Kv Sorken Örebro (2002)

Transkript

1 Kv Sorken, Örebro: resultat Kv Sorken Örebro (2002) Resultat 1 Resultat Resultat från undersökningen i kvarteret Sorken i Örebro år 2002 Under vintern och våren har vi arbetet med att omhänderta de stora fyndmängderna och tolka de utgrävda lämningarna från kvarteret Sorken. Här bodde och verkade vapensmederna vid Örebro Vapenfaktori under och 1700-talen. Resultaten från 2002 års utgrävning vid Hamnplan i Örebro finns att läsa om i UV Bergslagen Daff 2003:4, Vapensmederna på Södra Smedjebacken spår från stormaktstid på Hamnplan i Örebro. Läs också om undersökningen i kvarteret Sorken 2002 här på hemsidan. Kontakt RAÄ UV Mitt tel: e-post: uvmitt@raa.se 14:57:55]

2 Kv Sorken, Örebro: resultat Kv Sorken Örebro (2002) Resultat 1 Resultat 2 Fynd, fynd, fynd En av överraskningarna vid utgrävningen var två enorma avfallsgropar och alla de fynd som hittades här. Sammanlagt samlades nästan 5000 fynd in och av dessa hittades nära nog tre fjärdedelar i de bägge groparna. Till största del bestod det insamlade materialet av keramikskärvor efter fat, skålar och grytor. Keramiken var ovanligt välbevarad, och i flera fall kunde nästan hela, eller åtminstone halva kärl fogas samman av skärvorna. Flera bitar var vackert dekorerade med slingrande mönster, blommor, djur och ibland även årtal. Med hjälp av årtalen kunde keramiken dateras till perioden mellan 1683 och I de fuktiga avlagringarna i avfallsgroparna hade även organiskt material klarat sig bra. Fynd av träföremål, läder och näver var vanliga. En stor fyndgrupp var alla de näversulor till skor som hittades i de bägge groparna. Skorna fanns i alla storlekar, även små barnskor. Här tvättar Ulrika Wallebom flera tusen keramikskärvor. Vi hittade 81 näversulor till skor. Importerade pipor från England och Holland, men även inhemska pipor från Stockholm och Alingsås från perioden 1676 till 1778 har kunnat identifieras. Kritpipor från kvarteret Sorken Förutom de årtalsdekorerade faten kunde även fynd av mynt och kritpipor användas som dateringshjälp. Flera av de påträffade kritpipsdelarna kunde med hjälp av stämplar härledas till tillverkningsort och år. 14:58:00]

3 Kv Sorken, Örebro: resultat Kv Sorken Örebro (2002) Resultat 1 Resultat 2 Innan smederna flyttade in Inför utgrävningen av kvarteret Sorken hade ett antal frågeställningar rörande den här stadsdelen ställts upp och flera av dem har i och med de nu genomförda analyserna kunnat besvaras. En frågeställning rörde hur områdets nyttjats innan smederna flyttade in. Detta har översiktligt beskrivits i samtida källor och kartmaterial, men den nya kunskap som arkeologin bidragit med visar bland annat att området i perioder hyst fler fiskdammar än vad kartmaterialet visar, samt att området troligen bestått av ängsliknande betesmark. Utsnitt ur odaterad karta av Olof Rafualsson över området före det att vapensmederna flyttade in. Undersökningsområdet markerat med rött. (Klicka på bilden för att se en större variant). De äldsta strukturerna var varken tydliga eller välbevarade, men de ägo- eller markslagsgränser som delvis går att jämföra med kartmaterialet tycks ha markerats med grunda diken. Bostadshus och smedjor En annan fråga handlade om huruvida det gick att avgöra hur tomterna, och därmed även vapenfaktoriet var organiserat. Resultaten visar att tomterna rymt inte bara bostadshus, utan även minst en smedja. Vissa av vapensmederna har alltså bedrivit sitt hantverk hemma på sin egen tomt. Undersökningsytan med de olika anläggningarna. (Klicka på bilden för att se en större variant). En äldre hypotes, som hävdat att vapensmedjorna i Örebro skulle vara av typen Rademachersmedjor, det vill säga där smedja och bostad fanns under samma tak, har dock motbevisats i och med denna undersökning. 14:58:04]

4 Kv Sorken 2002 Karta Kvarteret Sorken i Örebro: ett eftermedeltida smedkvarter Under fyra veckor hösten 2002 grävde UV Bergslagens arkeologer ut delar av Hamnplan. Platsen ligger i den östra delen av centrala Örebro. Vid mitten av talet låg stadens utkant här, närmare bestämt övergångszonen mellan Östra slottsträdgården och det då nyanlagda kvarteret Södra Smedjebacken. Området öster om slottsträdgården hade fram till år 1640 utnyttjats för åkrar, kålgårdar, ruddamm och gräslider, men kom att få en mer betydelsefull roll i och med att bondesmidet av musköter och andra vapen omorganiserades. Smidet hade anor ned i 1500-talet, men även efter det att Nerikes Faktori bildades år 1614 så fortsatte det att vara en övervägande lantlig sysselsättning. Under 1630-talet kom kronan att kräva en centralisering av smidet och smederna ålades att flytta till Örebro stad. För att inrymma de inflyttande landsbygdsmederna togs först Norra och sedan Södra smedjebacken i anspråk. Syftet med utrgrävningen var att få klarhet i hur området planerats inför den medvetna inflyttningen, samt hur det utnyttjats under främst och 1700-talen. Vi vet att Karta över Öhrebro Smdiebacka, hwilken Demonstrerar Alle Tåmpter som till Handwärkerare, Under factoriet förorndade ehro att bebyggas, hwilka byggda och Obebyggde finnas Av Gabriel Thoring Klicka på kartan för att se en större variant. Det gäller nu att komplettera kunskaperna om området före det att smedkvarteret anlades och till vilken grad planerna förverkligades, samt att försöka spåra slottsträdgårdens östgräns. I det skriftliga källmaterialet (längderna) omtalas enbart bostäder i Södra smedjebacken, men resultatet från den arkeologiska förundersökningen tyder snarare på att området använts för både bostäder och verkstäder. Det blir därför viktigt att försöka klargöra vilken typ av byggnad olika lämningar representerar. Finns det till exempel en rumslig skillnad mellan byggnader för boende respektive byggnader som inrymt verkstäder? Jämförelser med det delvis bevarade smedkvarteret i närbelägna Eskilstuna kan förhoppningsvis bidra till förståelsen av en del av utgrävningsresultaten. Kontakt RAÄ UV Mitt 14:58:09]

5 undersökningsområdet före 1640 representerade en övergångszon mellan den östra slottsträdgården och privat mark vilken utnyttjades för bland annat kålgårdar och åkrar. tel: e-post: 14:58:09]

6 Kv Sorken 2002 Karta Karta över Öhrebro Smdiebacka, hwilken Demonstrerar Alle Tåmpter som till Handwärkerare, Under factoriet förorndade ehro att bebyggas, hwilka byggda och Obebyggde finnas Av Gabriel Thoring :58:13]

7 Kv Sorken 2002 Karta Vecka 41 oktober Grävningen avslutad Vecka 38 september En lägesrapport 14:58:16]

8 Kv Sorken 2002 Karta V 41 Utgrävningen avslutad Den arkeologiska undersökningen på Hamnplan är avslutad, och för arkeologerna väntar nu arbetet med att tvätta och registrera alla fynd, analysera undersökta anläggningar och därefter skriva en arkeologisk rapport. Under utgrävningens sista veckor framkom bland annat ytterligare en gigantisk avfallsgrop med väldigt mycket fynd från och 1700-talen. I gropens botten fanns en gärdsgårdsliknande avgränsning som sannolikt har markerat gränsen mellan smedstomterna. En liknande konstruktion av störar och vidjor påträffades även i den tidigare omnämnda stora avfallsgropen längst i väster. Bägge groparna tolkas ursprungligen ha anlagts som ruddammar (fiskdammar). Den fortsatta undersökningen av byggnadslämningen närmast Engelbrektsgatan visade att här stått två hus intill varandra; ett troligt bostadshus samt en smedja. I smedjan fanns tydliga spår av både ässja (där järnet hettades upp) och städ (där järnet hamrades ut), och utanför huset påträffades stora mängder slagg och järnskrot. Den norra tredjedelen av området undersöktes under utgrävningens sista vecka, men här hade sentida källare och murar skadat större delen av de arkeologiskt intressanta nivåerna. I området påträffades dock äldre odlingslager samt en del ännu odaterade stolphål och gropar. Med hjälp av äldre kartor och skriftliga källor från tiden då vapenfaktoriet var verksamt kommer vi i det vidare arbetet förhoppningsvis kunna ge en levande bild av de personer som bott och verkat på dessa smedstomter under och talen. De enorma avfallsgroparna tolkas ursprungligen ha fungerat som ruddammar. Här har Ebba Knabe schaktat ur gropen med grävmaskin. I den ena avfallsgropen påträffades denna välbevarade gärdsgårdsliknande avgränsning. Gärdsgården följer tomtgränsen mellan två smedstomter. Smedsbyggnadens olika delar framträdde tydligt. Här undersöker Anders Jonsson gropen där smedjans städ en gång stod, strax framför ässjan. En person är redan namngiven! Under 1600-talets sista decennier bodde 14:58:19]

9 vagnsmakaren Jon vid muren på tomten närmast Engelbrektsgatan! Flintlåspistol, tillverkad på Smedjebacken i Örebro omkring Livrustkammaren, inv :58:19]

10 Kv Sorken 2002 Karta V 38 En lägesrapport Schaktningsarbeten är nu snart färdiga och den arkeologiska utgrävningen är i full gång. Avbaningen har försenats på grund av sentida störningar samt att delar av ytan måste saneras från giftiga massor. Här fanns tidigare en kemtvätt och en förnicklingsindustri, vilket tillsammans med dieselolja lämnat sina spår i jorden Trots störningarna kan vi skönja en bild av och 1700-talens tomtstruktur. I västra del har vi två stora smedstomter, som i öster flankeras av en grusbelagd, nord-sydligt orienterad väg. Öster om denna väg ligger en tomtgräns i form av en stensträng med jämnt nedslagna stolpar. I undersökningsområdets mitt finns två rektangulära brädklädda gropar av okänd ålder och funktion. I övrigt finns stora områden som nog utnyttjats till odling. Giftsanering och arkeologi i kombination Översiktsfoto från väster, taget den 9 september På bilden syns de många sentida störningarna som perforerat ytan. I bakgrunden skymtar taket på Örebro Slott fram bakom trätopparna. Allra längst i väster finns en gigantisk avfallsgrop, som troligen sträcker sig tvärs över de bägge smedstomterna. I gropen finns välbevarade avfallslager med kvistar, stockar, ris och gödsel. Vi har konstaterat att gropen är mycket rik på fynd från I avfallsgropen hittades stora mängder keramik, läderoch näverskor, ben och kritpipor från och talen. Flera vackert dekorerade, nästan hela fat kunde grävas fram. Utgrävningarna fortskrider under ytterligare ett par veckor. Då gräver vi ut väl valda områden samt fortsätta med att bana av och undersöka den återstående tredjedelen av området. 14:58:25]

11 och 1700-tal; fat och krukor, läder- och näverskor, kritpipor, glas och järnspikar. Överraskande nog finns även stora mängder sågat ben efter benhantverk. Återstår att se om detta är resultatet av en smeds extraknäck eller om benhantverket ingått i en vapentillverkning? Längst i söder finns en tydlig huslämning påträffats. Huset har nog varit upp mot femton meter långt och orienterat utmed dagens Engelbrektsgatan. En stor mängd smidesslagg i husets västra del antyder att det kan vara ett kombinerat bostadshus och smedja. 14:58:25]