EXAMENSARBETE. Hållbar utveckling - Med fokus på miljökvalitetsmålen vid fysisk planering. Ann-Charlotte Nilsson Ranta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Hållbar utveckling - Med fokus på miljökvalitetsmålen vid fysisk planering. Ann-Charlotte Nilsson Ranta"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Hållbar utveckling - Med fokus på miljökvalitetsmålen vid fysisk planering Ann-Charlotte Nilsson Ranta Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Denna uppsats handlar om vilket genomslag begreppet hållbar utveckling fått i den svenska lagstiftningen och hur detta påverkat miljöarbetet i Sverige. Jag har även studerat hur de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet påverkar den fysiska planering som Sveriges kommuner utför och vilken roll länsstyrelsen har i detta arbete. En redogörelse för ansvarsfördelning i miljömålsarbetet finns med och med hjälp av en rapport som länsstyrelsen sammanställt, har jag redogjort för kommunernas syn på miljömålsarbetet samt hur länsstyrelsen ska arbeta med miljömålen. I arbetet har en juridisk metod använts i form av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

3 Innehåll Förkortningar INLEDNING Syfte Avgränsning Metod HÅLLBAR UTVECKLING Rio-konferensen Agenda Johannesburg HÅLLBAR UTVECKLING I DEN SVENSKA LAGSTIFTNINGEN Regeringsformen (1974:152) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglag (2010:900) MILJÖKVALITETSMÅLEN Miljökvalitetsmålen med den av riksdagen antagna definitionen Ansvarsfördelning i miljömålsarbetet SAMHÄLLSPLANERING Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer och fysisk planering KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Kommun Länsstyrelsen Länsstyrelsens sammanställning av miljömålsarbetet DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING... 21

4 Förkortningar MB Miljöbalken NPBL Nya plan- och bygglagen RF - Regeringsformen RUS Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet SKL Sveriges Kommuner och Landsting 1

5 1. Inledning Begreppet hållbar utveckling tillkom på 1980-talet och begreppet definieras i rapporten, Vår gemensamma framtid, som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet hållbar utveckling omfattar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hänsynstagande och för att arbeta mot en ekologisk hållbar utveckling antog riksdagen 16 miljökvalitetsmål som ska visa vilken målsättning politiken ska ha när det gäller miljön. År 2010 tillkom ett generationsmål som innebär att alla aktörer i samhället ska ta hänsyn till generationsmålet i det miljöarbete som bedrivs för att miljökvalitetsmålen ska vara möjliga att nå. Kommunerna har ett stort ansvar i miljömålsarbetet genom sitt planmonopol. Även länsstyrelsen har ett betydande ansvar då länsstyrelsen ska tillvarata statens intressen. Samtidigt har många länsstyrelser utvecklat regionala miljömål som kommunerna kan ta vägledning av och utveckla lokala miljömål. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur den svenska lagstiftningen knyter an till begreppet hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. Fokus ligger på de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen antagit och hur dessa mål tas tillvara i kommunernas fysiska planering. Följande frågeställningar kommer att besvaras: Var regleras begreppet hållbar utveckling i svensk rätt? Vilken koppling har de 16 miljökvalitetsmålen till lagstiftningen? Vilken hänsyn tar kommunerna till miljökvalitetsmålen vid fysisk planering? 1.2 Avgränsning Begreppet hållbar utveckling innefattar ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänsynstagande och en avgränsning har gjorts genom att uppsatsen fokuserar på den ekologiska delen i hållbar utveckling. 1.3 Metod Jag har använt mig av en juridisk metod för att kunna uppnå syftet med detta arbete. Lagstiftning, förarbeten och doktrin är de källor jag studerat för att kunna granska de frågeställningar arbetet omfattar. De internetkällor som använts har genomgått en kritisk granskning vilket innebär att de källor som finns med anses var tillförlitliga. Även länsstyrelsens rapport om det regionala och lokala miljöarbetet har studerats. 2

6 2. Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling tillkom på 1980-talet men det var genom Brundtlandkommisionen begreppet fick en stor internationell betydelse utkom nämligen en rapport, Vår gemensamma framtid, som skrivits av den FN ledda kommissionen där Gro Harlem Brundtland var ordförande. 1 Hållbar utveckling definieras i rapporten som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 2. Förutom att ekologisk hänsyn ska tas framgår det av rapporten att begreppet hållbar utveckling även innefattar ett socialt och ekonomiskt hänsynstagande eftersom miljöfrågor får lägre prioritet i länder där stor fattigdom råder 3. För att få en mer rättvis fördelning av jordens resurser måste en förändring av dagens resursanvändning ske. Genom att t.ex. bättra på kunskapen om vilka skador på miljön vi orsakar genom vår livsstil är chansen större att vi börjar fundera på hur vi kan förändra vårt agerande och därmed ge förutsättningar till en bättre miljö. Även det faktum att en del av jordens befolkning tär på jordens resurser på bekostnad av de fattiga ländernas befolkning är en anledning till en livsstilsförändring så att en mer rättvis fördelning av resurserna kan blir verklighet. Till sist kan konstateras att rapporten framhåller vikten av internationellt samarbete för att nå en hållbar utveckling Rio-konferensen År 1992 hölls det i Rio de Janeiro en FN konferens i vilken 175 stater deltog. Konferensen utmynnade i ett antal överenskommelser: Riokonventionen, Riodeklarationen och Agenda Riokonventionen innebar att länderna ska skydda hotade arter genom lagstiftning, skydda den biologiska mångfalden samt arbeta för en mer uthållig resursanvändning Agenda 21 Agenda 21 är ett dokument som antogs vid Riokonferensen och tanken är att det lokala deltagandet i högre grad ska bidra till en hållbar utveckling 7. I dokumentet som Sverige skrev under 1992 står bl.a. att en hållbar utveckling förutsätter ett stort deltagande av olika aktörer på lokal nivå som exempelvis kommuner, organisationer och enskilda individer. Vidare framgår att lokala myndigheter bör samråda med medborgarna för att få fram bra strategier som leder till en hållbar utveckling. Som en följd av Sveriges deltagande i Agenda 21 antogs en ny miljölagstiftning i form av miljöbalken (1998:808) och år 1999 antog riksdagen de nationella miljökvalitetsmålen. Agenda 21 ledde till att flera kommuner anställde en samordnare som hade ansvar för det lokala Agenda 21 arbetet. Det största genomslaget fick 1 Jagers Sverker C, Hållbar utveckling som politik, 2010, s Jagers Sverker C, a.a., s Jagers Sverker C, a.a., s. 12 ff. 5 Jagers Sverker C, a.a., s Sverige/Riokonventionen/ 7 Michanek Gabriel och Zetterberg Charlotta, Den svenska miljörätten, 2009, s.88 3

7 Agenda 21 i kommunernas översiktsplanering och i skolorna där hållbarhetsfrågor togs in i undervisningen. Eftersom kommunerna inte var tvungna att arbeta med Agenda 21 har man kunnat se skillnader i kommunernas engagemang i det arbetet. Några kommuner har tagit arbetet på stort allvar och lagt stora resurser på Agenda 21 medan de flesta kommuner har tillsatt endast de resurser som krävs för att ha ett miljöarbete som lever upp till kraven i miljöbalken. I mitten på 1990-talet var det 154 kommuner som hade anställt en särskild Agenda 21 samordnare och år 1999 var antalet uppe i 211. Samordnarens uppgift var att bjuda in personer från allmänheten, föreningslivet och näringslivet för att i samråd få fram så bra Agenda 21 planer som möjligt. Efterhand har flera kommuner ansett att kommunens alla verksamheter bör integreras i Agenda 21 vilket har lett till att engagemanget från allmänheten inte tas tillvara på samma sätt som tidigare eftersom fokus istället har legat på kommunens egna verksamheter. Som en konsekvens av att allmänheten fick mindre att säga till om i arbetet med miljön har man sett att intresset för miljöfrågor sjönk i slutet av 1990-talet. För att lyckas i arbetet med att nå en hållbar utveckling är det viktigt att hållbarhetsfrågor finns med i skolans undervisning Johannesburg År 2002 hölls i Johannesburg Världstoppmötet om hållbar utveckling där en översikt av befintliga avtal och deras genomförande stod på agendan 9. Här fastslogs att Agenda 21 även i fortsättningen ska vara grunden för arbetet med hållbar utveckling som sker på global, nationell och lokal nivå Jagers Sverker C, a.a., s. 112 ff. 9 Jagers Sverker C, a.a., s

8 3. Hållbar utveckling i den svenska lagstiftningen 3.1 Regeringsformen (1974:152) Den 1 januari 2003 blev målet om hållbar utveckling reglerad i grundlagen: Regeringsformen 1:2 tredje stycket Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Målsättningen är riktad till riksdag, regering, kommuner och myndigheter men dessa är inte tvungna att ta miljön i beaktande eller se på behovet av naturresurser för kommande generationer då olika beslut ska tas. Däremot har regleringen möjliggjort att sådan hänsyn tas Miljöbalken (1998:808) År 1999 trädde en ny central miljölagstiftning i kraft i Sverige Miljöbalken (1998:808). Före miljöbalken hade Sverige en miljölagstiftning med flera olika lagar och syftet med miljöbalken var dels att se över och utveckla miljölagstiftningen dels att samordna den tidigare miljölagstiftningen vilket innebar att 16 miljölagar ersattes av Miljöbalken. 12 Miljöbalken 1:1 första stycket Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalkens portalparagraf visar vad syftet med miljöbalken är nämligen att främja en hållbar utveckling. Tanken är att vi som lever nu och kommande generationer ska ha rätt till en bra och hälsosam miljö. Målregelns utgångspunkt är att naturen i sig har ett sådant värde att den bör skyddas och att vi människor har en skyldighet att ta hand om naturen på ett bra sätt då en god hushållning är en förutsättning för att trygga nästa generationers tillgång till en bra miljö. När man planerar hur mark ska användas och hur byggandet av samhällen ska ske är det viktigt att utforma arbetet på ett ekologiskt hållbart sätt vilket t.ex. innebär att naturoch kulturmiljöer som är värdefulla ska bevaras Jagers Sverker C, a.a., s Michenek Gabriel och Zetterberg Charlotta, a.a., s Prop. 1997/98:45, del 2, s.7-8 5

9 Miljöbalken 1:1 andra stycket Miljöbalken ska tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Dessa fem delmål beskriver hur syftet med balken kan nås men eftersom dessa inte ger en fullständig bild av vad innebörden i begreppet hållbar utveckling är har riksdagen antagit 16 miljökvalitetsmål vilka inte är reglerade i lag men som kan ge vägledning vid en bedömning av vad som ska anses gynna en hållbar utveckling 14. Tillämpningen av balken ska ske med utgångspunkt i MB 1: Plan- och bygglag (2010:900) 1:1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer Plan- och bygglagens portalparagraf innehåller den princip som antogs i Rio de Janeiro om hållbar utveckling eftersom den anger främjandet av en samhällsutveckling i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv samt att hänsyn ska tas till kommande generationer Michanek Gabriel och Zetterberg Charlotta, a.a., s Bengtsson Bertil, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, 2010, s Michanek Gabriel och Zetterberg Charlotta, a.a., s. 44 6

10 4. Miljökvalitetsmålen Riksdagen antog 15 miljökvalitetsmål år Dessa miljökvalitetsmål anger vilka mål som ska ha nåtts inom en generation vilket tidsmässigt angavs till år Sverige strävar efter att vara ett föregångsland när det gäller miljöfrågor och hållbar utveckling och miljökvalitetsmålen är en viktig grund som visar den politiska målsättningen när det gäller miljön 19. I förarbetena anges att miljökvalitetsmålen står för den ekologiska delen i begreppet hållbar utveckling och att de beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska visa vilket resultat vart och ett av målen ska leda till medan de olika delmålen visar hur målen ska nås och hur lång tid arbetet får ta. 20 Miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen år Syftet var att förbättra arbetet med den biologiska mångfaldens bevarande. 21 År 2010 beslutade Riksdagen att miljöarbetet i Sverige skulle få en ny struktur och idag innehåller miljömålssystemet ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 14 etappmål 22. Generationsmålet innebär att vi inom en generation behöver en omställning i samhället för att kunna nå miljökvalitetsmålen vilket betyder att samhällets alla aktörer ska ta vägledning av generationsmålet vid sitt miljöarbete. Miljökvalitetsmålen är det tillstånd som eftersträvas i den svenska miljön och för att kunna följa upp arbetet med miljökvalitetsmålen ska varje ansvarig myndighet göra en uppföljning av sina miljökvalitetsmål och dessa uppföljningar sammanställs sedan av Naturvårdsverket. Resultatet av sammanställningen lämnas sedan över till regeringen. En bedömning om dagens styrmedel tillsammans med de åtgärder som vidtagits är tillräckliga för att nå målen till 2020 görs. Etappmålen anger vilka förändringar som måste ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås Prop. 2000/01:130, s Prop. 1997/98:145, s Prop. 2009/10:155, s Prop. 2000/01:130, s. 2 och

11 4.1 Miljökvalitetsmålen med den av riksdagen antagna definitionen 24 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag 24 8

12 Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 9

13 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser Ansvarsfördelning i miljömålsarbetet 26 Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålen och delmålen för att förbättra arbetet med att nå en hållbar utveckling. Regeringen har ett allomfattande ansvar för miljökvalitetsmålen och en ansvarig myndighet för vart och ett av målen har utsetts av regeringen. Regeringen informerar riksdagen om hur miljömålsarbetet fungerar och detta sker en gång per år. Det huvudsakliga ansvaret för miljöfrågor vilar på miljöministern och Miljödepartementet. År 2010 bildades miljömålsforum och här ingår 25 myndighetschefer från nationella myndigheter samt en landshövding. Syftet med forumet är att diskussioner om miljömålssystemet ska föras vilket kan leda till förbättringar i det fortsatta miljöarbetet. Miljömålsberedningen tillsattes den 1 juli 2010 och i beredningen finns ledamöter samt av regeringen utvalda experter och sakkunniga. Miljömålsberedningens uppgift är att ge råd till regeringen när det gäller miljökvalitetsmålen och generationsmålet och att ta fram strategier som leder till att målen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för att följa upp, informera och tillämpa konsekvensanalyser av samhällsekonomisk karaktär inom miljömålssystemet. En samlad bedömning om möjligheterna att nå miljökvalitetsmål och etappmål görs årligen av Naturvårdsverket och en fördjupad utvärdering sker varje mandatperiod. Vidare är myndigheten ledande i arbetet med att anbringa uppföljning samt utvärdering av målen tillsammans med myndigheter som har ansvar i miljömålssystemet samt representanter från bl.a. Sveriges kommuner och landsting, länsstyrelser och ideella organisationer. Ansvaret innebär att Naturvårdsverket ska samordna, följa upp, utveckla, utvärdera och informera om miljökvalitetsmålen

14 Nationella myndigheter ansvaret för att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen är uppdelat på åtta nationella myndigheter. Tillsammans med företag och organisationer ska indikatorer utvecklas för att en uppföljning av miljöarbetet ska kunna ske. Utöver detta ska myndigheterna bl.a. ge förslag på åtgärder som leder till att miljökvalitetsmålen kan nås. Även andra myndigheter har ett ansvar att arbeta för att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Detta genom att ge den information som Naturvårdsverket behöver för att kunna följa upp det miljöarbete som bedrivs. Myndigheter och deras ansvarsområde Naturvårdsverket frisk luft myllrande våtmarker skyddande ozonskikt begränsad klimatpåverkan storslagen fjällmiljö bara naturlig försurning ett rikt växt- och djurliv Havs- och vattenmyndigheten hav i balans samt levande kust och skärgård ingen övergödning levande sjöar och vattendrag Kemikalieinspektionen giftfri miljö Strålsäkerhetsmyndigheten säker strålmiljö Sveriges geologiska undersökning grundvatten av god kvalitet Jordbruksverket ett rikt odlingslandskap 11

15 Skogsstyrelsen levande skogar Boverket god bebyggd miljö Andra myndigheter som har ansvar i arbetet med miljömålen Exportkreditnämnden Statens energimyndighet Konsumentverket Läkemedelsverket Livsmedelsverket Sjöfartsverket Socialstyrelsen Trafikverket Tillväxtverket Sveriges geologiska undersökning Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Transportstyrelsen Statens skolverk Försvarsmakten Kommerskollegium Sida Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket får även information av SMHI, Lantmäteriet, SCB, Konjunkturinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen Länsstyrelserna ansvarar för att följa upp miljömålsarbetet regionalt. Flera länsstyrelser samarbetar med t.ex. kommuner, landsting och 12

16 näringsliv för att formulera regionala miljömål. Det regionala miljömålsarbetet ska av länsstyrelserna redovisas till Naturvårdsverket som i sin tur informerar regeringen. Skogsstyrelsens ansvarsområde innefattar arbete och uppföljning av några regionala miljömål. Kommunerna har en central och viktig roll i miljömålsarbetet genom att lokala mål och åtgärder utarbetas och får genomslag i den politik som bedrivs lokalt. Kommunerna kan genom fysisk planering styra utvecklingen mot en bättre livsmiljö. En annan viktig uppgift är att få barn och ungdomar att intressera sig i miljöfrågor och därmed är förskola och skola bra verktyg för att öka kunskapen. Kommunerna i egenskap som arbetsgivare kan också välja att utbilda sin personal och på det sättet öka intresset för miljöfrågor. Av Sveriges 290 kommuner är det idag ca 240 som arbetar med miljömålen. Näringslivet har en viktig roll i arbetet med miljömålen. Genom att målen integreras i miljöledningssystem hos företagen har dessa insett att miljöfrågor måste få större betydelse. Det är vanligt att företagen i sitt miljöledningssystem använder sig av de miljömål som finns på regional och lokal nivå. Det finns vissa skillnader när det gäller företagens miljöarbete, stora företag som har miljöledningssystem arbetar mer med miljöfrågor medan små företag inte prioriterar miljöfrågor och i många fall inte har någon som helst kunskap om miljömålen. Miljöorganisationerna ska arbeta för att förbättringar av tillståndet i miljön ska ske genom miljömålen. WWF, Naturskyddsföreningen och Miljöförbundet Jordens vänner ska regelbundet se över samt utvärdera miljömålsarbetet. EU för att miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås är miljöarbetet inom EU mycket viktigt, detta eftersom föroreningar sprider sig över gränserna. Internationella åtgärder behövs för att nå målen frisk luft, ingen övergödning, begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning. Sveriges miljöarbete inom EU ska enligt regeringen främst omfatta kamp mot försurning och klimatförändringar, arbete för en miljöorienterad produktpolitik, bevarande av biologisk mångfald och en ny kemikaliepolitik. Internationellt samarbete är en förutsättning för att miljökvalitetsmålen i Sverige ska kunna uppnås. Ett exempel på internationellt samarbete är konventioner som innebär att länder som ansluter sig är skyldiga att följa de regler och åtaganden som en konvention innebär. Sverige är idag ansluten till ca 40 olika konventioner om vattenföroreningar, avfallshantering, luftföroreningar, naturvård och biologisk mångfald, kemikaliehantering och särskilda gränsöverskridande effekter, nyttjande av levande resurser samt slutligen miljöinformation. 13

17 5. Samhällsplanering För att miljökvalitetsmålen ska nås krävs en markanvändning som är långsiktigt hållbar 27 och i NPBL 1:2 stadgas att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Detta innebär att kommunerna har planmonopol. Dock har regeringen möjlighet att förelägga en kommun att ändra, anta eller upphäva en plan om ett riksintresse enligt MB 3 eller 4 kap inte följs eller om regleringen avseende mark- och vattenområden som berör flera kommuner inte samordnats tillräckligt bra. Planföreläggandet kan bara tillämpas på områdesbestämmelser och detaljplan. (NPBL 11:15 samt 11:10). Om ett planföreläggande inte följs av kommunen har regeringen rätt att låta länsstyrelsen göra det som krävs för att områdesbestämmelser eller detaljplan ska kunna ändras, antas eller upphävas (NPBL 11:16). 5.1 Översiktsplan Denna typ av plan upprättas av kommunen och omfattar hela kommunen (NPBL 3:1). Översiktsplanen anger hur mark- och vattenområden ska användas i framtiden, hur gällande miljökvalitetsnormer kommer att följas samt hur översiktsplanen kommer att samordnas med regionala och nationella mål, planer och program som är viktiga för en hållbar utveckling (NPBL 3:5) Innan ett förslag på översiktsplan upprättas ska kommunen samråda med bl.a. länsstyrelsen och andra kommuner för att på det sättet ge dessa en möjlighet att säga vad dom tycker om förslaget (NPBL 3:9). Dessutom ska planförslaget ställas ut i minst två månader så att allmänheten har möjlighet att ge sina synpunkter (NPBL 3:12). Viktigt att notera är att en översiktsplan inte är bindande (NPBL 3:3) Länsstyrelsens uppgift är att ta tillvara statens intressen och förutom samrådet med kommunen ska länsstyrelsen dessutom tillhandahålla ett granskningsyttrande där de statliga miljöintressena ska framhållas Detaljplan Kommunen ska upprätta en detaljplan när ny sammanhållande bebyggelse planeras, när befintlig bebyggelse ska bevaras eller förändras, om regleringen ska ske i ett sammanhang (NPBL 4:2). Exempel på befintlig bebyggelse som förändras är då man uppför nya bostadshus mellan de som redan finns eller att man utför tillbyggnader 29. Kommunen ska i detaljplanen redovisa allmänna platser, vattenområden och kvartersmark (NPBL 4:5) I detaljplanen ska det finnas en genomförandetid angiven, vilken i dagsläget är 5 15 år (NPBL 4:21). Under genomförandetiden har en markägare byggrätt. Vidare ger NPBL kommuner möjlighet att reglera bebyggelse och deras användning som exempelvis industri eller bostäder och kommunerna kan anta bestämmelser som skyddar byggnader från att ändras eller rivas. Även miljöstörningar kan minskas genom att detaljplanen kan innehålla föreskrifter om t.ex. skyddsområde kring olika anläggningar för att minska exempelvis buller. 30 Om detaljplanens Michanek Gabriel och Zetterberg Charlotta, a.a., s Bengtsson Bertil, a.a., s Bengtsson Bertil, a.a., s.55 14

18 genomförande innebär en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas enligt MB 6:12 och 13 (NPBL 4:34). Under arbetet med detaljplanen måste kommunen också titta på hushållningsbestämmelserna i MB 3 och 4 kap 31. Kommunen ska samråda med bl.a. länsstyrelse och enskilda personer som berörs av detaljplanen eftersom det är viktigt med insyn och möjlighet att påverka (NPBL 5:11 och 12). Länsstyrelsen ska tillvarata statens intressen och kan ingripa om riksintressen enligt MB 3 och 4 kap inte tillgodoses i detaljplan, om MB 5 kap om miljökvalitetsnormer inte följs eller när människors hälsa eller säkerhet riskerar att påverkas negativt t.ex. då bostäder byggs i ett område där rasrisk föreligger. (NPBL 5:14) 5.3 Områdesbestämmelser Kommunen kan genom områdesbestämmelser ange grunddragen i markens användning för att syftet med en översiktsplan ska uppnås eller att riksintressen enligt MB 3 eller 4 kap tillgodoses (NPBL 4:42). Områdesbestämmelser ska bara användas för begränsade områden och detta område får inte vara detaljplanelagt (NPBL 4:41). Ett skäl till att kommunen reglerar markanvändning genom områdesbestämmelser är då ett bindande beslut behövs för att t.ex. en bebyggelse som är av stor betydelse för landskapsbilden ska få ett bättre skydd och därför kan exempelvis ett krav på rivningslov införas. Kommunen kan också förhindra att fritidshus görs om till stadigvarande bostäder Miljökvalitetsnormer Regler om miljökvalitetsnormer finns i MB 5 kap och enligt MB 5:1 är det regeringen som får utfärda föreskrifter om vilken kvalitet vattnet, marken och luften bör ha för att skydda miljön och människors hälsa. Det finns två syften med normerna och det första är att normerna ska bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen antagit ska uppfyllas och för det andra ska EG-rättens miljökvalitetsnormer integreras i den svenska rätten. MB 5:2 beskriver vad miljökvalitetsnormer ska ange såsom vilka nivåer av störningar eller föroreningar som människor eller miljön kan utsättas för utan att riskera att skadas. Värt att notera är att en miljökvalitetsnorm inte innebär en rättighet att förorena upp till den nivå som finns angiven i normen eftersom denna bara visar den yttersta gränsen. Miljökvalitetsnormer kan även användas som riktvärden när de anger vilka nivåer av störningar eller föroreningar som ska eftersträvas. Det ska även finnas en tidpunkt som anger när riktvärden eller gränsvärden ska vara uppfyllda och om flera tidpunkter finns angivna kan kraven skärpas eftersom. En norm kan avse störningar som strålning eller buller, förekomst av kemiska produkter som exempelvis kväve eller tungmetaller. Normerna kan även ange vilken förekomst av organismer i yt- eller grundvatten som kan ge en bild av tillståndet i miljön. MB 5:3 stadgar att myndigheter och kommuner har ett ansvar att se till att miljökvalitetsnormerna följs. För att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs ska myndigheterna utföra mätningar Bengtsson Bertil, a.a., s Bengtsson Bertil, a.a., s Michanek Gabriel och Zetterberg Charlotte, a.a., s.170 ff. 15

19 5.4.1 Miljökvalitetsnormer och fysisk planering När kommunen planerar hur mark och vattenområden ska användas måste kommunen följa de miljökvalitetsnormer som finns i MB 5 kap (NPBL 2:10). Om kommunen åsidosätter miljökvalitetsnormer vid sin planläggning ska länsstyrelsen i samband med granskningen av planförslaget uppmärksamma kommunen om att de måste följa de miljökvalitetsnormer som finns. Om kommunen antar en detaljplan eller områdesbestämmelser som medför att markanvändningen i framtiden riskerar att bidra till överträdelse av en miljökvalitetsnorm har länsstyrelsen ett krav på sig att upphäva beslutet (NPBL 11:10 och 11:11). 16

20 6. Kommun och länsstyrelse 6.1 Kommun Kommunerna har som tidigare nämnts ett stort ansvar i miljömålsarbetet genom sitt planmonopol. När kommunen planerar hur mark- och vattenområden ska användas kan de bidra till en hållbar ekologisk utveckling genom att ta hänsyn till de miljömål som riksdagen antagit. Flera kommuner har också utarbetat lokala miljömål som kan utgöra bra underlag vid olika beslut som kommuner fattar Länsstyrelsen I Sverige har vi 21 län och för varje län finns en länsstyrelse. I arbetet med miljöfrågor har länsstyrelserna i Sverige en central roll genom att ha ett samordningsansvar i arbetet med miljön. Länsstyrelserna i respektive län ska också verka för att öka kunskapen om det miljöarbete som bedrivs regionalt. När det gäller miljömål har länsstyrelsen till uppgift att utarbeta regionala miljömål där de nationella miljökvalitetsmålen ska ligga till grund. Länsstyrelsen ska även låta andra berörda komma till tals t.ex. kommuner och näringsliv eftersom ett brett engagemang är en förutsättning för att nå målen Länsstyrelsens sammanställning av miljömålsarbetet I en rapport som Länsstyrelsen i Dalarna tagit fram framgår att länsstyrelserna i landet gjort en sammanställning av miljöarbetet på en regional och lokal nivå. 19 av 21 länsstyrelser har svarat på en enkät som Naturvårdsverket och RUS (Regional Utveckling och samverkan i miljömålssystemet) skickat ut. Genom att länsstyrelserna haft tillgång till en enkät och intervjuundersökning som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort har vissa slutsatser kunnat dras gällande kommunernas syn på miljömålsarbetet. 36 En sammanfattande bedömning är att länsstyrelsens miljömålsarbete huvudsakligen ska fokusera på att utarbeta och driva igenom åtgärdsprogram där miljömålen får en stor betydelse. Det är även viktigt att följa upp hur arbetet med miljömålen fungerar. Några slutsatser som dras: För att nå miljömålen måste resurserna öka Länsstyrelsen, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt, s.5 17

21 Kommuner behöver mer stöd från länsstyrelse och en utökning av samarbete mellan kommunerna krävs. På längre sikt kommer konsumtions- och livsstilsfrågor att ha stor betydelse för att nå generationsmålet. 37 År 2011 skickade SKL ut en enkät till alla Sveriges 290 kommuner och av dessa svarade totalt 240 på enkäten. Man intervjuade även politiker och tjänstemän i sex kommuner. En sammanställning av svaren visar att 77 procent av kommunerna i Sverige arbetar med miljömål. När det gäller kommunernas planering används miljömålen främst då kommunerna upprättar översiktsplaner, program avseende energi, klimatstrategier, plan för avfall samt tillsyn inom miljöbalken. Vidare framgår att miljömålen inte får så stort genomslag i skolundervisningen. De kommuner som intervjuats anser att den statliga miljöpolitiken tillsammans med miljömålen gör det möjligt för kommunerna att arbeta med miljöfrågor på ett sätt som överensstämmer med det miljöarbete som bedrivs nationellt och internationellt. Kommunerna anser att resursbrist är det största hindret i miljömålsarbetet som sker på lokal nivå. Även det faktum att miljömålen har låg prioritet i den kommunala politiken och lokala styrmedel som inte räcker till utgör enligt kommunerna hinder i miljömålsarbetet. För att miljömålsarbetet ska få bättre genomslag behövs enligt enkätsvaren bl.a. mer resurser, åtgärdsplaner som sammankopplas med miljömålen och för att utveckla miljömålsarbetet behöver kommunerna statligt stöd i form av ett tydliggörande av vilket ansvar kommunerna har i arbetet med miljömål samt vilka miljömål och åtgärder som bör prioriteras. 38 Av de svar som kommunerna lämnat i SKL:s enkätundersökning har länsstyrelserna kunnat se hur kommunerna arbetar med miljömålen vid fysisk planering. Dalarna anger att alla länets kommuner som svarat på enkäten arbetar med miljömål i översiktsplanen men att det är ett mindre antal som tar hänsyn till målen i detaljplanerna. Södermanland uppger att sex av sju kommuner översiktsplanerar med miljömål medan fem använder sig av dessa i detaljplanerna och i Västra Götaland använder 32 av kommunerna miljömålen i översiktsplaneringen medan 15 detaljplanerar med stöd av miljömålen. En orsak till att miljömålsarbetet i den fysiska planeringen inte alltid är så omfattande är enligt flera län att resurser i form av kompetens och pengar är en bristvara. Ett av länen anser att lagstiftningen inte räcker till och ett annat län menar att miljömålsarbetet i den fysiska planeringen påverkas av att miljömålen inte har ett bättre juridiskt skydd Länsstyrelsen, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt, s Länsstyrelsen, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt, s Länsstyrelsen, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt?, del 2, s.55 ff 18

22 7. Diskussion Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling fick en stor betydelse internationellt i och med Brundtlandkommisionens rapport, Vår gemensamma framtid som utkom I rapporten framgår definitionen av hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Vidare framgår av rapporten att begreppet hållbar utveckling förutom ett ekologiskt hänsynstagande även omfattar en social och ekonomisk dimension. Anledningen till det är att miljöfrågor prioriteras lägre i fattiga länder. För att lyckas i arbetet med att nå en hållbar utveckling är internationellt samarbete en förutsättning och exempel på detta är då länder ansluter sig till olika konventioner som berör miljön och därmed förpliktas att följa regler och åtaganden som följer av konventionen. Sveriges insatser i arbetet med hållbar utveckling Sverige vill vara en förebild i miljöarbetet och skrev 1992 under dokumentet Agenda 21. Dokumentet som tillkom under Rio-konferensen framhåller vikten av det lokala deltagandet i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling. Sveriges engagemang i Agenda 21 ledde till att en ny miljölagstiftning antogs år 1998, miljöbalken (1998:808). För att stärka miljöarbetet ytterligare antog riksdagen år 1999 de nationella miljökvalitetsmålen som ska visa vilken målsättning politiken har gällande miljön. Miljökvalitetsmålen beskriver vilken kvalitet eller tillstånd som är långsiktigt hållbar i den svenska miljön ur ett ekologiskt perspektiv. Strukturen på miljömålssystemet har under årens lopp genomgått förändringar och idag innehåller systemet förutom 16 miljökvalitetsmål även ett generationsmål och 14 etappmål. Generationsmålet framhåller vikten av att alla aktörer i samhället deltar i det omställningsarbete som krävs för att miljökvalitetsmålen ska vara möjliga att uppnå inom en generation. Etappmålens uppgift är att visa vilka förändringar som är nödvändiga för att uppnå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Agenda 21 har även betonat vikten av att ha med hållbarhetsfrågor i den undervisning som skolan bedriver men enligt den enkätundersökning som SKL genomförde år 2011 tas miljömålen vanligtvis inte med i skolundervisningen. Lagstiftning som reglerar hållbar utveckling Miljöbalkens portalparagraf visar vad syftet med balken är, nämligen att främja en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen är inte reglerade i lag men eftersom MB 1:1 andra stycket inte tydliggör vad som ska ingå i begreppet hållbar utveckling kan miljökvalitetsmålen ge vägledning. Begreppet hållbar utveckling har även stöd i grundlagen (RF 1:2 andra st.) men regleringen innebär endast att regering, myndigheter och kommuner vid olika beslut har möjlighet att ta hänsyn till miljö och kommande generationers behov. Det finns däremot 19

23 ingen skyldighet för dessa att ta beslut som gynnar en hållbar utveckling. Även PBL innehåller principen om hållbar utveckling vilket framgår i lagens portalparagraf. PBL reglerar den fysiska planering av mark- och vattenområden som kommunerna utför samt regler om byggande. Miljökvalitetsmålen och fysisk planering En långsiktigt hållbar markanvändning är en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen vilket betyder att kommunerna genom sitt planmonopol har ett stort ansvar i arbetet med miljömålen. Idag är det främst vid översiktsplanering kommunerna använder sig av miljömålen. I MB 5 kap finns regler om miljökvalitetsnormer och syftet med normerna är att uppfylla de miljökvalitetsmål riksdagen antagit samt att införliva EG-rättens miljökvalitetsnormer i det svenska rättssystemet. Kommunerna måste enligt lag ta hänsyn till miljökvalitetsnormer när de planerar hur mark- och vattenområden ska användas och om en kommun antar detaljplan eller områdesbestämmelser som innebär en risk för att en miljökvalitetsnorm kommer att överskridas i framtiden ska länsstyrelsen upplysa kommunen om detta. Länsstyrelsen har även ett krav på sig att upphäva en plan som kommunen antagit om denna riskerar att en miljökvalitetsnorm i framtiden överskrids. Länsstyrelsens rapport om miljöarbetet på regional och kommunal nivå Av sammanställningen som länsstyrelsen gjort framgår att det miljömålsarbete som bedrivs av länsstyrelsen ska fokusera på åtgärdsprogram där miljömålen ingår och en uppföljning av miljömålsarbetet ska göras. Rapporten visar att kommunernas engagemang i arbetet med miljömålen är stort och det är idag ca 77 procent av Sveriges kommuner som arbetar med miljömål. Det största hindret i miljömålsarbetet i den fysiska planeringen är enligt många kommuner resursbrist. Vidare framgår att miljömålen inte får så stort genomslag i skolundervisningen. Avslutningsvis kan konstateras att alla aktörer i samhället måste bidra i arbetet för att en hållbar utveckling ska uppnås. I lagstiftningen har regler införts om främjandet av en hållbar utveckling och tillsammans med miljökvalitetsmålen visar det vilken målsättning politiken har avseende miljön. Skolan har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling eftersom kunskap om vilka skador vi orsakar på miljön och hur vi kan förebygga dessa är en grundförutsättning för att lyckas med en utveckling som är hållbar ur ekologisk synpunkt. 20

24 8. Källförteckning Propositioner 1997/98:45 Miljöbalk 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Litteratur Bengtsson Bertil, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, 10 u, Iustus förlag, 2010 Jagers Sverker C (red), Hållbar utveckling som politik, Liber AB, Malmö, 2010 Michanek Gabriel & Zetterberg Charlotta, Den svenska miljörätten, 2 u, Iustus förlag, 2008, Uppsala Internet Generationsmålet- Miljömålsportalen ( ) Generationsmålet och miljökvalitetsmålen/miljömålsberedningen/sou ( ) Hållbar utveckling Miljömål Länsstyrelsen i Norrbotten ( ) Miljömål Länsstyrelsen i Norrbotten ( ) Miljömålen Miljömålsportalen ( ) 21

25 Naturvårdsverket ( ) EU-och-i-Sverige/Riokonventionen naturvardsverket.se ( ) Plan för framtagandet av en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning ( ) Sveriges miljömål ( ) Vem gör vad? Miljömålsportalen Rapport Länsstyrelsens rapport Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt, del 1 och 2, 2012 ISBN

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Socialstyrelsens arbete len

Socialstyrelsens arbete len Socialstyrelsens arbete med miljömålen len 1. Hälsa i miljömålen 2. Fördjupad utvärdering Johanna Bengtsson Ryberg, johanna.bengtsson.ryberg@socialstyrelsen.se 1. Hälsa H i miljömålen len Folkhälsom lsomål

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april 2014 Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen 070-2240346 Västra Götalands län 49 kommuner 1,5 miljoner invånare 17

Läs mer

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Eva Mikaelsson och Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Modig, Västerbottens

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 PROGRAM FÖR LOKALA MILJÖMÅL Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 Miljömålens bakgrund 1999 kom de nationella miljömålen tillsammans med en tydlig uppmaning till samhällets alla aktörer att jobba hårt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer