MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman"

Transkript

1 MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman 1. INLEDNING Miljöetiken är en tämligen ung gren av etiken, även om dess rötter går tillbaka lika långt i tiden som det mesta inom filosofin. Dessutom är den kanske den mest tvärvetenskapliga av filosofiska verksamheter. Eftersom det handlar om just miljön, och allt vad den innebär, är det inte så konstigt att idéer och teorier om allt från ekologi och fysik till ekonomi och politik i många avseenden är relevanta för de frågor som behandlas inom miljöetiken. 1 Mitt syfte i detta första och inledande kapitel är att tydliggöra miljöetikens relevans, innebörd, historia samt bokens fortsatta upplägg Miljöetikens relevans vad ska vi med miljöetik till? Om du under senare tid haft någon tillgång till radio, TV, tidningar eller internet lär du ha kommit i kontakt med de omdebatterade klimatförändringarna, och alla problem som kan relateras till dessa. Det tycks vara bortom allt tvivel att jordens klimat förändras: medeltemperaturen höjs, polarisarna smälter, havsnivåer stiger, landområden förändras dramatiskt, regnskogarna utarmas, och så vidare. De problem som aktualiseras av dessa klimatförändringar består i att dess effekter hotar flera av de saker vi värdesätter, såsom t ex mänsklig (och icke-mänsklig) överlevnad och välfärd. Dessa effekter är välkända: färskvattenområden förorenas, liksom luften vi inandas, extrema väderförhållanden (såsom torka, stormar och översvämningar) ökar markant, betydelsefulla ekosystemtjänster (som pollinering etc.) hotas, arter utrotas snabbare än någonsin tidigare, allvarliga sjukdomar sprids lättare, skördar slår fel, världens svältsituation riskerar att förvärras, med mera. 2 Redan här ser vi klart och tydligt att miljö- och klimatdiskussionerna står tätt sammankopplade med frågor om vad som är av värde. Det är just våra idéer om dessa värden som i grund och botten ger upphov till den oro de flesta av oss, om inte alla, tycks känna i och med den rådande miljösituationen. Om det inte vore för vårt värderande av mänskligt liv, välfärd, djurarter, ekosystem, eller vad det nu må vara, så skulle vi knappast hysa någon oro när vi väl observerar de väldiga förändringarna i vårt klimat, som ju tycks hota förekomsten av de företeelser vi värderar. 1 För en inblick i samhällsvetenskapernas (som ekonomins, statsvetenskapens och politikens) relevans, se t ex Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt: Så skapar vi ett hållbart samhälle (2012). För en inblick i naturvetenskapernas (som ekologins och fysikens) relevans, se t ex Erland Källéns genomgång av FN:s klimatrapport i Jordens klimat enligt IPCC (2009). 2 Klimatförändringarna kan förstås också ha positiva effekter, som för t ex jordbruket Sverige. På det hela taget torde det dock inte råda några tvivel om att de negativa effekterna väger tyngre än de positiva. 1

2 Precis på samma sätt som vi kanske inte med säkerhet vet att klimatförändringarna kommer ha sådana konsekvenser som de vetenskapliga förutsägelserna spår, kanske vi inte heller med säkerhet vet att det vi faktiskt värdesätter är just det som har värde. Har t ex mänskligt liv verkligen ett värde i sig, oavsett vad? Gäller detsamma för liv hos andra än mänskliga varelser? Kanske till och med för hela ekosystem? Eller är det i kraft av något annat som dessa omnämnda företeelser kan sägas vara värdefulla? Och för att dra det till sin spets: Finns det något som har värde överhuvudtaget? Spelar det alls någon roll om vi skulle utrota oss själva och merparten av annat liv på jorden? För att minimera risken för fel i våra slutsatser kring hur saker ligger till (vilket är av stor relevans när det kommer till vad vi kan göra åt situationen) granskar man inom naturvetenskapen noggrant de empiriska data som underbygger de hot vi observerar. På motsvarande sätt granskar man inom filosofin, eller närmare bestämt etiken, de resonemang om värderingar och normer som ligger till grund för den oro vi upplever i närvaron av de observerade hoten. Det är följaktligen också just vad som görs inom miljöetiken, som alltså är ämnet för denna bok. Med detta sagt kan det tyckas uppenbart att etiken är av stor relevans för debatterna om dagens miljöproblem och de åtgärder vi har att välja mellan för att lösa dem. Ändå är min erfarenhet att man i många fall tror att vetenskaperna ensamma (med hjälp av politiken) räcker för att hantera klimatdebatten, liksom andra miljödispyter, samt lösa alla de problem som dessa avspeglar. De samlade vetenskaperna är numera, i större utsträckning än förr, eniga om att människan spelar en avgörande roll för klimatförändringarna. Många forskare menar till och med att människan nu kommit att utgöra den dominerande kraften bakom klimatförändringen, och att vi således utgör den största delen av problemet. Exempelvis är den globala uppvärmningen en framträdande aspekt av klimatförändringarna, som i sig antas bero på ökade mängder växthusgaser i atmosfären, vilket i sin tur antas bero på mänsklig aktivitet, främst via vårt användande av fossila bränslen. 3 De flesta faktorer i naturen är också samverkande: en förändring i ett system kan ge upphov till en förändring på andra ställen både inom och utom samma system. Exempelvis kan nämnas att om vi fortsätter att skövla regnskogen, så kommer dess kapacitet att absorbera koldioxid, som ju är en växthusgas, att reduceras avsevärt, vilket kommer påskynda den globala uppvärmningen. Vetenskapliga studier säger oss att regnskogen i sin tur kommer ha svårare att överleva under varmare förhållanden, då den endast är kapabel att hantera några få graders temperaturökning. Och om regnskogarna börjar dö av detta kommer det också frigöras koldioxid under dess nedbrytning, 3 Se t ex FN:s klimatrapport IPCC 2007, samt Erland Kjelléns Mer om klimatsystemet (2009b). I vissa sammanhang kan man få känslan att miljöproblem betraktas som per definition orsakade av människan. Jag vill emellertid inte knyta an till denna uppfattning, utan snarare låta det vara en öppen fråga huruvida ett visst miljöproblem är mänskligt orsakat eller inte. Vad som etiskt bör göras åt ett problem behöver nämligen inte vara avhängigt vem eller vad som orsakat det. Jämför med sjukdomar, exempelvis, som vi i många fall anser bör bekämpas trots att de ofta uppstått oberoende av mänskliga gärningar. 2

3 vilket alltstå spär på uppvärmningen ytterligare. Därtill är sannolikheten stor att permafrosten i delar av Sibirien och Kanada, som innesluter stora mängder metangas (som är en många gånger starkare växthusgas än koldioxid), kommer att smälta och således frigöra ytterligare stora mängder växthusgaser, om temperaturen stiger. Detta ger i sin tur alltså upphov till ett än varmare klimat, och intensifierar det redan snurrande hjulet. Vidare gäller att de arktiska isarna reflekterar varmt solljus tillbaka ut i rymden, vilket hjälper till att kyla planeten. Och om dessa börjar smälta så kommer dess avkylningseffekt att avta, varmed uppvärmningen alltså späs på ytterligare. Och så vidare. Vad innebär då detta? I värsta fall, och på sikt, skulle det kunna innebära slutet för mänskligheten, liksom för mycket annat liv på vår planet. Och även om klimatförändringarna inte skulle ha så drastiska effekter kommer de med all sannolikhet innebära försämringar av våra möjligheter att tillgodose vitala behov, liksom hot mot mycket av det vi värdesätter. Detta kommer i sin tur också att ge upphov till fler konflikter. 4 Vi tycks således stå inför ett allvarligt problem, kanske ett av de största som mänskligheten någonsin stått inför. Vi verkar föga nöjda med situationen, och vill snarare göra något åt den. Detta reser såklart också en väldigt intressant fråga: Vad bör vi göra? Många verkar som sagt tro att denna fråga kan besvaras av vetenskaperna allena, då dessa tillhandahåller kunskapen om miljön och klimatet samt hur dess processer verkar. Tack vare naturvetenskaperna kan vi förvisso analysera klimatförändringarna och se vad som utgör deras orsak(er), samt identifiera de faror som de ger upphov till. Vi får därmed information om vilka praktiska åtgärder som kan vidtas för att undfly dessa faror som t ex förbud mot användning av fossila bränslen, begränsande av den enskilda individens konsumtion, etc. Men räcker detta? Vissa antar också att en fri marknad kan lösa så gott som alla problem, och att vi därför inte heller behöver någon överordnad etik (eller ingripande stat, för den delen) för att lösa miljöproblemen. Klurigheten med denna tanke är dels att den fria marknaden som maskineri, med ekonomin som sitt största kugghjul, endast tar hänsyn till de som agerar på marknaden, d v s som köper och säljer produkter, och dels att den endast tar hänsyn till dessa agenters preferenser och ej deras egentliga intressen. 5 Till att börja med finns många djur och även människor (s.k. naturfolk) som lever oberoende av den fria marknaden, antingen med egenhushållning eller byteshandel. Om marknaden ska styra endast och allenast kommer dessas intressen inte att tas hänsyn till, vilket i sig är moraliskt problematiskt. Dessutom kanske jag mycket väl är beredd att betala mycket för fyrverkerier och öl inför nyårsafton, helt enkelt för att jag vill ha det, trots att detta kanske rentav är skadligt för både mig själv och miljön och därmed inte alls är vad jag egentligen behöver. Mest av allt kanske jag behöver luft att andas och vatten att dricka, men förmodligen är det inte dessa saker jag betalar mest för, eller är beredd att betala mest för. Att jag så inte gör eller inte är beredd att göra behöver 4 Se t ex Peter Haldéns Åtgärda klimatet för säkerhets skull (2009). 5 Därmed kommer denna idé i sig laddad med en etik, vilket kommer framstå klarare längre fram. 3

4 inte bero på att jag inte värdesätter det, utan på att jag t ex nu kan få det gratis på annat sätt (eller t.o.m. anser de vara nödvändiga allmäntillgängliga resurser som ska vara allas rättighet att kunna få tillgodosedda utan att behöva betala för det). Kanske är det mest intressanta att vi ännu inte kommit fram till, än mindre lyckats enas om, något svar på frågan om vad vi bör göra. Olyckligtvis tycks ett sådant svar många gånger ganska avlägset. Snarare verkar vi oeniga om det mesta på denna punkt, både globalt och lokalt ett fenomen som verkar utbrett bland såväl politiker och företagsledare (liksom många andra). Men varför är det då så? Om vetenskaperna eller marknaden ensamma skulle kunna ge oss svaren och lösa problemen, varför är då inte en lösning redan här? Anledningen till detta är, kort och gott, att problemet ifråga inte är ett problem uteslutande för dessa vetenskaper. Problemet ifråga har i mångt och mycket att göra med människors konflikterande värderingar och prioriteringar. Är det värt att offra regnskogen för att utrota världens fattigdom? Är det värt att kraftigt begränsa den enskildes rätt till privat ägande för att inte riskera kommande generationers möjligheter till fruktbara liv? Kort sagt gäller att vi utan antaganden om normer och värden inte kan besvara frågor om vad vi moraliskt sett bör göra. Vad detta visar på är att våra möjligheter att komma till rätta med miljöproblemen måste antas involvera miljöfilosofi och miljöetik. 6 När vi ställer oss frågan vad vi bör göra gällande exempelvis klimatförändringarna har vi nämligen att göra med en etisk, tillika normativ, fråga. 7 Vi frågar helt enkelt efter (i) en handlingsåtgärd, d v s ett handlingsval, som är det rätta i detta avseende, och (ii) en förklaring till varför just denna handlingsåtgärd faktiskt är den riktiga. Och det studium inom vilket ett svar till sådana normativa frågor går att finna är just etiken. Observera också att även om vetenskaperna ger oss verktyg för att analysera och utveckla de medel vi behöver för att nå uppsatta mål, så ger de oss inga verktyg för att analysera och utveckla dessa mål. Snarare bygger dem på just sådana mål (ja, vad annars är det som driver vetenskapen framåt?). Filosofin och inte minst etiken fokuserar, å andra sidan, på just den senare uppgiften på att studera och analysera målen i sig. Notera vidare att den nämnda klimatproblematiken utgör ett exempel på de problem som berörs inom miljöetiken. Eftersom "miljön" ju inbegriper mer än bara klimatet finns det andra problemområden som här likväl diskuteras: resurshushållning, djurs välfärd, regnskogsskövling, artutrotning, framtida generationer och utfiskning, för att nämna några. 8 6 Förstås involveras också miljöekonomi, miljöpolitik, miljörätt och miljöpsykologi med mera. 7 Normativitet behöver dock inte alltid vara av etiskt slag. En fråga kan vara t ex juridiskt normativ (hur bör jag agera enligt Sveriges lagar?) eller socialt normativ (vilka kläder bör jag bära på en begravning?). När vi frågar vad vi bör göra åt miljöproblem är det dock underförstått att vi har att göra med etisk normativitet. Klart är ändå att vi ofta baserar andra normer (t ex juridiska lagar) på de etiska normer vi kan fastställa eller enas om. 8 Intressant är också att miljöetiken inte blir irrelevant om klimatproblemen, måhända mot förmodan, skulle visa sig vara irreella. Klimatförändringarna utgör främst ett exempel på en situation där miljöetiska frågor aktualiseras. Miljöetiken som studium, med syfte att finna svar på vad vi bör göra med avseende på miljöproblem, är alltså betydelsefull till och med i det fall vi inte skulle finna några miljöproblem. 4

5 SAMMANFATTNING Huvudfrågan inom miljödebatter av olika slag är vad vi bör göra för att undkomma och lösa diverse oönskade tillstånd. Denna fråga är i sig åtminstone delvis etisk inte minst på så vis att vi med hjälp av etikens verktyg kan avgöra vad som initialt är ett problem och kan således inte besvaras utan att vi också reder ut en hel del etiska spörsmål. Bakom varje resonligt beslut ligger också någon idé om vad som bör göras eller vad som är värdefullt. Eftersom dessa idéer är etiskt normativa/evaluativa gäller att alla resonliga beslut på ett eller annat sätt måste ha en eller annan etisk grund. Detta är också i huvudsak vad som gör miljöetiken relevant när det kommer till den allmänna miljödebatten. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Till vilken grad skulle du säga att miljöetiken är relevant när det kommer till förståelsen av dagens miljöproblem? Hög? Låg? 2. Hittar du fler sätt, på vilka miljöetiken är relevant för miljöfrågorna, andra än de jag tar upp här? 3. Har läsandet av detta första avsnitt förändrat din initiala uppfattning? Förklara! VIDARELÄSNING För den som vill sätta sig in de empiriska fakta som ligger till grund för den bredare klimatdebatten rekommenderas den av Forskningsrådet Formas utgivna antologin Osäkrat klimat - Laddad utmaning 1.2. Miljöetikens innebörd vad är miljöetik för något? (2009). För en vidare syn på etikens relevans för miljödebatten, se t ex Folke Tersmans bok Tillsammans (2009), och John Broomes text "The Most Important Thing about Climate Change" (2010). Som titeln antyder syftar denna bok alltså till att kommunicera allt vad miljöetik innebär. Kortfattat kan sägas att miljöetiken är en tillämpning av etiken på miljöns område. 9 För att fullt ut förstå vad miljöetik handlar om bör man därför först se till att vara på det klara med vad etik är, mer generellt, samt vad som egentligen åsyftas med "miljö". Om vi börjar med innebörden av "miljö", så åsyftar man med denna term oftast samma sak som med "omgivning" eller "omgivande förhållanden", inte minst gällande samspelet mellan däri verkande system, människor, djur, växter och andra organismer. I grova drag kan sägas att "miljö", som termen används i detta sammanhang, är synonymt med "natur", vilket alltså är tänkt att referera till hela det omfattande system av levande och icke-levande företeelser på jorden. 10 Etiken (eller, om så vill, moralen 11 ) är å sin sida en del av filosofin som, i grova drag, utgör studiet av normer, d v s handlingsföreskrifter, och värderingar. Sammantaget kan sägas att etiken utgör studiet av vad som är rätt/fel och bra/dåligt. Det är här viktigt att notera att den innebörd hos "rätt", "fel", "bra" och "dåligt" etc. som vi i etiken intresserar oss för inte skall förväxlas med den innerbörd dessa respektive termer har inom andra områden, som t ex inom juridiken. 12 Att någonting är 9 Vissa använder termen "miljöetik" för att referera till en specifik typ av etiska teorier, på motsvarande sätt som man använder t ex "deontologisk etik" eller "konsekventialistisk etik" (som vi senare i boken skall bekanta oss med), snarare än för att referera till ett visst tillämpningsområde, som jag gör här. Detta första förfarande tycker jag är missvisande, även om det inte är avgörande för debatten, eller för förståelsen av ämnet som sådant. Då jag vill hänvisa till den typ av teorier som tar miljön som utgångspunkt, ska jag säga "direkt miljörelaterade teorier". 10 I vissa sammanhang exkluderas människan från begreppet natur, medan det i andra sammanhang antas att både människan och det av människan skapta (såsom alltifrån pyramider till golfbanor och skyskrapor) inkluderas i naturbegreppet. Vi skall i nästa kapitel diskutera olika typer av sådana natursyner, och vad dessa i sig kan ha för innerbörder för miljöetiken. Min förhoppning är att den redogörelse som ges i denna bok, för miljöetik som ämne, inte är avhängig någon specifik innebörd av "miljö". 11 Oftast använder man "etik" som synonymt med "moral", vilket också jag skall göra här. 12 Se t ex Jonas Ebbessons text Rättigheter i den juridiska praktiken (2002) för en inblick i miljöjuridiken. 5

6 juridiskt riktigt eller tillåtet, eller enligt vissa sociala normer och värderingar är accepterat eller bra, utesluter nämligen inte att det moraliskt sett kan vara fel eller dåligt. Att stening till döds skulle vara tillåtet enligt vissa juridiska och sociala systemen som återfinns i vissa av världens länder utesluter alltså inte att stening till döds skulle vara moraliskt förbjudet även i dessa länder. Att köttätande är både lagligt och socialt accepterat i Sverige betyder inte heller att det är moraliskt acceptabelt. 13 Knyter vi ihop säcken kan vi säga att miljöetiken utgör studiet av normer och värderingar när det gäller just miljörelaterade frågor. Givet denna karaktärisering betraktas miljöetiken här i huvudsak som en sorts tillämpad, eller ibland kallad praktisk, etik. Vi tar alltså de läror om riktighet och värde, som etiken tillhandahåller, och tillämpar dem på ett problemområde (i detta fall miljön) för att se vad dessa säger d v s vilka rekommendationer och handlingsvägledningar de ger oss. Vad är egentligen det rätta att göra med avseende på de olika miljörelaterade problemen? Ja, detta är kanske den mest grundläggande frågan för miljöetiken. I och med detta kan man säga att miljöetiken går i samma spår som andra typer av tillämpad etik, såsom t ex medicinsk etik, som utgör tillämpningen av etik på medicinens område, där man alltså frågar sig vad som är det rätta att göra med avseende på medicinska problemställningar. Precis som medicinsk etik är ett samlingsstudium omfattande en uppsjö mer specifika områden, som t ex abort, dödshjälp och prioriteringsfrågor etc., innefattar miljöetiken en mängd mer avgränsade problemområden såsom t ex djurhantering, klimatförändringar, kärnavfallsförvaring etc. Exempel på tillämpningsområden som är nära besläktade med miljöetiken är populationsetiken (som rör vad som är rätt och fel att göra vad gäller diverse befolkningsfrågor) och bioetiken (som rör frågor om vad som är rätt och fel att göra när det kommer till våra möjligheter att förändra och modifiera levande organismer). Med detta sagt är alltså miljöetiken ett tämligen brett och innehållsrikt studium, vilket också lär framgå under läsandet av denna bok. Det är dock inte bara så att miljöetiken är ett brett studium det spänner nämligen också över ett brett område, rums- och tidsmässigt. Miljöproblem är ju sällan nationsbundna, och än mindre lokala. Om ett kärnkraftverk havererar i Ukraina kan Sverige drabbas av radioaktivitet. Om freoner släpps ut i Europa kan det tunna ut ozonlagret över Australien. Och så vidare. Eftersom miljöetiken rör just miljöproblem, och eftersom miljöproblem ofta är av global karaktär, så måste problemen ofta lösas på global nivå. Därmed betraktas miljöetiken ofta som en s.k. global etik. 14 Detta gör också miljöetiken aningen speciell, eftersom långt ifrån alla etiska tillämpningsområden spänner lika vitt 13 Som vi ska se i bokens nästa del är detta en uppfattning som den etiska relativismen ej helt håller med om, då den just gör gällande att moralisk riktighet beror på de normer som accepteras i det samhälle man tillhör. 14 Se t ex Peter Singer (2002), Robin Attfield (2003: kap 6), David Kronlid (2005: kap 6), Torbjörn Tännsjö (2008) samt Folke Tersman (2009). 6

7 över vår planet. Andra exempel på globalt etiska problem är sådana rörande mänskliga rättigheter, krig, svält och fattigdom, eftersom dessa problem som oftast också kräver lösningar på global nivå. 15 Den tillämpade etiken, som man alltså kan säga att miljöetiken i huvudsak tillhör, är ändock tätt sammankopplad med några andra etiska underavdelningar. Därför är vi, då vi sysslar med miljöetik, tvungna att förstå oss på dessa i åtminstone viss mån. Vi är helt enkelt i behov av en del verktyg som dessa andra discipliner tillhandahåller. Den ena av dessa underavdelningar till etiken kallas normativ etik, inom vilken de olika normativa teorierna studeras teorier som söker fastställa och redogöra för vilka normer, eller med andra ord handlingsföreskrifter, som är de korrekta. Det ter sig ganska självklart att vi utan de normativa teorierna inte skulle kunna bedriva någon tillämpad etik för vad är det vi annars skulle tillämpa på det problemområde som upptar vår uppmärksamhet, som i detta fall miljöområdet? Som avslöjas i och med förekomsten av "de olika normativa teorierna" ovan gäller att det alltså figurerar inte bara en normativ teori utan snarare flera konkurrerande sådana d v s flera teorier som ger alternativa svar på frågan om hur vi bör handla och leva våra liv, samt olika förklaringar till varför just dessa respektive svar skulle vara riktiga. Faktum är att man ännu inte är enig om vilken teori (om någon) som är den korrekta, och/eller om man någonsin kommer kunna bli det. Detta är ungefär på samma sätt som man inom politiken inte är ense om vilken idolologisk grund som är den rätta (eller ens vilket samhälle som är det bästa) vilket också är skälet till att man idag finner flera rivaliserande politiska partier. Det råder med andra ord ingen konsensus rörande svaren på de normativt etiska frågorna. Därmed är det kanske inte heller så konstigt att vi finner denna mångfald av alternativa normativa teorier. 16 Vid sidan av den tillämpade etiken och den normativa etiken, betraktade som avgränsade (om än också angränsande) studieområden, finner vi metaetiken (ibland även kallad värdeteorin). Inom denna finner vi dels en ontologisk, eller metafysisk, gren inom vilken moralens egentliga natur studeras. Vad är värde egentligen, och vad är en norm? Finns etiska normer och värden oberoende av oss människor som upplever dem, likt naturlagar i vårt fysiska universum? Eller är de konstituerade, d v s skapade av oss (kanske likt ett lands lagar) och således icke oberoende av oss människor? Är de objektivt och absolut giltiga, eller är de subjektiva tillika relativa, varmed det kanske är upp till var och en att avgöra vad som är rätt/fel respektive bra/dåligt? Ja, sådana frågor undersöks inom metaetikens ontologiska avdelning. Därutöver finner vi inom metaetiken också en s.k. semantisk gren, där man studerar det moraliska språkets innebörd, d v s meningen hos de moraliska termerna, som t ex "bra", "dåligt", "rätt", "fel", etc. Vi använder ju uppenbarligen sådana 15 Miljöetiska spörsmål kan förstås också vara lokala snarare än globala. Ett exempel är då någon funderar över sina moraliska skäl att avlägsna eller inte avlägsna en myrstack från sin tomt, exempelvis genom uppeldning. 16 Å andra sidan kan förklaringen gå i omvänd riktning: kanske beror mångfalden av etiska teorier, liksom oenigheten rörande riktigheten hos dem, på att etiken inte är absolut eller universell, eller att det helt enkelt inte finns etiska fakta överhuvudtaget? Detta är en fråga jag inte skall befatta mig med i denna bok. 7

8 moraliska termer, men vad betyder de? Vad är det vi säger och refererar till när vi använder dem? En tredje gren inom metaetiken är epistemologin, mer klarspråkigt kallat kunskapsteorin, inom vilken man studerar om och hur vi kan få kunskap om dessa etiska normer och värden, givet deras natur (vilken den nu är). Vad kunskap är, och hur skaffar vi den, är exempel på frågor av mer generell kunskapsteoretisk karaktär som man ställer sig inom den epistemologiska grenen av metaetiken. Den tillämpade etiken och den normativa etiken är sammantaget, till skillnad från vetenskaperna (som brukar särskiljas från filosofin och därmed etiken), normativa snarare än deskriptiva. Vetenskaperna är huvudsakligen deskriptiva i den mening att de syftar till att ta reda på hur världen, och saker i den, faktiskt är, till skillnad från dessa etiska avdelningar som å sina sidor är normativa i den mening att de syftar till att ta reda på hur världen, eller snarare saker i den, borde vara. Därmed är det förstås inte sagt att alla delar av filosofin, eller etiken för den delen, är normativa. Metaetiken, å sin sida, är nämligen en i huvudsak deskriptiv del av etiken, då de frågor som därinom berörs (vad är värde?; i vad består normer?; vad betyder de etiska termerna?; hur kan vi få kunskap om dem?) har att göra med hur vissa saker och ting (d v s etiska sådana) är snarare än borde vara. 17 Givet att miljöetiken i huvudsak är en sorts tillämpad etik, sammantaget med att detta är en bok i just miljöetik, följer att vi här inte ska fokusera på mer än vad som krävs vad gäller den normativa etiken och metaetiken. Därmed är det inte sagt att vi inte kommer komma in på sådana frågor. Snarare tvärtom. Kopplingen mellan de olika etiska grenarna, d v s mellan metaetiken, den normativa etiken och den tillämpade etiken, är i grund och botten oundviklig. Dock antas ofta metaetiska frågor vara logiskt oberoende av frågor inom den normativa och tillämpade etiken, även om gränsen dem emellan inte är glasklar. Tanken är att oavsett vilken metaetisk inriktning man anammar så kan man bedriva både normativ och tillämpad etik. Oavsett vad vi anser om etikens natur, betydelsen av de etiska termerna, eller möjligheten till kunskap om normer och värden, så kan vi diskutera frågor om vad som kännetecknar moraliskt riktigt handlande, liksom frågor om vad vi bör göra i diverse problemsituationer. Innan vi går vidare kan vi tydliggöra de etiska underavdelningarnas inbördes förhållanden, samt visa hur dessa förhåller sig till filosofin och vetenskaperna i stort, genom en illustration. Om vi, som sig bör, särskiljer filosofin från vetenskaperna (utan att därmed förtydliga vetenskapens innehåll), och bekänner att etiken inte är det enda filosofiska studiet, kan denna illustration (om än grovt förenklad) se ut så här: Ibland pratas också om "deskriptiv etik", och då avses studiet av hur och vilka normer och värderingar som folk faktiskt följer, oavsett om dessa är de mest rimliga eller inte. Detta är följaktligen inte någon genuin etik, utan snarare en form av socialantropologi, och skall därför inte behandlas vidare i denna bok. 18 När vi nu sett hur mångfacetterad miljöetiken är och hur många andra delområden av filosofin än just etiken som den knyter an till, är det inte helt förvånande att man ibland talar om miljöfilosofi snarare än miljöetik. 8

9 VETENSKAP FILOSOFI Etik Metaetik Normativ etik Tillämpad etik Semantik Ontologi Epistemologi Huvudsakligen deskriptiv Huvudsakligen normativ SAMMANFATTNING Etik är läran om normer och värderingar, och kan delas in i områdena metaetik (om normers/värdens natur, det etiska språkets innerbörder, samt våra möjligheter att nå kunskap om dessa), normativ etik (om de substantiella påbuden hos normerna), samt tillämpad etik (om de normativa teoriernas rekommendationer vid tillämpning på praktiska problem). Miljöetiken är huvudsakligen en bland flera grenar av den tillämpade etiken, med det primära syftet att ta reda på vad etiken ger för påbud rörande just miljöproblem, samt (eventuellt) vad miljöproblemen kan lära oss om etiken som sådan. Miljöetiken brukar anses vara en global etik då de problem den berör oftast spänner vitt över vår jord. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Vad kännetecknar etik i allmänhet och miljöetik i synnerhet? Nämn några andra områden än miljön, som etiken kan tillämpas på. 2. Vad gör etiken till ett huvudsakligen normativt studium, och hur skiljer sig ett sådant från ett deskriptivt studium? 3. Vad är din metaetiska uppfattning: Är moralen enbart ett mänskligt påhitt, eller är den kanske lika verklig som naturlagarna? VIDARELÄSNING För den som vill lära sig mer om metaetik rekommenderas Lars Bergströms Grundbok i värdeteori (1992). En allmän miljöetikbok (på engelska) att rekommendera är Joseph DésJardins Environmental Ethics (2012). För en fördjupad redogörelse för miljöetiken rekommenderas Environmental Ethics på Stanfords webbaserade uppslagsverk: Miljöetikens framväxt hur har vi hamnat här? De drag som återfinns inom miljöetiken, och som i viss mån särskiljer den från andra etiska tillämpningsdiscipliner, kan sägas ha uppkommit som en reaktion mot tidigare etiska studier. Tidigare hade de etiska debatterna nämligen fokuserat på människor och mänskliga intressen. 19 Många, varibland Aldo Leopold, Rachel Carson och Arne Naess m fl., menade dock att de föregående traditionella normativa teorierna helt missade många väsentliga aspekter då de tillämpades på miljöområdet. På 1970-talet, som kan sägas utgöra startskottet för miljöetiken som akademiskt studium, fick nya idéer fäste i debatten, som syftade till att fylla dessa uppmärksammade luckor. Dessa nya idéer rörde främst frågor om vad som har moralisk status och om vad som har värde, men också om framtida generationer och våra skyldigheter gentemot dessa ifrågasatte Richard (Routley) Sylvan och Val (Routley) Plumwood 20 den dessförinnan dominerande människocentreringen inom etiken genom att, i ett numera känt tankeexperiment som kommit att kallas Den sista människan (efter engelskans Last Man), ställa frågan: Skulle den sista 19 I och med detta brukar sådan etik, som studerar just mellanmänskliga relationer, ibland kallas humanetik. 20 Namnförvirringen beror på att de båda en gång var gifta, och därefter gifte om sig och då bytte efternamn. 9

10 människan på jorden begå något moralisk felsteg om hon tog kål på allt annat levande på jorden innan hon själv dog? Sylvan och Plumwood menade att svaret på denna fråga måste vara ja, och att etiken således inte kan centreras kring människor och deras intressen besvarade J Baird Callicott, som gick i samma spår som Sylvan och Plumwood, deras fråga i tankeexemplet genom att argumentera för att vad som står i centrum för etiken inte är enskilda människor, eller individer överhuvudtaget, utan snarare ekosystemen som helhet, vari både människor, djur och växter är medlemmar. Gemensamt för Sylvan, Plumwood och Callicott var att de menade att dessa nya idéer krävde en revidering av de tidigare traditionella etiska teorierna, eller till och med ett avståndstagande från dem, samt skapandet av nya direkt miljöetiska teorier. Andra tänkare, som t ex John Passmore och Peter Singer, ansåg däremot att de traditionella moralteorierna mycket väl kunde hantera också de nya etiska frågor som restes av nyuppkomna problemsituationer såsom miljöförstöring etc. Snarare än att åsidosätta de traditionella etiska teorierna till förmån för nya miljöetiska teorier förordade de istället en utvidgning vad gällde tillämpningarna av de redan befintliga teorierna. Exempelvis menade Singer att utilitarismen, som den teori han förespråkar än idag, kan tillämpas på och ge vägledning i miljöetiska frågor, även om han så gick i den 200 år tidigare utilitaristen Jeremy Benthams fotspår och menade att etiken bör utvidgas så att inte bara människor utan alla kännande varelser tas moralisk hänsyn till. 22 Resultatet av denna utveckling är att vi idag har en spridd skur av åsikter och idéer både om hur miljöetiken skall bedrivas och om vad som är dess egentliga innehåll och syfte. Verksamheten som sådan är med andra ord långt ifrån fullbordad, och mycket lär hända inom den närmaste framtiden. Min gissning är att studiet som sådant kommer att bli bättre strukturerat och uppstädat, och inte lika rörigt som idag. Tills dess får vi hålla ut med vad vi har och försöka förstå oss på ämnet utifrån denna bakgrund, samt själva göra vad vi kan för att bidra till en sådan utveckling. Min förhoppning är att denna bok kan utgöra ett sådant bidrag. Som studium är miljöetiken alltså tämligen ung. Andra etiska tillämpningar, t ex rörande politik eller samhälleliga utformningar, eller människors behandling av varandra i diverse avseenden, sträcker sig längre tillbaka i tiden. Vad beror då detta på? Förmodligen har det sin grund i att etiska frågor ofta uppstår först när någon form av konflikt mellan värderingar uppstår. Det är vanligt att vi ställer oss de etiska frågorna först när vi medvetandegörs om ett visst sakförhållande som intuitivt uppfattas som problematiskt, som t ex att gäss faktiskt verkar lida när vi tvångsmatar dem för att vi ska få den gåslever vi vill ha. I detta fall verkar värderingen att gässens lidande är något dåligt (enligt 21 Ett liknande argument för värdet hos naturliga saker, oberoende av mänsklig medvetenhet om dem, hade visserligen framförts tidigare av George Edward Moore ( ) i boken Principia Ethica (1903), men det var Routleys exempel som drog igång den miljöetiska debatten om samma spörsmål. 22 Huruvida de teorier, som jag nedan ska kalla direkt miljöetiska teorier, i själva verket utgör nya normativa teorier, eller enbart utvidgningar av de traditionella teorierna, skall vi återkomma till längre fram. 10

11 vissa av oss) komma i konflikt med värderingen att gåslever är något bra (enligt vissa, om än kanske andra, av oss). När jag däremot drar min kniv över en porslinstallrik för att dela matbitarna på den, då ställer vi oss ingen etisk fråga eftersom vi inte tror att det finns några värderingskonflikter i situationen! Om värderingen att porslin bör hanteras högst varsamt däremot skulle få stor spridning, för att det t ex skulle visa sig att porslin har intressen (vilket förstås verkar föga troligt), skulle förmodligen en porslinsetik uppkomma, d v s en tillämpning av etiken på porslinets område. Tills den dagen är kommen gissar jag hur som helst att det främsta som etiken berör, i detta avseende, är vad som ligger på våra porslinstallrikar (samt hur detta produceras och transporteras). Vår kunskap om miljörelaterade problem, som miljöetiken är kopplad till, har vunnits ganska nyligen. Kanske fanns det ingen risk för 2000 år sedan att ett påtagligt antal djur- och växtarter skulle utrotas dagligen p.g.a. mänskliga aktiviteter, eller att människan som kollektiv skulle ha kapacitet att rubba hela jordens klimat. Inte heller tycks det ha funnits någon risk för utfiskning eller massiv regnskogsskövling. Än mindre fanns möjligheten för oss att då få kunskap om hur det faktiskt låg till. Det är först under de senaste århundradena som människans aktiviteter på allvar lett till sådan påverkan, liksom vår kunskap därom, vilket också möjliggjort en medvetenhet om de etiska frågor som kan relateras där jämte. Till skillnad från de miljörelaterade spörsmålen fanns det dock även för 2000 år sedan mellanmänskligt interagerande, d v s människor som handlade med och mot varandra, vilket möjliggjorde eventuella problem. Detta gav i sin tur upphov till ställandet av etiska frågor på just dessa områden om hur människor bör bete sig och handla mot varandra. Därmed är det begripligt att sådana direkt människocentrerade tillämpningsområden (eller människocentrerade perspektiv överhuvudtaget) har än längre historia än miljöetiken. Det är därför inte konstigt att sådana människocentrerade etiska teorier har varit de som haft störst inflytande på, och i hög grad format, de etiska disciplinerna och verksamheterna såsom de ser ut idag. Om vi blickar framåt är det heller inte otroligt att nya tillämpningsområden kommer att uppstå i takt med att nya interaktionsområden möjliggörs. Exempelvis kommer kanske rymdetik bli ett hett ämne så snart våra möjligheter att agera i och påverka delar av rymden ökar till en grad som nu kanske inte ens är tänkbar. Men innan vi är där kanske man kan fråga sig varför vi ens ska ställa oss etiska frågorna på detta område. Självklart kan man göra det antingen för intellektuell stimulans, eller i förebyggande syften, eller för att det kan ge utslag som är relevant för de områden vi idag fokuserar på. I övrigt tycks det begripligt varför vi inte fokuserar på att finna lösningar på problem som ännu inte uppstått. Vi verkar ha tillräckligt med problem att ta oss an redan nu. Av allt detta att döma är det, oavsett vad, spännande att fråga sig huruvida de normer och värden vi (var och en eller kollektivt) idag tar för givna är sådana som vi själva valt efter att ha reflekterat över dem. Förmodligen är det ytterst få av oss som faktiskt anammat våra åskådningar på en sådan 11

12 basis snarare lär de flesta av oss ha våra, åtminstone initiala, uppfattningar enbart som ett arv av vår uppfostran och historia. Därför borde det, för de flesta, vara spännande att sätta sig in i miljöetiken. När man gör det lär man nämligen slås av varifrån så många av ens uppfattningar verkar komma, och hur många av dem som inte alls är så välgrundade som man kanske vill tro. 23 Jag skall dock inte i denna bok ge någon uttömmande redogörelse för miljöetikens historia, eftersom många tillräckliga sådana redan finns på andra håll (om än kanske ej på svenska). 24 Däremot hoppas jag att denna bok ska kunna erbjuda en tillräcklig inblick i det miljöhistoriska sammanhanget. SAMMANFATTNING Miljöetik som ämne har uppstått och utkristalliserats mot bakgrund av dels insikter om påtagliga miljöproblem (i form av värderingskonflikter djur/natur och människa/kultur emellan), dels påstådda brister hos mer traditionella etiska teorier och diskurser (som varit mer människocentrerade). Ämnet tar sin riktiga början som akademisk disciplin på 1970-talet, och är således yngre än många andra etiska avdelningar (varför det kanske inte är så konstigt att ämnet är ganska ouppklarat på sina håll). DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Vad (tror du) är anledningen till att vi överhuvudtaget har börjat ställa oss miljöetiska frågor? Vad kan tänkas vara anledningen till att inte alla tycks medvetna om det som vissa anser vara allvarliga miljöproblem? Diskutera! 2. Vad är ditt svar i tankeexperimentet Den sista människan? Hur motiverar du ditt svar? 3. En fråga att komma tillbaka till allteftersom läsandet går vidare: Hur tror du att miljöetiken kommer utvecklas framöver? Kommer en framtida rymdetik kanske att betraktas som en vidare utvidgning av miljöetiken? VIDARELÄSNING För en historisk framställning av miljöetikens utveckling, se t ex Sverker Sörlins bok Naturkontraktet (1991). Se också Rachel Carsons Tyst vår (1962) för en bild av miljörörelsens startskott. För en 1.4. diskussion Bokens om syfte det eventuella och fortsatta behovet av att upplägg utvidga de traditionella moralteorierna för att kunna hantera miljöproblemen, se t ex Richard (Routley) Sylvans "Is There a Need for a New, an Varför Environmental, ska man då Ethic?" studera (1973). miljöetik? Även om vi inte skulle lyckas enas fullt ut om vilken (om någon) etisk teori som är den riktiga, så kan själva studiet av etiken vara fruktbar. Vi kan bli bättre på att förstå oss själva och våra egna resonemang, samt förstå våra meningsmotståndare. Vi kan också därigenom, som antyddes ovan, lättare utvärdera våra befintliga ståndpunkter och värderingar, samt se i vad vi eventuellt brister eller om vi överhuvudtaget är konsistenta. Vi kan kanske också, i och med den etiska verksamheten tillsammans med både meningsfränder och -motståndare, komma att åtminstone närma oss den korrekta moralen, eller i alla fall en ståndpunkt som efter noggrant övervägande är mer tillfredsställande för fler av oss. I den mån vi har ambitioner att inte bara förstå utan även praktiskt göra något åt miljöproblemen lär det miljöetiska studiet också göra oss mer rustade för en sådan uppgift. Vi kan därtill genom miljöetisk verksamhet komma att finna åtgärder som borde vidtas oavsett vilken moralteori som är den korrekta, om teorierna på miljöområdet visar sig peka i samma riktning. 23 Detta knyter an till den diskussion om s.k. natursyn, d v s olika perspektiv på människans plats i naturen, som vi skall återkomma till i nästa kapitel. 24 Se t ex Eckersely (1992), Attfield (2003) samt DesJardins (2012). 12

13 Ett annat skäl till att studera miljöetik skulle kunna vara att man därigenom också får en djupare förståelse för etiska frågor över lag. En vanlig uppfattning hos dem som första gången tar sig an etiska frågor är att det inte egentligen finns några sanna svar till dem att det är upp till individen själv att avgöra vad som är rätt eller fel. Att fördjupa sig i miljöetik ger en möjlighet att utmana sådana uppfattningar, eller vilka initiala moraluppfattningar man än har. Vidare är ju miljöetiken ett etiskt tillämpningsområde, som lär göra oss mer förtrogna också med andra etiska tillämpningsområden. Sen kan det ju förstås också vara kul i sig att sätta sig in i miljöetiska spörsmål, även om man inte skulle tro sig ha någon nytta av det i förlängningen. Sen finns det förstås mer indirekta fördelar med att läsa miljöetik. De flesta studenter som kommer i kontakt med miljöetik gör det i ett tvärvetenskapligt sammanhang, där ett miljöetikmoment ingår endast som ett av flera moment. Därmed är det kanske inte så underligt att många frågar sig vad de, för sin privata del, egentligen ska med miljöetiken till. Men även om man aldrig velat bli NHL-proffs, dansare eller gymnastiklärare så borde man kunna medge att gymnastiklektionerna i grund- och gymnasieskolan varit indirekt givande. Och även om man heller aldrig velat bli matematiker eller ekonom så kan man väl likväl medge att matematiklektionerna har givit förutsättningar att utvecklas intellektuellt på andra plan. På motsvarande sätt tror jag också att det är med miljöetik, liksom många andra till synes "onödiga" ämnen. I denna första del har vi nu skaffat oss viss bekantskap med miljöetikens historia, syften och relevans, och skall härnäst, i kapitel 2, diskutera miljöetikens grundbultarr, vilket kommer vara till stor hjälp då vi vill finna ett för miljöområdet relevant svar på den mest grundläggande etiska frågan, den om vad vi bör göra. Ja, denna fråga hoppas jag kunna hjälpa dig som läsare att få rätsida på. SAMMANFATTNING Man kan få ut mer än bara etisk förståelse av att studera miljöetik. Förutom förståelse av de värdegrunder som ens egna och andras handlande och beslut (ofta) baseras på, kan man också lättare nå förståelse av varför vi ännu inte lyckas löst miljöproblemen samt vad som (i dessa avseenden) behöver göras. Syftet med denna bok är, både direkt och indirekt, att förmedla sådana färdigheter genom en genomgång av allt det som miljöetiken har att erbjuda från början till slut. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Efter att nu ha läst bokens första kapitel, vad skulle du säga är det starkaste (om än enligt dig kanske fortfarande svaga) skälet till att studera miljöetik? Håller du med om de skäl som anges i detta avsnitt? 2. Vilka är dina initiala etiska åsikter? Tänk igenom dem så gott du kan. Varifrån kommer dem? Är de sådana du är medveten om att du ärvt från din omgivning, eller har du erhållit dem genom egna oberoende eftertankar? 3. Några allmänt etiska frågor: Konsumerar vi för mycket? Bör vi avstå från att skaffa barn, eller är det var och ens rättighet att skaffa så många man själv vill? På vilka idéer grundar du dina svar? VIDARELÄSNING För den som vill se fler exempel på att läsa en bok som denna, eller miljöetik som ämne, rekommenderas den av David Keller editerade texten Why Study Environmental Ethics, som består av ett otal korta texter från olika miljöetiker. För en fördjupad överblick av miljöetiken i sin helhet rekommenderas återigen artikeln Environmental Ethics på Stanfords webbaserade uppslagsverk: 13

14 2. MILJÖETIKENS GRUNDBULTAR När vi bedriver miljöetisk verksamhet, d v s när vi tillämpar våra etiska teorier på miljörelaterade problem för att finna vägledning i vårt handlande, är det viktigt (och pedagogiskt lämpligt) att vi förstår denna verksamhets grundläggande beståndsdelar. Givet den karaktärisering vi ovan gjort är det, till att börja med, rimligt att betrakta miljöetiken som i grova drag (i) tillämpningar av (ii) normativa teorier på (iii) miljöetiska problem. För att de normativa teorierna skall kunna ge oss vägledning i vårt handlande finner jag det rimligt att vi, allra först, tar oss an vad dessa teorier säger i detalj på ett antal delområden. Varje normativ teori består nämligen av en mängd komponenter, d v s uppfattningar eller påståenden, som var och en för sig har något att göra med någon etisk aspekt. Några av dessa komponenter ska vi bekanta oss med i detta kapitel. De grundbultar jag här kommer att ta upp rör agentskap (vilka är det som etiken ställer krav på?), natursyn (hur hänger människa och kultur ihop med djur och natur?), moralisk status (vilka eller vad är det som skall tas direkt moralisk hänsyn till?), samt axiologi (vad är det som har värde?). Som vi skall se finns det olika teorier och idéer kring mer eller mindre alla dessa element, förutom kring den rörande moraliskt agentskap, som jag väljer att beröra allra först Agentskap vilka har ett moraliskt ansvar? En av de frågor som kan vara viktigast att klargöra i ett tidigt stadium rör vem eller vilka som etiken ställer krav på, d v s vilka som överhuvudtaget kan hållas moraliskt ansvariga, eller agera moraliskt rätt/fel. Ja, vem eller vilka är det som utgör moralens s.k. agenter? 25 Till att börja med vet vi att inte allt och alla kan betraktas som moraliska agenter, d v s agera rätt/fel. Inte allt kan åläggas ett moraliskt ansvar. Ett bord kan det inte, förmodligen inte heller en fågelunge eller ett spädbarn. Men vilka är då de relevanta egenskaperna för att någon/något ska kunna åläggas ett sådant ansvar? Är det enbart människor som har ett moraliskt ansvar, eller kan också djur ha det? Här bör vi påminna oss om att etiken, och främst de normativa teorierna, syftar till att göra reda för vad ett moraliskt riktigt handlande består i, samt tillhandahålla handlingsföreskrifter som (i åtminstone viss mån) syftar till att vägleda vårt handlande. Det stoff som etiken rör utgörs alltså huvudsakligen av handlingar, snarare än vad som helst. Det är ju just handlingar som kan vara 25 Istället för moralens agenter talar man ibland om moralens subjekt. 14

15 moraliskt rätt eller fel. 26 Därmed är det föga överraskande att alla etiska teorier har det gemensamt att ett moraliskt ansvar endast hamnar på dem som har en förmåga till handlande. Handlingar brukar generellt kännetecknas som intentionella d v s avsiktliga beteenden, där denna avsiktlighet i sin tur inbegriper en form av rationalitet, d v s en förmåga att medvetet kunna utföra diverse gärningar i syfte att uppnå vissa mål. Av detta följer också att endast de som är kapabla att agera avsiktligt i någon mån också kan åläggs ett moraliskt ansvar i samma mån. Ett djur eller litet barn som inte har förmågan att agera avsiktligt kan därför heller inte agera omoraliskt (eller moraliskt för den delen). 27 Denna fråga, om vilka som har det moraliska ansvaret, är en av få inom etiken där man tycks vara ganska överens. Det förekommer sålunda ingen uppsjö alternativa teorier på just detta område. Beslutskapabla och medvetna människor samt vissa andra högt utvecklade djur 28 är de enda som tänks uppfylla kriteriet för moraliskt agentskap (av de varelser vi känner till idag). Därmed kan exempelvis inte övriga djur, växter, ekosystem, arter (eller människor, och människoapor etc., som saknar de relevanta egenskaperna) betraktas som agenter i det moraliskt relevanta avseendet. Sålunda, gissar jag, har både du och jag ett moraliskt ansvar som kanske leoparden på savannen saknar, hur brutalt vi än tycker att den dödar sin antilop. Detta eftersom den, av allt att döma, inte är kapabel att förstå vad den orsakar sitt byte. Kanske bör vi, när allt kommer omkring, betrakta agentskap som en fråga om grader snarare än allt eller inget. Ju mer förmögen man är till rationellt och avsiktligt beteende, desto större agentskap besitter man. Fortfarande gäller förstås att vissa miniminivåer av rationalitet och förmåga till handlande måste uppnås för att agentskap överhuvudtaget skall vara på tal, men en vuxen begåvad och bildad människa skulle oavsett (allt annat lika) besitta en högre grad av agentskap än en person som saknar någondera av dessa handlingsbefrämjande egenskaper. Sen är det också så att ju lägre grad av agentskap en individ besitter, desto färre alternativ har den. Tänk exempelvis på leoparden i exemplet ovan: Även om den i relevant mening skulle förstå vad den gjorde skulle det fortfarande vara ytterst tveksamt om den överhuvudtaget hade några rimliga alternativ för sitt födoinskaffande. En safariturist på savannen skulle (med största sannolikhet) ha alternativet att skaffa föda på ett sätt som inte innebar ett brutalt dödande av ett (säg utrotningshotat) djur, men detsamma gäller ju inte leoparden. Den har helt enkelt inte alternativet att komponera en matsäck på ekologiska och rättvisemärkta produkter. Snarare är det så att den i rimlig mening inte ens kan handla annorlunda än den gör, varför den i en mening inte ens kan betraktas som moraliskt ansvarig. 26 Att säga om annat än handlingar som t ex det att solen gått upp, att = 2 eller att jordbävningar inträffar etc. att det är moraliskt rätt (eller fel) är knappast fruktbart. 27 I linje med denna tanke går den sånär som allmänt accepterade idén att "bör" implicerar "kan" d v s att vi inte moraliskt kan påbjudas att utföra något som vi inte kan utföra (liksom att vi inte moraliskt kan förbjudas göra något som vi inte kan undgå att göra). 28 Exempelvis chimpanser, delfiner, grisar, elefanter, med flera. 15

16 Intressant här är att folk ibland, åtminstone enligt min egen erfarenhet, försöker reducera sitt egna moraliska ansvar i diverse situationer genom att helt enkelt reducera sin grad av agentskap antingen genom att göra sig som mer okunniga, irrationella eller handlingsinkapabla än vad de egentligen är. Att exempelvis inte vilja se en dokumentär som förtäljer att kläderna produceras i barnfabriker i Kina, eller att vilja supa ner sig helt inför utgången, gör en kanske mindre beslutskapabel inför dessa situationer. Kanske känner man också då att man oproblematiskt kan handla vilka kläder som helst, eller göra saker i fyllan och villan som man inte annars skulle ha gjort. Men det egentliga moraliska ansvaret och agentskapet är inte så lätt att skaka av sig. Det moraliskt relevanta är nämligen att man de facto var tillräckligt beslutskapabel inför valet att ej se dokumentären eller att inta den omåttliga mängden alkohol. Förvisso är det inte fastställt huruvida de som vi skulle vilja klassa som medvetna och beslutskapabla individer ens kan handla fritt i den mån som krävs för ett moraliskt ansvar. Enligt den psykologiska egoismen, exempelvis, är människan av biologiska (och för den delen psykologiska) skäl oförmögen att handla direkt för andra än henne själv, vilket av vissa tänks sätta våra idéer om moraliskt ansvar i gungning. Inom den större debatten kring fri vilja är man heller inte enig om människan (eller någon annan varelse för den delen) ens har en fri vilja i det avseende som tycks krävas för fritt avsiktligt handlande, vilket ju i sig antagits vara ett villkor för agentskap. Dessa frågor kan vi dock inte besvara inom miljöetiken, utan får för vår verksamhets skull lämna därhän, och kort och gott förutsätta att vi i (i en för etiken sett) relevant grad har en sådan förmåga. En sak man emellertid är enig om, är att moralens agenter inte är desamma som dess s.k. patienter. Det vill säga att det inte enbart är moralens agenter som skyddas eller omfattas av moralen. Detta ska förstås på motsvarande sätt som vi går med på att låta lagboken skydda och omfatta fler än enbart de som kan hållas ansvariga enligt densamma. Ett spädbarn eller en mentalt dysfunktionell människa, exempelvis, skyddas ju av lagboken utan att den kanske avkrävs allt som lagboken tar upp. Frågan om vilka som utgör moralens patienter, d v s som har s.k. moralisk status, skall vi behandla i en sektion som följer. Innan dess skall vi dock ta oss an frågan om s.k. natursyn. SAMMANFATTNING Då etiken handlar om vårt handlande är det inte så konstigt att moralens s.k. agenter (d v s de som kan ställas till svars etiskt) avgränsas till sådana som är kapabla att handla (d v s till medvetna och avsiktliga beteenden). Med tanke på detta krav är det inte underligt att agentskap brukar tillskrivas endast beslutskapabla människor, och vissa högt stående djur (t ex apor, delfiner, etc.). Moralens agenter, som vi diskuterat i detta avsnitt, skall dock inte likställas med moralens s.k. patienter (d v s de som har moralisk status), som vi skall diskutera i avsnitt 2.3. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Vilka är de enligt dig relevanta egenskaperna för att åläggas ett moraliskt ansvar? Stämmer din syn överens med den som presenteras i detta avsnitt? Om du tycker du att människan har en särskilt ansvar för de rådande miljöproblemen, vad beror det på? 2. Vad är det som gör att ex en fågelunge, jordbävning eller stol inte kan åläggas ett moraliskt ansvar? 3. Vad är det som skiljer moralens s.k. agenter från moralens s.k. patienter? Vad har de förstnämnda som de sistnämnda må sakna? VIDARELÄSNING 16 För ett fördjupande och problematiserande av detta med agentskap rekommenderas t ex Thomas Nagels Moralisk Tur (1979). Jonathan Glovers text Åskådare (1999) rekommenderas också, främst gällande vårt förminskande i hopp om att bli ansvarsbefriade.

17 2.2. Natursyn vilken är människans relation till naturen? I föregående avsnitt konstaterade vi att vi människor (eventuellt tillsammans med några andra varelser) är de enda som (så vitt vi vet) kan förstå sig på sitt handlande och varande i tillräcklig mening för att kunna åläggas ett moraliskt ansvar. Men hur ser relationen mellan människor, djur och natur ut i övrigt? Är människan i likhet med andra djur en del av och kanske till och med oskiljbar från naturen som holistiskt system? Eller är människan särkopplad från (den övriga) naturen? Och i kraft av vad är hon det i så fall? Är hon till följd av detta jämställd med eller upphöjd över naturen? Även om vi nu skulle veta vad etiken är, vad naturen är och vad människan är, så är det viktigt att vi också förstår oss på den syn vi själva har på människans förhållande till naturen. De flesta är eniga om att människan i åtminstone en mening är en del av naturen, i och med att hon evolutionärt stammar från den och i alla fall varit beroende av den. Mindre enig är man dock om, eller snarare i vilken mån, hon nu har lyckats fri- och oberoendegöra sig från och av naturen. Allt detta knyter an till en diskussion om s.k. natursyn, ett begrepp som innefattar våra attityder till och uppfattningar om naturen och vår relation till den. 29 Begreppet åsyftar alltså den uppfattning av naturens roll och beskaffenhet som en individ eller ett kollektiv har eller kan ha. En natursyn tänks också innehålla tankar om naturens egenskaper och dess (öm)tålighet inför förändringar. Till att börja med: Vad menas egentligen med "naturlig" respektive "artificiell"? Först och främst bör påpekas att inte allting som är naturligt per definition också är moraliskt bra eller värdefullt. Ett HIV-virus kan mycket väl betraktas som något naturligt utan att för den sakens skull klassas som värdefullt. En tsunami, jordbävning eller översvämning är likaså exempel på naturliga företeelser möjliga att betrakta som av moralisk ondo. I en mening är visserligen allt som finns naturligt, eftersom det ju finns (och sker) i enlighet med naturlagarna (om det nu inte också finns övernaturliga företeelser). I en mer fruktbar mening brukar man säga att en företeelse är naturlig om den uppkommit spontant, utan mänsklig påverkan. Ett berg eller en urskog utgör exempel på naturliga saker i denna mening. En företeelse brukar, å andra sidan, sägas vara artificiell om den uppstått till följd av direkt mänsklig påverkan (oavsett om den skulle kunna ha uppstått även utan mänsklig påverkan). Pyramider eller genmodifierat majs utgör exempel på något artificiellt. Å andra sidan är kanske denna bild förenklad. Kanske är allt detta, som Frederick Ferré föreslår, en fråga om grader; "En äppelträdgård är mer artificiell än en skog, men ett plastäpple är ju än mer artificiellt". 30 Med dessa beskrivningar tillhanda kanske man kan tycka att frågan om människans förhållande och relation till naturen är lätt att avgöra. Men åsikterna går isär. Jag gissar att de flesta tänker sig att 29 Se t ex Michael Stenmarks Miljöetik och miljövård (2000) samt David Kronlids Miljöetik i praktiken (2005). 30 Sid 22 i "Persons in Nature: Toward an Applicable and Unified Environmental Ethics (1996), min översättning. Som vi såg i bokens inledning tänker sig vissa att somliga av människan skapade företeelser, som t ex pyramiderna, är att klassa som en del av den övriga naturen. 17

18 vi människor är närmast väsensskiljda från (andra) djur, och inte minst växter. Det är i alla fall den bild jag själv uppfostrats med. Det har dock slagit mig att det är något underligt med denna syn. Gå till ett gym eller badhus, gå in i omklädnings- eller duschrummet. Fundera över, när du ser alla dessa nakna människor av olika stuk, vad som egentligen är så speciellt med dem (d v s oss). Är vi människor inte bara ett gäng apor som råkar ha fått vissa förmågor, varibland en mer utvecklad hjärna, som de andra aporna saknar? 31 Inom debatten förekommer det i huvudsak tre typer av natursyner; snäv, vid och mixad. Varje fullfjädrad miljöetisk teori knyter implicit eller explicit an till någon av dessa syner. Enligt s.k. snäv natursyn är människan helt och hållet en kulturvarelse, d v s skiljd från och höjd över naturen. Denna syn kan nog sägas vara den mest utbredda i det västerländska civiliserade samhället, kanske inspirerad av de Abrahamitiska religionerna d v s islam, judendomen och kristendomen. En grovt förenklad bild av dessa religioner ger att människan härskar över icke-mänskliga varelser samt naturen som sådan. Natur och djur är, grovt talat, skapade för människan att bruka för de ändamål hon behagar. Även om dessa perspektiv förvisso inbegriper åskådningen att människan har ett ansvar och en skyldighet, just i kraft av detta herravälde, att förvalta och ta hand om djur och natur omkring sig, så skall detta ansvar förstås främst som ett ansvar gentemot Gud att vårda vad vi fått av honom. Ansvaret ifråga kan därmed sägas vara, i huvudsak, indirekt mot djur och natur. Detta på samma sätt som jag kanske skulle ha ett ansvar gentemot dig att ta hand om och vårda en växt som du gett mig, där detta ansvar då endast är indirekt mot växten som sådan. Vidare är den snäva natursynen ofta också förknippad med idén att ekosystemen tål nästintill hur mycket påfrestning som helst, att människan inte är förmögen att i någon betydande mening rubba dem, samt att hon närapå skulle kunna göra sig oberoende av dem. Om vi låter illustrera relationerna mellan de mänskliga sociala, de ekonomiska och de naturliga ekologiska systemen, skulle de kunna se ut så här enligt den snäva natursynen (där de olika systemen alltså är oberoende av varandra även om de förstås kan påverka varandra): Ekonomiska system Sociala system Ekologiska system 31 Visst är det flera skillnader mellan oss människor och andra djur jag har t ex aldrig haft någon svans, emedan min katt hade en innan den dog men de intressanta skillnaderna är de som är moraliskt relevanta. Och inte alla skillnader är moraliskt relevanta. Det kan väl för katten inte hänga på att den har en svans? 18

19 Dagens s.k. klimatskeptiker kan, i likhet med teknikoptimister, förmodligen med rätta sägas vidhålla denna snäva natursyn (även om de flesta s.k. klimattroende kanske också gör det). Utifrån s.k. vid natursyn är människan däremot en naturvarelse, d v s en del av och oskiljbar från naturen, helt i likhet med andra växt- och djurarter. Det finns enligt detta synsätt inget som skiljer oss människor från naturen i någon moraliskt relevant mening 32. Den vida natursynen kan ses som en reaktion bort från den snäva natursynen (precis som de mer direkt miljörelaterade normativa teorierna, som vi ska se i bokens nästa del, kan ses som en reaktion bort från de traditionella normativa teorierna). Och om den snäva natursynen i grova drag kunde sägas vara de västerländska Abrahamitiska religionernas perspektiv, så torde den vida natursynen vara de österländska religionernas, som t ex buddhismens och hinduismens, perspektiv. Den vida natursynen är ofta kopplad till idén att ekosystemen inte tål hur mycket som helst, att vi människor kan och faktiskt har orsakat dem skada, samt att vi är beroende av dem för vår egen överlevnad, d v s att de inte lätt låter sig ersättas med något annat. Enligt den vida natursynen kan illustrationen över kausal- och påverkansrelationerna de sociala, ekonomiska och ekologiska systemen emellan, se ut så här (där det ekonomiska systemet bygger på det sociala systemet som i sin tur bygger på det ekologiska systemet): Ekonomiska system Sociala system Ekologiska system Denna vida natursyn kan nog anses vara mer mogen än den snäva, men den står också förbunden med vissa problem. Dessa problem är bland annat vad den tredje och senare natursynen påpekar. Detta tredje, senare, perspektiv på naturen och människans roll och förhållande till denna representeras av s.k. mixad natursyn. Enligt denna är människan både en kultur- och naturvarelse, d v s att hon i vissa avseenden är oskiljbar från naturen men i andra avseenden skiljer sig därifrån. Hon både skapar och skapas av sin naturliga omgivning. Som vi ska se senare i boken anammas denna mixade natursyn t ex av s.k. socioekologiska och ekofeministiska teorier, vilka har det gemensamt att 32 Se Chip Ward (2010) för en underhållande text om huruvida mänsklig intelligens kanske till och med placerar oss under andra djur och växter. 19

20 de ger explicita analyser av förklaringarna till miljöproblemen (utifrån vår natursyn), och anger praktiska åtgärder för att lösa dem. Det som talar för den mixade natursynen är, enligt dess förespråkare, att den snäva natursynen är alldeles för snäv i sina antaganden (precis så som den vida natursynen vill göra gällande), samt att den vida natursynen är för vid. Ta följande som exempel: Om vi ska bort från tanken att människa och natur alls är särskiljda, vad gäller då? Till att börja med gäller ju i så fall att människan är en del av naturen precis som allt annat, och att hon inte är högre stående eller mer värdefulla i någon relevant mening. Men, då gäller ju att allt som människan gör också är en del av naturen, och lika "naturligt" som t ex vulkanutbrott och jordbävningar. Men sådana saker tycker vi väl inte kan vara moraliskt riktiga eller felaktiga i samma mening som vi tycker att mänskliga handlingar kan vara det? Är det då inte så att åtminstone någonting skiljer mänskliga aktiviteter (som t ex ett vägbygge) från naturliga sådana (som t ex ett vulkanutbrott)? När vi ovan diskuterade agentskap, d v s vilka som har eller kan ha ett moraliskt ansvar, såg vi att förmåga till medvetet och avsiktligt handlande antas utgöra ett nödvändigt villkor. Vi kunde då också konstatera att de av varelser som vi känner till idag, vilka har en sådan förmåga, närmast uteslutande är människor. Om detta stämmer är det också så att någonting de facto skiljer oss människor från de övriga medlemmarna i naturen, vilket den mixade natursynen påpekar. Kausal- och påverkansrelationerna mellan de sociala, de ekonomiska och de naturliga ekologiska systemen skulle, utifrån den mixade natursynen, kunna illustreras så här (där dessa olika system alltså kausalt formar och påverkar varandra ömsesidigt, i alla riktningar): Sociala system Ekonomiska system Ekologiska system Enligt vissa etiska åskådningar är våra perspektiv och sätt att se på vårt (människans) förhållande till naturen en del av själva orsaken till miljöproblemen. Tanken är att den natursyn vi vidhåller, medvetet eller omedvetet, ofrånkomligen är något vi fostrats in i. Vår nuvarande natursyn är, med andra ord, ett arv från vår kultur och historia. Diskussionen om natursyn och den påverkan som denna har eller kan ha för de miljöetiska problemen är sålunda av högsta relevans när det kommer till att förstå miljödebatten (liksom inte minst de senare uppkomna, direkt miljörelaterade, teorierna). 20

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport är resultatet av en teoretisk genomgång

Läs mer

Kan vi påverka folks miljöattityder genom information?

Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? En analys av radiosatsningen "Klimatfeber" Sverker Jagers Johan Martinsson Andreas Nilsson Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2009:4 Finansdepartementet

Läs mer

Vad är ett bra argument?

Vad är ett bra argument? Vad är ett bra argument? Vi skall nu titta närmare på hur man kan bedöma om en argumentation är bra eller inte. Med en bra argumentation kan man mena olika saker. Man kan mena att man lyckas med argumentationen,

Läs mer

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack!

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149 Begreppet person Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Inledning Innan jag närmare börjar diskutera begreppet person vill

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

Etiska vägmärken 1. Etik en introduktion. Omarbetad upplaga STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD

Etiska vägmärken 1. Etik en introduktion. Omarbetad upplaga STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD Etiska vägmärken 1 Etik en introduktion Omarbetad upplaga STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD Etiska vägmärken 1 Etik en introduktion Omarbetad upplaga STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD Boken beställs från: Fritzes

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop?

Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Ett försök att besvara denna fråga med hjälp av en systemteoretisk ansats Per-Olof Östergren Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission

Läs mer

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON LENA HALLDENIUS I CARL-MAGNUS STOLT I LARS LINDBERG Om bemötande 1 av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS Bemötandeuppdraget

Läs mer

Ledarskaps-ST 2009-2013 Per Berg Specialistläkare anestesi och intensivvård

Ledarskaps-ST 2009-2013 Per Berg Specialistläkare anestesi och intensivvård Ledarskaps-ST 2009-2013 Per Berg Specialistläkare anestesi och intensivvård Dokumentet består av examinationsuppsats, personlig reflektion samt beskrivning av det individuella innehållet i Ledarskaps-ST

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Att berätta om sin sorg

Att berätta om sin sorg Att berätta om sin sorg Äldres hantering av förlust Annika Jonsson, Karlstad universitet Innehållsförteckning: Inledning... 3 Syfte och forskningsfrågor... 3 Sorg och berättande... 4 Det empiriska materialet...

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Ett biskopsbrev om klimatet

Ett biskopsbrev om klimatet Ett biskopsbrev om klimatet Ett biskopsbrev om klimatet Biskopsmötet 2014 artikelnr: sk14048 svenska kyrkan, biskopsmötet, uppsala 2014 produktion & tryck: Ineko issn: 1654-0085 Vapnet på baksidan är

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning Nya steg mot hållbara städer Antologi från Global Utmaning Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. Under 5000 år har vi byggt städer för 3 miljarder människor.

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Vad är ett gott samhälle?

Vad är ett gott samhälle? Vad är ett gott samhälle? En kvalitativ studie av gymnasieelevers uppfattningar kring vad som utgör ett gott samhälle, i förhållande till kursplanen i religionskunskap 1. Ylva Pettersson HT 2013 C-uppsats,

Läs mer

Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation

Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation Institutionen för arbetsvetenskap Internationella arbetslivsstudier Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation B-uppsats, vt 2002 Karin Andersson Christina Petterson Handledare:

Läs mer

HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER

HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER HÖGKÄNSLIGHET - EN BEGRÄNSNING ELLER TILLGÅNG I ARBETSLIVET? Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Psykologi 15 hp Antonia Axelsson Mikaela Hansson HT-2013 INSTITUTIONEN FÖR

Läs mer

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen?

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3 Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FÖRFATTARE Claes Nilholm, Malmö högskola Kerstin Göransson, Mälardalens högskola Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

TÄLLBERG PAPERS. Vi kan inte förhandla med Naturen. no. 1. Anders Wijkman Johan Rockström. December 2009

TÄLLBERG PAPERS. Vi kan inte förhandla med Naturen. no. 1. Anders Wijkman Johan Rockström. December 2009 TÄLLBERG PAPERS Vi kan inte förhandla med Naturen no. 1 December 2009 Anders Wijkman Johan Rockström I frankly think that at this point of time we shouldn t get unduly swayed by utterances and postures

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration?

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Beteckning Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Mary Eriksson & Karin Johansson maj 2008 C-uppsats 15 p Sociologi Sociologi C Examinator:

Läs mer

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas

Läs mer