Kursplan för Bibelkursen

Transkript

1 Kursplan för Bibelkursen Läsåret 12/13 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE PEDAGOGIK GENOMFÖRANDE UPPLÄGG OCH PLANERING ÄMNEN Bibelkunskap Troslära Lärjungaskap Själavård Livssamtal INRIKTNINGAR OCH PROFILER Skrivande: Musik: Bild och form: Miljö och Rättvisa: ANTAGNING ELEVINFLYTANDE OCH UTVÄRDERING INTYG OCH STUDIEOMDÖMEN TERMINSTIDER FRÅNVARO OCH SJUKDOM KOSTNADER KONTAKTUPPGIFTER... 9

2 2(9) 1 Bakgrund Bibelkursen startade 1976 som en terminskurs. 1 Axel Olander knöts tidigt till kursen. Han var egentligen naturvetare, men undervisade redan tidigare på den årliga höstbibelskolan och kom med sitt starka engagemang att personifiera bibelkursen. Under 1990-talet blev bibelkursen en helårskurs. Under denna period är bl a Lennart Erdtman och Birgitta Wallhagen tongivande lärare. Under denna period har också kursen en internationell inriktning med resor till Israel/Palestina, Libanon och Pakistan. I slutet av 1990-talet förändrar Åsa Molin kursen den inriktningen består sedan under det första decenniet på 2000-talet. Upplägget på kursen blir nu temastudier med Bibelns stora berättelse som strukturerande princip. Istället för att tänka varje ämne var för sig förs de nu samman under ett gemensamt mål att från olika vinklar hjälpa kursdeltagaren att bli del av denna berättelse. Till exempel i det första temat om skapelse och synd kretsar troslära, bibelkunskap och lärjungaskap frågor om hur Gud skapade världen och hur människan sedan gick bort från Gud. Denna kursförändring sammanfaller med betoningen på berättelsen inom teologin, s k narrativ teologi. En annan viktig del är att kursen får skapande profiler bild och form, musik samt skrivande. Under denna period har också Carl-Magnus Carlstein hjälpt Åsa Molin att utveckla kursen i den riktning som hon stakade ut. 2 Övergripande mål och syfte Vad vill vi att kursen skall åstadkomma? [Forming] people with a passion for mission, who understand the gospel as cosmic and the church as global, and are enthused by the vision of shalom. Noel Moules Bibelkursens syfte är att vara en gemenskap som formar lärjungar, det vill säga människor som har en passion för Guds mission, Guds plan att upprätta hela skapelsen, och deltar i den genom att i ödmjukhet sträva efter att följa Jesu väg Jesu politik på livets alla områden och därigenom vara ett alternativt samhälle och en positiv motkultur. Som kristna är vi kallade att själva vara lärjungar men också att forma andra till lärjungar. Båda delarna är viktiga. Kursen mål blir således att vara en miljö där man lär sig upptäcka att: Lärjungaskap handlar om att sätta Jesus i centrum. 2 Lärjungaskap handlar om att följa Jesu väg såsom den förmedlats genom Bibeln tolkad utifrån trons regel. En viktig del är därmed att kursdeltagaren får en grundläggande kunskap om Bibelns budskap och kyrkans teologiska reflexion i sin mångfald och rikedom. Att lära sig tolka och förstå Bibeln utifrån dess kristna tolkningstradition samt kunna dra slutsatser om vad 1 Se Liljeholmens folkhögskola 50 år En skola i rörelse, En del av texten är utdrag ur denna skrift. 2 Der är inte en reducering av Gud till Jesus utan en betoning på att den treenige Guden inte kan förstås skilt från Jesu historia. Se avsnittet Jesuscentrerad: Jesu väg i kapitlet Perspektiv.

3 3(9) dess innehåll får för konsekvenser för allt alla områden i livet är med andra ord centralt. Lärjungaskap är mission. Lärjungaskap handlar om att ha en passion för Guds mission, det vill säga Guds plan att upprätta hela skapelsen. Man skulle kunna säga att mission inte bara är en uppgift för kyrkan utan kyrkan är mission hennes existens är mission. Kyrkan finns till för världen. Lärjungaskap är liv i gemenskap. 3 Både Jesuscentreringen och missionsfokusen förutsätter vardagliga kristna gemenskaper. Att som lärjunge delta i Guds mission är att tillsammans med andra i gemenskap sträva efter att följa Jesus på livets alla områden och därigenom vara en positiv motkultur, ett sorts alternativt samhälle mitt i det större samhället. Lärjungaskap omfattar hela livet. 4 Som det redan påpekats handlar lärjungaskap om att följa Jesus på precis alla områden i livet. I postsekulär anda är den självklara utgångspunkten att tron är mer än något privat. Därför vill vi utmana till ett lärjungaskap där inget område i tillvaron hamnar utanför, vare sig det rör konst, skapande, kreativitet, pengar, makt, sex, rättvisa, politik, vänskap eller tid. Lärjungaskap handlar om att ha en kristen verklighetsförståelse förstå tillvaron utifrån Bibeln tolkad i kyrkans tradition. Lärjungaskap handlar om ekumenisk öppenhet. 5 Här avses förstås andra kristna traditioner än den man själv tillhör, men också en öppenhet och ödmjukhet mot andra sätt att tolka tillvaron. Mötet med den andra hjälper oss att problematisera oss själva, lära oss nya saker samt att bättre förstå vår egen tradition. Lärjungaskap ger utrymme för kreativitet. Speciellt för Bibelkursen är att vi vill uppmuntra till kreativitet, inte minst genom skapande profiler. 3 Pedagogik Kunskap är att lära känna Enligt Liljeholmens pedagogiska grundsyn är kunskap är att lära känna att lära känna Gud, att lära känna människor (lokalt/globalt), att lära känna skapelsen och att lära känna sig själv. Kunskap är alltså i grunden något relationellt. Formulering kunskap är att lära känna blir således vår pedagogik i ett nötskal. I det som följer vill vi kort precisera vad vi menar med detta. För det första, lärjungens lärande handlar om karaktärsdaning. Det har Kristuslikhet som mål och gemenskapen som sammanhang. Att vara lärjunge är att lära sig som ordet antyder. Lärjungaskap handlar i grunden om lärande. På ett plan kan man därmed tala om kyrkan som en enda stor lärandetradition (Kelsey). I Nya testamentet är lär lärjungen sig genom att omvända sig och följa Jesus som en del av en gemenskap. Lärandet handlar i grunden om att bli lik Kristus. Karaktär står högst upp på dagordningen. Och denna karaktärsdaning 3 Se Ekumeniskt frikyrklig: Lokala församlingar i kapitlet Perspektiv. 4 Se Postsekulär: Hela livet i kapitlet Perspektiv. 5 Se Ekumenisk och frikyrklig: Lokala församlingar i kapitlet Perspektiv.

4 4(9) är inte ett soloprojekt utan handlar om att leva i en sorts barmhärtighetens gemenskap (Spjuth) där vi lär oss hantera vår synd med förlåtelse, vägledning, tillrättavisning och uppmuntran. Lärandet har gemenskapen runt Jesus som sammanhang. Lärandet sker i relationer och förändrar oss på djupet. För det andra, och nära kopplat till den första punkten, att ha kunskap i detta synsätt handlar om att vara vis om korsformad praktisk vishet. Den kunskap som är viktig är en sorts livskunskap som hjälper oss att tänka, känna och leva troget Jesus. I Bibeln beskrivs vishet som gudsfruktan att lyda Gud och som något högst praktiskt att låta tron bli praktisk. En sådan vishet får man inte främst i böcker (även om de kan var till hjälp) utan främst att leva i gemenskap där man ser förebilder gestalta denna vishet. För det tredje, studierna bedrivs utifrån en konfessionell utgångspunkt. 6 Detta innebär att fokus ligger på kyrkans strävan att gestalta Guds vilja tillsammans, istället för på självförverkligande. Det är den kristna gemenskapen som står i centrum. Lärarens uppgift är således att stimulera och betjäna det gemensamma samtalet om vad det innebär att följa Jesus i ord och handling. Verktygen För att konkretisera denna lär(junga)process behöver vi visa på verktyg som är nödvändiga för att skapa den process som är vårt mål: 7 Tillsammans: Att lära sig söka kunskap i grupp i ett lyssnande möte med Gud, med andra kursdeltagare och lärare, med andra i världen och med sig själv. Här kommer frågor om samarbete, konflikthantering och kommunikation in. Källorna: Att lära sig tolka och förstå den kristna traditionens auktoritet Bibeln utifrån dess kristna tolkningstradition samt kunna dra slutsatser om vad dess innehåll får för konsekvenser för allt alla områden i livet. I detta innefattas att hitta ett förhållningssätt till tolkningarnas traditionsberoende, dvs. att lära förstå och var stolt över sin egen tradition och samtidigt vara öppen för inre kritik från den egna traditionen såväl som yttre kritik från andra traditioner en form av ödmjuk och öppen övertygelse. Striden om verkligheten: En del i att lära sig leva är också att läsa och tolka sin samtid och hur olika strömningar i den kan medverka eller motverka efterföljelsen. Bön: I den kristna traditionen finns en djup övertygelse om att Gud ytterst sätt har ansvar för världen. Kursen vill uppmuntra till ett förhållningssätt som börjar i bönen och tilliten till Gud. Handling: Att lära sig hålla samman teologi och praktik så att ord och handling går hand i hand. 4 Genomförande 6 Se Roland Spjuth, Teologi som reflekterande praktik på väg mot en församlingsbaserad teologi, Tro & liv 4/97, Del 2 om pedagogik är en sorts brygga mellan syfte/mål och genomförande.

5 5(9) 4.1 Upplägg och planering I Bibelkursen arbetar vi tematiskt utifrån Bibelns stora berättelse. Istället för att undervisningen sker uppdelat mellan böckerna i Gamla och Nya Testamentet söker vi att se hur Bibeln hålls samman av Guds stora frälsningsplan och hur detta tar sig utryck i våra liv. Undervisningen är upplagt tematiskt enligt följande: A. Introduktion Tema (A1): Att läsa och förstå Bibeln (2v.) B. Block: Skapelse och synd Tema (B1): Skapelse och synd: Kreativitet och kaos (3v.) C. Block: Israel: Gud väljer ut ett folk Tema (C1): Lagen och landet: Löften och tvivel (4v.) Tema (C2): Kungar och profeter: Rikedom och rättvisa (3v.) D. Block: Jesus: Berättelsens höjdpunkt Tema (D1): Gud blir människa: Styrka och svaghet (4v.) Tema (D2): Korset och uppståndelse: Död och liv, kärlek och lidande (5 v.) E. Block: Kyrkan: En ny mänsklighet Tema (E1): Omvändelse och gemenskap: Tro och trofasthet (4v.) Tema (E2): Församlingen och mission: Äkthet och relevans (3v.) F. Block: Ny skapelse Tema (F1): Evigt liv och ny skapelse Hoppet (4v.) Detta sätt att lägga upp kursen vilar på en uppfattning att ett väldig bra sätt även om det inte är det enda är att beskriva kyrkans liv är som en pjäs utifrån en berättelse. Kyrkan liknar alltså en teater på många sätt. 8 Den mest grundläggande likheten mellan en teater och kyrkan är att i båda fallen handlar det om en gemenskap som agerar utifrån en berättelse (manuskript). Kyrkan är en del av en berättelse om Guds handlande med världen: (1) skapelse och synd, (2) Israel, (3) Jesus, (4) Kyrkan, och (5) ny skapelse. Kyrkan befinner sig så att säga i den fjärde akten där hon försöker leva troget de tidigare akterna men också troget mot berättelsens slut, en ny skapelse. Det handlar om att veta vilka vi är, varför vi finns här, våra olika roller, och vårt mål. En ytterligare aspekt av teatern är viktig att betona: improvisation. Tänk dig att vi skulle hitta en pjäs av vår store svenske författare August Strindberg som bestod av fem akter, men där bara fyra var färdigskrivna. Vi hittade akt ett till tre, och akt fem, men den fjärde var borta. Om vi skulle vilja spela upp denna pjäs, hur gör vi det? Några experter sätts på att fundera ut detta. De kommer fram till att det bästa är att inte försöka skriva den femte akten i förväg, utan att låta duktiga skådespelare noga studera de funna akterna och sedan improvisera den fjärde så att den gör rättvisa åt de tre första, och åt den sista, den femte. Man gör inte Strindberg rättvisa om man skriver en akt åt honom, eller bara 8 Se Shannon Craigo-Snell, Rethinking Performance Interpretation. Modern Theology, ; N. T. Wright, The New Testament and the People of God (Minneapolis: Fortress Press, 1992), 140ff.

6 6(9) upprepar det som redan sagts i tidigare akter. Skådespelarna måste nu noga studera karaktärer, handling, och miljö för att kunna agera. Ungefär så här är detta att vara kyrka i den fjärde akten av berättelsen om Guds handlande med världen. Bibeln beskriver inte alla situationer som vi ställs inför. Istället får kyrkan försöka leva troget tidigare akter och berättelsens slut mitt i den tid hon finns i. Detta innefattar ett stort mått av trogen improvisation. I varje tema berörs följande moment: Utgångspunkt: Bibliska och teologiska perspektiv på temat. I detta innefattas förstås kyrkohistorien. Efterföljelse: En viktig del av kursen är lärjungaskap förstådd som en gemensam uppgift. Hur formar vi ett liv tillsammans som är troget Jesus och praktiker som formar oss i vår befintliga kontext? Mission: Den gemensamma efterföljelsen gör kyrkan till ett hoppets tecken för världen att delta i Guds mission för världen. Hur, rent konkret, kan kyrkan finnas till för världen? I varje tema görs olika uppgifter där kursdeltagarna får öva sig i att vara kreativa folkbildare/missionärer. Striden om verkligheten: Vilka är de stora utmaningarna mot den kristna tron i dagens kontext? I postsekulär anda läses världen och historien utifrån ett kristet perspektiv och kursdeltagaren skall få öva sig i att hysa viss skepsis mot självklara och förgivet tagna moderna läsningar av världen och historien Ämnen I Bibel och Efterföljelse är undervisningen indelad i fem stora ämnen, som om än överlappar varandra, kan beskrivas enligt följande: Bibelkunskap Bibelkunskapen är centrerad omkring bibelns budskap och uppmaning. Syftet med Bibelkunskapen är att kursdeltagarens skall få en fördjupad och reflekterad förståelse av Bibeln som grund för den kristna efterföljelsen. Efter avslutad kurs är målet att kursdeltagaren skall: (1) vara bekant med huvuddragen i Bibelns berättelse. Detta handlar om att få ett fågelperspektiv på berättelsen och försöka se de riktigt stora sammanhangen, vilket innebär att ha en grundläggande förståelse av centrala teologiska teman i Bibeln; (2) kunna bedriva teologisk tolkning av Bibeln som kyrkans kanon och heliga skrift. I detta innefattas att kunna läsa och förstå Bibelns texter i deras litterära och historiska kontext, men också att kunna använda lämpliga lässtrategier för att i den kyrkliga gemenskapen låta de gamla texterna såväl konstruktivt bidra till som kritisera kyrkans tro, vittnesbörd och praktiker; (3) ha fått goda vanor runt Bibelläsning Troslära Systematisk teologi, troslära, handlar om att systematisera teologin skapa sammanhang och rödtråd utan att utge sig för att kunna greppa och förstå alla aspekter av världen och Gud med syfte att både konstruktivt bidra till och 9 Bra exempel är till exempel Charles Taylor, Secular Age.

7 7(9) kritisera kyrkans vittnesbörd och praktiker. Därmed kan troslära såsom den definieras här inte bedrivas någon annanstans än utifrån kristen gemenskap, kyrkan. En annan följd av ovanstående påstående att troslärans uppgift är mission och tillbedjan. Troslära bör leda till att kyrkan förs närmare Gud i tillbedjan, vördnad, förundran och lydnad (doxologi) samt att kyrkan blir bättre rustad att vittna om Guds sanning i Jesus i ord och handling. Troslärans innefattar därmed också en aspekt av samtidsanalys som en del i att låta Jesu herravälde omfatta alla områden i livet samt för att bli bättre rustad att kommunicera till sin tid Lärjungaskap Lärjungaskapens lektioner syftar till en fördjupad reflektion kring den konkreta efterföljelsen av Jesus i vardagslivet. Med utgångspunkt i behovet av ärlighet i relationen med Gud och verkligheten som den enda mötesplatsen mellan människa och Gud utforskar lärjungaskapen till exempel bönen, fastan och gemenskapen. En fördjupad studie kring bön sker utifrån studium av Herrens bön. I Lärjungaskap ingår även retreatdagar och bönedagar. Kursdeltagarna deltar även i bönegrupper en gång/vecka Själavård Själavårdens syfte är att hjälpa kursdeltagaren att bearbeta vardagslivets svåra situationer speciellt vad det gäller (1) förlåtelse, (2) självbild, (3) gränser och (4) tvivel utifrån sin kristna tro. Lärarnas erfarenhet från Bibelkursen säger att många kursdeltagare har få redskap att enskilt och tillsammans hantera mer eller mindre svåra situationer i livet. Ofta kommer också den kristna tron bort i dessa sammanhang. Själavård som ämne har skapats för att adressera detta problem. I centrum står alltså utmaningen att hantera svåra situationer och det utifrån ett kristet perspektiv att tänka teologiskt om precis allt, i detta fall livets mörka sidor Livssamtal Varje kursdeltagare erbjuds sex stycken samtal a 45 min under året med kursens lärare. Dessa samtal syftar till att bearbeta kunskap till praktik. Att vara kristen är ett större liv än att endast bekänna en lära. Dock är den kristna efterföljelsen inte alltid lätt och självklar utan formas tillsammans med andra. Livssamtalen utgår från kursdeltagarens frågor och brottningskamp som hon eller han står inför när det gäller det kristna livet. 4.3 Inriktningar och profiler Varje kursdeltagare får profilera sig genom att välja en inriktning som omfattar ca 15% av kursens lektions timmar. Dessa inriktningar ger möjlighet till fördjupning inom ett intresseområde. Följande profiler erbjuds: Skrivande: I denna profil är det kreativa skrivandet i fokus. Profildeltagarna får pröva på och öva sig i att skriva poesi, noveller och insändare samt att läsa och analysera

8 8(9) andras texter. Konsten att framföra sina texter inför publik ingår också i denna profil. Allt sker genom roliga skrivövningar och konstruktiva samtal inom gruppen Musik: I musikprofilen får deltagarna möjlighet till instrumental undervisning (sång, gitarr eller piano) i grupp där undervisningen sker av Liljeholmens musiklärare. Profildeltagarna ges möjlighet till att genomföra inspelningsprojekt där egenskrivet material spelas in. Lovsångsundervisning, lovsångsledning och körsång är exempel på vad året kan innebära för den som väljer denna profil Bild och form: I bildprofilen får deltagarna arbeta med måleri, teckning, keramik och fotografi. Här får det kreativa komma till uttryck genom händernas fantasi. Lärarna kommer från Liljeholmens konstskola Miljö och Rättvisa: Hur relaterar Gud och den kristna tron till klimatförändringar och fattigdom? Det är en av de stora frågorna som bearbetas i profilen. Profildeltagarna får läsa, undersöka och samtala om de globala frågorna som har kommit att påverka vår vardag alltmer. Teori varvas med praktiska handlingar, bl.a. erbjuds profildeltagarna en resa (till självkostnadspris) för att besöka olika organisationer och rörelser som utifrån den kristna övertygelsen arbetar för en mer rättvis värld. Inga förkunskaper behövs för någon av profilerna. 5 Antagning För att vara behörig på Bibel och Efterföljelse krävs gymnasiekompetens. Ansökan sker skriftligt till skolan. I ansökan ingår även att den sökande blir rekommenderad av en, av den sökande, utvald person. Kursföreståndaren följer upp ansökan genom en personlig intervju. På denna kurs tillämpas först till kvarn principen, dvs. ansökningarna behandlas på löpande band till dess att kursen är full. 6 Elevinflytande och utvärdering Kursdeltagaren har möjlighet att påverka kursens utformning genom ständiga samtal med kursföreståndaren, samt genom den demokratiska ordning som sker under Bibelkursens egen klasstid. Vid dessa tillfällen har varje deltagare möjlighet att lyfta frågor som rör kursen samt skolan. De frågor som rör hela skolan tas vidare till Liljeholmens övergripande skolråd. Övriga frågor dokumenteras så att lärare och kursdeltagare kan mötas för att tillgodose klassens önskningar och vilja till inflytande över sammanhanget. Vid varje terminsavslut får kursdeltagarna möjlighet att lämna en utförlig utvärdering av kursens innehåll. Utvärderingen sker skriftligt och anonymt.

9 9(9) 7 Intyg och studieomdömen Efter genomgången kurs får alla kursdeltagare ett intyg där det redovisas vilka ämnen man läst och i vilken omfattning. Det står även vilken profil man har haft. 8 Terminstider Hösttermin: Vårtermin: Höstlov: Sportlov: Påsklov: Inläsningsdagar för kursen som kompensation för extra lovdagar är följande: Öppet hus (mars) samt Vårfest (maj). 9 Frånvaro och sjukdom Frånvaro är godkänd endast vid sjukdom, någon nära anhörigs död (begravning) eller sjukdom. Sjukdom meddelas kursföreståndare eller expedition. 10 Kostnader Undervisning på folkhögskola är gratis, men det tillkommer kostnader för litteratur och studieresor på ungefär 5500 kronor per läsår. 11 Kontaktuppgifter Kursföreståndare: Åsa Molin bibel@liljeholmen.nu