Samverkan i fjällen. Folkets hus Sorsele 5 februari 2015

Transkript

1 Samverkan i fjällen Folkets hus Sorsele 5 februari 2015 en presentation av Katarina Eckerberg professor i offentlig förvaltning Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

2 Den svenska fjällregionen

3 som karakteriseras av - 40% av Sveriges landyta - Miljömålet Storslagna fjäll långt från nått - Många intressen konkurrerar: Konfliktytor inom naturskydd, rennäring, turism, jakt, vind- och vattenkraft, gruvor - Samverkan ses som en lösning för att förebygga/minska/ överbrygga konflikter

4 Varför samverkan i teorin Kan bidra till en gemensam problembild Mer mångfacetterad och ökad information Visar på fler alternativa lösningar Höjd medvetenhet och kunskapsnivå lärande Mobiliserar nya resurser Skapar engagemang, delegerar ansvar Effektivare genomförande Förankrar beslut

5 Vad krävs för samverkan? Förtroende ärlighet och respekt Legitimitet både hur beslut fattas (procedurer) och vad de faktiskt innebär (innehållet) Incitament tro på att man har någon makt att påverka Två former av förvaltning: Lokal/självförvaltning Samförvaltning

6 Grad av deltagande i förvaltningen samverkanstrappan Partnerskap Information Envägskommunikation Konsultation Symbolvärde Lokalsamhällets röst efterfrågas men får ingen påverkan Kommunikation Tvåvägs informations utbyte Rådgivande kommitte Lokala aktörer har rådgivande makt; ickebindande beslut Samarbete Lokala aktörer har påverkan på beslut; är involverade som assistenter eller guider; begränsade av myndigheter och regler Samverkande skötselgrupper Lokala aktörer deltar i utveckling och genomförande av planer; lokal kunskap spelar större roll än endast rådgivning Partnerskap mellan jämbördiga parter; gemensamt beslutsfattande som är institutionaliserat och formellt erkänt; kontroll delegerad till lokala aktörer när så möjligt

7 Samförvaltning Partnerskap Information Envägskommunikation Konsultation Symbolvärde Lokalsamhällets röst efterfrågas men får ingen påverkan Kommunikation Tvåvägs informations utbyte Rådgivande kommitte Lokala aktörer har rådgivande makt; ickebindande beslut Samarbete Lokala aktörer har påverkan på beslut; är involverade som assistenter eller guider; begränsade av myndigheter och regler Samverkande skötselgrupper Lokala aktörer deltar i utveckling och genomförande av planer; lokal kunskap spelar större roll än endast rådgivning Partnerskap mellan jämbördiga parter; gemensamt beslutsfattande som är institutionaliserat och formellt erkänt; kontroll delegerad till lokala aktörer när så möjligt

8 Lokal/självförvaltning Självorganisering på den lokala nivån Ett i stor utsträckning decentraliserat förvaltningssystem där den mesta eller all makt vilar på den lokala nivån Småskalig Förutsätter Simple resources inte alltför komplexa och spridda beroenden av olika resurser Incitament till hållbart nyttjande

9 Samförvaltning Ett partnerskap mellan alla inblandade aktörer bildas där alla aktörer garanteras inflytande. Samförvaltningen av en resurs kan bestå av flera förvaltningsnivåer som alla har olika uppdrag. Den lokala nivån bestämmer den dagliga skötseln och den centrala nivån det övergripande målet. Aktörerna i en samförvaltningslösning Centrala myndigheter SAMFÖRVALTNING Kommersiella privata sektorn Lokala myndigheter Lokala civilsamhället

10 Några för- och nackdelar + - +Utgår från lokalbefolkningens platsspecifika kunskap + Sociala normer underlättar regelskapande och övervakning + Regler är anpassade till lokala förhållanden + Feedback sker snabbare i ett lokalt system - Koordinationsproblem - Behov av externt stöd och erkännande - Maktlöshet inför extern biologisk påverkan

11 Konflikter hot eller möjlighet? Bidrar till adaptivitet, justeringar, förändring Skäl till samförvaltning?

12 Att hantera konflikter Stakeholder -analys: Vilka är de aktuella aktörsintressena? Vem tjänar på det, påverkas, hjälper till, fördröjer, har resurser att bidra och/eller beslutar? Vad är deras problem?

13 Konfliktlösningsmekanismer UNDVIKANDE SKILJEFÖRFARANDE JURIDISK LÖSNING TVÅNG Inget agerande Förhandling Uppgörelse Försoning Domstolsbedömning Beslut tas av den med mest makt Assistans av tredje part: Facilitering Medling Avtal Beslut av tredje part: Bindande förlikning, skiljedom

14 Slutsatser: samförvaltningens fördelar Samförvaltning reducerar konflikter (gemenskapsalstrande) utnyttjar olika former av kunskap ger flexibilitet, effektivitet, och legitimitet i bästa fall

15 Forskningsprojektet: Lokal samverkan i fjällens natur och miljöresursförvaltning Katarina Eckerberg, Therese Bjärstig & Anna Zachrisson

16 Forskningsfrågor: Bidrar lokalt deltagande till hållbar utveckling i fjällen, och i så fall hur? Vilka samverkansprocesser är reglerade och vilka uppstår frivilligt? Vad kommer först - hur interagerar dessa olika samverkansprocesserna? Vilka frågor dominerar, vilka saknas och varför? Vilka aktörer är involverade och hur ser statens roll ut? Finns det regionala skillnader och hur kan dessa i så fall förklaras?

17 Definitioner/avgränsning Samverkan måste involvera både statliga eller kommunala aktörer och icke-statliga aktörer, vi studerar varken inomstatligt samarbete eller marknadssamarbete mellan privata aktörer Måste hantera och/eller beröra naturresurser/marknyttjande på något sätt Vi studerar här först hur samverkansprocesser uppstår och utvecklas vad dessa leder till blir nästa steg i vår forskning (steg 2 som vi nu just påbörjat) Deltagande av civilsamhället i samverkansprocesser kan öka legitimitet och effektivitet i beslut och genomförande

18 Hur samverkan initieras och växer fram förklaras av: - Den sociala/ekonomiska kontexten - Närvaro av sociala nätverk, ömsesidighet och tillit - Problemuppfattning, upplevd risk - Statens roll och dess politik (inkl EU), ekonomiskt stöd och hot om strängare lagstiftning - Institutionella strukturer, hur civilsamhället involveras - Kortsiktiga vs långsiktiga samarbetsprocesser, ex projekt vs planer

19 Metod och material Dokumentstudier av strategier från myndigheter och frivilligorganisationer Intervjuer med 2 nyckelpersoner vardera från de fyra länsstyrelserna totalt 8 Databas med över 245 samverkansprojekt kring naturresurser och markanvändning i fjällregionen med både offentliga och privata aktörer reservation!

20 Regelstyrd samverkan Övergripande: Miljömålen samt samhällsplanering Fjälldelegationen Rennäringsdelegationen Viltförvaltningsdelegationen Naturvårdssamverkan Strategi för skydd av skog NATURA 2000 Skötsel av skyddade områden Vattenråden Lokal fiskeförvaltning Gruvkoncessioner Fjällsäkerhet

21 Frivilliga former av statlig/privat samverkan Renbruksplaner Terrängkörning inom rennäringsområdet Snöskoterkörning Stärkt dialog i lokalt naturskydd Exempel: Laponia, Fulufjället Leaderprojekt och fiskevårdsprojekt Regionala partnerskap för fiskeförvaltning FSC och PEFC inom skogsbruket Energisamverkan i Norr Omarronderingsprocesser i Dalarna Destinationsprojekt m.m.

22 Samverkansprojekt i fjällen Norrbotten 46 Västerbotten 57 Jämtland 83 Dalarna 39 Flera län 4 Med Norge/Finland 16 TOTALT 245

23 Tematiskt fokus i detalj

24 Tematiskt fokus för samverkan Vanligast Spår och leder, tillgänglighet Fiske och vatten Rekreation, friluftsliv Natur och kultur, naturskydd Turism Mer sällan Landskap Vindkraft Jakt Klimat och energi Gruvor

25

26 Jämförelser mellan län Fjälldelegationen central för att samordna/harmonisera förvaltning och regler mellan länen Rennäringsdelegationen viktig, och hanterar många frågor, särskilt i Norrbotten Permanenta samrådsgrupper för naturvård finns i dagsläget endast i Dalarna och Västerbotten Olika fysiska och faktiska förutsättningar mellan länen, när det gäller nyttjande/turism Fäboddrift endast i Dalarna/Jämtland

27 Jämförelser mellan län forts. Norrbotten Samverkan mellan kommuner och ideella vanligt, men även centrala myndigheter och sameorganisationer fiske, natur- och kultur dominerar men även vatten Västerbotten Kommuner centrala aktörer i samverkan främst fiske, skog, natur- och kulturmiljöer Jämtland Ideella föreningar med kommuner vanligaste samverkan spår och leder, friluftsliv dominerar Dalarna Ideella och ekonomiska föreningar står ofta för samverkansinitiativen spår och leder dominerar med inslag av naturvård o turism

28 Några slutsatser så långt Sociala och ekonomiska kontexten: med mer tryck på ekonomiskt uttag/utveckling ökar konflikten och därmed kraven på samarbete (naturskydd, jakt, rennäring, stigar och leder) Brist på tillit och ojämlika maktrelationer är begränsande faktorer (skogsbruk, gruvor, vindkraft, vattenkraft)

29 slutsatser Win-win lösningar stöder samverkan (fiske, turism, lokal utveckling) Ledarskapet här behöver vi analysera mer hur de olika länsstyrelserna och kommunerna påverkar samverkansaktiviteter Statens roll: initierar och koordinerar nätverken, och kräver samråd i vissa beslutsprocesser Statligt stöd spelar stor roll för samverkan: t ex Leader, LONA, och EU/Life

30