I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden"

Transkript

1 I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller slutmål utan delmål på livets resa. Varje resa innehåller reslust och resfeber. För att ta sig framåt måste människan skaffa sig erfarenheter, utveckla färdigheter och kompetenser. Det börjar från början med det lilla barnet som varje månad ska lära sig nya saker, inta nya arenor och utöka sitt livsutrymme. Sitta själv, gå själv, tala och så vidare. Viktigt för människan att reslusten är större än resfebern för att resan överhuvudtaget ska bli av. För att ta sig framåt behöver människan ta sig an uppgifter inför nästa steg. Hela livet är en enda stor lärprocess och därmed kan man tänka sig att tonåringen står inför nya utmaningar på ett särskilt sätt. Flickor ska bli kvinnor och pojkar ska bli män. De ska gå från barn till vuxen och mellantiden, sex år, som vi kallar tonårstid har de fått för att förbereda sig och inhämta kunskaper och kompetenser de behöver som vuxna. Tonårstiden kan också ses som en tid då vi ska prova och testa för att komma fram till vad som passar oss själva och den kan också innehålla en del risker och risktagande, precis som alla delar av livet. Fyra särskilda tonårsuppgifter 1. Frigörelse När barnet är liten så är omsorgen och beskyddet 100 procent från de vuxna. Det är på så sätt gott att vara liten för de flesta. De vuxna matar, byter blöjor och beskyddar. För varje år ska barnet sedan frigöra sig och inta nya arenor och utöka sitt livsutrymme. Barnet börjar äta själv, klä på sig själv och gå på toaletten själv. Varje år innehåller mer frigörelse och barnet blir mer kompetent och kan ta hand om sig själv alltmer. När barnet blir tonåring börjar den stora frigörelsen. Vuxna säger till tonåringen att han eller hon är stor nu och måste klara sig alltmer själv och ta mer ansvar. Det betyder att den vuxne drar in omsorgen och minskar omvårdnaden. Tonåringen mister en del av omsorgen och kommer därmed in i en sorgetid. Under tonåren ska den unge säga farväl till barndomen och den omsorg som varit förknippade med den. Det kan ta sig många olika uttryck och sorg är en stark känsla. Många som får sorg blir frustrerade, förbannade och ilskna. Tonåringen som slår i dörrar, skriker och gapar och skapar bråk är den vi ofta beskriver i media. Men troligtvis är det inte mer än hälften av tonåringar som tar sig an sin sorg på det sättet. Frustration och ilska över att inte ha kvar omsorg kan ta sig uttryck i att den unge ständigt söker konflikter med föräldrar. Om vi kan tänka att detta är sorg kan vi lättare förhålla oss till det som händer. Ibland kan man kalla dessa tonåringar för k-pist-folket. De har symboliskt två k-pistar i fickorna. När tonåringen börjar skjuta är det viktigt att de vuxna inte skjuter tillbaks för då blir det krig och det kriget vinner ingen. Förhandla, skapa och ge argument, visa på andra sätt att komma fram till lösningar, är bättre än att kriga. Det betyder inte att de unga får säga och göra som de vill. I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Mia Börjesson Kloka tankar kring föräldraskap harryda.se sid 1/3

2 Framtidshopp är troligtvis den viktigaste uppgiften som tonåringen behöver Sorg kan ta sig andra uttryck som lathet, serviceönskan och hotellboende i hemmet. En del vuxna beskriver det som om tonåringen tror att det är all inclusive i hemmet. Betänk då vad ett hotellboende innebär. Service och omsorg! Den tonåring som beter sig som om han eller hon bor på hotell säger egentligen ta hand om mig. Välj det du som vuxen tycker är viktigt att hålla fast vid men tjata inte och kritisera inte allt tonåringen gör eller inte gör. Positiv anda, humor och försök att finna mening i tillvaron är betydelsefulla faktorer för att ta sig igenom sorgen. Andra hanterar sin sorg genom att överagera, de gör allt, är med i tusen föreningar och har ständigt nya projekt på gång. Några tonåringar hanterar sin sorg genom att underagera. De gör ingenting, säger upp bekantskaper, slutar med aktiviteter och vill ingenting. En del engagerar sig i andra och blir djurrättsaktivister, går med i Greenpeace eller Amnesty. Medan kanske 15 procent inte gör något av det jag beskrivit som sorgereaktioner utan går genom tonårstiden som ett rakt streck, utan konflikter och kriser. De bråkar inte, är inte lata eller bor på hotell. De kan komma i 19 års åldern och fråga om det är något fel på dem eftersom de inte bråkat med föräldrarna. Men varje tonåring är unik, särskild och speciell. De är egentligen mer olika än lika. Alla ska dock igenom frigörelse och finna sitt eget liv, utöka sitt eget territorium och inta nya livsarenor. Därför kanske man som vuxen ibland ska backa och ge plats. 2. Börja bo i sin egen kropp. Kroppen förvandlas under tonåren och barnet ska bli vuxen. Puberteten kallas kroppens förvandling från flicka till kvinna och från pojke till man. Första tecknet på att de kommit in i puberteten kan vara svettlukt, andra tecknet är acne, finnar och kvisslor. Tredje tecknet är att det växer ut saker och kroppsdelar ändrar format. Fjärde tecknet är att det kommer ut saker lite här och där. Den unge kan inte kontrollera växandet och kan inte bestämma fart och innehåll i förvandlingen. Det kan skapa en hel del oro och nervositet. Den stora frågan i huvudet på tonåringen är Duger jag eller Kommer jag att bli godkänd. Det kan bli väldigt fokus på det yttre och de andra runt omkring blir viktiga på så sätt att den unge vill vara som de andra och det är viktigt vad de andra tycker och tänker. Vem ska då svara på frågan om de duger och är godkända? Självfallet tonåringen själv men innan dess är det mycket viktigt att vuxna runtomkring kan svara positivt och med förtroende Ja på dessa frågor. Om föräldrar och släktingar är otydliga och tysta får tonåringen vända sig till andra och då vet vi inte vad svaret blir. Om alla vuxna är otydliga och tysta får tonåringen vända sig till media och då får de svaret att de inte duger. Det är viktigt att ge positiv feedback, komplimanger och kärlek i massor. Från början kommer troligtvis självbilden från omgivningen. Vuxna bestämmer och ger barnet egenskaper och förstärker det de önskar och vill. Under tonåren ska den unge själv börja fundera på vem han eller hon vill vara. Om vi använder metaforen av ett filmmanus skulle man kunna säga att under barndomen skriver de vuxna manus medan tanken är att under tonåren ska den unge själv börja skriva manus till sin identitet. Därmed är det viktigt vilka egenskaper, personlighetsdrag och annat som har med den unges person att göra som vi väljer att fokusera på, belöna och lyfta fram. Ge goda omdömen så långt det är möjligt och bli möjlighetsletare. Tonåringen är under uppbyggnad och tål inte kritik. Viktigt att komplimanger och positiva omdömen kommer i sitt sammanhang och är trovärdiga. Frågan Duger jag är inte förhandlingsbar utan den måste få ett tydligt och bra svar. 3. Ha en inre dialog. Den tredje uppgiften handlar om att tonåringen ska gå till att bli ett subjekt, bli en självständig person som kan ta egna beslut. Den inre dialogen går ut på att den unge ska börja tala med sig själv och resonera sig fram till vad han eller hon önskar, vill och drömmer om. Under barndomen bestämmer de vuxna det I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Mia Börjesson Kloka tankar kring föräldraskap harryda.se sid 2/3

3 mesta och sedan är tanken att ju äldre barnet blir desto mer ska de bestämma själv. Den unge tonåringen är baby i tonårslandet och behöver mer omsorg och beskydd än den äldre tonåringen som är på väg in i vuxenlivet. I frigörelsen ingår det att vara emot, skaffa egna åsikter och ifrågasätta. Det betyder att tonåringen kan bråka, käfta emot, ställa till en scen, men när föräldrar inte ser eller hör så gör och säger tonåringen det som föräldern föreslagit. Det är därmed viktigt att som vuxna ge argument, förslag, tips och idéer på hur man bemästrar livet och hur man gör för att nå dit man önskar sig. I all kommunikation vet vi att om vi möter någon som i förväg bestämt det rätta svaret eller tänkt ut det som samtalet ska mynna ut i så kan det bygga motstånd. Vi vet också att förutfattade meningar kan skapa motstånd. I kommunikation mellan förälder och tonåring är det viktigt att vara nyfiken och intresserad. Dörren till dialog går ofta via intresse. När vuxna visar intresse och vill veta så öppnar sig ofta den unge. Den vuxne har alltid ansvar för kommunikation och dialog. Vänta inte på att den unge ska ta kontakt utan inled själv då du önskar kontakt. Tonåringar berättar ofta om att vuxna inte är närvarande utan hela tiden håller på med annat. Mobiltelefonen eller datorn är mer intressant än tonåringen. Närvaro krävs för att vi ska se, förstå och ta på allvar när den andre behöver oss. Att vara närvarande betyder att vi vill lyssna och att vi är intresserad på allvar och det märker den andre. Försök släppa annat ett tag och fokusera på tonåringen och dens liv. Berätta också att den unge kan återkomma om han eller hon vill. Ha dörren öppen. Positiva framtidsbilder, önskningar och drömmar är bra för att nå dit man vill. Bakom varje klagomål finns ett önskemål. Undvik klagan, kritik och negativa omdömen. Förstärk vad de unga vinner på ett visst beteende, plocka fram vinster och fördelar. Visa på förebilder och de som klarat av att ta sig fram. Livet går upp och ned och det gäller att samla tips, idéer, förslag och strategier i sin verktygslåda. 4. Framtidshopp. Framtidshopp är troligtvis den viktigaste uppgiften som tonåringen behöver för att ta sig fram och vidare på sin livsresa. Hoppet är det som bär genom varje uppgift och hoppet fungerar som en bro till framtiden. Livet består av många chanser, många möjligheter och vägar, det är huvudbudskapet. Vi misslyckas, vi gör fel och ibland kan det kännas som om vi tar steg bakåt på vår färd framåt i livet. Det är livets gång. Alla kommer att möta hinder, problem och påfrestningar under livet. Men det viktiga är inte att påvisa alla dem utan hur tar man sig igenom, under och runt alla dessa hinder, det är kärnan i hoppet. När vi vuxna visar att de är bra att bli vuxna skapas hopp för framtiden, för varför ska annars de unga vilja bli vuxna? En negativ livssyn och pessimism skapar problem som ibland inte finns. En positiv livssyn och optimism hjälper oss och ger mod på livets resa. Hoppet står för att det goda även gäller mig. Hoppet är det som bär tonåringen framåt. Hoppet om att det går att frigöra sig och att det finns ett eget bra liv i framtiden. Mia Börjesson är auktoriserad socionom, certifierad coach ICF med vidareutbildning i psykoterapi, sexologi och pedagogik. Hon har bland annat skrivit böckerna Motivation och medkänsla om att samtala med tonåringar och Lust och längtan om förälskelse, flirt och kyssar i tonårslivet. I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Mia Börjesson Kloka tankar kring föräldraskap harryda.se sid 3/3

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Författare Malin Lundstedt Linda Olsson Handledare Lena Jensen www.hkr.se Abstrakt Bakgrund

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det GUNILLA CARLSSON KENDALL Snubbel tråden ADHD Så funkar det Bruksanvisning Till alla mammor och pappor eller andra vuxna: Läs gärna en liten bit i taget tillsammans med barnet. Hjälp till att hitta svaren

Läs mer

Dags för en förändring?

Dags för en förändring? Dags för en förändring? Dags för en skribent Karin Bengtsson foto www.matton.se Hans Runesson grafisk form Katarina Lundquist repro & tryck Löwex Trycksaker AB, Växjö upplaga 3 000 ex kontakt detgodalivet@ltkronoberg.se

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TONE AHLBORG Lust och samliv att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TACK TILL Barnets Lyckopennings stipendiefond, som delas ut av Synskadades Riksförbund och Svenska Barnmorskeförbundet. 2008

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Detta är ett PM som Anders Engquist ibland ger deltagarna i utbildningar eller föreläsningar som hjälp att komma ihåg några väsentliga kunskaper

Detta är ett PM som Anders Engquist ibland ger deltagarna i utbildningar eller föreläsningar som hjälp att komma ihåg några väsentliga kunskaper Detta är ett PM som Anders Engquist ibland ger deltagarna i utbildningar eller föreläsningar som hjälp att komma ihåg några väsentliga kunskaper NÅGRA PRINCIPER SOM KAN BIDRA TILL UTVECKLANDE KOMMUNIKATION

Läs mer

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

man känner sig alltid bekymrad

man känner sig alltid bekymrad man känner sig alltid bekymrad en undersökning om anhöriga till unga vuxna med ADHD Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för unga vuxna med ADHD.

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Jag ska bara sluta skjuta upp saker

Jag ska bara sluta skjuta upp saker Jag ska bara sluta skjuta upp saker I sista minuten, ingen tid över, stress, stress, stress och ändå blir ingenting gjort. Du som känner igen dig är i uppskjutandets våld förföriskt för stunden men förödande

Läs mer