INNEHÅLL BOLAGSSTÄMMA

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2004

2 INNEHÅLL 1 Året som gått 2 Kort om Rottneros 4 VD har ordet 6 Rottnerosaktien 8 Affärsidé, mål och strategier 9 Marknad och produkter 14 Koncernens enheter 17 Personal 18 Råvaruförsörjningen 20 Miljö 24 Möjligheter och risker 28 Innehåll ekonomisk redovisning Definitioner 29 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkningar 36 Balansräkningar 38 Förändringar i eget kapital 39 Kassaflödesanalyser 40 Tilläggsupplysningar och noter 50 Revisionsberättelse 51 Sexårsöversikt 52 Bolagsstyrning 56 Styrelse och revisorer 58 Ledande befattningshavare 60 Ordlista Adresser Omslagsfoto: Patricia Sandoya, controller vid bruket i Miranda. Olivia Maria arbetar som processanalytiker i kvalitetskontrollen vid Rottneros Miranda. EKONOMISK INFORMATION Bolagsstämma Kvartalsrapport (3 månader) Kvartalsrapport (6 månader) Kvartalsrapport (9 månader) 26 april 26 april 26 juli 26 oktober Bokslutskommuniké för 2005 februari 2006 Årsredovisning för 2005 april 2006 Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2003 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifik källa inte anges. BOLAGSSTÄMMA Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 26 april 2005, klockan på Hotell Selma Lagerlöf i Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 29 april Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning utbetalas den 4 maj Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman ska vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 15 april 2005 samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 600, Upplands Väsby, telefon , fax eller info@rottneros.com senast den 19 april Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 15 april 2005 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Årsredovisningen distribueras till samtliga aktieägare.

3 Å R E T S O M G Å T T 1 Kraftfulla strukturåtgärder Resultatet efter finansnetto uppgick till -108 (115) MSEK. Resultatförsämringen beror dels på strukturåtgärder (se nedan) som har föranlett engångskostnader på 116 MSEK, dels på en relativt låg USD-kurs under en stor del av året. I september beslutade styrelsen om två kraftfulla strukturåtgärder gällande olönsamma verksamheter. Dessa innebär att sågverket Rockhammar Timber avvecklas samt att tillverkningen av magnefitmassa vid Utansjö Bruk upphör. Magnefitlinjen i Utansjö stängdes i mitten av januari 2005 medan verksamheten vid Rockhammar Timber upphör under första kvartalet Kostnaderna för dessa åtgärder togs till fullo under Under andra hälften av året påbörjades installationen av en tillverkningslinje för CTMP-massa vid Utansjö Bruk. Investeringen, som uppgår till cirka 280 MSEK, är koncernens största någonsin. Utrustningen från den gamla magnefitlinjen kommer till vissa delar att användas, varför investeringen i jämförelse med att bygga nytt blir mycket låg. CTMP-anläggningen tas i bruk under mars/april Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg för tredje året i rad på över 90 procent. Vid Vallviks Bruk, Rottneros Bruk och Rottneros Miranda i Spanien slogs nya produktionsrekord under ROTTNEROS I SIFFROR Nettoomsättning, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medeltal anställda Relationstal, % Soliditet Avkastning på sysselsatt kapital neg Avkastning på eget kapital neg Kronor/aktie Resultat efter skatt -0,45 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 Utdelning 0,20 * 0,30 0,30 0,35 0,50 0,25 *) Föreslagen utdelning. KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK) IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt Resultat efter skatt Produktion massa, tusen ton 163,0 155,0 171,4 167,4 166,7 155,6 163,5 153,3 155,5 163,9 157,8 158,9 Leveranser massa, tusen ton 149,3 149,0 157,2 169,5 157,3 160,7 149,4 173,7 150,3 153,7 162,8 163,7 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 6,8 7,2 13,9 13,5 12,4 10,7 12,3 10,5 10,1 7,3 12,4 12,6 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 9,5 13,4 12,5 11,3 10,2 10,5 11,6 10,3 9,7 9,1 10,6 13,5

4 2 K O R T O M R O T T N E R O S Detta är Rottneros Vedråvaran huggs till flis som sedan kokas till kemisk massa eller mals till mekanisk CTMP. Båda massatyperna används vid tillverkning av dryckeskartong. Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor. Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad produktion. Rottneros har en produktionskapacitet på cirka ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa. Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar sig Rottneros till krävande kunders behov. FINANSIELL SÄKRINGSSTRATEGI Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna och kursen på USD. En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter finansnetto på årsbasis med 250 MSEK medan en förändring av USD-kursen med 50 öre påverkar årsresultatet med 155 MSEK. För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv finansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2000 har påverkat resultatet positivt med cirka 300 MSEK.

5 K O R T O M R O T T N E R O S 3 KONCERNENS TILLVERKNINGSENHETER Kort om... Massatyper Tillverkningskapacitet Antal anställda Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Rottneros Miranda Ligger i Värmland och tillverkar mekanisk pappersmassa. Slog produktionsrekord under Ligger i Bergslagen (Västmanland). Var 1974 först i världen med att producera CTMP-massa. Ligger i Ångermanland. Inviger ny CTMP-anlägging under våren Ligger i Hälsingland. Bruket som tillverkar sulfatmassa slog produktionsrekord under Ligger i norra Spanien. Använder eukalyptus som råvara och slog produktionsrekord under Slipmassa ton 165 CTMP CTMP ton 70 Slipmassa ton 165 CTMP Långfibrig sulfat ton 197 Kortfibrig sulfat ton 168 ROTTNEROS NISCHER Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet Journalpapper (LWC/ULWC) Slipmassa (gran) Tunna tryckpapper Slipmassa (gran och asp) Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper Nästan träfritt bestruket papper Etikettpapper Mjukpapper Kartong Vätskekartong Lateximpregnerad kartong Papper för transformatorer och kablar CTMP, slipmassa (gran och asp) CTMP, slipmassa (gran och asp) Slipmassa (gran) CTMP Slipmassa, CTMP CTMP Långfibersulfat Oblekt långfibersulfat Filter Långfibersulfat, magnefit, CTMP

6 4 V D H A R O R D E T Kraftfulla strukturåtgärder under året 2004 blev ett starkt år för Rottneros avseende produktionen. Vi slog produktionsrekord vid bruken i Vallvik, Rottneros och spanska Miranda. Vi tog även det offensiva beslutet att investera i en CTMP-linje vid Utansjö Bruk och påbörjade även bygget av anläggningen som kommer att tas i drift i månadsskiftet mars/april Trots produktionsrekorden blev 2004 ett resultatmässigt svagt år med ett negativt resultat efter finansnetto om 108 MSEK inklusive poster av engångskaraktär. Exklusive dessa poster blev resultatet svagt positivt. Under en stor del av året var USD-kursen sjunkande, vilket kraftigt bidrog till det negativa resultatet. Inledningsvis såg året ut att bli bra, men marknaden och därmed massapriset försämrades redan efter några månader. När marknaden sedan började visa tecken på att förbättras under slutet av året kom den ihållande försämringen av USD-kursen vilket är problematiskt för Rottneros som är ett av Sveriges mest dollarberoende företag. Resultatet påverkades av två stora poster av engångskaraktär. Under september tog vi beslut om att upphöra med verksamheten vid sågverket Rockhammar Timber under första kvartalet Vidare beslutade vi att upphöra med produktion av magnefitmassa vid Utansjö Bruk, vilket genomfördes i början av januari Dessa två strukturåtgärder föranledde engångskostnader om sammanlagt 116 MSEK. I och med att engångskostnaderna för dessa åtgärder skulle komma att belasta resultatet för 2004 tvingades vi att göra en prognosjustering för helåret. De två berörda verksamheterna har orsakat koncernen betydande förluster under en följd av år. FRAMTIDSPROGRAMMET Tredje kvartalet 2004 innebar att en obruten svit om 20 kvartal med vinst bröts. En så lång period av vinst är extremt för ett konjunkturkänsligt bolag som Rottneros. Denna svit är ett resultat av framtidsprogrammet från år 2000 som bland annat innehåller fokusering på nischer, utveckling av den finansiella riskhanteringen och en bred kund- och marknadssatsning. Resultatet för 2004 har påverkats positivt med cirka 165 MSEK av vår finansiella säkringsstrategi som bland annat innebär att 30 procent av intäktsexponeringen i USD har säkrats. Sedan 2000 då strategin infördes har den bidragit med sammanlagt 300 MSEK till resultatet. Det är tack vare säkringsstrategin som resultatet även för 2004 är positivt exklusive engångsposter. Under året har vi slutfört det kostnadsreduktionsprogram som vi inledde under 2003, vilket bland annat har resulterat i en minskning av antalet anställda i koncernen med cirka 10 procent. Vi har gjort en rejäl genomgång av alla logistiklösningar och där det har varit möjligt har vi valt bättre och mer kostnadseffektiva alternativ. Även inköpsfunktionen, särskilt för vedråvara, har trimmats. Detta har gjort det möjligt att minska kapitalbindningen med cirka 40 MSEK genom att lagret av vedråvara har kunnat reduceras med cirka 30 procent eller kubikmeter. OFFENSIVA INVESTERINGAR Vi tog beslut om att investera 280 MSEK i den tillverkningslinje för CTMP-massa vid Utansjö Bruk som startas i månadsskiftet mars/april 2005 och som kommer att ersätta den magnefitlinje som lades ner i början av Skiftet från magnefit till CTMP blir en teknisk utmaning i och med att en stor del av magnefitlinjen används i den nya mekaniska processen. Genom att stora delar av den gamla magnefitlinjen har kunnat återanvändas har investeringskostnaderna sänkts med 70 procent jämfört med en ny anläggning. CTMP av asp är en kvalitet som växer på marknaden medan magnefit är en sulfitmassa i avklingande. Vi kommer alltså att ersätta en olönsam produkt med en lönsam framtidsprodukt. CTMP-anläggningen är vid sidan av förvärv den största investeringen i koncernens historia och kommer att befästa vår position som en av världens största producenter av CTMP-massa. En produkt som för övrigt såg dagens ljus i vårt bruk i Rockhammar Denna satsning är viktig för Utansjös framtid. Vi har även investerat i underhåll och uppgradering av befintliga anläggningar. Rottneros signum är just att på ett kostnadseffektivt sätt använda även sådan utrustning som inte är helt ny och därmed hålla kapitalbindningen nere. KUND- OCH MARKNADSSATSNING Under 2004 har den kund- och marknadssatsning som är en del av framtidsprogrammet fortgått. Det innebär att vi nu arbetar under det koncerngemensamma varumärket Rottneros, att vi har startat flera säljbolag senast i Tyskland och att vi har skapat en gemensam säljenhet som binder ihop de svenska brukens försäljning, kundvård, logistik och fakturering. Vi har utvecklat våra IT-lösningar vilket för kundernas del innebär att all information om

7 V D H A R O R D E T 5 CTMP-anläggningen är vid sidan av förvärv den största investeringen i koncernens historia och kommer att befästa vår position som en av världens största producenter av CTMP-massa. deras samarbete med oss finns samlad på ett ställe. För vår egen del ökar det överblicken över lagersituationen, orderläget med mera. TILLGÄNGLIGHETEN I FOKUS Under 2005 kommer vårt fokus dels att ligga på att hålla hög tillgänglighet vid bruken med få driftavbrott och hög produktivitet, dels på att utveckla nya kunder och därmed marknader inom ramen för vår nischstrategi. Effektiviteten på bruken utvecklas ständigt genom att bruksledningarna och personalen består av skickliga massatillverkare med mångårig branscherfarenhet. Satsningen på CTMP, bland annat genom den nya anläggningen i Utansjö, passar mycket väl in i strategin eftersom denna pappersmassa ingår i sex av de elva nischer vi prioriterar. Genom att vi har gjort oss av med två förlustkällor, sågverket Rockhammar Timber och produktionen av magnefitmassa vid Utansjö Bruk, och genom det program för kostnadsreduktion som vi har genomfört under 2003 och 2004 har vi nu en kostnadsbild som är bättre balanserad mot vår intjäningsförmåga. Vi står därför bättre rustade för framtiden än på länge. En förutsättning är dock att USDkursen håller sig på en rimlig nivå. Vad gäller massamarknaden och prisbilden under resten av 2005 tyder allt på att den positiva trend som inleddes under slutet av 2004 håller i sig och att vi får erfara prishöjningar i USD under året. Den avgörande frågan för lönsamheten är återigen utvecklingen av USD-kursen. Jag vill tacka samtliga medarbetare för ett fantastiskt arbete under Det har varit ett tufft år i besparingarnas tecken och alla har verkligen ställt upp på detta vilket starkt har bidragit till att vi har kunnat skapa ett bra utgångsläge för 2005 och framåt. Upplands Väsby i februari 2005 Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör

8 6 R O T T N E R O S A K T I E N Ökad omsättningshastighet Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens O-lista och ingår i Attract 40-listan där de mest omsatta bolagen återfinns. En börspost uppgår till aktier. Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på sidan 7. Vid årsskiftet hade Rottneros aktieägare (25 773). Utländska aktieägares andel uppgick till 16,2 procent (14,8) av kapitalet. KURSUTVECKLING Under 2004 sjönk Rottneros aktiekurs med 12,3 procent från 8,55 till 7,50 SEK. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex steg med 17,5 procent medan Affärsvärldens skogsindex sjönk med en knapp procent. Rottneros börsvärde uppgick vid årets slut till knappt 1,4 MDR. AKTIENS OMSÄTTNING Rottnerosaktiens omsättningshastighet under året var 76 (51) procent. Den totala omsättningshastigheten på börsens O-lista uppgick under året till 82 (78) procent. ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER Styrelsen har bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 procent av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde styrelsen under 2004 återköp av sammanlagt aktier till ett snittpris om 9,99 SEK per aktie, sammanlagt 5,1 MSEK. Rottneros ägde vid årets utgång sammanlagt 8,2 miljoner aktier i bolaget, motsvarande 4,4 procent av antalet utestående aktier. Styrelsen kommer att föreslå att bolagsstämman 2005 ger fortsatt bemyndigande om återköp av egna aktier motsvarande högst 10 procent av det totala antalet aktier, inklusive redan innehavda aktier. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid eventuella framtida förvärv. UTDELNINGSPOLITIK Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2004 föreslår styrelsen en utdelning på 0,20 (0,30) SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 2,6 (3,5) procent baserat på slutkursen för året. Inklusive den föreslagna utdelningen för 2004 har sedan 2000, det vill säga en konjunkturcykel, utdelats knappt 40 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING

9 R O T T N E R O S A K T I E N 7 ÄGARSTRUKTUR PER Aktieägare Antal aktier Procentandel av kapitalet Nemus Holding AB ,2 Hållsten Bertil ,1 Okobank ,9 Sociétè Générale ,2 Banco fonder ,1 Yield ,0 JP Morgan Chase Bank ,0 Goldman Sachs International ,0 Odin Sverige ,0 Handelsbanken fonder ,8 Totalt 10 största ägare ,3 Rottneros AB (egna aktier från återköp) ,3 Summa övriga ägare ,4 Totalt ,0 Geografisk fördelning av ägandet Sverige ,8 Övriga Norden ,9 Övriga Europa (exkl. Norden) ,1 USA ,0 Övriga världen ,2 Totalt ,0 AKTIEFÖRDELNING PER Antal aktier Antal aktieägare Procentandel av aktiekapital , , , , , ,4 Totalt ,0 Källa: VPC Analys ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Carnegie Enskilda Securities Handelsbanken Capital Markets Swedbank Kaupthing Bank Linus Larsson Mattias Sjödin, Johannes Grunselius Richard Nilsson Olof Grenmark, Johan Swahn Tomas Eriksson, Per Andersson Stefan Engqvist Fördelning av ägande mellan svenska juridiska personer och svenska privatpersoner Juridiska personer ,9 Privatpersoner ,1 Totalt ,0 Källa: VPC Analys AKTIEDATA 1) ) Aktier vid periodens ingång 3) Antal Återköpta egna aktier 3) Antal Aktier vid periodens utgång 3) Antal Genomsnittligt antal aktier 3) Antal Rörelseresultat/aktie SEK -0,56 0,67 0,31 1,00 4,34 0,59 Resultat efter finansnetto/aktie SEK -0,60 0,64 0,46 1,15 4,26 0,53 Resultat efter skatt/aktie SEK -0,45 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 Rörelsens kassaflöde/aktie 4) SEK -0,41 0,00-0,13 0,50 4,28-0,01 Eget kapital/aktie SEK 8,73 9,50 9,33 9,40 9,07 6,13 Utdelning SEK 0,20 5) 0,30 0,30 0,35 0,50 0,25 Utdelning/eget kapital/aktie % 2,3 3,2 3,2 3,7 5,5 4,1 Börskurs vid periodens slut SEK 7,50 8,55 7,45 9,85 7,70 11,10 Högst betalt SEK 11,10 9,90 12,20 10,10 11,60 11,50 Lägst betalt SEK 7,00 6,30 6,00 6,25 7,00 2,95 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,9 0,9 0,8 1,0 0,8 1,8 P/E-tal/aktie ggr neg 18,3 25,3 13,0 2,5 25,5 Direktavkastning 6) % 2,6 3,5 4,0 3,6 6,5 2,3 1) Det finns inga program som medför utspädning. 4) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 2) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 5) Föreslagen utdelning. 3) Antal aktier anges i tusental. 6) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

10 8 A F F Ä R S I D É, M Å L O C H S T R A T E G I E R Oberoende leverantör av kundanpassade massor A F F Ä R S I D É : Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Under den senaste konjunkturcykeln ( ) har 39 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse såväl produkter som applikationer. AFFÄRSIDÉ Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under Den framtida färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning har kompletterats med ett ledar- och kompetensutvecklingsprogram som pågår fortlöpande. MÅL OCH STRATEGIER Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under och de tre första kvartalen 2004 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändrades i takt med index. Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tillämpas under Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat. V I S I O N : Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

11 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R 9 En kontinuerlig kvalitetskontroll är av vital betydelse för att de krav på hög och jämn kvalitet som kunderna ställer ska uppfyllas. Jorge Gonzales är kvalitetsanalytiker vid bruket i Miranda och José Ignacio Martin Ferro är operatör vid massalinjen. Fokus på utvalda nischområden Rottneroskoncernen verkar på marknaden för avsalumassa. I Rottneros sortiment av pappersmassor ingår mekaniska och kemiska massor av både kort- och långfibrig ved. Den totala världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2004 till 41 miljoner ton, en ökning med 5,5 procent eller 2 miljoner ton jämfört med Avsalumassa produceras, torkas, förpackas och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Den totala massaproduktionen i världen var miljoner ton, vilket motsvarar en ökning med 4 procent eller 7 miljoner ton jämfört med Den ojämförligt snabbast växande marknaden i världen är den kinesiska, som under 2004 växte med drygt 27 procent. Den snabba ökningen av massaimporten drivs av att landet har brist på egen skogsråvara. Rottneros strategi är att systematiskt producera och marknadsföra massor inom prioriterade nischområden. I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt. Långfibrig kemisk massa MARKNADEN Marknaden för långfibrig kemisk massa som tillverkas vid Vallvik kännetecknades under 2004 av goda leveranser och hög produktion. Under den senare delen av 2004 tillkom ny produktionskapacitet, vilket ledde till ökat utbud och lägre priser. Totalt levererades 22 miljoner ton långfibrig kemisk massa under 2004, vilket motsvarar 54 procent av den totala marknaden för kemisk avsalumassa. De största producenterna på avsalumarknaden för långfibrig kemisk massa är Weyerhauser (USA), Södra (Sverige), International Paper (USA) samt Arauco (Chile). Året inleddes med en prisnivå för NBSK på 560 USD per ton och steg till 660 USD inför sommaren. Under tredje kvartalet föll priset till cirka 580 USD per ton, för att under det fjärde kvartalet återhämta sig till 630 USD vid årets slut. Leveranserna under tredje kvartalet var goda. De fallande priserna under sommaren var en konsekvens av mycket högt produktionsutnyttjande med stigande producentlager som följd. Genomsnittspriset i Europa var under 2004 cirka 620 USD att jämföra med cirka 530 USD under PRODUKTER OCH APPLIKATIONER De långfibriga kemiska massakvaliteter som Rottneros tillhandahåller är sulfatmassa och magnefitmassa. Sulfatmassa Den långfibersulfatmassa som tillverkas vid fabriken i Vallvik produceras av tall och gran som råvara. Massan tillverkas i tre olika kvaliteter. Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa (Elemental Chlorine Free) som används till framför allt skriv- och tryckpapper. En annan blekt kvalitet är TCF-

12 10 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R TILLVERKNINGSPROCESSEN Tillverkningsprocessen är densamma för både långfibrig och kortfibrig kemisk pappersmassa. Det innebär att veden kokas med kemikalier vid hög temperatur. I denna process löses ungefär hälften av vedråvaran ut i kokvätskan, främst genom att det lignin som binder vedfibrerna frigörs. Den återstående hälften, som består av cellulosafibrer, blir pappersmassa. Normalt bleks massan för att kunna användas i skriv- och tryckpapper eller andra produkter som kräver hög ljushet. Den hälft av vedråvaran som inte blir pappersmassa går till energiåtervinning. Denna återvinningsprocess gör att skogsindustrin är samhällets största användare av biobränsle och en av landets största producenter av el framställd av biobränsle, så kallad grön el. FRAMTIDEN Att Rottneroskoncernen, i och med utgången av 2005, upphör med att leverera magnefitmassa och TCF-massa beror på att dessa produkters efterfrågan och därmed lönsamheten har sjunkit. I stället satsar koncernen på att fortsätta utveckla Vallviks blekta massa (ECF) och den oblekta massan (UKP) för att ytterligare stärka de valda nischerna. Utbudet av långfibrig kemisk massa kommer inte att öka nämnvärt inom de närmaste åren varför balansen mellan utbud och efterfrågan förväntas stärkas. massa (Totally Chlorine Free) som huvudsakligen används till tryckpapper. Produktionen av TCF upphör dock vid utgången av 2005 på grund av minskad efterfrågan. Vid Vallvik tillverkas även oblekt massa, UKP, med mycket hög renhet som gör att den med fördel kan användas för kabelpapper och transformatorer. Ett flerårigt utvecklingsprojekt har lett fram till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter. Vallvik är därför kvalitetsmässigt ledande inom det så kallade e-massasegmentet. Vallviks massor är flingtorkade, vilket ger papper med hög porositet. Massorna är därför speciellt lämpliga för filter och absorberande produkter. Magnefitmassa Produktionen av magnefitmassa, som ägde rum vid Utansjö Bruk, upphörde i början av januari 2005 på grund av minskad efterfrågan och sjunkande priser, men massan kommer att levereras under större delen av Delar av tillverkningslinjen byggs om för produktion av CTMP. Kortfibrig kemisk massa MARKNADEN Marknaden för kortfibrig kemisk massa som tillverkas i Miranda har under 2004 påverkats av att stora volymer från Sydamerika har tillkommit genom nya produktionsanläggningar. Under året har ton tillkommit vilket motsvarar en ökning med 39 procent från Totalt producerades 16 miljoner ton kortfibrig kemisk massa under 2004, vilket motsvarar 39 procent av den totala marknaden för avsalumassa. Några av de största producenterna på avsalumarknaden för kortfibrig kemisk massa är Aracruz (Brasilien) och Ence (Spanien). Kortfibrig kemisk massa hade en svagare prisutveckling än den långfibriga under Priset vid årets början var 500 USD och steg inför sommaren till 550 USD, för att vid årets slut vara 520 USD. Genomsnittspriset för året var 520 USD, att jämföra med genomsnittspriset under 2003 på 500 USD per ton. I EUR var priserna historiskt sett mycket låga. PRODUKTER OCH APPLIKATIONER Råvaran vid tillverkning av kortfibermassa, i Miranda i Spanien, är trädet eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortfibrig massa. Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god formation och till tissue för att ge mjukhet. TILLVERKNINGSPROCESSEN Tillverkningsprocessen för kortfibrig kemisk massa är den samma som för långfibrig (se ovan). FRAMTIDEN Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som är

13 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R 11 Massatillverkningsprocessen styrs från brukens kontrollrum. Prover tas regelbundet ut för kvalitetskontroll i laboratorierna. Lennart Olsson är operatör vid flingtorken på Rottneros Bruk.

14 12 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R stark jämfört med de flesta konkurrenternas. Försäljningsarbetet är därför inriktat på att sälja Mirandas massor för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong. Utbudet i världen av eukalyptusmassa kommer att fortsätta öka även under kommande år och enbart under 2005 kommer drygt 1,5 miljoner tons kapacitet att tillföras marknaden. Av denna kapacitet är dock den största delen avsedd för pappersproduktion internt inom de företag som producerar massan, exempelvis APP och StoraEnso. Mekanisk massa MARKNADEN Marknaden för mekaniska massor, som tillverkas i Rottneros, Rockhammar och Utansjö, uppgick till 2,6 miljoner ton under 2004 jämfört med 2,5 miljoner ton under 2003 vilket innebär en ökning med 5 procent. Efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp var god. Den goda efterfrågan förklaras i första hand av produktens tekniska egenskaper som bland annat bidrar till hög bulk och opacitet hos det papper som produceras av massan. Konkurrenskraften för koncernens globala produkt, slipmassa, försvagades under året främst på grund av kraftigt ökade fraktkostnader. De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de nordamerikanska företagen Tembec (Kanada) och Millar Western (Kanada). För Rottneros mekaniska massakvaliteter var prisbilden under året betydligt stabilare än för kemiska massor, med en god efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp. PRODUKTER OCH APPLIKATIONER CTMP CTMP är en förkortning av Chemi-Thermo Mechanical Pulp. Det är en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Efter förbehandlingen raffineras veden i form av flis i en skivkvarn. Rottneroskoncernen har två linjer för CTMP, en vid Rockhammars Bruk och en vid Rottneros Bruk. En tredje linje vid Utansjö Bruk tas i bruk i månadsskiftet mars/ april Den totala produktionsvolymen blir inklusive nytillskottet från Utansjö ton per år, vilket innebär att Rottneros är en av världens största tillverkare av CTMP. Vedråvaror vid tillverkning av CTMP är asp, gran och tall. ROTTNEROS MASSATYPER OCH KVALITETER Massatyp Vedslag Blekning Typ av blekning Användningsområden MEKANISK MASSA Slipmassa Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, finpapper CTMP Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, finpapper Tall Oblekt/blekt TCF Kartong, filter KEMISK MASSA Magnefitmassa Gran Oblekt/blekt TCF Tissue, finpapper, täta papper, färgade papper Asp Blekt TCF Tissue, finpapper, färgade papper Långfibersulfatmassa Tall / gran Blekt ECF/TCF Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter Oblekt Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt ECF Finpapper, tissue, skriv och tryckpapper

15 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R 13 Gran ger en starkare massa än asp, medan aspmassan är väsentligt ljusare. CTMP tillverkas i en mängd olika kvaliteter utvecklade för olika användningsområden. Granmassorna tillverkas både oblekta och blekta till olika ljushetsnivåer medan aspmassorna enbart tillverkas med höga ljusheter. Samtliga massor är TCF-blekta. Skriv- och tryckpapper utgör dominerande användningsområden. För till exempel vätskekartong tillverkas en speciell massakvalitet. Inom Rottneros nischstrategi fortsätter utvecklingen av speciella CTMP-kvaliteter för nya användningsområden. Slipmassa Rottneros är världens största tillverkare av slipmassa för avsalumarknaden med gran som den dominerande råvaran. Rottneros har även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved vid fabriken i Utansjö. Aspslipmassan har mycket hög ljushet medan granslipmassan i gengäld är starkare. Rottneros tillverkar ett stort antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas till olika tryckpapperstyper. Granslipmassorna tillverkas dels som oblekta, dels som blekta till olika ljushetsnivåer medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta. Det huvudsakliga användningsområdet för slipmassa är tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde. Aspslipmassan används även till såväl obestruket som bestruket finpapper. Detta är ett krävande användningsområde där aspslipmassan ersätter en del av den kemiska massan för att ge opacitet vid produktion av tunna papper. TILLVERKNINGSPROCESSEN Vid framställningen av slipmassa används stora mängder elektrisk energi, främst elektricitet för fibersepareringen, som sker med stora slipstenar. Vedutnyttjandet är mycket högt, mellan 88 och 95 procent, varför slipmassa liksom CTMP benämns högutbytesmassa. FRAMTIDEN Det finns en tydlig trend i marknaden, att använda mer högutbytesmassor för att få funktionella produkter med hög bulk. Detta leder till ett högt råvaruutnyttjande som ligger i linje med ett allmänt intresse för ett effektivare resursutnyttjande av ved och skog. Kapaciteten i världen ökar framför allt för CTMP. Den totala världsproduktionen är emellertid dubbelt så hög för slipmassa som för CTMP. Under 2005 tillkommer endast begränsad ny kapacitet vid Rottneros fabrik i Utansjö, vilket bör ge en balanserad marknadssituation för produkten. Några projekt/ fabriker är under konstruktion för start under MASSAMARKNADEN Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2004 till cirka 41 miljoner ton, varav 22 miljoner ton eller 54 procent var långfibrig kemisk massa och 16 miljoner ton eller 39 procent var kortfibrig kemisk massa. Återstående dryga 2,5 miljoner ton utgjordes av mekaniska massor. De största kapacitetstillskotten på marknaden avsåg kortfibrig massa även under 2004, där kapaciteter tillkom från framför allt Sydamerika. Europa som fortsatt är den största marknaden för avsalumassa, förbrukade 17 miljoner ton Sedan följer Asien (exklusive Japan) med 13 miljoner ton och Nordamerika med 8 miljoner ton. Den största förändringen under året har skett i Asien dit importen ökat med 1,1 miljoner ton, eller 9,5 procent. Återigen svarar Kina för den enskilt största ökningen med 7,2 miljoner ton importerad massa under 2004 att jämföra med 6 miljoner ton under föregående år, motsvarande en ökning med 20 procent. Under året ökade prisdifferensen mellan långfibrig och kortfibrig kemisk massa markant i Europa, från cirka 60 USD vid årets början till cirka 100 USD vid årets slut, vilket är historiskt sett stora differenser.

16 14 K O N C E R N E N S E N H E T E R Som ett led i arbetet med att profilera ett Rottneros med ett gemensamt varumärke får alla massabalar, oavsett vid vilket bruk massan är producerad, likartat tryck. Fem massabruk med gemensamt varumärke Rottneroskoncernen består av fem massabruk i Sverige och Spanien, vedförsörjningsorganisationer i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. De producerande enheterna är Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Vallviks Bruk, Utansjö Bruk samt Rottneros Miranda i norra Spanien. Massafabrikerna uppträder gentemot marknaden med enhetlig profil under varumärket Rottneros. Produktionen vid Rockhammar Timber som producerade sågade trävaror, upphörde i januari 2005 medan leveranser sker under hela första halvåret. ROTTNEROS ROCKHAMMAR AB De två enheterna i värmländska Rottneros och Rockhammar i Bergslagen bildar tillsammans Rottneros Rockhammar AB. Rottneros Bruk Vid Rottneros Bruk tillverkas pappersmassa med två mekaniska processtyper: slipmassa och CTMP (Chemi- Thermo-Mechanical Pulp). Den årliga tillverkningskapaciteten uppgår till ton. CTMP av asp är en av de massakvaliteter som produceras vid Rottneros Bruk. Eftersom denna kvalitet har hög ljushet är den speciellt lämplig för produktion av bulkiga skriv- och tryckpapper. Detta område är en av de nischer som Rottneros har valt ut som ett strategiskt satsningsområde. Kapacitetsutnyttjandet var under 2004 i genomsnitt 98 procent (98) för slipmassa och 91 procent (89) för CTMP. Bruket drevs under 2004 med året-runt-drift (sex skiftlag). Produktionen gick enligt plan med två planerade driftstopp. Fabriken uppnådde ett nytt produktionsrekord. Rottneros Bruk har investerat i ett nytt baldatorsystem. I flingtorken har investeringar genomförts för att uppnå ökad flexibilitet både avseende massakvaliteter och kapacitet. Under året har ett förprojekt, energi 2006, inför investering i en ny fastbränslepanna, genomförts. Detta avses att övergå i en projektfas under året. I början av 2005 lämnade Rottneros Bruk in en ansökan om förnyat generellt miljötillstånd till miljödomstolen. En sådan ansökan görs med års mellanrum. Som underlag till både energi 2006 och ansökan till miljödomstolen har ett framtida fabrikskoncept arbetats fram. Det innebär bland annat att olika scenarier för fabriken har studerats. Under slutet av året inleddes ett projekt som ska resultera i en produktivitetshöjning vid bruket. Rockhammars Bruk Vid massafabriken i Rockhammar produceras CTMP. Rockhammars Bruk var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna mekaniska processteknik. Fabriken har en tillverkningskapacitet på ton massa per år. En av Rockhammars specialprodukter är en CTMPmassa baserad på tall för användning i filter, vilket är ett av Rottneros nischområden. Produktionen sker med åretrunt-drift (sex skiftlag). Produktionen under 2004 låg på i genomsnitt 95 procent (97) av den totala produktionskapaciteten. Totalt producerades ton. Under året

17 K O N C E R N E N S E N H E T E R 15 ROTTNEROS MASSABRUK Anställda Kapacitetsutnyttjande Leveranser av massa Produktionskapacitet per kvalitet, ton Medelantal Totalt procent tusen ton Mekanisk massa Kemisk massa per Sulfit Långfibrig massakvalitet Slipmassa CTMP Magnefitmassa sulfat Kortfibrig sulfat Rottneros Bruk % Slipmassa 98 % CTMP 91 % Rockhammars Bruk % Utansjö Bruk % Slipmassa 82 % Magnefit 78 % Vallviks Bruk % Rottneros Miranda % har en ny flishanteringsutrustning för intransport av flis till fabriken installerats. Den genomförda investeringen innebär en förbättrad funktion och säkrare drifttillgänglighet i anläggningen. En uppgradering av förstastegsraffinören genomfördes under året vilket innebär utbyte av rotor och axelpaket. Detta ger en tillförlitligare drift av maskinen. Under hösten installerades en ny fiberanalysator i processen för fortlöpande kontroll av massakvaliteten. Utrustningen kommer dels att medge snabbare och säkrare omställningar mellan olika massatyper, dels en totalt sett bättre kvalitetskontroll. UTANSJÖ BRUK Vid Utansjö Bruk norr om Härnösand tillverkas slipmassa. Tillverkningen av magnefitmassa upphörde i januari 2005 men massan kommer att levereras året ut. Slipmassorna används primärt för bestrukna och obestrukna skriv- och tryckpapper. Magnefitmassorna används i första hand till mjukpapper och skriv- och tryckpapper. Den totala kapaciteten uppgår till ton. En av Utansjös specialiteter är en slipmassa av asp som används i högkvalitativa tryckpapper. Huvuddelen av produktionen bleks. Kapacitetsutnyttjandet under året var för magnefitmassalinjen 80 (85) procent och för slipmassalinjen 85 (78) procent. Produktionen sker i året-runt-drift (sex skiftlag). Fokus i verksamheten under året har dels varit att konsolidera de kostnadsbesparingar som uppnåddes under 2003, dels ombyggnaden av den befintliga magnefitfabriken till kemitermomekanisk process (CTMP). Tillstånd från Miljödomstolen att producera ton slipmassa och CTMP-massa per år erhölls under året. Rottneros styrelse fattade under hösten beslutet att genomföra den planerade ombyggnaden av magnefitlinjen till en CTMP-linje till en kostnad på av drygt 280 MSEK vilket är den största enskilda fabriksinvesteringen i Rottneroskoncernens historia. Projektet omfattar bland annat en helt ny raffinöravdelning i en ny byggnad. Befintlig vedavdelning, blekeri, massatork och balningsutrustning återanvändes med relativt begränsade ombyggnadsinsatser. På detta sätt uppnås en mycket kapitalkostnadseffektiv produktion med en nominell kapacitet på ton massa per år. Produktionen av CTMP-massa inleds i månadsskiftet mars/april Under året har produktionen av mottryckskraft utnyttjats maximalt och cirka 90 procent av den producerade mottryckskraften har genererat så kallade gröna el-certifikat.

18 16 K O N C E R N E N S E N H E T E R VALLVIKS BRUK Vallviks Bruk, strax söder om Söderhamn, tillverkar långfibrig sulfatmassa i tre kvaliteter: ECF (Elemental Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine Free) samt den helt oblekta UKP (Unbleached Kraft Pulp). Bruket har en total produktionskapacitet på drygt ton massa per år. Fabriken har året-runt-drift (sex skiftlag). Produktionen under året uppgick till ton vilket är nytt rekord. Detta är resultatet av uppnådd hög tillgänglighet tack vare kraftfulla insatser av medarbetarna. Under året har hög produktionstillgänglighet varit en av de centrala målsättningarna i verksamheten. Den satsning på nya användningsområden, utöver finpapper, som inleddes för ett tiotal år sedan har varit fortsatt framgångsrikt under I inledningsskedet avsåg satsningen främst filterområdet och impregnerad board men under senare år har bland annat massor för elektriska papperskvaliteter och fettäta papper tillkommit. Ursprungligen gällde detta främst kvaliteterna TCF och ECF, men sedan 1996 har även UKP utvecklats mot samma områden vilket har resulterat i en leveransvolym på ton under Under året har UKP-massa med mycket lågt metallinnehåll vidareutvecklats för att användas i speciella elektriska kablar. Produkten klassas idag av kunderna som en av de kvalitetsmässigt bästa i världen. Under året tog styrelsen beslut om att koncentrera Vallviks Bruks produktion av pappersmassa till den blekta produkten ECF samt UKP. Produktionen av TCF-massa kommer successivt att minska för att upphöra helt från och med Det innebär att den tidigare diskuterade anläggningen för biorening inte längre är aktuell. Skälen till förändringen är dels en strävan att koncentrera produktionen till färre huvudprodukter, dels att efterfrågan på TCF-massa, som idag endast svarar för cirka 10 procent av Vallviks totala produktion, har minskat kraftigt under de senaste åren. Investeringarna under 2004, som uppgår till totalt 37 MSEK, har främst utgjorts av fortsatt satsning på processinterna åtgärder, byte av innandöme i indunstningens slutkoncentrator och fortsatt byte av befintliga operatörstationer och styrsystem. Vidare har investeringar gjorts för fortsatt utveckling av främst ECF/UKP-produkter mot nischområden. ROTTNEROS MIRANDA Rottneroskoncernens enda tillverkningsenhet utanför Sverige är massafabriken Rottneros Miranda i norra Spanien. Där tillverkas eukalyptusmassa genom sulfatmassaprocessen. Produktionskapaciteten uppgår till cirka ton. Bruket har året-runt-drift (sex skiftlag). Mirandafabrikens främsta marknader är Spanien, Frankrike och Italien. Den största enskilda kunden är en global producent av mjukpapper och hygienartiklar. I samband med övertagandet 1999 genomförde Rottneros betydande miljö- och produktivitetsförbättringar. Fabriken i Miranda är effektiv och uppnådde under 2004 ett kapacitetsutnyttjande på 99,6 (94) procent vilket är rekord. Investeringarna under 2004 var i första hand miljörelaterade. Bland annat har åtgärder som syftar till att minska utsläpp av svavelhaltiga gaser vidtagits. SIA ROTTNEROS BALTIC OCH ROTTNEROS MADEIRAS De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Viss import till den spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget Rottneros Madeiras i Portugal. SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning, bland annat därför att en stor del av den för Rottneros allt viktigare aspveden importeras från Lettland. Bolaget bidrar också till anskaffningen av vedråvara från övriga Baltikum och Ryssland. De lettiska och portugisiska verksamheterna försörjde under 2004 de svenska och spanska bruken till cirka 25 procent. Den ved som Rottneros inte har behov av säljs till externa kunder. Virket i Lettland köps in via ett antal terminaler där mätning och lagring sker innan det skeppas till Sverige. Volymmätning och kvalitetskontroll utförs av den svenska virkesmätningsorganisationen, VMF. Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i högsta grad en logistisk operation där volymerna integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde till respektive fabrik. Under 2004 exporterade bolaget cirka kubikmeter virke i 160 fartygslaster.

19 P E R S O N A L 17 Traineeprogram säkrar successionen VERKSAMHETSUTVECKLING Under 2004 inledde tre nya grupper det program för verksamhetsutveckling som påbörjades i koncernen under När dessa grupper är klara kommer samtliga chefer att ha gått igenom programmet. Under 2005 byggs programmet på med ytterligare tre moduler om sammanlagt sex dagar. Dessutom utökas antalet deltagare med cirka 50, främst nyckelmedarbetare som inte har en direkt chefsposition men som utövar ett ledarskap eller har ett stort internt eller extern nätverk. Ett motsvarande program kommer även att starta vid massabruket i Miranda i Spanien. Syftet är att skapa en gemensam syn på ledarskap och de värden och strategier som är basen för Rottneroskoncernens verksamhet samt att skapa kunskap om för koncernen viktiga nyckeltal och marknadsförutsättningar. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under början av 2000-talet inleddes en generationsväxling inom Rottneroskoncernen. Inom de kommande fem åren kommer drygt 4 procent av medarbetarna att gå i pension. För att undvika att värdefull kompetens och erfarenhet går förlorad finns en etablerad rutin för nyrekryteringen i sådan takt att de nya medarbetarna hinner arbeta tillsammans med sina företrädare och därmed skolas in. Därigenom förs en stor del av den värdefulla erfarenhet som en lång anställningstid ger vidare. Till denna räknas den för Rottneros speciella kompetensen att på ett kostnadseffektivt sätt driva mindre och äldre anläggningar. Under 2003 inleddes dels ett ettårigt traineeprogram och dels ett sexmånaders praktikprogram vid Vallviks bruk för kvalificerade yrkesarbetare som innebär att teori och praktik varvas. I första omgången ett har tolv personer gått igenom programmet. Av dessa har åtta erhållit anställning vid bruket. Den nu pågående andra omgången omfattar sex personer. Under 2005 kommer även ett ettårigt traineeprogram för civilingenjörer att startas. Det innebär att varje trainee kommer att ha sin hemvist på ett av bruken men under sex månader rotera bland olika enheter för att få en samlad bild av koncernen. Syftet med traineeprogrammet är att ge deltagarna en grund för en framtida karriär som ledare eller specialist inom koncernen och därmed medverka till att säkra successionen och bidra till utvecklingen. KOMPETENSUTVECKLING Koncernen har under året investerat 3,7 MSEK i kompetensutveckling (cirka SEK per anställd). De största satsningarna är det ovannämnda ledarutvecklingsprogrammet och fortsatt certifiering av operatörer. Ett omfattande utbildningsprogram pågår i Utansjö inför starten av den nya CTMP-linjen under våren MEDARBETARE Rottneroskoncernen har totalt 835 medarbetare (857), varav cirka 160 i Spanien, ett 25-tal i Lettland och fem i Portugal. Av dessa är cirka 600 kollektivanställda. Av medarbetarna är 13,7 procent kvinnor. Den genomsnittliga åldern är 45,2 år. Koncernen har avsatt medel för att stödja de 27 medarbetare som har sagts upp vid Rockhammar Timber i och med att enheten avvecklas. Stödet, som syftar till att finna nya anställningar, är individuellt. Koncernen har en låg personalomsättning. Under 2004 var den 3,5 procent. Den genomsnittliga anställningstiden är 18,2 år. Sjukfrånvaron liksom olycksfrekvensen är låg inom Rottneroskoncernen. Sjukfrånvaron uppgår till 4,9 procent. Under året drabbades koncernens medarbetare av tio olycksfall som föranledde mer än en frånvarodag, vilket motsvarar 0,2 procent av den totala sjukfrånvaron. LÖNER Under året uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 282,1 MSEK (278,1) (se även not 6 sidan 43). Detta motsvarar cirka 12 procent av den totala omsättningen.