Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2"

Transkript

1

2 1 Rapporter Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2 Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Analys av svar i enkätundersökning riktad till växthusodlare i Österbotten odlingsåret

3 2 Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten Reviderad version Mats Borg Yrkeshögskolan Novia

4 3 Bakgrund Projektet Energieffektiva växthus 2015 har som mål att hitta nya energieffektiva lösningar för växthusbranschen. Projektets målområde är landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Projektet finansieras av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland , Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Finansiering beviljades av Österbottens och Södra Österbottens ELY-centraler. I första delen av projektet undersöks nuläget i växthusbranschen. Detta görs bland annat genom att analysera statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och en inom projektet genomförd enkätundersökning. I denna rapport presenteras statistik baserad på data från Tike. Datamaterialets omfattning För nedan presenterade analys av växthusnäringen i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten beställdes datamaterial från Tike. Materialet baseras på odlarenkäter från åren 2005 och En enkätundersökning har också gjorts år 2010, men den statistiken fanns inte tillgänglig när materialet beställdes och finns därför inte med i denna rapport. Materialet är anonymiserat genom att varje odlare givits ett nummer. Utöver detta anges också odlarens kommun och ELY-central. ELY-centralområdet Österbotten omfattar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten medan ELY-centralområdet Södra Österbotten motsvarar landskapet Södra Österbotten. Materialet omfattar data om energianvändning (bränslekälla och mängd samt elförbrukning) areal av olika täckmaterial (plast, glas samt flerskiktsskiva specificerat separat för lång och kort säsong) areal enligt växthusets ålder (specificerat separat för lång och kort säsong) areal för olika odlingsväxter (specificerat separat enligt belyst och icke-belyst odling för tomat, gurka, paprika och utan sådan specifikation för krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter) skörd (endast för tomat, gurka och paprika). I enkäten 2005 frågades enbart om växthusets ålder medan övriga data efterfrågades Genom odlarnumret kan data från de båda åren kombineras. Antalet odlare i materialet är 444 (2008). För energi- och skördestatistiken görs en filtrering av data så att odlare med misstänkta eller säkerställda fel i uppgifterna inte tas med i beräkningarna. Antalet odlare som därmed utesluts är elva stycken.

5 4 Areal Totala arealen beräknad enligt täckmaterial (1,39 milj. m 2 enligt data från 2008) och enligt ålder (1,08 milj. m 2 enligt data från 2005) överensstämmer inte. Detta beror troligen till stor del på de växthus som byggts efter Även ickekompletta data från 2005 kan ligga bakom skillnaden. P.g.a. den stora skillnaden gjordes ingen fortsatt analys baserad på ålder. När man jämför totala arealen enligt täckmaterial (1,39 milj. m ) och enligt odlingsväxt (1,42 milj. m ) är skillnaden mindre (c. 2 %). För 398 odlare av 444 är uppgifterna identiska. I de 26 fall där arealen enligt växt är större än arealen enligt täckmaterial kan skillnaden bero på att två olika växter odlats efter varandra under samma år. För sex odlare saknas uppgift om odlingsväxt medan för 14 är summan av arealen för olika odlingsväxter mindre än totala arealen enligt täckmaterial. Det kan här handla om odlingsväxter som inte funnits med i statistiken eller felaktiga data. För grundläggande statistik om antal odlare och total växthusareal (tabell 1 3) används data enligt täckmaterial. Grundläggande statistik om odlingsväxter (tabell 4 7) baseras på data enligt växt. Den totala arealen i det undersökta materialet, c. 140 ha, kan jämföras med den totala växthusarealen i Finland vilken år 2010 uppgick till 435 ha. Täckmaterial och säsonglängd I datamaterialet har varje odlare angett hur stor växthusareal som är av olika täckmaterial (plast, glas eller flerskiktsskiva) och detta separat för växthus som används för kort (< 7 månader) respektive lång (>7 månader) säsong. Det finns inte möjlighet att ange flera täckmaterial för samma areal. Växthus där t.ex. sidorna är av skiva och taket är av glas kan man anta att klassificerats enligt huvudmaterialet, dvs. takets material. Största delen av arealen (88 %) används för odling under lång säsong. Plast är det vanligaste täckmaterialet både totalt sett (51 %) och speciellt i hus som används under kort säsong (68 %). Tabell 1. Areal av olika material 2008 Material Lång säsong Kort säsong Totalt [m 2 ] [m 2 ] [m 2 ] Andel Plast % Glas % Skiva % Totalt % Andel 88 % 12 % 100 %

6 5 Ort I tabell 2 anges antal odlare och växthusareal i olika kommuner och landskap. Av tabellen framgår att växthusarealen finns främst i landskapet Österbotten (82 %) och i detta landskap i kommunerna Närpes (62 %), Korsnäs (9 %) och Malax (5 %). Tabell 2. Antal odlare och växthusareal i olika kommuner samt landskapsvis 2008 Kommun Landskap antal andel av areal andel av odlare odlarna [m 2 ] arealen Alajärvi Södra Österbotten 3 1 % % Halsua Mellersta Österbotten 1 0 % % Isojoki Södra Österbotten 3 1 % % Isokyrö Österbotten 2 0 % % Jakobstad Österbotten 2 0 % % Jalasjärvi Södra Österbotten 4 1 % % Kannus Mellersta Österbotten 2 0 % % Karijoki Södra Österbotten 2 0 % % Kaskö Österbotten 1 0 % % Kauhajoki Södra Österbotten 2 0 % % Kauhava Södra Österbotten 6 1 % % Karleby Mellersta Österbotten 4 1 % % Korsholm Österbotten 21 5 % % Korsnäs Österbotten % % Kristinestad Österbotten 16 4 % % Kronoby Österbotten 5 1 % % Kurikka Södra Österbotten 1 0 % % Laihia Österbotten 3 1 % % Lappo Södra Österbotten 2 0 % % Malax Österbotten 26 6 % % Nykarleby Österbotten 3 1 % % Närpes Österbotten % % Oravais Österbotten 1 0 % % Pedersöre Österbotten 2 0 % % Perho Mellersta Österbotten 1 0 % % Seinäjoki Södra Österbotten 7 2 % % Teuva Södra Österbotten 7 2 % % Toholampi Mellersta Österbotten 1 0 % % Vasa Österbotten 1 0 % % Veteli Mellersta Österbotten 2 0 % % Vimpeli Södra Österbotten 1 0 % % Vähäkyrö Österbotten 1 0 % % Vörå-Maxmo Österbotten 5 1 % % Ähtäri Södra Österbotten 1 0 % % Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Totalt % % 11 2 % % 39 9 % % % %

7 6 Storlek Växthusarealens storlek för olika odlare anges i tabell 3 utgående från uppgifterna om konstruktionsmaterial. Genomsnittliga storleken var 2950 m 2. Av statistiken framgår endast totalarealen av olika material och inte antalet växthus. För odlare med flera växthus utgör värdet i tabell 3 alltså den totala arealen. De enskilda växthusens faktiska storlek går inte att utläsa av statistiken. Tabell 3. Storleksfördelning för odlarens totala areal 2008 Odlingens Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt storlek [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % % % % % % % % % % > % % totalt % % Materialet i databasen anger om odlingen är belyst endast för odlingsväxterna tomat, gurka och paprika. De belysta odlingarna av dessa växter uppgår sammanlagt till m 2, varav m 2 tomat, m 2 gurka och 90 m 2 paprika. Storleksfördelningen för dessa framgår i tabell 4. Genomsnittsstorleken var 4960 m 2. Tabell 4. Storleksfördelning för belysta odlingar av tomat, gurka och paprika 2008 Odlingens storlek [m 2 ] Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % 0 0 % % % % % % % % % > % % totalt % % Växter Materialet omfattar information om arealen för tomat, gurka och paprika. Övriga växter är grupperade i kategorierna krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter. I tabell 5 anges antal odlare och odlad areal för dessa grupper. Av tabellen framgår att tomat, gurka och prydnadsväxter är de största grupperna och utgör 94 % av arealen.

8 7 Som tidigare påpekats kan i vissa fall flera växter odlas samma år och samma växthusareal kan därför förekomma i flera rader i tabell 5. Totalarealen blir därför något (2 %) större än i tabell 2. Likaså blir totalsumman av antalet odlare större än i tabell 2 eftersom samma odlare ofta odlar flera växter. Man kan notera en klar skillnad mellan Österbotten och de övriga två landskapen. I Österbotten dominerar tomat medan i de andra är prydnadsväxter dominerande. Tabell 5. Antal odlare och areal av olika växter 2008 Växt antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat % % % % Gurka % % % % Paprika % % % % Prydnadsväxter % % % % Krukgrönsaker % % % % Bär % % % % Plantor % % % % Totalt % % % % För varje odlare beräknades vilken växttyp som upptog den största andelen av arealen och denna anges som huvudväxt i tabell 6. Tabell 6. Odlarens huvudväxt (arealmässigt) 2008 Huvudväxt Antal odlare Österbotten Södra Mellersta Österbotten Österbotten Totalt Tomat Gurka Paprika Prydnadsväxter Krukgrönsaker Bär Plantor Uppgifter saknas Totalt För tomat, gurka och paprika finns uppgifter om hur stor areal som är belyst. Däremot anges inte växtspecifikt hur stor areal som odlas lång (> 7 månader) respektive kort (< 7 månader) säsong. Säsongens längd finns dock angiven för växthus av olika material. Genom att, med visst manuellt pusslande, kombinera dessa data kan odlingssäsongens längd för tomat-, gurkoch paprikaodlingarna rätt väl fastslås. För c. 10 % av arealen måste ett visst mått av kvalificerad gissning till, t.ex. så att om en odlare odlar både tomat och prydnadsväxter och arealen i lång säsong är angiven men det inte går att utläsa vilkendera av växterna som odlas i lång säsong antas det att det är tomat. Resultatet redovisas i tabell 7. Andel av arealen avser här för ifrågavarande växt.

9 8 Tabell 7. Areal enligt säsongens längd och belysning för tomat, gurka och paprika 2008 Säsong och belysning antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat - totalt % % % % Tomat - belyst % % % % Tomat - lång säsong % % % % Tomat - kort säsong % % % % Gurka - totalt % % % % Gurka - belyst % % % % Gurka - lång säsong % % % % Gurka - kort säsong % % % % Paprika - totalt % % % % Paprika - belyst % % % % Paprika - lång säsong % % % % Paprika - kort säsong % % % % Av tabell 7 framgår att tomat nästan uteslutande (99 %) odlas under lång säsong, medan gurka odlas både under kort (21 %) och lång säsong (79 %). Av tomatarealen är 27 % belyst och av gurkarealen 18 %. Paprika odlas uteslutande under lång säsong och belysning används endast marginellt. Energiförbrukning Datamaterialet anger förbrukning av el samt olika bränslen (inklusive fjärrvärme). Förbrukningen omvandlades till MWh enligt bränslets effektiva värmevärde. Av den totala energiåtgången är 74 % värmekällor och 26 % el. Av värmekällorna utgjorde tungoljan 55 % och bittorven 19 %. Tabell 8. Energiförbrukning 2008 Effektivt Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Energi värmevärde energi andel av energi andel av energi andel av energi andel av [MWh/enhet] mängd mängd mängd mängd [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin Tungolja [kg] 0, % % % % Bittorv [m3] 1, % % % % Lättolja [l] 0, % % % % Fjärrvärme [MWh] % % % % Flytgas [kg] 0, % % % % Torvpellets [kg] 0, % % % % Flis [lös-m3] 0, % % % % Träpellets [kg] 0, % % % % Frästorv [lös-m3] 0, % % % % Kol [kg] 0, % % % % Åkerbränsle [lös-m3] 1, % % % % Ved [lös-m3] 0, % % % % Naturgas [kg] 0, % % % % Bränslen totalt % % % % Elenergi % % % % Energi totalt % % % % För varje odlare beräknades vilket bränsle som var huvudvärmekälla. Resultatet visas i tabell 9. Tungolja utgjorde huvudvärmekälla för hälften av odlarna och hälften av arealen. Lättolja utgjorde huvudvärmekälla för 27 % av odlarna och 15 % av arealen. Detta skall jämföras med att lättoljan stod för endast 6 % av årliga bränsleenergiförbrukningen. Orsaken är förmodligen att lättolja används som värmekälla i en förhållandevis stor andel av den areal som odlas under kort säsong samt i mindre anläggningar.

10 9 Tabell 9. Odlarnas huvudvärmekälla 2008 Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Huvudbränsle antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen Tungolja % % % % Lättolja % % % % Bittorv % % % % Fjärrvärme % % % % Torvpellets % % % % Flis % % % % Träpellets % % % % Flytgas % % % % Frästorv % % % % Ved % % % % Kol % % % % Totalt % % % % Skörd Den totala skörden av tomat, gurka och paprika framgår av tabell 10. Som jämförelse har även inkluderats data för hela Finland från år Trots att åren är olika kan man konstatera att även ur ett nationellt perspektiv är tomatodlingen i Österbotten mycket betydande, c. 2/3 av de producerade tomaterna härstammar från denna region. Av gurkan produceras c. 1/3 i Österbotten. Tabell 10. Skörd 2008 samt för hela Finland 2010 Skörd [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] Tomat Gurka Paprika Tabell 11. Fördelning av arealspecifik skörd 2008 Skörd [kg/m2] Antal odlare Österbotten Tomat Andel av odlarna Areal [m2] Södra Österbotten Andel av arealen Skörd [kg/m2] Antal odlare Observera att klassindelningen är olika för olika växter. Mellersta Österbotten Gurka Andel av odlarna Areal [m2] Andel av arealen Totalt Skörd [kg/m2] Antal odlare Paprika Andel av odlarna Hela Finland (2010) Areal [m2] Andel av arealen % % % % % % % % % % % % % % % % % 90 0 % % % % % % % % % % % % % % % % 0 0 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % totalt % % totalt % % totalt % % Variationerna i specifik skörd (kg/m 2 ) mellan odlarna är stora, vilket framgår av tabell 11. Variationerna beror i hög grad på olikheter i säsongens längd och om belysning används. Datamaterialet omfattar för den enskilda odlaren endast total skörd, inte specificerat enligt belyst areal, samt areal i lång säsong respektive kort säsong. De flesta odlare odlar dock en given växt enligt bara ett av dessa alternativ. Genom att begränsa sig till dessa växtvis homogena odlingar, vilka för både tomat och gurka utgör 93 % av materialet, kan man räkna

11 Bränsleförbrukning [MWh] 10 ut skörden per areal för de olika odlingsalternativen. I tabell 12 visas specifik skörd separat för olika odlingsalternativ. Tabell 12. Specifik skörd 2008 för säsonglängdsmässigt och belysningsmässigt homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik skörd [kg/m 2 ] [m 2 Skörd [kg] per odlare arealviktat ] medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong ± 3 30 Tomat - lång säsong - obelyst ± 1 32 Tomat - lång säsong - belyst ± 6 66 Gurka - kort säsong ± 2 22 Gurka - lång säsong - obelyst ± 3 30 Gurka - lång säsong - belyst ± Arealspecifik energiförbrukning För beräkningarna av den arealspecifika energiförbrukningen görs först en sållning där odlare utan angiven bränsleförbrukning tas bort. I en del av dessa fall kan det vara fråga om korrekta data i form av hus med kort säsong och utan uppvärmning. Åtminstone i några fall, däribland några större odlingar, torde det vara fråga om ett datafel. I stället för att göra gissningar om i vilka fall det handlar om datafel elimineras alltså alla odlare med noll bränsleförbrukning från den fortsatta behandlingen. Likaså elimineras de odlare vars arealuppgift enligt material inte överensstämmer med arealuppgift enligt växt. Efter dessa båda sållningar återstår 372 odlare (av 444) och 112 hektar areal (av 139). Bränsleförbrukning mot areal för dessa visas i figur 1. I figur 2 visas den specifika bränsleförbrukningen mot arealen. y = 0,4126x Areal [m 2 ] Figur 1. Bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Det arealviktade medeltalet (riktningskoefficienten i figuren) är 0,41 MWh/m 2.

12 Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] 11 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Areal [m 2 ] Figur 2. Specifik bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena på horisontella axeln och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Medeltalet av de olika odlarnas specifika bränsleförbrukning (genomsnittshöjden i figuren) är 0,35 MWh/m 2. Av figur 2 framgår att det finns en stor spridning i den specifika bränsleförbrukningen. På basen av det datamaterial som finns tillgängligt kan man försöka analysera i vilken mån variationerna hänger ihop med odlingsväxt, odlingstyp (belyst/obelyst, lång/kort säsong) och växthusmaterial. För varje odlare anges en total energiförbrukning och en total skörd av de olika växterna. Samma odlare kan ha både belyst och obelyst odling, både odling med kort och med lång säsong, flera växthus av olika material och flera olika växter. För att analysera hur dessa olika faktorer påverkar energiförbrukning och skörd måste man 1) välja ut homogena odlingar (endast en växt, ett husmaterial o s v) eller 2) använda multivariata metoder. Fördelen med det första alternativet är exakta samband, men nackdelen är en begränsning av materialet, vilket gör statistiken mindre tillförlitlig. Med multivariat analys kan hela materialet användas, men variabelsepareringen blir inte lika detaljerad. Materialet analyseras för jämförelsens skull med bägge metoderna. Med den första analysmetoden (homogena odlingar) kan endast odlare med en enda växt och ett enda växthusmaterial användas. Då återstår 208 odlare (av tidigare 372) och 41 hektar (av tidigare 112). Av talen framgår att denna sållning eliminerar i högre grad stora odlingar än små. När dessa kvarvarande odlingar analyseras erhålls resultatet i tabell 13. Analysen görs så att varje odlares specifika förbrukning beräknas först och sedan beräknas ett medeltal av dessa. De olika odlarna ges därmed, oberoende av odlingens storlek, samma vikt. I sista kolumnen finns som jämförelse ett arealviktat medeltal.

13 12 Tabell 13. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus av ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] [MWh] per odlare arealviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,43 0,17 0,43 ± 0,04 0,46 Tomat - lång säsong - obelyst - plast ,39 0,16 0,39 ± 0,04 0,42 Tomat - lång säsong - obelyst - glas ,51 0,16 0,51 ± 0,06 0,52 Tomat - lång säsong - belyst ,65 0,13 0,65 ± 0,09 0,63 Gurka - kort säsong ,09 0,05 0,09 ± 0,02 0,08 Gurka - lång säsong - obelyst ,29 0,17 0,29 ± 0,07 0,28 Gurka - lång säsong - obelyst - plast ,27 0,16 0,27 ± 0,06 0,26 Gurka - lång säsong - obelyst - glas Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,43 0,24 0,43 ± 0,22 0,42 Prydnadsväxter ,17 0,11 0,17 ± 0,05 0,21 Plantor ,05 0,02 0,05 ± 0,02 0,03 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,32 ± 0,03 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Av tabell 13 framgår att det finns betydande skillnader mellan olika odlingsväxter. Tomat och paprika har störst bränsleenergiförbrukning medan plantdrivning fordrar minst energi. Förklaringen till skillnaderna mellan olika växter torde främst ligga i säsongens längd. Med multivariat analys i form av multipel linjär regression erhålls resultaten i tabell 14. Analysen är gjord så att varje odlares specifika energiförbrukning är den variabel som förklaras. Andelen av odlarens areal som används för odling av olika växter och/eller andelen av arealen av olika material utgör de förklarande variablerna. På detta sätt viktas alla odlare lika, oberoende av odlingens storlek. Tabell 14. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp / material Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong 0,30 ± 0,16 0,28 ± 0,16 Tomat - lång säsong - obelyst 0,45 ± 0,03 0,41 ± 0,03 Tomat - lång säsong - belyst 0,68 ± 0,08 0,63 ± 0,08 Gurka - kort säsong 0,10 ± 0,05 0,07 ± 0,05 Gurka - lång säsong - obelyst 0,29 ± 0,05 0,27 ± 0,05 Gurka - lång säsong - belyst 0,36 ± 0,15 0,28 ± 0,15 Paprika 0,42 ± 0,12 0,39 ± 0,12 Prydn.v. 0,22 ± 0,05 0,19 ± 0,05 Plantor (0,04 ± 0,10) (0,02 ± 0,10) Krukgrönsaker 0,42 ± 0,30 0,41 ± 0,29 Bär (0,09 ± 0,32) (0,03 ± 0,31) Glas 0,48 ± 0,04 0,10 ± 0,04 Skiva 0,37 ± 0,18 (0,14 ± 0,15) Plast 0,30 ± 0,03 I kolumn 2 anges specifika energiförbrukningen för olika växter. I kolumn 3 anges specifika energiförbrukningen för olika husmaterial. I kolumn 4 har växt och material analyserats samtidigt så att det värde som anges för

14 13 växterna gäller i plasthus medan odling i hus av annat material medför en ökning i energiförbrukningen enligt de tre sista raderna. Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabell 14 framgår att det finns en signifikant skillnad mellan energiåtgången vid odling av tomat och gurka oberoende av säsonglängd och belysning. Skillnaden kvarstår även när växthusmaterialet beaktas (kolumn 4). Skillnaden kan bero på att gurka tål högre luftfuktighet än tomat, vilket gör att ventilationsbehovet och därmed värmeförlusten är mindre. Skillnaden mellan plasthus och glashus är (0,18 ± 0,05) MWh/m 2, då dessa analyseras separat från odlingsväxt (kolumn 3). När material och odlingsväxt analyseras samtidigt (kolumn 4) sjunker skillnaden mellan glas och plast till (0,10 ± 0,04) MWh/m 2, men är fortfarande signifikant. Att skillnaden minskar när variablerna analyseras samtidigt torde bero på korrelationen mellan tomat och glas. Enligt tabell 13 odlas gurka nästan enbart i plasthus, medan tomat odlas i både plasthus och glashus. Den höga energiåtgången för glas jämfört med plast i kolumn tre av tabell 14 beror alltså delvis på att det i glashus odlas mycket tomat, vilken (enligt kolumn två) har högre energiåtgång, delvis (enligt kolumn fyra) på att glashus som sådana faktiskt har högre energiförbrukning än plasthus. Att plasthus har lägre energiförbrukning beror dels på att de är tätare, dels på att de har bättre värmeisolerande förmåga (dubbla plastskikt med luft mellan). De båda analysmetoderna ger ganska lika resultat. Om man t.ex. beräknar energiåtgången vid odling av tomat under lång säsong och utan belysning, blir värdet i glashus med multivariat analys (0,51 ± 0,05) MWh/m 2 och med analys av homogena odlingar (0,51 ± 0,06) MWh/m 2. I plasthus blir motsvarande värden (0,41 ± 0,03) MWh/m 2 och (0,39 ± 0,04) MWh/m 2. Om man räknar ett genomsnittligt värde för hela ursprungliga datamaterialet genom att dividera totala energiförbrukningen med totala arealen (enligt material) får man värdet 0,41 MWh/m 2. Om man använder data efter en första rensning av misstänkta eller säkerställda fel, blir resultatet med samma beräkningssätt 0,38 MWh/m 2. Eliminering av några felaktigt överstora energiförbrukningar kan förklara denna skillnad. (Om beräkningen görs med areal enligt växt i stället för material blir motsvarande värden 0,40 respektive 0,38 MWh/m 2.) Om, utöver den första sållningen av felaktiga värden, även odlingar med noll angiven energiförbrukning eller olika areal enligt växt och material elimineras (så som gjorts för beräkning av tabell 13 och 14) blir medeltalet 0,41 MWh/m 2. Eliminering av nollvärden för energin förklarar sannolikt skillnaden till värdet 0,38 MWh/m 2. Vilketdera värdet som är mer korrekt är svårt att bedöma eftersom alla nollvärden inte nödvändigtvis är felaktiga. Värdet 0,41 MWh/m 2 erhålls också som regressionskoefficient i figur 1, vilket kunde förväntas. Det arealviktade medeltalet 0,37 MWh/m 2 i sista raden av tabell 11 skiljer sig från detta genom att det gäller endast homogena odlingar. Att här finns en skillnad kan tyda på att sållningen som krävs för denna analysmetod ger en viss systematisk snedvridning av materialet. Att sållningen gav upphov till en viss snedvridning åtminstone storleksmässigt konstaterades redan tidigare.

15 Elförbrukning [MWh] 14 Om man beräknar ett medeltal där varje odling ges samma vikt, oberoende av storlek, blir medeltalet för felsållade och nollfiltrerade odlingar, dvs. de 372 odlingarna i figur 1 och 2, (0,35 ± 0,02) MWh/m 2. Medeltalet i kolumn sju i tabell 13 är beräknat på samma sätt, men endast för homogena odlingar, och har värdet (0,32 ± 0,03) MWh/m 2. Att dessa båda värden är mindre än de andra ovan angivna kan tolkas så att små odlingar generellt har lägre specifik energiförbrukning, eventuellt beroende på kortare genomsnittlig säsong. Arealspecifik elförbrukning Elförbrukning och areal för 372 odlingar (filtrerade som i föregående avsnitt) visas i figur 3. Där finns en klar tudelning mellan belysta odlingar och icke-belysta odlingar. Regressionslinjen för alla dessa odlingar (y = 0,23x) faller ungefär mitt mellan dessa grupperingar och ger därför inte värst relevant information. De röda kvadraterna i figuren representerar homogena belysta tomatodlingar och faller som väntat längs den kurva som bildas av odlingar med högsta specifika elförbrukningen. De övriga punkterna längs denna kurva kan antas vara belysta odlingar med andra eller flera växter, belysta odlingar med flera material samt odlingar som huvudsakligen, men inte helt, är belysta. y = 0,64x y = 0,23x Areal [m 2 ] Figur 3. Elförbrukning och areal för 372 odlare (blåa kors) och för homogena belysta tomatodlingar (röda kvadrater). Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Då man gör en motsvarande analys som för bränsleenergiförbrukningen får man resultaten i tabell 15 och 16. Tabell 15, för homogena odlingar, visar att för de flesta växter och odlingstyper är elförbrukningen praktiskt taget noll, endast för belysta tomat- och gurkodlingar samt krukgrönsaker finns en betydande elförbrukning. De senare två är dock statistiskt otillförlitliga eftersom de baseras på en enda odling vardera och har utelämnats ur

16 15 tabellen. Det enda värdet av betydelse i tabellen är värdet för belysta tomatodlingar, vilket med användning av 95 % konfidensintervall ger en arealspecifik elförbrukning om (0,67 ± 0,21) MWh/m 2. Med multivariat metod erhålls värdena i tabell 16, vilka visar att belysta gurk- och tomatodlingar har de högsta specifika elförbrukningarna. Värdet för krukgrönsaker är inte jämförbart med dessa eftersom det gäller alla odlingar, även obelysta. Det finns en signifikant skillnad mellan gurka (0,88 ± 0,09) MWh/m 2 och tomat (0,67 ± 0,05) MWh/m 2. Skillnaden torde bero på större genomsnittlig belysningseffekt i gurkodlingar. Tabell 15. Arealspecifik elenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus med ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik elförbrukning [MWh/m El ] [m 2 per odlare arealviktat ] [MWh] medeltal st.avv. medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,02 0,09 0,03 Tomat - lång säsong - belyst ,67 0,31 0,65 Gurka - kort säsong ,00 0,00 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst ,00 0,01 0,00 Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,00 0,00 0,00 Prydnadsväxter ,03 0,10 0,04 Plantor ,00 0,00 0,00 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Tabell 16. Arealspecifik elenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp Specifik elförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong (0,00 ± 0,10) Tomat - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,02) Tomat - lång säsong - belyst 0,67 ± 0,05 Gurka - kort säsong (0,00 ± 0,03) Gurka - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,03) Gurka - lång säsong - belyst 0,88 ± 0,09 Paprika (-0,02 ± 0,07) Prydn.v. (0,03 ± 0,03) Plantor (0,00 ± 0,06) Krukgrönsaker 0,22 ± 0,18 Bär (0,00 ± 0,19) Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabellerna samt figur 4 ses att elförbrukningen för belysta tomatodlingar är ungefär lika stor som värmeförbrukningen. För belysta gurkodlingar är elförbrukningen 2,5 gånger så stor som värmeförbrukningen. Den högre andelen el vid gurkodling beror både på att

17 16 elförbrukningen är större än för tomat och att värmeenergiförbrukningen är mindre än för tomat. MWh/m 2 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Arealspecifik energiförbrukning bränsle el Figur 4. Arealspecifik energiförbrukning. Data baserade på multivariat analys (tabell 14 och 16). Skördespecifik energiförbrukning och energikostnad Ur energieffektivitetssynpunkt är det intressantaste måttet den skördespecifika energiförbrukningen, dvs. energiåtgången per kg skörd. En direkt beräkning av detta värde är möjlig bara för helt homogena odlingar, dvs. de odlingar som är beskrivna i tabellerna 13 och 15 ovan. För dessa odlingar erhålls skördespecifik bränsleenergiförbrukning enligt tabell 17 och skördespecifik elförbrukning enligt tabell 18. Tabell 17. Skördespecifik bränsleenergiförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik bränsleförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,1 6,4 14,1 ± 1,3 13,7 Tomat - lång säsong - belyst ,1 5,1 11,1 ± 3,3 10,1 Gurka - kort säsong ,7 1,9 4,7 ± 0,7 4,2 Gurka - lång säsong - obelyst ,1 9,4 11,1 ± 3,2 9,5 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats.

18 17 Tabell 18. Skördespecifik elförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] El [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik elförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,5 2,4 0,5 ± 0,5 0,8 Tomat - lång säsong - belyst ,3 4,1 10,3 ± 2,7 10,5 Gurka - kort säsong ,0 0,1 0,0 ± 0,1 0,0 Gurka - lång säsong - obelyst ,2 0,5 0,2 ± 0,2 0,1 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats. En fullständigare tabell erhålls genom att kombinera data om arealspecifik skörd (tabell 12) och arealspecifik energiförbrukning (tabell 14 och 16). Detta ger värden enligt tabell 19 och figur 5. Tabell 19. Skördespecifik energiförbrukning Skördespecifik energiförbrukning Växt och odlingstyp [kwh/kg] bränsle el totalt Tomat - kort säsong 9,9 ± 5,7 (0,1 ± 3,2) 10,0 ± 6,6 Tomat - lång säsong - obelyst 14,3 ± 1,0 (0,4 ± 0,5) 14,8 ± 1,1 Tomat - lång säsong - belyst 10,7 ± 1,3 10,4 ± 0,9 21,1 ± 1,6 Gurka - kort säsong 4,8 ± 2,6 (0,0 ± 1,5) 4,8 ± 3,0 Gurka - lång säsong - obelyst 9,2 ± 1,6 (0,2 ± 0,9) 9,5 ± 1,8 Gurka - lång säsong - belyst 3,0 ± 1,2 7,4 ± 0,8 10,4 ± 1,5 Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). 25,0 Skördespecifik energiförbrukning 20,0 kwh/kg 15,0 10,0 5,0 el bränsle 0,0 Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 5. Skördespecifik energiförbrukning Av tabell 19 och figur 5 framgår att tomat kräver mer energi per kg än gurka. Det beror på att energiförbrukningen per kvadratmeter är högre vid tomatodling och, för belysta odlingar, på att skörden per kvadratmeter är lägre än för gurka.

19 18 Som ses i tabell 19 är bränsleenergiförbrukningen vid obelyst odling med lång säsong 14,3 kwh/kg för tomat och 9,2 kwh/kg för gurka. Eftersom energiinnehållet i ett kg olja är drygt elva kwh kan man konstatera att både gurka och tomat är värda, om inte sin vikt i guld, så i alla fall ungefär sin vikt i olja. På motsvarande sätt kan man säga att en odlare med biobränslepanna förädlar ett drygt ämbar torv (elva liter) eller knappa två ämbar flis (18 liter) till ett kg tomat. Också energikostnaden per kg skörd är naturligtvis av intresse. Beräkning av energikostnaden är dock vansklig eftersom speciellt tungoljepriset flukturerar betydligt. Beräkningen kan därför på sin höjd betraktas som indikativ och riskerar att snabbt bli föråldrad. Med ett tungoljepris om 50 euro/mwh (lite under medelpriset 2010), biobränslepris om 15 euro/mwh och elpris om 100 euro/mwh kan värdena i tabell 19 omvandlas till energikostnader per kg skörd som i tabell 20 och figur 6. När man jämför dessa värden med odlarpriset på tomat inser man näringens sårbarhet för energiprisökningar. Tabell 20. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el Växt och odlingstyp Energikostnad [euro/kg] värmeenergi olja torv elenergi Tomat - kort säsong 0,50 0,15 0,01 Tomat - lång säsong - obelyst 0,72 0,22 0,04 Tomat - lång säsong - belyst 0,53 0,16 1,04 Gurka - kort säsong 0,24 0,07 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst 0,46 0,14 0,02 Gurka - lång säsong - belyst 0,15 0,05 0,74 Energikostnad euro/kg 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 olja (merkostnad) fastbränsle el Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 6. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el. Oljedelen anger merkostnaden för olja jämfört med fastbränsle (torv).

20 19 ENERGIEFFEKTIVA VÄXTHUS 2015 Växthusenkätundersökning Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Daniel Sjöholm Yrkeshögskolan Novia Enheten för Forskning Och Utveckling

21 20 Innehållsförteckning 1. Nulägesanalys av växthusbranschen Allmänt om enkätundersökningen Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätutskick Problem Sammanställning och analyser av enkätsvar Enkät A, fråga 6: Har ni planer på/intresse av att byta tak- eller väggmaterial? Enkät A, fråga 7: Har ni planer på att göra anskaffningar/ändringar i belysning, t.ex. skaffa LED-belysning? Enkät A, fråga 8: Om ni inte har gardiner, finns det intresse av att skaffa sådana? Enkät A, fråga 9, del 1(2): Om ni inte har en fastbränsleanläggning finns det planer för en sådan? Enkät A, fråga 9, del 2(2): Finns det intresse för en kurs i vad man skall ta i beaktande vid anskaffning av en fastbränsleanläggning? Enkät A, fråga 10: Vad har ni för planer och utvecklingsförslag angående belysningen? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 11: Har ni utvecklingsidéer och tips om hur man skall göra växthus energieffektivare? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 12: Vilka är era framtidsutsikter och -planer? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 13: Ange gärna era kontaktuppgifter (frivilligt) Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för A) eventuella utvecklingsprojekt? Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för B) kompletterande förfrågningar? Svarsprocenter BILAGA 1... BILAGA 2... BILAGA 3...

22 21 1. Nulägesanalys av växthusbranschen I projektets första skede har en nulägesanalys av växthusbranschen genomförts i landskapet Österbotten. I nulägesanalysen har följande undersökts: Landskapets växthusodlingsareal, odlare, produktionsriktningar samt utvecklingstrenderna i branschen. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal samt vilka mätare som lämpar sig för att mäta energieffektivitet. Växthustyperna i bruk och jämförelser av deras energiförbrukning. Växthusens nuvarande energihushållning och framtidsutsikter. Växthusodlingens energikostnadsfördelning enligt vilken det är möjligt att skapa olika kalkyler för att kunna planera en förbättring av energieffektiviteten i växthus. Aktörerna som arbetat med nulägesanalysen har varit Mats Borg och Daniel Sjöholm, Yrkeshögskolan Novia och Ingmar Bäckström, Svenska lantbrukssällskapens förbund. Mats Borg har bl.a. analyserat statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och har i en egen rapport presenterat analyser av statistiken. Ingmar Bäckström har i sin tur redogjort för bl.a. olika växthustyper i bruk och jämfört deras energiförbrukning samt beskrivit de vanligaste panntyperna och uppvärmningsteknikerna inom växthusbranschen. Bäckströms arbete presenteras även i en annan rapport. I den här rapporten kommer det att redogöras för hur enkätundersökningen har genomförts men också för utförda analyser och slutsatser av den kvalitativa datan, dvs. enkät A, frågorna Analyserna av de kvantitativa frågorna (enkät A, frågorna 1 5 och enkät B, frågorna 1 19) kommer att presenteras i en annan rapport skriven av Mats Borg Allmänt om enkätundersökningen Yrkeshögskolan Novia har utarbetat en enkätundersökning vilken har utgjort grunden för en nulägesanalys av växthusbranschen. Enkätundersökningens och -utskickets omfattning presenteras längre fram i rapporten. Genom enkätundersökningen hoppades vi få svar på åtminstone följande: Växthusodlingsarealer, odlare, produktionsinriktningar. Utvecklingstrenderna inom branschen. Växthusodlarnas framtidsutsikter, planer och tips på hur man kunde göra växthusen energieffektivare. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal. Växthusodlarnas uppvärmningsteknik, energi- och bränslefördelning samt bränslemängd.

23 22 Mats Borg, Kristian Blomqvist och Daniel Sjöholm vid Yrkeshögskolan Novia har tillsammans utarbetat frågorna för enkätundersökningen. När de preliminära versionerna av enkäterna och följebrevet färdigställts, skickades de ut till projektets samtliga samarbetspartners (Martens trädgårdsstiftelse, Svenska lantbrukssällskapens förbund och Merinova) för kommentarer och eventuella korrigeringsförslag. Två växthusföretagare ombads även läsa igenom enkäterna och ge kommentarer. Två skogsenergiexperter vid Kustens skogscentral kontaktades också angående enkätundersökningen och erbjöds att ge förslag på tänkbara fastbränslerelaterade energifrågor. Korrigeringsförslag och kommentarer erhölls och de slutgiltiga versionerna av enkäterna och följebrev kunde färdigställas Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätundersökningen delades in i två olika enkäter, A och B. Enkät A innehöll frågor om bl.a. bränsle- och energifördelning, olika förbrukningar, planer, utvecklingsidéer och kontaktuppgifter. Alla växthusodlare erhöll ett exemplar av enkät A. Enkät B innehöll växthusspecifika frågor som t.ex. växthustyp, -material, -position, -areal, odlingssäsongens längd, snittskörd, uppvärmningstemperaturinställningar och automationssystem. Ett problem var att ingen hade information om hur många växthus varje växthusodlare hade, vilket resulterade i att vi inte visste hur många B enkäter som skulle bifogas till var och en. Lösningen blev att det bifogades fem exemplar av enkät B till varje odlare samt att en webbsida öppnades, varifrån man kunde printa ut fler enkäter vid behov. Det fanns även möjlighet att på samma sida printa ut det övriga enkätmaterialet om så önskades. Enkätmaterialet fanns tillgängligt på språken svenska och finska. Växthusodlarna erhöll också ett följebrev där bl.a. information om projektet, syftet, finansiärer, samarbetspartners och ifyllnadsanvisningar presenterades. Det utskickade följebrevet finns till påseende i bilaga 1, enkät A i bilaga 2 och enkät B i bilaga 3 i slutet av denna rapport Enkätutskick Enkätutskicket utfördes i samarbete med Österbottens Svenska lantbrukssällskap - Proagria (ÖSP), där främst trädgårdsrådgivare Jenny Forsström fungerade som kontaktperson. ÖSP har ett växthusodlarregister till sitt förfogande vilket man bl.a. använder vid utskick av material och undersökningar. Registret innehåller uppgifter från år 2009 och omfattar totalt 394 växthusodlare från kommunerna Kaskö, Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vörå-Maxmo, Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad och Kronoby. Ur registret framgår odlarens/företagets namn, näradress och postadress samt vilken kommun odlaren befinner sig i. Enligt registret är majoriteten av växthusodlarna i Österbotten belägna i Närpes.

24 23 ÖSP skickar årligen ut en trädgårdsundersökning till växthusodlarna, där man utreder växthusförändringar, odlingsväxter, växtunderlag och energiförbrukningar. ÖSP kontaktades och informerades om vårt projekt och en överenskommelse gjordes så att vi fick tillåtelse att bifoga vårt enkätmaterial tillsammans med deras utskick. Villkoren var att de skulle få tillgång till våra rapporter och att vi endast skulle ha ett svarskuvert vilket skulle adresseras till ÖSP. Den överlämnades enkätmaterialet till Forsström för utskick. ÖSP skötte om postningen på egen hand utan Novias inblandning. Enkätundersökningen postades till 387 svenskspråkiga och 7 finskspråkiga växthusodlare (totalt 394 odlare). Sista inlämningsdag för enkätundersökningarna var den Problem När enkätsvaren anlände till ÖSP öppnades svarskuverten och vår undersökning sorterades ur och förmedlades senare till Novia i flera omgångar. När enkäterna anlände hade A och B enkäterna från samma växthusodlare sorterats i skilda högar, vilket medförde problem. För att möjliggöra sammanställningar och analyser av enkätsvaren såsom planerat måste det klargöras vilka enkäter som tillhörde vilken odlare. Genom att jämföra de totala och växthusspecifika arealerna mellan A och B enkäterna, handstilar, penntyper och andra iögonfallande mönster kunde 131 växthusodlares (78,4 %) A och B enkäter verifieras. Tio (6,0 %) ifyllda A enkäter utan matchande B enkäter och 26 (15,6 %) ifyllda B enkäter utan matchande A enkäter konstaterades. Detta var ett mycket tidsödande detektivarbete. Eftersom ett sorteringsmissförstånd inträffat kan man inte vara 100 % säker på att någon av A och B enkäterna är rätt ihoppusslade. Lärdomen av detta är att man alltid skall stansa ihop pappren när man skickar ut undersökningar eller öppna svarskuverten själv Sammanställning och analyser av enkätsvar Alla växthusodlare som svarat på enkätundersökningen har tilldelats ett löpande nummer och alla B enkäter dvs. växthusen har tilldelats en bokstav vartefter svaren matats in i en Exceltabell. Exempel: den fjärde växthusodlaren som har matats in i tabellen har tilldelats nummer fyra. Denne har totalt fyllt i fem B enkäter vilket betyder att växthusen har tilldelats bokstäverna A, B, C, D och E. Följande odlare har tilldelats nummer fem och denne har tre växthus vilket betyder att de tilldelats bokstäverna A, B och C osv. Alla enkätsvarsblanketter (A och B enkäter) av samma uppgiftslämnare har matats in på en egen rad i samma Exceltabell. A och B enkäterna har sedan delats in i olika kategorier med hjälp av olika

25 24 kodnummer 1 4 och en färg. Detta för att kunna urskilja vilka odlare som enbart lämnat in A eller B enkäter, samt för att visa hur stor sannolikheten är att A och B enkäterna är skrivna av samma växthusodlare. De enkäter som har konstaterats vara skrivna av samma odlare och där växthusens totalarealer överensstämmer har fått kodnummer 1 och färgen turkos. I vissa fall matchar A och B enkäter varandra till en del, dvs. vissa oklarheter förekommer, t.ex. att totalarealen inte överensstämmer mellan A och B enkäterna men handstilarna är identiska. Här är då sannolikheten för att de inte är skrivna av samma växthusodlare större. Denna kategori har markerats med kodnummer 2 och färgen lila. Om endast B enkäter har hittats men inga motsvarande A enkäter, så har de tilldelats kodnummer 3 och färgen mörkblå. Slutligen där B enkäter saknas och endast A enkäter hittats så har dessa tilldelats kodnummer 4 och färgen orange. Kodnumren finns i kolumnen längst till vänster i Exceltabellen och kan användas vid t.ex. filtrering av data. Kolumnerna odlare, växthus och odlarnummer har färgats med någon av de ovannämnda färgerna. Figur 1 och 2 nedan visar exempel på hur delar av Exceltabellen är uppbyggd. Figur 1. Enkätsvarssammanställningens uppbyggnad i en Exceltabell. Längst till vänster finns kodnummern och de tre följande kolumnerna visar odlare (A-enkätraden), växthus (B-enkätraderna) och den löpande odlarnummern. Observera de olika färgerna på bilden, mörkblå, lila och turkos. Alla enkätsvar (enkät A & B) är samlade i samma Exceltabell, vilket underlättar analys och sökning av data. Efter kolumnen odlarnummer följer frågorna 1 14, enkät A, och sedan frågorna 1 19, enkät B.

26 25 Figur 2. Ett exempel på hur en del av enkätsvarssammanställningen är uppbyggd, enkät B. I kolumnen odlare finns den samma löpande odlarnummern som i figur 1 och i kolumnen växthus finns bokstäverna för antalet växthus. Efter dessa två kolumner följer alla enkätsvar för frågorna 1 19, enkät B. I enkätundersökningen var det även planerat att utreda odlingsväxterna och snittskörden (kg/m 2 ) för tomat, gurka och paprika. Tyvärr hade frågan om odlingsväxterna slarvats bort på B enkäterna, trots noggranna kontroller av flertalet personer. Frågan om snittskördens storlek per m 2 fanns däremot med på B enkäten. Några få växthusodlare har ändå automatiskt angett odlingsväxten när man fyllt i snittskörden. För att försöka utreda odlingsväxterna för övriga växthusodlare jämfördes enkätsvarsdata med Tike-data (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och utgående från detta kunde odlingsväxterna bestämmas för många växthusodlare. Trots detta var det inte möjligt att bestämma odlingsväxterna för alla växthusodlares växthus av olika orsaker. Tio växthusodlare som inte kunde hittas i Tike hade däremot gett sina kontaktuppgifter i enkäterna. Dessa odlare kontaktades per telefon och intervjuades. Odlingsväxterna erhölls av samtliga tio odlare.

27 26 Sammanfattningsvis har 82 växthusodlares odlingsväxter bestämts (49,1 %). I detta antal ingår också de odlare som redan hade antecknat odlingsväxterna i enkäterna. För 29 växthusodlare (17,4 %) har det inte varit möjligt att bestämma odlingsväxten trots att snittskörden varit given. Detta av flera olika orsaker t.ex. de givna växthusarealerna har inte verifierats i Tike-databasen eller kontaktuppgifter till odlarna saknas. Totalt har 56 växthusodlare (33,5 %) valt att lämna snittskörden oifylld vilket betyder att det även saknas information om odlingsväxterna. Figur 3 nedanför visar exempel på hur odlingsväxterna och snittskördens storlek har presenterats i Exceltabellen. Figur 3. Ett exempel på hur snittskörd och odlingsväxt presenteras i Exceltabellen. De fyra första kolumnerna visar vad odlarna har svarat, övrigt innebär att odlingsväxten är okänd men snittskörden känd. De tre kolumnerna längst till höger visar de bestämda odlingsväxterna. Data med gul fyllningsfärg innebär att växten har bestämts med hjälp av Tike-databasen. Blå färg innebär att växthusodlaren har blivit intervjuad per telefon och röd färg att odlingsväxten inte har varit möjlig att bestämma. Dock har en gissning gjorts utgående från de data man gett i enkätsvaren. Ingen fyllningsfärg innebär att odlaren själv har fyllt i odlingsväxterna. Totalt erhölls enkäter av 167 växthusodlare (utskick till 394), vilket blev en svarsprocent på 42,4 %. Nedan följer sammanställningar och analyser av enkät A, frågorna 6 14, dvs. de kvalitativa resultaten. De övriga frågorna presenteras i en annan rapport.

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

LABORATIONER. Det finns en introduktionsfilm till Minitab på http://www.screencast.com/t/izls2cuwl.

LABORATIONER. Det finns en introduktionsfilm till Minitab på http://www.screencast.com/t/izls2cuwl. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Matematik och Matematisk Statistik Statistiska Metoder 5MS010, 7.5 hp Kadri Meister Rafael Björk LABORATIONER Detta dokument innehåller beskrivningar av de tre laborationerna

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

ÖSTERBOTTENS FÖRBUND. www.obotnia.fi facebook.com/obotnia

ÖSTERBOTTENS FÖRBUND. www.obotnia.fi facebook.com/obotnia ÖSTERBOTTENS FÖRBUND ENERGIKUSTEN En klimatstrategii för Österbotten www.obotnia.fi facebook.com/obotnia Internationellt FN:s klimatkonvention (UNFCCC) från1994 (ny klimatkonvention träder i kraft 2020)

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet

Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet Version 1.0 Handledning Den här handledningen ska fungera som ett stöd för dig som är kontaktperson vid inrapportering av data till Skåneinitiativet.

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Svensk växthusproduktion av tomater

Svensk växthusproduktion av tomater Svensk växthusproduktion av tomater Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter Konkurrensen i de olika leden från producent till konsument fungerar över lag bra och tycks i varje fall inte verka till nackdel

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2013 Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Handledare: Jonathan Fagerström Kurs: Introduktion till ingenjörsarbete, 7.5 HP Sammanfattning Apoidea beställde en undersökning av olika

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Säsongrensning i tidsserier.

Säsongrensning i tidsserier. Senast ändrad 200-03-23. Säsongrensning i tidsserier. Kompletterande text till kapitel.5 i Tamhane och Dunlop. Inledning. Syftet med säsongrensning är att dela upp en tidsserie i en trend u t, en säsongkomponent

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET

VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET Innehåll 1 Allmänt om tillämpningen... 3 1.1 Krav på maskinvara... 3 1.2 Användarrättigheter och inloggningsalternativ...

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-05-29 Tid:

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 538037 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bö 36:20 Husnummer 1 Adress Jakobsdalsgatan 44

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Handbok. Handbok för inrapporteringsverktyget NEON

Handbok. Handbok för inrapporteringsverktyget NEON Handbok Handbok för inrapporteringsverktyget NEON Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Denna skrift är framtagen för att underlätta rapportering

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 468925 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Näset 125:2 Husnummer 1 Adress Södra Breviksvägen

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET. UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Nordiskt frågeformulär om säkerhet på arbetsplatsen. Webbenkät utvecklad av Stilit AB

Nordiskt frågeformulär om säkerhet på arbetsplatsen. Webbenkät utvecklad av Stilit AB Nordiskt frågeformulär om säkerhet på arbetsplatsen Webbenkät utvecklad av Stilit AB Bakgrund Detta dokument innehåller en snabb instruktion för att på ett enkelt sätt komma igång med NOSACQ-50 enkätundersökningen.

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp System för användning av solenergi för spannmålstorkning Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp På årsbasis varierar solinstrålningen mellan 900-1000 kwh per m 2 horisontell

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras.

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras. Energibesparing i växthus Flik 5:1 tekniska möjligheter 211 Tillväxt Trädgård Vattenburen värme I växthus finns det lätt flera hundra meter matningsrör och i större företag blir det lätt en kilometer.

Läs mer

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4)

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4) Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 466806 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Ale Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kollanda 1:19 Husnummer 1 Adress Kollanda 460 Prefix

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer