Kungörelse Kommunfullmäktige sammanträder den 26 januari 2017, kl. 18:30, Kommunhuset, Stora Tjörnsalen

Transkript

1 222 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktige sammanträder den 26 januari 2017, kl. 18:30, Kommunhuset, Stora Tjörnsalen Information 18:35 19:30 Befolkningsprognos - Statisticon Inledning 1 Mötets öppnande 2 Val av justerare (protokollet föreslås justeras 6 februari kl 16:00) 3 Upprop 4 Fastställande av dagordning Beslutsärenden 5 Val av ledamot tillika ordförande i socialnämnden 2017/4 6 Val av ersättare i kommunstyrelsen 2017/4 7 Val av ersättare till valberedningen 2017/4 8 Val av ersättare i kommunstyrelsen 2017/4 9 Val av ledamot i barn- och utbildningsnämnden 10 Val av ombud vid bolagsstämma i Renova AB och Renova Miljö AB 11 Val av ombud vid bolagsstämma i SOLTAK AB 12 Val av ombud och ersättare till Kommuninvests föreningsstämma 2017/4 2017/ / /32 13 Val av ombud vid bolagsstämma i Tjörns 2017/32 1

2 222 Kommunala Förvaltnings AB 14 Antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 15 Revidering av reglemente för krisledningsnämnden 16 Antagande av taxa för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund gällande myndighetsutövning Enkel fråga från Gert Kjellberg (TP) ställd till Martin Johansen (L) gällande kommunens båtplatskö 18 Enkel fråga från Gert Kjellberg (TP) ställd till Martin Johansen (L) gällande ekonomiska ersättningar för kommunala lån hos Kommuninvest 2016/ / / / /27 51 Informationer 19 Befolkningsprognos Välkomna! Anders G Högmark (M) ordförande Johan Nilsson kommunsekreterare 2

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Återremitterat ärende; antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 2016/332 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förslag till policy för investeringshantering i Tjörns kommun. 2. Policyn ska utvärderas under första kvartalet Sammanfattning I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 232 den 17 november 2016, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 173 den 22 september 2016, Kommunstyrelsen, 168 den 8 september 2016, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 148 den 25 augusti Beslutsunderlag Reviderat förslag, policy för investeringshantering i Tjörns kommun , Tjänsteutlåtande den 22 juni 2016, Förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Benny Halldin (S) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut med tillägg att policyn ska utvärderas första kvartalet Bo Bertelsen (M) och Thord Jansson (SD) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla Benny Halldins (S) förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Återremitterat ärende; antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 2016/332 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta majoritetens förslag till policy för investeringshantering i Tjörns kommun. 2. Uppdrar till förvaltningen att ändra i policyn på sätt att delegation ges till kommunstyrelsen och inte dess utskott, samt att revidera kommunstyrelsens delegationsordning efter detta. Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) deltar inte i beslutet. Sammanfattning I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 173 den 22 september 2016, Kommunstyrelsen, 168 den 8 september 2016, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 148 den 25 augusti Beslutsunderlag Majoritetens förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun, Tjänsteutlåtande den 22 juni 2016, Förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertelsen (M) föreslår att arbetsutskottet ska föreslå att 1. Anta majoritetens förslag till policy för investeringshantering i Tjörns kommun. 2. Uppdrar till förvaltningen att ändra i policyn på sätt att delegation ges till kommunstyrelsen och inte dess utskott, samt att revidera kommunstyrelsens delegationsordning efter detta. Protokollsanteckning Benny Andersson (S) lägger en protokollsanteckning enligt följande: Den 22 september 2016 var ovan ärende (2016/332) uppe för beredning. Ärendet bordlades då man inte var färdig för förslag till beslut. Då ärendet åter kom upp på KSAUs dagordning är det ett omarbetat förslag till beslut som läggs fram för beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Enligt Socialdemokraternas syn på arbetssätt för beredning så ska ett bordlagt ärende tas upp i samma skick som när det bordlades. På grund av att man presenterar ett omarbetat förslag till beslut så avstår socialdemokraterna i KSAU att delta i beslut angående ny policy för investeringsantering i Tjörns kommun då vi ej kunnat sätta oss in i detaljerna på sittande möte. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumenttyp och Beslutsinstans: Policy Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumentansvarig: Budgetekonom/Controller, Ekonomiavdelningen Fastställd/Upprättad: Dokumentet gäller för: Hela Tjörns kommun Giltig till och med: Tills vidare 6 Tjörn Möjligheternas ö

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Mål Styrdokument 3 2. Förutsättning för investering Inventarier, bilar, maskiner Fastigheter, tekniska anläggningar 4 3. Kapitalkostnader Avskrivning Internränta Internränta för taxefinansierad verksamhet 5 4. Utrangering och försäljning Utrangering Försäljning Uppföljning av utrangering och försäljning 6 5. Ansvarsfördelning Ansvar för fastighets- och lokalinvesteringar Ansvar för avgiftsfinansierade investeringar Ansvar för övriga investeringar 7 6. Budgetering av investeringar Årsanslag Totalanslag 8 7. Starttillstånd 8 8. Uppföljning av investeringsprojekt avvikelsehantering 8 9. Slutredovisning av investeringsprojekt Utfördelning av centralt anslag avseende driftkonsekvenser av färdigställda investeringar 9 7 Sida 2 (9)

8 1. Inledning I följande dokument presenteras riktlinjer för investeringshantering i Tjörns kommun. 1.1 Syfte Syftet med styrdokumentet är att tydliggöra vad en investering är och hur en investeringar hanteras från planering/budgetering till slutredovisning. 1.2 Mål Målet med riktlinjerna är att ha god kontroll över investeringshanteringen i Tjörns kommun. 1.3 Styrdokument Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation. 2. Förutsättning för investering En investering är en anskaffning av fast eller lös egendom för stadigvarande bruk eller innehav och ska ingå i kommunens anläggningsredovisning. Investeringen blir en tillgång som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Investeringen ska ha en nyttjandeperiod på minst tre år. Anskaffningsvärdet ska vara högre än ett halvt basbelopp. Det är sannolikt att investeringen ger framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential för kommunen. Anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Tillgångens avskrivningsbara belopp (värde) fördelas över dess nyttjandeperiod i form av avskrivning. Avskrivningen blir en kostnad för brukaren/verksamheten som fördelas över dess nyttjandeperiod. När investering är beslutad i investeringsbudget och starttillstånd ges kallas investeringen för investeringsprojekt. 2.1 Inventarier, bilar, maskiner Resurser som förbrukas under flera år, såsom kontorsinventarier, bilar och maskiner kallas vanligen med ett gemensamt namn för inventarier. Inköp av inventarier med en livslängd på mer än tre år ses som investeringar. Inköp av inventarier som har en livslängd kortare än tre år ska hanteras i driftsredovisningen. 8 Sida 3 (9)

9 2.2 Fastigheter, tekniska anläggningar Vid investering ingår samtliga kostnader i anskaffningsvärdet. Som exempel är projekteringskostnader, inköpspris, iordningsställande av plats, material, leverans och hantering, installation, konsulttjänster, lagfart m m. Eventuella förstudier före beslut om investering ska ingå som en del i den löpande driftredovisningen. Tillkommande utgifter för materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättras. Exempel är åtgärder som förlänger den beräknade nyttjandeperioden, höjer kapacitet/servicepotential, avsevärt förbättrar kvaliteten eller avsevärt minskar produktionskostnaderna. Andra tillkommande utgifter ska redovisas som kostnader i den period de uppkommer. Utgifter för reparation och underhåll av anläggningstillgångar som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period den uppkommer. Hantering av investeringsfrågor avseende ny-/till- eller ombyggnad i lokaler avsedda för kommunens verksamhet utförs på beställning. När Tjörns Bostads AB utför investeringen hanteras detta i särskild ordning. 3. Kapitalkostnader I den interna redovisningen belastas rätt verksamhet med de kapitalkostnader som en investering förorsakar. En omläggning från 2017 innebär att kapitalkostnader avseende investeringar startar när projektet är avslutat, istället för som tidigare året efter färdigställandet. 3.1 Avskrivning För att bestämma kostnaden för den del av investeringen som förbrukats under en period måste man periodisera utgiften. Kostnaden för den del av investeringen som förbrukats under en period kallas för värdeminskning eller avskrivning. Exempel: Möbler till ett klassrum köps in för kr. Möblerna beräknas ha en nyttjandetid på 10 år. Kostnaden/förbrukningen på ett år blir kr/10 år = kr. Värdeminskningen, avskrivningen eller kostnaden för möblerna kommer att belasta resultatet med kr/år. Kommunen tillämpar linjär avskrivning som sker med vägledning av de avskrivningstider/intervall som rådet för kommunal redovisning (RKR) förespråkar. 9 Sida 4 (9)

10 Komponentavskrivning ska tillämpas i de fall då betydande och fysiskt klart identifierbara delar av anläggningen har väsentligt olika nyttjandetider enligt rådet för kommunal redovisning, RKR Det innebär att olika avskrivningstider ska tillämpas för olika delar av en investering. Återanskaffning av komponent redovisas som ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande restvärde för den ersatta enheten kostnadsförs. Strävan efter en rättvisande bild är utgångspunkten vid fastställande av avskrivningstider. Det är viktigt att avskrivningstiderna speglar den faktiska resursförbrukningen. Samma typ av objekt kan därmed ha olika långa avskrivningstider beroende på hur/var/av vem det används. En lokal bedömning av den förväntade nyttjandetiden ska göras med hjälp av exempelvis tidigare erfarenhet och teknisk expertis i samråd med ekonomiavdelningen. Om tvist uppstår kring vilken avskrivningstid som ska tillämpas avgör ekonomichefen slutligen detta. Avskrivningstiden bestäms i samband med att starttillstånd begärs för investeringsprojektet. 3.2 Internränta Dessutom tillkommer även internränta i kapitalkostnaden. Denna beräknas på det bokförda värdet och kan jämföras med räntan på ett banklån. Istället för att låna hos banken för att köpa en anläggningstillgång lånar Tjörns kommun ut sina pengar. Verksamheterna belastas med en internränta vid investeringen. Internräntan följer den internränta som SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger för året. Justering av räntenivå mellan åren påverkar inte tilldelad budgetram. 3.3 Internränta för taxefinansierad verksamhet För kommunens taxefinansierade verksamheter som är vatten- och avlopp samt avfall hanteras internräntan i särskild ordning enligt gällande va- och avfallslagstiftning samt enligt gällande praxis. Internräntan följer den internränta som SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger för året. 4. Utrangering och försäljning Anläggningstillgångar kan huvudsakligen tas ur verksamheten på två sätt. 4.1 Utrangering Tillgången har inget värde för verksamheten. Den kan vara förstörd, ha stulits, kasserats eller på annat sätt vara oanvändbar. Om tillgången vid utrangeringen ej är avskriven ska det bokförda värdet skrivas bort och resultatföras. 4.2 Försäljning Då en tillgång säljs ska prissättningen alltid vara marknadsmässig. Underskott mot det bokförda värdet ska skrivas bort och resultatföras i verksamheten. Ansvarig för beslut om försäljning tas enligt delegeringsordningen. 10 Sida 5 (9)

11 4.3 Uppföljning av utrangering och försäljning Förvaltningschef/sektorchef ansvarar för att rapportera till ekonomiavdelningen om försäljning eller utrangering av anläggningstillgångar har skett så anläggningsregistret uppdateras utifrån det. Bokföring av försäljning och utrangering ska ske en gång på år vid årsbokslutet. 5. Ansvarsfördelning Ansvaret avser projektets samtliga delar, från planering, budgetering, upprättande av starttillstånd, uppföljning, upprättande av slutredovisning mm och beskrivs nedan. Ytterligare interna rutiner kan upprättas utöver nedanstående. 5.1 Ansvar för fastighets- och lokalinvesteringar Lokalsamordnare Lokalsamordnaren har det övergripande ansvaret för kommunens fastighetsoch lokalinvesteringar och ansvarar ytterst för att tillsammans med berörda (beställare och utförare) planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, löpande följa upp samt upprätta slutredovisning av samtliga investeringsprojekt inom fastighets- och lokalområdet. Lokalsamordnaren skall vidare vara aktiv med att se på nya lösningar som är verksamhetsfrämjande. Beställare Nämnden är beställare och förvaltningschef/sektorchef har det yttersta ansvaret gentemot nämnden för projektets genomförande. Förvaltningschef/sektorchef utser en representant som benämns beställarens representant (BR). Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet och byggmöten mm tillsammans med utförarens projektledare och lokalsamordnaren. Se vidare instruktioner i lokalmanualen. Utförare I de fall Tjörns Bostads AB utför investeringen utser de en projektledare. 5.2 Ansvar för avgiftsfinansierade investeringar Sektorchef Sektorchefen har det övergripande ansvaret för kommunens vatten och avloppsinvesteringar samt renhållningsinvesteringar. Sektorchefen ansvarar ytterst för att planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, löpande följa upp samt upprätta slutredovisningar av samtliga investeringsprojekt inom vatten och avlopp samt renhållning. Beställare Nämnden är beställare och sektorchefen har det yttersta ansvaret gentemot nämnden för projektets genomförande. 11 Sida 6 (9)

12 Utförare Teknisk chef utser en representant som benämns projektledare. Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet och byggmöten mm tillsammans med entreprenörens projektledare. 5.3 Ansvar för övriga investeringar Förvaltningschef/sektorchef Förvaltningschef/sektorchef ansvarar ytterst för att planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, löpande följa upp samt upprätta slutredovisningar av samtliga investeringsprojekt inom sin förvaltning. Beställare Nämnden är beställare och förvaltningschef/sektorchef har det yttersta ansvaret gentemot nämnden för projektets genomförande. Utförare Förvaltningschef/sektorchef utser en representant som benämns projektledare. Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet. 6. Budgetering av investeringar Som underlag till investeringsbudget ska förvaltningschef/sektorchef inkomma med en begäran i form av en projektbeskrivning för varje projekt. Projektbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av projektets innehåll, total investering, fördelningen i tiden och driftkonsekvenser av investeringen, effektiviseringar samt ytterligare underlag som finns tillgängligt. För större projekt ska kalkylen särskilja kostnaden för projektering då ett första starttillstånd ska sökas avseende projekteringen för att säkerställa en bättre beräkning av totalinvesteringen. Kommunens investeringsbudget beslutas av kommunfullmäktige och är uppdelad i skattefinansierad verksamhet (totalt belopp per nämnd och år) och avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och avlopp, avfall med totalt belopp per år). Investeringsbudgeten omfattar fem år. Som bilaga finns en specifikation per investeringsprojekt för dessa fem år. Fördelning av eventuella totalbelopp som ex. vatten och avlopp samt gång och cykelvägar upprättas och beslutas av respektive nämnd. Centralt anslag budgeteras för att finansiera driftkonsekvenser av investeringar. Den totala driftkostnaden finansieras som huvudregel till 80 procent från centralt håll, resterande 20 procent finansieras av beställande nämnd. Undantag från huvudregeln kan vara investeringar som exempelvis gång- och cykelvägar. Begär nämnd en annan finansiering än 80 procent av driftkostnden ska detta beslutas av kommunstyrelsen. Om projekt som varit med i tidigare beslutade investeringsbudgetar saknas i ny upprättad och beslutad investeringsbudget så är huvudregeln att detta projekt utgått. Om beställare hänvisar till tidigare projekt som ej är med i nu gällande investeringsbudget får frågan prövas av kommunstyrelsen. 12 Sida 7 (9)

13 6.1 Årsanslag Investeringsprojekt som återkommer årligen t ex anskaffning av inventarier (reinvestering), har ett så kallat årsanslag som inte kan flyttas med mellan åren. Denna typ av projekt behöver inte något starttillstånd av kommunstyrelsen utan endast ett starttillstånd från respektive nämnd. Driftskonsekvens ska täckas inom befintlig budgetram och inte genom det centrala anslaget för driftkonsekvenser av investeringar. 6.2 Totalanslag med eventuell fördelning av kostnad per år Projekt som inte är en reinvestering får ett totalanslag. Totalanslaget visar projektets totala tillåtna kostnad samt en fördelning av kostnaden över tid. Fördelning av totalanslagets kostnad mellan åren är preliminära och tidsförskjutning av anslagen redovisas i den löpande uppföljningen och slutligen i slutredovisningen. Samtliga investeringsbelopp ska anges i den prisnivå som gäller för årsbudgeten (år1). 7. Starttillstånd Starttillstånd som ligger inom budgeterat totalanslag beslutar respektive nämnd. Vid avvikelse över detta eller om nämnd begär en annan finansiering än 80 procent av driftkostnaden ska starttillstånd lyftas via nämnd till kommunstyrelsen för beslut. För större projekt ska det budgeteras och sökas starttillstånd för projektering för att möjliggöra en säkrare bedömning av projektets totala kostnad. Om beställare hänvisar till tidigare projekt som ej är med i nu gällande investeringsbudget får frågan om starttillstånd och finansiering prövas i kommunstyrelsen. 8. Uppföljning av investeringsprojekt - avvikelsehantering Investeringsbudgeten följs upp under året i samband med månadsuppföljningar i respektive nämnd samt i årets två delårsbokslut i kommunfullmäktige. Uppföljningen till nämnd är mer detaljerad och visar hur investeringen/projektet går mot projektets starttillstånd. En redovisning och analys lämnas med hittills upparbetade kostnader samt prognos mot årets budget och projektets totala budget. Uppföljningen till kommunfullmäktige i delårsbokslutet redovisas på en mer övergripande nivå. Avviker projektet totalt mer än 10 procent eller mer än 1,0 mkr mot beslutat starttillstånd ska särskild skrivning upprättas och prövas i kommunstyrelsen som beslutar om en eventuell revidering av starttillstånd. 13 Sida 8 (9)

14 Nämnd kan förändra den årliga fördelningen av ett projekts anslag. Anslag för ett projekt kan flyttas fram i tiden samtidigt som ett annat projekt kan tidigareläggas. Detta under förutsättning att beslutat starttillstånd för aktuella projekt hålls samt att nämndens totala investeringsbudget för året hålls. 9. Slutredovisning av investeringsprojekt Slutredovisning sker löpande under året och redovisas i samband med årets två delårsbokslut och årsbokslutet. När ett investeringsprojekt med ett starttillstånd över 10 mkr är avslutat ska en slutredovisning lämnas till nämnden av förvaltningschef eller sektorchef och därefter vidare till kommunfullmäktige. När ett investeringsprojekt med ett starttillstånd på 10 mkr eller lägre är avslutat ska en slutredovisning lämnas av förvaltningschef eller sektorchef till berörd nämnd. 10. Utfördelning av centralt anslag avseende driftkonsekvenser av färdigställda investeringar I budget ligger ett centralt anslag för driftkonsekvenser av investeringar. Driftkonsekvens startar när investeringen är utförd avseende kapitalkostnader för kommunala investeringsprojekt. Övriga investeringsprojekt som utförs av Tjörns Bostads AB faller ut som hyra när ny-, om- eller tillbyggnad av fastigheter är färdigställda under året. Till detta kommer också eventuella personal- eller övriga driftkostnader. Ekonomiavdelningen ansvarar för att fördela ut detta anslag i den takt och maximalt till de belopp som budgeterats/beslutats som huvudregel 80 procent av den totala driftkostnaden. Undantag från huvudregeln kan vara investeringar som exempelvis gång- och cykelvägar. Om nämnd begär en annan finansiering än 80 procent av driftkostnaden ska detta lyftas via nämnd till kommunstyrelsen för beslut. Utfördelning av driftkonsekvenser görs i samband med månadsuppföljningar och delårsbokslut i dialog med förvaltningarna. Ramjustering beslutas av kommunfullmäktige. 14 Sida 9 (9)

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Återremitterat ärende; antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 2016/332 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott bordlägger ärendet. Sammanfattning I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Tidigare beslut Kommunstyrelsen, 168 den 8 september 2016, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 148 den 25 augusti Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 22 juni 2016, Förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertelsen (M) föreslår att ärendet ska bordläggas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 2016/332 Beslut Kommunstyrelsens återremitterar ärendet för vidare beredning. Sammanfattning I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 148 den 25 augusti 2016 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 22 juni 2016, Förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Benny Andersson (S) föreslår att ärendet återremitteras för vidare beredning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Antagande av reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun 2016/332 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Sammanfattning I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 22 juni 2016, Förslag till Policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) och Bo Bertelsen (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifall förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Mats Berntsson Budgetekonom/Controller mats.berntsson@tjorn.se Dnr 2016/ Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reviderad policy för investeringshantering i Tjörns kommun. Ärendet I den av fullmäktige antagna budgeten för år 2016 finns ett uppdrag att under 2016 revidera kommunens investeringspolicy. En översyn av nuvarande policy för investeringshantering har nu genomförts. Policyn beskriver hanteringen av investeringar från budgetering till slutredovisning. De förändringar som gjorts i policyn är markerade med röd text. Med detta överlämnas policyn till fullmäktige för beslut. Johan Fritz Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 18

19 Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumenttyp och Beslutsinstans: Policy Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumentansvarig: Budgetekonom/Controller, Ekonomiavdelningen Fastställd/Upprättad: Dokumentet gäller för: Hela Tjörns kommun Giltig till och med: Tills vidare 19 Tjörn Möjligheternas ö

20 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Mål Styrdokument 3 2. Förutsättning för investering Inventarier, bilar, maskiner Fastigheter, tekniska anläggningar 4 3. Kapitalkostnader Avskrivning Internränta Internränta för taxefinansierad verksamhet 5 4. Utrangering och försäljning Utrangering Försäljning Uppföljning av utrangering och försäljning 6 5. Ansvarsfördelning Ansvar för fastighets- och lokalinvesteringar Ansvar för avgiftsfinansierade investeringar Ansvar för övriga investeringar 7 6. Budgetering av investeringar Årsanslag Totalanslag 8 7. Starttillstånd 8 8. Uppföljning av investeringsprojekt avvikelsehantering 8 9. Slutredovisning av investeringsprojekt Utfördelning av centralt anslag avseende driftkonsekvenser av färdigställda investeringar 9 20 Sida 2 (9)

21 1. Inledning I följande dokument presenteras riktlinjer för investeringshantering i Tjörns kommun. 1.1 Syfte Syftet med styrdokumentet är att tydliggöra vad en investering är och hur en investeringar hanteras från planering/budgetering till slutredovisning. 1.2 Mål Målet med riktlinjerna är att ha god kontroll över investeringshanteringen i Tjörns kommun. 1.3 Styrdokument Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar har utförligare information. 2. Förutsättning för investering En investering är en anskaffning av fast eller lös egendom för stadigvarande bruk eller innehav och ska ingå i kommunens anläggningsredovisning. Investeringen blir en tillgång som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Investeringen ska ha en nyttjandeperiod på minst tre år. Anskaffningsvärdet ska vara högre än ett halvt basbelopp. Det är sannolikt att investeringen ger framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential för kommunen. Anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Tillgångens avskrivningsbara belopp (värde) fördelas över dess nyttjandeperiod i form av avskrivning. Avskrivningen blir en kostnad för brukaren/verksamheten som fördelas över dess nyttjandeperiod. När investering är beslutad i investeringsbudget och starttillstånd ges kallas investeringen för investeringsprojekt. 2.1 Inventarier, bilar, maskiner Resurser som förbrukas under flera år, såsom kontorsinventarier, bilar och maskiner kallas vanligen med ett gemensamt namn för inventarier. Inköp av inventarier med en livslängd på mer än tre år ses som investeringar. Inköp av inventarier som har en livslängd kortare än tre år ska hanteras i driftsredovisningen. 21 Sida 3 (9)

22 2.2 Fastigheter, tekniska anläggningar Vid investering ingår samtliga kostnader i anskaffningsvärdet. Som exempel är projekteringskostnader, inköpspris, iordningsställande av plats, material, leverans och hantering, installation, konsulttjänster, lagfart m m. Eventuella förstudier före beslut om investering ska ingå som en del i den löpande driftredovisningen. Tillkommande utgifter för materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättras. Exempel är åtgärder som förlänger den beräknade nyttjandeperioden, höjer kapacitet/servicepotential, avsevärt förbättrar kvaliteten eller avsevärt minskar produktionskostnaderna. Andra tillkommande utgifter ska redovisas som kostnader i den period de uppkommer. Utgifter för reparation och underhåll av anläggningstillgångar som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period den uppkommer. Hantering av investeringsfrågor avseende ny-/till- eller ombyggnad i lokaler avsedda för kommunens verksamhet utförs på beställning. När Tjörns Bostads AB utför investeringen hanteras detta i särskild ordning. 3. Kapitalkostnader I den interna redovisningen belastas rätt verksamhet med de kapitalkostnader som en investering förorsakar. En omläggning från 2017 innebär att kapitalkostnader avseende investeringar startar när projektet är avslutat, istället för som tidigare året efter färdigställandet. 3.1 Avskrivning För att bestämma kostnaden för den del av investeringen som förbrukats under en period måste man periodisera utgiften. Kostnaden för den del av investeringen som förbrukats under en period kallas för värdeminskning eller avskrivning. Exempel: Möbler till ett klassrum köps in för kr. Möblerna beräknas ha en nyttjandetid på 10 år. Kostnaden/förbrukningen på ett år blir kr/10 år = kr. Värdeminskningen, avskrivningen eller kostnaden för möblerna kommer att belasta resultatet med kr/år. Kommunen tillämpar linjär avskrivning som sker med vägledning av de avskrivningstider/intervall som rådet för kommunal redovisning (RKR) förespråkar. 22 Sida 4 (9)

23 Komponentavskrivning ska tillämpas i de fall då betydande och fysiskt klart identifierbara delar av anläggningen har väsentligt olika nyttjandetider enligt rådet för kommunal redovisning, RKR Det innebär att olika avskrivningstider ska tillämpas för olika delar av en investering. Återanskaffning av komponent redovisas som ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande restvärde för den ersatta enheten kostnadsförs. Strävan efter en rättvisande bild är utgångspunkten vid fastställande av avskrivningstider. Det är viktigt att avskrivningstiderna speglar den faktiska resursförbrukningen. Samma typ av objekt kan därmed ha olika långa avskrivningstider beroende på hur/var/av vem det används. En lokal bedömning av den förväntade nyttjandetiden ska göras med hjälp av exempelvis tidigare erfarenhet och teknisk expertis i samråd med ekonomiavdelningen. Om tvist uppstår kring vilken avskrivningstid som ska tillämpas avgör ekonomichefen slutligen detta. Avskrivningstiden bestäms i samband med att starttillstånd begärs för investeringsprojektet. 3.2 Internränta Dessutom tillkommer även internränta i kapitalkostnaden. Denna beräknas på det bokförda värdet och kan jämföras med räntan på ett banklån. Istället för att låna hos banken för att köpa en anläggningstillgång lånar Tjörns kommun ut sina pengar. Verksamheterna belastas med en internränta vid investeringen. Internräntan följer den internränta som SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger för året. Justering av räntenivå mellan åren påverkar inte tilldelad budgetram. 3.3 Internränta för taxefinansierad verksamhet För kommunens taxefinansierade verksamheter som är vatten- och avlopp samt avfall hanteras internräntan i särskild ordning enligt gällande va- och avfallslagstiftning samt enligt gällande praxis. Internräntan följer den internränta som SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger för året. Vid större taxefinansierade investeringar kan separat långfristig upplåning knytas till den avsedda investeringen, så kallad objektspecifik upplåning. Den verkliga räntan tillsammans med ett administrationspålägg på 0,10 procent belastar i dessa fall den taxefinansierade verksamheten. 4. Utrangering och försäljning Anläggningstillgångar kan huvudsakligen tas ur verksamheten på två sätt. 4.1 Utrangering Tillgången har inget värde för verksamheten. Den kan vara förstörd, ha stulits, kasserats eller på annat sätt vara oanvändbar. Om tillgången vid utrangeringen ej är avskriven ska det bokförda värdet skrivas bort och resultatföras. 23 Sida 5 (9)

24 4.2 Försäljning Då en tillgång säljs ska prissättningen alltid vara marknadsmässig. Underskott mot det bokförda värdet ska skrivas bort och resultatföras i verksamheten. Ansvarig för beslut om försäljning tas enligt delegeringsordningen. 4.3 Uppföljning av utrangering och försäljning Förvaltningschef/sektorchef ansvarar för att rapportera till ekonomiavdelningen om försäljning eller utrangering av anläggningstillgångar har skett så anläggningsregistret uppdateras utifrån det. Bokföring av försäljning och utrangering ska ske en gång på år vid årsbokslutet. 5. Ansvarsfördelning Ansvaret avser projektets samtliga delar, från planering, budgetering, upprättande av starttillstånd, uppföljning, upprättande av slutredovisning mm och beskrivs nedan. Ytterligare interna rutiner kan upprättas utöver nedanstående. 5.1 Ansvar för fastighets- och lokalinvesteringar Lokalsamordnare Lokalsamordnaren har det övergripande ansvaret för kommunens fastighetsoch lokalinvesteringar och ansvarar ytterst för att tillsammans med berörda (beställare och utförare) planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, löpande följa upp samt upprätta slutredovisning av samtliga investeringsprojekt inom fastighets- och lokalområdet. Lokalsamordnaren skall vidare vara aktiv med att se på nya lösningar som är verksamhetsfrämjande. Beställare Nämnden är beställare och förvaltningschef/sektorchef har det yttersta ansvaret gentemot nämnden för projektets genomförande. Förvaltningschef/sektorchef utser en representant som benämns beställarens representant (BR). Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet och byggmöten mm tillsammans med utförarens projektledare och lokalsamordnaren. Se vidare instruktioner i lokalmanualen. Utförare I de fall Tjörns Bostads AB utför investeringen utser de en projektledare. 5.2 Ansvar för avgiftsfinansierade investeringar Sektorchef Sektorchefen har det övergripande ansvaret för kommunens vatten och avloppsinvesteringar samt renhållningsinvesteringar. Sektorchefen ansvarar ytterst för att planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, 24 Sida 6 (9)

25 löpande följa upp samt upprätta slutredovisningar av samtliga investeringsprojekt inom vatten och avlopp samt renhållning. Beställare Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet är beställare och sektorchefen har det yttersta ansvaret gentemot utskottet för projektets genomförande. Utförare Teknisk chef utser en representant som benämns projektledare. Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet och byggmöten mm tillsammans med entreprenörens projektledare. 5.3 Ansvar för övriga investeringar Förvaltningschef/sektorchef Förvaltningschef/sektorchef ansvarar ytterst för att planera, ta fram underlag till budget, upprätta starttillstånd, löpande följa upp samt upprätta slutredovisningar av samtliga investeringsprojekt inom sin förvaltning. Beställare Nämnden är beställare och förvaltningschef/sektorchef har det yttersta ansvaret gentemot nämnd eller KMSU för projektets genomförande. Utförare Förvaltningschef/sektorchef utser en representant som benämns projektledare. Denna person skall vara kontaktpersonen i det löpande arbetet. 6. Budgetering av investeringar Som underlag till investeringsbudget ska förvaltningschef/sektorchef inkomma med en begäran i form av en projektbeskrivning för varje projekt. Projektbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av projektets innehåll, total investering, fördelningen i tiden och driftkonsekvenser av investeringen, effektiviseringar samt ytterligare underlag som finns tillgängligt. För större projekt bör kalkylen särskilja kostnaden för projektering då ett första starttillstånd kan sökas avseende projekteringen för att säkerställa en bättre beräkning av totalinvesteringen. Kommunens investeringsbudget beslutas av kommunfullmäktige och är uppdelad i skattefinansierad verksamhet (totalt belopp per nämnd och år) och avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och avlopp, avfall med totalt belopp per år). Investeringsbudgeten omfattar fem år. Som bilaga finns en specifikation per investeringsprojekt för dessa fem år. Fördelning av eventuella totalbelopp som ex. vatten och avlopp samt gång och cykelvägar upprättas och beslutas av respektive nämnd eller KMSU. Centralt anslag budgeteras för att finansiera driften. Den totala driftkostnaden finansieras som huvudregel till 80 procent från centralt håll, resterande 20 procent finansieras av beställande nämnd eller KMSU. 25 Sida 7 (9)

26 Om projekt som varit med i tidigare beslutade investeringsbudgetar saknas i ny upprättad och beslutad investeringsbudget så är huvudregeln att detta projekt utgått. Om beställare hänvisar till tidigare projekt som ej är med i nu gällande investeringsbudget får frågan prövas av kommunstyrelsen. 6.1 Årsanslag Investeringsprojekt som återkommer årligen t ex anskaffning av inventarier (reinvestering), har ett så kallat årsanslag som inte kan flyttas med mellan åren. Denna typ av projekt behöver inte något starttillstånd av kommunstyrelsen utan endast ett starttillstånd från respektive nämnd. Driftskonsekvens ska täckas inom befintlig budgetram och inte genom det centrala anslaget för driftkonsekvenser av investeringar. 6.2 Totalanslag med eventuell fördelning av kostnad per år Projekt som inte är en reinvestering får ett totalanslag. Totalanslaget visar projektets totala tillåtna kostnad samt en fördelning av kostnaden över tid. Fördelning av totalanslagets kostnad mellan åren är preliminära och tidsförskjutning av anslagen redovisas i den löpande uppföljningen och slutligen i slutredovisningen. Samtliga investeringsbelopp ska anges i den prisnivå som gäller för årsbudgeten (år1). 7. Starttillstånd Starttillstånd som ligger inom budgeterat totalanslag beslutar respektive nämnd eller KMSU. Vid avvikelse över detta ska starttillstånd lyftas via nämnd eller KMSU till kommunstyrelsen. För större projekt bör det budgeteras och sökas starttillstånd för projektering för att möjliggöra en säkrare bedömning av projektets totala kostnad. Om beställare hänvisar till tidigare projekt som ej är med i nu gällande investeringsbudget får frågan om starttillstånd och finansiering prövas i kommunstyrelsen. 8. Uppföljning av investeringsprojekt - avvikelsehantering Investeringsbudgeten följs upp under året i samband med månadsuppföljningar i respektive nämnd och KMSU samt i årets två delårsbokslut i kommunfullmäktige. Uppföljningen till nämnd är mer detaljerad och visar hur investeringen/projektet går mot projektets starttillstånd. En redovisning och analys lämnas med hittills upparbetade kostnader samt prognos mot årets 26 Sida 8 (9)

27 budget och projektets totala budget. Uppföljningen till kommunfullmäktige i delårsbokslutet redovisas på en mer övergripande nivå. Avviker projektet totalt mer än 20 procent eller mer än 3,0 mkr mot beslutat starttillstånd ska särskild skrivning upprättas och en prövning om eventuell revidering av starttillstånd upp till kommunstyrelsen. Nämnd/styrelse kan själv göra omdisponeringar av anslag mellan projekt under året om projekten håller sig inom sin totala budget/starttillstånd. Omfördelningar mellan år och projekt får ske under förutsättning att nämnd/styrelse håller sig inom nämnds/styrelses totala investeringsbudget för året. 9. Slutredovisning av investeringsprojekt Slutredovisning sker löpande under året och redovisas i samband med årets två delårsbokslut och årsbokslutet. När ett investeringsprojekt med ett starttillstånd över 10 mkr är avslutat ska en slutredovisning lämnas till nämnd av förvaltningschef eller sektorchef och därefter vidare till kommunfullmäktige. Slutredovisningen ska vara överlämnad till nämndsekreterare för vidare behandling till nämnd fyra månader efter godkänd slutbesiktning. Om särskilda skäl föreligger då slutredovisning ej kan framställas inom fyra månader efter godkänd slutbesiktning ska en skriftlig förklaring avges av förvaltningschef eller sektorchef. När ett investeringsprojekt med ett starttillstånd på 10 mkr eller lägre är avslutat ska en slutredovisning lämnas av förvaltningschef eller sektorchef till berörd nämnd. 10. Utfördelning av centralt anslag avseende driftkonsekvenser av färdigställda investeringar I budget ligger ett centralt anslag för driftkonsekvenser av investeringar baserat på prognos för föregående års investeringar samt aktuell investeringsbudget. Driftkonsekvens startar när investeringen är utförd avseende kapitalkostnader för kommunala investeringsprojekt. Övriga investeringsprojekt som utförs av Tjörns Bostads AB faller ut som hyra när ny-, om- eller tillbyggnad av fastigheter är färdigställda under året. Till detta kommer också eventuella personal- eller övriga driftkostnader. Ekonomiavdelningen ansvarar för att fördela ut detta anslag i den takt och maximalt till de belopp som budgeterats/beslutats som huvudregel 80 procent av den totala driftkostnaden. Det görs i samband med månadsuppföljningar och delårsbokslut i dialog med förvaltningarna. Ramjustering beslutas av kommunfullmäktige. 27 Sida 9 (9)

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för krisledningsnämnden 2015/3 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har från och med beslutat att förändra sitt beredningsarbete genom att kommunstyrelsens säker- och tryggutskott avvecklas i samband med att Södra Bohusläns Räddningstjänstförbundet bildas. Det innebär att den bemanning som krisledningsnämnden haft i enlighet med nu gällande reglemente bör justeras. Revideringarna avser paragrafen 10. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 253 den 15 december 2016 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 28 november 2016, Förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden den 28 november Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertelsen (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av reglemente för krisledningsnämnden 2015/3 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. Anta upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Sammanfattning Kommunstyrelsen väntas från och med besluta att förändra sitt beredningsarbete genom att kommunstyrelsens säker- och tryggutskott avvecklas i samband med att Södra Bohusläns Räddningstjänstförbundet bildas. Det innebär att den bemanning som krisledningsnämnden haft i enlighet med nu gällande reglemente bör justeras. Revideringarna avser paragrafen 10. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 28 november 2016, Förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden den 28 november Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska föreslå att bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

30 1 (1) Kommunkansliet Patrick Sällinen Beredskapshandläggare Dnr 2015/3-003 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, Revidering av reglementet för krisledningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. Upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden antas. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Bilaga Förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. Beslut skickas till Samtliga nämnder Ärendet Kommunstyrelsen väntas från och med besluta att förändra sitt beredningsarbete genom att kommunstyrelsens utskott för säker och trygg avvecklas i samband med att Södra Bohusläns Räddningstjänstförbundet bildas. Det innebär att den bemanning som krisledningsnämnden haft i enlighet med nu gällande reglemente bör justeras. Revideringarna avser paragrafen 10. Evike Sandor Kommunchef Kommunkansliet Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 30

31 Dokumenttyp och beslutsinstans Reglemente Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunchef Dokumentnamn Reglemente för Krisledningsnämnden Dokumentet gäller för Krisledningsnämnden Fastställd/Upprättad [Klicka och skriv] Giltig till och med Tillsvidare Reglemente för Krisledningsnämnden Kommunkansliet Patrick Sällinen Sida 1 (4) Error! No text of specified style in document. 31

32 Antaget av kommunfullmäktige , 5 Reviderat reglemente antaget av kommunfullmäktige , x Utöver det som stadgas i kommunallagen om kommunal nämnd och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente samt de bestämmelser i övrigt som kommunfullmäktige fastställt. Krisledningsnämndens verksamhetsområde 1 Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) är ålagd Tjörns kommun. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser från Tjörns kommun. 2 Nämnden träder i funktion i samband med den extraordinära händelsen. Nämnden äger vid sådant tillfälle rätt att fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder och de helägda kommunala bolagen i den omfattning som nämnden finner nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 3 Kommunfullmäktige skall för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan för hur man skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har ansvaret för arbetet med dessa planer. 4 Ordföranden i krisledningsnämnden eller den som fullgör denna uppgift, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Någon av ledamöterna i krisledningsnämnden skall inom 1 timma kunna träda in i verksamhet, dygnet runt, året runt. Nämnden är då beslutför. 32

33 5 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller den som fullgör denna uppgift, får besluta i nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådant beslut skall snarast anmälas till Krisledningsnämnden. 6 När förhållande normaliseras eller medger det skall krisledningsnämnden snarast besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder och de helägda kommunala bolagen skall återgå till ordinarie nämnd respektive kommunala bolag. Krisledningsnämndens beslut skall anmälas till kommunfullmäktige vid närmast följande fullmäktigesammanträde. 7 Krisledningsnämnden får på begäran besluta att bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. 8 Krisledningsnämnden får under den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen. 9 Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra Tjörns kommuns talan i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde. Krisledningsnämndens sammansättning 10 Tjörns kommuns krisledningsnämnd utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott, fem ledamöter och fem ersättare. samt ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens säker- och tryggutskottet sex ledamöter och sex ersättare. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige. Nämndens mandattid är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Bland ledamöterna utser Kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande. Vid ordförandens frånvaro fullgör vice ordföranden dennes arbetsuppgifter med samma befogenheter. Vid ordförandens och vice ordförandens samtidiga frånvaro ska ledamot utses att ha beredskap för att i Krisledningsnämnden utföra ordförandens 33

34 samtliga uppgifter med samma befogenheter tills dess att ordföranden eller vice ordföranden övertar ansvaret. Om ledamot är förhindrad att inställa sig till tjänstgöring vid en extraordinär händelse kan en ersättare utses att tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättaren utses av Krisledningsnämndens ordförande, eller den som fullgör denna uppgift En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Krisledningsstaben 11 Krisledningsstaben är krisledningsnämndens operativa resurs. Krisledningsstaben har rapporteringsskyldighet till krisledningsnämnden. Krisledningsstabens ansvar, arbetsuppgifter, befogenheter och sammansättning är fastställt i lednings- och informationsplanen. 34

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Antagande av taxa för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund gällande myndighetsutövning /592 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds myndighetstaxa Sammanfattning Södra Bohusläns räddningstjänstförbund utför från och med den 1 januari 2017 de flesta uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. För de delar som utgör myndighetsutövning skall medlemskommunerna anta taxorna gällande myndighetsutövningen. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 254 den 15 december 2016 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 8 december 2016, Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds taxa gällande myndighetsutövning, 2017, Protokoll från Interimdirektionen Södra Bohusläns Räddningstjänst förbund, 12 den 21 november 2016, Tjänsteutlåtande från Södra Bouhusläns Räddningstjänstförbund den 17 november Förslag till beslut på sammanträdet Robert Johansson (MP) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 35