Kulturarvsdagen i Västernorrland

Transkript

1 Kulturarvsdagen i Västernorrland Den 3 juni samlades ett 40-tal personer i solskenet på Hola folkhögskola för att lyssna till och prata om kulturarv. Dagens moderator var Anna Molin från Länsstyrelsen. Anna Molin

2 Folkhögskolornas nya verksamhetsinriktning Förste talare var Hans-Olov Furberg, rektor på Hola folkhögskola i Kramfors kommun. Hans-Olov Furberg Han började med att hälsa välkommen till skolan som varit folkhögskola sedan Hans-Olov berättade om landstingets folkhögskoleverksamhet som består av tre folkhögskolor i länet, Hola, Ålsta och Örnsköldsvik, där landstinget är huvudman till alla tre. Det finns ett incitament från folkbildningsrådet att varje folkhögskola ska ha profilområden som särskiljer dem. Hola har tre profiler: Kultur (med kurser i tex. musikproduktion, show och musikal), hälsa (med kurser i tex. hälsocoach och behandlingsassistent) och miljö (med kurser i tex. ekobruk, ekofilosofi och gröna entreprenörer). Ålsta folkhögskola, som ligger i Ånge kommun och har en filial i Sundsvall, har profilområdena musik och integration. Örnsköldsviks folkhögskola, som finns placerad i Örnsköldsvik och är en dagfolkhögskola, har profilområdena kultur, tillgänglighet och entreprenörer. Landstinget tar fram en folkhögskoleplan och denna plan synkas med kulturplan och biblioteksplan för länet. Hans-Olov avslutade med att tipsa om folkbildningstinget den augusti. Prata svenska med mig Från Kramfors bibliotek kom Monika Andersson och hon hade med sig Berit Wiklund från Internationella Kvinnoföreningen i Kramfors. De berättade om det lyckade projektet Prata svenska med mig på Kramfors bibliotek. Idén till projektet kom från en kvotflykting som gärna ville ha någon att prata svenska med. När man kommer som asylsökande har man ofta inte så mycket att ta sig för. Det görs inte så många insatser från samhället, man har inte rätt att läsa SFI och det finns inte så många ställen att vara på. Kramfors har tagit emot många flyktingar och asylsökande och enligt bibliotekslagen ska biblioteken jobba för invandrare.

3 Berit Wiklund och Monika Andersson Kramfors kommun anställde en flyktingsamordnare och man startade upp ett projekt tillsammans med biblioteket och en rad frivilliga institutioner. NBV har samordningsansvar för verksamheten och man har folk som man kan komma och prata svenska med på plats i biblioteket tisdagar, onsdagar och torsdagar. Det kommer ca personer varje dag. Det är ofta samma personer som kommer så det betyder att man når ca. 10% av Kramfors ca. 300 asylsökande. Varje dag finns det 3-6 medpratare (dvs. svensktalare) på plats från kyrkan och ideella föreningar. Förutom att träffas på biblioteket så åker man på olika kulturevenemang såsom musik och dans, vilket kommunen sponsrar. Prata svenska med mig har varit lyckat och kommer att fortsätta. Det är en utmaning att få varaktiga möten där dessa människor vävs in i vardagen. Många asylsökande efterfrågar också riktig undervisning i svenska, vilket organisationerna och biblioteket inte kan ge. Det frågades från publiken om man ser detta som en ny roll för biblioteken. Bibliotek har länge varit en mötesplats, men nu efterfrågas det mer samhällsinriktade stöd. Liknande arbeten pågår på flera bibliotek i länet. På gång inom projekt Kulturarv i utveckling Anna Molin, länsstyrelsen, berättade lite kort om vad som är på gång inom projektet Kulturarv i utveckling. Projektet har sin utgång i kulturarvsprogrammet med samma namn och man har fått pengar från länsstyrelsen, länsmuseet och landstinget för att driva ett tvåårigt projekt som startade i april i år. I projektet vill man lyfta kulturarvet som en resurs i länet som kan användas inom företag, turism, folkbildning och civilsamhälle. Man vill också titta på hur vi kan arbeta demokratiskt med kulturarvet så att fler känner sig inkluderade. Projektet kommer bland annat att genomföra en konferensserie på temat att störa homogenitet. Den första träffen blir på Söråkers folkets hus den 16 september och en andra träff blir på Murberget den 4 november i samband med invigningen av utställningen Queering Sápmi. Mer information om projektet finns på länsstyrelsens hemsida. Anna avslutade med att säga att man gärna får hör av sig till henne om man har några frågor eller tankar kring projektet.

4 Märta Molin och Anna Molin Landstinget Märta Molin, kulturchef på landstinget, pratade om det unikt goda samarbetet vi har i länet mellan myndigheter, landsting och länsstyrelse. Hon ser med spänning fram emot projekt Kulturarv i utveckling med möjlighet att öppna upp kulturarvet så att fler känner sig delaktiga. Landstinget arbetar för fullt med en ny kulturplan för åren , som nu är ute på remiss. Man försöker, som Hans-Olov tidigare var inne på, att få ihop alla planer och program inom kulturen i länet så att de stärker varandra. Den 30 juni är sista dagen för att svara på remissen på kulturplanen. Passa på att vara med och påverka! Kulturarv Västernorrland Bengt Wittgren, ABM Resurs, berättade om det senaste vad gäller kulturarvsportalen Kulturarv Västernorrland. Bengt Wittgren

5 De senaste åren har ABM Resurs arbetat en hel del med utveckling av portalen för att öppna upp för att alla ska kunna dela med sig av sitt kulturarv. Funktionen dela med dig har tagits fram där privatpersoner och små föreningar kan ladda upp digitala bilder av sitt kulturarv till portalen, visa upp det på internet och lagra det för framtiden. Årets satsning handlar om att presentera materialet på ett bättre sätt. ABM har fått ytterligare projektmedel från Kulturrådet och kommer att ta fram en sökfunktion, översätta texter till fler språk (i första hand finska), ta fram en ingång för skola och arbeta med funktionalitet så att Kulturarv Västernorrland ska bli tillgänglig för alla. Landskap åt alla Birgitta Johansen, sakkunnig på Riksantikvarieämbetet fanns på plats för att tala om utvecklingssamverkan med Västernorrland och arbete med studiematerial. Överenskommelsen som Riksantikvarieämbetet har skrivit med Västernorrland har som syfte att utveckla det gemensamma arbetet med kulturarvet, samt att utveckla nya metoder och arbetssätt som kan användas inom kulturarvsarbetet i hela landet. I och med den nya kulturpolitiken finns ett nytt landskap inom kulturen, med större regionala variationer och för att möta detta vill Riksantikvarieämbetet samarbeta närmare med regionerna. Fördelen som Västernorrland har är att det trots stora avstånd finns en närhet mellan de som arbetar inom kulturarvssektorn. Birgitta hade inte hört talas om någon annan region där man träffas över gränserna så frekvent som vi gör här och uppmanade oss att vara stolta över vårt fina samarbete. Det innebär att man kan jobba mer resultatinriktat. Riksantikvarieämbetet har också precis startat ett nytt projekt med Hola där man vill nå ut till unga vuxna, som är en målgrupp som kulturarvsinstitutionerna generellt har svårt att nå. Projektet inleds i höst med en kulturarvsinriktning i den allmänna kursen. Till projektet kommer man att ha följeforskare för att undersöka vad som händer under processen. Man har också en idé om en sommarkurs för kulturkreatörer inom kulturturism och tillväxt. Kursen ska ha fokus på hur man inspirerar entreprenörer att använda sig av kulturarvet. Birgitta Johansen

6 Landskap åt alla är ett studiematerial som Riksantikvarieämbetet tagit fram för att användas i studiecirklar. Vi lever i ett kunskapssamhälle där individen och individens kunskap är viktig. Människor vill själva kunna vara med och påverka och tycka saker om sin omgivning. Studiematerialet handlar om hur man kan påverka i frågor om kulturlandskapet och vart man ska vända sig. Tanken är att det ska ge förståelse för hur processerna går till, var beslut fattas och hur man kan göra om man vill delta. Riksarkivets bilder fria Kenneth Hänström, landsarkivarie från Riksarkivet, Landsarkivet i Härnösand, hade med sig nyheter från Riksarkivet. Regeringen har beslutat om en ny instruktion för Riksarkivet. Kenneth Hänström Ändringen träder i kraft den 1 juli 2014 och innebär bland annat att folkbibliotek, skolväsendet, universitet och högskolor ges fri tillgång till Riksarkivets digitala bilder via Internet. Att genomföra denna förändring är en process som kommer att ta ett tag, men Riksarkivet är mycket positiva till förändringen. En kalebass i Lögdö bruk Ållateatern startade för ca 25 år sedan. De var 72 personer som inledde i en gammal fönsterfabrik vid Kubal söder om Sundsvall. De startade med operan Carmen och har fortsatt med klassiska historier, nu senast med Den inbillade sjuke. Ållateatern har under senare år bedrivit sommarkurser på Lögdö bruk i Timrå kommun. De bedrev konstkurser, teater och musik, förra året endast musik. Kursverksamheten har drivits av kollektivet Kalebass med stöd av Timrå kommun, ABF och Länsstyrelsen.

7 Benny Lind och Eva Jalmar Jenni Åström Musikalen Det stora oväsendet Jenni Åström och Kristoffer Sandås visade och presenterade bakgrunden till projektet. Den ursprungliga gruppen (inklusive Ellinor Berglund) träffades på musikalakademin i Strömbäck, Umeå. De ville skapa en musikal med utgångspunkt i häxprocesserna. Det hade visat sig efter släktforskning att Ellinor var släkt i rakt nedstigande led med kaplanen Hornaeus i Torsåker. Hornaeus var en av de centrala gestalterna och drivande från kyrkan i trolldomskomissionen. De började läsa på och såg hur intressant och gripande historien var. Nu har de arbetat i ett och ett halvt års tid och har idag ett manus som de kan repetera. Då de bor spridda (Härnösand, Linköping och Göteborg) har de använt sociala medier för att arbeta fram ett manus. Skype har varit viktigt och en sluten facebookgrupp har varit mycket praktisk som arbetsmetod. Just nu samlar de ihop intresserade som vill delta i arbetet med produktionen, som sångare eller statister Produktionen bygger på ideella insatser från alla medverkande. De genomför fyra föreställningar i juli. De vet inte hur stort intresset blir och har därför valt att genomföra ett mindre antal föreställningar. Under arbetets gång har de samarbetat bland annat med gruppen som arrangerar häxvandringar i Torsåkersområdet. Temat att arbeta med stigmatiserade personer och grupper är alltid aktuell och det har varit viktigt.

8 BLÅNAGLA Ett konstprojekt om dåtid, nutid och kroppens minnen Projektledaren konstnären Helena Byström berättade att hon blev inbjuden av Grundsunda framtidsgrupp och där tillfrågad om hon, som skulptör, kunde göra något av den nyligen rivna skorstenen som stått vid fabriken i Husum. Helena kom att samarbeta med Ann-Sofie Ingman, då arbetande vid Länsmuseet Västernorrland, när Ingman arbetade med en etnologisk dokumentation där hon intervjuade personer i och omkring fabriken och skorstenen. Arbetarna, som då blev informanter, visade ofta rörelser när de berättade hur arbetet gick till. Detta inspirerade Helena Byström till att fånga upp det (visuella)fysiska i arbetet på fabriken. Helena Byström Blånagla handlar om att arbetet gav blessyrer och att det var en närmast förväntad del av vardagen i fabriken det gav skador på kroppen. I arbetsgrupperna har de varit personer som berättat om arbetet i fabriken. Dessa berättelser har lett fram till texter som ska ingå i verket. En kompositör har lyssnat och dokumenterat ljuden i fabriken och har sedan tonsatt berättelserna. Det kommer att bli en föreställning den augusti och den sker på Orrviken, en danspaviljong 5 km söder om Husum. Se: och Öppet forum Lena Hermansson, Kramfors bibliotek, berättade om Grunden på berget i Marieberg. I Tidningen Ångermanland fanns en artikel förra hösten, den handlade om avverkning i känslig terräng. Lena Hermansson

9 En grupp bjöds in till en utflykt till ett område i skogen ovanför Marieberg där avverkning skulle ske. Flera personer hörsammade inbjudan och de hittade husgrunder och andra stenformationer. Efter att de karterat en del av området och hört med lokalbefolkningen visade det sig att området i folkmun benämndes Rundelsberget med dansbanan. Man kände till att det skulle ha funnits dansbana där, men däremot finns inte stenformationerna upptagna som fornlämningar. Gunilla Rudehill: I Sollefteå arbetar amatörteaterföreningen med en produktion om Ådalen i beredskapstid. Håkan Rudehill och Ulla Lyttkens har tagit fram berättelser efter Gunillas och Håkans mor som är född och uppväxt på Svanö. Detta har lett till ett projekt där man under hösten ska skriva manus och under våren börja repetera en teateruppsättning om livet i Ådalen i slutet av 1930-talet. Arbetet tar sin utgångspunkt i community theater som är ett deltagarbaserat arbetssätt. Eva Tånneryd Gunilla Rudehill Eva Tånneryd, NBV Kramfors, berättade om möjligheterna till finansiering av kulturverksamheter. Vid Hamra gård, några kilometer från Hola, har NBV i samverkan med Torsåkers hembygdsförening renoverat äldre hus. De har även bedrivit kulturverksamhet kring äldre växter. Guidade visningar på till exempel hembygdsgårdar kan också bedrivas med stöd från folkbildningsanslaget. Inom kategorin annan folkbildning är man inte låst av studiecirkelns form med ett visst antal träffar och längd på arrangemanget. Man kan alltså arrangera folkbildningsinsatser som kulturarvsarbete! Karl-Ingvar Ångström, Medelpads hembygdsförbund, informerade om att stödprojektet för digitalisering av kulturarvet avslutas under Många föremål och dokument har skannats i många föreningar runt om i länet. Däremot har det varit svårare att få data registrerad OM objekten. Bland annat har många svårt att läsa äldre handstilar. Sveriges Hembygdsförbunds datasystem Bygdeband kommer emellertid i ny version i september och förväntningarna är stora. I Ånge kommun har hembygdsrörelsens arbete starka kopplingar till besöksnäringen, bland annat behövs det mer och bättre skyltar till kulturmiljöerna. Margareta Bergvall, länsmuseet och hembygdsrörelsen, berättade om att hembygdsföreningarna i länet har ca föremål och de förvaras i ca 400 byggnader. Hembygdsförbunden har under senare år varit starkt engagerade i projektet Hus med Historia, vilket har haft statsbidrag. Många byggnader har restaurerats och nu kommer det ut en bok om hur detta arbete har gått till. Den ska

10 fungera som handbok och inspiration till fler renoveringsprojekt. Ett annat projekt som bedrivits med anslag, i detta fall från länsstyrelsen, är dokumentationen av den gamle men klare och duktiga berättaren Sören Byström, Herrmansjön, i trakterna av Skorped. BjörnOla Lind har gjort filmen och den finns nu tillgänglig för visning. Märta Molin, Landstinget: Den nya kulturplanen är nu ute på remiss och remissvaren ska vara inne senast 28 juni. På Landstingets hemsida finns information om den olika anslag som kan sökas från LVN. Anna Molin, Länsstyrelsen: Även länsstyrelsen fördelar medel, framför allt till vård, tillgängliggörande och information om kulturmiljöer. Information finns på hemsidan. Hola folkhögskola Guidad tur med arkeologer på Styresholm

11 1-2 juli, juli - klockan Styresholms medeltidscentrum Text: Lina Marklund och Bengt Wittgren Foto: Per-Erik Wik