Räddningsarbete Foto: Christian Björses Apportering Foto: Maria Nilsson. Brainwaves Krollie & Lillemor Edström, SM-vinnare i lydnad Foto: Anna Jansson

Transkript

1 Svenska Brukshundklubbens VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Räddningsarbete Foto: Christian Björses Apportering Foto: Maria Nilsson Brainwaves Krollie & Lillemor Edström, SM-vinnare i lydnad Foto: Anna Jansson Memoris Prixä & Eva H-N Nordisk mästare i spår Foto: Lars Nilsson Skyddsarbete Foto: Annica Sjöström Tonedos Powerfull Dusty uppletande, SM Foto: Kenth Sahlqvist Wilses Cito, Rolf & Kerstin Melin Nordisk mästare i rapport Foto: Essy Sperlin Daphne & Anna Müller Team agilityshop, SM-vinnare lag large Foto: Sofia Olsson Svenska Brukshundklubben 2011 Foto på framsidan: Anders Manorsson, ChaDes Raya i IPO-arbete Ett tack till alla medlemmar som bidragit med fina bilder från vår verksamhet

3 Översikt Året har innehållit både positiva och negativa förändringar för Svenska Brukshundklubben. Föregående års negativa resultat har resulterat i att en del centrala aktiviteter har behövt ställas in, kursgården Kydingeholm har stängts och verksamheten på förbundskansliet har minskats med tre heltidsanställda samtidigt som övertidsstopp har införts och ingen extrapersonal har anlitats. Medlemsutvecklingen har varit negativ och totalt har antalet medlemskap i organisationen varit stycken fördelat på personer. Antalet medlemskap har därmed minskat med 6,5 % jämfört med år. Trots detta har organisationen genomfört ett stort antal aktiviteter. Agilityverksamheten har legat på ungefär samma nivå som föregående år med cirka individuella starter och cirka starter i lag medan lydnadsproven har minskat med cirka starter. Bruksproven har minskat med totalt cirka starter, inklusive appellklass. Totalt har hundar mentalbeskrivits under året, varav stycken är av brukshundsras. Antalet mentalbeskrivna hundar av brukshundsras har därmed minskat med 349 stycken. Under året har organisationen startat upp en allmänlydnadslärarutbildning med 13 deltagare, avslutat en tävlingslärarutbildning vilken resulterade i fem godkända tävlingslärare samt genomfört en uppdateringskurs för lärare med åtta deltagare. års kongress ägde rum på Scandic Star Hotel i Sollentuna där 69 delegater deltog. PR- och Informationsgruppen har informerat om förbundets verksamhet vid SM i lydnad och agility, vid SM i Bruks och IPO samt vid MyDog i Göteborg och Stockholm Hundmässa. Dessutom har organisationen haft möjlighet att ge sin syn på aggressiva hundar i TV4:s program Förkväll. Under år har 104 nya ekipage tillförts Hemvärnet, målet var 200 stycken. Ett antal hundar som utbildats under kommer att provas i början av Under året har även 26 stycken räddningshundekipage utbildats, målet var 25 stycken. Peter Rimsby generalsekreterare Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 3

4 Samarbete med myndigheter, organisationer och företag Svenska Brukshundklubben har, för att kunna genomföra sin omfattande verksamhet, en nära kontakt med många myndigheter, organisationer, företag och enskilda personer. Ett kontinuerligt samarbete mellan Brukshundklubben och omvärlden är viktig för att upprätthålla det förtroende som Brukshundklubben åtnjuter samt för att öka förståelsen för den verksamhet som Brukshundklubben bedriver. Brukshundklubben är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK) som den största specialklubben, då SKK är en så kallad paraplyorganisation för hundverksamheten i Sverige. Brukshundklubben har ett nära samarbete med SKK i hund- och organisationsfrågor liksom frågor rörande Brukshundklubbens ställning som landets största utbildare av hundägare. Sveriges Hundungdom är SKK-organisationens ungdomsförbund. Genom det dubbla medlemskapet har många ungdomar valt Brukshundklubben som sin specialklubb. Samarbetet mellan ungdomsförbundet och Brukshundklubben regleras genom ett samarbetsavtal. Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) bedriver hundkörning i tävlingsform. SDSF har ett samarbetsavtal med Brukshundklubben, vilket bland annat innebär att Brukshundklubben stödjer SDSF ekonomiskt i de delar där Brukshundklubbens medlemmar deltar i SDSFs verksamhet. SDSF ansvarar för tävlingsverksamheten medan Brukshundklubben svarar för meriteringen av hundarna. Utbildningen av tjänstehundar till totalförsvaret har skett i nära samarbete med representanter för Försvarsmakten (FM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Försvarsmaktens hundtjänstenhet och Brukshundklubben har ett nära samarbete i utbildningsfrågor. Även flottiljer, militärdistriktsgrupper och räddningsskolor har varit Brukshundklubben behjälpliga och har givit ett mycket värdefullt stöd till tjänstehundsverksamheten. Brukshundklubben är även medlemorganisation i Centralförbundet Folk och Försvar och i den internationella räddningshundsorganisationen, Internationale Rettungshundeorganisation (IRO). Brukshundklubben är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och har stora möjligheter att genomföra sin utbildning i en folkbildningsinriktad anda. Brukshundklubben är, när det gäller antal studiecirklar och antal deltagare, en av de största medlemsorganisationerna inom Studiefrämjandet. Ett centralt samarbets-avtal finns mellan organisationerna där de viktigaste områdena för samarbetet gäller utbildningsinsatser för Brukshundklubbens handledare, instruktörer och lärare samt funktionärsutbildning. Brukshundklubben har ett samarbetsavtal med Agria Djurförsäkring AB avseende bland annat medlemsrabatt vid försäkring av hund. Avtalet gäller till och med år 2014 och ger bland annat ersättning till förbundet för förebyggande utbildningsinsatser, landslagsdräkter, stipendier med mera. Brukshundklubben har en representant i Agrias produktkommitté där främst försäkringsvillkor och förslag till förbättringar diskuteras samt i Agrias skadeprövningsnämnd. Förbundet har även ett centralt avtal med Trygg Hansa som avser att erbjuda attraktiva sakförsäkringslösningar till Brukshundklubbens medlemmar i namnet SBK Försäkring. Många sponsorer har bidragit med medel till arrangörerna vid större utåtriktade verksamheter såsom mästerskapstävlingar. Förbundets distrikt och lokalklubbar har erhållit ett brett och värdefullt stöd från myndigheter, organisationer, många företag och enskilda personer, till vilka förbundet önskar framföra ett varmt tack. 4 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

5 Ekonomi Regional och lokal förvaltning Distrikt, lokal- och rasklubbar är egna juridiska personer och har därmed egen ekonomisk förvaltning, vilken ligger utanför ramen för denna berättelse. Central förvaltning Förbundets intäkter härrör sig främst från medlemsavgifter samt anslag och bidrag. Medlemsavgiften är uppdelad i en förbundsavgift och en lokal avgift. Den lokala avgiften varierar från klubb till klubb. Förbundsavgiften har under år varit 300 kronor för medlem bosatt i Sverige, 440 kronor för medlem bosatt utomlands och 0 kronor för familjemedlemskap. För övriga kategorier uttas endast lokal avgift. Ungdomsavgiften för det dubbla medlemskapet används för att täcka del av kostnaderna för tidningen Brukshunden till denna medlemskategori. Myndigheterna Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anslår medel till Brukshundklubben. Det gäller för verksamhet som försvarsinformation samt rekrytering och utbildning av personal och hundar som kan tjänstgöra inom totalförsvaret. Brukshundklubben har även erhållit bidrag till administration och ledning för förbundets direkta omkostnader för frivilligverksamheten. Medel från samarbetsavtal med olika företag, främst Agria Djurförsäkring AB och Trygg Hansa, ger välkomna tillskott till förbundet. Resultaträkningen visar ett överskott på 393 tusen kronor (kkr) jämfört med en förlust om kkr år. Nedan följer en förklaring av intäkter och kostnader: Intäkter Medlemsintäkterna har gått kkr under budget men ökat kkr jämfört med år. Bland statliga anslag finns till största delen ersättning från organisationsbidrag för de administrativa kostnader Brukshundklubben har för att driva tjänstehundsverksamheten. Dessa har gått cirka 160 kkr under budget och 30 kkr under föregående år. Förlagsverksamheten har haft intäkter som har legat cirka 300 kkr under budget och cirka 200 kkr under föregående år. Sponsorintäkterna har gått 12 kkr över budget. Jämfört med föregående år har sponsorintäkterna ökat med 159 kkr. Brukshundens intäkter består av annonsförsäljning, ersättning från organisationsbidrag samt prenumerationer. Dessa har gått ca 570 kkr under budget och 250 kkr under föregående år. En förklaring till detta torde vara marknadens försiktighet på grund av det ekonomiska läget och tidningens förändring. Dessutom ges tidningen endast ut med sex nummer per år, vilket också kan ha påverkat intäkterna. Vi kan dock skönja en försiktig förbättring i slutet av året. Övriga intäkter har gått ca 800 kkr över budget, vilket kan förklaras med att de centrala administrativa avgifterna för SBK Tävling inte fanns med i budget. Detta då dessa till stor del skulle tas ut av de kostnader som systemet kostar. I övrigt ingår i intäkter även deltagaravgifter på konferenser, seminarier och landslagsuttagningar, totalt cirka 300 kkr. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 5

6 Kostnader Personalkostnader De största kostnaderna för personal är löner, sociala avgifter, premier för kollektiva pensionsförsäkringar, semesterlöner, utbildning och övertidsersättningar. Dessa har gått under budget med cirka 360 kkr och cirka 720 kkr under föregående år. Detta är en omedelbar effekt av att personalstyrkan reducerats med tre personer, att övertidsstopp har införts samt att ingen extrapersonal har anlitats. Driftskostnader förbundskansliet I denna post ingår kostnader för lokaler, kontorsutrustning, IT-kostnader samt kostnader för porto, tele- och datakommunikation. Dessa gått över budget med cirka 200 kkr men minskat från föregående år med cirka 120 kkr. Kydingeholm Kursgården Kydingeholm har stängts, men kostnader i form av avvecklingskostnader har uppstått i början av året. Organisation Här återfinns kostnader för förbundsstyrelsens möten, organisationskonferens, kongress, valberedning samt förbundsstyrelsens uppdrag. Dessa har under gått cirka 76 kkr under budget och 93 kkr under föregående år. Förlagsverksamhet Kostnaderna för förlagsverksamheten har gått cirka 270 kkr under budget och 140 kkr under föregående år. Detta beror givetvis på de minskade intäkterna, då alla kostnader är rörliga. Brukshunden De största kostnaderna för tidningen Brukshunden har under året varit redaktion och grafisk produktion, portokostnader, tryckkostnader och provisioner för annonsförsäljning. Här ingår även kostnader för redaktionsrådet. Kostnaden har överstigit budget med cirka 160 kkr och cirka 60 kkr mot föregående år. Detta kan dels förklaras av ökade portokostnader men även av kostnader för ett antal bilagor, vilka har debiterats kunden och finns upptagna bland intäkterna. Avskrivningar Dessa härrör sig till investeringar som har gjorts under den senaste femårsperioden. Huvuddelen av inventarierna skrivs av under en femårsperiod. Under året har investeringar om cirka kkr gjorts, vilket ligger i linje med vad som budgeterats. Investeringar har gjorts i det nya medlemssystemet Medlem Online, en ny kylanläggning till kansliets serverrum, en ny server till medlemssystemet, nya brandväggar samt ett antal nya arbetsstationer. Övriga gemensamma kostnader De största kostnaderna bland de övriga gemensamma kostnaderna är revisionskostnader med cirka 320 kkr, bankkostnader 100 kkr, företagsförsäkringar 55 kkr, kostnader för SBK Tävling 160 kkr, bidrag till SMarrangörer 120 kkr, konsultarvoden 125 kkr vilket består av provision till sponsorsäljare samt ersättning för extern part som skött lönehanteringen under året. Vidare har trycksaker inköpts till en kostnad av 70 kkr. Fakturering mellan bolagen har under året gjorts med 500 kkr mer än beräknat för att täcka upp för de investeringar som har gjorts. Utskott Utskotten har gått under budget med kkr och 720 kkr över föregående år. I det fall man skulle bortse från korrigeringen på 12 procent som avräknats i budgeten, har utskotten gått cirka kkr under budget. Finansiella poster De finansiella posterna består till största delen av ränteintäkter samt en reavinst på fonder på vilka löptiden gick ut under år. 6 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

7 Balans och resultaträkning Ekonomisk sammansättning för följer nedan i uppställning enligt årsredovisningslagen. Dock finns en enklare redovisning i bilaga 1. Resultaträkning - koncern Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor). Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella och immateriella tillgångar Övriga kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultatliknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT Balansräkning - koncern Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor). TILLGÅNGAR KONCERN Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 7

8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER KONCERN Not Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Fonder Garantifond Fond SBK Agria kompetensutveckling Minnesfonden TP:s fond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

9 Resultaträkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor). Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultatliknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 9

10 Balansräkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor). TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital 7 Fritt eget kapital Balanserad vinst Lämnade aktieägaretillskott Årets resultat Summa eget kapital Fonder Garantifond Fond SBK Agria kompetensutveckling Minnesfonden TP:s fond Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

11 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Företaget tillämpar den EU-anpassade årsredovisningslagen, och följer Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer två, Redovisning av varulager, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av de direkta tillverkningskostnaderna samt skäligt pålägg för indirekta kostnader. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivning enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivning tillämpas: Koncernen Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5 år - Datorer 3 år - Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 11

12 Koncernredovisning Not 1 Personal Medelantalet anställda Varav män Varav män Moderbolaget Sverige % 15,5 19 % Totalt i moderbolaget % 15,5 19 % Dotterföretag Sverige - - Koncern totalt % 15,5 19 % Upplysning om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2,1 % 2,6 % Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro för män 0,8 % 0,3 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,5 % 3,1 % Sjukfrånvaro anställda - 29 år 0,0 % 0,0 % Sjukfrånvaro anställda år 2,9 % 3,5 % Sjukfrånvaro anställda 50 år - 0,4 % 0,4 % Den totala sjukfrånvaron avses i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro redovisas inte på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller uppgiften kan hänföras till enskild individ. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och Sociala Löner och Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderbolaget (varav pensionskostnad) ( ) ( ) Dotterföretag Koncern totalt Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

13 Not 2 Inventarier Koncern Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Försäljningar/utrangeringar Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Planenligt restvärde vid årets slut Not 3 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Ränteintäkter, övriga Reavinst försäljning andelar Återföring nedskrivning placeringar Moderbolaget Ränteintäkter, övriga Reavinst försäljning andelar Återföring nedskrivning placeringar Not 4 Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen Räntekostnader Reaförlust avyttring andelar Moderbolaget Räntekostnader Reaförlust avyttring andelar Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 13

14 Not 5 Andelar i koncernföretag Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Bokfört värde vid årets slut Spec av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal Antal Bokfört Dotterföretag/orgnr/säte andelar i % värde Brukshundservice Sverige AB, % , Stockholm Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern Moderbolag Lokalhyra Förutbetald leasing Förutbetald försäkring Förutbetalda kostnader Brukshunden Upplupna anslag Övriga poster Not 7 Eget kapital Aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till ( ). Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderbolag Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Reserveringar Övriga poster Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

15 Organisation Medlemmar Medlemsutvecklingen under år har varit negativ. Antalet medlemskap i organisationen har varit stycken fördelat på personer. Antalet medlemskap har därmed minskat med 6,5 procent jämfört med år. Distrikt och klubbar Antal distrikt är, liksom, 18 stycken. Heby Brukshundklubb har från och med den 1 januari bytt distriktstillhörighet från Västmanlandsdistriktet till Upplandsdistriktet. Under året har Höglandets Brukshundklubb bildats i Smålandsdistriktet. Vid utgången av är därmed antalet lokalklubbar 294 stycken (varav nio upplösta). Från den 1 januari har Brukshundklubben avelsansvaret för rasklubben för Vit herdehund. Vid utgången av är därmed antalet rasklubbar 17 stycken. Förteckning över distrikt, lokalklubbar och rasklubbar finns i bilaga 2. Organisationskonferens Konferens för distriktens och rasklubbarnas ordförande anordnades den januari på Scandic Star Hotel i Sollentuna. Förutom dessa deltog förbundsstyrelsen samt representanter för förbundsstyrelsens utskott samt valberedningen och representanter från tidningen Brukshundens nya redaktion. Vid konferensen diskuterades bland annat budget- och verksamhetsplanering, det nya medlemsystemet, den nya hemsidan och extranätet Fido. Det första numret av Brukshunden i sitt nya uteseende presenterades för deltagarna. Kongress Kongressen, Svenska Brukshundklubbens högsta beslutande organ, samlades den 8-9 maj på Scandic Star Sollentuna Hotel i Stockholm. Antal kongressdelegater var 69 stycken. Utöver behandling av verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och budget behandlades bland annat tre motioner och förbundsstyrelsens förslag om revidering av regler. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen (FS) har sedan kongressen den 8-9 maj haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Staffan Thorman, förbundsordförande (Knivsta), Anders Dahlstedt, 1:e vice ordförande (Ellös), Tomas Knuutila, 2:e vice ordförande (Nacka), Rolf Weiffert, skattmästare (Åhus), Nina Christoffersson (Insjön), Anders Ekholm (Eskilstuna), Barbro Olsson (Kopparberg), Annika Sällvik (Staffanstorp) och Maritha Östlund- Holmsten (Gyttorp). Suppleanter: Katinka Ryttse (Åby), Jenny Stenberg (Nymölla) och Ragnar Bergståhl (Skärholmen). Verkställande utskott Förbundsstyrelsens verkställande utskott (VU) har bestått av Staffan Thorman (Knivsta), Anders Dahlstedt (Ellös), Tomas Knuutila (Nacka) och Rolf Weiffert (Åhus). Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 15

16 Förbundsstyrelsens representanter Staffan Thorman Anders Dahlstedt Tomas Knuutila Rolf Weiffert Nina Christoffersson Anders Ekholm Barbro Olsson Annika Sällvik Maritha Östlund- Holmsten Katinka Ryttse Jenny Stenberg Ragnar Bergståhl Sammanträden Under året har förbundsstyrelsen (FS) och verkställande utskottet (VU) haft sammanlagt 16 protokollförda sammanträden enligt följande: Förbundsstyrelsen: 22 januari, 26 februari, 7 maj, 9 maj, 20 augusti, 1 oktober och 12 november. Verkställande utskottet: 10 januari, 24 mars, 30 maj, 8 augusti, 5 september, 26 september, 20 oktober, 7 november och 5 december. Peter Rimsby (GS) Generalsekreterare har varit Peter Rimsby. Antal anställda har under året varit 13 stycken. Förbundsstyrelsens organisation har under året bestått av följande utskott: Verkställande utskottet Utskottet för organisation Utskottet för medlemsaktiviteter Utskottet för avel och hälsa Utskottet för samhällsnytta I avsnittet Verksamheter kan du läsa mer om utskottens ledamöter, arbetsgrupper och den verksamhet som utskotten och arbetsgrupperna har genomfört under året. 16 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

17 FS arbetsgrupper som har varit tillsatta under året: AG Nordisk bruksgren i FCI AG SBK:s Historik Representation Svenska Brukshundklubben har under året varit representerad i följande organisationer: Organisation Agrias Produktkommitté, smådjur Agrias Skadeprövningsnämnd, smådjur Folk och Försvar Svenskt Friluftsliv (fd FRISAM) Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) Samverkande Organisationer (SVO) Studiefrämjandets förbundsstämma Sveriges Hundungdoms ungdomsråd SBK-försäkring Representant från Brukshundklubben Peter Rimsby (GS) Katarina Swahn (FK), suppleant Peter Rimsby (GS) Yvonne Brink (FK), suppleant Tomas Knuutila (Nacka) Peter Rimsby (GS), suppleant Anne-Marie Folkesson (FK) Tomas Knuutila (Nacka) Peter Rimsby (GS), suppleant Peter Rimsby (GS) Jenny Stenberg (Nymölla) Jenny Stenberg (Nymölla) Peter Rimsby (GS) Revisorer Ordinarie revisorer under året har varit auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Lars-Olof Thellner (Knivsta). Revisorssuppleanter har varit auktoriserade revisorn Peter Olofson (Stockholm) och Carina Lindström (Kåge). Valberedning Valberedningen har under året bestått av Ulla Hemmings, sammankallande (Vegby), Kent Andersson (Hällefors), Rolf-Göran Asplund (Hörnefors), Iréne Karlsson (Hjo) och Helen Wallman (Finspång). Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 17

18 Förbundsstyrelsens uppdragsuppföljning från kongressen Nedan lämnas en redovisning över de uppdrag som förbundsstyrelsen fick vid kongressen. Paragrafen i rubriken hänvisar till protokollet för kongressen. Paragraf 12 Ärende: Anpassning av verksamhetsberättelsen efter mål och tydliggöra uppföljning av målen. Uppföljning: För verksamhetsberättelsen för har anpassning av målanpassad redovisning påbörjats. Ytterligare utveckling kommer att ske i verksamhetsberättelsen för Paragraf 12 Ärende: Önskemål om not i kommande verksamhetsberättelser gällande beräkning av vilka konsekvenser en periodisering av medlemsavgifter vid årsskiften får. Uppföljning: Inte genomfört då vi efter övervägande funnit att arbetsinsatsen för att periodisera medlemsavgifter inte kan uppvägas av nyttan med förändringen. Paragraf Ärende: Uppföljning: 15C Krav på redogörelse av planerade investeringar i kommande rambudgetar. Genomfört. Paragraf 21 Ärende: Förslag nr 1 revidering av allmänna bestämmelser. Uppdrogs åt FS att arbeta vidare med allmänna bestämmelser och slutföra dessa tillsammans med Svenska Kennelklubben samt lämna in det slutliga förslaget till Kennelklubben senast den 31 december. Uppföljning: Genomfört. Paragraf 21 Ärende: Förslag nr 2 revidering av bruksprovsregler. Omarbetning av regeltexter enligt kongressbeslut (MH för tävlande i bruksprov, dubbelretning och koefficienter i skydds, 12-årsgräns för tävlande i bruksprov, spårpinnar, tid och längd på ickeförarspår). Uppföljning: Genomfört. Paragraf 21 Ärende: Förslag nr 6 revidering av agilityregler. Omarbetning av regeltexter enligt kongressbeslut (Återbetalning av anmälningsavgift för löptik mot uppvisande av giltigt intyg). Uppföljning: Genomfört. Paragraf 21 Ärende: Förslag nr 8 rallylydnadsregler. FS uppdrogs att hos Svenska Kennelklubben ansöka om att rallylydnad blir en officiell tävlingsgren from FS uppdrogs vidare att besluta om rallylydnadsregler under provperioden till för att därefter följa ordinarie regelrevideringar. Uppföljning: Genomfört. Paragraf 22 Ärende: Motion nr 3 utbildning av A-figuranter vid mentalbeskrivning (MH) och mentaltest (MT). Uppdrogs åt FS att verka i motionens anda med utökad information på registreringsbevisen. Uppföljning: Genomfört. 18 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

19 Förbundsstyrelsens måluppföljning från verksamhetsåret Ekonomi i balans med stabil likviditet FS och utskotten har aktivt planerat verksamheten utifrån så kostnadseffektiva arbetssätt som möjligt. Utskotten och grupperna försöker arbeta mycket med telefon- och mailkontakter, telefonmöten och vi försöker förlägga de fysiska mötena i samband med andra aktiviteter för att hålla våra möteskostnader nere. Utveckla ledarskapet Vi genomfört ett antal utbildningsinsatser med fokus på ledarskapsutveckling under året. Det genom en uppdateringskurs för våra lärare, en tävlingslärarutbildning och en uppstart av en ny allmänlydnadslärarutbildning i sex moduler. Ledamöterna i såväl utskott som utskottsgrupper har tillåtits att växa med sitt uppdrag genom det synsätt på just ledarskap som genomsyrar utskottens arbete bland annat genom att vara lyhörda och lyssna, samt ge utrymme för andra att komma med förslag och synpunkter. Aktiva hundar Utskottet för medlemsaktiviteter och utskottet för samhällsnytta har genomfört en nulägesanalys i form av en enkät som gick ut i organisationen under hösten. Enkäten har besvarats av drygt 130 klubbar och utskotten håller på att sammanställa svaren för att kunna ta fram ett relevant grundvärde. Svenska Brukshundklubben fick under året huvudmannaskapet för rallylydnad. Att få rallylydnad till en officiell gren är del i arbetet med att ha attraktiva tävlingar och prov som har tagit en hel del arbete i anspråk. Nu har arbetet kommit en bra bit på väg och regelförslagen är inskickat till Svenska Kennelklubben. En inventering av funktionärer med inofficiell utbildning är genomförd för att få en uppfattning om hur många som kan auktoriseras under Våra landslag har visat framfötterna detta år och haft många fina placeringar på mästerskapen, detta tror vi ger fina förebilder och mål att sträva mot för många av våra medlemmar. Projektgruppen lydnadslandslag (LL) Sverige har under året genomfört flera talangläger och haft många intresserade talanger i sin verksamhet. Vi kan se att denna satsning slår väl ut och att det finns ett stort intresse ute i landet bland lokalklubbar och distrikt. Tron växer om att vi kommer att nå målet med satsningen Sveriges lydnadslandslag är bäst i världen! Barmarksdrag är ytterligare ett bevis på att vi hittar nya intressanta, roliga grenar att syssla med tillsammans med våra hundar. Tillsammans med Svenska Draghundsportförbundet har vi genomfört en nybörjarkurs. Intresset för kursen visar att det finns många som vill syssla med den här verksamheten. Information om vikten av att ta hand om våra brukshundar har stått på agendan vid uppfödarkonferenser, RUS/RAS konferenser, rasklubbsträffar och utbildningar. Tonvikten har här legat på friskvård för/av hund. Funktionsdugliga hundar Utskottet för avel och hälsa har genom sin verksamhet fokus på funktionalitet hos Brukshundklubbens raser genom utveckling av mentalbeskrivningar och mentaltester, genom exteriörbeskrivningar samt uppföljning av rasklubbarnas arbete med hundars hälsa. Friskvårdsarbetet har stor betydelse för hållbarheten hos hundarna, och friskvårdgruppen har kommit att få stor betydelse och stort genomslag i organisationen. Samhällsnyttiga hundar Under året har vi inte fullt ut levererat det antal hundekipage som Försvarsmakten (FM) beställt till Hemvär- Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 19

20 net. Många kurser blev senarelagda på grund av den ovanligt hårda och långa vintern i stora delar av mellanoch södra Sverige. När det gäller befattningsutbildning av personer har vi utbildat enligt plan. När det gäller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har vi levererat enligt uppdrag. Vi har genomfört två ungdomsläger i samband med hundtjänstskolan på Marma. Vi har genomfört en nulägesanalys i enlighet med verksamhetsmålen. Vi har ännu inte tagit fram ett arbetssätt för att identifiera nya typer av samhällsnyttiga hundar. Till del beroende på att vi först behövde få klara direktiv på hur vi ska arbeta med kommersiell verksamhet inom Brukshundklubben i större skala. Inom känneteckensmålen har både FM och MSB uppgett vid dialogerna hösten att vi levererar med god kvalitet. Både FM och MSB har gett oss nya uppdrag för 2011 och dialog för 2012 pågår enligt plan. Vi uppfattar att ungdomar i hög utsträckning känner till att vi arbetar med utbildning av hundar och förare åt FM och att det är positivt. Som exempel kan nämnas att i mitten av december hade det kommit in cirka 50 anmälningar till nästa års nybörjarkurs för ungdomar. Detta utan någon annonsering överhuvudtaget. När det gäller MSB är de tyvärr inte intresserade av ungdomar i nuläget då de söker personer med mer livserfarenhet till sina uppdrag. Samtliga (100 %) av de ungdomar som har svarat på en riktad enkät uppger att de vill fortsätta att utbilda sig inom tjänstehundverksamheten samt att lägren har gett dem kunskaper både i hundträning/dressyr och om Försvarsmakten. Av de som gick på lägren är det en person som nu har gjort grundutbildning inom försvaret, en person som gör värnplikten (sista värnpliktskullen inom överskådlig framtid) och en person som har fått ta hand om en av FHTE:s försvarsmaktshundar, för att utbilda den och sig själv inom tjänstehundsverksamheten. Två av dessa ungdomar hade ingen egen hund när de gick lägret. När det gäller medel inom målet styrs utbildningsplaner, utbildning och fortbildning av funktionärer samt utbildning, examination och kontraktering av hundekipage av de årliga avtal som skrivs med FM och MSB och är därför inget som vi kan påverka i någon större utsträckning. Tävlingar och prov sker i en liten skala än så länge men vi jobbar för att det ska öka. Bland annat utbildas och auktoriseras nu domare och tävlingsledare i bruksprov bevakning. Konferens för tjänstehundsansvariga hölls den sista helgen i januari på Arlandia Hotell. Ungdomsrekryterande verksamhet har under bland annat skett genom att flera av de som deltog på årets ungdomsläger var på Försvarsmaktsmästerskapen i Norrköping och marknadsförde ungdomsverksamheten. Vi har inför 2011 fått särskilda medel av MSB för att undersöka samverkansmöjligheter med kommuner, landsting samt myndigheter och organisationer inom räddningstjänst. Därför har ingen sådan verksamhet skett under. Etablera nya arbetssätt Målet med att införa målstyrning i organisationen har under året varit fokuserat på distrikten och därför genomfördes ett pilotprojekt i Stockholmsdistriktet. Projektet har fallit väl ut och resulterat i en förenkling av metoder som kommer att göra det lättare för andra delar i organisationen att införa målstyrning. Under året har vi godkänt en etisk policy som håller på att implementeras i våra olika verksamhetsdelar. En stor del i detta mål har varit att införa nya stadgar i organisationen. Klubbarna har blivit försenade i arbetet och kongressen beslutade att skjuta fram sista datum för stadgeändringar inom rasklubbarna till Dessa två faktorer har försenat arbetet vilket innebär att vi inte kan nå upp till målet under. Även regelrevideringen har varit ett arbete som strävat mot detta mål. Samordningen i utskottet för organisation och verksamhetsgrupperna inom utskottet för medlemsaktiviteter har lagt ner mycket jobb med att få fram regelförslag till kongressen. Därefter följde ett arbete med att justera förslagen, utifrån de beslut som kongressen tog, för att slutligen lämna in förslagen till Svenska Kennelklubben, vilket vi gjorde i december. 20 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

21 Verksamheter Utskottet för organisation Ansvarar för: samordning av regelverk, det vill säga, att i samråd med övriga utskott ta fram förslag på regler och anvisningar för Brukshundklubbens tävlings- och provformer samordning av utbildning och kompetensutveckling för funktionärer inklusive förtroendevalda, det vill säga, att i samråd med övriga utskott fastställa utbildningsplaner och bestämmelser gällande utbildning och examination av funktionärer och förtroendevalda inom Brukshundklubben att utveckla Brukshundklubbens informations- och kommunikationsarbete att till förbundsstyrelsen ta fram förslag till riktlinjer om hur information och kommunikation ska genomföras att verka för att varumärket Brukshundklubben stärks, samt utforma förslag till en varumärkesstrategi att ta fram utbildningsplaner för PR- och infoansvariga inom organisationen samt se till att denna utbildning genomförs att ge förslag på relevanta profilprodukter att ge förslag på riktlinjer för sponsring bedriva aktiv ledarutveckling driva och samordna kunskaps- och kvalitetsutveckling stadgar funktionärsetik, dressyrpolicy etc. Sammansättning Birgitta Forsberg, sammankallande (t.o.m. september) Ragnar Bergståhl, sammankallande (fr.o.m oktober) Ola Folkesson, föreningsutveckling (t.o.m september) Kenneth Brorsson, regelsamordning (t.o.m januari) Dag Brück, etik Åsa Klint, funktionärsutbildning Anna Persson, PR- och information. Möten På grund av intensivt arbete i de olika arbetsgrupperna har utskottet prioriterat det arbetet och endast haft ett protokollfört möte. Representation Kurser i föreningsteknik Flera ledamöter i utskotten har suttit mötesordförande på lokal- och rasklubbars årsmöten Monter på mässorna Stockholms hundmässa och MyDOG Monter på SM i lydnad och agility, samt SM i bruks och IPO. Vi har också haft möjlighet att representera organisationen och vår syn på aggressiva hundar i TV4:s program Förkväll under året. Utbildning I enlighet med FS mål Utveckla ledarskapet har utskottet via funktionärsutbildningsgruppen arrangerat följande utbildningsinsatser: Uppdateringskurs för lärare Vinnande team, 8 deltagare Avslutad tävlingslärarutbildning på Solhaga utanför Markaryd. Fem godkända tävlingslärare Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 21

22 Startat upp en Allmänlydnadslärarutbildning med 13 deltagare. Utbildningen genomför i sex moduler, varav modul 3 och 4, 5 och 6 genomförs i anslutning till varandra. Varje modul är också, i mån av plats, öppen som utvecklingskurs för instruktörer och lärare Träff med Naturbruksgymnasier på Scandic i Väsby, 33 deltagare, mycket uppskattad. Konferenser Funktionärsutbildningsgruppen arrangerade en träff med FS och utskotten för att diskutera Brukshundklubbens framtid. I mars arrangerade funktionärsutbildningsgruppen en distriktskonferens med 27 deltagare. Aktiviteter I enlighet med FS mål gällande Etablera nytt arbetssätt har utskottet genomfört ett pilotprojekt i Brukshundklubbens stockholmsdistrikt gällande införandet av målstyrning i organisationen. Projektet har fallit väl ut där distriktet jobbat fram en egen modell för att identifiera och arbeta med sina mål. Mer information om detta finns på Fido. Samtliga regelpaket i regelrevideringsarbetet lades fram på årets kongress där man beslutade om de förslag som utskottet för organisation fick i uppdrag att förbereda och lämna vidare till Svenska Kennelklubben. I december lämnades regelförslagen in till Kennelklubben för godkännande. I enlighet med FS mål gällande Etablera nytt arbetssätt godkändes den etiska policyn under och gruppen har arbetat med att implementera den i organisationen. I enlighet med FS mål Etablera nya arbetssätt har stadgegruppen under året arbetat för att resterande klubbar ska ta beslut och införa de nya stadgarna. Processen att införa nya stadgar i lokalklubbarna har varit trög och trots att detta skulle varit klart under, var det i inledningen av fortfarande 130 klubbar som inte hade genomfört stadgeändringen. Kongressen beslutade också att skjuta på slutdatumet för rasklubbar att införa de nya stadgarna till Övrigt Utskottet för organisation har i arbetat tillsammans med utskottet för medlemsaktiviteter i projektet för regelrevidering och utbildning av organisationens första tävlingsledare. 22 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse Foto: Maria Nilsson

23 Utskottet för medlemsaktiviteter Ansvarar för: tillämpning av fastställda regler och anvisningar för verksamhet inom utskottets ansvarsområde förbundstävlingar såsom SM samt anvisningar gällande SM inom utskottets verksamhetsområde tävlingsprogram för de tävlingsgrenar som ingår i utskottets verksamhetsområde att genomföra uttagning av landslag inom de tävlingsgrenar som ingår i utskottets verksamhetsområde samarbeta med Sveriges Hundungdom i agilityfrågor utveckling av verktyg och material i syfte att underlätta för funktionärer inom hundägarutbildning ta fram, utveckla och ge förslag på ett brett utbud av utbildningar för medlemmar/hundägare (med syfte osv) som ger förutsättningar för ett aktivt kursutbud inom organisationen aktivt följa upp utvecklingen av nya tävlingsformer föreslå nya officiella tävlingsformer bistå med fackkompetens till regelrevidering utbildning och examination samt vidareutbildning av funktionärer inom utskottets verksamhetsområde. Sammansättning Nina Christoffersson, sammankallande Anders Ekholm, bruksgruppen Lennart Sanfridsson, draghundsgruppen Anders Brorsson, lydnadsgruppen (t.o.m. mars) Anki Ekelund, lydnadsgruppen (fr.o.m. april) Ola Bergh, agilitygruppen (t.o.m. augusti) Jonas Erlandsson, agilitygruppen (fr.o.m. november). Möten Utskottet har haft fem protokollförda möten, varav två telefonmöten och ett per capsulam-möte. Utbildningar Den april genomfördes en utbildning i barmarksdrag i Boxholm. Aspirantprov för domare Teoretiska aspirantprov för bruksprovsdomare 2008 Antal genomförda Antal deltagare Godkända Praktiska aspirantprov för bruksprovsdomare 2008 Antal genomförda Antal aspiranter Godkända II-I klass B-domare A-domare B-domare A-domare B-domare A-domare Teoretiska aspirantprov för IPO/BHP-domare 2008 Antal genomförda Antal deltagare Godkända Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 23

24 Teoretiska aspirantprov för Praktiska aspirantprov lydnadsdomare av lydnadsdomare Antal genomförda 4 1 Antal deltagare 26 1 Godkända 19 1 Konferenser Den 27 februari genomfördes en konferens gällande Brukshundklubben och hundägarutbildningen, konferensen genomfördes i samarbete med utskottet för organisation på Scandic i Upplands Väsby. Referensdomarkonferens för bruksdomare genomfördes den november på Norrköpings BK. Tävlingar och prov var sammantaget ett fantastiskt år för Sveriges landslag. VM i agility hölls detta år den 1-3 oktober i Rieden, Tyskland. Genom en riktigt bra insats lyckades largelaget knipa guldmedaljen i kombinationen. Detta gjorde man genom att ta silverplaceringen i hoppklass och sedan lyckas med fina resultat i agilityklass. Nordiska mästerskapen för agilitylandslaget hölls den november i Danmark och här tog Sverige ett ärofyllt silver i lag med large-laget. IPO VM avhölls den september i Finland. Sverige lyckades inte få någon framskjuten placering detta år. VM i lydnad hölls detta år i Danmark och inte heller här lyckades det hela vägen fram men på Nordiska mästerskapen som detta år hölls i samband med Stockholms Hundmässa i Stockholm gick det desto bättre och Sverige knep både guld- och bronsmedaljerna, dessutom placerade man sig som tredje bästa lag. Nordiska mästerskapen för brukshundar genomfördes i Danmark. Här tog Sveriges ekipage storslam genom att ta samtliga guldmedaljer utom i skyddet, där vi placerade oss på andra plats. Foto: 24 Gun Nilklasson Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

25 Världscupen i spår hölls den april i Slovenien, här placerade sig det svenska ekipaget på en första plats. SM i lydnad och agility arrangerades den juni av Värmland-Dalsdistriktet i ett gott samarbete med Karlstad BK och Kristinehamns BK. Tävlingarna avhölls på Skutberget i Karlstad. Gävleborgsdistriktet hade åter samlat krafterna och genomförde förtjänstfullt årets Bruks och IPO SM den augusti. Tävlingsarenan förlades till Edsbyn. Det första riksmästerskapet i rallylydnad genomfördes i samband med Tjänstehund-SM den september på Himmelstalundsfältet i Norrköping. Agilitystarter Antal officiella starter Individuellt Lag* Antal tävlingar** * 2003 redovisas antalet lagstarter, från 2004 redovisas antalet ekipagestarter i lag ** Från 2004 redovisas varje dag av ett flerdagarsevenemang som en separat tävling Övrigt Projektgruppen Landslagsutveckling Lydnad jobbar oförtrutet vidare mot sitt mål och det har varit ett positivt år för talanggruppen. Det har självfallet inneburit en enorm arbetsinsats av gruppen, men det är fantastiskt roligt att se den entusiasm och glädje som hela tiden präglar arbetet. Flera talangläger har genomförts och flera av talangerna klättrar raskt på rankinglistan. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 25

26 Utskottet för avel och hälsa Ansvarar för: den övergripande mentala, funktionella och exteriöra utvecklingen av de raser Brukshundklubben har avelsansvar för att kommunicera med Svenska Brukshundklubbens rasklubbar att skapa förutsättningar för rasklubbarna till erfarenhetsutbyte och samarbete i rasklubbs- och avelsfrågor samordning av information och utbildning i avelsfrågor och om avelskrav för de raser Brukshundklubben har avelsansvar för uppföljning av rasklubbarnas arbete med Rasspecifika avelsstrategier att avelsmålskonferenser arrangeras kontinuerligt att planera, organisera och utvärdera projekt gällande Brukshundklubbens rasers fysiska hälsa i samarbete med rasklubbar och anlitade specialister samordna utställningsverksamheten inom Brukshundklubben samt ta fram förslag till utställningsprogram, vilka fastställs av Svenska Kennelklubben arbeta för att kvalitetssäkra utställningsverksamheten inom Brukshundklubben att utbilda utställningsansvariga lärare för utbildning av utställningsfunktionärer inom Brukshundklubbens distrikt och rasklubbar att i samarbete med Kennelklubben arrangera exteriördomarkonferenser att i samarbete med Kennelklubben arrangera vidareutbildning och examinationer för exteriördomare utbildning och examination samt vidareutbildning av exteriörbeskrivare att samordna och distribuera information avseende den mentala statusen för de raser Brukshundklubben har avelsansvar för att i samarbete med berörda utskott bevaka utvecklingen av hundars mentala status tillämpningen av fastställda regler och anvisningar för mentalbeskrivning och mentaltest att utveckla och vidareutveckla provformer för hundars mentala status i enlighet med senaste rön sprida kunskap om friskvård för alla hundar sprida kunskap om hundars konstruktion och förutsättningar för ett aktivt liv verka för alla hundars rätt till ett aktivt liv söka kunskap om hälsopåverkande faktorer för att använda i såväl avel som generellt för alla hundar. Möten Utskottet har under året avhållit fjorton protokollförda möten samt två arbetsmöten. Sammansättning Maritha Östlund-Holmsten, sammankallande Ann Olsson, mentalgruppen Barbro Olsson, Lathunden Katinka Ryttse, avelssamordningsgruppen Marie Söderström-Lundberg, friskvårdsgruppen Bo Wiberg, exteriör/utställningsgruppen. Representation Utskottet har under året deltagit i Brukshundklubbens monter på Stockholms Hundmässa och friskvårdsgruppen har varit med och informerat i Brukshundklubbens tält vid SM i Bruks och IPO. Utbildning Hälso- och rasdatautbildning Grund- och vidareutbildning i programmet Lathunden genomfördes den oktober på Scandic Hotell, Upplands Väsby. Utbildningsledare David Lundgren, Anita Braxenholm och Maria Dahlberg. Från utskottet deltog Katinka Ryttse och Barbro Olsson. 26 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

27 Mentaltestdomarutbildning Mentaltestdomarutbildning med nio deltagare genomfördes i två steg, båda som internat. Steg 1 den maj och steg 2 den september, inklusive examination. Utbildningen genomfördes i Uddevalla. Schäferdistrikt västra/lokalklubben Uddevalla stod för marktjänsten och mentalbanan. Lärare var Curt Blixt, Reino Oskarsson och Torbjörn Eriksson. Examinator var Curt Blixt. Vidareutbildning av exteriördomare Vidareutbildning av exteriördomare på Brukshundklubbens nya ras Vit Herdehund har genomförts vid två tillfällen, den 13 maj och den 11 december. Ansvarig från utskottsgruppen exteriör har varit Bo Wiberg. Utställningsarrangörsutbildning En uppdateringsdag inför nya bestämmelser 2011 genomfördes den 13 november. Lärare var Bo Wiberg. En grundkurs genomfördes den november. Lärare var Yvonne Brink. Båda kurserna genomfördes i Södertälje. Konferens Konferens Rasklubbsordförande/ordföranden i distriktens rasutvecklingssektorer Konferensen genomfördes /11 på Scandic Hotell, Södertälje. Konferensen behandlade; AGRIA Skadeprojektet, föredragande Ib Ahlén, AGRIA och Maritha Östlund-Holmsten Information om året som gått, föredragande Maritha Östlund-Holmsten Vad är nytt och vad är under arbete avseende Mentalbeskrivning Hund (MH) och Mentaltest (MT) Föredragande Marlene Mussawir/Inga-Lill Larsson, mentalgruppen Information om valputveckling, föredragande Inga-Lill Larsson mentalgruppen Kvalitetssäkring av mentalverksamheten, föredragande Ann Englund, mentalgruppen Information och svar på frågeställningar, regler för återauktorisation, föredragande: Inga-Lill Larsson, mentalgruppen Beteende och Personlighetsbeskrivning BPH, föredragande Sophia Trenkle-Nyberg Exteriörbeskrivning, protokoll, data och arrangemang, utställningsfunktionärer, ansvar och krav, föredragande Bo Wiberg Lathunden, rasdata, föredragande Barbro Olsson, utskottet, Yvonne Brink, Brukshundklubbens kansli SBK:s etiska regler, föredragande Staffan Nordin Öka och förläng hållbarheten på våra hundar, betydelsen av kost, röntgendiagnostik, orsak och verkan för avläsningsresultat, föredragande Maths Lindberg, Husdjurshälsan Vallhundsprojektet, föredragande Ulla Hemmings Svenska Cattledogklubben, sammankallande i projektgruppen Fysisk träning och motion allt efter ålder och förmåga, föredragande Marie Söderström-Lundberg och Ann Essner, friskvårdsgruppen. Avelsmåls och Uppfödarkonferens Konferensen genomfördes den november på Scandic Hotell, Jönköping. Konferensen behandlade: Kostens betydelse för nästa generation, parning-dräktighet-avvänjning-tillväxt skelettutveckling, föredragande Bo Edoff Breed Profiles, föredragande Ib Ahlén BPH- Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund, föredragande Sophia Trenkle-Nyberg Mental och Exteriör Hälsa Vad är det? Föredragande Anne-Chatrine Edoff Friskvård Hund Ett SBK-projekt i tiden. Artroser, föredragande Marie Söderström Lundberg. Från Utskottet deltog Katinka Ryttse Mentaltestdomarkonferens Den mars genomfördes en mentaltestdomarkonferens på Scandic Hotell, Upplands Väsby. Konferensen behandlade bland annat: Definitioner av begreppsord, förändringar i nycklar och bestämmelser Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 27