Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder"

Transkript

1 Att ge eller att beskattas Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder Lars Trägårdh och Johan Vamstad

2

3 Innehållsförteckning 1. Debatten om avdragsrätten: Vad står på spel? 8 2. Mellan dygd och egenintresse: Givandets pris och allmännyttans incitament Beskattning och civilsamhälle Storbritannien: Mellan Amerika och Europa De nederländska pelarna: Civilsamhället och den kulturella mångfalden Tysklands civilsamhälle: Från kulturkamp till korporativism Norge som Sveriges framtid: Om avdragsrättens förverkligande i en folkrörelse demokrati Sverige, avdragsrätten och nya spelregler för den ideella sektorn: Systemskifte eller gammalt vin på nya flaskor? Avdragsrätt i Sverige? Slutsatser och framåtblickar 22

4 Boken ges ut av Sektor3 - Tankesmedjan för det civila samhället.

5 Förord I Sverige har vi sedan länge en tradition som utmärks av nära samarbete mellan offentlig sektor, folkrörelser, intresseorganisationer och ideella föreningar. Denna samverkan har uttryckts inte minst i ett omfattande stöd för civilsamhällets organisationer från det offentligas sida, något som har tagit olika former. Idag står vi emellertid inför en rad nya utmaningar inom välfärd och demokrati som kräver nytänkande, inte minst vad det gäller den framtida finansieringen av våra gemensamma åtaganden. I detta sammanhang är de flesta överens om att civilsamhället fortsatt kommer att spela en viktig roll som innovatör och partner, tillsammans med den offentliga sektorns aktörer, på både nationell och lokal nivå. Frågorna som rör formerna för denna samverkan och hur civilsamhället bäst finansieras är dock mer kontroversiella, och röster har höjts som efterlyser tydligare spelregler i dessa relationer. En möjlig väg framåt är att införa avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar, en reform som skulle uppmuntra till ett mer direkt stöd till forskning, demokrati och välfärd från medborgarnas sida. Frågan om avdragsrätt för ideella föreningar har då och då diskuterats i Sverige än så länge utan att ha resulterat i en lagändring. Sverige är ännu det enda landet i Europa helt utan en sådan möjlighet för individer och företag som vill skänka pengar till allmännyttiga ändamål. Mot bakgrund av den utredning som under juni 2009 ska lägga fram ett förslag på en ny lag som inför en sådan rätt tog Sektor3 initiativet till den föreliggande studien. Målet med boken har varit att skapa ett underlag för en debatt som Sektor3 och författarna menar är angelägen och som berör grundvalen för relationerna mellan stat och civilsamhälle. För att skapa en så bred fond som möjligt har vi valt att analysera inte bara debatt och lagstiftning i Sverige utan också i fem andra länder som, menar vi, erbjuder en rik flora av erfarenhet av olika sätt att finansiera

6 6 och strukturera det civila samhället och dess relationer till den offentliga sektorn. I detta arbete har vi haft privilegiet att tala med många olika experter som har varit till stor hjälp i vår forskning och analys, såväl genom sina egna skrifter som genom de råd och insikter de gett i samtal och intervjuer. I detta förord vill vi tacka dem för denna ovärderliga hjälp. Bland de nordiska forskarna vill vi framför allt tacka Filip Wijkström och Karl Henrik Sivesind. För analysen av Tyskland och Nederländerna kom Karla Simon, Paul Dekker, Tymen van de Ploeg, Jürgen Nautz och Rupert Graf Strachwitz att spela en stor roll. Vad det gäller USA fick vi tillfälle att tala med en rad ledande forskare, inklusive Stan Katz, Harvey Dale, Anthony Sebok, Dana Brakman Reiser, Kristin Goss och Stephen Diamond. Thea Lurie, som länge arbetat på Ford Foundation delade dessutom med sig av sina erfarenheter från insidan av en av världens stora allmännyttiga stiftelser. Vi vill också tacka Alice Bah Kuhnke, chef för Sektor3, och hennes kollegor Fia Jonsson och Erik Wagner för ett gott samarbete under arbetets gång. Detsamma gäller vår språkgranskare, Bo Heurling, vars noggranna läsning har lett till en mycket bättre och mer läsvärd bok. Lars Trägårdh och Johan Vamstad Hov och Malmö, 12 juni, 2009.

7

8 1. Debatten om avdragsrätten: Vad står på spel? Bakgrunden till denna studie är den diskussion som pågår om införande av avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar i Sverige. I nuläget intar Sverige en särställning i Europa som det enda landet utan sådan lag. I skrivande stund arbetar en statlig utredning med målet att i slutet av juni (2009) presentera ett förslag till en ny lag som medger sådan avdragsrätt. 1 Bortom den specifika frågan om avdragsrättens för- och nackdelar skymtar dessutom en mer allmän diskussion om behovet att skapa nya spelregler mellan offentlig sektor och civilsamhälle, i synnerhet vad det gäller frivilligorganisationernas insatser inom välfärdsproduktionen. Frivilligorganisationerna har under flera år pläderat för tydligare principer i umgänget med det offentliga och kräver å ena sidan att de idéburna organisationernas viktiga roll erkänns tydligare och å andra sidan att deras autonomi, särart och egenvärde respekteras. 2 Regeringens svar på detta initiativ blev att ge Peter Örn i uppdrag att formalisera

9 9 förslag till nya spelregler, vilka lades fram i mars De gick sedan på remiss till föreningarna, och den 23 oktober 2008 fattade regeringen beslut om att bemyndiga statsråden Göran Hägglund, Maria Larsson och Nyamko Sabuni att skriva under överenskommelsen. För närvarande pågår försök att förankra och implementera spelreglerna på lokal nivå. I denna process kan man ana en vilja från såväl stat som civilsamhälle att överföra vissa funktioner till frivilligsektorn, vilket i sin tur väcker frågan om finansiering. Hårdraget kan man säga att valet står mellan att fortsätta att låta medborgarna i huvudsak betala via (ofrivilliga) skatter och att stegvis övergå till allt större andel (frivilliga) gåvor direkt till organisationerna. Men detta är också ett val som handlar om demokrati och styrning, om vem som har makten över produktion och utformning av centrala nyttigheter som utbildning, sjukvård och omsorg. En rörelse från beskattning till avdragsrätt skulle signalera ett systemskifte när det gäller de grundläggande principerna för vårt sociala kontrakt och hur vi finansierar vår välfärd. Syftet med föreliggande rapport är att bidra till djupare förståelse för vad som står på spel, om/när man inför en sådan lagstiftning, med avstamp i konkreta exempel från de länder, likt USA, där lagstiftningen redan existerar. Rapporten ska kunna utgöra ett underlag för en fortsatt debatt om ett möjligt införande av dylik lagstiftning i Sverige. Konkret är målet att kartlägga den lagstiftning, tillämpning och praxis som gäller för avdragsrätt för gåvor till olika kategorier av ideella och non-profitorganisationer i en rad länder, förutom Sverige även USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Norge. Ambitionen har varit att inte bara beskriva lagstiftningen i sig utan även att inkludera en översikt av existerande forskning, inklusive utredningar, kring frågan om avdragsrätt för gåvor med särskild betoning på eventuella komparativa studier. Utifrån denna beskrivande inventering analyserar vi dessutom konsekvenserna för civilsamhällets strukturering, specifikt hur lagstiftningen i olika länder

10 10 skapar varierande förutsättningar och incitamentsstrukturer för aktörer (välgörenhetsorganisationer, politiska föreningar, religiösa samfund, med flera) i civilsamhället. Rapportens upplägg I detta kapitel kommer vi att preliminärt diskutera vad vi ser som viktiga politiska frågor som knyter an till den mer avgränsade diskussionen kring en eventuell avdragsrätt för gåvor. Målet här är att erbjuda en tentativ förståelseram som kan vara till hjälp vid läsningen av de senare kapitlen. Vår utgångspunkt är att frågan om avdragsrätten är långt ifrån en oskyldig eller rent teknisk fråga. Snarare är det så, menar vi, att avdragsrätten likt stödet till föreningar baserat på medlemsantal är inbäddad i ett ideologiskt och normativt färgat synsätt på hur statens relation till det civila samhället bör se ut. Staten använder sin makt inte bara för att villkorslöst stödja civilsamhället utan även för att på olika sätt påverka och strukturera det. Vissa organisationer uppmuntras mer än andra och en del uppfattas rent av som hot mot statens integritet. Utan att se det som vår uppgift att välja sida normativt, tror vi att det är viktigt för den fortsatta debatten att vi synliggör vad det är som faktiskt står på spel. I bokens andra kapitel lägger vi fokus på en delvis mer teknisk och akademisk forskning som är av stor vikt, nämligen den som behandlar avdragsrätten i termer av incitamentsstruktur som sänker priset på gåvor och därför, i alla fall teoretiskt, leder till ökat givande. Efter en inledande diskussion om givandets logik och genes behandlar vi frågan om hur avdragsrätten faktiskt påverkar givandet för olika individer beroende på såväl utformningen av som storleken på avdragsrätten. I detta sammanhang tar vi även upp andra incitament som kan ses som alternativ till avdragsrätt. Vidare diskuteras närliggande frågor som i vilken mån offentliga bidrag påverkar viljan till privat givande. I kapitlen som följer är syftet att skapa en bred, komparativ och empirisk fond för diskussionen om avdragsrät-

11 11 tens öde i Sverige. Vi har valt ett hanterbart antal länder som vi tror är fruktbara att analysera. I det tredje kapitlet står USA i fokus, ett land som visserligen i flera hänseenden kan ses som så pass annorlunda än Sverige att relevansen kan uppfattas som begränsad. Men mot detta perspektiv står det faktum att USA mer än andra länder via sin lagstiftning har uppmuntrat och underlättat etableringen av non-profitföretag och ideella föreningar. Dessutom är forskningen kring denna sektor i USA mycket betydande och kunskapsproduktionen också finmaskig och sofistikerad. Det är också så att trots de skillnader både skenbara och reella som ofta framhävs i jämförelser mellan USA och Sverige, så är länderna också mycket lika i avgörande hänseenden. Båda länderna kännetecknas av att stora och vitala civilsamhällen har växt fram från talets mitt, och i såväl USA som Sverige har det statliga stödet om än väsentligen annorlunda utformat spelat en avgörande roll för denna historiskt förankrade utveckling. Slutligen bör också betonas att USA spelar en tung roll som förebild och referenspunkt även i Europa utan att för den skull kritiska perspektiv saknas. I kapitel fyra till sju följer sedan utblickar inom Europa. Vi beskriver lagstiftningen i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Norge och analyserar sedan den historiska kontexten och den politiska debatten i dessa länder. En målsättning här är att inte bara erbjuda ett smörgåsbord av de alternativ, som vi nu kan hämta inspiration från i Sverige, utan även att visa på den historiska och politiska logik som genomsyrar varje lands samtida lagstiftning. En viktig fråga att ställa är i vilken mån som specifika lösningar är överförbara eller så knutna till ett komplex av andra praktiker och institutioner att en sådan export blir svår. Storbritannien kan sägas utgöra en länk mellan USA och Europa, där viljan att å ena sidan begränsa statsmakternas roll och å andra sidan främja civilsamhällets autonomi dominerat, om än inte i samma utsträckning som i USA. Nederländerna är av intresse genom att i vissa avseenden vara mycket likt Sverige och i andra snarare representera

12 12 en mer kontinental modell. Likt Sverige är Nederländerna kännetecknat av ett stort och vitalt civilsamhälle och ett nära samarbete mellan stat och civilsamhälle. Men välfärdssystemen skiljer sig väsentligen åt i det att non-profitföretag och privata aktörer spelar en större roll i Nederländerna. Detta gäller även Tyskland vars samhälle framstår som mer toppstyrt och hierarkiskt än Nederländerna. I motsats till Sverige och Nederländerna, vilka ingår en liten grupp av länder med hög grad av social tillit, är inte heller den sociala tilliten i Tyskland utpräglat hög. Norge, till slut, är det av våra utvalda länder som påminner mest om Sverige i en rad hänseenden med ett i sammanhanget intressant undantag. Norge har redan tidigare experimenterat med att införa avdragsrätt för gåvor. Boken avslutas med två kapitel där fokus ligger på Sverige. I kapitel åtta presenterar vi inledningsvis det nuvarande rättsliga läget för att sedan historiskt beskriva tidigare försök att införa avdragsrätt. Därefter diskuterar vi mer allmänt hur det svenska civilsamhället är finansierat i dag, inklusive det stöd som organisationer och föreningar får från staten, samt hur skattereglerna generellt ser ut för de ideella organisationerna. För att ge ytterligare kontext placerar vi här Sverige i ett komparativt sammanhang som knyter an till diskussionerna i tidigare kapitel. I det avslutande, nionde kapitlet återvänder vi sedan till de stora principiella frågor som vi tidigare tagit upp i det inledande kapitlet. Syftet är dels att sammanfatta i huvudpunkter vad vi ser som viktiga principer som står på spel, dels att peka på hur dessa principer kan komma till konkret uttryck i en eventuell, kommande lagstiftning. Vad står på spel? Frågan om avdragsrätt kan tyckas vara ett utpräglat tekniskt spörsmål av intresse främst för skattejurister. Men bakom de visserligen intrikata och komplexa paragrafer, som utgör denna lagstiftning (eller förslag därtill), döljer sig en rad frågor av stor symbolisk och politisk dignitet. Ytterst rör det frågan om hur relationerna mellan stat och

13 13 civilsamhälle ska utformas, om vem som har makten över de frivilliga organisationerna, hur vår demokrati bör fungera och i vilken mån vi vill främja pluralism såväl politiskt som ekonomiskt. Sverige: Landet annorlunda Sverige är på många sätt ett extremt land, eller landet annorlunda som Thorleif Petterson och Yilmaz Esmer har beskrivit det. 3 Jämfört med andra länder är det svenska sociala kontraktet baserat på en paradoxal syntes av individualistiska och sociala värderingar, där ett långt gånget socialt trygghetssystem de facto har främjat det individuella oberoendet från familj, samfund, och privat välgörenhet. I en tidigare bok har en av oss beskrivit detta kontrakt som en allians mellan stat och individ, vad han kallar den svenska statsindividualismen. 4 Denna formulering kan tyckas antyda att de institutioner och organisationer som ligger mellan stat och individ, skulle vara svaga i Sverige, och då inte minst civilsamhället. Så är dock långt ifrån fallet. Poängen är snarare att även det svenska civilsamhället är genomsyrat av samma moraliska logik, nämligen en rörelse mot ökad jämlikhet och oberoende individer emellan. De tidiga svenska folkrörelserna var visserligen kollektiva kampinstrument, men syftet var att frigöra arbetare och bönder från ofrihet, ojämlikhet och kvasifeodala arbetsförhållanden och ett förnedrande beroende av väl görenhet och fattigvård på ålderns höst och i sjukdom. På liknande sätt syftade nykterhetsrörelsen just till att bryta alkoholberoendet och återupprätta individens värdighet. Och för frikyrkorna var kampen för religiös frihet knuten till viljan att försäkra individens fria val av form för umgänge med Gud. I alla fallen var folkrörelserna kännetecknade (åtminstone i teorin) av en föreningskultur som satte jämlikhet och demokrati i högsätet. Till en början stod kampen mot en överklassdominerad och auktoritär stat i förgrunden. Folkriksdagar ställdes mot den elitstyrda riksdagen i Stockholm och kravet på

14 14 rösträttsreform stod i centrum. Men den svenska politiska kulturen var av hävd statsvänlig och folklig med rötter i en tradition där bönderna varit unikt representerade i den gamla ståndsriksdagen där de ofta framstod som kungens främsta bundsförvanter. Och på lokal nivå hade allmogen länge åtnjutit ett långt gånget självstyre som nu kunde utvecklas och moderniseras. Mot bakgrund av detta historiska arv var det kanske inte så förvånande att folkrörelserna ganska snart och speciellt efter införandet av allmän rösträtt 1920 kom att utveckla ett mindre konfliktfyllt förhållande till statsmakterna. Med tiden kom relationen att bli alltmer nära, så till den grad att man redan på talet kom att tala om Sverige som en korporativ stat eller alternativt en folkrörelsedemokrati. Det svenska civilsamhället kom att kännetecknas av att det var medlemsbaserat och uppbyggt kring demokratiska värden, inklusive en föreningskultur med regelbundna möten, noggranna protokoll och formella omröstningar. När det statliga stödet för föreningarna utvecklades kom det också att kopplas till krav på sådana demokratiska värden och praktiker. Civilsamhällets röstfunktion kom att stå i centrum, även om många organisationer också kom att fungera som spjutspetsar och entreprenörer när det gällde en rad verksamheter, från social välfärd till trafiksäkerhet. Däremot kom viljan att nedmontera det gamla Fattigsverige att medföra att andra delar av civilsamhället fick mindre betydelse i Sverige än i många länder utanför Norden, där exempelvis välgörenhets- och välfärdsproducerande organisationer och stiftelser växte sig stora. Betoningen låg i stället på ett medborgarbaserat system där med tiden alla på lika villkor skulle få tillgång till grundläggande kollektiva nyttigheter som vård, skola och omsorg. Finansiering av denna välfärd skulle åstadkommas genom gemensamma skattemedel, och privata alternativ kom att begränsas eller i vart fall inte att systematiskt bli uppmuntrade. Tvärtom kom privata sjukhus, skolor, och välgörenhetsinstitutioner att förknippas med privilegier för de rika och förnedrande allmosor för de fattiga.

15 15 I Sverige som i resten av Norden kom ett folk eller medborgarbaserat system med generell räckvidd att bli idealet snarare än det halvprivata system kopplat till arbetsgivare och privata försäkringar och producenter av välfärd som kom att utmärka de kontinentaleuropeiska länderna. En annan viktig aspekt är att Sverige, som tidigare nämnts, länge har haft en politisk kultur som är jämförelsevis statsvänlig. Tanken att det civila samhällets institutioner skulle agera som en maktmotpol gentemot staten har inte varit speciellt framträdande. Inte heller har den politiska debatten dominerats av krav på pluralism, med undantag (i viss mån) för frikyrkornas kamp för erkännande. I Sverige har i stället den nationella tanken var den bärande. (National)staten kom att spela en tung roll, även i det demokratiska folkhemmets skepnad. Så det var naturligt att landet fortsatt hade en statskyrka (kanske något demokratiserad som folkkyrka ), nationella och offentligfinansierade universitet, kommunala skolor och äldrevård, landstingfinansierad och driven sjukvård och med tiden även dagis, förskolor och annan barnomsorg i offentlig regi. I detta perspektiv framstår tanken på avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar som ganska främmande. Snarare är detta en praktik som förknippas med värderingar som på många sätt går stick i stäv med svensk praxis. Att undandra den svenska demokratiska staten rätten att bestämma över exakt hur medborgarnas pengar används för förment allmännyttiga ändamål framstår åtminstone teor etiskt som både ett demokrati- och finansproblem. Å ena sidan skulle det potentiellt kunna innebära att stora resurser läggs på verksamheter vars prioritering inte sammanfaller med de demokratiska beslut som nationen via sina representanter i riksdagen bestämt. Å den andra kan man tänka sig ett nollsummespel där varje krona som undandras skatteverket på grund av avdrag minskar utrymmet för direkta bidrag till civilsamhället utifrån riksdagens beslut och prioriteringar i demokratisk ordning. Men sedan 1980-talet har det svenska social kontraktet nyanserats och

16 16 de traditionella offentliga monopolen har utmanats och i många fall nedmonterats. Själva begreppet civilsamhälle är en del av denna förändringsprocess som i dag uttrycks som en önskan att finna nya spelregler i umgänget mellan offentlig sektor och civilsamhälle. I dag har vi privata friskolor, en stark invandring med ökad etnisk och religiös mångfald som konsekvens, privata alternativ inom sjukvård och äldreomsorg och ett gryende intresse för sponsring och filantropi från såväl potentiella givare som mottagare. För dessa aktörer är förslagen om införande av avdragsrätt synnerligen intressanta, eftersom detta med tiden skulle kunna minska beroendet av offentliga medel. I denna korta sammanfattning av ett par viktiga drag som utmärker den svenska politiska kulturen skymtar redan flera viktiga frågor som inte enbart rör den svenska historiskt förankrade politiska kulturen utan som också är relevanta för debatten i många andra länder. Därför avslutar vi detta kapitel med att peka på ett antal teman som återkommer i senare kapitel och där det finns ståndpunkter av stor betydelse för hur vi kan förstå avdragsrättens skiftande politiska pregnans i olika länder. Religionsfriheten I länder som USA, Tyskland och Nederländerna är historiskt sett det civila samhällets historia tätt sammanflätad med frågan om religionsfrihet. Det är knappast en överdrift att säga att de konstitutionellt förankrade fri- och rättigheterna i USA ytterst kan härledas till kampen för religionsfrihet. Den amerikanska revolutionen riktades inte bara mot den brittiska staten och dess iver att beskatta utan att låta de amerikanska kolonisterna ha en röst, utan den var än mer rotad i kolonisternas flykt undan den anglikanska kyrkans förföljelse av religiösa minoriteter. Att samfunden garanterades frihet och oberoende samtidigt som alla försök att skapa en amerikansk statskyrka förbjöds i konstitutionen fick konsekvenser för hela det amerikanska sociala och politiska systembygget. Inte bara kyrkor och andra samfund kom att skyddas och med tiden befrias från allehanda skatter, inklusive avdrags-

17 17 rätt för deras donatorer. Detta kom även att gälla alla de institutioner som startades i samfundens regi, däribland många universitet och sjukhus som finns än i dag, även om inte alla har en formellt religiös identitet längre (Harvard och Yale för att ta två exempel). I motsats till exempelvis svenskarna är amerikanerna i hög grad religiöst aktiva och samfunden blomstrar mer än kanske någonsin förr. Till viss del kan samfundens starka ställning härledas till deras komplexa sociala roll som löper vida bortom rena trosfrågor och religionsutövning. Samfunden fyller en rad behov genom att driva skolor och sjukhus, genom att erbjuda omsorg, stöd och rådgivning i allehanda frågor, från de rent andliga till de mest krassa. Även i Nederländerna har den traditionen med tolerans för oliktänkande sina rötter i den religiösa pluralism som utmärker landet sedan länge. I ett läge, där de flesta europeiska länder, inklusive Sverige med kungen i spetsen, valde att förtrycka religiös mångfald och frihet och i stället ge monopol till en trosinriktning, kom Nederländerna att finna en väg till fredlig samexistens mellan katoliker och kalvinister. I dess moderna förlängning kom detta att leda till en samhällsordning där landet, dess politiska struktur och dess välfärdssystem är uppbyggt kring så kallade pelare. Bland dessa finner man inte bara katoliker och kalvinister utan även sekulära gemenskaper som har sina ursprung i politiska rörelser (arbetarrörelsen, liberalerna, etc). I Tyskland kan man lätt finna ett mönster som liknar det nederländska, även om det inte är fullt lika utvecklat, formaliserat och utpräglat. Historiskt sett är den politisktreligiösa kompromissen av ett mera färskt datum med rötter i Bismarcks försök att förtrycka den katolska kyrkan i samband med Tysklands enande efter 1871 och den framgångsrika Kulturkampf som katolikerna svarade med. Men i dag har Tyskland en hel del gemensamt med USA i sin federala struktur och med Nederländerna vad gäller samfundens starka roll inom välfärd och omsorg. Detta sociala kontrakt finner även uttryck i subsidiaritetsprincipen, vilken är av katolsk härkomst men speciellt utvecklad

18 18 i Tyskland (och sedan exporterad till EU). Tanken här är att allt som kan utföras på en lägre, mer lokal nivå bör också utföras där. I traditioner som dessa är avdragsrätten för gåvor, likt befrielse från inkomst- och fastighetsskatt, både symboler och handfasta garantier för att religiösa samfund fortsatt är ekonomiskt oberoende och därmed skyddade från statlig klåfingrighet. Givandet som dygd, skatt som ett ok Det religiösa elementet tar sig även uttryck i omhuldandet av givandet i sig. Charity eller caritas är centrala begrepp inom den kristna etiken, och detta är en maxim som har förstärkts i takt med att samhällen som det amerikanska blivit allt mer marknadsliberala. Å ena sidan bejakas lusten efter profit, ekonomisk tillväxt och skapandet av stora personliga förmögenheter, å den andra förväntas både rika och mindre bemedlade att ge tillbaka till samhället och framför allt till de mindre lyckligt lottade. Men givandet kommer inte enbart rena välgörenhetsorganisationer till godo utan även skolor och universitet mottar av betydande summor, i form av såväl stora donationer i miljondollarklassen som mer blygsamma gåvor på 100 dollar eller mindre. Givandet är på detta sätt en handling som kontrasterar mot bilden av USA som ett renodlat och krasst marknadssamhälle. Samtidigt är detta en form av transferering av pengar från rika till fattiga som har en helt annan ställning än skatter, speciellt i USA. Om gåvan är frivillig och ger givaren en varm känsla inombords, så är skatten en pådyvlad plåga som snarare är förknippad med oro, ängslan och ilska. Och gåvans centrala ställning är också symboliskt erkänd via skattesystemet och avdragsrätten. I ett land som Sverige är gåvans moraliska ställning mer komplex, vilket har mindre att göra med givandet i sig än med mottagandet. Om charity klingar positivt på engelska gäller detta inte på samma sätt för välgörenhet, eftersom detta även är förknippat med en ojämlik maktrelation och ett förödmjukande personligt beroende. Symptomatiskt är givandet i Sverige mindre

19 19 problematiskt när adressaten inte befinner sig i Sverige, vilket avspeglas i den internationella biståndsverksamhetens starka ställning i de nordiska länderna. Om distansen mellan givare och mottagare är geografiskt och kulturellt stor, blir de moraliska riskerna för givaren mindre. Beroende på caritas ställning som moralisk princip blir det med andra ord mer eller mindre angeläget att skattelagsmässigt betona givandet som samhällelig dygd. I samhällen där välgörenhetstanken är mindre central kan behovet av sådan symbolik saknas eller i varje fall ha ett mer ringa stöd bland befolkningen. Maktdelningsprincipen och demokratin Diskussionen om religionsfrihet knyter an till en annan viktig fråga av relevans för avdragsrätten. I USA är den konstitutionellt förankrade religionsfriheten kopplad inte bara till en vilja att främja tolerans för oliktänkande och oliktyckande utan också till en djup skepsis mot en alltför stor stat och all form av maktkoncentration. I detta perspektiv blir avdragsrätten ett sätt att försäkra att pengar slussas direkt från medborgarna till deras organisationer utan att gå igenom staten via beskattning och byråkrati. Huvudtanken är att begränsa statens storlek och makt samt att samtidigt uppmuntra till självorganisering inom civilsamhället. Detta är vad vi kan kalla ett klassiskt liberalt synsätt, inom ramen för vilket (majoritets-)demokratin i sig kan bli ett hot mot samhällets och medborgarnas frihet. Denna risk kan minimeras på lite olika sätt: genom att maktdelningsprincipen genomförs och skrivs in i konstitutionen genom att en federal ordning skapas där centralmakten balanseras av delstaterna genom en rättighetskatalog som skyddar individer och minoriteter genom att civilsamhällets institutioner görs så starka och oberoende som möjligt i relation till staten.

20 20 Sett i ett (annat) demokratiskt perspektiv ter sig saken annorlunda. Det är inte bara så att maktdelningsprincipen kan tyckas ge alltför stor makt åt vissa individer eller grupper (högsta domstolen, till exempel, eller en president eller ett överhus i ett parlament) utan problem kan även uppstå om organisationer inom civilsamhället blir alltför stora och oberoende av den demokratiska staten. Inte minst kan krav på rättvisa, jämlikhet och allas lika rätt till grundläggande resurser ställas mot civilsamhällets vilja till oberoende. Detta gäller speciellt då non-profitföretag, stiftelser och ideella föreningar arbetar med att erbjuda välfärdsservice snarare än att ge röst åt politiska åsikter och intressen. Men det kan även gälla åtaganden bortom vård, skola och omsorg, till exempel universitet och högskolor, forskning, utvecklingshjälp till tredje världens länder och mycket annat. Demokratifrågan är viktig inte bara för organisationsväsendets externa mål och medel utan även för dess interna organisation. Vi har tidigare nämnt att det stöd, som i Sverige utgår till medlemsbaserade föreningar, är villkorat. Föreningar som är odemokratiska till sin struktur eller som har odemokratiska eller kriminella syften kan inte räkna med bistånd. I USA kan även stiftelser och nonprofitföretag, som saknar demokratisk struktur, räkna med att gåvor till dem är avdragsgilla om vissa andra villkor är uppfyllda (se kapitel 3). Det är alltså uppenbart att olika västerländska demokratier bär med sig olika uppfattningar om vad demokrati praktiskt innebär och framför allt vilka de yttersta trumfkorten är. I USA till exempel tycks religionsfrihet och maktdelning vara viktigare än organisationernas interna demokrati. I Sverige, med dess folkrörelsetradition, är statens stöd kopplat till just tanken på föreningsväsendet som en demokratiskola. Samtidigt vill vi redan här betona att skillnaderna inte är fullt lika tydliga i praktiken. Icke desto mindre är det av intresse att identifiera de grundläggande, idealtypiska principer som blir viktiga inte minst när politiska debatter då och då blossar upp.

21 21 Pluralism och mångfald Närliggande frågan om maktdelning är föreställningen om civilsamhället som pluralismens och mångfaldens kuvös. Vi har redan diskuterat hur kampen för den religiösa mångfalden har varit central för utvecklingen av civilsamhället i flera länder, inklusive Sverige, där de senare folkrörelserna (arbetarerörelsen, kvinnorörelsen, etc) följt i de spår som frikyrkorörelsen plöjde upp med en början redan i det tidiga 1800-talet. Men pluralismidealet är i dag kanske starkare än någonsin och börjar alltmer tydligt komma i konflikt med de etablerade majoritetsdemokratiska traditionerna i Europa. Här utgör USA ett särfall som på gott och ont har mycket att lära dagens Europa om de utmaningar som följer med utvecklingen från nationalstat mot multikulturellt samhälle. Etnisk och religiös mångfald tar sig uttryck i civilsamhällelig organisering och politisk kamp för erkännande av särart och rätten att organisera egna gemenskaper med egna skolor och omsorgsinstitutioner. I USA är denna dynamik väl förankrad i en politisk tradition där ingen kyrka eller nationalitet kommit att bli statsbärande. Visserligen var USA länge dominerat av en viss etnisk grupp (anglosaxare) och en viss religiös tendens (olika protestantiska kyrkor och sekter), men konstitutionen förnekade i princip just statskyrkor och statsnationer och med tiden kom invandringen att befästa denna princip även i den empiriska verkligheten. Rätten att organisera sig som subnationella gemenskaper, vilka åtnjuter hög grad av autonomi, har funnit uttryck i bland annat avdragsrätten som främjat associationerna politiskt, symboliskt och ekonomiskt. I stället för att se dessa gemenskaper som hot mot den nationella kulturen, vilket i dag ofta är fallet i Europa, uppfattas denna mångfald i USA som en väsentlig aspekt av den nationella identiteten och en källa till USA:s särart, storhet och fortsatta attraktionskraft. Den amerikanska drömmen omfattar bland annat just idén om the hyphenated American: att man inte tvingas till ett val mellan sin ursprungs-

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

En svensk modell för avdragsrätt på gåvor

En svensk modell för avdragsrätt på gåvor En svensk modell för avdragsrätt på gåvor Ett positionspapper, mars 2011 Sektor3 - tankesmedjan för det civila samhället - synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

DET BORGERLIGA SAMHÄLLET: I TUR OCH RETUR?

DET BORGERLIGA SAMHÄLLET: I TUR OCH RETUR? DET BORGERLIGA SAMHÄLLET: I TUR OCH RETUR? Lars Trägårdh www.timbro.se/innehall/?isbn=9175668116&flik=4 APRIL 2011 TIMBRO Lars Trägårdh är professor i historia, har under många år bott i USA och varit

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer