Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder"

Transkript

1 Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder Lars Trägårdh och Johan Vamstad

2

3 Innehållsförteckning 1. Debatten om avdragsrätten: Vad står på spel? 8 2. Mellan dygd och egenintresse: Givandets pris och allmännyttans incitament Beskattning och civilsamhälle Storbritannien: Mellan Amerika och Europa De nederländska pelarna: Civilsamhället och den kulturella mångfalden Tysklands civilsamhälle: Från kulturkamp till korporativism Norge som Sveriges framtid: Om avdragsrättens förverkligande i en folkrörelse demokrati Sverige, avdragsrätten och nya spelregler för den ideella sektorn: Systemskifte eller gammalt vin på nya flaskor? Avdragsrätt i Sverige? Slutsatser och framåtblickar 22

4 Boken ges ut av Sektor3 - Tankesmedjan för det civila samhället.

5 Förord I Sverige har vi sedan länge en tradition som utmärks av nära samarbete mellan offentlig sektor, folkrörelser, intresseorganisationer och ideella föreningar. Denna samverkan har uttryckts inte minst i ett omfattande stöd för civilsamhällets organisationer från det offentligas sida, något som har tagit olika former. Idag står vi emellertid inför en rad nya utmaningar inom välfärd och demokrati som kräver nytänkande, inte minst vad det gäller den framtida finansieringen av våra gemensamma åtaganden. I detta sammanhang är de flesta överens om att civilsamhället fortsatt kommer att spela en viktig roll som innovatör och partner, tillsammans med den offentliga sektorns aktörer, på både nationell och lokal nivå. Frågorna som rör formerna för denna samverkan och hur civilsamhället bäst finansieras är dock mer kontroversiella, och röster har höjts som efterlyser tydligare spelregler i dessa relationer. En möjlig väg framåt är att införa avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar, en reform som skulle uppmuntra till ett mer direkt stöd till forskning, demokrati och välfärd från medborgarnas sida. Frågan om avdragsrätt för ideella föreningar har då och då diskuterats i Sverige än så länge utan att ha resulterat i en lagändring. Sverige är ännu det enda landet i Europa helt utan en sådan möjlighet för individer och företag som vill skänka pengar till allmännyttiga ändamål. Mot bakgrund av den utredning som under juni 2009 ska lägga fram ett förslag på en ny lag som inför en sådan rätt tog Sektor3 initiativet till den föreliggande studien. Målet med boken har varit att skapa ett underlag för en debatt som Sektor3 och författarna menar är angelägen och som berör grundvalen för relationerna mellan stat och civilsamhälle. För att skapa en så bred fond som möjligt har vi valt att analysera inte bara debatt och lagstiftning i Sverige utan också i fem andra länder som, menar vi, erbjuder en rik flora av erfarenhet av olika sätt att finansiera

6 6 och strukturera det civila samhället och dess relationer till den offentliga sektorn. I detta arbete har vi haft privilegiet att tala med många olika experter som har varit till stor hjälp i vår forskning och analys, såväl genom sina egna skrifter som genom de råd och insikter de gett i samtal och intervjuer. I detta förord vill vi tacka dem för denna ovärderliga hjälp. Bland de nordiska forskarna vill vi framför allt tacka Filip Wijkström och Karl Henrik Sivesind. För analysen av Tyskland och Nederländerna kom Karla Simon, Paul Dekker, Tymen van de Ploeg, Jürgen Nautz och Rupert Graf Strachwitz att spela en stor roll. Vad det gäller USA fick vi tillfälle att tala med en rad ledande forskare, inklusive Stan Katz, Harvey Dale, Anthony Sebok, Dana Brakman Reiser, Kristin Goss och Stephen Diamond. Thea Lurie, som länge arbetat på Ford Foundation delade dessutom med sig av sina erfarenheter från insidan av en av världens stora allmännyttiga stiftelser. Vi vill också tacka Alice Bah Kuhnke, chef för Sektor3, och hennes kollegor Fia Jonsson och Erik Wagner för ett gott samarbete under arbetets gång. Detsamma gäller vår språkgranskare, Bo Heurling, vars noggranna läsning har lett till en mycket bättre och mer läsvärd bok. Lars Trägårdh och Johan Vamstad Hov och Malmö, 12 juni, 2009.

7

8 1. Debatten om avdragsrätten: Vad står på spel? Bakgrunden till denna studie är den diskussion som pågår om införande av avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar i Sverige. I nuläget intar Sverige en särställning i Europa som det enda landet utan sådan lag. I skrivande stund arbetar en statlig utredning med målet att i slutet av juni (2009) presentera ett förslag till en ny lag som medger sådan avdragsrätt. 1 Bortom den specifika frågan om avdragsrättens för- och nackdelar skymtar dessutom en mer allmän diskussion om behovet att skapa nya spelregler mellan offentlig sektor och civilsamhälle, i synnerhet vad det gäller frivilligorganisationernas insatser inom välfärdsproduktionen. Frivilligorganisationerna har under flera år pläderat för tydligare principer i umgänget med det offentliga och kräver å ena sidan att de idéburna organisationernas viktiga roll erkänns tydligare och å andra sidan att deras autonomi, särart och egenvärde respekteras. 2 Regeringens svar på detta initiativ blev att ge Peter Örn i uppdrag att formalisera

9 9 förslag till nya spelregler, vilka lades fram i mars De gick sedan på remiss till föreningarna, och den 23 oktober 2008 fattade regeringen beslut om att bemyndiga statsråden Göran Hägglund, Maria Larsson och Nyamko Sabuni att skriva under överenskommelsen. För närvarande pågår försök att förankra och implementera spelreglerna på lokal nivå. I denna process kan man ana en vilja från såväl stat som civilsamhälle att överföra vissa funktioner till frivilligsektorn, vilket i sin tur väcker frågan om finansiering. Hårdraget kan man säga att valet står mellan att fortsätta att låta medborgarna i huvudsak betala via (ofrivilliga) skatter och att stegvis övergå till allt större andel (frivilliga) gåvor direkt till organisationerna. Men detta är också ett val som handlar om demokrati och styrning, om vem som har makten över produktion och utformning av centrala nyttigheter som utbildning, sjukvård och omsorg. En rörelse från beskattning till avdragsrätt skulle signalera ett systemskifte när det gäller de grundläggande principerna för vårt sociala kontrakt och hur vi finansierar vår välfärd. Syftet med föreliggande rapport är att bidra till djupare förståelse för vad som står på spel, om/när man inför en sådan lagstiftning, med avstamp i konkreta exempel från de länder, likt USA, där lagstiftningen redan existerar. Rapporten ska kunna utgöra ett underlag för en fortsatt debatt om ett möjligt införande av dylik lagstiftning i Sverige. Konkret är målet att kartlägga den lagstiftning, tillämpning och praxis som gäller för avdragsrätt för gåvor till olika kategorier av ideella och non-profitorganisationer i en rad länder, förutom Sverige även USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Norge. Ambitionen har varit att inte bara beskriva lagstiftningen i sig utan även att inkludera en översikt av existerande forskning, inklusive utredningar, kring frågan om avdragsrätt för gåvor med särskild betoning på eventuella komparativa studier. Utifrån denna beskrivande inventering analyserar vi dessutom konsekvenserna för civilsamhällets strukturering, specifikt hur lagstiftningen i olika länder

10 10 skapar varierande förutsättningar och incitamentsstrukturer för aktörer (välgörenhetsorganisationer, politiska föreningar, religiösa samfund, med flera) i civilsamhället. Rapportens upplägg I detta kapitel kommer vi att preliminärt diskutera vad vi ser som viktiga politiska frågor som knyter an till den mer avgränsade diskussionen kring en eventuell avdragsrätt för gåvor. Målet här är att erbjuda en tentativ förståelseram som kan vara till hjälp vid läsningen av de senare kapitlen. Vår utgångspunkt är att frågan om avdragsrätten är långt ifrån en oskyldig eller rent teknisk fråga. Snarare är det så, menar vi, att avdragsrätten likt stödet till föreningar baserat på medlemsantal är inbäddad i ett ideologiskt och normativt färgat synsätt på hur statens relation till det civila samhället bör se ut. Staten använder sin makt inte bara för att villkorslöst stödja civilsamhället utan även för att på olika sätt påverka och strukturera det. Vissa organisationer uppmuntras mer än andra och en del uppfattas rent av som hot mot statens integritet. Utan att se det som vår uppgift att välja sida normativt, tror vi att det är viktigt för den fortsatta debatten att vi synliggör vad det är som faktiskt står på spel. I bokens andra kapitel lägger vi fokus på en delvis mer teknisk och akademisk forskning som är av stor vikt, nämligen den som behandlar avdragsrätten i termer av incitamentsstruktur som sänker priset på gåvor och därför, i alla fall teoretiskt, leder till ökat givande. Efter en inledande diskussion om givandets logik och genes behandlar vi frågan om hur avdragsrätten faktiskt påverkar givandet för olika individer beroende på såväl utformningen av som storleken på avdragsrätten. I detta sammanhang tar vi även upp andra incitament som kan ses som alternativ till avdragsrätt. Vidare diskuteras närliggande frågor som i vilken mån offentliga bidrag påverkar viljan till privat givande. I kapitlen som följer är syftet att skapa en bred, komparativ och empirisk fond för diskussionen om avdragsrät-

11 11 tens öde i Sverige. Vi har valt ett hanterbart antal länder som vi tror är fruktbara att analysera. I det tredje kapitlet står USA i fokus, ett land som visserligen i flera hänseenden kan ses som så pass annorlunda än Sverige att relevansen kan uppfattas som begränsad. Men mot detta perspektiv står det faktum att USA mer än andra länder via sin lagstiftning har uppmuntrat och underlättat etableringen av non-profitföretag och ideella föreningar. Dessutom är forskningen kring denna sektor i USA mycket betydande och kunskapsproduktionen också finmaskig och sofistikerad. Det är också så att trots de skillnader både skenbara och reella som ofta framhävs i jämförelser mellan USA och Sverige, så är länderna också mycket lika i avgörande hänseenden. Båda länderna kännetecknas av att stora och vitala civilsamhällen har växt fram från talets mitt, och i såväl USA som Sverige har det statliga stödet om än väsentligen annorlunda utformat spelat en avgörande roll för denna historiskt förankrade utveckling. Slutligen bör också betonas att USA spelar en tung roll som förebild och referenspunkt även i Europa utan att för den skull kritiska perspektiv saknas. I kapitel fyra till sju följer sedan utblickar inom Europa. Vi beskriver lagstiftningen i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Norge och analyserar sedan den historiska kontexten och den politiska debatten i dessa länder. En målsättning här är att inte bara erbjuda ett smörgåsbord av de alternativ, som vi nu kan hämta inspiration från i Sverige, utan även att visa på den historiska och politiska logik som genomsyrar varje lands samtida lagstiftning. En viktig fråga att ställa är i vilken mån som specifika lösningar är överförbara eller så knutna till ett komplex av andra praktiker och institutioner att en sådan export blir svår. Storbritannien kan sägas utgöra en länk mellan USA och Europa, där viljan att å ena sidan begränsa statsmakternas roll och å andra sidan främja civilsamhällets autonomi dominerat, om än inte i samma utsträckning som i USA. Nederländerna är av intresse genom att i vissa avseenden vara mycket likt Sverige och i andra snarare representera

12 12 en mer kontinental modell. Likt Sverige är Nederländerna kännetecknat av ett stort och vitalt civilsamhälle och ett nära samarbete mellan stat och civilsamhälle. Men välfärdssystemen skiljer sig väsentligen åt i det att non-profitföretag och privata aktörer spelar en större roll i Nederländerna. Detta gäller även Tyskland vars samhälle framstår som mer toppstyrt och hierarkiskt än Nederländerna. I motsats till Sverige och Nederländerna, vilka ingår en liten grupp av länder med hög grad av social tillit, är inte heller den sociala tilliten i Tyskland utpräglat hög. Norge, till slut, är det av våra utvalda länder som påminner mest om Sverige i en rad hänseenden med ett i sammanhanget intressant undantag. Norge har redan tidigare experimenterat med att införa avdragsrätt för gåvor. Boken avslutas med två kapitel där fokus ligger på Sverige. I kapitel åtta presenterar vi inledningsvis det nuvarande rättsliga läget för att sedan historiskt beskriva tidigare försök att införa avdragsrätt. Därefter diskuterar vi mer allmänt hur det svenska civilsamhället är finansierat i dag, inklusive det stöd som organisationer och föreningar får från staten, samt hur skattereglerna generellt ser ut för de ideella organisationerna. För att ge ytterligare kontext placerar vi här Sverige i ett komparativt sammanhang som knyter an till diskussionerna i tidigare kapitel. I det avslutande, nionde kapitlet återvänder vi sedan till de stora principiella frågor som vi tidigare tagit upp i det inledande kapitlet. Syftet är dels att sammanfatta i huvudpunkter vad vi ser som viktiga principer som står på spel, dels att peka på hur dessa principer kan komma till konkret uttryck i en eventuell, kommande lagstiftning. Vad står på spel? Frågan om avdragsrätt kan tyckas vara ett utpräglat tekniskt spörsmål av intresse främst för skattejurister. Men bakom de visserligen intrikata och komplexa paragrafer, som utgör denna lagstiftning (eller förslag därtill), döljer sig en rad frågor av stor symbolisk och politisk dignitet. Ytterst rör det frågan om hur relationerna mellan stat och

13 13 civilsamhälle ska utformas, om vem som har makten över de frivilliga organisationerna, hur vår demokrati bör fungera och i vilken mån vi vill främja pluralism såväl politiskt som ekonomiskt. Sverige: Landet annorlunda Sverige är på många sätt ett extremt land, eller landet annorlunda som Thorleif Petterson och Yilmaz Esmer har beskrivit det. 3 Jämfört med andra länder är det svenska sociala kontraktet baserat på en paradoxal syntes av individualistiska och sociala värderingar, där ett långt gånget socialt trygghetssystem de facto har främjat det individuella oberoendet från familj, samfund, och privat välgörenhet. I en tidigare bok har en av oss beskrivit detta kontrakt som en allians mellan stat och individ, vad han kallar den svenska statsindividualismen. 4 Denna formulering kan tyckas antyda att de institutioner och organisationer som ligger mellan stat och individ, skulle vara svaga i Sverige, och då inte minst civilsamhället. Så är dock långt ifrån fallet. Poängen är snarare att även det svenska civilsamhället är genomsyrat av samma moraliska logik, nämligen en rörelse mot ökad jämlikhet och oberoende individer emellan. De tidiga svenska folkrörelserna var visserligen kollektiva kampinstrument, men syftet var att frigöra arbetare och bönder från ofrihet, ojämlikhet och kvasifeodala arbetsförhållanden och ett förnedrande beroende av väl görenhet och fattigvård på ålderns höst och i sjukdom. På liknande sätt syftade nykterhetsrörelsen just till att bryta alkoholberoendet och återupprätta individens värdighet. Och för frikyrkorna var kampen för religiös frihet knuten till viljan att försäkra individens fria val av form för umgänge med Gud. I alla fallen var folkrörelserna kännetecknade (åtminstone i teorin) av en föreningskultur som satte jämlikhet och demokrati i högsätet. Till en början stod kampen mot en överklassdominerad och auktoritär stat i förgrunden. Folkriksdagar ställdes mot den elitstyrda riksdagen i Stockholm och kravet på

14 14 rösträttsreform stod i centrum. Men den svenska politiska kulturen var av hävd statsvänlig och folklig med rötter i en tradition där bönderna varit unikt representerade i den gamla ståndsriksdagen där de ofta framstod som kungens främsta bundsförvanter. Och på lokal nivå hade allmogen länge åtnjutit ett långt gånget självstyre som nu kunde utvecklas och moderniseras. Mot bakgrund av detta historiska arv var det kanske inte så förvånande att folkrörelserna ganska snart och speciellt efter införandet av allmän rösträtt 1920 kom att utveckla ett mindre konfliktfyllt förhållande till statsmakterna. Med tiden kom relationen att bli alltmer nära, så till den grad att man redan på talet kom att tala om Sverige som en korporativ stat eller alternativt en folkrörelsedemokrati. Det svenska civilsamhället kom att kännetecknas av att det var medlemsbaserat och uppbyggt kring demokratiska värden, inklusive en föreningskultur med regelbundna möten, noggranna protokoll och formella omröstningar. När det statliga stödet för föreningarna utvecklades kom det också att kopplas till krav på sådana demokratiska värden och praktiker. Civilsamhällets röstfunktion kom att stå i centrum, även om många organisationer också kom att fungera som spjutspetsar och entreprenörer när det gällde en rad verksamheter, från social välfärd till trafiksäkerhet. Däremot kom viljan att nedmontera det gamla Fattigsverige att medföra att andra delar av civilsamhället fick mindre betydelse i Sverige än i många länder utanför Norden, där exempelvis välgörenhets- och välfärdsproducerande organisationer och stiftelser växte sig stora. Betoningen låg i stället på ett medborgarbaserat system där med tiden alla på lika villkor skulle få tillgång till grundläggande kollektiva nyttigheter som vård, skola och omsorg. Finansiering av denna välfärd skulle åstadkommas genom gemensamma skattemedel, och privata alternativ kom att begränsas eller i vart fall inte att systematiskt bli uppmuntrade. Tvärtom kom privata sjukhus, skolor, och välgörenhetsinstitutioner att förknippas med privilegier för de rika och förnedrande allmosor för de fattiga.

15 15 I Sverige som i resten av Norden kom ett folk eller medborgarbaserat system med generell räckvidd att bli idealet snarare än det halvprivata system kopplat till arbetsgivare och privata försäkringar och producenter av välfärd som kom att utmärka de kontinentaleuropeiska länderna. En annan viktig aspekt är att Sverige, som tidigare nämnts, länge har haft en politisk kultur som är jämförelsevis statsvänlig. Tanken att det civila samhällets institutioner skulle agera som en maktmotpol gentemot staten har inte varit speciellt framträdande. Inte heller har den politiska debatten dominerats av krav på pluralism, med undantag (i viss mån) för frikyrkornas kamp för erkännande. I Sverige har i stället den nationella tanken var den bärande. (National)staten kom att spela en tung roll, även i det demokratiska folkhemmets skepnad. Så det var naturligt att landet fortsatt hade en statskyrka (kanske något demokratiserad som folkkyrka ), nationella och offentligfinansierade universitet, kommunala skolor och äldrevård, landstingfinansierad och driven sjukvård och med tiden även dagis, förskolor och annan barnomsorg i offentlig regi. I detta perspektiv framstår tanken på avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar som ganska främmande. Snarare är detta en praktik som förknippas med värderingar som på många sätt går stick i stäv med svensk praxis. Att undandra den svenska demokratiska staten rätten att bestämma över exakt hur medborgarnas pengar används för förment allmännyttiga ändamål framstår åtminstone teor etiskt som både ett demokrati- och finansproblem. Å ena sidan skulle det potentiellt kunna innebära att stora resurser läggs på verksamheter vars prioritering inte sammanfaller med de demokratiska beslut som nationen via sina representanter i riksdagen bestämt. Å den andra kan man tänka sig ett nollsummespel där varje krona som undandras skatteverket på grund av avdrag minskar utrymmet för direkta bidrag till civilsamhället utifrån riksdagens beslut och prioriteringar i demokratisk ordning. Men sedan 1980-talet har det svenska social kontraktet nyanserats och

16 16 de traditionella offentliga monopolen har utmanats och i många fall nedmonterats. Själva begreppet civilsamhälle är en del av denna förändringsprocess som i dag uttrycks som en önskan att finna nya spelregler i umgänget mellan offentlig sektor och civilsamhälle. I dag har vi privata friskolor, en stark invandring med ökad etnisk och religiös mångfald som konsekvens, privata alternativ inom sjukvård och äldreomsorg och ett gryende intresse för sponsring och filantropi från såväl potentiella givare som mottagare. För dessa aktörer är förslagen om införande av avdragsrätt synnerligen intressanta, eftersom detta med tiden skulle kunna minska beroendet av offentliga medel. I denna korta sammanfattning av ett par viktiga drag som utmärker den svenska politiska kulturen skymtar redan flera viktiga frågor som inte enbart rör den svenska historiskt förankrade politiska kulturen utan som också är relevanta för debatten i många andra länder. Därför avslutar vi detta kapitel med att peka på ett antal teman som återkommer i senare kapitel och där det finns ståndpunkter av stor betydelse för hur vi kan förstå avdragsrättens skiftande politiska pregnans i olika länder. Religionsfriheten I länder som USA, Tyskland och Nederländerna är historiskt sett det civila samhällets historia tätt sammanflätad med frågan om religionsfrihet. Det är knappast en överdrift att säga att de konstitutionellt förankrade fri- och rättigheterna i USA ytterst kan härledas till kampen för religionsfrihet. Den amerikanska revolutionen riktades inte bara mot den brittiska staten och dess iver att beskatta utan att låta de amerikanska kolonisterna ha en röst, utan den var än mer rotad i kolonisternas flykt undan den anglikanska kyrkans förföljelse av religiösa minoriteter. Att samfunden garanterades frihet och oberoende samtidigt som alla försök att skapa en amerikansk statskyrka förbjöds i konstitutionen fick konsekvenser för hela det amerikanska sociala och politiska systembygget. Inte bara kyrkor och andra samfund kom att skyddas och med tiden befrias från allehanda skatter, inklusive avdrags-

17 17 rätt för deras donatorer. Detta kom även att gälla alla de institutioner som startades i samfundens regi, däribland många universitet och sjukhus som finns än i dag, även om inte alla har en formellt religiös identitet längre (Harvard och Yale för att ta två exempel). I motsats till exempelvis svenskarna är amerikanerna i hög grad religiöst aktiva och samfunden blomstrar mer än kanske någonsin förr. Till viss del kan samfundens starka ställning härledas till deras komplexa sociala roll som löper vida bortom rena trosfrågor och religionsutövning. Samfunden fyller en rad behov genom att driva skolor och sjukhus, genom att erbjuda omsorg, stöd och rådgivning i allehanda frågor, från de rent andliga till de mest krassa. Även i Nederländerna har den traditionen med tolerans för oliktänkande sina rötter i den religiösa pluralism som utmärker landet sedan länge. I ett läge, där de flesta europeiska länder, inklusive Sverige med kungen i spetsen, valde att förtrycka religiös mångfald och frihet och i stället ge monopol till en trosinriktning, kom Nederländerna att finna en väg till fredlig samexistens mellan katoliker och kalvinister. I dess moderna förlängning kom detta att leda till en samhällsordning där landet, dess politiska struktur och dess välfärdssystem är uppbyggt kring så kallade pelare. Bland dessa finner man inte bara katoliker och kalvinister utan även sekulära gemenskaper som har sina ursprung i politiska rörelser (arbetarrörelsen, liberalerna, etc). I Tyskland kan man lätt finna ett mönster som liknar det nederländska, även om det inte är fullt lika utvecklat, formaliserat och utpräglat. Historiskt sett är den politisktreligiösa kompromissen av ett mera färskt datum med rötter i Bismarcks försök att förtrycka den katolska kyrkan i samband med Tysklands enande efter 1871 och den framgångsrika Kulturkampf som katolikerna svarade med. Men i dag har Tyskland en hel del gemensamt med USA i sin federala struktur och med Nederländerna vad gäller samfundens starka roll inom välfärd och omsorg. Detta sociala kontrakt finner även uttryck i subsidiaritetsprincipen, vilken är av katolsk härkomst men speciellt utvecklad

18 18 i Tyskland (och sedan exporterad till EU). Tanken här är att allt som kan utföras på en lägre, mer lokal nivå bör också utföras där. I traditioner som dessa är avdragsrätten för gåvor, likt befrielse från inkomst- och fastighetsskatt, både symboler och handfasta garantier för att religiösa samfund fortsatt är ekonomiskt oberoende och därmed skyddade från statlig klåfingrighet. Givandet som dygd, skatt som ett ok Det religiösa elementet tar sig även uttryck i omhuldandet av givandet i sig. Charity eller caritas är centrala begrepp inom den kristna etiken, och detta är en maxim som har förstärkts i takt med att samhällen som det amerikanska blivit allt mer marknadsliberala. Å ena sidan bejakas lusten efter profit, ekonomisk tillväxt och skapandet av stora personliga förmögenheter, å den andra förväntas både rika och mindre bemedlade att ge tillbaka till samhället och framför allt till de mindre lyckligt lottade. Men givandet kommer inte enbart rena välgörenhetsorganisationer till godo utan även skolor och universitet mottar av betydande summor, i form av såväl stora donationer i miljondollarklassen som mer blygsamma gåvor på 100 dollar eller mindre. Givandet är på detta sätt en handling som kontrasterar mot bilden av USA som ett renodlat och krasst marknadssamhälle. Samtidigt är detta en form av transferering av pengar från rika till fattiga som har en helt annan ställning än skatter, speciellt i USA. Om gåvan är frivillig och ger givaren en varm känsla inombords, så är skatten en pådyvlad plåga som snarare är förknippad med oro, ängslan och ilska. Och gåvans centrala ställning är också symboliskt erkänd via skattesystemet och avdragsrätten. I ett land som Sverige är gåvans moraliska ställning mer komplex, vilket har mindre att göra med givandet i sig än med mottagandet. Om charity klingar positivt på engelska gäller detta inte på samma sätt för välgörenhet, eftersom detta även är förknippat med en ojämlik maktrelation och ett förödmjukande personligt beroende. Symptomatiskt är givandet i Sverige mindre

19 19 problematiskt när adressaten inte befinner sig i Sverige, vilket avspeglas i den internationella biståndsverksamhetens starka ställning i de nordiska länderna. Om distansen mellan givare och mottagare är geografiskt och kulturellt stor, blir de moraliska riskerna för givaren mindre. Beroende på caritas ställning som moralisk princip blir det med andra ord mer eller mindre angeläget att skattelagsmässigt betona givandet som samhällelig dygd. I samhällen där välgörenhetstanken är mindre central kan behovet av sådan symbolik saknas eller i varje fall ha ett mer ringa stöd bland befolkningen. Maktdelningsprincipen och demokratin Diskussionen om religionsfrihet knyter an till en annan viktig fråga av relevans för avdragsrätten. I USA är den konstitutionellt förankrade religionsfriheten kopplad inte bara till en vilja att främja tolerans för oliktänkande och oliktyckande utan också till en djup skepsis mot en alltför stor stat och all form av maktkoncentration. I detta perspektiv blir avdragsrätten ett sätt att försäkra att pengar slussas direkt från medborgarna till deras organisationer utan att gå igenom staten via beskattning och byråkrati. Huvudtanken är att begränsa statens storlek och makt samt att samtidigt uppmuntra till självorganisering inom civilsamhället. Detta är vad vi kan kalla ett klassiskt liberalt synsätt, inom ramen för vilket (majoritets-)demokratin i sig kan bli ett hot mot samhällets och medborgarnas frihet. Denna risk kan minimeras på lite olika sätt: genom att maktdelningsprincipen genomförs och skrivs in i konstitutionen genom att en federal ordning skapas där centralmakten balanseras av delstaterna genom en rättighetskatalog som skyddar individer och minoriteter genom att civilsamhällets institutioner görs så starka och oberoende som möjligt i relation till staten.

20 20 Sett i ett (annat) demokratiskt perspektiv ter sig saken annorlunda. Det är inte bara så att maktdelningsprincipen kan tyckas ge alltför stor makt åt vissa individer eller grupper (högsta domstolen, till exempel, eller en president eller ett överhus i ett parlament) utan problem kan även uppstå om organisationer inom civilsamhället blir alltför stora och oberoende av den demokratiska staten. Inte minst kan krav på rättvisa, jämlikhet och allas lika rätt till grundläggande resurser ställas mot civilsamhällets vilja till oberoende. Detta gäller speciellt då non-profitföretag, stiftelser och ideella föreningar arbetar med att erbjuda välfärdsservice snarare än att ge röst åt politiska åsikter och intressen. Men det kan även gälla åtaganden bortom vård, skola och omsorg, till exempel universitet och högskolor, forskning, utvecklingshjälp till tredje världens länder och mycket annat. Demokratifrågan är viktig inte bara för organisationsväsendets externa mål och medel utan även för dess interna organisation. Vi har tidigare nämnt att det stöd, som i Sverige utgår till medlemsbaserade föreningar, är villkorat. Föreningar som är odemokratiska till sin struktur eller som har odemokratiska eller kriminella syften kan inte räkna med bistånd. I USA kan även stiftelser och nonprofitföretag, som saknar demokratisk struktur, räkna med att gåvor till dem är avdragsgilla om vissa andra villkor är uppfyllda (se kapitel 3). Det är alltså uppenbart att olika västerländska demokratier bär med sig olika uppfattningar om vad demokrati praktiskt innebär och framför allt vilka de yttersta trumfkorten är. I USA till exempel tycks religionsfrihet och maktdelning vara viktigare än organisationernas interna demokrati. I Sverige, med dess folkrörelsetradition, är statens stöd kopplat till just tanken på föreningsväsendet som en demokratiskola. Samtidigt vill vi redan här betona att skillnaderna inte är fullt lika tydliga i praktiken. Icke desto mindre är det av intresse att identifiera de grundläggande, idealtypiska principer som blir viktiga inte minst när politiska debatter då och då blossar upp.

21 21 Pluralism och mångfald Närliggande frågan om maktdelning är föreställningen om civilsamhället som pluralismens och mångfaldens kuvös. Vi har redan diskuterat hur kampen för den religiösa mångfalden har varit central för utvecklingen av civilsamhället i flera länder, inklusive Sverige, där de senare folkrörelserna (arbetarerörelsen, kvinnorörelsen, etc) följt i de spår som frikyrkorörelsen plöjde upp med en början redan i det tidiga 1800-talet. Men pluralismidealet är i dag kanske starkare än någonsin och börjar alltmer tydligt komma i konflikt med de etablerade majoritetsdemokratiska traditionerna i Europa. Här utgör USA ett särfall som på gott och ont har mycket att lära dagens Europa om de utmaningar som följer med utvecklingen från nationalstat mot multikulturellt samhälle. Etnisk och religiös mångfald tar sig uttryck i civilsamhällelig organisering och politisk kamp för erkännande av särart och rätten att organisera egna gemenskaper med egna skolor och omsorgsinstitutioner. I USA är denna dynamik väl förankrad i en politisk tradition där ingen kyrka eller nationalitet kommit att bli statsbärande. Visserligen var USA länge dominerat av en viss etnisk grupp (anglosaxare) och en viss religiös tendens (olika protestantiska kyrkor och sekter), men konstitutionen förnekade i princip just statskyrkor och statsnationer och med tiden kom invandringen att befästa denna princip även i den empiriska verkligheten. Rätten att organisera sig som subnationella gemenskaper, vilka åtnjuter hög grad av autonomi, har funnit uttryck i bland annat avdragsrätten som främjat associationerna politiskt, symboliskt och ekonomiskt. I stället för att se dessa gemenskaper som hot mot den nationella kulturen, vilket i dag ofta är fallet i Europa, uppfattas denna mångfald i USA som en väsentlig aspekt av den nationella identiteten och en källa till USA:s särart, storhet och fortsatta attraktionskraft. Den amerikanska drömmen omfattar bland annat just idén om the hyphenated American: att man inte tvingas till ett val mellan sin ursprungs-

Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder

Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder Lars Trägårdh och Johan Vamstad Innehållsförteckning 1. Debatten om avdragsrätten: Vad står på spel?

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En svensk modell för avdragsrätt på gåvor

En svensk modell för avdragsrätt på gåvor En svensk modell för avdragsrätt på gåvor Ett positionspapper, mars 2011 Sektor3 - tankesmedjan för det civila samhället - synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Det civila samhällets roll i demokratin och välfärden

Det civila samhällets roll i demokratin och välfärden Det civila samhällets roll i demokratin och välfärden Lars Trägårdh Regiondagar 2014 Internationalisering och social sammanhållning Strand Hotell, Borgholm 24 oktober 2014 Socialt kapital: Vad är det?

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Del 2, seminarium Aktuella tendenser i civilsamhället, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Göteborgs Föreningscenter,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 augusti 2012 KLAGANDE Brew House Göteborg Åvägen 24 412 51 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Nationella kvalitetslagar

Nationella kvalitetslagar Socialdemokraterna 2012-10-26 Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Vår syn på välfärden utgår ifrån våra värderingar om frihet, omtanke, jämlikhet och gemensamt ansvarstagande.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer