Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2"

Transkript

1

2 1 Rapporter Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten... 2 Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Analys av svar i enkätundersökning riktad till växthusodlare i Österbotten odlingsåret

3 2 Analys av data från Tike om växthusodling i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten Reviderad version Mats Borg Yrkeshögskolan Novia

4 3 Bakgrund Projektet Energieffektiva växthus 2015 har som mål att hitta nya energieffektiva lösningar för växthusbranschen. Projektets målområde är landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Projektet finansieras av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland , Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Finansiering beviljades av Österbottens och Södra Österbottens ELY-centraler. I första delen av projektet undersöks nuläget i växthusbranschen. Detta görs bland annat genom att analysera statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och en inom projektet genomförd enkätundersökning. I denna rapport presenteras statistik baserad på data från Tike. Datamaterialets omfattning För nedan presenterade analys av växthusnäringen i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten beställdes datamaterial från Tike. Materialet baseras på odlarenkäter från åren 2005 och En enkätundersökning har också gjorts år 2010, men den statistiken fanns inte tillgänglig när materialet beställdes och finns därför inte med i denna rapport. Materialet är anonymiserat genom att varje odlare givits ett nummer. Utöver detta anges också odlarens kommun och ELY-central. ELY-centralområdet Österbotten omfattar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten medan ELY-centralområdet Södra Österbotten motsvarar landskapet Södra Österbotten. Materialet omfattar data om energianvändning (bränslekälla och mängd samt elförbrukning) areal av olika täckmaterial (plast, glas samt flerskiktsskiva specificerat separat för lång och kort säsong) areal enligt växthusets ålder (specificerat separat för lång och kort säsong) areal för olika odlingsväxter (specificerat separat enligt belyst och icke-belyst odling för tomat, gurka, paprika och utan sådan specifikation för krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter) skörd (endast för tomat, gurka och paprika). I enkäten 2005 frågades enbart om växthusets ålder medan övriga data efterfrågades Genom odlarnumret kan data från de båda åren kombineras. Antalet odlare i materialet är 444 (2008). För energi- och skördestatistiken görs en filtrering av data så att odlare med misstänkta eller säkerställda fel i uppgifterna inte tas med i beräkningarna. Antalet odlare som därmed utesluts är elva stycken.

5 4 Areal Totala arealen beräknad enligt täckmaterial (1,39 milj. m 2 enligt data från 2008) och enligt ålder (1,08 milj. m 2 enligt data från 2005) överensstämmer inte. Detta beror troligen till stor del på de växthus som byggts efter Även ickekompletta data från 2005 kan ligga bakom skillnaden. P.g.a. den stora skillnaden gjordes ingen fortsatt analys baserad på ålder. När man jämför totala arealen enligt täckmaterial (1,39 milj. m ) och enligt odlingsväxt (1,42 milj. m ) är skillnaden mindre (c. 2 %). För 398 odlare av 444 är uppgifterna identiska. I de 26 fall där arealen enligt växt är större än arealen enligt täckmaterial kan skillnaden bero på att två olika växter odlats efter varandra under samma år. För sex odlare saknas uppgift om odlingsväxt medan för 14 är summan av arealen för olika odlingsväxter mindre än totala arealen enligt täckmaterial. Det kan här handla om odlingsväxter som inte funnits med i statistiken eller felaktiga data. För grundläggande statistik om antal odlare och total växthusareal (tabell 1 3) används data enligt täckmaterial. Grundläggande statistik om odlingsväxter (tabell 4 7) baseras på data enligt växt. Den totala arealen i det undersökta materialet, c. 140 ha, kan jämföras med den totala växthusarealen i Finland vilken år 2010 uppgick till 435 ha. Täckmaterial och säsonglängd I datamaterialet har varje odlare angett hur stor växthusareal som är av olika täckmaterial (plast, glas eller flerskiktsskiva) och detta separat för växthus som används för kort (< 7 månader) respektive lång (>7 månader) säsong. Det finns inte möjlighet att ange flera täckmaterial för samma areal. Växthus där t.ex. sidorna är av skiva och taket är av glas kan man anta att klassificerats enligt huvudmaterialet, dvs. takets material. Största delen av arealen (88 %) används för odling under lång säsong. Plast är det vanligaste täckmaterialet både totalt sett (51 %) och speciellt i hus som används under kort säsong (68 %). Tabell 1. Areal av olika material 2008 Material Lång säsong Kort säsong Totalt [m 2 ] [m 2 ] [m 2 ] Andel Plast % Glas % Skiva % Totalt % Andel 88 % 12 % 100 %

6 5 Ort I tabell 2 anges antal odlare och växthusareal i olika kommuner och landskap. Av tabellen framgår att växthusarealen finns främst i landskapet Österbotten (82 %) och i detta landskap i kommunerna Närpes (62 %), Korsnäs (9 %) och Malax (5 %). Tabell 2. Antal odlare och växthusareal i olika kommuner samt landskapsvis 2008 Kommun Landskap antal andel av areal andel av odlare odlarna [m 2 ] arealen Alajärvi Södra Österbotten 3 1 % % Halsua Mellersta Österbotten 1 0 % % Isojoki Södra Österbotten 3 1 % % Isokyrö Österbotten 2 0 % % Jakobstad Österbotten 2 0 % % Jalasjärvi Södra Österbotten 4 1 % % Kannus Mellersta Österbotten 2 0 % % Karijoki Södra Österbotten 2 0 % % Kaskö Österbotten 1 0 % % Kauhajoki Södra Österbotten 2 0 % % Kauhava Södra Österbotten 6 1 % % Karleby Mellersta Österbotten 4 1 % % Korsholm Österbotten 21 5 % % Korsnäs Österbotten % % Kristinestad Österbotten 16 4 % % Kronoby Österbotten 5 1 % % Kurikka Södra Österbotten 1 0 % % Laihia Österbotten 3 1 % % Lappo Södra Österbotten 2 0 % % Malax Österbotten 26 6 % % Nykarleby Österbotten 3 1 % % Närpes Österbotten % % Oravais Österbotten 1 0 % % Pedersöre Österbotten 2 0 % % Perho Mellersta Österbotten 1 0 % % Seinäjoki Södra Österbotten 7 2 % % Teuva Södra Österbotten 7 2 % % Toholampi Mellersta Österbotten 1 0 % % Vasa Österbotten 1 0 % % Veteli Mellersta Österbotten 2 0 % % Vimpeli Södra Österbotten 1 0 % % Vähäkyrö Österbotten 1 0 % % Vörå-Maxmo Österbotten 5 1 % % Ähtäri Södra Österbotten 1 0 % % Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Totalt % % 11 2 % % 39 9 % % % %

7 6 Storlek Växthusarealens storlek för olika odlare anges i tabell 3 utgående från uppgifterna om konstruktionsmaterial. Genomsnittliga storleken var 2950 m 2. Av statistiken framgår endast totalarealen av olika material och inte antalet växthus. För odlare med flera växthus utgör värdet i tabell 3 alltså den totala arealen. De enskilda växthusens faktiska storlek går inte att utläsa av statistiken. Tabell 3. Storleksfördelning för odlarens totala areal 2008 Odlingens Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt storlek [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % % % % % % % % % % > % % totalt % % Materialet i databasen anger om odlingen är belyst endast för odlingsväxterna tomat, gurka och paprika. De belysta odlingarna av dessa växter uppgår sammanlagt till m 2, varav m 2 tomat, m 2 gurka och 90 m 2 paprika. Storleksfördelningen för dessa framgår i tabell 4. Genomsnittsstorleken var 4960 m 2. Tabell 4. Storleksfördelning för belysta odlingar av tomat, gurka och paprika 2008 Odlingens storlek [m 2 ] Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Areal [m 2 ] Antal odlare Andel av odlarna Areal [m 2 ] Andel av arealen < % % % 0 0 % % % % % % % % % > % % totalt % % Växter Materialet omfattar information om arealen för tomat, gurka och paprika. Övriga växter är grupperade i kategorierna krukgrönsaker, bär, plantor och prydnadsväxter. I tabell 5 anges antal odlare och odlad areal för dessa grupper. Av tabellen framgår att tomat, gurka och prydnadsväxter är de största grupperna och utgör 94 % av arealen.

8 7 Som tidigare påpekats kan i vissa fall flera växter odlas samma år och samma växthusareal kan därför förekomma i flera rader i tabell 5. Totalarealen blir därför något (2 %) större än i tabell 2. Likaså blir totalsumman av antalet odlare större än i tabell 2 eftersom samma odlare ofta odlar flera växter. Man kan notera en klar skillnad mellan Österbotten och de övriga två landskapen. I Österbotten dominerar tomat medan i de andra är prydnadsväxter dominerande. Tabell 5. Antal odlare och areal av olika växter 2008 Växt antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat % % % % Gurka % % % % Paprika % % % % Prydnadsväxter % % % % Krukgrönsaker % % % % Bär % % % % Plantor % % % % Totalt % % % % För varje odlare beräknades vilken växttyp som upptog den största andelen av arealen och denna anges som huvudväxt i tabell 6. Tabell 6. Odlarens huvudväxt (arealmässigt) 2008 Huvudväxt Antal odlare Österbotten Södra Mellersta Österbotten Österbotten Totalt Tomat Gurka Paprika Prydnadsväxter Krukgrönsaker Bär Plantor Uppgifter saknas Totalt För tomat, gurka och paprika finns uppgifter om hur stor areal som är belyst. Däremot anges inte växtspecifikt hur stor areal som odlas lång (> 7 månader) respektive kort (< 7 månader) säsong. Säsongens längd finns dock angiven för växthus av olika material. Genom att, med visst manuellt pusslande, kombinera dessa data kan odlingssäsongens längd för tomat-, gurkoch paprikaodlingarna rätt väl fastslås. För c. 10 % av arealen måste ett visst mått av kvalificerad gissning till, t.ex. så att om en odlare odlar både tomat och prydnadsväxter och arealen i lång säsong är angiven men det inte går att utläsa vilkendera av växterna som odlas i lång säsong antas det att det är tomat. Resultatet redovisas i tabell 7. Andel av arealen avser här för ifrågavarande växt.

9 8 Tabell 7. Areal enligt säsongens längd och belysning för tomat, gurka och paprika 2008 Säsong och belysning antal odlare Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen Södra Österbotten antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Mellersta Österbotten areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare Totalt areal [m 2 ] andel av arealen Tomat - totalt % % % % Tomat - belyst % % % % Tomat - lång säsong % % % % Tomat - kort säsong % % % % Gurka - totalt % % % % Gurka - belyst % % % % Gurka - lång säsong % % % % Gurka - kort säsong % % % % Paprika - totalt % % % % Paprika - belyst % % % % Paprika - lång säsong % % % % Paprika - kort säsong % % % % Av tabell 7 framgår att tomat nästan uteslutande (99 %) odlas under lång säsong, medan gurka odlas både under kort (21 %) och lång säsong (79 %). Av tomatarealen är 27 % belyst och av gurkarealen 18 %. Paprika odlas uteslutande under lång säsong och belysning används endast marginellt. Energiförbrukning Datamaterialet anger förbrukning av el samt olika bränslen (inklusive fjärrvärme). Förbrukningen omvandlades till MWh enligt bränslets effektiva värmevärde. Av den totala energiåtgången är 74 % värmekällor och 26 % el. Av värmekällorna utgjorde tungoljan 55 % och bittorven 19 %. Tabell 8. Energiförbrukning 2008 Effektivt Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Energi värmevärde energi andel av energi andel av energi andel av energi andel av [MWh/enhet] mängd mängd mängd mängd [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin [MWh] energin Tungolja [kg] 0, % % % % Bittorv [m3] 1, % % % % Lättolja [l] 0, % % % % Fjärrvärme [MWh] % % % % Flytgas [kg] 0, % % % % Torvpellets [kg] 0, % % % % Flis [lös-m3] 0, % % % % Träpellets [kg] 0, % % % % Frästorv [lös-m3] 0, % % % % Kol [kg] 0, % % % % Åkerbränsle [lös-m3] 1, % % % % Ved [lös-m3] 0, % % % % Naturgas [kg] 0, % % % % Bränslen totalt % % % % Elenergi % % % % Energi totalt % % % % För varje odlare beräknades vilket bränsle som var huvudvärmekälla. Resultatet visas i tabell 9. Tungolja utgjorde huvudvärmekälla för hälften av odlarna och hälften av arealen. Lättolja utgjorde huvudvärmekälla för 27 % av odlarna och 15 % av arealen. Detta skall jämföras med att lättoljan stod för endast 6 % av årliga bränsleenergiförbrukningen. Orsaken är förmodligen att lättolja används som värmekälla i en förhållandevis stor andel av den areal som odlas under kort säsong samt i mindre anläggningar.

10 9 Tabell 9. Odlarnas huvudvärmekälla 2008 Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten Totalt Huvudbränsle antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen antal odlare areal [m 2 ] andel av arealen Tungolja % % % % Lättolja % % % % Bittorv % % % % Fjärrvärme % % % % Torvpellets % % % % Flis % % % % Träpellets % % % % Flytgas % % % % Frästorv % % % % Ved % % % % Kol % % % % Totalt % % % % Skörd Den totala skörden av tomat, gurka och paprika framgår av tabell 10. Som jämförelse har även inkluderats data för hela Finland från år Trots att åren är olika kan man konstatera att även ur ett nationellt perspektiv är tomatodlingen i Österbotten mycket betydande, c. 2/3 av de producerade tomaterna härstammar från denna region. Av gurkan produceras c. 1/3 i Österbotten. Tabell 10. Skörd 2008 samt för hela Finland 2010 Skörd [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] [kg] [kg/m 2 ] Tomat Gurka Paprika Tabell 11. Fördelning av arealspecifik skörd 2008 Skörd [kg/m2] Antal odlare Österbotten Tomat Andel av odlarna Areal [m2] Södra Österbotten Andel av arealen Skörd [kg/m2] Antal odlare Observera att klassindelningen är olika för olika växter. Mellersta Österbotten Gurka Andel av odlarna Areal [m2] Andel av arealen Totalt Skörd [kg/m2] Antal odlare Paprika Andel av odlarna Hela Finland (2010) Areal [m2] Andel av arealen % % % % % % % % % % % % % % % % % 90 0 % % % % % % % % % % % % % % % % 0 0 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % totalt % % totalt % % totalt % % Variationerna i specifik skörd (kg/m 2 ) mellan odlarna är stora, vilket framgår av tabell 11. Variationerna beror i hög grad på olikheter i säsongens längd och om belysning används. Datamaterialet omfattar för den enskilda odlaren endast total skörd, inte specificerat enligt belyst areal, samt areal i lång säsong respektive kort säsong. De flesta odlare odlar dock en given växt enligt bara ett av dessa alternativ. Genom att begränsa sig till dessa växtvis homogena odlingar, vilka för både tomat och gurka utgör 93 % av materialet, kan man räkna

11 Bränsleförbrukning [MWh] 10 ut skörden per areal för de olika odlingsalternativen. I tabell 12 visas specifik skörd separat för olika odlingsalternativ. Tabell 12. Specifik skörd 2008 för säsonglängdsmässigt och belysningsmässigt homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik skörd [kg/m 2 ] [m 2 Skörd [kg] per odlare arealviktat ] medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong ± 3 30 Tomat - lång säsong - obelyst ± 1 32 Tomat - lång säsong - belyst ± 6 66 Gurka - kort säsong ± 2 22 Gurka - lång säsong - obelyst ± 3 30 Gurka - lång säsong - belyst ± Arealspecifik energiförbrukning För beräkningarna av den arealspecifika energiförbrukningen görs först en sållning där odlare utan angiven bränsleförbrukning tas bort. I en del av dessa fall kan det vara fråga om korrekta data i form av hus med kort säsong och utan uppvärmning. Åtminstone i några fall, däribland några större odlingar, torde det vara fråga om ett datafel. I stället för att göra gissningar om i vilka fall det handlar om datafel elimineras alltså alla odlare med noll bränsleförbrukning från den fortsatta behandlingen. Likaså elimineras de odlare vars arealuppgift enligt material inte överensstämmer med arealuppgift enligt växt. Efter dessa båda sållningar återstår 372 odlare (av 444) och 112 hektar areal (av 139). Bränsleförbrukning mot areal för dessa visas i figur 1. I figur 2 visas den specifika bränsleförbrukningen mot arealen. y = 0,4126x Areal [m 2 ] Figur 1. Bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Det arealviktade medeltalet (riktningskoefficienten i figuren) är 0,41 MWh/m 2.

12 Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] 11 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Areal [m 2 ] Figur 2. Specifik bränsleförbrukning mot areal för 372 odlare. Axelvärdena på horisontella axeln och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Medeltalet av de olika odlarnas specifika bränsleförbrukning (genomsnittshöjden i figuren) är 0,35 MWh/m 2. Av figur 2 framgår att det finns en stor spridning i den specifika bränsleförbrukningen. På basen av det datamaterial som finns tillgängligt kan man försöka analysera i vilken mån variationerna hänger ihop med odlingsväxt, odlingstyp (belyst/obelyst, lång/kort säsong) och växthusmaterial. För varje odlare anges en total energiförbrukning och en total skörd av de olika växterna. Samma odlare kan ha både belyst och obelyst odling, både odling med kort och med lång säsong, flera växthus av olika material och flera olika växter. För att analysera hur dessa olika faktorer påverkar energiförbrukning och skörd måste man 1) välja ut homogena odlingar (endast en växt, ett husmaterial o s v) eller 2) använda multivariata metoder. Fördelen med det första alternativet är exakta samband, men nackdelen är en begränsning av materialet, vilket gör statistiken mindre tillförlitlig. Med multivariat analys kan hela materialet användas, men variabelsepareringen blir inte lika detaljerad. Materialet analyseras för jämförelsens skull med bägge metoderna. Med den första analysmetoden (homogena odlingar) kan endast odlare med en enda växt och ett enda växthusmaterial användas. Då återstår 208 odlare (av tidigare 372) och 41 hektar (av tidigare 112). Av talen framgår att denna sållning eliminerar i högre grad stora odlingar än små. När dessa kvarvarande odlingar analyseras erhålls resultatet i tabell 13. Analysen görs så att varje odlares specifika förbrukning beräknas först och sedan beräknas ett medeltal av dessa. De olika odlarna ges därmed, oberoende av odlingens storlek, samma vikt. I sista kolumnen finns som jämförelse ett arealviktat medeltal.

13 12 Tabell 13. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus av ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] [MWh] per odlare arealviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,43 0,17 0,43 ± 0,04 0,46 Tomat - lång säsong - obelyst - plast ,39 0,16 0,39 ± 0,04 0,42 Tomat - lång säsong - obelyst - glas ,51 0,16 0,51 ± 0,06 0,52 Tomat - lång säsong - belyst ,65 0,13 0,65 ± 0,09 0,63 Gurka - kort säsong ,09 0,05 0,09 ± 0,02 0,08 Gurka - lång säsong - obelyst ,29 0,17 0,29 ± 0,07 0,28 Gurka - lång säsong - obelyst - plast ,27 0,16 0,27 ± 0,06 0,26 Gurka - lång säsong - obelyst - glas Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,43 0,24 0,43 ± 0,22 0,42 Prydnadsväxter ,17 0,11 0,17 ± 0,05 0,21 Plantor ,05 0,02 0,05 ± 0,02 0,03 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,32 ± 0,03 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Av tabell 13 framgår att det finns betydande skillnader mellan olika odlingsväxter. Tomat och paprika har störst bränsleenergiförbrukning medan plantdrivning fordrar minst energi. Förklaringen till skillnaderna mellan olika växter torde främst ligga i säsongens längd. Med multivariat analys i form av multipel linjär regression erhålls resultaten i tabell 14. Analysen är gjord så att varje odlares specifika energiförbrukning är den variabel som förklaras. Andelen av odlarens areal som används för odling av olika växter och/eller andelen av arealen av olika material utgör de förklarande variablerna. På detta sätt viktas alla odlare lika, oberoende av odlingens storlek. Tabell 14. Arealspecifik bränsleenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp / material Specifik bränsleförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong 0,30 ± 0,16 0,28 ± 0,16 Tomat - lång säsong - obelyst 0,45 ± 0,03 0,41 ± 0,03 Tomat - lång säsong - belyst 0,68 ± 0,08 0,63 ± 0,08 Gurka - kort säsong 0,10 ± 0,05 0,07 ± 0,05 Gurka - lång säsong - obelyst 0,29 ± 0,05 0,27 ± 0,05 Gurka - lång säsong - belyst 0,36 ± 0,15 0,28 ± 0,15 Paprika 0,42 ± 0,12 0,39 ± 0,12 Prydn.v. 0,22 ± 0,05 0,19 ± 0,05 Plantor (0,04 ± 0,10) (0,02 ± 0,10) Krukgrönsaker 0,42 ± 0,30 0,41 ± 0,29 Bär (0,09 ± 0,32) (0,03 ± 0,31) Glas 0,48 ± 0,04 0,10 ± 0,04 Skiva 0,37 ± 0,18 (0,14 ± 0,15) Plast 0,30 ± 0,03 I kolumn 2 anges specifika energiförbrukningen för olika växter. I kolumn 3 anges specifika energiförbrukningen för olika husmaterial. I kolumn 4 har växt och material analyserats samtidigt så att det värde som anges för

14 13 växterna gäller i plasthus medan odling i hus av annat material medför en ökning i energiförbrukningen enligt de tre sista raderna. Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabell 14 framgår att det finns en signifikant skillnad mellan energiåtgången vid odling av tomat och gurka oberoende av säsonglängd och belysning. Skillnaden kvarstår även när växthusmaterialet beaktas (kolumn 4). Skillnaden kan bero på att gurka tål högre luftfuktighet än tomat, vilket gör att ventilationsbehovet och därmed värmeförlusten är mindre. Skillnaden mellan plasthus och glashus är (0,18 ± 0,05) MWh/m 2, då dessa analyseras separat från odlingsväxt (kolumn 3). När material och odlingsväxt analyseras samtidigt (kolumn 4) sjunker skillnaden mellan glas och plast till (0,10 ± 0,04) MWh/m 2, men är fortfarande signifikant. Att skillnaden minskar när variablerna analyseras samtidigt torde bero på korrelationen mellan tomat och glas. Enligt tabell 13 odlas gurka nästan enbart i plasthus, medan tomat odlas i både plasthus och glashus. Den höga energiåtgången för glas jämfört med plast i kolumn tre av tabell 14 beror alltså delvis på att det i glashus odlas mycket tomat, vilken (enligt kolumn två) har högre energiåtgång, delvis (enligt kolumn fyra) på att glashus som sådana faktiskt har högre energiförbrukning än plasthus. Att plasthus har lägre energiförbrukning beror dels på att de är tätare, dels på att de har bättre värmeisolerande förmåga (dubbla plastskikt med luft mellan). De båda analysmetoderna ger ganska lika resultat. Om man t.ex. beräknar energiåtgången vid odling av tomat under lång säsong och utan belysning, blir värdet i glashus med multivariat analys (0,51 ± 0,05) MWh/m 2 och med analys av homogena odlingar (0,51 ± 0,06) MWh/m 2. I plasthus blir motsvarande värden (0,41 ± 0,03) MWh/m 2 och (0,39 ± 0,04) MWh/m 2. Om man räknar ett genomsnittligt värde för hela ursprungliga datamaterialet genom att dividera totala energiförbrukningen med totala arealen (enligt material) får man värdet 0,41 MWh/m 2. Om man använder data efter en första rensning av misstänkta eller säkerställda fel, blir resultatet med samma beräkningssätt 0,38 MWh/m 2. Eliminering av några felaktigt överstora energiförbrukningar kan förklara denna skillnad. (Om beräkningen görs med areal enligt växt i stället för material blir motsvarande värden 0,40 respektive 0,38 MWh/m 2.) Om, utöver den första sållningen av felaktiga värden, även odlingar med noll angiven energiförbrukning eller olika areal enligt växt och material elimineras (så som gjorts för beräkning av tabell 13 och 14) blir medeltalet 0,41 MWh/m 2. Eliminering av nollvärden för energin förklarar sannolikt skillnaden till värdet 0,38 MWh/m 2. Vilketdera värdet som är mer korrekt är svårt att bedöma eftersom alla nollvärden inte nödvändigtvis är felaktiga. Värdet 0,41 MWh/m 2 erhålls också som regressionskoefficient i figur 1, vilket kunde förväntas. Det arealviktade medeltalet 0,37 MWh/m 2 i sista raden av tabell 11 skiljer sig från detta genom att det gäller endast homogena odlingar. Att här finns en skillnad kan tyda på att sållningen som krävs för denna analysmetod ger en viss systematisk snedvridning av materialet. Att sållningen gav upphov till en viss snedvridning åtminstone storleksmässigt konstaterades redan tidigare.

15 Elförbrukning [MWh] 14 Om man beräknar ett medeltal där varje odling ges samma vikt, oberoende av storlek, blir medeltalet för felsållade och nollfiltrerade odlingar, dvs. de 372 odlingarna i figur 1 och 2, (0,35 ± 0,02) MWh/m 2. Medeltalet i kolumn sju i tabell 13 är beräknat på samma sätt, men endast för homogena odlingar, och har värdet (0,32 ± 0,03) MWh/m 2. Att dessa båda värden är mindre än de andra ovan angivna kan tolkas så att små odlingar generellt har lägre specifik energiförbrukning, eventuellt beroende på kortare genomsnittlig säsong. Arealspecifik elförbrukning Elförbrukning och areal för 372 odlingar (filtrerade som i föregående avsnitt) visas i figur 3. Där finns en klar tudelning mellan belysta odlingar och icke-belysta odlingar. Regressionslinjen för alla dessa odlingar (y = 0,23x) faller ungefär mitt mellan dessa grupperingar och ger därför inte värst relevant information. De röda kvadraterna i figuren representerar homogena belysta tomatodlingar och faller som väntat längs den kurva som bildas av odlingar med högsta specifika elförbrukningen. De övriga punkterna längs denna kurva kan antas vara belysta odlingar med andra eller flera växter, belysta odlingar med flera material samt odlingar som huvudsakligen, men inte helt, är belysta. y = 0,64x y = 0,23x Areal [m 2 ] Figur 3. Elförbrukning och areal för 372 odlare (blåa kors) och för homogena belysta tomatodlingar (röda kvadrater). Axelvärdena och några av de största odlarna är utelämnade för att inte möjliggöra identifiering av enskilda odlare. Då man gör en motsvarande analys som för bränsleenergiförbrukningen får man resultaten i tabell 15 och 16. Tabell 15, för homogena odlingar, visar att för de flesta växter och odlingstyper är elförbrukningen praktiskt taget noll, endast för belysta tomat- och gurkodlingar samt krukgrönsaker finns en betydande elförbrukning. De senare två är dock statistiskt otillförlitliga eftersom de baseras på en enda odling vardera och har utelämnats ur

16 15 tabellen. Det enda värdet av betydelse i tabellen är värdet för belysta tomatodlingar, vilket med användning av 95 % konfidensintervall ger en arealspecifik elförbrukning om (0,67 ± 0,21) MWh/m 2. Med multivariat metod erhålls värdena i tabell 16, vilka visar att belysta gurk- och tomatodlingar har de högsta specifika elförbrukningarna. Värdet för krukgrönsaker är inte jämförbart med dessa eftersom det gäller alla odlingar, även obelysta. Det finns en signifikant skillnad mellan gurka (0,88 ± 0,09) MWh/m 2 och tomat (0,67 ± 0,05) MWh/m 2. Skillnaden torde bero på större genomsnittlig belysningseffekt i gurkodlingar. Tabell 15. Arealspecifik elenergiförbrukning för odlare som odlar en enda växt och i växthus med ett enda konstruktionsmaterial Växt och odlingstyp Antal Areal Specifik elförbrukning [MWh/m El ] [m 2 per odlare arealviktat ] [MWh] medeltal st.avv. medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,02 0,09 0,03 Tomat - lång säsong - belyst ,67 0,31 0,65 Gurka - kort säsong ,00 0,00 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst ,00 0,01 0,00 Gurka - lång säsong - belyst Paprika ,00 0,00 0,00 Prydnadsväxter ,03 0,10 0,04 Plantor ,00 0,00 0,00 Krukgrönsaker Bär Totalt ,32 0,21 0,37 Värden baserade på en eller två odlare är inte tillförlitliga och har utelämnats. Tabell 16. Arealspecifik elenergiförbrukning baserad på multivariat analys Växt och odlingstyp Specifik elförbrukning [MWh/m 2 ] Tomat - kort säsong (0,00 ± 0,10) Tomat - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,02) Tomat - lång säsong - belyst 0,67 ± 0,05 Gurka - kort säsong (0,00 ± 0,03) Gurka - lång säsong - obelyst (0,01 ± 0,03) Gurka - lång säsong - belyst 0,88 ± 0,09 Paprika (-0,02 ± 0,07) Prydn.v. (0,03 ± 0,03) Plantor (0,00 ± 0,06) Krukgrönsaker 0,22 ± 0,18 Bär (0,00 ± 0,19) Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). Av tabellerna samt figur 4 ses att elförbrukningen för belysta tomatodlingar är ungefär lika stor som värmeförbrukningen. För belysta gurkodlingar är elförbrukningen 2,5 gånger så stor som värmeförbrukningen. Den högre andelen el vid gurkodling beror både på att

17 16 elförbrukningen är större än för tomat och att värmeenergiförbrukningen är mindre än för tomat. MWh/m 2 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Arealspecifik energiförbrukning bränsle el Figur 4. Arealspecifik energiförbrukning. Data baserade på multivariat analys (tabell 14 och 16). Skördespecifik energiförbrukning och energikostnad Ur energieffektivitetssynpunkt är det intressantaste måttet den skördespecifika energiförbrukningen, dvs. energiåtgången per kg skörd. En direkt beräkning av detta värde är möjlig bara för helt homogena odlingar, dvs. de odlingar som är beskrivna i tabellerna 13 och 15 ovan. För dessa odlingar erhålls skördespecifik bränsleenergiförbrukning enligt tabell 17 och skördespecifik elförbrukning enligt tabell 18. Tabell 17. Skördespecifik bränsleenergiförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] Bränslen [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik bränsleförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,1 6,4 14,1 ± 1,3 13,7 Tomat - lång säsong - belyst ,1 5,1 11,1 ± 3,3 10,1 Gurka - kort säsong ,7 1,9 4,7 ± 0,7 4,2 Gurka - lång säsong - obelyst ,1 9,4 11,1 ± 3,2 9,5 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats.

18 17 Tabell 18. Skördespecifik elförbrukning för homogena odlingar Växt och odlingstyp Antal Areal [m 2 ] El [MWh] Skörd [kg] Skördespecifik elförbrukning [kwh/kg] per odlare skördeviktat medeltal st.avv. modell medeltal Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst ,5 2,4 0,5 ± 0,5 0,8 Tomat - lång säsong - belyst ,3 4,1 10,3 ± 2,7 10,5 Gurka - kort säsong ,0 0,1 0,0 ± 0,1 0,0 Gurka - lång säsong - obelyst ,2 0,5 0,2 ± 0,2 0,1 Gurka - lång säsong - belyst Homogena odlingar för tomat med kort säsong och gurka med lång säsong är så få att de inte ger någon statistisk tillförlitlighet. Värdena har utelämnats. En fullständigare tabell erhålls genom att kombinera data om arealspecifik skörd (tabell 12) och arealspecifik energiförbrukning (tabell 14 och 16). Detta ger värden enligt tabell 19 och figur 5. Tabell 19. Skördespecifik energiförbrukning Skördespecifik energiförbrukning Växt och odlingstyp [kwh/kg] bränsle el totalt Tomat - kort säsong 9,9 ± 5,7 (0,1 ± 3,2) 10,0 ± 6,6 Tomat - lång säsong - obelyst 14,3 ± 1,0 (0,4 ± 0,5) 14,8 ± 1,1 Tomat - lång säsong - belyst 10,7 ± 1,3 10,4 ± 0,9 21,1 ± 1,6 Gurka - kort säsong 4,8 ± 2,6 (0,0 ± 1,5) 4,8 ± 3,0 Gurka - lång säsong - obelyst 9,2 ± 1,6 (0,2 ± 0,9) 9,5 ± 1,8 Gurka - lång säsong - belyst 3,0 ± 1,2 7,4 ± 0,8 10,4 ± 1,5 Värden inom parentes saknar statistisk signifikans (osäkerheten är större än värdet). 25,0 Skördespecifik energiförbrukning 20,0 kwh/kg 15,0 10,0 5,0 el bränsle 0,0 Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 5. Skördespecifik energiförbrukning Av tabell 19 och figur 5 framgår att tomat kräver mer energi per kg än gurka. Det beror på att energiförbrukningen per kvadratmeter är högre vid tomatodling och, för belysta odlingar, på att skörden per kvadratmeter är lägre än för gurka.

19 18 Som ses i tabell 19 är bränsleenergiförbrukningen vid obelyst odling med lång säsong 14,3 kwh/kg för tomat och 9,2 kwh/kg för gurka. Eftersom energiinnehållet i ett kg olja är drygt elva kwh kan man konstatera att både gurka och tomat är värda, om inte sin vikt i guld, så i alla fall ungefär sin vikt i olja. På motsvarande sätt kan man säga att en odlare med biobränslepanna förädlar ett drygt ämbar torv (elva liter) eller knappa två ämbar flis (18 liter) till ett kg tomat. Också energikostnaden per kg skörd är naturligtvis av intresse. Beräkning av energikostnaden är dock vansklig eftersom speciellt tungoljepriset flukturerar betydligt. Beräkningen kan därför på sin höjd betraktas som indikativ och riskerar att snabbt bli föråldrad. Med ett tungoljepris om 50 euro/mwh (lite under medelpriset 2010), biobränslepris om 15 euro/mwh och elpris om 100 euro/mwh kan värdena i tabell 19 omvandlas till energikostnader per kg skörd som i tabell 20 och figur 6. När man jämför dessa värden med odlarpriset på tomat inser man näringens sårbarhet för energiprisökningar. Tabell 20. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el Växt och odlingstyp Energikostnad [euro/kg] värmeenergi olja torv elenergi Tomat - kort säsong 0,50 0,15 0,01 Tomat - lång säsong - obelyst 0,72 0,22 0,04 Tomat - lång säsong - belyst 0,53 0,16 1,04 Gurka - kort säsong 0,24 0,07 0,00 Gurka - lång säsong - obelyst 0,46 0,14 0,02 Gurka - lång säsong - belyst 0,15 0,05 0,74 Energikostnad euro/kg 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 olja (merkostnad) fastbränsle el Tomat - kort säsong Tomat - lång säsong - obelyst Tomat - lång säsong - belyst Gurka - kort säsong Gurka - lång säsongobelyst Gurka - lång säsong - belyst Figur 6. Energikostnad per kg skörd beräknad enligt 15 euro/mwh för biobränslen, 50 euro/mwh för olja och 100 euro/mwh för el. Oljedelen anger merkostnaden för olja jämfört med fastbränsle (torv).

20 19 ENERGIEFFEKTIVA VÄXTHUS 2015 Växthusenkätundersökning Information om enkätundersökningen samt presentation av svar och analyser, enkät A, frågorna 6 14, den kvalitativa delen Daniel Sjöholm Yrkeshögskolan Novia Enheten för Forskning Och Utveckling

21 20 Innehållsförteckning 1. Nulägesanalys av växthusbranschen Allmänt om enkätundersökningen Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätutskick Problem Sammanställning och analyser av enkätsvar Enkät A, fråga 6: Har ni planer på/intresse av att byta tak- eller väggmaterial? Enkät A, fråga 7: Har ni planer på att göra anskaffningar/ändringar i belysning, t.ex. skaffa LED-belysning? Enkät A, fråga 8: Om ni inte har gardiner, finns det intresse av att skaffa sådana? Enkät A, fråga 9, del 1(2): Om ni inte har en fastbränsleanläggning finns det planer för en sådan? Enkät A, fråga 9, del 2(2): Finns det intresse för en kurs i vad man skall ta i beaktande vid anskaffning av en fastbränsleanläggning? Enkät A, fråga 10: Vad har ni för planer och utvecklingsförslag angående belysningen? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 11: Har ni utvecklingsidéer och tips om hur man skall göra växthus energieffektivare? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 12: Vilka är era framtidsutsikter och -planer? Sammanfattning och diskussion Enkät A, fråga 13: Ange gärna era kontaktuppgifter (frivilligt) Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för A) eventuella utvecklingsprojekt? Enkät A, fråga 14: Får vi kontakta er för B) kompletterande förfrågningar? Svarsprocenter BILAGA 1... BILAGA 2... BILAGA 3...

22 21 1. Nulägesanalys av växthusbranschen I projektets första skede har en nulägesanalys av växthusbranschen genomförts i landskapet Österbotten. I nulägesanalysen har följande undersökts: Landskapets växthusodlingsareal, odlare, produktionsriktningar samt utvecklingstrenderna i branschen. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal samt vilka mätare som lämpar sig för att mäta energieffektivitet. Växthustyperna i bruk och jämförelser av deras energiförbrukning. Växthusens nuvarande energihushållning och framtidsutsikter. Växthusodlingens energikostnadsfördelning enligt vilken det är möjligt att skapa olika kalkyler för att kunna planera en förbättring av energieffektiviteten i växthus. Aktörerna som arbetat med nulägesanalysen har varit Mats Borg och Daniel Sjöholm, Yrkeshögskolan Novia och Ingmar Bäckström, Svenska lantbrukssällskapens förbund. Mats Borg har bl.a. analyserat statistik från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och har i en egen rapport presenterat analyser av statistiken. Ingmar Bäckström har i sin tur redogjort för bl.a. olika växthustyper i bruk och jämfört deras energiförbrukning samt beskrivit de vanligaste panntyperna och uppvärmningsteknikerna inom växthusbranschen. Bäckströms arbete presenteras även i en annan rapport. I den här rapporten kommer det att redogöras för hur enkätundersökningen har genomförts men också för utförda analyser och slutsatser av den kvalitativa datan, dvs. enkät A, frågorna Analyserna av de kvantitativa frågorna (enkät A, frågorna 1 5 och enkät B, frågorna 1 19) kommer att presenteras i en annan rapport skriven av Mats Borg Allmänt om enkätundersökningen Yrkeshögskolan Novia har utarbetat en enkätundersökning vilken har utgjort grunden för en nulägesanalys av växthusbranschen. Enkätundersökningens och -utskickets omfattning presenteras längre fram i rapporten. Genom enkätundersökningen hoppades vi få svar på åtminstone följande: Växthusodlingsarealer, odlare, produktionsinriktningar. Utvecklingstrenderna inom branschen. Växthusodlarnas framtidsutsikter, planer och tips på hur man kunde göra växthusen energieffektivare. De nuvarande växthusens energiförbrukning och energiförsörjning i förhållande till areal. Växthusodlarnas uppvärmningsteknik, energi- och bränslefördelning samt bränslemängd.

23 22 Mats Borg, Kristian Blomqvist och Daniel Sjöholm vid Yrkeshögskolan Novia har tillsammans utarbetat frågorna för enkätundersökningen. När de preliminära versionerna av enkäterna och följebrevet färdigställts, skickades de ut till projektets samtliga samarbetspartners (Martens trädgårdsstiftelse, Svenska lantbrukssällskapens förbund och Merinova) för kommentarer och eventuella korrigeringsförslag. Två växthusföretagare ombads även läsa igenom enkäterna och ge kommentarer. Två skogsenergiexperter vid Kustens skogscentral kontaktades också angående enkätundersökningen och erbjöds att ge förslag på tänkbara fastbränslerelaterade energifrågor. Korrigeringsförslag och kommentarer erhölls och de slutgiltiga versionerna av enkäterna och följebrev kunde färdigställas Enkätfrågor och enkätupplägg Enkätundersökningen delades in i två olika enkäter, A och B. Enkät A innehöll frågor om bl.a. bränsle- och energifördelning, olika förbrukningar, planer, utvecklingsidéer och kontaktuppgifter. Alla växthusodlare erhöll ett exemplar av enkät A. Enkät B innehöll växthusspecifika frågor som t.ex. växthustyp, -material, -position, -areal, odlingssäsongens längd, snittskörd, uppvärmningstemperaturinställningar och automationssystem. Ett problem var att ingen hade information om hur många växthus varje växthusodlare hade, vilket resulterade i att vi inte visste hur många B enkäter som skulle bifogas till var och en. Lösningen blev att det bifogades fem exemplar av enkät B till varje odlare samt att en webbsida öppnades, varifrån man kunde printa ut fler enkäter vid behov. Det fanns även möjlighet att på samma sida printa ut det övriga enkätmaterialet om så önskades. Enkätmaterialet fanns tillgängligt på språken svenska och finska. Växthusodlarna erhöll också ett följebrev där bl.a. information om projektet, syftet, finansiärer, samarbetspartners och ifyllnadsanvisningar presenterades. Det utskickade följebrevet finns till påseende i bilaga 1, enkät A i bilaga 2 och enkät B i bilaga 3 i slutet av denna rapport Enkätutskick Enkätutskicket utfördes i samarbete med Österbottens Svenska lantbrukssällskap - Proagria (ÖSP), där främst trädgårdsrådgivare Jenny Forsström fungerade som kontaktperson. ÖSP har ett växthusodlarregister till sitt förfogande vilket man bl.a. använder vid utskick av material och undersökningar. Registret innehåller uppgifter från år 2009 och omfattar totalt 394 växthusodlare från kommunerna Kaskö, Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vörå-Maxmo, Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad och Kronoby. Ur registret framgår odlarens/företagets namn, näradress och postadress samt vilken kommun odlaren befinner sig i. Enligt registret är majoriteten av växthusodlarna i Österbotten belägna i Närpes.

24 23 ÖSP skickar årligen ut en trädgårdsundersökning till växthusodlarna, där man utreder växthusförändringar, odlingsväxter, växtunderlag och energiförbrukningar. ÖSP kontaktades och informerades om vårt projekt och en överenskommelse gjordes så att vi fick tillåtelse att bifoga vårt enkätmaterial tillsammans med deras utskick. Villkoren var att de skulle få tillgång till våra rapporter och att vi endast skulle ha ett svarskuvert vilket skulle adresseras till ÖSP. Den överlämnades enkätmaterialet till Forsström för utskick. ÖSP skötte om postningen på egen hand utan Novias inblandning. Enkätundersökningen postades till 387 svenskspråkiga och 7 finskspråkiga växthusodlare (totalt 394 odlare). Sista inlämningsdag för enkätundersökningarna var den Problem När enkätsvaren anlände till ÖSP öppnades svarskuverten och vår undersökning sorterades ur och förmedlades senare till Novia i flera omgångar. När enkäterna anlände hade A och B enkäterna från samma växthusodlare sorterats i skilda högar, vilket medförde problem. För att möjliggöra sammanställningar och analyser av enkätsvaren såsom planerat måste det klargöras vilka enkäter som tillhörde vilken odlare. Genom att jämföra de totala och växthusspecifika arealerna mellan A och B enkäterna, handstilar, penntyper och andra iögonfallande mönster kunde 131 växthusodlares (78,4 %) A och B enkäter verifieras. Tio (6,0 %) ifyllda A enkäter utan matchande B enkäter och 26 (15,6 %) ifyllda B enkäter utan matchande A enkäter konstaterades. Detta var ett mycket tidsödande detektivarbete. Eftersom ett sorteringsmissförstånd inträffat kan man inte vara 100 % säker på att någon av A och B enkäterna är rätt ihoppusslade. Lärdomen av detta är att man alltid skall stansa ihop pappren när man skickar ut undersökningar eller öppna svarskuverten själv Sammanställning och analyser av enkätsvar Alla växthusodlare som svarat på enkätundersökningen har tilldelats ett löpande nummer och alla B enkäter dvs. växthusen har tilldelats en bokstav vartefter svaren matats in i en Exceltabell. Exempel: den fjärde växthusodlaren som har matats in i tabellen har tilldelats nummer fyra. Denne har totalt fyllt i fem B enkäter vilket betyder att växthusen har tilldelats bokstäverna A, B, C, D och E. Följande odlare har tilldelats nummer fem och denne har tre växthus vilket betyder att de tilldelats bokstäverna A, B och C osv. Alla enkätsvarsblanketter (A och B enkäter) av samma uppgiftslämnare har matats in på en egen rad i samma Exceltabell. A och B enkäterna har sedan delats in i olika kategorier med hjälp av olika

25 24 kodnummer 1 4 och en färg. Detta för att kunna urskilja vilka odlare som enbart lämnat in A eller B enkäter, samt för att visa hur stor sannolikheten är att A och B enkäterna är skrivna av samma växthusodlare. De enkäter som har konstaterats vara skrivna av samma odlare och där växthusens totalarealer överensstämmer har fått kodnummer 1 och färgen turkos. I vissa fall matchar A och B enkäter varandra till en del, dvs. vissa oklarheter förekommer, t.ex. att totalarealen inte överensstämmer mellan A och B enkäterna men handstilarna är identiska. Här är då sannolikheten för att de inte är skrivna av samma växthusodlare större. Denna kategori har markerats med kodnummer 2 och färgen lila. Om endast B enkäter har hittats men inga motsvarande A enkäter, så har de tilldelats kodnummer 3 och färgen mörkblå. Slutligen där B enkäter saknas och endast A enkäter hittats så har dessa tilldelats kodnummer 4 och färgen orange. Kodnumren finns i kolumnen längst till vänster i Exceltabellen och kan användas vid t.ex. filtrering av data. Kolumnerna odlare, växthus och odlarnummer har färgats med någon av de ovannämnda färgerna. Figur 1 och 2 nedan visar exempel på hur delar av Exceltabellen är uppbyggd. Figur 1. Enkätsvarssammanställningens uppbyggnad i en Exceltabell. Längst till vänster finns kodnummern och de tre följande kolumnerna visar odlare (A-enkätraden), växthus (B-enkätraderna) och den löpande odlarnummern. Observera de olika färgerna på bilden, mörkblå, lila och turkos. Alla enkätsvar (enkät A & B) är samlade i samma Exceltabell, vilket underlättar analys och sökning av data. Efter kolumnen odlarnummer följer frågorna 1 14, enkät A, och sedan frågorna 1 19, enkät B.

26 25 Figur 2. Ett exempel på hur en del av enkätsvarssammanställningen är uppbyggd, enkät B. I kolumnen odlare finns den samma löpande odlarnummern som i figur 1 och i kolumnen växthus finns bokstäverna för antalet växthus. Efter dessa två kolumner följer alla enkätsvar för frågorna 1 19, enkät B. I enkätundersökningen var det även planerat att utreda odlingsväxterna och snittskörden (kg/m 2 ) för tomat, gurka och paprika. Tyvärr hade frågan om odlingsväxterna slarvats bort på B enkäterna, trots noggranna kontroller av flertalet personer. Frågan om snittskördens storlek per m 2 fanns däremot med på B enkäten. Några få växthusodlare har ändå automatiskt angett odlingsväxten när man fyllt i snittskörden. För att försöka utreda odlingsväxterna för övriga växthusodlare jämfördes enkätsvarsdata med Tike-data (Jord- och skogsbruksministeriets informationsservicecentral) och utgående från detta kunde odlingsväxterna bestämmas för många växthusodlare. Trots detta var det inte möjligt att bestämma odlingsväxterna för alla växthusodlares växthus av olika orsaker. Tio växthusodlare som inte kunde hittas i Tike hade däremot gett sina kontaktuppgifter i enkäterna. Dessa odlare kontaktades per telefon och intervjuades. Odlingsväxterna erhölls av samtliga tio odlare.

27 26 Sammanfattningsvis har 82 växthusodlares odlingsväxter bestämts (49,1 %). I detta antal ingår också de odlare som redan hade antecknat odlingsväxterna i enkäterna. För 29 växthusodlare (17,4 %) har det inte varit möjligt att bestämma odlingsväxten trots att snittskörden varit given. Detta av flera olika orsaker t.ex. de givna växthusarealerna har inte verifierats i Tike-databasen eller kontaktuppgifter till odlarna saknas. Totalt har 56 växthusodlare (33,5 %) valt att lämna snittskörden oifylld vilket betyder att det även saknas information om odlingsväxterna. Figur 3 nedanför visar exempel på hur odlingsväxterna och snittskördens storlek har presenterats i Exceltabellen. Figur 3. Ett exempel på hur snittskörd och odlingsväxt presenteras i Exceltabellen. De fyra första kolumnerna visar vad odlarna har svarat, övrigt innebär att odlingsväxten är okänd men snittskörden känd. De tre kolumnerna längst till höger visar de bestämda odlingsväxterna. Data med gul fyllningsfärg innebär att växten har bestämts med hjälp av Tike-databasen. Blå färg innebär att växthusodlaren har blivit intervjuad per telefon och röd färg att odlingsväxten inte har varit möjlig att bestämma. Dock har en gissning gjorts utgående från de data man gett i enkätsvaren. Ingen fyllningsfärg innebär att odlaren själv har fyllt i odlingsväxterna. Totalt erhölls enkäter av 167 växthusodlare (utskick till 394), vilket blev en svarsprocent på 42,4 %. Nedan följer sammanställningar och analyser av enkät A, frågorna 6 14, dvs. de kvalitativa resultaten. De övriga frågorna presenteras i en annan rapport.

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Jonas Möller Nielsen. ä ö Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Kvarkenrådet Merenkurkun neuvosto The Kvarken Council

Kvarkenrådet Merenkurkun neuvosto The Kvarken Council rådet Merenkurkun neuvosto The Council rådet Merenkurkun neuvosto Olaus Magnus 1539 rådet Merenkurkun neuvosto Norge Suomi Finland Rossijskaja Federacija Sverige Eesti Latvija Danmark Deutschland Polska

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

BIOENERGI KUSTEN. KARTLÄGGNING AV VÄXTHUSODLARES FASTBRÄNSLE- ANLÄGGNINGAR I ÖSTERBOTTEN. Daniel Sjöholm

BIOENERGI KUSTEN. KARTLÄGGNING AV VÄXTHUSODLARES FASTBRÄNSLE- ANLÄGGNINGAR I ÖSTERBOTTEN. Daniel Sjöholm BIOENERGI KUSTEN. KARTLÄGGNING AV VÄXTHUSODLARES FASTBRÄNSLE- ANLÄGGNINGAR I ÖSTERBOTTEN Daniel Sjöholm SERIE R: RAPPORTER, 13/2015 Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Wolffskavägen 33, 65200 Vasa, Finland

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars

Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars Arbetskrafsinvandringen och landsbygden med Närpes som exempel Erland Eklund, Lilian Ivars, Leila Warén-Backström Åbo Akademi Vasa Landsbygdsforskningsenheten 25.9.2008

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: December 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT december 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: februari 2012 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT februari 2012 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

Sysselsättningsöversikt april 2015

Sysselsättningsöversikt april 2015 UTSIKTER APRIL 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2015 Får publiceras 27.5.2015 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten fortsätter ännu att öka, ökningen är nästan en femtedel jämfört

Läs mer

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Landskapet Planering av ny programperiod Landsbygds och energienheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i presenterar

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energijakt fö r va xthusödling-verktyg fö r energianalys

Energijakt fö r va xthusödling-verktyg fö r energianalys Energijakt fö r va xthusödling-verktyg fö r energianalys Inger Christensen Grön kompetens AB Projekt 2012-1683 finansierat av SJV 1 Innehåll 1 Energianalys... 3 2 Att mäta energi och skapa nyckeltal...

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 458 arbetslösa arbetssökande i maj Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 6,9 Korsnäs 6,0 Kaskö 11,6 Korsholm 6,9 Vasa 11,1 Närpes 4,1 Kristinestad

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Medelarealen fortsätter att öka

Medelarealen fortsätter att öka JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-09-03 Trädgårdsproduktion 2011 The 2011 Horticultural census I korta drag Uppgifterna om energianvändning i växthus, posten; bark, flis och spån har korrigerats,

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2014

Byggnader och fritidshus 2014 Boende 2015 Byggnader och fritidshus 2014 Fritidshus från 1960 och 1970 talen närmast ett vattendrag Enligt Statistikcentralen fanns det 500 400 fritidshus i slutet av år 2014. Hälften av fritidshusen

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart:

En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: En mcket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: För en mätserie som denna är det ganska klart att det finns en koppling mellan -variabeln

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Boende 2016:1 15.6.2016 Hyresstatistik 2016 Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter De åländska hyresbostädernas medelmånadshyra var 10,00 euro per

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan

Läs mer

Återrapportering Ledsagarservice och avlösning i hemmet

Återrapportering Ledsagarservice och avlösning i hemmet Återrapportering Ledsagarservice och avlösning i hemmet Viktigt att veta innan du börjar: Grovplanera alla insatserna! Endast grovplanerade insatser dyker upp i återrapporteringen. Det innebär att du bör

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: September 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT September 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tel +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 11 518 arbetslösa arbetssökande i februari Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 7,8 Korsnäs 6,8 Kaskö 11,7 Korsholm 7,3 Vasa 12,1 Närpes 4,7 Kristinestad

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 97 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2015

Validitetskontroll energideklaration 2015 Validitetskontroll energideklaration 2015 2 Validitetskontroll Titel: Validitetskontroll energideklaration 2015 Utgivare:, juni 2016 Dnr: 1609/2016 Process: 3.10 Validitetskontroll 3 Förord utför årligen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 1 Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 Dessa instuderingsfrågor är främst tänkta att stämma överens med innehållet i föreläsningarna,

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2012:05 Energianvändning i växthus 2011 Tomat, gurka och prydnadsväxter Greenhouse energy use in 2011 Sammanfattning Svensk växthusodling har sedan ett knappt

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2015:04 Energianvändning i växthus 2014 Tomat, gurka och prydnadsväxter Greenhouse energy use in 2014 Sammanfattning Sverige är ett relativt mörkt och kallt

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

LABORATIONER. Det finns en introduktionsfilm till Minitab på http://www.screencast.com/t/izls2cuwl.

LABORATIONER. Det finns en introduktionsfilm till Minitab på http://www.screencast.com/t/izls2cuwl. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Matematik och Matematisk Statistik Statistiska Metoder 5MS010, 7.5 hp Kadri Meister Rafael Björk LABORATIONER Detta dokument innehåller beskrivningar av de tre laborationerna

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 11 856 arbetslösa arbetssökande i januari Andelen arbetslösä arbetssökande i arbetskraft efter kommun Malax 7,6 Korsnäs 7,1 Kaskö 13,9 Korsholm 7,4 Vasa 12,6 Närpes 4,8 Laihela

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2016

Byggnader och fritidshus 2016 Boende 2017 Byggnader och fritidshus 2016 Kommunsammanslagningen ändrade ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus 2016 Ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus ändrade då Juankoski sammanslogs

Läs mer

Energiförbrukningen på gårdar

Energiförbrukningen på gårdar Energiförbrukningen på gårdar 17.11.2009 Presentationens innehåll 1. Allmänt om presentationen Uppdelning 2. Energiförbrukning på kreatursgårdar 1. Bakgrundsfakta 2. Total förbrukning 3. Elenergi 4. Uppvärmningsenergi

Läs mer

En introduktion till. en webb baserad tjänst för enkäter av olika slag. version 4.4

En introduktion till. en webb baserad tjänst för enkäter av olika slag. version 4.4 En introduktion till en webb baserad tjänst för enkäter av olika slag version 4.4 Sida 1/26 - INNEHÅLL - 1 Allmänt...3 2 Allmänt om tjänsten...3 2.1 Strukturen...3 2.2 Vad behövs för att köra i gång?...3

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2013 Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

El och värme från flis på gårdsnivå

El och värme från flis på gårdsnivå El och värme från flis på gårdsnivå Reseberättelse från studiebesök på Spanner i Tyskland Deltagare: Johan Mattsson, Göran Mattsson, David Varverud, Hans Varverud, Magnus Berzelius, Johannes Axelsson Arrangör:

Läs mer

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN PER-ERIK SUNDGREN Avd. för smådjursavel Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7023, 750 07 Uppsala BAKGRUND En tidigare redovisning av ärftlig variation i Svenska Brukshundsklubbens

Läs mer

Anvisning om utbetalning. Att ansöka om utbetalning av stöd till produktion av el från förnybara energikällor anvisning till elproducenter

Anvisning om utbetalning. Att ansöka om utbetalning av stöd till produktion av el från förnybara energikällor anvisning till elproducenter Anvisning om utbetalning Att ansöka om utbetalning av stöd till produktion av el från förnybara energikällor anvisning till elproducenter 947/702/2013 2.2.2015 Versionshistorik Version nr Datum Viktigaste

Läs mer

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003 BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003 1. ALLMÄNT Som botten för meddelandeblanketten fungerar Räddningsinstitutets blankett, som blivit modifierad för Säkerhet 2003 övningarna samt för

Läs mer

1. Allmänt. 2. Logga in till hemsidan. Manual

1. Allmänt. 2. Logga in till hemsidan. Manual FÖRENINGSVERKTYGET Basuppgifter Fyll i allmänna uppgifter om er förening, fastighet samt kontaktperson Föreningspersonerna Fyll i vem som ansvarar för vilka uppgifter i er förening Medlemskår Fyll i hur

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 75596

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 75596 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 473103 Byggnaden - Identifikation Län Uppsala Kommun Uppsala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) RASBO-HAMMARBY 1:55 Husnummer 1 Adress STÄMPLARVÄGEN 8

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 437 arbetslösa arbetssökande i november Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 9,0 Korsnäs 7,6 Kaskö 11,9 Korsholm 6,5 Vasa 11,1 Närpes 4,2 Kristinestad

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 534 arbetslösa arbetssökande i oktober Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 8,7 Korsnäs 7,3 Kaskö 12,8 Korsholm 6,8 Vasa 10,8 Närpes 4,1 Kristinestad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer