besökare på samhällsservice och information har minskat något. Tidigare var det mycket stöd med ansökningar och liknande. Det skulle däremot behövas större möjligheter till samhällsservice på mötesplatsen men det är samtidigt en balansgång så att samhällsinformationen inte tar över mötesplatsens funktion som är bredare än för ett medborgarkontor. Att mötesplatsen skulle bidra med samhällsservice var tydligare när ansvaret låg under kommunstyrelsen. Vid övergången till kultur- och fritidsnämnden slutade mötesplatsen med viss samhällsservice vilket kan ha gjort att människor söker svar på frågor på annat håll. Uppdraget för mötesplatsen upplevs som otydligt både internt och ut mot besökare vilket gör det svårt att locka besökare. Mötesplatsen behöver ett tydligt uppdrag för att kunna nå ut till människor med vad verksamheten kan erbjuda. En anledning enligt personalen är att Underhund uppfattas som en fritidsgård och en annan är att lokalen inte är funktionell. Det finns inget som signalerar att det är en kommunal lokal dit alla är välkomna, varken på in- eller utsidan. Det har aldrig tagits ett helhetsgrepp kring lokalen utan det har lappats och lagats allt eftersom vilket inte har bidragit till funktionella miljöer. Caféet och den del av lokalen med pingisbord är dåligt avskärmat, vilket gör att det kan upplevas som stökigt i lokalen. Lokalen används av många barn och ungdomar i området och ljudnivån kan vara ganska hög. Det finns en vägg som kan användas för att dela lokalen men som fortfarande släpper igenom mycket ljud när det är många besökare. Det är även svårt att skapa förståelse internt för vad mötesplatsen gör och det blir otydligt när flera andra verksamheter kallas för mötesplatser exempelvis hos vård- och omsorgsförvaltningen. Trainees och vikarier behövs för att kunna bedriva verksamhet på mötesplatsen eftersom den ordinarie personalen hanterar allt praktiskt och administrativt. Dels i det dagliga, dels i allt arbete och planerande som ligger bakom programverksamheten på Underhund. Det finns en risk att verksamheten blivit beroende av trainees och att organisationen är byggd runt att det ska finnas trainees vilket blir problematiskt för besökare där relationen är viktig. Då är det inte bra att delar av personalen byts ut. Det kan också vara en svår miljö för trainees som själva står långt ifrån arbetslivet att komma till en arbetsplats som ställer stora krav på socialt arbete och bemötande av människor med särskilda behov.

19 Datum 19 (39) Underhunds inriktning Verksamheten har en stark Social inriktning och programverksamhet med koppling mot Kultur. Underhund har haft en inriktning mot Information men efterfrågan har minskat. Det behöver inte betyda att behovet minskat utan att det istället tillgodoses någon annanstans. 4.7 Biblioteksfilial Årby Filialen ligger i Navigatören i Årby centrum. I lokalen finns också Årby fritidsgård sedan 1 februari 2016 samt vård- och omsorgsförvaltningen som har personalutrymmen i Navigatören men som inte är i direkt anslutning till filialen. Även Studiefrämjandet och föreningen Årby M har lokaler i Navigatören men med andra ingångar. Filialen har öppet 23 timmar i veckan på vardagar. Måndagar 13 och 18 och mellan 10 och 16 tisdag till torsdag. Under förmiddagarna finns en person från Bibliotek och mötesplatser på plats som utökas till två personer på eftermiddagarna från 14 på måndagar och från kl. 12 tisdag till torsdag. Delar av bokbeståndet är tillgängligt via självservice även när Stadsbibliotekets personal inte finns på plats men då Navigatören är öppen. Förutom arbetstiden under öppettider har personalen fem timmar avsatta till filialen men uppskattar att det går åt mer tid (utöver den avsatta) för bokbeställningar och annat som behövs. Filialen har ett vikande besöksantal generellt men med många besök från närliggande förskolor och från Årbyskolan där filialen delvis fungerar som komplement till skolbiblioteket för vissa elever. Öppettiderna styr mycket vilka som kommer till filialen med mest daglediga besökare utöver besökare från förskolan. Den utåtriktade verksamheten ryms främst inom ramen för annat utåtriktat som Lässatsningen, och mot förskolor i redan befintliga former. Filialen har ingen egen utåtriktad eller uppsökande verksamhet men finns ute när det händer saker i området exempelvis på Årbyfestivalen. Årbyfilialen har viss programverksamhet med aktiviteter någon gång per månad på dagtid för vuxna, barnteater, sagostunder för barn och läs och skrivklubb för lite äldre barn. Filialen har också utökad verksamhet för barn i anslutning till loven. Det förekommer viss samverkan med föreningen Årby M men det är svårt att få till något långsiktigt eftersom föreningen har drivs helt av ideella krafter.

20 Datum 20 (39) Den samhällsservice som efterfrågas av besökare handlar främst om att låna datorer och få hjälp med utskrifter, men det är aldrig sådant tryck att det är fullt vid filialens fyra datorer. Det förekommer vissa frågor där personalen hänvisar till medborgarkontoret (numera Eskilstuna Direkt) men det är inte vanligt. Personalen upplever däremot att efterfrågan på språkcafé och andra aktiviteter för att lära sig svenska är stor. För samhällsinformationen bedöms efterfrågan inte vara så pass stor som skulle kunna motivera samverkan med andra förvaltningar eller aktörer i anslutning till lokalen. Det generella behovet hos vuxna besökare är biblioteksverksamhet och tillgång till datorer men det finns ett behov hos unga att ha en plats att vara på. Det finns tillgång till möjlig möteslokal i Navigatören men behovet upplevs vara litet och frågor om att låna möteslokal har inte lyfts till personalen. Årbys inriktning Filialen har en tydlig inriktning mot både Kultur och Vetenskap, särskilt för barn utifrån programverksamheten och genom att filialen delvis kompletterar skolbiblioteket på Årbyskolan för vissa elever. För vuxna besökare är verksamheten är inriktningen främst Kultur. Det finns även ett visst behov kopplat till Information hos vuxna besökare men det bedöms som litet av personalen. 4.8 Biblioteksfilial Lagersberg Biblioteksfilialen ligger i Lagersbergskolan och är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteket har öppet 20 timmar i veckan, 10 och 13 och 14 och 19 på måndagar, 10 och 13 på tisdagar och onsdagar samt 10 och 13 och 14 och 17 på torsdagar. Det används även för inbokade klassbesök utanför öppettiderna. Filialen har kvällsöppet på måndagar men på eftermiddagarna är det generellt lågt besökstryck och efter 18:00 är det sällan besökare överhuvudtaget. Personalen består av en bibliotekarietjänst på 34 timmar i veckan och en biblioteksassistenttjänst på 26 timmar i veckan som är kopplade till filialen. Tiden där utöver är förlagd till Stadsbiblioteket. Biblioteket besöks av alla klasser från Lagersbergsskolan, förskolor i närheten och även av en del vuxna. De vuxna som kommer till biblioteket gör det nästan uteslutande för att låna böcker. Dator, wifi och kopiering efterfrågas ibland, men det är nästan aldrig någon som efterfrågar samhällsinformation eller hjälp med ansökningar och liknande. I och med att det används av skolan når biblioteket många barn i området och när barn är på fritids eller som en plats att vara på för de barn som saknar fritidsplats och

21 Datum 21 (39) ibland de ungdomar som väntar på att fritidsgården ska öppna. Det är främst barn i det direkta närområdet, som också går på skolan, som använder biblioteket utanför skoltid. Av de vuxna besökarna upplever personalen att det inte är många som bor i det direkta närområdet. Det är istället många besökare från Stenby, Mesta och Borsökna, men även andra delar av Eskilstuna. Det återspeglas i den litteratur för vuxna som efterfrågas, främst är skönlitteratur på svenska, trots att det är många människor med annat modersmål som bor i närområdet. Det är också många reservationer som hämtas ut. Filialen har ett utbud av böcker och tidsskrifter för vuxna på andra språk än svenska, men det är inget som efterfrågas i någon större utsträckning. Barnböcker på andra språk än svenska efterfrågas däremot. Det finns en viss efterfrågan på böcker på lättläst svenska. Av de vuxna filialbesökarna är majoriteten pensionärer. Personalen skulle vilja nå ut till fler vuxna i filialens närområde och inte endast till deras barn som idag. Filialens programutbud har varierat mellan terminerna, men det som efterfrågas av de vuxna besökarna är bokprat. Det är ändå inte så många som kommer på bokpraten när det är dags och det är generellt svårt att få besökare till programverksamheten för vuxna. De som kommer är främst stammisar på filialen och det är sällan nya ansikten på programverksamheten. Det är sagostund för barn varje tisdag och barnteater varje termin. Både sagostunder och barnteater brukar vara välbesökta, eftersom både förskolor och dagbarnvårdare deltar. Filialen har ingen strukturerad samverkan med andra aktörer i området förutom när kommunfastigheter har områdesdagar i Lagersberg. Träffpunkt Lagersberg lyfts som en tänkbar aktör att samverka med för att eventuellt nå nya målgrupper i närområdet. Det finns ett rum som skulle kunna användas för möten av föreningar eller andra men det har aldrig efterfrågats bortsett från av skolpersonal som har använt rummet för möten sporadiskt. Rummet är i nuläget inte utrustat för möten med fler än fyra deltagare. Lokalen är i behov av reparationer. Det finns problem med nuvarande belysning då trasiga lampor inte går att byta ut. Kommunfastigheter har gjort en genomgång men inga brister har åtgärdats sedan dess. Det finns också behov av att förnya den teknik som är tillgänglig, exempelvis används diabilder vid sagostunder men det skulle behövas en projektor. En mer attraktiv lokal skulle kunna bidra till fler besökare enligt personalen.

22 Datum 22 (39) Lagersbergs inriktning Filialens inriktning för barn är mot både Kultur och Vetenskap utifrån programverksamhet, litteratur och att filialen även fungerar som skolbibliotek. För vuxna däremot är inriktningen i stort Kultur eftersom vuxna besökare generellt kommer dit för att låna litteratur. Bokutlåningen är den stora kulturfunktionen eftersom programverksamheten för vuxna inte lockar många besökare. 5. Gränssnitt Mötesplatser/filialer och andra aktörer 5.1 Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämnden har sex mötesplatser för seniorer som riktar sig till personer över 65 år eller personer under 65 med biståndsbeslut: Strigeln Nålmakaren Navigatören Finnstugan/Navigatören Delfinen Tallgläntan Utöver dessa finns det mobil mötesplatsverksamhet i andra verksamheters lokaler, bland annat. i Underhund. Enligt enhetschefen upplever många besökare på vård och omsorgsförvaltningens mötesplatser upplever att det är förvirrande att bägge nämnders verksamheter kallas mötesplatser. Det bekräftas även av personal från kultur- och fritidsförvaltningen som ibland får besökare som letar efter seniorverksamhet. I information utåt är det inte alltid tydligt vilken verksamhet som är för vilken målgrupper där nämnderna delar lokaler som i Kjula. För besökare är det konstigt med verksamheter som har samma namn men delvis vänder sig till två olika målgrupper. Det har funnits samverkan i perioder men det har varit ostrukturerat och ofta beroende av personal i enskilda verksamheter. Det skulle behövas ett gemensamt utvecklingsarbete både med allmänkulturen och med Ung Fritid för att skapa generationsmöten och dra nytta av olika verksamheters kompetenser. Vård och omsorgsförvaltningen har potential att nå de äldre som inte besöker den ordinarie programverksamheten i Kultur- och fritidsnämndens olika verksamheter. Trygghetskoordinatorn för Lagersberg och Fröslunda/Brunnsbacken som rekryterats under våren 2016 lyfts som en viktig funktion även för vård och omsorgsförvaltningen som har mycket verksamhet i de aktuella bostadsområdena.

23 Datum 23 (39) 5.2 Eskilstuna direkt På grund av att Eskilstuna direkt öppnade under slutskedet av utredningen var det svårt att identifiera eventuella gränssnitt eftersom verksamheten endast varit i drift under en kortare period 6. Slutsatser När personalens beskrivningar av mötesplatsen eller filialen sätts in i utredningens analysram blir det tydligt att funktionerna är olika mellan de olika mötesplatserna och filialerna. Alla mötesplatser och filialer fyller viktiga funktioner inom analysramens samtliga fält men ur personalens beskrivningar är vissa mer framträdande. Alberga Fröet Kjula Palatzet Söder Underhund Årby Lagersberg Utifrån den uppdelning som framträtt av undersökningen blir det tydligt att funktionerna skiljer sig något. Att mötesplatserna och filialerna är olika är ingen nyhet men det är viktigt att illustrera på vilka sätt filialerna och mötesplatserna är olika, och inte endast fokusera på resurser och öppettider, för att kunna närma sig ett uppdrag för kultur- och fritidsnämndens mötesplatser. För biblioteksfilialerna fyller verksamheten inte en lika tydlig social funktion och behovet från besökare av samhällsinformation är förhållandevis litet. Det finns ett behov hos besökare i Årby men det bedöms som litet av personalen. Mötesplatserna på landsbygden fyller i stort samma funktion som biblioteksfilialerna men då bägge verksamheter samverkar med andra aktörer som fyller en mer social funktion (en förening i Alberga och vård- och omsorgsförvaltningen samt en förening i Kjula) kan de placeras in med viss viktning mot den sociala funktionen. I Alberga finns också en inriktning mot vetenskap utifrån att skolan använder verksamheten som skolbibliotek men med egen personal. Om hänsyn endast tas till kultur- och fritidsnämndens egen