Medicinering av försöksdjur. Medicinering av försöksdjur. Medicinering av försöksdjur

Transkript

1 Medicinering av försöksdjur n Forskning n Profylax n Behandling n Anestesi, Analgesi Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 1 Medicinering av försöksdjur n Forskning n Grundforskning n Ta fram läkemedel n Mekanismer n Farmakokinetik n Toxikologi n Administreringslösningar n Understödjande vid operationer Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 2 Medicinering av försöksdjur n Forskning n Akutförsök n Kroniska försök Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 3 vid Göteborgs Universitet 1

2 Djurskyddsförordningen n 28 Det är förbjudet att tillföra djur hormoner eller andra ämnen för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymptom n Jordbruksverket får meddela föreskrifter om undantag från första stycket Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 4 Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, SJVFS 2015:32, Saknr D9 n djurhållare: den som äger eller på annat sätt ansvarar för djuren, n djurhälsopersonal: veterinär, djursjukskötare, godkänd hovslagare, godkänd legitimerad sjuksköterska (läkare, tandläkare) n 2 kap Principer för val av läkemedel n 2 Läkemedel godkända i Sverige för aktuellt tillstånd hos det djurslaget n 3 Om det inte finns n 4 Annat vet.med läkemedel n 5 Humanläkemedel eller vet.med läkemedel godkänt i annat EUland n 6 Ex tempore beredning (tillstånd från JV krävs) Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 5 SJVFS 2015:32, D9 n 2 Kap 8 Läkemedel till livsmedelsproducerande djur endast om det finns upptaget i Europaparlamentets och rådets direktiv och förordningar Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 6 vid Göteborgs Universitet 2

3 SJV föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning; SJVFS 2015:32, D9 n 3 KAP. TILLHANDAHÅLLANDE OCH FÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL n 1 En veterinär får bara tillhandahålla och förskriva läkemedel i sådana situationer och till sådana personer som avses i detta kapitel eller i kapitel 4 eller 5. n Tillhandahållande till djurhälsopersonal n Tillhandahållande till övrig personal n 7 En veterinär får tillhandahålla läkemedel till övrig personal och till djursjukskötar- och veterinärstudenter för behandling som har ordinerats av en veterinär. n Första stycket gäller inte vaccin, narkotikaklassade läkemedel, läkemedel för allmän bedövning och läkemedel för lokal bedövning genom injektion. Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 7 SJVFS 2015:32, D9 n Tillhandahållande till husdjurstekniker n Tillhandahållande i särskilda fall n Förskrivning och tillhandahållande till djurhållare n 4 KAP. VILLKORAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING n läkemedelsanvändning som, sker efter förskrivning av en veterinär utan att veterinären kliniskt har undersökt djuret eller djuren i anslutning till användningen n 5 KAP. LÄKEMEDEL FÖR IMMOBILISERING Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 8 Medicinering av försöksdjur n Profylax n F a stordjur (hund, katt, gris). n Vaccin n Parasitbekämpning n Järn, Vit E/Selen n Kalium, vitaminer Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 9 vid Göteborgs Universitet 3

4 Medicinering av försöksdjur n Profylax n Vaccin n Hund: Valpsjuka Hepatit Parvo Parainfluensa n Katt: Parvo Rhinotracheit Calicivirus n Gris: Parvo Erysipelothrix E. Coli (via suggan) n Får: Klostridier Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 10 Medicinering av försöksdjur n Profylax n Parasitbekämpning n Hund, Gris, Får, Katt: Nematoder Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 11 Medicinering av försöksdjur n Behandling n Antibiotika n Antiparasitaria n Ögon, Öron n Analgetika Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 12 vid Göteborgs Universitet 4

5 Medicinering av försöksdjur n Behandling n Antibiotika n Penicillin G n Amoxicillin n Aminoglykosider Streptomycin, Gentamycin, Neomycin, Kanamycin n Trimetoprim + sulfa n Tetracyklin n Klindamycin n Enrofloxacin Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 13 Medicinering av försöksdjur n Behandling n Antiparasitaria n Springmask: Ivermectin, Fenbendazol n Giardia: Metrinidazole Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 14 Medicinering av försöksdjur n Behandling n Ögon, Öron n Fusidinsyra n Prednisolon + Fusidinsyra + Framycetin + Nystatin n Miconasol + Plymyxin B + Prednisolon n Oxitetracyklin + Hydrokortison + Polymyxin B Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 15 vid Göteborgs Universitet 5

6 Medicinering av försöksdjur n Anestesi, analgesi n Analgetika n Opioider n NSAID (NonSteroidal AntiInflammatory Drug) Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 16 Anestesi, analgesi n Anestesi hos försöksdjur har följande syften n SMÄRTFRIHET n SÖMN n DÄMPADE REFLEXER n MUSKELAVSLAPPNING Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 17 VAL AV PREPARAT O TEKNIK n Kvalifikationer hos anestesiolog o assistens n Tillgänglig utrustning n Effekt och säkerhet hos drog för visst djurslag n Aktuellt ingrepp/operation n Djurets fysiska kondition n Eventuella specialkrav, inflytande på vissa experiment Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 18 vid Göteborgs Universitet 6

7 KOMBINATIONSNARKOS n Psykosedativa eller Sedativa + Analgetika eller Dissociativ anestesi ex. Xylazin + Ketamin Zolazepam + Tiletamin (Zoletil ) Fentanyl + Fluanisone (Hypnorm ) Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 19 Typ Substansnamn Handelsnamn Sedativa Xylazin Rompun, Narcoxyl Medetomidin Domitor Detomidin Domosedan Romifidin Sedivet Psykosedativa Diazepam Valium, Stesolid Midazolam Dormicum Zolazepam ingår i Zoletil och Telazol Acepromacin Plegicil, ingår i Immobilon Perfenazin Trilafon Azaperon Stresnil Haloperidol Haldol Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 20 Typ Substansnamn Handelsnamn Analgetika Fentanyl Leptanal, Fentanyl, med Fluanison i Hypnorm Buprenorfin Temgesic Butorphanol Torbugesic Etorfin Immobilon Morfin Morfin Petidin Petidin Tramadol Nobligan, Tramadol Diss.anestetika Ketamin Ketalar, Ketaminol Tiletamin med Zolazepam i Zoletil, Telazol Antidoter Naloxon Narcanti Diprenorfin Revivon Atipamezol Antisedan Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Lars vid 21 vid Göteborgs Universitet 7

8 Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 22 Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 23 De vanligaste försöksdjuren EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs 24 Universitet vid Göteborgs Universitet 8

9 Mus Mus musculus n Små n Snabbavlade n Känd genom n Lätta/ekonomiska att hålla 25 Mus ANATOMI, FYSIOLOGI n Kroppsvikt g n Hjärtfrekvens /min n Inga mjölktänder n Inga hörntänder eller premolarer n Incisiver (framtänder) med öppen rotkanal 26 n Könsmogna 6-7 v ålder n Brunstfrekvens 4-5 d n Dräktighetslängd d n ungar per kull n Avvänjningsålder d n Livslängd 1,5-3 år 27 vid Göteborgs Universitet 9

10 Mus BETEENDE n Sällskapliga n Allätande n Territoriella n Alla instabila grupper slåss n Barbering, bitsår n Stora skillnader på stammarna 28 EKOLOGISK KATEGORISERING n Mikrobfria n Gnotobiotiska n SPF (Specifikt patogen fria) n Ingen kontroll av mikrobiologisk status 29 IVC bur 30 vid Göteborgs Universitet 10

11 IVC rack 31 Mus GENETISK UPPDELNING n Utavlade stammar n Inavlade stammar n F1 hybrider n Genetiskt modifierade 32 Mus GENMODIFIERADE DJUR n Skräddarsy stammar n Knock-in n Knock-out n Nackdel är oönskade/oförutsädda eller bristande egenskaper n Oftast immundefekta 33 vid Göteborgs Universitet 11

12 Råtta n Rattus norvegicus n Familjen Muridae n Domesticerades och avlades redan på 1600-talet n Mitten av 1800-talet blev den labdjur 34 Djurrum råtta 35 n Vuxen hanråtta; g n Vuxen honråtta; g n Kroppstemperatur grader n Livslängd 2,5-3,5 år 36 vid Göteborgs Universitet 12

13 Råtta BETEENDE n Vänliga och sällskapliga n Allätare n Nattaktiva n Tämjbara n Dåligt syn, blinda råttor beter sig normalt n Albinoråttor har mycket känsliga ögon!! 37 Kanin n Lagomorpha n Kanin: Oryctolagus cuniculus 38 Kanin ANATOMI, FYSIOLOGI n Många varianter finns n cm, 100 g 9 kg n Ser 190 grader, 8 ggr mer ljuskänslig än människan. n Stora, rörliga öron, starkt vaskulariserade n koprofager 39 vid Göteborgs Universitet 13

14 Kaninens skelett 40 MODER-UNGE BETEENDE n Gräver särskild yngelkammare, som förses med växtmaterial & hår n Honan skyfflar igen och doftmarkerar ingången till kammaren n Diar ungarna 1 gång/dygn, 3-4 min n Ungarna kommer ut vid 3 v 41 Kanin HÅLLNING n Skall kunna röra sig artriktigt n Hanar hålls separat n Honor kan gärna gå i lösdrift n Ge gärna hö 42 vid Göteborgs Universitet 14

15 Hund 43 Hunden som försöksdjur n Positivt: n Stor; lätt att se strukturer n Fysiologi som liknar människans i många avseenden n Lättdresserad; man kan göra saker med den i vaket tillstånd 44 n Negativt: n Få uppfödare i Norden n Dyr, inköp och stallning n Stort motstånd mot att använda hundar som försöksdjur n Många olika raser ger stora skillnader 45 vid Göteborgs Universitet 15

16 KATT n Destinationsuppfödda n Neurofysiologi n Cardiovasculära studier n Basdata finns tillgängligt n Rätt storlek n Relativt låg kostnad 46 KATT n Årlig vaccination n Regelbunden avmaskning n Lösdrift i grupp eftersträvas n Berikad miljö n Utfodring vuxna djur två gånger per dag n Fri tillgång på vatten 47 Djurrum gris 48 vid Göteborgs Universitet 16

17 Gris BETEENDE n Bökar n Flockdjur n Stabila grupper, minskar risken för slagsmål n Renliga n Nyfikna 49 FÅR n Animalieproduktionen n godkänd lantbrukare, produktionsnummer n Reproduktionsstudier n Vaskulära studier n Kirurgisk träning 50 FÅR n Idisslare n Tre förmagar: n Våmmen, bladmagen, nätmagen n Löpmagen n Lätt att arbeta med n Om man har dom inomhus- klippning n Fri tillgång på hö, halm och saltsten 51 vid Göteborgs Universitet 17

18 Några vanliga problem o sjukdomar hos kanin o gnagare n Kanin n Urin n Skelett n Tandfel Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 52 Kanin n Luftvägsbesvär n Pasteurella multocida, Pasteurella pneumotropica n Ohyra n Cheyletiella n Psoroptes cuniculi n Myxomatos n Kaningulsot (RVHD,Rabbit Viral Haemorrhagic Disease) Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 53 Kanin n Mag-, tarm-problem n Diareer n Felaktigt foder n Coccidier n Clostridium piliforme (Tyzzers disease) n Colibacillos n Hårbollar n Trumsjuka n Clostridium perfringens (Enterotoxemi) Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 54 vid Göteborgs Universitet 18

19 Marsvin n Luftvägsbesvär n Mage-tarm problem n Frakturer n Ektoparasiter n Tandfel n Abscesser i trampdynan Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 55 Hamster n Luftvägsbesvär n Inflammation av kindpåsarna n Tumörer Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 56 Råtta n Nekrotiska ringar runt svansen n Njurproblem n Luftvägsbesvär n Tumörer Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 57 vid Göteborgs Universitet 19