KOLLEKTIVAVTAL FÖR PENNINGHANTERINGSBRANSCHEN

Transkript

1 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR PENNINGHANTERINGSBRANSCHEN Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Post- och logistikbranschens union PAU rf Fackförbundet Pro rf

3 Tryckort: Jumo Oy, Helsingfors 2014

4 I TILLÄMPNINGSOMRÅDE Avtalets tillämpningsområde... 1 II ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE Arbetsledning samt inledande och avslutande av anställningsförhållande Grunder för uppsägning som beror på arbetstagaren Uppsägningstider Anmälan om uppsägning Turordning vid minskning av arbetskraft... 2 III ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR Ordinarie arbetstid Organisering av arbetstid Arbetstidsförkortning Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden Tid som räknas som arbetstid Utjämningsschema för arbetstid vid arbetstid per vecka Arbetsskiftsförteckning Daglig vilotid och dygnsvila Ledighet och lediga dagar per vecka Mertids- och övertidsarbete Frånvaro Tillägg för kvälls- och nattarbete Ersättning för lördagsarbete Ersättning för söndagsarbete och helgaftonstillägg Flexledighet Utryckningsarbete och -penning samt telefonanvisningar Polisutredning och rättegång Beräkning av timlön och arbetstidsersättningar Anställningsförhållandets upphörande mitt under en utjämningsperiod (vid tillämpning av genomsnittlig arbetstid) Lokala avtal Övriga bestämmelser om arbetstid Arbetstidsersättningar till arbetstagare i chefsställning och vissa tjänstemän IV LÖNESÄTTNING Löner och lönegrunder Tillägg som betalas som resultat- och vinstpremie Genomsnittlig timförtjänst Lönebetalning V SOCIALA BESTÄMMELSER Lön för sjuktid, familjeledigheter och hälsokontroller Tillfälliga frånvaron Semester och semesterpenning VI ÖVRIGA BESTÄMMELSER Ersättningar för rese- och flyttkostnader Väktardräkt

5 38 Personalutbildning Grupplivförsäkring Uppbörd av medlemsavgifter Förtroendemän Arbetarskyddsfullmäktigens ställning samt genomförande av samarbete Organisationens funktionärer Avgörande av meningsskiljaktigheter Arbetsstudier Avtalets giltighet och uppsägning Arbetsfred Anteckning av underskrifter LÖNEBILAGA LÖNEBILAGA BILAGA 1: AVTAL OM FACKFÖRENINGSUTBILDNING OCH GEMENSAM UTBILDNING BILAGA 2: FÖRTROENDEMANNAAVTAL BILAGA 3: ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS STÄLLNING BILAGA 4: RESOR UNDERTECKNINGSPROTOKOLL BILAGA 5: ARBETSTID FÖR OCH LÖN TILL DEN SOM ÖVERGÅTT/ÖVERGÅR TILL DELTIDSPENSION BILAGA 6: FÖRKORTNING AV ARBETSTIDEN I PENNINGHANTERINGSTJÄNSTER

6 I TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas på de arbetstagare och tjänstemän som arbetar i de uppgifter som nämns i detta avtals lönebilagor i de medlemsföretag i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf som är verksamma i penninghanteringsbranschen. Detta kollektivavtal tillämpas inte för högre tjänstemän. Med arbetstagare avses nedan i detta kollektivavtal även tjänsteman. II ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 2 Arbetsledning samt inledande och avslutande av anställningsförhållande Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och säga upp arbetstagare. Arbetsavtalet ska ingås skriftligt innan anställningsförhållandet inleds. Av arbetsavtalet ska framgå om det avses gälla tills vidare eller för viss tid. Då arbetsavtalet avses gälla för viss tid, ska längden av och grunden för visstidsanställningen framgå av arbetsavtalet. Arbetsavtalet gäller tills vidare om det inte av motiverade skäl har ingåtts för en viss tid. Ett arbetsavtal för viss tid som ingåtts på arbetsgivarens initiativ utan motiverat skäl, liksom också på varandra följande arbetsavtal för viss tid vilka ingåtts utan motiverat skäl, ska anses gälla tills vidare. Om flera arbetsavtal efter varandra har ingåtts för viss tid mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, utan avbrott eller endast med korta avbrott, anses anställningsförhållandet ha fortgått utan avbrott när anställningsförmånerna bestäms. I arbetsavtalet nämns arbetstagarens huvuduppgift, arbetsplats, arbetsort samt de anställnings- och lönevillkor som följs i anställningsförhållandet samt arbetstiden för en deltidsanställd. En ny arbetstagare kan ha en prövotid på högst fyra månader i början av anställningsförhållandet. I en visstidsanställning som varar under åtta månader får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd. En tills vidare gällande anställning av en arbetstagare som kallas till arbete vid behov upphör, om arbetstagaren inte har arbetat i 12 veckor, om inte annat har avtalats. 3 Grunder för uppsägning som beror på arbetstagaren Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal utan ett sakligt och vägande skäl i enlighet med 7:1 och 2 i arbetsavtalslagen. 1

7 4 Uppsägningstider När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet fortgått utan avbrott Högst ett år Över ett år men högst 4 år Över 4 men högst 8 år Över 8 men högst 12 år Över 12 år Uppsägningstid 14 dagar 1 månad 2 månader 4 månader 6 månader När arbetstagaren säger upp arbetsavtalet ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet fortgått utan avbrott Högst 5 år Över 5 år Uppsägningstid 14 dagar 1 månad 5 Anmälan om uppsägning Arbetstagaren meddelas om uppsägning enligt arbetsavtalslagen och därutöver underrättas förtroendemannen på förhand. Förtroendemannen meddelas om hävning av anställningsförhållandet så snart som möjligt. 6 Turordning vid minskning av arbetskraft Vid uppsägning och permittering på grund av orsaker som inte beror på arbetstagaren ska man i mån av möjlighet följa regeln att de som sägs upp eller permitteras sist är de som är viktigast för företagets verksamhet eller behövs för specialuppgifter, svårsysselsatta och sådana som medan de arbetat för samma arbetsgivare förlorat en del av sin arbetsförmåga, samt att utöver denna bestämmelse beaktas även längden på anställningsförhållandet och mängden av arbetstagarens försörjningsskyldighet. 3, 4 och 5 samt 6 1 mom. i kollektivavtalet tillämpas inte på sådana anställningsförhållanden som avses i läroavtalslagen och inte heller på uppsägning i samband med överlåtelse av rörelse. III ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR 7 Ordinarie arbetstid 1. Periodarbete 1. Ordinarie arbetstid för en månadsavlönad arbetstagare som arbetar med uppsamlings- 2

8 och värdetransportuppgifter, servicechefs- och skiftledaruppgifter för transporter samt kontrollrumsuppgifter som avses i lönebilaga 1 är 120 timmar under en period på tre veckor. 2. En arbetstagare som under de senaste 9 treveckorsperioderna har haft en ordinarie arbetstid på i genomsnitt 112 h 30 minuter är också månadsavlönad. Med arbetad tid likställs också en period på högst en månad när arbetstagaren har varit frånvarande på grund av semester söckenhelg sjukdom eller olycksfall lagstadgad läkarundersökning när ett barn insjuknar eller av en orsak som nämns i 34 i kollektivavtalet. 3. En deltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är kortare än 112 h och 30 minuter under en period på tre veckor är timavlönad. Arbetstid vid deltidsarbete 4. Av deltidsanställda arbetstagares arbetsavtal ska framgå minimiarbetstiden under en period på tre veckor. 5. Minimiarbetstiden för en deltidsanställd fastställs utifrån det genomsnittliga antalet arbetstimmar under de senaste 9 treveckorsperioderna, om någondera parten yrkar på det. Minimiarbetstiden behöver inte fastställas på nytt, om den förverkligade arbetstiden avviker i genomsnitt högst 5 timmar från minimiarbetstiden för en period på tre veckor enligt kollektivavtalet. 2. Arbetstid per vecka 6. Ordinarie arbetstid för en person som arbetar på heltid med penninghanteringsuppgifter enligt lönebilaga 1 (grundläggande penninghanteringsuppgift, valvarbetsuppgift, omfattande penninghanteringsuppgift, planerare av påfyllning av automater, kombinationsuppgift, huvudkassauppgift inom kontantförsörjning, servicegrupparbetare och servicechefs- och skiftledaruppgift inom redovisning) är i genomsnitt 8 timmar per dygn och i genomsnitt 40 timmar per vecka. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman som arbetar på heltid i sådana tjänstemannauppgifter som avses i lönebilaga 2 är 7 timmar 30 minuter per dygn och 37 timmar 30 minuter per vecka. Deltidsarbete 7. En arbetstagare vars ordinarie arbetstid är kortare än den ovan nämnda arbetar på deltid. 8. Minimiarbetstiden för en deltidsanställd fastställs utifrån det genomsnittliga antalet arbetstimmar under de senaste 9 treveckorsperioderna, om någondera parten yrkar på det. Minimiarbetstiden behöver inte fastställas på nytt, om den förverkligade arbetstiden avviker i genomsnitt högst 5 timmar från minimiarbetstiden för en period på tre veckor enligt kollektivavtalet. 3

9 9. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingår avtal om att en arbetsuppgift som inte nämns i denna paragraf ska placeras i en viss arbetstidsform eller överföras från en arbetstidsform till en annan. 8 Organisering av arbetstid 1. Periodarbete Vid periodarbete är den ordinarie arbetstiden för tre på varandra följande perioder högst 360 timmar och den maximala ordinarie arbetstiden för en period är då 128 timmar (t.ex. period 1 arbetstid 112 timmar, period 2 arbetstid 128 timmar och period 3 arbetstid 120 timmar). Vid sådana arbetstidsarrangemang kan arbetsskiftsförteckningen göras upp för period 1 3. Ett arbetsskift är minst 6 timmar långt, om inte annat avtalas av motiverade skäl. Arbetsskiftet är högst 12 timmar långt. Vid enmanskörning får ett 12 timmars arbetsskift inledas endast kl Ett skift med enmanskörning som inleds vid en annan tidpunkt får vara högst 10 timmar långt. Vid deltidsarbete tillämpas inte gränserna för arbetstid per dygn, bortsett från maximilängden för arbetsdagen. Arbetsgivaren och en sådan deltidsanställd som enligt avtal i genomsnitt arbetar mindre än fem dagar per vecka kan dock komma överens om en längre dag än 12 timmar. Man kan komma överens med huvudförtroendemannen om att avvika från ovan nämnda bestämmelser. Arbetsskiftets längd kan dock uppgå till högst 16 timmar. Avvikande arbetsskift om högst 16 timmar kan användas exempelvis om skiftet annars skulle sluta vid en besvärlig tid på dygnet om en arbetsresa är exceptionellt lång om det råder tillfällig brist på arbetstagare om man på så sätt kan göra den lediga tiden mellan skiften ändamålsenlig. I särskilda fall kan man tillfälligt avtala om arbetsskift om högst 16 timmar med arbetstagarens samtycke. Avvikelse rapporteras till huvudförtroendemannen. 2. Arbetstid per vecka Heltidsarbete Vid genomsnittlig arbetstid är utjämningsperioden för arbetstiden högst 26 veckor. Under utjämningsperiodens lopp jämnas arbetstiden vid heltidsarbete ut till de arbetstider per vecka som nämns i 7. Arbetstiden per vecka kan vara högst 48 timmar och arbetstiden per dygn kan vara minst 6 timmar och högst 12 timmar. Arbetsveckan har i genomsnitt högst 5 arbetsdagar. Deltidsarbete Vid deltidsarbete tillämpas inte gränserna för arbetstid per vecka och dygn, bortsett från maximilängden för dag och vecka. När genomsnittlig arbetstid används vid deltidsarbete ska den ordinarie arbetstiden jämnas ut under loppet av högst 12 veckor. Arbetsgivaren och en sådan deltidsanställd som enligt avtal i genomsnitt arbetar mindre än fem dagar 4

10 per vecka kan emellertid komma överens om en längre dag än 12 timmar, dock så att arbetstiden per vecka får vara högst 48 timmar. Lokala avtal Lokalt kan avtalas om en utjämningsperiod för arbetstiden som är högst 36 veckor. Om arbetstidens minimilängd per dygn och arbetstidens längd per vecka kan avtalas på ett sätt som avviker från det ovan nämnda. Man kan komma överens med huvudförtroendemannen om att arbetstiden är högst 16 timmar per dygn. I särskilda fall kan man tillfälligt avtala om arbetsskift om högst 16 timmar med arbetstagarens samtycke. Avvikelse rapporteras till huvudförtroendemannen. 3. Utjämning av arbetstid Hela lediga dagar kan användas vid utjämning av arbetstid. 4. Arbetsveckan och nattarbete Arbetsveckan inleds på måndag och arbetsdygnet inleds klockan 00.00, om inte annat avtalas lokalt. Om att arbetsskift infaller under två dygn, anses arbetsskiftet dock höra till det dygn under vilket merparten av arbetsskiftet infaller. Arbete i enlighet med detta kollektivavtal kan vid behov organiseras som nattarbete. 9 Arbetstidsförkortning Utjämning av arbetstid 1. För arbetstagare vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka ska arbetstiden organiseras på så sätt att den under 2014 är i genomsnitt 36,8 timmar per vecka, under 2015 i genomsnitt 36,8 timmar per vecka och under 2016 i genomsnitt 36,8 timmar per vecka. För arbetstagare vars ordinarie arbetstid är 120 timmar under en period på tre veckor ska arbetstiden organiseras på så sätt att den under 2014 är i genomsnitt 109,8 timmar under en treveckorsperiod, under 2015 i genomsnitt 110,4 timmar under en treveckorsperiod och under 2016 i genomsnitt 110,4 timmar under en treveckorsperiod. Arbetstiden jämnas ut till detta av de söckenhelger som nämns i 10 i kollektivavtalet, samt avlönad arbetstidsförkortningsledighet som beviljas till arbetstagare. 2. Under ett kalenderår samlas sammanlagt högst 12,5 arbetsdagar/100 timmar förkortningsledighet (se bilagorna till underteckningsprotokollet). För tiden för förkortningen betalas lön i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Beviljande av ledighet 3. Förkortningsledighet tas ut enligt arbetsgivarens anvisning i form av enstaka timmar eller ett arbetsskift åt gången. Tidpunkten då ledigheten ges meddelas senast en vecka på förhand, om inte annat avtalas lokalt innan ledigheten tas ut. Ledigheten beviljas senast före utgången av april följande år. Om det då finns outtagen ledighet och ingen sådan överenskommelse finns som avses i punkterna 5 och 7 i denna paragraf, ersätts ledigheten på samma sätt som övertidsarbete per vecka. Om sjukfrånvaro (33 ) eller en tillfällig avlönad ledighet (34 ) infaller på samma dag som en tidigare meddelad förkortningsledighet, anses förkortningsledigheten ändå ha tagits ut. Arbetstidsförkortningsledigheter får inte förläggas så att de överlappar med semestern 5

11 eller någon annan frånvaro som är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, t.ex. sjukfrånvaro. Om sjukfrånvaron pågår utan avbrott till en uppgjord arbetsskiftsförteckningsperiod och sjukfrånvaron, som inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen planerades, infaller under den planerade arbetstidsförkortningen, anses inte arbetstidsförkortningsledigheten ha tagits ut. 4. Om ledighet beviljas samtidigt till varje tjänsteman i ett företag, en avdelning eller någon grupp och ledigheten har antecknats i arbetsskiftsförteckningen, har en arbetstagare som inte befinner sig på arbete under ledigheten erhållit ledigheten, även om han eller hon inte separat meddelats om den. 5. Med arbetstagaren kan avtalas om att förkortningsledighet ersätts i pengar. 6. Förkortningsledighet likställs med arbetade dagar när det gäller intjänande av semester. 7. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att förkortningsledighet byts mot motsvarande flexledighet. 10 Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden Söckenhelger Följande söckenhelger förkortar den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden med 8 timmar motsvarande arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt 7, eller med 7 timmar 30 minuter för sådana tjänstemän som avses i lönebilaga 2: långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller nyårsdag som infaller på en annan dag än lördag eller söndag, första maj, trettondagen, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul. En förutsättning för den ovan konstaterade arbetstidsförkortningen på grund av en söckenhelg är att arbetstagarens anställningsförhållande har varat minst tre månader före söckenhelgen. Beviljande av ledighet En arbetstidsförkortning på grund av en söckenhelg genomförs genom att arbetstagaren får en hel ledig dag under den ifrågavarande arbetsskiftsförteckningsperioden eller annan tidsperiod som arbetsgivaren bestämt under tre månaders tid från utgången av den ifrågavarande söckenhelgsperioden. Deltidsanställda Om en deltidsanställd arbetstagare arbetar stadigvarande minst fyra dagar per vecka, förkortar de ovan nämnda söckenhelgerna även hans eller hennes arbetstid. Med stadigvarande arbete minst fyra dagar per vecka avses här arbete som fortsatt oavbrutet minst tre månader före söckenhelgen i fråga och där det i genomsnitt varit åtminstone fyra arbetsdagar per vecka. Arbetstidsförkortningen ersätts med en söckenhelgsersättning som är relaterad till arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst och genomsnittliga arbetstid per vecka. För självständighetsdagen betalas enligt den ifrågavarande lagen lön för en frånvarodag, om den enligt etablerad arbetsskiftsförteckning hade varit arbetstagarens arbetsdag. Den ovan nämnda 6

12 söckenhelgsersättningen betalas till arbetstagaren även för söckenhelger som infaller under arbetstagarens semester. Söckenhelgsersättning betalas inte för söckenhelger som eventuellt infaller under till exempel arbetstagarens sjukledighet, moderskapsledighet, annan familjeledighet el. dyl. Midsommardagen och alla helgons dag förkortar inte utjämningsperiodens arbetstid. 11 Tid som räknas som arbetstid I arbetstiden räknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att vara på arbetsplatsen och stå till arbetsgivarens förfogande. Om arbetstagaren under sitt arbetsskift arbetar på flera arbetsställen, räknas den tid som används till omedelbar övergång från ett arbetsställe till ett annat i arbetstiden. I arbetstiden räknas dessutom den tid som används till att hämta arbetsredskap från en plats som arbetsgivaren anvisat eller att ta dem tillbaka dit och till att arbetstagaren flyttar sig eller transporteras från en avfärdsplats som arbetsgivaren anvisat till den plats där arbetet egentligen ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen. 12 Utjämningsschema för arbetstid vid arbetstid per vecka Arbetsgivaren ska göra upp ett schema på veckonivå i enlighet med 34 i arbetstidslagen för hur arbetstiden under utjämningsperioden utjämnas till den genomsnittliga arbetstiden enligt 8 (utjämningsschema för arbetstid). När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska han eller hon ge förtroendemannen tillfälle att bekanta sig med utkastet för utjämningsschemat åtminstone fem (5) kalenderdagar innan det företes för arbetstagarna och att få framföra sin åsikt. Om ändring i utjämningsschemat för arbetstid ska meddelas till arbetstagarna i god tid. 13 Arbetsskiftsförteckning Arbetsskiftsförteckningen, där den dagliga arbetstidens inledning och avslutning samt de dagliga vilotiderna ska framgå, ska vara tillgänglig för arbetstagaren åtminstone två veckor innan arbetsperioden inleds, och den ska uppgöras för en arbetsperiod på tre veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska samtidigt delges förtroendemannen. Tillämpningsanvisning: Arbetsskiftsförteckningen kan även göras upp för sex eller nio veckor. En arbetsskiftsförteckning som framlagts till påseende kan endast ändras på grund av ett vägande skäl i enlighet med 35 2 mom. i arbetstidslagen eller med den ifrågavarande arbetstagarens samtycke. Om ändringen beror på ett sådant vägande skäl ska arbetsgivaren sträva efter att meddela arbetstagaren om den dagen före arbetsskiftet. Arbetsskift som underskrider fyra timmar ska inte tillämpas på arbetsplatsen, om inte arbetstagarnas behov eller annan grundad anledning kräver det. 7

13 14 Daglig vilotid och dygnsvila Daglig vilotid för andra än förare Om arbetstiden överskrider sex timmar ska arbetstagaren få en vilotid på minst en halvtimme, som inte räknas i arbetstiden, om arbetstagaren har rätt och reell möjlighet att utan hinder avlägsna sig från arbetsplatsen. Dessutom kan arbetstagaren på arbetsplatsen under en sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast inta kaffe eller förfriskningar. Vilotidsförordning för förare En värdetransportör ska anvisas en avlönad rast på 30 minuter i en eller två delar för varje arbetsperiod på 5 timmar 30 minuter. Rasten minskar inte på arbetstiden. Utöver denna intjänar en förare en rekreationspaus på 5,5 minuter per timme för den tid som överskrider 8 timmar. När ett arbetsskift är 12 timmar, då föraren får två pauser på 30 minuter, intjänar föraren inte 5,5 minuter paus per timme för de timmar som överskrider 8 timmar, bortsett från skift med en förare. Dessutom kan arbetstagaren under en sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast inta kaffe eller förfriskningar. Dygnsvila Avvikande från 29 i mom. i arbetstidslagen (dygnsvila) ska oavbruten dygnsvila vara åtminstone 10 timmar. I en arbetsskiftsförteckning som utarbetats på förhand kan man med samtycke av den förtroendeman som representerar arbetstagarna avvika från 10 timmars vilotid. Från denna vilotid kan även avvikas om arbetet på grund av en oförutsebar orsak måste fortsättas utöver arbetsskiftet enligt arbetsskiftsförteckningen. Om det på grund av en icke oförutsebar orsak tillfälligt är nödvändigt att avvika från denna vilotid, är det möjligt med arbetstagarens samtycke. 15 Ledighet och lediga dagar per vecka Arbetstiden organiseras i regel på så sätt att en arbetstagare vars ordinarie arbetstid är över tre timmar per dygn en gång i veckan får en ledighet som oavbrutet varar två hela kalenderdygn, om möjligt i samband med söndag, så att den andra lediga dagen om möjligt är lördag. Om detta inte är möjligt kan ledigheten per vecka organiseras till i genomsnitt 54 timmar under en tidsperiod på 9 veckor, då ledigheten dock måste vara minst 24 timmar i veckan. Mellan två ledigheter per vecka får finnas högst 9 arbetsskift. Från ledigheten per vecka kan avvikas av följande orsaker: 1. om den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 3 timmar, 2. i utryckningsarbete, 3. om arbetets tekniska natur inte tillåter att en viss arbetstagare fullständigt befrias från arbetet eller 4. om arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin ledighet per vecka för att upprätthålla arbetets regelbundna förlopp på företaget. Arbetstagarens ordinarie arbetstid ska dock i det förut i punkt 4 nämnda fallet förkortas för de timmar som uteblir från ledigheten per vecka senast inom nio veckor eller under den tid 8

14 som överenskommits med arbetstagaren, eller arbetstagaren ska med hans eller hennes samtycke utöver lönen utbetalas en separat ersättning i pengar, vars belopp motsvarar en enkel timlön enligt den tid som använts till det tillfälliga arbetet. 16 Mertids- och övertidsarbete 1. Mertids- och övertidsarbete vid periodarbete Övertidsarbete är arbete som överskrider 120 timmar under en treveckorsperiod. Under en utjämningsperiod ersätts arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen under en treveckorsperiod som övertidsarbete vid periodarbete. Exempel på beräkning av övertidsarbete under utjämningsperioden: Den första treveckorsperioden 128 timmar; övertidsarbete är arbetstid som överskrider 128 timmar; den andra treveckorsperioden 112 timmar; övertidsarbete är arbetstid som överskrider 112 timmar; den tredje treveckorsperioden 120 timmar; övertidsarbete är arbetstid som överskrider 120 timmar; Med arbetstid jämställs tid då en arbetstagare under en period har varit frånvarande från arbetet på grund av semester, söckenhelg, förkortningsledighet, sjukdom eller olycksfall, lagstadgad läkarundersökning, när ett barn insjuknar eller av en orsak som nämns i 34 i kollektivavtalet. För övertidsarbete betalas för treveckorsperiodens 18 första övertidstimmar timlönen förhöjd med 50 % och följande övertidstimmar timlönen förhöjd med 100 %. 2. Mertids- och övertidsarbete vid arbetstid per vecka Övertidsarbete vid heltidsanställning För en heltidsanställd arbetstagare med genomsnittlig arbetstid är arbete som ska ersättas som övertidsarbete sådant arbete som överskrider det antal arbetstimmar som antecknats som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen. Mertids- och övertidsarbete vid deltidsanställning Mertidsarbete hos en deltidsanställd arbetstagare är arbete som överskrider den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, eller om sådan inte finns, arbete som överskrider arbetstiden enligt avtalet och inte överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn och vecka enligt 7. Som mertidsersättning betalas enkel timlön. Övertidsarbete per dygn är arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden enligt 7. Övertidsersättning till en heltidsanställd För de två första arbetstimmarna som överskrider den dagliga arbetstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen betalas en enkel timlön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna en enkel timlön förhöjd med 100 %. För arbete som utförs på dagar som i ar- 9

15 betsskiftsförteckningen antecknats som arbetstagarens lediga dagar betalas för de 8 första arbetstimmarna under en vecka en enkel timlön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna en enkel timlön förhöjd med 100 %. Övertidsersättning till en deltidsanställd För arbete som utförs på dagar som i arbetsskiftsförteckningen antecknats som en deltidsanställd arbetstagares lediga dagar betalas för de 8 första arbetstimmarna som överskrider den ordinarie arbetstiden enligt 7 en enkel timlön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna en enkel timlön förhöjd med 100 %. Om det är fråga om en söckenhelgsvecka som innehåller en eller flera av de söckenhelger som avses i 10 1 mom. sänker var och en av dem dock tröskeln för övertidsarbete med 8 timmar eller för tjänstemän i lönebilaga 2 med 7 timmar 30 minuter. 3. Dygnsskifte Om arbetstagarens arbete fortsätter över dygnsskiftet, betraktas oavbrutet arbete som det föregående dygnets arbete vid beräkning av övertidsersättning. Dessa timmar beaktas inte vid beräkning av ordinarie arbetstid för det senare dygnet. 4. Flexledighet Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att mertids- och övertidsarbete byts mot motsvarande flexledighet. Då beräknas den lediga tiden till tillämpliga delar enligt det som avtalats i denna paragraf. 5. Lokala avtal Lokalt kan avtalas att som granskningsperiod för maximimängden övertidsarbete enligt 19 i arbetstidslagen används endast kalenderår. 17 Frånvaro Om en arbetstagare har varit frånvarande från arbete på grund av sjukdom, moderskaps-, faderskaps- och familjeledighet, flexledighet eller annan godkänd orsak, likställs frånvarotiden med arbetad tid vid beräkning av utjämningsperiodens ordinarie arbetstid. Som tid likställd med arbetad tid räknas då arbetstid enligt en fastställd arbetsskiftsförteckning och om den inte går att verifiera, nedtecknas som denna tid för heltidsanställda 8 timmar och för tjänstemän som avses i lönebilaga 2 7 timmar 30 minuter samt för deltidsanställda arbetstiden enligt arbetsavtalet. Om semester eller en del av den är känd när arbetsskiftsförteckningen uppgörs, antecknas i arbetsskiftsförteckningen för en heltidsanställd kalkylmässigt 8 timmar/dag och för en i lönebilaga 2 avsedd tjänsteman 7 timmar 30 minuter/dag, dock högst 40 timmar/vecka eller 37 timmar 30 minuter/vecka. För del av en semester som avtalats att hållas efter att arbetsskiftsförteckningen fastställts ska arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen inte ändras. 18 Tillägg för kvälls- och nattarbete För arbete som utförs klockan betalas fr.o.m som tillägg för kvällsarbete 1,28 euro per timme och 1,29 euro per timme fr.o.m

16 För arbete som utförs klockan betalas fr.o.m som tillägg för nattarbete 2,53 euro per timme och 2,56 euro per timme fr.o.m Kvälls- och natttillägg betalas dock inte för tid som berättigar till lördagsersättning. 19 Ersättning för lördagsarbete För arbete på andra vardagslördagar än påsklördagen betalas som ersättning för lördagsarbete för arbete som utförs klockan ,53 euro per timme fr.o.m och 2,56 euro per timme fr.o.m , för arbete som utförs klockan ,28 euro per timme fr.o.m och 1,29 euro per timme fr.o.m och för arbete som utförs klockan ,53 euro per timme fr.o.m och 2,56 euro per timme fr.o.m Ovan avsedd ersättning för lördagsarbete betalas dock inte ifall ett annat arbetsskift än ett lördagsskift eller en del av det på grund av inarbetande eller annat därmed jämförbart arbetstidsarrangemang har flyttats till en lördag. Lördagsersättning betalas inte för den tid för vilken söndagsersättning betalas. 20 Ersättning för söndagsarbete och helgaftonstillägg För arbete som utförs på söndag eller en annan kyrklig högtidsdag och på självständighetsdagen och första maj mellan kl och betalas i ersättning för söndagsarbete ersättning per timme som motsvarar den enkla timlönen. För arbete som utförs på påsklördag, valborgsmässoafton, midsommarafton, självständighetsdagsafton, julafton eller nyårsafton mellan kl och betalas som helgaftonstillägg per timme 50 % av den enkla timlönen. Detta tillägg betalas inte om den ovan nämnda helgaftonen infaller på en sådan dag som avses i 1 mom. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att söndagsersättning och helgaftonstilllägg byts mot motsvarande flexledighet. 21 Flexledighet Flexledighet som nämns i 9, 16 och 20 i detta kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt vilket penningersättning, sparad ledighet i enlighet med semesterlagen eller annan ledighet avtalas att ges som avlönad ledighet senare vid en tidpunkt som avtalas separat. För övrigt går man med flexledigheten tillväga enligt 27 i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpremie. Arbetsgivaren ska föra en förteckning över de ersättningar och ledigheter som arbetstagaren har enligt detta moment. Arbetstagaren ska ha möjlighet att ta del av den ovan nämnda förteckningen. På det ovan nämnda sättet kan även semesterpenning bytas mot flexledighet så att antalet flexledighetsdagar är hälften av antalet semesterdagar som ska bytas mot ledighet. Resultatet avrundas till det närmaste större halv- eller heltalet. Flexledighetsdagar avrun- 11

17 das inte. Från semesterpremiedagen som ska bytas avdras 1/6, så att lördagar inte ingår i ledigheten. Vid sparad ledighet ingår alla veckans vardagar i ledigheten, inklusive lördagar. Om arbetsoförmåga börjar under flexledighet går man tillväga med sparad ledighet enligt 25 2 och 3 mom. i semesterlagen. För annan flexledighets del räknas tiden som arbetsoförmögen inte som flexledighet. Annars iakttas 25 2 och 3 mom. i semesterlagen. Flextidssaldo Parallellt med flexledighetssystemet kan man ta i bruk flextidssaldo som används för arrangemang av den ordinarie arbetstiden. Åtminstone följande ska meddelas när flextidssaldo tas i bruk: Vilka av företagets verksamhetsställen/arbetsställen avtalet gäller Vem avtalet gäller Gränserna för att spara eller låna flextidssaldo, som kan vara högst +/- 30 timmar Den maximala ordinarie arbetstiden, som vid periodarbete kan vara högst 128 timmar under en treveckorsperiod och vid veckoarbetstid 48 timmar. Utjämningsperioden för arbetstiden får vara högst 17 treveckorsperioder vid periodarbete och högst 52 veckor vid veckoarbetstid. Underhållet av flextidssaldot (saldots synlighet) Arbetsgivaren ska också meddela principerna för hur den ordinarie arbetstiden per dygn och/eller vecka eller periodarbetstiden organiseras samt anmälnings- och tillvägagångssätten angående organiseringen av arbetstid. En deltidsanställd arbetstagares minimiarbetstid per dygn är fyra timmar. Arbetsgivaren ska skriftligen underrätta arbetstagarna om flextidssaldot varje månad. Dessutom ska huvudförtroendemannen varje månad underrättas om flextidssaldon per ort och person. Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för flextidssaldoledigheten. Ledigheten kan ges genom att förkorta arbetstiden per dygn eller som hela lediga dagar. När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att förlänga ett arbetsskift eller skapa ett nytt arbetsskift, flyttas förlängningen av arbetsskiftet eller det nya arbetsskiftets timantal till flextidssaldot, om inte saldot för sparade timmar är fullt. Man kan med arbetstagaren komma överens om att avvika från detta. Med en deltidsanställd arbetstagare ska man avtala om utförande av mertidsarbete. Ledighet som sparats i flextidssaldot ska ges som ledighet under anställningstiden. Om en arbetstagare har sparad ledighet som inte har tagits ut när anställningsförhållandet upphör, ersätts dessa med en lön förhöjd med 50 % enligt betalningstidpunkten. Ledighet som getts på förhand dras av från slutlönen, om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetstagaren. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, avdras inte skulden i flextidssaldot när anställningen upphör från slutlönen. Vid fastställande av semesterns längd, övertidsarbete och andra anställningsförmåner räknas de ledigheter som ges som tid likställd med tid i arbete. 12

18 Tidlön är den lönegrund utifrån vilken tid (timmar) sparas eller lånas ut. När en arbetstagare samtycker till att avbryta sin ledighet på uppmaning av arbetsgivaren under en redan inledd flextidsledighet, överförs ledigheten till saldot och för arbetet betalas lön förhöjd med minst 50 %. Om man har meddelat om en flextidssaldoledighet för ett helt arbetsskift, betraktas arbete som utförts under det lediga dygnet ( ) som arbete under flextidsledigheten. För denna arbetstid betalas lön förhöjd med minst 50 %. Tiden i arbete överförs till flextidssaldot, dock högst 8 timmar. Om sjukfrånvaro eller en tillfällig avlönad ledighet enligt 33 respektive 34 i kollektivavtalet infaller på samma dag som en tidigare meddelad ledighet, anses ledigheten ha tagits ut. Tillämpningsanvisning: Ledighet får inte förläggas så att de överlappar med semestern eller någon annan frånvaro som är känd, t.ex. sjukfrånvaro. Om sjukfrånvaron pågår utan avbrott under en ny arbetsskiftsförteckningsperiod och sjukfrånvaron, som inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen planerades, infaller under den planerade flextidssaldoledigheten, anses inte ledigheten ha tagits ut. Arbetsgivaren kan säga upp flextidssaldot med en uppsägningstid på tre månader, om inte annat avtalas lokalt. Utjämningen av flextidssaldot sker inom sex månader från det att avtalet sagts upp. Om tids- och penningsaldon inte har utjämnats senast under loppet av utjämningsperioden på sex månader, betalas de på samma sätt som då anställningsförhållandet upphör, om inte annat avtalas lokalt. 22 Utryckningsarbete och -penning samt telefonanvisningar Arbetet är utryckningsbetonat, om arbetstagaren kallas till det överraskande och på grund av en oförutsägbar orsak, på chefens order under sin fritid, efter att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen. Arbetet är inte utryckningsbetonat om det handlar om beredskap eller jourtjänstgöring eller arbetstagaren på förhand har meddelats om sådant arbete eller när det handlar om sådant nödarbete som avses i 21 i arbetstidslagen. Arbetstagaren får en utryckningspenning till beloppet av en enkel timlön som ersättning för den störning som beror på att han eller hon har blivit kallad och kommit till ett utryckningsbetonat arbete. Telefonanvisningar Om det mellan arbetsgivaren och en chef avtalas om att svara i telefon och organisera arbete utanför den ordinarie arbetstiden, ska det samtidigt avtalas om den ersättning som betalas för detta, om det inte skriftligt har avtalats om att svara i telefon och om ersättning för detta när arbetsavtalet ingicks. 23 Polisutredning och rättegång Den tid som används för ett polisförhör eller en rättegång som förorsakas av skötseln av 13

19 arbetsuppgifter (förutom den tid som används för resor) räknas som arbetstid även på ledig tid. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren de kostnader som förorsakas av skötseln av sådana ärenden som avses i denna paragraf (såsom resekostnader, rättegångskostnader o.d.) till den del som de inte ersätts genom domstolens beslut. Arbetsgivaren sörjer för den rättshjälp som ärendet förutsätter. Arbetsgivaren bistår arbetstagaren även i ansökan om ersättning som betalas utifrån brottskadelagen eller en försäkring. 24 Beräkning av timlön och arbetstidsersättningar Timlön Arbetstagarens timlön beräknas genom att månadslönen i de uppgifter där den ordinarie arbetstiden är 120 timmar under en treveckorsperiod eller 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka divideras med talet 163 och i de tjänstemannauppgifter som avses i lönebilaga 2 med talet 160. Arbetstidsersättningar Arbetstidsersättningar beräknas enligt den enkla timlönen på så sätt att månadslönen i de uppgifter där den ordinarie arbetstiden är 120 timmar under en treveckorsperiod eller 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka divideras med talet 163 och i de tjänstemannauppgifter som avses i lönebilaga 2 med talet 160. Grunden för utbetalning av ersättningar och tillägg är den faktiska arbetstiden. Arbetstidsersättningar betalas i samband med lönebetalningen för den följande kalendermånaden efter arbetsskiftsförteckningsperiodens slut. Om arbetsskiftsförteckningsperioden upphör inom de fyra första dagarna i en kalendermånad, betalas arbetstidsersättningarna i samband med samma månads lönebetalning, i varje fall senast i samband med lönebetalningen för den följande kalendermånaden. 25 Anställningsförhållandets upphörande mitt under en utjämningsperiod (vid tilllämpning av genomsnittlig arbetstid) Om en månadsavlönad arbetstagares anställningsförhållande upphör mitt under en utjämningsperiod, beräknas hur många timmar längre eller kortare den genomsnittliga arbetstiden per vecka är i förhållande till den ordinarie arbetstiden som baserar sig på avtalet, och för de timmar som överskrider detta timantal betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden eller sänks arbetstagarens lön på motsvarande sätt. Däremot görs inga löneavdrag om det handlar om en anställning för viss tid som är kortare än 15 dagar. 26 Lokala avtal Arbetsgivaren och förtroendemannen är avtalsparter i de lokala avtal som nämns i 8 2 och 4 punkten, i paragraferna 16, 32, 37 och 42 i kollektivavtalet samt i 8 i förtroendemannaavtalet. 14

20 Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen är avtalsparter i de lokala avtal som nämns i 7, 8 1 och 2 punkten i det avseende som detta särskilt har konstaterats, i paragraferna 21 och 35 i kollektivavtalet samt i 3 i förtroendemannaavtalet. Ett lokalt avtal som ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare som förtroendemannen anses representera. Avtalet kan ingås för viss tid eller så att det gäller tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp. Avtalets uppsägningstid är tre månader, om inte annat avtalas. Avtalet ingås skriftligen och lämnas för kännedom till de förbund som har undertecknat detta avtal. Ett lokalt avtal utgör en del av kollektivavtalet. Det tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt har upphört att gälla. Under denna tid och inom en månad från det att ett nytt kollektivavtal trätt i kraft kan även ett tidsbundet avtal sägas upp. Efter att avtalet har upphört att gälla tillämpas det gällande kollektivavtalet. Om företaget inte har någon förtroendeman, är arbetsgivaren och arbetstagaren avtalsparter i lokala avtal. 27 Övriga bestämmelser om arbetstid Till den del som det i detta avtal inte avtalats annat om arbetstiden iakttas arbetstidslagen. 28 Arbetstidsersättningar till arbetstagare i chefsställning och vissa tjänstemän Arbetstidsersättningar till tjänstemän som omfattas av detta kollektivavtal och som arbetar i chefsställning eller som arbetar i uppgifter i lönegrupp D00 eller högre i lönebilaga 2 bestäms avvikande från det ovanstående på följande sätt: Arbetsgivaren och en tjänsteman som avses i denna paragraf kan komma överens om att söndags-, mertids- och övertidsersättningar betalas som separata månadsersättningar. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att kvälls-, natt-, lördags- och helgaftonstillägg samt utryckningspenning inte betalas. IV LÖNESÄTTNING 29 Löner och lönegrunder Löner och lönegrunder bestäms utgående från lönebilagorna i detta avtal. Arbetsdagens lön beräknas genom att den fasta månadslönen divideras med antalet arbetsdagar i kalendermånaden i fråga (lönen för en del av månaden). Arbetstagaren är skyldig att utföra arbete som kan likställas med hans eller hennes egentliga arbete, när han eller hon tillfälligt är förhindrad att utföra sitt egentliga arbete eller när det finns ett tillfälligt behov för det. Om det tillfälliga arbetet är lägre avlönat, sänks arbetstagarens lön dock inte. Om en arbetstagare med månadslön i början eller slutet av sitt anställningsförhållande har arbetat alla arbetsdagar i en kalendermånad, betalas han eller hon lönen utan avdrag oberoende av på vilken dag anställningsförhållandet har inletts eller upphört. 15

21 Timlön kan betalas till en deltidsanställd arbetstagare. Till en arbetstagare som är deltidspensionerad eller får deltidstillägg betalas månadslön. Arbetstagaren betalas introduktionstillägg, om chefen och arbetstagaren har kommit överens om att introducera en ny arbetstagare i arbetet samt om introduktionens innehåll och längd och timmar som ska användas till introduktionen har antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Som introduktionstillägg betalas från och med cent och från och med cent för varje arbetstimme som avtalats om på det sätt som avses ovan och använts till introduktion. Tillägget betalas inte, om introduktionen anses höra till personens arbetsbeskrivning (lg 300). 30 Tillägg som betalas som resultat- och vinstpremie Arbetsgivaren kan komplettera de löner som betalas enligt kollektivavtalet med en resultatpremie som i regel kan basera sig på bland annat operativa mål såsom produktivitets-, effektivitets- och utvecklingsmål och med en vinstpremie som till väsentliga delar baserar sig på ekonomiska resultat såsom omsättning, driftsbidrag och rörelseresultat. Arbetstagaren/tjänstemannen får hela vinst- och resultatpremien i form av en engångsersättning och den beaktas inte separat vid beräkningen av arbetstagarens/tjänstemannens semesterlön och -ersättning, övertids- och arbetstidsersättningar eller andra löner, tillägg och ersättningar enligt kollektivavtalet. Kollektivavtalets bestämmelser om löneförhöjningar ska inte tillämpas på resultat- och vinstpremietillägg. Ibruktagande, ändring och slopande av det nämnda systemet med resultat- och vinstpremier ska behandlas i samarbetsförfarande. I fråga om kontanta vinstpremier och vinstutdelningsposter ska Pensionsskyddscentralens anvisningar från 1995 iakttas. OBS. Se protokollet om belöningssystem, som undertecknades Genomsnittlig timförtjänst Den genomsnittliga timförtjänsten (GTF) för arbetstagare såväl med månads- som timlön används som beräkningsfaktor vid betalningen av lön och ersättning så som i detta kollektivavtal separat stadgas. Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst beräknas genom att lönen som betalats till arbetstagaren för arbetstiden under vart och ett kvartal förutom förhöjning som utöver grundlönen betalats för nödarbete och övertidsarbete, divideras med de motsvarande arbetstimmarnas antal. I ett anställningsförhållande som varat mindre än ett kvartal beräknas GTF genom att lönen som under den föregående kalendermånaden betalats förutom förhöjning som utöver grundlönen betalats för nödarbete och övertidsarbete, divideras med de motsvarande arbetstimmarnas antal. 16

22 Med GTF betalas: * lön för sjuktid * lön för arbetstidsförkortningsledighet * lön för söckenhelgsledighet * lön för utbildningstid * lön för beredskapstid 32 Lönebetalning Lön betalas in på det bankkonto som arbetstagaren uppgivit. Till en arbetstagare med månadslön betalas lönen kalendermånadens sista dag och till en arbetstagare med timlön två gånger i månaden: lön för månadens 1 15 dagar på kalendermånadens sista dag och lön för de dagarna på den följande kalendermånadens 15:e dag. Lokalt kan avtalas att lönen till en arbetstagare med timlön betalas en gång i månaden. Om arbetsperioden upphör under loppet av de fyra första dagarna i en kalendermånad, betalas arbetstidsersättningarna på månadens sista dag, i varje fall senast under den följande kalendermånaden. Fel i lönebetalningen korrigeras utan dröjsmål. När anställningsförhållandet upphör utbetalas lön, eventuella arbetstidsersättningar och semesterersättning på den närmast följande allmänna lönedagen efter anställningsförhållandets upphörande, dvs. antingen på månadens 15:e eller sista dag. Arbetsgivaren ger arbetstagaren på arbetstagarens begäran ett löneintyg där åtminstone beloppet av den betalda lönen framgår. V SOCIALA BESTÄMMELSER 33 Lön för sjuktid, familjeledigheter och hälsokontroller 1. Lön för sjuktid Arbetstagaren betalas lön enligt GTF för varje arbetsdag som ingår i en oavbruten arbetsoförmögenhetsperiod som förorsakats av en sjukdom eller ett olycksfall enligt följande: Oavbrutet anställningsförhållande fortgått vid tidpunkten för insjuknande Längden på den avlönade perioden Under en månad - 1 mån. 3 år 28 arbetsdagar över 3 år 5 år 35 arbetsdagar över 5 år 10 år 42 arbetsdagar över 10 år 56 arbetsdagar Om arbetstagaren är oförmögen att utföra sitt arbete på grund av fysiskt våld eller hot om fysiskt våld som han eller hon drabbats av i arbetsuppgifter, betalas han eller hon lön för tiden för oavbruten sjukfrånvaro på grund av arbetsoförmögenheten i 3 månader. Betalning av lönen förutsätter att arbetsoförmögenheten konstaterats av företagets företagsläkare och att arbetstagaren ger arbetsgivaren en utredning av vilken det framgår att arbetsoförmögenheten förorsakats av fysiskt våld eller hot om fysiskt våld 17

23 som arbetstagaren drabbats av i arbetsuppgifter. 2. Lönebetalning förutsätter att arbetstagaren ger rätt åt arbetsgivaren att för egen del lyfta den dagpenning som sjukförsäkringslagen berättigar arbetstagaren till under den avlönade arbetsoförmögenhetsperioden, att arbetsoförmögenheten inte har förorsakats genom eget grovt vållande och att sjukdomen inte avsiktligt har hemlighållits då arbetsavtalet ingicks. 3. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela om arbetsoförmågan och hur länge den förväntas fortgå. Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd tillförlitlig utredning. Vid kort sjukfrånvaro räcker en utredning av en hälsovårdare eller en annan av arbetsgivaren godkänd utredning som grund för lönebetalning. Då arbetsgivaren inte godkänner den utredning eller det läkarintyg arbetstagaren företer och hänvisar arbetstagaren till en annan av arbetsgivaren utsedd läkare för kontroll, ersätter arbetsgivaren arvodet för läkarintyget. 4. Sjukledigheterna är oavbrutna om inte arbetstagaren dem emellan arbetat under arbetsdagar som ingår i minst 30 kalenderdagar eller om sjukledigheterna inte tydligt förorsakats av separata sjukdoms- och olycksfall. Om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet redan har uppfyllts under föregående period av arbetsoförmåga, betalar arbetsgivaren trots det lön för en dags väntetid i enlighet med 8:7 2 mom. i sjukförsäkringslagen. 5. Om arbetstagarens sjukledighet börjar innan anmälan om permittering har getts, har han eller hon rätt till lön för sjuktid enligt 1 mom. Om arbetstagaren insjuknar efter att anmälan om permitteringen har getts, betalas lön för sjuktid fram till permitteringen. När permitteringen börjar, upphör utbetalningen av lön för sjuktid. Samtidigt upphör även beräkningen av de tidsperioder som avses i 1 mom. Utbetalningen av lön för sjuktid börjar åter, om arbetstagaren efter permitteringens slut fortfarande är sjuk och de tidsperioder som nämns i 1 mom. inte har hunnit upphöra före permitteringen. 6. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet Arbetstagaren ges moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet under den tid som han eller hon är berättigad till moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. 7. Arbetstagaren får lön från moderskapsledighetens början under en period av tre månader, och under faderskapsledigheten för sex dagar. En förutsättning för utbetalningen av lön är att arbetstagaren omedelbart innan moderskaps- eller faderskapsledigheten inleds har arbetat i företagets tjänst i åtminstone sex månader. Arbetsgivaren har rätt att från FPA lyfta den dagpenningsandel enligt sjukförsäkringslagen som arbetstagaren under en avlönad moderskaps- eller faderskapsledighet skulle vara berättigad till. Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt och faderskaps- eller moderskapspenning av denna anledning inte betalas eller betalas till ett lägre belopp än normalt, minskar arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet med det belopp som blir obetalt. Om arbetstagaren adopterar ett barn under 7 år, tillämpas denna paragrafs bestämmelser om lön för moderskaps- och faderskapsledighet i de situationer där arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen har rätt till föräldra- och faderskapspenning för adoptivföräldrar. Lön betalas inte för föräldraledighetstiden. 18