Kyndelsmässodagen Alternativ text 3 årgången Matteus 13:31-33 Stora sammanhanget: Matteus evangelium

Transkript

1 Kyndelsmässodagen Alternativ text 3 årgången Matteus 13:31-33 Stora sammanhanget: Matteus evangelium Författaren: Okänd. Jude-kristen med all sannolikhet. Upptagen av judisk-kristna funderingar om Jesus förhållande till de judiska Skrifterna och sin egen krets förhållande till synagogan (även om bytningen med den är oåterkallelig) och fr. a. till Israel. Författaren, förmodligen han, är väl bekant med judisk tolkningstradition av de judiska Skrifterna När var det skrivet: Efter Markus och efter Jerusalems förstörelse förmodligen förre I Petrusbrev. Det skulle placera evangeliet någonstans mellan sista kvartalen 70 talet och första kvarten av 80-talet (?) Var skrevs det: Med all sannolikhet i en stor Syrisk stad där det dominerande språk var grekiska (koiné). Gissningsvis Antiokia? Genre: Historiserade förkunnelse (typ) Målgrupp: En judisk-kristen grupp i diasporan (förskingringen) med grekiska som huvudspråk (helleniserade judar) och en stark judisk förankring. Särdrag: Relativ god grekiska. Förankrad i de hebreiska Skrifterna i dess grekiska översättning Septuagintan och med en programmatisk användning av Skrifterna för tolkningen och förkunnelsen av Jesus som Guds Son, en centralt titel för Matteus som används av de troende i evangeliet (utom om det är en hädelse av en demon). Evangeliet uppmanar ofta till handling; läsaren uppmanas till uthållighet, trohet och modig tro, till rättfärdighet. Detta ord och dess motsvarighet rättfärdig används oftare i detta evangelium än i de övriga tillsammans och det är en Lagens rättfärdighet efter den tolkning av Lagen evangelisten tillskriver Jesus! Evangeliet verkar ha som syfte att bekräfta kontinuiteten mellan den gamla Israel och den kristna kyrkan (ett ord som används endast i Matteus bland evangelierna) för en judeo-kristen krets. Evangeliet undviker uttryck om en ny lag (Joh.) eller en ny lära (Mk.). Tanken om kontinuiteten förs fram genom att berätta det som ett slags kommentar av de judiska Skrifterna/Lagen som fullbordade i Jesus. Betecknande är dess ständiga upprepning om att detta hände så att orden skulle fullbordas som det står skrivet För detta evangelium är den kristna kyrkan inte något nytt utan den står i en obruten följd med Israels särskilda karaktär. Dock har brytningen med synagogan redan skett och det oåterkalleligt. Lärjungaskapet är viktigt för Matteus på ett helt annat sätt än de andra evangelierna och den handlar om att vara rättfärdig med en annan och högre rättfärdighet än man finner tidigare i Israel. Det gäller att göra Guds vilja som finns i Lagen tolkad av Jesus. I den meningen är Matteus evangeliet mycket mer konservativ i sin inställning till Lagen än de övriga. Kyrkan är den sanna arvtagaren av Moses och den mosaiska Lagen. Jesus har ingen ny lära men en sann

2 tolkning av den gamla! Kyrkan, i detta evangelium, har bl.a. uppgiften att hålla disciplin bland de troende. Petrus presenteras som prototypen för en kristen ledare. Man kanske kan placera evangeliet i en petrinsk judisk kristen tradition till skillnad från en jakobinsk.. Det är i detta evangelium vi finner ordet om att Jesus har kommit till Israel (och inte till hedningarna!). När evangeliet bryter sina gränser gör det av egen kraft och inte på grund av Jesus avsikt före uppståndelsen. Detta universalistiska drag finns som en antydan i Jesus släkttavla (Rut och Rahab, stjärntydarna från öster, den romerska centurion och en del liknelser bl.a.). Om man skulle jämföra med Paulus man skulle kanske kunna säga att båda har gemensamt att hedningarna är ympade i det judiska trädet och skillnaden är attityden till Lagen som sådant Palus mer avståndstagande och Matteus mycket mer bejakande. I det här sista meningen skulle man kunna anta att kretsen kring Matteus evangeliet skulle förmodligen vara Paulus motståndare i frågan om förhållandet till Lagen. En spännig som skapas när både inkluderas i vår Nya Testamentet! Observera att i Matteus evangelium är huvudsakligen fariseerna som är motståndarna inte judarna som i Johannes evangelium (även om det förekommer en och annan utsaga mot judarna). Fariseernas sätt att tolka Lagen erkänns som korrekt men inte deras sätt att agera enligt Lagen. (Fariseerna var den ryktningen inom judendomen som överlevde Jerusalems förstörelse år 70.) Det verkar som om för Matteus de kristna ska betraktas som överlägsna arvtagare till samma judendom som fariseerna gjorde anspråk på att vara och som en del av den. Precis som hos profeternas samtida mottas inte Guds uppenbarelse av huvuddelen av folket (och de ledande) i Israel utan av en rest, en rättfärdig rest, trogen Lagen i dess rätta tolkning. Församlingen betraktas som en trogen rest och inte i en ny Israel. Till denna trogna resten läggs andra som anammar Lagen och dess rättfärdighet som är ett villkor för samhörigheten. Matteus evangeliet skall ses som en i princip inomjudisk debatt inlägg, ej som ett antisemitiskt dokument! Det ligger i samma tradition som profeternas kritik av deras samtida judendom. För evangeliet att vara kristen ÄR att vara jude, sann jude och de jude-kristna har en särställning! Där med är det också sagt att fariseisk judendom som beskrivet av detta evangelium ska betraktas som ett varnande exempel. Även de kristna kan hamna i fariseernas miss! Evangeliet visar också ett särskilt intresse för de sista tiderna. Det tekniska ordet för företeelsen parousia eller återkomst finns också endast i detta bland evangelierna. Intresset är mindre centrerat i detaljerna eller förklaringar om händelsen än det är centrerad i att uppmuntra de troende och kyrkan till rätt handling inför företeelsen. Struktur: Här följer en kiastiskt struktur enligt en kombination av Bacons och D. H Allisons olika hypoteser. Underliggande finns Markus evangeliet som ger en understruktur som är lite annorlunda. Markus strukturen delas i två huvudsakliga avsnitt med en prolog och en epilog som tillägg. Första avsnitt från 4:17 till 16:20 och andra från 16:20 till 28:15. Matteus redigering av Markus stoftet finner man huvudsakligen i det första avsnittet. Prolog 1-2 Bok I A1 berättelse 3-4 Introduktion: Jesus som huvud person B1 tal 5-7 Jesus krav på Israel Bok II C1 berättelse 8-9 Jesus gärningar inom och för israel D1 tal 10 tjänsten genom andras ord och gärningar Bok III E1 berättelse Israels avståndstagande F tal 13 Himmelriket verkar bland oss Bok IV (13:53?)

3 E2 berättelse den nya Israel, kyrkan D2 tal 18 instruktioner för kyrkan Bok V C2 berättelse Lidandets inledning, början på slutet B2 tal framtiden: domen och frälsningen Avslutning A2 berättelse 26-28:15 Avslutning: lidandet, död och uppståndelse A1 berättelse 28:16-17 Den uppståndne visar sej B1 tal 28:18-20 Uppdraget Alla försök att finna gränserna mellan avsnitten har sina kritiker med bra argument. Ingen hittills har lyckats få en övertygande struktur som man kan acceptera som evangeliets författares avsikt. Avsnittets sammanhang i berättelsen: Struktur Avsnitt F Det centrala talet i evangeliet. Introduktion 13:1-2 Inledande liknelse13: 3-30 Liknelse 13:3-9 Sådden saliga era öron som hör och era ögon som ser 13:10-17 Förklaring av liknelsen 13:18-24 Tre liknelser, två förklaringar: 13: Liknelse om himmelriket 13:24-30 Liknelse om himmelriket 13: Senapskornet Liknelse om himmelriket 13: 33 Surdegen Förklaringen av liknelsen 13: jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse. 13: Två korta liknelser om himmelriket som en dold skatt 13: (ingen förklaring) Liknelse a: 13: 44 Liknelse b: 13: En liknelse om himmelriket, en förklaring 13: Liknelsen om fiskafånget 13: Liknelsens förklaring 13:49-50 Avslutning på undervisningen 13:51-52 Avsnitt: Matt. 13:31-33 Text: 31 Han lät dem höra en annan liknelse: "Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. 32 Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna." 33 Han använde också en annan liknelse: "Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat." 31 Ἄλλην παραβολὴν παρέθηκεν αὐτοῖς λέγων, Ὁμοία ἐστὶν ἡ βασιλεία τῶν οὐρανῶν κόκκῳ σινάπεως, ὃν λαβὼν ἄνθρωπος ἔσπειρεν ἐν τῷ ἀγρῷ αὐτοῦ: 32 ὃ μικρότερον μέν ἐστιν πάντων τῶν σπερμάτων, ὅταν δὲ αὐξηθῇ μεῖζον τῶν λαχάνων ἐστὶν καὶ γίνεται δένδρον, ὥστε ἐλθεῖν τὰ πετεινὰ τοῦ οὐρανοῦ καὶ κατασκηνοῦν ἐν τοῖς κλάδοις αὐτοῦ. 33 Ἄλλην παραβολὴν ἐλάλησεν αὐτοῖς: Ὁμοία ἐστὶν ἡ βασιλεία τῶν οὐρανῶν ζύμῃ, ἣν λαβοῦσα γυνὴ ἐνέκρυψεν εἰς ἀλεύρου σάτα τρία ἕως οὗ ἐζυμώθη ὅλον.

4 Struktur: Liknelse a. Liknelse b. Introduktion 13: 31a Liknelsen: 13: 31b-32a Slutsatts 13: 32b (så att himmelens fåglar / ὥστε ἐλθεῖν τὰ πετεινὰ τοῦ οὐρανοῦ ) Introduktion: 13: 33a Liknelsen: 13 33b Slutsatts 13:33c (till slut blir / οὗ ἐζυμώθη ) Centrala begrepp: Himmelriket/ ἡ βασιλεία τῶν οὐρανῶν: Senapskorn/ κόκκῳ σινάπεως: Plantan som menas kan växa upp till 3 meters höjd och frön är mycket liten. Kan det vara fråga om Brassica nigra med 1.5 grams per 1,000 korn? Surdeg/ ζύμῃ: eller jäst Tre mått mjöl/ ἀλεύρου σάτα τρία: circa 14 lt. /mått = 42 lt.? Genre: Liknelse Vad sägs, vad görs, vad sägs inte vad görs inte? I båda dessa liknelser är temat tillväxt. Varje liknelse behandlar en särskild aspekt av tillväxten: att det som börjar som liten och oansenlig kan bli till stor och erbjuda skydd samt att ett litet mått kan påverka stora mängder med sin närvaro. Det är själva faktum med dess effekt som står i fokus, inte processen. Författaren bjuder inte på information om hur tillväxten sker som led i liknelsen. Samma tystnad över den frågan finns i andra liknelser med samma tema. I en liknelse som författaren förmodligen kände till men inte inkluderar i sitt evangelium är själva mysteriet om tillväxten som är i fokus (Mk. 4: 26-29). Inte heller i liknelsen om det blandade åkern i 13: omedelbart förre de två i det aktuella avsnittet behandlar författaren frågan om hur växten sker. Med detta är sagt att spekulationer över det mysteriet är främmande för evangelistens avsikt! Var finns den träffande repliken? Varje liknelse har sitt eget träffande formulering: I den första, 13: 31-32, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna / ὥστε ἐλθεῖν τὰ πετεινὰ τοῦ οὐρανοῦ καὶ κατασκηνοῦν ἐν τοῖς κλάδοις αὐτοῦ. I den andra, 13:33, till slut blir alltsammans syrat / ἕως οὗ ἐζυμώθη ὅλον. Aktörer/ Roller: Jesus: Rabbin, läraren som undervisar i liknelser. Folket (inklusive hans lärjungar): mottagliga för undervisningen. Setting: Utomhus vid sjön. Vilka tilltalas i berättelsen? (litterära publiken) Folket (inklusive lärjungarna)

5 Vad sägs om vem? --- Vilka är vinnarna/förlorare? I dessa två liknelser är alla himmelens fåglar vinnare liksom mjölet som får del av jästens effekt. Jag tolkar detta som ett universalistiskt drag i evangeliet. Mot vilka är udden riktade? Mot de som gör exklusiva anspråk över delaktigheten i himmelriket. Vilka tilltalas indirekt? (implicerade publik) De kristna i Matteus krets Vilka tilltalas nu? (faktiska publik) Var och en som läser eller hör evangeliet Relation till söndagens tema: Uppenbarelsens ljus Tron på Jesus, som senapskornet och jästen, växer som ljuset i mörkret? Observera att mörkret inte äger egen kraft, det är brist på ljus och som brist är det ett icke, det finns inte annat än relativt till det som det är brist på.