Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2

Transkript

1

2 1 Rapporter Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2 Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Analys av svar i enkätundersökning riktad till växthusodlare i Österbotten odlingsåret

3 2 Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten Reviderad version Mats Borg Yrkeshögskolan Novia

4 3 Bakgrund Projektet Energieffektiva växthus 2015 har som mål att hitta nya energieffektiva lösningar för växthusbranschen. Projektets målområde är landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Projektet finansieras av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland , Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Finansiering beviljades av Österbottens och Södra Österbottens ELY-centraler. I första delen av projektet undersöks nuläget i växthusbranschen. Detta görs bland annat genom att analysera statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och en inom projektet genomförd enkätundersökning. I denna rapport presenteras statistik baserad på data från Tike. Datamaterialets omfattning För nedan presenterade analys av växthusnäringen i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten beställdes datamaterial från Tike. Materialet baseras på odlarenkäter från åren 2005 och En enkätundersökning har också gjorts år 2010, men den statistiken fanns inte tillgänglig när materialet beställdes och finns därför inte med i denna rapport. Materialet är anonymiserat genom att varje odlare givits ett nummer. Utöver detta anges också odlarens kommun och ELY-central. ELY-centralområdet Österbotten omfattar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten medan ELY-centralområdet Södra Österbotten motsvarar landskapet Södra Österbotten. Materialet omfattar data om energianvändning (bränslekälla och mängd samt elförbrukning) areal av olika täckmaterial (plast, glas samt flerskiktsskiva specificerat separat för lång och kort säsong) areal enligt växthusets ålder (specificerat separat för lång och kort säsong) areal för olika odlingsväxter (specificerat separat enligt belyst och icke-belyst odling för tomat, gurka, paprika och utan sådan specifikation för krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter) skörd (endast för tomat, gurka och paprika). I enkäten 2005 frågades enbart om växthusets ålder medan övriga data efterfrågades Genom odlarnumret kan data från de båda åren kombineras. Antalet odlare i materialet är 444 (2008). För energi- och skördestatistiken görs en filtrering av data så att odlare med misstänkta eller säkerställda fel i uppgifterna inte tas med i beräkningarna. Antalet odlare som därmed utesluts är elva stycken.

5 4 Areal Totala arealen beräknad enligt täckmaterial (1,39 milj. m 2 enligt data från 2008) och enligt ålder (1,08 milj. m 2 enligt data från 2005) överensstämmer inte. Detta beror troligen till stor del på de växthus som byggts efter Även ickekompletta data från 2005 kan ligga bakom skillnaden. P.g.a. den stora skillnaden gjordes ingen fortsatt analys baserad på ålder. När man jämför totala arealen enligt täckmaterial (1,39 milj. m ) och enligt odlingsväxt (1,42 milj. m ) är skillnaden mindre (c. 2 %). För 398 odlare av 444 är uppgifterna identiska. I de 26 fall där arealen enligt växt är större än arealen enligt täckmaterial kan skillnaden bero på att två olika växter odlats efter varandra under samma år. För sex odlare saknas uppgift om odlingsväxt medan för 14 är summan av arealen för olika odlingsväxter mindre än totala arealen enligt täckmaterial. Det kan här handla om odlingsväxter som inte funnits med i statistiken eller felaktiga data. För grundläggande statistik om antal odlare och total växthusareal (tabell 1 3) används data enligt täckmaterial. Grundläggande statistik om odlingsväxter (tabell 4 7) baseras på data enligt växt. Den totala arealen i det undersökta materialet, c. 140 ha, kan jämföras med den totala växthusarealen i Finland vilken år 2010 uppgick till 435 ha. Täckmaterial och säsonglängd I datamaterialet har varje odlare angett hur stor växthusareal som är av olika täckmaterial (plast, glas eller flerskiktsskiva) och detta separat för växthus som används för kort (< 7 månader) respektive lång (>7 månader) säsong. Det finns inte möjlighet att ange flera täckmaterial för samma areal. Växthus där t.ex. sidorna är av skiva och taket är av glas kan man anta att klassificerats enligt huvudmaterialet, dvs. takets material. Största delen av arealen (88 %) används för odling under lång säsong. Plast är det vanligaste täckmaterialet både totalt sett (51 %) och speciellt i hus som används under kort säsong (68 %). Tabell 1. Areal av olika material 2008 Material Lång säsong Kort säsong Totalt [m 2 ] [m 2 ] [m 2 ] Andel Plast % Glas % Skiva % Totalt % Andel 88 % 12 % 100 %

6 5 Ort I tabell 2 anges antal odlare och växthusareal i olika kommuner och landskap. Av tabellen framgår att växthusarealen finns främst i landskapet Österbotten (82 %) och i detta landskap i kommunerna Närpes (62 %), Korsnäs (9 %) och Malax (5 %). Tabell 2. Antal odlare och växthusareal i olika kommuner samt landskapsvis 2008 Kommun Landskap antal andel av areal andel av odlare odlarna [m 2 ] arealen Alajärvi Södra Österbotten 3 1 % % Halsua Mellersta Österbotten 1 0 % % Isojoki Södra Österbotten 3 1 % % Isokyrö Österbotten 2 0 % % Jakobstad Österbotten 2 0 % % Jalasjärvi Södra Österbotten 4 1 % % Kannus Mellersta Österbotten 2 0 % % Karijoki Södra Österbotten 2 0 % % Kaskö Österbotten 1 0 % % Kauhajoki Södra Österbotten 2 0 % % Kauhava Södra Österbotten 6 1 % % Karleby Mellersta Österbotten 4 1 % % Korsholm Österbotten 21 5 % % Korsnäs Österbotten % % Kristinestad Österbotten 16 4 % % Kronoby Österbotten 5 1 % % Kurikka Södra Österbotten 1 0 % % Laihia Österbotten 3 1 % % Lappo Södra Österbotten 2 0 % % Malax Österbotten 26 6 % % Nykarleby Österbotten 3 1 % % Närpes Österbotten % % Oravais Österbotten 1 0 % % Pedersöre Österbotten 2 0 % % Perho Mellersta Österbotten 1 0 % % Seinäjoki Södra Österbotten 7 2 % % Teuva Södra Österbotten 7 2 % % Toholampi Mellersta Österbotten 1 0 % % Vasa Österbotten 1 0 % % Veteli Mellersta Österbotten 2 0 % % Vimpeli Södra Österbotten 1 0 % % Vähäkyrö Österbotten 1 0 % % Vörå-Maxmo Österbotten 5 1 % % Ähtäri Södra Österbotten 1 0 % % Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Totalt % % 11 2 % % 39 9 % % % %

7 6 Storlek Växthusarealens storlek för olika odlare anges i tabell 3 utgående från uppgifterna om konstruktionsmaterial. Genomsnittliga storleken var 2950 m 2. Av statistiken framgår endast totalarealen av olika material och inte antalet växthus. För odlare med flera växthus utgör värdet i tabell 3 alltså den totala arealen. De enskilda växthusens faktiska storlek går inte att utläsa av statistiken. Tabell 3. Storleksfördelning för odlarens totala areal 2008 Odlingens Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt storlek [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % % % % % % % % % % > % % totalt % % Materialet i databasen anger om odlingen är belyst endast för odlingsväxterna tomat, gurka och paprika. De belysta odlingarna av dessa växter uppgår sammanlagt till m 2, varav m 2 tomat, m 2 gurka och 90 m 2 paprika. Storleksfördelningen för dessa framgår i tabell 4. Genomsnittsstorleken var 4960 m 2. Tabell 4. Storleksfördelning för belysta odlingar av tomat, gurka och paprika 2008 Odlingens storlek [m 2 ] Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % 0 0 % % % % % % % % % > % % totalt % % Växter Materialet omfattar information om arealen för tomat, gurka och paprika. Övriga växter är grupperade i kategorierna krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter. I tabell 5 anges antal odlare och odlad areal för dessa grupper. Av tabellen framgår att tomat, gurka och prydnadsväxter är de största grupperna och utgör 94 % av arealen.

8 7 Som tidigare påpekats kan i vissa fall flera växter odlas samma år och samma växthusareal kan därför förekomma i flera rader i tabell 5. Totalarealen blir därför något (2 %) större än i tabell 2. Likaså blir totalsumman av antalet odlare större än i tabell 2 eftersom samma odlare ofta odlar flera växter. Man kan notera en klar skillnad mellan Österbotten och de övriga två landskapen. I Österbotten dominerar tomat medan i de andra är prydnadsväxter dominerande. Tabell 5. Antal odlare och areal av olika växter 2008 Växt antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat % % % % Gurka % % % % Paprika % % % % Prydnadsväxter % % % % Krukgrönsaker % % % % Bär % % % % Plantor % % % % Totalt % % % % För varje odlare beräknades vilken växttyp som upptog den största andelen av arealen och denna anges som huvudväxt i tabell 6. Tabell 6. Odlarens huvudväxt (arealmässigt) 2008 Huvudväxt Antal odlare Österbotten Södra Mellersta Österbotten Österbotten Totalt Tomat Gurka Paprika Prydnadsväxter Krukgrönsaker Bär Plantor Uppgifter saknas Totalt För tomat, gurka och paprika finns uppgifter om hur stor areal som är belyst. Däremot anges inte växtspecifikt hur stor areal som odlas lång (> 7 månader) respektive kort (< 7 månader) säsong. Säsongens längd finns dock angiven för växthus av olika material. Genom att, med visst manuellt pusslande, kombinera dessa data kan odlingssäsongens längd för tomat-, gurkoch paprikaodlingarna rätt väl fastslås. För c. 10 % av arealen måste ett visst mått av kvalificerad gissning till, t.ex. så att om en odlare odlar både tomat och prydnadsväxter och arealen i lång säsong är angiven men det inte går att utläsa vilkendera av växterna som odlas i lång säsong antas det att det är tomat. Resultatet redovisas i tabell 7. Andel av arealen avser här för ifrågavarande växt.

9 8 Tabell 7. Areal enligt säsongens längd och belysning för tomat, gurka och paprika 2008 Säsong och belysning antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat - totalt % % % % Tomat - belyst % % % % Tomat - lång säsong % % % % Tomat - kort säsong % % % % Gurka - totalt % % % % Gurka - belyst % % % % Gurka - lång säsong % % % % Gurka - kort säsong % % % % Paprika - totalt % % % % Paprika - belyst % % % % Paprika - lång säsong % % % % Paprika - kort säsong % % % % Av tabell 7 framgår att tomat nästan uteslutande (99 %) odlas under lång säsong, medan gurka odlas både under kort (21 %) och lång säsong (79 %). Av tomatarealen är 27 % belyst och av gurkarealen 18 %. Paprika odlas uteslutande under lång säsong och belysning används endast marginellt. Energiförbrukning Datamaterialet anger förbrukning av el samt olika bränslen (inklusive fjärrvärme). Förbrukningen omvandlades till MWh enligt bränslets effektiva värmevärde. Av den totala energiåtgången är 74 % värmekällor och 26 % el. Av värmekällorna utgjorde tungoljan 55 % och bittorven 19 %. Tabell 8. Energiförbrukning 2008 Effektivt Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Energi värmevärde energi andel av energi andel av energi andel av energi andel av [MWh/enhet] mängd mängd mängd mängd [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin Tungolja [kg] 0, % % % % Bittorv [m3] 1, % % % % Lättolja [l] 0, % % % % Fjärrvärme [MWh] % % % % Flytgas [kg] 0, % % % % Torvpellets [kg] 0, % % % % Flis [lös-m3] 0, % % % % Träpellets [kg] 0, % % % % Frästorv [lös-m3] 0, % % % % Kol [kg] 0, % % % % Åkerbränsle [lös-m3] 1, % % % % Ved [lös-m3] 0, % % % % Naturgas [kg] 0, % % % % Bränslen totalt % % % % Elenergi % % % % Energi totalt % % % % För varje odlare beräknades vilket bränsle som var huvudvärmekälla. Resultatet visas i tabell 9. Tungolja utgjorde huvudvärmekälla för hälften av odlarna och hälften av arealen. Lättolja utgjorde huvudvärmekälla för 27 % av odlarna och 15 % av arealen. Detta skall jämföras med att lättoljan stod för endast 6 % av årliga bränsleenergiförbrukningen. Orsaken är förmodligen att lättolja används som värmekälla i en förhållandevis stor andel av den areal som odlas under kort säsong samt i mindre anläggningar.

10 9 Tabell 9. Odlarnas huvudvärmekälla 2008 Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Huvudbränsle antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen Tungolja % % % % Lättolja % % % % Bittorv % % % % Fjärrvärme % % % % Torvpellets % % % % Flis % % % % Träpellets % % % % Flytgas % % % % Frästorv % % % % Ved % % % % Kol % % % % Totalt % % % % Skörd Den totala skörden av tomat, gurka och paprika framgår av tabell 10. Som jämförelse har även inkluderats data för hela Finland från år Trots att åren är olika kan man konstatera att även ur ett nationellt perspektiv är tomatodlingen i Österbotten mycket betydande, c. 2/3 av de producerade tomaterna härstammar från denna region. Av gurkan produceras c. 1/3 i Österbotten. Tabell 10. Skörd 2008 samt för hela Finland 2010 Skörd [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] Tomat Gurka Paprika Tabell 11. Fördelning av arealspecifik skörd 2008 Skörd [kg/m2] Antal odlare Österbotten Tomat Andel av odlarna Areal [m2] Södra Österbotten Andel av arealen Skörd [kg/m2] Antal odlare Observera att klassindelningen är olika för olika växter. Mellersta Österbotten Gurka Andel av odlarna Areal [m2] Andel av arealen Totalt Skörd [kg/m2] Antal odlare Paprika Andel av odlarna Hela Finland (2010) Areal [m2] Andel av arealen % % % % % % % % % % % % % % % % % 90 0 % % % % % % % % % % % % % % % % 0 0 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % totalt % % totalt % % totalt % % Variationerna i specifik skörd (kg/m 2 ) mellan odlarna är stora, vilket framgår av tabell 11. Variationerna beror i hög grad på olikheter i säsongens längd och om belysning används. Datamaterialet omfattar för den enskilda odlaren endast total skörd, inte specificerat enligt belyst areal, samt areal i lång säsong respektive kort säsong. De flesta odlare odlar dock en given växt enligt bara ett av dessa alternativ. Genom att begränsa sig till dessa växtvis homogena odlingar, vilka för både tomat och gurka utgör 93 % av materialet, kan man räkna

11 Bränsleförbrukning [MWh] 10 ut skörden per areal för de olika odlingsalternativen. I tabell 12 visas specifik skörd separat för olika odlingsalternativ. Tabell 12. Specifik skörd 2008 för säsonglängdsmässigt och belysningsmässigt homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik skörd [kg/m 2 ] [m 2 Skörd [kg] per odlare arealviktat ] medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong ± 3 30 Tomat - lång säsong - obelyst ± 1 32 Tomat - lång säsong - belyst ± 6 66 Gurka - kort säsong ± 2 22 Gurka - lång säsong - obelyst ± 3 30 Gurka - lång säsong - belyst ± Arealspecifik energiförbrukning För beräkningarna av den arealspecifika energiförbrukningen görs först en sållning där odlare utan angiven bränsleförbrukning tas bort. I en del av dessa fall kan det vara fråga om korrekta data i form av hus med kort säsong och utan uppvärmning. Åtminstone i några fall, däribland några större odlingar, torde det vara fråga om ett datafel. I stället för att göra gissningar om i vilka fall det handlar om datafel elimineras alltså alla odlare med noll bränsleförbrukning från den fortsatta behandlingen. Likaså elimineras de odlare vars arealuppgift enligt material inte överensstämmer med arealuppgift enligt växt. Efter dessa båda sållningar återstår 372 odlare (av 444) och 112 hektar areal (av 139). Bränsleförbrukning mot areal för dessa visas i figur 1. I figur 2 visas den specifika bränsleförbrukningen mot arealen. y = 0,4126x Areal [m 2 ] Figur 1. Bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Det arealviktade medeltalet (riktningskoefficienten i figuren) är 0,41 MWh/m 2.

12 Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] 11 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Areal [m 2 ] Figur 2. Specifik bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena på horisontella axeln och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Medeltalet av de olika odlarnas specifika bränsleförbrukning (genomsnittshöjden i figuren) är 0,35 MWh/m 2. Av figur 2 framgår att det finns en stor spridning i den specifika bränsleförbrukningen. På basen av det datamaterial som finns tillgängligt kan man försöka analysera i vilken mån variationerna hänger ihop med odlingsväxt, odlingstyp (belyst/obelyst, lång/kort säsong) och växthusmaterial. För varje odlare anges en total energiförbrukning och en total skörd av de olika växterna. Samma odlare kan ha både belyst och obelyst odling, både odling med kort och med lång säsong, flera växthus av olika material och flera olika växter. För att analysera hur dessa olika faktorer påverkar energiförbrukning och skörd måste man 1) välja ut homogena odlingar (endast en växt, ett husmaterial o s v) eller 2) använda multivariata metoder. Fördelen med det första alternativet är exakta samband, men nackdelen är en begränsning av materialet, vilket gör statistiken mindre tillförlitlig. Med multivariat analys kan hela materialet användas, men variabelsepareringen blir inte lika detaljerad. Materialet analyseras för jämförelsens skull med bägge metoderna. Med den första analysmetoden (homogena odlingar) kan endast odlare med en enda växt och ett enda växthusmaterial användas. Då återstår 208 odlare (av tidigare 372) och 41 hektar (av tidigare 112). Av talen framgår att denna sållning eliminerar i högre grad stora odlingar än små. När dessa kvarvarande odlingar analyseras erhålls resultatet i tabell 13. Analysen görs så att varje odlares specifika förbrukning beräknas först och sedan beräknas ett medeltal av dessa. De olika odlarna ges därmed, oberoende av odlingens storlek, samma vikt. I sista kolumnen finns som jämförelse ett arealviktat medeltal.

13 12 Tabell 13. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus av ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] [MWh] per odlare arealviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,43 0,17 0,43 ± 0,04 0,46 Tomat - lång säsong - obelyst - plast ,39 0,16 0,39 ± 0,04 0,42 Tomat - lång säsong - obelyst - glas ,51 0,16 0,51 ± 0,06 0,52 Tomat - lång säsong - belyst ,65 0,13 0,65 ± 0,09 0,63 Gurka - kort säsong ,09 0,05 0,09 ± 0,02 0,08 Gurka - lång säsong - obelyst ,29 0,17 0,29 ± 0,07 0,28 Gurka - lång säsong - obelyst - plast ,27 0,16 0,27 ± 0,06 0,26 Gurka - lång säsong - obelyst - glas Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,43 0,24 0,43 ± 0,22 0,42 Prydnadsväxter ,17 0,11 0,17 ± 0,05 0,21 Plantor ,05 0,02 0,05 ± 0,02 0,03 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,32 ± 0,03 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Av tabell 13 framgår att det finns betydande skillnader mellan olika odlingsväxter. Tomat och paprika har störst bränsleenergiförbrukning medan plantdrivning fordrar minst energi. Förklaringen till skillnaderna mellan olika växter torde främst ligga i säsongens längd. Med multivariat analys i form av multipel linjär regression erhålls resultaten i tabell 14. Analysen är gjord så att varje odlares specifika energiförbrukning är den variabel som förklaras. Andelen av odlarens areal som används för odling av olika växter och/eller andelen av arealen av olika material utgör de förklarande variablerna. På detta sätt viktas alla odlare lika, oberoende av odlingens storlek. Tabell 14. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp / material Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong 0,30 ± 0,16 0,28 ± 0,16 Tomat - lång säsong - obelyst 0,45 ± 0,03 0,41 ± 0,03 Tomat - lång säsong - belyst 0,68 ± 0,08 0,63 ± 0,08 Gurka - kort säsong 0,10 ± 0,05 0,07 ± 0,05 Gurka - lång säsong - obelyst 0,29 ± 0,05 0,27 ± 0,05 Gurka - lång säsong - belyst 0,36 ± 0,15 0,28 ± 0,15 Paprika 0,42 ± 0,12 0,39 ± 0,12 Prydn.v. 0,22 ± 0,05 0,19 ± 0,05 Plantor (0,04 ± 0,10) (0,02 ± 0,10) Krukgrönsaker 0,42 ± 0,30 0,41 ± 0,29 Bär (0,09 ± 0,32) (0,03 ± 0,31) Glas 0,48 ± 0,04 0,10 ± 0,04 Skiva 0,37 ± 0,18 (0,14 ± 0,15) Plast 0,30 ± 0,03 I kolumn 2 anges specifika energiförbrukningen för olika växter. I kolumn 3 anges specifika energiförbrukningen för olika husmaterial. I kolumn 4 har växt och material analyserats samtidigt så att det värde som anges för

14 13 växterna gäller i plasthus medan odling i hus av annat material medför en ökning i energiförbrukningen enligt de tre sista raderna. Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabell 14 framgår att det finns en signifikant skillnad mellan energiåtgången vid odling av tomat och gurka oberoende av säsonglängd och belysning. Skillnaden kvarstår även när växthusmaterialet beaktas (kolumn 4). Skillnaden kan bero på att gurka tål högre luftfuktighet än tomat, vilket gör att ventilationsbehovet och därmed värmeförlusten är mindre. Skillnaden mellan plasthus och glashus är (0,18 ± 0,05) MWh/m 2, då dessa analyseras separat från odlingsväxt (kolumn 3). När material och odlingsväxt analyseras samtidigt (kolumn 4) sjunker skillnaden mellan glas och plast till (0,10 ± 0,04) MWh/m 2, men är fortfarande signifikant. Att skillnaden minskar när variablerna analyseras samtidigt torde bero på korrelationen mellan tomat och glas. Enligt tabell 13 odlas gurka nästan enbart i plasthus, medan tomat odlas i både plasthus och glashus. Den höga energiåtgången för glas jämfört med plast i kolumn tre av tabell 14 beror alltså delvis på att det i glashus odlas mycket tomat, vilken (enligt kolumn två) har högre energiåtgång, delvis (enligt kolumn fyra) på att glashus som sådana faktiskt har högre energiförbrukning än plasthus. Att plasthus har lägre energiförbrukning beror dels på att de är tätare, dels på att de har bättre värmeisolerande förmåga (dubbla plastskikt med luft mellan). De båda analysmetoderna ger ganska lika resultat. Om man t.ex. beräknar energiåtgången vid odling av tomat under lång säsong och utan belysning, blir värdet i glashus med multivariat analys (0,51 ± 0,05) MWh/m 2 och med analys av homogena odlingar (0,51 ± 0,06) MWh/m 2. I plasthus blir motsvarande värden (0,41 ± 0,03) MWh/m 2 och (0,39 ± 0,04) MWh/m 2. Om man räknar ett genomsnittligt värde för hela ursprungliga datamaterialet genom att dividera totala energiförbrukningen med totala arealen (enligt material) får man värdet 0,41 MWh/m 2. Om man använder data efter en första rensning av misstänkta eller säkerställda fel, blir resultatet med samma beräkningssätt 0,38 MWh/m 2. Eliminering av några felaktigt överstora energiförbrukningar kan förklara denna skillnad. (Om beräkningen görs med areal enligt växt i stället för material blir motsvarande värden 0,40 respektive 0,38 MWh/m 2.) Om, utöver den första sållningen av felaktiga värden, även odlingar med noll angiven energiförbrukning eller olika areal enligt växt och material elimineras (så som gjorts för beräkning av tabell 13 och 14) blir medeltalet 0,41 MWh/m 2. Eliminering av nollvärden för energin förklarar sannolikt skillnaden till värdet 0,38 MWh/m 2. Vilketdera värdet som är mer korrekt är svårt att bedöma eftersom alla nollvärden inte nödvändigtvis är felaktiga. Värdet 0,41 MWh/m 2 erhålls också som regressionskoefficient i figur 1, vilket kunde förväntas. Det arealviktade medeltalet 0,37 MWh/m 2 i sista raden av tabell 11 skiljer sig från detta genom att det gäller endast homogena odlingar. Att här finns en skillnad kan tyda på att sållningen som krävs för denna analysmetod ger en viss systematisk snedvridning av materialet. Att sållningen gav upphov till en viss snedvridning åtminstone storleksmässigt konstaterades redan tidigare.

15 Elförbrukning [MWh] 14 Om man beräknar ett medeltal där varje odling ges samma vikt, oberoende av storlek, blir medeltalet för felsållade och nollfiltrerade odlingar, dvs. de 372 odlingarna i figur 1 och 2, (0,35 ± 0,02) MWh/m 2. Medeltalet i kolumn sju i tabell 13 är beräknat på samma sätt, men endast för homogena odlingar, och har värdet (0,32 ± 0,03) MWh/m 2. Att dessa båda värden är mindre än de andra ovan angivna kan tolkas så att små odlingar generellt har lägre specifik energiförbrukning, eventuellt beroende på kortare genomsnittlig säsong. Arealspecifik elförbrukning Elförbrukning och areal för 372 odlingar (filtrerade som i föregående avsnitt) visas i figur 3. Där finns en klar tudelning mellan belysta odlingar och icke-belysta odlingar. Regressionslinjen för alla dessa odlingar (y = 0,23x) faller ungefär mitt mellan dessa grupperingar och ger därför inte värst relevant information. De röda kvadraterna i figuren representerar homogena belysta tomatodlingar och faller som väntat längs den kurva som bildas av odlingar med högsta specifika elförbrukningen. De övriga punkterna längs denna kurva kan antas vara belysta odlingar med andra eller flera växter, belysta odlingar med flera material samt odlingar som huvudsakligen, men inte helt, är belysta. y = 0,64x y = 0,23x Areal [m 2 ] Figur 3. Elförbrukning och areal för 372 odlare (blåa kors) och för homogena belysta tomatodlingar (röda kvadrater). Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Då man gör en motsvarande analys som för bränsleenergiförbrukningen får man resultaten i tabell 15 och 16. Tabell 15, för homogena odlingar, visar att för de flesta växter och odlingstyper är elförbrukningen praktiskt taget noll, endast för belysta tomat- och gurkodlingar samt krukgrönsaker finns en betydande elförbrukning. De senare två är dock statistiskt otillförlitliga eftersom de baseras på en enda odling vardera och har utelämnats ur

16 15 tabellen. Det enda värdet av betydelse i tabellen är värdet för belysta tomatodlingar, vilket med användning av 95 % konfidensintervall ger en arealspecifik elförbrukning om (0,67 ± 0,21) MWh/m 2. Med multivariat metod erhålls värdena i tabell 16, vilka visar att belysta gurk- och tomatodlingar har de högsta specifika elförbrukningarna. Värdet för krukgrönsaker är inte jämförbart med dessa eftersom det gäller alla odlingar, även obelysta. Det finns en signifikant skillnad mellan gurka (0,88 ± 0,09) MWh/m 2 och tomat (0,67 ± 0,05) MWh/m 2. Skillnaden torde bero på större genomsnittlig belysningseffekt i gurkodlingar. Tabell 15. Arealspecifik elenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus med ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik elförbrukning [MWh/m El ] [m 2 per odlare arealviktat ] [MWh] medeltal st.avv. medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,02 0,09 0,03 Tomat - lång säsong - belyst ,67 0,31 0,65 Gurka - kort säsong ,00 0,00 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst ,00 0,01 0,00 Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,00 0,00 0,00 Prydnadsväxter ,03 0,10 0,04 Plantor ,00 0,00 0,00 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Tabell 16. Arealspecifik elenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp Specifik elförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong (0,00 ± 0,10) Tomat - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,02) Tomat - lång säsong - belyst 0,67 ± 0,05 Gurka - kort säsong (0,00 ± 0,03) Gurka - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,03) Gurka - lång säsong - belyst 0,88 ± 0,09 Paprika (-0,02 ± 0,07) Prydn.v. (0,03 ± 0,03) Plantor (0,00 ± 0,06) Krukgrönsaker 0,22 ± 0,18 Bär (0,00 ± 0,19) Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabellerna samt figur 4 ses att elförbrukningen för belysta tomatodlingar är ungefär lika stor som värmeförbrukningen. För belysta gurkodlingar är elförbrukningen 2,5 gånger så stor som värmeförbrukningen. Den högre andelen el vid gurkodling beror både på att

17 16 elförbrukningen är större än för tomat och att värmeenergiförbrukningen är mindre än för tomat. MWh/m 2 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Arealspecifik energiförbrukning bränsle el Figur 4. Arealspecifik energiförbrukning. Data baserade på multivariat analys (tabell 14 och 16). Skördespecifik energiförbrukning och energikostnad Ur energieffektivitetssynpunkt är det intressantaste måttet den skördespecifika energiförbrukningen, dvs. energiåtgången per kg skörd. En direkt beräkning av detta värde är möjlig bara för helt homogena odlingar, dvs. de odlingar som är beskrivna i tabellerna 13 och 15 ovan. För dessa odlingar erhålls skördespecifik bränsleenergiförbrukning enligt tabell 17 och skördespecifik elförbrukning enligt tabell 18. Tabell 17. Skördespecifik bränsleenergiförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik bränsleförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,1 6,4 14,1 ± 1,3 13,7 Tomat - lång säsong - belyst ,1 5,1 11,1 ± 3,3 10,1 Gurka - kort säsong ,7 1,9 4,7 ± 0,7 4,2 Gurka - lång säsong - obelyst ,1 9,4 11,1 ± 3,2 9,5 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats.

18 17 Tabell 18. Skördespecifik elförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] El [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik elförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,5 2,4 0,5 ± 0,5 0,8 Tomat - lång säsong - belyst ,3 4,1 10,3 ± 2,7 10,5 Gurka - kort säsong ,0 0,1 0,0 ± 0,1 0,0 Gurka - lång säsong - obelyst ,2 0,5 0,2 ± 0,2 0,1 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats. En fullständigare tabell erhålls genom att kombinera data om arealspecifik skörd (tabell 12) och arealspecifik energiförbrukning (tabell 14 och 16). Detta ger värden enligt tabell 19 och figur 5. Tabell 19. Skördespecifik energiförbrukning Skördespecifik energiförbrukning Växt och odlingstyp [kwh/kg] bränsle el totalt Tomat - kort säsong 9,9 ± 5,7 (0,1 ± 3,2) 10,0 ± 6,6 Tomat - lång säsong - obelyst 14,3 ± 1,0 (0,4 ± 0,5) 14,8 ± 1,1 Tomat - lång säsong - belyst 10,7 ± 1,3 10,4 ± 0,9 21,1 ± 1,6 Gurka - kort säsong 4,8 ± 2,6 (0,0 ± 1,5) 4,8 ± 3,0 Gurka - lång säsong - obelyst 9,2 ± 1,6 (0,2 ± 0,9) 9,5 ± 1,8 Gurka - lång säsong - belyst 3,0 ± 1,2 7,4 ± 0,8 10,4 ± 1,5 Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). 25,0 Skördespecifik energiförbrukning 20,0 kwh/kg 15,0 10,0 5,0 el bränsle 0,0 Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 5. Skördespecifik energiförbrukning Av tabell 19 och figur 5 framgår att tomat kräver mer energi per kg än gurka. Det beror på att energiförbrukningen per kvadratmeter är högre vid tomatodling och, för belysta odlingar, på att skörden per kvadratmeter är lägre än för gurka.

19 18 Som ses i tabell 19 är bränsleenergiförbrukningen vid obelyst odling med lång säsong 14,3 kwh/kg för tomat och 9,2 kwh/kg för gurka. Eftersom energiinnehållet i ett kg olja är drygt elva kwh kan man konstatera att både gurka och tomat är värda, om inte sin vikt i guld, så i alla fall ungefär sin vikt i olja. På motsvarande sätt kan man säga att en odlare med biobränslepanna förädlar ett drygt ämbar torv (elva liter) eller knappa två ämbar flis (18 liter) till ett kg tomat. Också energikostnaden per kg skörd är naturligtvis av intresse. Beräkning av energikostnaden är dock vansklig eftersom speciellt tungoljepriset flukturerar betydligt. Beräkningen kan därför på sin höjd betraktas som indikativ och riskerar att snabbt bli föråldrad. Med ett tungoljepris om 50 euro/mwh (lite under medelpriset 2010), biobränslepris om 15 euro/mwh och elpris om 100 euro/mwh kan värdena i tabell 19 omvandlas till energikostnader per kg skörd som i tabell 20 och figur 6. När man jämför dessa värden med odlarpriset på tomat inser man näringens sårbarhet för energiprisökningar. Tabell 20. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el Växt och odlingstyp Energikostnad [euro/kg] värmeenergi olja torv elenergi Tomat - kort säsong 0,50 0,15 0,01 Tomat - lång säsong - obelyst 0,72 0,22 0,04 Tomat - lång säsong - belyst 0,53 0,16 1,04 Gurka - kort säsong 0,24 0,07 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst 0,46 0,14 0,02 Gurka - lång säsong - belyst 0,15 0,05 0,74 Energikostnad euro/kg 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 olja (merkostnad) fastbränsle el Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 6. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el. Oljedelen anger merkostnaden för olja jämfört med fastbränsle (torv).

20 19 ENERGIEFFEKTIVA VÄXTHUS 2015 Växthusenkätundersökning Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Daniel Sjöholm Yrkeshögskolan Novia Enheten för Forskning Och Utveckling

21 20 Innehållsförteckning 1. Nulägesanalys av växthusbranschen Allmänt om enkätundersökningen Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätutskick Problem Sammanställning och analyser av enkätsvar Enkät A, fråga 6: Har ni planer på/intresse av att byta tak- eller väggmaterial? Enkät A, fråga 7: Har ni planer på att göra anskaffningar/ändringar i belysning, t.ex. skaffa LED-belysning? Enkät A, fråga 8: Om ni inte har gardiner, finns det intresse av att skaffa sådana? Enkät A, fråga 9, del 1(2): Om ni inte har en fastbränsleanläggning finns det planer för en sådan? Enkät A, fråga 9, del 2(2): Finns det intresse för en kurs i vad man skall ta i beaktande vid anskaffning av en fastbränsleanläggning? Enkät A, fråga 10: Vad har ni för planer och utvecklingsförslag angående belysningen? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 11: Har ni utvecklingsidéer och tips om hur man skall göra växthus energieffektivare? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 12: Vilka är era framtidsutsikter och -planer? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 13: Ange gärna era kontaktuppgifter (frivilligt) Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för A) eventuella utvecklingsprojekt? Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för B) kompletterande förfrågningar? Svarsprocenter BILAGA 1... BILAGA 2... BILAGA 3...

22 21 1. Nulägesanalys av växthusbranschen I projektets första skede har en nulägesanalys av växthusbranschen genomförts i landskapet Österbotten. I nulägesanalysen har följande undersökts: Landskapets växthusodlingsareal, odlare, produktionsriktningar samt utvecklingstrenderna i branschen. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal samt vilka mätare som lämpar sig för att mäta energieffektivitet. Växthustyperna i bruk och jämförelser av deras energiförbrukning. Växthusens nuvarande energihushållning och framtidsutsikter. Växthusodlingens energikostnadsfördelning enligt vilken det är möjligt att skapa olika kalkyler för att kunna planera en förbättring av energieffektiviteten i växthus. Aktörerna som arbetat med nulägesanalysen har varit Mats Borg och Daniel Sjöholm, Yrkeshögskolan Novia och Ingmar Bäckström, Svenska lantbrukssällskapens förbund. Mats Borg har bl.a. analyserat statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och har i en egen rapport presenterat analyser av statistiken. Ingmar Bäckström har i sin tur redogjort för bl.a. olika växthustyper i bruk och jämfört deras energiförbrukning samt beskrivit de vanligaste panntyperna och uppvärmningsteknikerna inom växthusbranschen. Bäckströms arbete presenteras även i en annan rapport. I den här rapporten kommer det att redogöras för hur enkätundersökningen har genomförts men också för utförda analyser och slutsatser av den kvalitativa datan, dvs. enkät A, frågorna Analyserna av de kvantitativa frågorna (enkät A, frågorna 1 5 och enkät B, frågorna 1 19) kommer att presenteras i en annan rapport skriven av Mats Borg Allmänt om enkätundersökningen Yrkeshögskolan Novia har utarbetat en enkätundersökning vilken har utgjort grunden för en nulägesanalys av växthusbranschen. Enkätundersökningens och -utskickets omfattning presenteras längre fram i rapporten. Genom enkätundersökningen hoppades vi få svar på åtminstone följande: Växthusodlingsarealer, odlare, produktionsinriktningar. Utvecklingstrenderna inom branschen. Växthusodlarnas framtidsutsikter, planer och tips på hur man kunde göra växthusen energieffektivare. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal. Växthusodlarnas uppvärmningsteknik, energi- och bränslefördelning samt bränslemängd.

23 22 Mats Borg, Kristian Blomqvist och Daniel Sjöholm vid Yrkeshögskolan Novia har tillsammans utarbetat frågorna för enkätundersökningen. När de preliminära versionerna av enkäterna och följebrevet färdigställts, skickades de ut till projektets samtliga samarbetspartners (Martens trädgårdsstiftelse, Svenska lantbrukssällskapens förbund och Merinova) för kommentarer och eventuella korrigeringsförslag. Två växthusföretagare ombads även läsa igenom enkäterna och ge kommentarer. Två skogsenergiexperter vid Kustens skogscentral kontaktades också angående enkätundersökningen och erbjöds att ge förslag på tänkbara fastbränslerelaterade energifrågor. Korrigeringsförslag och kommentarer erhölls och de slutgiltiga versionerna av enkäterna och följebrev kunde färdigställas Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätundersökningen delades in i två olika enkäter, A och B. Enkät A innehöll frågor om bl.a. bränsle- och energifördelning, olika förbrukningar, planer, utvecklingsidéer och kontaktuppgifter. Alla växthusodlare erhöll ett exemplar av enkät A. Enkät B innehöll växthusspecifika frågor som t.ex. växthustyp, -material, -position, -areal, odlingssäsongens längd, snittskörd, uppvärmningstemperaturinställningar och automationssystem. Ett problem var att ingen hade information om hur många växthus varje växthusodlare hade, vilket resulterade i att vi inte visste hur många B enkäter som skulle bifogas till var och en. Lösningen blev att det bifogades fem exemplar av enkät B till varje odlare samt att en webbsida öppnades, varifrån man kunde printa ut fler enkäter vid behov. Det fanns även möjlighet att på samma sida printa ut det övriga enkätmaterialet om så önskades. Enkätmaterialet fanns tillgängligt på språken svenska och finska. Växthusodlarna erhöll också ett följebrev där bl.a. information om projektet, syftet, finansiärer, samarbetspartners och ifyllnadsanvisningar presenterades. Det utskickade följebrevet finns till påseende i bilaga 1, enkät A i bilaga 2 och enkät B i bilaga 3 i slutet av denna rapport Enkätutskick Enkätutskicket utfördes i samarbete med Österbottens Svenska lantbrukssällskap - Proagria (ÖSP), där främst trädgårdsrådgivare Jenny Forsström fungerade som kontaktperson. ÖSP har ett växthusodlarregister till sitt förfogande vilket man bl.a. använder vid utskick av material och undersökningar. Registret innehåller uppgifter från år 2009 och omfattar totalt 394 växthusodlare från kommunerna Kaskö, Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vörå-Maxmo, Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad och Kronoby. Ur registret framgår odlarens/företagets namn, näradress och postadress samt vilken kommun odlaren befinner sig i. Enligt registret är majoriteten av växthusodlarna i Österbotten belägna i Närpes.

24 23 ÖSP skickar årligen ut en trädgårdsundersökning till växthusodlarna, där man utreder växthusförändringar, odlingsväxter, växtunderlag och energiförbrukningar. ÖSP kontaktades och informerades om vårt projekt och en överenskommelse gjordes så att vi fick tillåtelse att bifoga vårt enkätmaterial tillsammans med deras utskick. Villkoren var att de skulle få tillgång till våra rapporter och att vi endast skulle ha ett svarskuvert vilket skulle adresseras till ÖSP. Den överlämnades enkätmaterialet till Forsström för utskick. ÖSP skötte om postningen på egen hand utan Novias inblandning. Enkätundersökningen postades till 387 svenskspråkiga och 7 finskspråkiga växthusodlare (totalt 394 odlare). Sista inlämningsdag för enkätundersökningarna var den Problem När enkätsvaren anlände till ÖSP öppnades svarskuverten och vår undersökning sorterades ur och förmedlades senare till Novia i flera omgångar. När enkäterna anlände hade A och B enkäterna från samma växthusodlare sorterats i skilda högar, vilket medförde problem. För att möjliggöra sammanställningar och analyser av enkätsvaren såsom planerat måste det klargöras vilka enkäter som tillhörde vilken odlare. Genom att jämföra de totala och växthusspecifika arealerna mellan A och B enkäterna, handstilar, penntyper och andra iögonfallande mönster kunde 131 växthusodlares (78,4 %) A och B enkäter verifieras. Tio (6,0 %) ifyllda A enkäter utan matchande B enkäter och 26 (15,6 %) ifyllda B enkäter utan matchande A enkäter konstaterades. Detta var ett mycket tidsödande detektivarbete. Eftersom ett sorteringsmissförstånd inträffat kan man inte vara 100 % säker på att någon av A och B enkäterna är rätt ihoppusslade. Lärdomen av detta är att man alltid skall stansa ihop pappren när man skickar ut undersökningar eller öppna svarskuverten själv Sammanställning och analyser av enkätsvar Alla växthusodlare som svarat på enkätundersökningen har tilldelats ett löpande nummer och alla B enkäter dvs. växthusen har tilldelats en bokstav vartefter svaren matats in i en Exceltabell. Exempel: den fjärde växthusodlaren som har matats in i tabellen har tilldelats nummer fyra. Denne har totalt fyllt i fem B enkäter vilket betyder att växthusen har tilldelats bokstäverna A, B, C, D och E. Följande odlare har tilldelats nummer fem och denne har tre växthus vilket betyder att de tilldelats bokstäverna A, B och C osv. Alla enkätsvarsblanketter (A och B enkäter) av samma uppgiftslämnare har matats in på en egen rad i samma Exceltabell. A och B enkäterna har sedan delats in i olika kategorier med hjälp av olika

25 24 kodnummer 1 4 och en färg. Detta för att kunna urskilja vilka odlare som enbart lämnat in A eller B enkäter, samt för att visa hur stor sannolikheten är att A och B enkäterna är skrivna av samma växthusodlare. De enkäter som har konstaterats vara skrivna av samma odlare och där växthusens totalarealer överensstämmer har fått kodnummer 1 och färgen turkos. I vissa fall matchar A och B enkäter varandra till en del, dvs. vissa oklarheter förekommer, t.ex. att totalarealen inte överensstämmer mellan A och B enkäterna men handstilarna är identiska. Här är då sannolikheten för att de inte är skrivna av samma växthusodlare större. Denna kategori har markerats med kodnummer 2 och färgen lila. Om endast B enkäter har hittats men inga motsvarande A enkäter, så har de tilldelats kodnummer 3 och färgen mörkblå. Slutligen där B enkäter saknas och endast A enkäter hittats så har dessa tilldelats kodnummer 4 och färgen orange. Kodnumren finns i kolumnen längst till vänster i Exceltabellen och kan användas vid t.ex. filtrering av data. Kolumnerna odlare, växthus och odlarnummer har färgats med någon av de ovannämnda färgerna. Figur 1 och 2 nedan visar exempel på hur delar av Exceltabellen är uppbyggd. Figur 1. Enkätsvarssammanställningens uppbyggnad i en Exceltabell. Längst till vänster finns kodnummern och de tre följande kolumnerna visar odlare (A-enkätraden), växthus (B-enkätraderna) och den löpande odlarnummern. Observera de olika färgerna på bilden, mörkblå, lila och turkos. Alla enkätsvar (enkät A & B) är samlade i samma Exceltabell, vilket underlättar analys och sökning av data. Efter kolumnen odlarnummer följer frågorna 1 14, enkät A, och sedan frågorna 1 19, enkät B.

26 25 Figur 2. Ett exempel på hur en del av enkätsvarssammanställningen är uppbyggd, enkät B. I kolumnen odlare finns den samma löpande odlarnummern som i figur 1 och i kolumnen växthus finns bokstäverna för antalet växthus. Efter dessa två kolumner följer alla enkätsvar för frågorna 1 19, enkät B. I enkätundersökningen var det även planerat att utreda odlingsväxterna och snittskörden (kg/m 2 ) för tomat, gurka och paprika. Tyvärr hade frågan om odlingsväxterna slarvats bort på B enkäterna, trots noggranna kontroller av flertalet personer. Frågan om snittskördens storlek per m 2 fanns däremot med på B enkäten. Några få växthusodlare har ändå automatiskt angett odlingsväxten när man fyllt i snittskörden. För att försöka utreda odlingsväxterna för övriga växthusodlare jämfördes enkätsvarsdata med Tike-data (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och utgående från detta kunde odlingsväxterna bestämmas för många växthusodlare. Trots detta var det inte möjligt att bestämma odlingsväxterna för alla växthusodlares växthus av olika orsaker. Tio växthusodlare som inte kunde hittas i Tike hade däremot gett sina kontaktuppgifter i enkäterna. Dessa odlare kontaktades per telefon och intervjuades. Odlingsväxterna erhölls av samtliga tio odlare.

27 26 Sammanfattningsvis har 82 växthusodlares odlingsväxter bestämts (49,1 %). I detta antal ingår också de odlare som redan hade antecknat odlingsväxterna i enkäterna. För 29 växthusodlare (17,4 %) har det inte varit möjligt att bestämma odlingsväxten trots att snittskörden varit given. Detta av flera olika orsaker t.ex. de givna växthusarealerna har inte verifierats i Tike-databasen eller kontaktuppgifter till odlarna saknas. Totalt har 56 växthusodlare (33,5 %) valt att lämna snittskörden oifylld vilket betyder att det även saknas information om odlingsväxterna. Figur 3 nedanför visar exempel på hur odlingsväxterna och snittskördens storlek har presenterats i Exceltabellen. Figur 3. Ett exempel på hur snittskörd och odlingsväxt presenteras i Exceltabellen. De fyra första kolumnerna visar vad odlarna har svarat, övrigt innebär att odlingsväxten är okänd men snittskörden känd. De tre kolumnerna längst till höger visar de bestämda odlingsväxterna. Data med gul fyllningsfärg innebär att växten har bestämts med hjälp av Tike-databasen. Blå färg innebär att växthusodlaren har blivit intervjuad per telefon och röd färg att odlingsväxten inte har varit möjlig att bestämma. Dock har en gissning gjorts utgående från de data man gett i enkätsvaren. Ingen fyllningsfärg innebär att odlaren själv har fyllt i odlingsväxterna. Totalt erhölls enkäter av 167 växthusodlare (utskick till 394), vilket blev en svarsprocent på 42,4 %. Nedan följer sammanställningar och analyser av enkät A, frågorna 6 14, dvs. de kvalitativa resultaten. De övriga frågorna presenteras i en annan rapport.