SKOGEN BAKOM PALATSET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOGEN BAKOM PALATSET"

Transkript

1

2 SKOGEN BAKOM PALATSET Om Wilhelm H. Kempe och familjeföretaget Ljusne Woxna Aktiebolag HALLWYLIANA Nr 7

3 Omslaget visar en vy över Ljusne år Målning utförd av Albert Blombergsson på beställning av Wilhelm Kempe. Utsikten från Vårdberget mot sydväst visar Ljusne såsom det tedde sig år Till vänster i bild syns Bottenhavet och segelleden in till Ljusne hamn innanför holmarna Storgrytan, Lillgrytan och Storstensharet invid Lastholmen på älvens södra sida (Sörsidan). Därifrån går en röd malmbana upp till den gamla masugnen från 1600-talet med brännugn, klensmedja och kolhus. I bildens övre högra hörn ser man älvbron som leder över till Norrsidan. Till höger på norrsidan ses Wilhelm Kempes nyligen byggda villa i gult med frontespis och veranda mot sydöst. Mellan villan och den vitmålade förvaltarbostaden ligger det röda dammhuset och det lilla s.k. karllabbet där arbetarna intog sina måltider. Nedanför förvaltarbostaden till hälften dold av de tre arbetarkasernerna syns gamla sågen från På en långsmal holme invid älvens utlopp i havet ligger fyra rödmålade arbetarbostäder. Mellan dem och brädgården ser man timmerbassängen där timret förvarades i väntan på att sågas. Från såghuset leder en röd s.k. rallbana ut till brädgården där det sågade virket ligger i högar, s.k. stabbar, i väntan på att torka. I bildens mitt går Nygatan förbi tjänstemannabostaden med terrass och trädgård. Framför de rödmålade arbetarkasernerna ligger den vitmålade gamla handelsboden, den s.k. källarn, och höger därom ses tullförvaltarbostället med hissad unionsflagga. Strax bakom ses den gulmålade doktorsbostaden och till höger i bild kolningsområdet med dess röda ribbana och rykande mila. Kartor på omslagets insida från Cohrs Atlas öfver Sverige 1908.

4 Just som dom skulle börja auktionen, där Furudals bruk med löst och fast, med djur och skogar skulle gå i ett bud, kom en karl gående. Han såg ut som en tiggare. Och det var en tiggares säck han hade på ryggen. Han stod alldeles tyst i början mitt bland herremän och skådelystna, men så höjde han plötsligt budet och det ganska kraftigt ändå. Folk började gapa och stirra på honom, men det bekom honom inte alls. Sen började folk fnissa och slänga kvickheter efter honom, för dom förstod ju att han var vriden. Vem som helst kunde ju se, vad han var för en slags karl. Men han stod på sig, och auktionisten måste låta klubban falla, men också han tyckte allt att det var retfullt. Tiggaren plockade fram pengar ur säcken och betalade med sedelbunt efter sedelbunt, i långa, långa rader. Han berättade att det var för Kempe på Ljusne han bjöd. Han fick köpebrevet ordentligt utställt. Det stoppade han i säcken, band ihop den ordentligt och så försvann han genom allén lika obemärkt som han hade kommit... Anekdot berättad av en gammal värmlänning

5 Redaktör och författare: Ingalill Jansson Hallwylska museet och författarna Tryck: Norrköpings tryckeri 2005 Grafisk formgivning: Jonas Lindkvist Design HALLWYLIANA Nr 7 ISBN Foto: Hallwylska museets arkiv (HMA) Ljusne bruksmuseums arkiv Länsmuseet Gävleborgs arkiv Roland Löfgren Stockholms stadsmuseums arkiv Söderhamns kommuns arkiv Tekniska museets arkiv Saknas fotokälla i bildtext tillhör bilden Hallwylska museets arkiv

6 Magnus Hagberg Förord 7 Maths Isacson Hallwylska palatset och Sveriges industrialisering 8 Ingalill Jansson Historisk bakgrund 14 Wilhelm Henrik Kempe Grosshandlare Kempe köper järnbruk och anlägger sågverk i Hälsingland 32 Ljusne-Woxna Aktiebolag bildas von Hallwylska epoken von Eckermannska epoken Bebyggelse 80 Epilog 90 Källor 91 Viktiga händelser i Wilhelm Kempes och Ljusne-Woxna Aktiebolags historia 94 Översättning Roger Tanner English summary 96 Ordförklaringar 103 5

7 6 Porträtt utfört av Albert Blombergsson Porträttet som hängde i Voxna kyrka skänktes 1920 av församligen till Wilhelmina von Hallwyl.

8 FÖRORD I Hallwylska museets publikationsserie Hallwyliana utger vi nu Skogen bakom palatset, då vi vill berätta om bakgrunden till den förmögenhet som möjliggjorde Walther och Wilhelmina von Hallwyls palatsbygge och samlande av antikviteter och konst. Palatset i Stockholm var inte bara deras hem utan fungerade också under en tid som huvudkontor för familjeföretagen Firma Wilh. H. Kempe och Ljusne-Woxna Aktiebolag. Att studera företagandet bakom den Hallwylska förmögenheten är också att studera en familjehistoria under fyra generationer som pågick i ungefär hundra år. Det började med Wilhelm Kempes invandring till Sverige på 1820-talet och starten av små företag som med tiden övergick till större verksamheter såsom järnbruk och sågverk. När W. Kempe gick ur tiden 1883 fanns en betydande industrikoncern där exportsågverket var kärnan i verksamheten. Det blev Walther von Hallwyl, make till Kempes enda barn Wilhelmina, som därefter övertog förvaltningen av företagen. Museet som inte tidigare arbetat med ekonomisk-historiska perspektiv på arkiv och samlingar har de senaste åren drivit ett projekt om familjerna Kempes och von Hallwyls företagande. Med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden och under ledning av Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och gästprofessor i industriminnesforskning vid KTH, har museets personal under hösten 2004 studerat ekonomisk historia. Efter avslutat seminarium bedrevs arkivstudier, vilket resulterat i uppsatser om familjeföretagen. Museets 1:e intendent Ingalill Jansson har under året bedrivit en mer omfattande forskning och fördjupad studie om Wilhelm Kempe och de företag han skapade, vilket resulterat i denna publikation. Wilhelm Kempes affärsarkiv som förvaras i museet har fått en ny förteckning och är nu sökbart för forskare och andra intresserade. En kunskapsbank med litteratur och annat referensmaterial har skapats. Kunskap och samlingar finns även i Ljusne där den aktiva hembygdsföreningen driver ett museum. De har välvilligt hjälpt till med faktauppgifter och arkivmaterial. Jag vill rikta ett stort tack till alla dem som medverkat i projektet och som på olika sätt bidragit till dess genomförande. Ett generöst ekonomiskt bidrag från Kempestiftelserna har möjliggjort utgivningen av denna publikation. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har liksom Helge Ax:son Johnsons stiftelse givit ekonomiskt bidrag till arkivstudierna. Föreningen Hallwylska museets vänner har också stöttat projektet ekonomiskt. Som en del av projektet öppnas under hösten en utställning på museets gård som synliggör familjerna Kempe och von Hallwyls bakgrund i skogsindustrin samt de ekonomiska förutsättningarna för byggandet av palatset. Utställningen sponsras med material från såväl Mellanskog, Lidingö stad som företaget Bo Andrén AB. Stockholm i augusti 2005 MAGNUS HAGBERG museichef 7

9 HALLWYLSKA PALATSET OCH SVERIGES INDUSTRIALISERING Greveparet Walther och Wilhelmina von Hallwyl lät under 1890-talet uppföra två stora privatbostäder, den ena längs Hamngatan i Stockholm och den andra på industriorten Ljusne i Hälsingland. Resultatet blev två påkostade och ståtliga byggnader i tidstypisk dekorativ stil, bostäder som bara den yppersta eliten i samhället hade råd att uppföra och underhålla, och som tydligt symboliserade deras rikedom och framträdande position i samhället. Enbart palatset längs Hamngatan kostade 1,5 miljoner kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 65 miljoner kronor. Villan i Ljusne med tinnar och torn är sedan länge borta medan palatset längs Hamngatan sedan 1938 drivs som miljömuseum och är inriktat på konst och konsthantverk. Under det första årtiondet, från 1896 fram till 1909, användes dock palatset både som privatbostad för grevefamiljen och som huvudkontor för grosshandelsfirman Wilh. H. Kempe och Ljusne-Woxna Aktiebolag. Kontoret i palatset knöt samman en av landets allra största industrikoncerner med egendomar och verksamheter i flera län, men med sin industriella tyngdpunkt i sydöstra Gävleborgs län, i Ljusne i nuvarande Söderhamns kommun. Industriorten Ljusne Redan i början av 1670-talet uppfördes två stångjärnshammare och en masugn vid Ljusnans utlopp i havet, strategiskt placerad för att ta tillvara kraften i älven med hjälp av fördämningar och vattenhjul. I mitten av 1800-talet påbörjades nästa fas. Wilhelm H. Kempe anlade då ett stort sågverk. Där sågades timret från de skogar han tidigare hade lagt under sig genom förvärvet av bl.a. Voxna bruk i sydvästra Hälsingland. Sågverket hörde till de större i landet men drevs under de första årtiondena med vattenkraft, till skillnad från sågverket i Ala, grannsågen som anlades några år senare (1855) och drevs med ångkraft. Denna teknik blev snart helt dominerande inom sågverksnäringen, fram till att elektriciteten togs i bruk vid sekelskiftet. I Ljusne sågverk installerades ångkraften i slutet av 1870-talet, och användes under några år parallellt med vattentekniken. Med 20 sågramar var sågverket i Ljusne snart landets största. I Ljusne kompletterades den storskaliga sågningen och utskeppningen till kunder utomlands med järnbruk och mekanisk verkstad. Några år in på 1880-talet överfördes kättingsmidet med maskiner och personal från bolagets järnbruk i Furudal i nordöstra Dalarna till Ljusne, en ort som växte i storlek och utvecklades till en av landets mer betydande industriorter. Med elva ångsågar längs Ljusnan på sträckan Söderhamn Ljusne var Söderhamnsdistriktet samtidigt landets främsta sågverksdistrikt. Generationsskifte Detta var situationen när Walther von Hallwyl efter Wilhelm H. Kempes bortgång våren 1883 tog över ansvaret för industrikoncernen, som från 1881 drevs som ett aktiebolag. Gift med Wilhelmina Kempe, den enda bröstarvingen till makarna Johanna och Wilhelm H. Kempe, var Walther mer eller mindre tvungen att axla rollen som bolagets högste chef. Själv sprungen ur den schweiziska adeln och utbildad till militär måste han, innan han skaffat sig tillräcklig inblick i affä- 8

10 Hallwylska palatset vid Hamngatan 4, år Fasaden är dekorerad med handelsflaggor och girlanger med anlednng av Oscar II:s 25-års jubileum som regent samma år. rerna, förlita sig på platscheferna i Ljusne och Woxna samt på de närmaste männen på kontoret i Stockholm. En rad snabba beslut följde, sannolikt på initiativ av kontorstjänstemännen, däribland att flytta kontoret till nya lokaler i Stockholm, att upphöra med den tidigare stora varuimporten och istället koncentrera sig på export av virke, järn, kätting och maskiner från Ljusne. Greve von Hallwyl klippte därmed banden med den förindustriella handelsrörelsen för att helt och fullt ikläda sig uppgiften som förvaltare av en mäktig industrikoncern med inriktning på järn- och trävaror för en internationell marknad. Industriell expansion Från början av 1880-talet fram till sekelskiftet 1900 utvecklades industriverksamheten mycket positivt och makarna von Hallwyls förmögenhet växte. En del av inkomsterna investerades i Ljusne, bl.a. i bostäder för den växande arbetarbefolkningen men också i vägar och allmänna inrättningar. I patriarkal anda uppfördes en kyrka och det investerades i sociala inrättningar till nytta för de underlydande arbetarna och deras familjer. Det på 1880-talet moderna ångsågverket förnyades dock inte i den utsträckning som var nödvändigt. Däremot utvidgades kättingfabriken några år in på det nya seklet. Samtidigt moderniserades den stora kolugnsanläggningen och en träoljefabrik uppfördes i Ljusne. Efter om- och tillbyggnaderna sysselsatte verksamheterna i Ljusne drygt arbetare. Dessa arbetade i Norrljusne järnbruk med dess kättingfabrik, gjuteri och mekaniska verkstad, tegelbruk, mejeri och kvarn. På andra sidan älven låg Sörljusne järnbruk. Här fanns också Ljusne Sågverk och Ljusne Träoljefabrik. Sågverket med 650 anställda var ortens ojämförligt största arbetsplats. Tilltagande svårigheter Sågverket gick länge bra men blev med tiden slitet och allt omodernare. Bolaget klarade vid sekelskiftet inte heller att möta den hårdnande internationella konkurrensen på trävarumarknaden. Den långvariga expansionen för svensk sågverksindustri kulminerade för övrigt vid sekelskiftet Prisstegringen på sågade varor under andra hälften av talet lockade Ryssland och andra länder med stora skogstillgångar att snabbt öka sin produktion av sågade trävaror. I Sverige gav dessutom genombrottsårens exploatering av urskogen utslag i en tilltagande råvarubrist. I början av det nya seklet blev denna råvarubrist ytterst kännbar för Ljusne-Woxna AB. 9

11 Interiör från gjuteriet. Efter en uppmärksammad konflikt med arbetarna i Ljusne sommaren 1905 beslöt bolaget under Walther von Hallwyls ledning att stänga sågverket, vilket skedde i juni arbetare i sågen förlorade därmed sina jobb. Härtill kom alla skogsarbetare och flottare längre in i Hälsingland. Stängningen ledde till arbetslöshet, sociala problem och emigration. Samtidigt hade bolaget börjat projektera för en ny massafabrik i grannorten Vallvik. Den öppnades i december 1908 men då hade många av dem som blivit arbetslösa när sågen stängde i Ljusne redan gett sig av. Under årtionden har dessa händelser legat som en skugga över Ljusne och inte minst över greveparet von Hallwyl. Kontrasten mellan palatset i Stockholm, greveparets villa Örnnästet i Ljusne och arbetarfamiljernas svåra villkor efter nedläggningen togs tillsammans med grevens motvilja mot att arbetarna organiserade sig, som bevis på den orättvisa samhällsordningen. Den slutsats arbetarna drog var att de måste sluta sig samman för att driva igenom förbättringar av arbets- och livsvillkoren. I arbetarrörelsens historia intar händelserna i Ljusne 1905 och Walther von Hallwyl en framträdande plats. Aktuell forskning pekar dock på att nedläggningen snarast berodde på tilltagande råvarubrist och försämrad lönsamhet. Det förtar dock inte de negativa konsekvenserna för arbetarna och deras familjer och att en djup bitterhet fick lokalt fotfäste genom dessa händelser. Sveriges industrialisering Det industriella genombrottet i Sverige kan förläggas till 1870-talet, ungefär hundra år efter Englands, den första industriella nationen, och ett knappt halvsekel efter Frankrikes, Belgiens, Tysklands och USA:s. Genombrottet förutsatte att det fanns en marknad för produkterna, arbetare som kunde producera dem och kapital för investeringar i byggnader, maskiner och transportanläggningar. Genombrottet föregicks därför av genomgripande förändringar av det gamla agrarsamhället. Nyodlingar, skiftesreformer, ny teknik och lättnader i 10

12 handeln med varor ledde till en betydande produktionsökning och befolkningstillväxt, men också till en social skiktning på landsbygden. Medan vissa bönder kunde bygga upp en förmögenhet som delvis användes för investeringar i byggnader och för att köpa nya typer av varor, bl.a. jordbruksmaskiner och textilier, växte gruppen fattiga på landsbygden. Jordproletärerna sökte sig snart till städer och industriorter på jakt efter ett arbete eller gav sig iväg till Amerika för att börja om på nytt. Både som arbetare och som konsumenter var de ytterst viktiga för den fortsatta industrialiseringen. Tack vare införandet av folkskolan (1842) var de läs- och skrivkunniga. Därigenom kunde de ta del av skriftliga instruktioner, studera och förkovra sig inom ett yrke samt organisera sig för att tillsammans förbättra sina villkor. Och de blev en allt viktigare grupp för handelsidkarna, vilka i stigande grad valde att annonsera i de tidningar som etablerades under andra hälften av 1800-talet. I spåren på den ekonomiska tillväxten och förnyelsen från början av 1800-talet växte det även fram en grupp människor med ekonomiska förutsättningar, kontakter och en personlig drivkraft att starta företag. Många hade sitt ursprung i handel och hantverk, andra i bergsbruket medan andra kom från jordbruket eller ur arbetarbefolkningen. Ytterligare andra, som Wilhelm H. Kempe och Walther von Hallwyl var födda in i, eller hade genom giftermål, förvärvat egendom, pengar och rätt kontakter. Även om det industriella genombrottet kan förläggas till 1870-talet var det snarast en process med tre urskiljbara vågor över ett halvsekel. De första mekaniska textilfabrikerna anlades under 1830-talet i trakterna av Borås, vilket följdes av stora vatten- och ångsågar längs norrlandskusten från de första åren av 1850-talet. I början av 1870-talet följde mekaniska verkstäder och stora järn- och stålverk i framförallt Bergslagen, och på 1890-talet nya stora mer specialiserade verkstäder, massafabriker och en rad konsumtionsfabriker. Industrialiseringen ägde till en början rum på landsbygden, i anslutning till råvarorna och vattenkraften. Med ångkraften, järnvägarna, elektriciteten och nya typer av konsumenter blev det både lättare och fördelaktigare att förlägga fabrikerna till de växande städerna. Industrialiseringen omskapade människors vardagsvillkor, tänkesätt och samhällslivet i stort. I början av det nya seklet hade industrin och dess människor blivit en tongivande ekonomisk, politisk och social kraft i samhället. Gamla normer, värderingar och lagar utmanades och ersattes av nya. Perioden var omvälvande och säkert smärtsam för många som tvingades bryta upp från hembygden, eller som arbetade timmar per dygn i skogen eller i en illa utrustad fabrik. Inte minst i det sena 1800-talets sågverk var skaderisken överhängande vid ramsågarna, i kantbänkarna, i brädgården och vid utlastningen. Under industrialiseringens första årtionden var arbetsvillkoren krävande och olycksfallen många, särskilt för den som var ung och ovan liksom för de som hade kommit upp i åldrarna och inte klarade tempot. Det dröjde till början av 1910-talet innan arbetarskyddet hade byggts ut och kontrollen i någon mån förbättrats. Arbetarna Männen dominerade som arbetskraft i fabrikerna, men även kvinnor och barn arbetade mot lön. Arbetsdelningen var, vid sidan av mekaniseringen och de nya sociala relationerna, ett kännetecken för industrialiseringen. Den öppnade för anställning av kvinnor och barn mot låg ersättning. Mekaniseringen och en växande kritik från liberaler i riksdagen och den framväxande arbetarrörelsen drev 11

13 mot sekelskiftet dock fram en begränsning av barnarbetet, liksom en utestängning av kvinnor från många fabriker. Mannens lön skulle vara stor nog att försörja en familj. Kvinnorna höll sig kvar i vissa industribranscher som textil- och konfektion och livsmedel. Där var lönerna låga och jobben i första hand avsedda för ogifta kvinnor. Även om industrialiseringen i sig innebar en mekanisering kvarstod, och till och med skapades, många tunga grovarbeten. Även kvinnorna gjorde här en insats, bl.a. som tegelbärare på byggarbetsplatser, som splitvedsjäntor när fartygen lastades med småvirke vid kustsågverken, som flasksköljerskor i mejerierna och i bryggerierna. Det tyngsta grovarbetet utfördes dock i första hand av unga och äldre män, av personer som skulle läras upp i ett yrke eller som inte längre klarade de kvalificerade uppgifterna. Överallt krävdes det människor som var villiga att för en ringa penning lasta, bära, dra och skjuta varor och redskap. Hamnarna var fyllda av sjåare som anställdes per dag när fartygen lade till och lastutrymmena skulle tömmas eller fyllas, så även vid kajen i Ljusne där stora kvantiteter sågade varor lastades och förnödenheter för ortens behov lossades. I fabrikerna och sågverken krävde det ständiga flödet av produkter och varor många händer, armar och ben. Till detta kom alla byggnationer av hamnar, järnvägar, hus och vägar. Detta fordrade stora skaror av människor och hästar. Inte ens yrkesarbetarna slapp helt ifrån detta tunga arbete. Järnvägen från talet innebär ett första steg bort från slitet, men den manuella på- och avlastningen kvarstod länge än. Först några år in på 1900-talet började traverser, hissblock, domkrafter och spårbundna vagnar reducera behovet av människor som med sina kroppar garanterade ett ständigt varuflöde. Men det dröjde ända fram till 1950-talet innan ny transport- och lyftteknik på allvar reducerade industrins stora behov av transport- och grovarbetare. Fram tills dess behövdes dessutom åtskilliga armar vintertid när träden fälldes och fraktades fram till flottlederna, och när timret under några vårveckor fördes längs flottlederna ner till sågverken. Det tunga och farliga brädgårdsarbetet liksom lossningen och lastningen i hamnarna mekaniserades dock redan från början av 1930-talet. Stora kranar införskaffades till större hamnar och brädgårdar. Detta minskade behovet av arbetskraft och reducerade olycksrisken liksom risken att slitas ut i förtid, t.ex. när stabbläggarna på sina axlar skulle balansera den tunga lasten längs utlagda plankor mot staplarnas topp. Detta var villkoren för många av dem som arbetade i skuggan av det Hallwylska palatset i Stockholm. Hur mycket visste greveparet om vardagens villkor i skogen, i sågverket och järnbruket, vad tänkte de och vad gjorde de? Det fanns sociala inrättningar som en sjukoch begravningskassa. Vi vet att Wilhelmina ägnade sig åt filantropi i form av gåvor till utsatta arbetarfamiljer, att det anordnades fester för barnen och det sägs att greveparet klädde sig i överdrivet enkla kläder när de vistades i villan i Ljusne. Kanske var det ett sätt att i patriarkal anda ge uttryck för deltagandet med sina arbetare. Sågningen i Ljusne väcks till liv men företaget går ur släkten I Ljusne brann den gamla nedlagda sågen 1915, men den dåvarande chefen Wilhelm von Eckerman beslöt att en ny såg skulle byggas. Försäljningspriserna var höga och arbetsoch råvarukostnaderna låga. Snart var orten åter en av landets viktigaste sågverksorter med två stora anläggningar, varav en i Ala och en i Ljusne. Råvarutillgången hade plötsligt förbättrats och efterfrågan steg brant uppåt under krigsåren. Efter några år försäm- 12

14 Sågverksarbetare vid Ljusne. Foto: Söderhamns kommun. rades dock lönsamheten för Sveriges sågverk och de första åren av 1920-talet var ytterst svåra. Försäljningen av Ljusne-Woxna Aktiebolag 1919 innebar slutpunkten på det industriella engagemang som Wilhelm H. Kempe hade inlett redan 1848 i och med köpet av en femtedel i Voxna bruk. Med viss tvekan och stor försiktighet hade Walther von Hallwyl fortsatt på den industriella vägen. För hans del slutade den med nedläggningen av sågen sommaren 1907 och överlåtelsen av chefskapet på mågen Wilhelm von Eckerman året därpå. Han försökte återuppliva sågverksrörelsen, men verksamheten hamnade snart i svårigheter i kölvattnet av den ekonomiska kris som följde på första världskriget. Avvecklingen bröt definitivt bandet mellan det stora palatset i Stockholm och den industriella verksamheten i södra Hälsingland. Under trekvarts sekel hade industriverksamheten involverat tusentals människor i Hälsingland, från skogarna i landskapets västra delar, i byarna längs flottlederna ner till skiljeställena och sågverket, genom såghuset, ut till brädgårdens höga staplar till den slutliga utlastningen av de sågade trävarorna på fartygen tidigt om vårarna. Under drygt tio år hade den storindustriella koncernen styrts ifrån palatset vid Hamngatan 4 i Stockholm. Det påkostade palatset som idag är ett uppskattat museum står alltså på solid industrihistorisk grund. Bakom fasaden döljer sig minnet av tusentals människors arbete, men också av bygders snabba förvandling i spåren av det moderna Sveriges framväxt. MATHS ISACSON 13

15 HISTORISK BAKGRUND Den yttersta orsaken till den svenska sågverksindustrins snabba utveckling efter 1850 var den pågående internationella industrialiseringen som ledde till stor efterfrågan på trävaror. I norra Sverige fanns ett överflöd av avverkningsbar skog men för att kunna exploatera den storskaligt behövdes kapital och arbetskraft samt en lagstiftning som underlättade skogsförvärv för företag och enskilda. I början av 1800-talet var utnyttjandet av den svenska skogen begränsat genom etableringskontroller, produktionskvoter och handelsrestriktioner vilka begränsade sågverkens möjligheter att expandera. Myndigheterna ville dels förhindra skogsskövling, dels undvika att sågverken konkurrerade om skogsråvaran med de av statsmakten privilegierade järnbruken och skeppsvarven. Liberalismen, som främst företräddes av brukspatroner och grosshandlare, fick sitt genombrott vid talet och förespråkade istället den enskildes vilja och förmåga. Avvittringsprocessen I samband med den s.k. avvittringsprocessen av kronoskogarna tilldelades den norrländska bondebefolkningen stora skogsområden. Avverkningsförbuden, produktionsbegränsningarna liksom exporttullarna på trävaror försvann efterhand. Detta blev positivt avgörande för sågverksindustrins framtida möjligheter. Sveriges exportmöjligheter ökade betydligt när England år 1842 slopade importtullarna på sågat virke. Även de tekniska nyheter som togs i bruk omkring 1850 hade stor betydelse för sågverksindustrins utveckling. Den första ångsågen anlades i Tunadal i Medelpad 1848 vilket innebar att man blev oberoende av vattenkraft för att driva ett sågverk. Dock var den tekniska utvecklingen av vattensågarna minst lika viktig och många stora vattensågar anlades under tiden efter Ljusne sågverk som togs i bruk 1851 drevs t.ex. först helt, sedan delvis, som vattensåg fram till 1881 då man gick över till ånga. Skogsindustrin gjorde stora vinster, främst under högkonjunkturen på talen, vilket ledde till att allt fler sågverk etablerades. Riskvilliga entreprenörer vädrar morgonluft Till de som tidigast reagerade på de nya möjligheterna var grosshandelsfirmor och handelshus, främst från Göteborg och Stockholm, liksom företagare från England, Skottland och Norge som anlade sågverk och köpte avverkningsrätter i Värmland, Dalarna och Norrland. Men även flera äldre järnbruk och skeppsvarv som redan hade stora skogsinnehav gav sig in i trävaruindustrin. Efter aktiebolagslagens tillkomst 1848 underlättades skogsföretagens kapitalanskaffning. Utländskt kapital sökte sig också in i landet, särskilt från England och Norge. Men det var inte enbart kapital som norrmännen tillförde utan många konstruktörer, organisatörer och arbetare kom också till en början från Norge. Till en början bildades endast ett fåtal aktiebolag men under högkonjunkturen på 1870-talet fick reformen sitt verkliga genombrott och drygt aktiebolag bildades. Även i de fall när grosshandelsfirmorna och handelshusen omvandlades till aktiebolag krävde ägarfamiljerna vanligtvis total kontroll och tvekade ofta att överlåta ansvaret för den löpande driften till en styrelse eller disponent. Bolagsstämman var beslutande organ och företagets direkta ledning sköttes oftast av den dominerande aktieägaren. 14

16 Avverkningsrätter Sågverksföretagen ordnade i allmänhet sin virkesförsörjning genom att de av skogsägande bönder köpte rättigheter att under en viss bestämd tid få avverka skog, s.k. avverkningsrätt. Ett tidigt exempel på hur det kunde gå till finns från 1835 då grosshandelsfirman Dickson & Co. tecknade avtal med fullmäktige i Lima och Transtrands socknar om ensamrätt på köp av allt virke under femtio års tid samt att de åtog sig att rensa vattendragen så att virket kunde flottas ner till Klarälven. Avtalen var i regel utformade på följande sätt. Mot en summa pengar fick företaget rätt att avverka träd som nått en viss grovlek samt rätt att utnyttja mark och stränder för flottningsändamål. När skogen plötsligt betingade ett ekonomiskt värde blev det vanligt med tvister kring avtalen. I många fall gjordes affärerna inte heller direkt mellan köpare och säljare utan via mellanhänder, s.k. bulvaner, vilka ofta på ett för dem personligen lönande sätt spelade ut bolags- och bondeintressena mot varandra. I tingsrätternas arkiv finns mängder av exempel på tvister i samband med skogsköp. Givetvis drog den skogsägande bonden det kortaste strået om han med ojusta metoder eller medel lockades att sälja sin skog, men i de flesta fall torde fastighetsköpen mellan bolag och enskilda ha gjorts med öppna ögon och till villkor som säljaren utifrån dåläget hade anledning att känna sig nöjd med. Ljusne-Woxna skogar. Foto taget av Wilhelm von Eckermann vid en resa genom bolagets skogar i juli I bild syns Walther von Hallwyl, Adolf Hök, Adolf von Post och disponenten Erik Lindström. 15

17 Skogsbrist leder till förbudslagar De svenska sågverken fick med tiden allt större internationell konkurrens och samtidigt började också de gamla urskogarna bli slutavverkade och 1873 förbjöds de privata skogsägarna i Norrlands och Dalarnas inland att avverka mer än till husbehov. År 1890 sänktes också tiden för innehav av avverkningsrätt från femtio till tjugo år sänktes den ytterligare till fem år. För att på sikt säkra virkesförsörjningen började bolagen att istället köpa in hela skogsfastigheter. Mellan 1870 och 1905 förvärvade exempelvis skogsbolagen i mellersta Norrland nära 90 procent av sitt nuvarande skogsinnehav. Denna ökning resulterade i en intensiv debatt om bolagens rätt till fortsatta skogsförvärv. Drygt en tredjedel av all enskild hemmansjord inom Dalarna och Norrland ägdes vid 1900-talets början av skogsbolag förbjöds därför hemmansklyvning och ägostyckning och 1906 infördes en lag som förbjöd bolagen att köpa skog i de fyra nordligaste länen. Sveriges totala export av sågade trävaror som 1850 utgjort cirka standards (1 standard=4,5 kubikmeter) låg 1875 på cirka standards. Under åren ökade den till över standards. Av denna export kom minst 30 procent från företag i Gävleborgs län där Ljusne-Woxna Aktiebolag var områdets största sågverk. Prisutvecklingen som dittills varit mycket fördelaktig kulminerade dock i slutet av seklet. Råvaran Sågverkens råvara var det timmer som höggs i ofta avsides belägna skogar och som sedan transporterades längs älvar och andra vattendrag till sågen. Sedan det sågats till plankor, battens och bräder staplades det på brädgården för att torka i väntan på att säljas. Skogsarbetet försiggick om vintern. Då fälldes träden av huggarna och transporterades sedan ut ur skogen av körarna. Det var viktigt att få bort timret innan snösmältningen, medan snön ännu var farbar med häst och timmerkälke. Till en början var det mest värmländska och norska skogsarbetare som skötte vintrarnas avverkningar i de norrländska skogarna. Även om det fanns gott om säsongsvis undersysselsatta bönder i skogsbygderna saknade dessa i inledningsskedet kunskaper om skogsarbete. Efter hand som kunskaperna spreds kunde allt fler skogsarbetare rekryteras lokalt. En skicklig huggare kunde fälla upp till fyrtio träd om dagen. Fällning, kvistning, barkning av stocken skedde i äldre tid enbart med yxa, senare tillkom vändhake och stocksåg som komplement till yxan. Timmertummaren mätte sedan trädets grovlek och märkte stockarna med sin yxa. Även arbetet vid sågverken var säsongsbetonat och försiggick under våren och sommaren för att avmattas under hösten. På våren när isen smält flottades timret från sina upplagsplatser längs upprensade vattenflöden till sågverken. Ibland hände det att stockarna fastnade och bildade stora brötar. 16

18 17

19 WILHELM HENRIK KEMPE Wilhelm Kempe skapade under 1800-talets andra hälft en mångsidig industrirörelse i Ljusne och Voxna i Hälsingland. Baserad på järnbruk och sågade trävaror blev rörelsen med tiden ett av Sveriges vinstrikaste exportföretag som också gjorde produktionsorten Ljusne känd långt utanför landets gränser. Wilhelm Kempe som 52-årig. Kempe tillhörde en liten skara föregångsmän som under den norrländska skogsindustrins etableringsepok genom stor affärsbegåvning, organisationsförmåga och initiativkraft på kort tid lyckades skapa oerhört vinstgivande verksamheter. Med tanke på att Kempe vid sin död 1883 räknades till en av landets förmögnaste personer var han, till skillnad från många andra av de s.k. träpatronerna, påfallande litet känd och omskriven både under sin livstid och för eftervärlden. I äldre industrihistorisk litteratur nämns han visserligen som en av de främsta entreprenörerna men ingen företagshistorisk sammanställning har hittills gjorts om aktiebolaget Ljusne-Woxna. Wilhelm Kempes äldre bror Johan Carl (J. C.) blev också en mycket framgångsrik skeppsredare, bruks- och industriägare. Hans söner tog sedan över och vidareutvecklade familjeföretaget och deras arvingar förde i sin tur Mo och Domsjöverken vidare in i vår tid. I Wilhelms fall fanns dock ingen sådan naturlig succession. Till skillnad mot brodern, som var en kraftkarl i ordets alla bemärkelser och som genom tre äktenskap blev far till en stor barnaskara, var Wilhelm en i fysisk bemärkelse vekare person som besvärades av magkrämpor och som återkommande måste kurera sin hälsa på olika brunnsorter. I hans äktenskap föddes också bara ett barn. Det var dottern Wilhelmina vars make Walther von Hallwyl kom att förvalta arvet efter svärfadern, varefter svärsöner och barnbarn sedan tog över företaget till dess det upplöstes Det finns få bevarade eftermälen om Wilhelm Kempe varför man inte vet särskilt mycket om hans personlighet. Han framskymtar i bisammanhang i dotterns bevarade dagboksanteckningar men ingen korrespondens mellan honom och hustrun Johanna finns bevarad. Dagboksanteckningar från brodern Elias besök i Sverige 1836 ger vissa upplysningar om Wilhelms dagliga liv som ungkarl i början av karriären, men inte mer. I Kempearkivet i Örnsköldsvik finns emellertid ett antal brev från talen till J.C. Kempe, dels från brodern Wilhelm, dels från hans söner. Breven från Wilhelm är hållna i en hjärtlig ton och fyllda av råd och upplysningar beträffande möjligheterna till för- 18

20 Vy över Ljusneverken mot Vårdberget omkring 1880-talet. Foto: Söderhamns kommun. bättringar av den sågverkstekniska utrustningen. Han inbjuder sin bror att komma till Ljusne för att studera driften vid sågen men har sällan tid att själv ta emot honom. En gång måste han skynda iväg till sin kurortsvistelse, en annan gång har han tyvärr redan köpt ångbåtsbiljett till Stockholm och kan därför inte skjuta upp sin avresa. I ett par brev från sönerna avhandlas affärsangelägenheter där Wilhelm är inblandad. Det är uppenbart att de betraktade sin farbror som orimligt försiktig med pengar även som i detta fall, när det gällde affärer mellan nära släktingar. Farbror Wilhelm vill väl som vanligt låta andra betala, han är ändå märkvärdigt knusslig i många fall vilket är oanständigt af en person med hans förmögenhet. Anekdoter liknande den som återges på försättsbladet har överlevt och återberättats i flera led av anställda och ortsbor i Ljusnetrakten. De kan givetvis inte betraktas som några tillförlitliga källor men tagna med en nypa salt, kastar de ändå ljus över personen och affärsmannen Wilhelm Kempe. Om Kempe talades både ont och gott. Ont kanske framförallt i affärskretsar och bland de skogsägare vilka fick se sin avyttrade skog förvandlas till guld i Kempes händer. Däremot påstås han ha stått på god fot med sina underlydande, med vilka han också föredrog att ha direktkontakt. Vid Voxna bruk minns man företrädaren Müllers hårda styre och prisade grosshandlarn för hans rättframma och hederliga sätt och hade man något att fordra så fick man det och behövde man hjälp så blev man ej heller utan sådan. 19

21 Familjen Kempes hus vid Badenstrasse i Stralsund. Sammantaget framträder bilden av en entreprenör med stor affärsbegåvning men samtidigt en egensinnig, hårdför och skygg arbetsnarkoman som i affärskretsar hade rykte om sig att tillämpa smarta affärsmetoder och ha hårda nypor. Men Wilhelm Kempe hade också att hävda en ung industris intressen gentemot en konservativ lagstiftning och en restriktiv hållning från myndigheternas sida. Hans affärsintressen kunde heller inte nå sina mål utan mängder av avtal eller överenskommelser med de fastighetsägare och bönder som genom avvittringen fått sig tilldelat stora skogsinnehav. När skogen, som dittills inte haft något särskilt värde plötsligt betalades med pengar var det dessutom som bäddat för intressekonflikter och missämja. Släkterna Kempe och Wallis från Stralsund Wilhelm Kempes stamfäder var borgare och köpmän i Greifswald och Stralsund i Pommern i norra Tyskland. Stralsunds läge mitt emellan hansastäderna Lübeck och Danzig var ypperligt för transitohandel mellan Sverige, England och städerna runt Östersjön. Genom Westfaliska freden 1648 hade Sverige erhållit Vorpommern. Invånarna var därmed av svensk nationalitet i nära tvåhundra år fram till 1815 då Stralsund, liksom övriga svenska Pommern, blev Preussiskt. Trots att de var tyskspråkiga såg sig Stralsundsborna helt som svenska medborgare. Genom affärsförbindelser och giftermål var Wilhelm Kempes släkt också starkt knuten till det egentliga Sverige. Hans farfar Johann Friedrich var gift med Sophia Maria Kruse från Stockholm och en av deras söner, Axel Carl Nicolaus, flyttade till Stockholm där han arbetade som lackfabrikör. Den yngre sonen Carl Bernhard ( ) stannade dock kvar i Stralsund där han så småningom blev skeppsredare och mäklare. Carl Bernhard Kempe gifte sig 1796 med köpmannadottern Anna-Maria Wallis. Av deras sju barn utvandrade två söner till Sverige och två till Ryssland där de etablerade sig som köpmän. Johan Carl bedrev grosshandel, skeppsbyggnad och rederi i Härnösand, Johann Bernhard var grosshandlare i Sankt Petersburg, Ehrenfried Albrecht godsägare och sockerbruksägare i Novgorod, medan Wilhelm Heinrich började sin karriär som grosshandlare i Stockholm. Den yngste sonen Elias valde prästbanan och de två döttrarna gifte sig med köpmän i Stralsund. Till följd av Napoleonkrigens härjningar förlorade fadern Carl Bernhard sin förmögenhet. Kriget pågick ännu när äldste sonen Johan Carl år 1812 skickades till Stockholm för affärsutbildning i sin morbror Albrecht Baltzar Wallis grosshandels- och rederiföretag. 20

22 Skeppsbron i Stockholm på 1880-talet. Foto: Stockholms stadsmuseum. Släkten Wallis anses härstamma från en skotsk soldat som efter att ha deltagit i 30-åriga kriget slog sig ned på en av öarna utanför Stralsund. Hans ättlingar blev med tiden fiskare, skeppare och köpmän i Barth och Stralsund. Tillsammans med sin bror Hans Jacob hade Albrecht Baltzar utvandrat till Sverige efter det att Stralsund blev preussiskt, då detta regimskifte var mycket negativt för de pommerska redarna och köpmännen. Svenskarna hade nämligen alltid betalat pengar till de s.k. barbareskstaterna i Nordafrika så att skepp som seglade under svensk flagg inte kapades av de nordafrikanska sjörövarna. Preussens intressen sammanföll dock inte med skeppsfart och handel och man var inte intresserad av att köpa fribrev, s.k. turkpass, av sjörövare. För att kunna utnyttja skyddet av den svenska flaggan flyttade därför många Stralsundsredare istället sina verksamheter till Sverige. I Stockholm gjorde sig Albrecht Baltzar en förmögenhet på grosshandel och rederi. Han ägde egendomarna Ersta och Tanto sockerbruk på Södermalm och hade sin bostad och sitt kontor vid Södermalmstorg. Tillsammans med firma Tottie & Arfwedson räknades han till stadens största redare med bland annat nio egna skepp förutom ett stort antal skeppsparter. Genom giftermålet med sin sysslings dotter Friedrike Wallis kom han i besittning av säteriet Dybeck i Skåne, där man också odlade sockerbetor som sedan förädlades till melass vid Tanto i Stockholm. Friedrike hade fått Dybeck i gåva av sin far som under Napoleonkrigen gjort sig en förmögenhet på leveranser av krut och därför i folkmun kallades för Pulver Wallis. Albrecht Baltzar dog 1836 varvid Friedrike blev ensam med sju barn. Hon flyttade från 21

23 med jordbruksredskap och kvalitetsvaror från storstaden. Som tack skickade Albert både små och stora presenter till Wilhelm. Sänder Dig några Sparris En liten burk med syltade valnötter och en med björnbär Som bevis på min hjertliga tacksamhet ett vackert stoföhl som det skall vara mig ett kärt nöje att föda och vårda tills Föhlet blir 4 eller 5 år då jag skall skicka det till dig. Johan Carl Kempe som 46-årig. Porträtt utfört av Maria Röhl Dybeck på 1860-talet. Södermalmstorg till en våning vid St. Paulsgatan. De två äldsta barnen var då vuxna men Johanna, Mathilda, Albert, Albertina och Amalia som fortfarande var minderåriga reste med modern fram och tillbaka mellan Stockholm och Dybeck där man vistades långa perioder. 21-årige sonen Albrecht sattes att sköta företaget. Han var dock inte hågad för affärer varför sterbhuset snart blev konkursmässigt. Kusinen Wilhelm Kempe gick då in och räddade det hela genom att reda upp affärerna så att de åter gav utdelning. Syskonen fick därefter var sin summa pengar för vilka de köpte gårdar. Yngste sonen Albert fick några år senare på sin lott att ta hand om jordbruket vid Dybeck. Gården hade stor djurbesättning och producerade mejerivaror, bl.a. ost som levererades till kusinen i Stockholm för vidare försäljning. I brev som bevarats inom släkten Wallis framgår att Albert beundrade den framgångsrike Wilhelm som dessutom försåg honom 22

24 Wilhelm Henrik Kempe som 33-årig och Johanna Wallis som 23-årig. Porträtt utfört av Maria Röhl Wilhelm begärde dock gentjänster som ibland kunde vara rätt besvärliga. Albert fick agera både fordringsindrivare och försäljningsagent åt den gode Wilhelm. En gång ville han att Albert skulle försöka sälja ett parti hudar av måttlig kvalitet och dessutom till ett bra pris. Men Albert gick bet på uppgiften och skrev förtvivlad att han farit runt överallt och försökt sälja hudarna men inte lyckats. Han hade också skulder till Wilhelm som han dock hoppades att inom de 6 månaderna kunna hafva inbetalt. Läroår Det tidiga 1800-talets brist på snabba kommunikationer och utvecklat bankväsende medförde att affärsvänner liksom familje- och släktförhållanden var av stor betydelse. Man var ofta väl insatt i sina affärsvänners kompetens, karaktär och affärsställning. Till en affärsvän kunde man sända hela skeppslaster av exportvaror i förvissning om att denne skulle göra sitt bästa för att sälja dem så fördelaktigt som möjligt. Man kunde be honom driva in fordringar på orten eller skaffa fram lämpliga importvaror med anlitande av sin egen kredit. Man kunde också be honom att skaffa kreditupplysningar om andra affärsmän. Det var också vanligt att affärsmännen skickade sina söner till varandra för praktik och utbildning. Även en affärskontorist som gjort sig känd för sparsamhet, duglighet och gott omdöme kunde starta egen rörelse med ett minimum av eget kapital. Hade han bara skaffat sig bra förbindelser var det inte omöjligt att till en början få köpa på kredit och exportera. Grundförutsättningen var en oklanderlig affärsmoral; man kunde vara en tuff förhandlare men man fick aldrig lämna sina kreditgivare eller kredittagare i sticket. Det var på detta sätt som också Wilhelm Kempe startade sin karriär. 23

25 Liksom den äldre brodern J.C. tidigare hade gjort flyttade Wilhelm till Stockholm när han var i tonåren. Omkring 1823 fick han plats som praktikant hos sin morbror Albrecht Wallis. Han stannade där i två år varefter han flyttade till Härnösand för att arbeta i sin bror J.C:s firma Wikner & Co. Denne hade nämligen gift in sig i redarfamiljen med samma namn där han snart gjorde sig oumbärlig och så småningom övertog svärfaderns rörelse återvände Wilhelm till Stockholm där han de närmaste åren fick grundliga kunskaper om importhandel hos grosshandlaren John E. Unman som hade kontor vid Järntorget 83. Han blev snart en fullfjädrad köpman med egna affärskontakter som började göra affärer på egen hand. Genom arbetet i broderns företag hade han också fått inblick i förhållandena längs norrlandskusten och i de möjligheter som där fanns. Schinkelska huset vid Kornhamnstorg i Stockholm. Foto: Stockholms stadsmuseum. Handelsbokhållare och delägare i firma Tydén & Kempe Till skillnad från de kapitalstarka handelshus som också intresserade sig för den norrländska skogen saknade Wilhelm Kempe till en början eget kapital. Han var istället hänvisad till att etablera goda affärskontakter och söka samarbete med riskvilliga solventa affärsmän som var villiga att låna honom de nödvändiga beloppen. Brodern J. C. torde också ha betytt mycket i detta sammanhang. I december 1832 erhöll han burskap som grosshandlare i Stockholm. Året därpå bildade han firma tillsammans med Ludvig Tydén som tillhörde en känd grosshandlarsläkt. Kontoret hade de vid Drakens gränd i Gamla stan. Firman sysslade främst med import av sill och annan fisk från Norge men de var även delägare i flera oceangående fartyg. De ägde också en fastighet, troligen ett sockerbruk, på Ladugårdslandet. Tio år senare låg deras kontor vid Skeppsbron, där för övrigt flertalet av Stockholms förnämsta grosshandelsfirmor och handelshus var etablerade upphörde samarbetet med Tydén varefter Kempe fortsatte rörelsen i eget namn. Giftermål med Johanna Wallis Om en ung ambitiös affärsman inte kunde få ihop tillräckligt med startkapital genom eget idogt arbete eller genom arv var giftermål med en arvtagerska en annan utväg. En förmögen hustrus egendom stod nämligen helt till mannens förfogande vid denna tid. Släktskapsband var viktiga för möjligheterna att hålla ihop de ekonomiska tillgångarna över generationerna. Det var därför heller inte ovanligt med kusinäktenskap eller äktenskap mellan andra släktingar. Kusinäktenskap var dock i lag förbjudna fram till 1844 och man måste söka dispens, liksom för giftemål med en avliden hustrus syster, men dispens gavs som regel. 24

26 Skeppsbron sedd från södermalm. Foto: Stockholms stadsmuseum. År 1843 var Wilhelm Kempe trettiosex år och en etablerad affärsman som äntligen kunde börja tänka på giftermål. Som ungkarl gick han gärna på operan och på konserter. Han hade en våning i Gamla stan och sina måltider intog han på herrklubben Sällskapet. Han umgicks också i familjen Wallis som var hans närmaste släktingar i Stockholm. För övrigt torde han privat ha levt ett stillsamt liv. Den 18 december gifte han sig med sin kusin Johanna som då var tjugofem år. Inga kända uppgifter finns dock om vad hon medförde i boet i form av ekonomiska tillgångar. Familjeliv Wilhelm och Johanna bosatte sig i en hyrd våning i Schinkelska huset vid Kornhamnstorg 2. Bostadsvåningen med ett tiotal rum var belägen på tredje våningen medan kontoret var inhyst i sex rum på fjärde våningen i samma hus. Året därpå föddes dottern Wilhelmina. Ur hennes bevarade årsanteckningar får man en glimt av hur familjen levde under hennes tidiga barndom. Enligt Wilhelmina var kosthållningen under talen fortfarande mycket ensidig och av dålig kvalitet. På morgonen drack man en kopp mjölk med skorpor. Klockan 12 åt man smörgås med finskt smör och en ostbit. Middag åts 25

27 Inspektorsbostaden. Sommaren 1851 vistades familjen för första gången i Ljusne. De bodde i ett vindsrum ovanpå inspektorsbostaden och fortsatte därmed varje sommar fram till 1861 då man lät bygga en egen villa invid älven. mellan 3 och 4 på eftermiddagen och bestod vanligtvis av välling, saftsoppa eller ölsupa. Högst tre gånger i veckan åt man färskt kött och buljong, annars salt kött, korvkaka eller sylta. På onsdagar och lördagar serverades sill och potatis, på torsdagar ärter med fläsk. Endast på söndagarna serverades efterrätt. De vuxna tog ett glas mjölk och en smörgås innan sängdags. Förutom potatis fanns inga grönsaker på vintern. Efter hand blev maten bättre liksom tillgången på färskt kött och man slapp också det härskna finska smöret! Vattnet till tvätt, disk och matlagning hämtades nere vid kajen där skutorna låg och bars av gårdskarlen upp till bostaden där det hälldes i ett stort kar. Vid slottet fanns dock en brunn där man kunde hämta dricksvatten om man hade polett. År 1857 fanns gasledning installerad både i bostaden och på kontoret. Söndagarna inleddes med högmässa i Tyska kyrkan som varade från klockan Därefter åt man som regel middag hos mormor i våningen vid St. Paulsgatan. Varje sommar hyrde familjen sommarställe strax utanför staden, först vid Karlberg, senare på Charlottendal vid Hornstull. Wilhelmina minns att fadern varje dag for in till staden för att arbeta. Om höstarna reste Wilhelm ensam eller med hustru och barn till någon kurort för att dricka brunn och bada gyttjebad. Makarna delade intresset för musik och Johanna var en omvittnat skicklig pianist. De var också medlemmar i en liten krets som brukade samlas till intima musikaftnar. Till 26

28 kretsen hörde förutom tonsättaren Franz Berwald också Johannas bror Albrecht Wallis samt Ludvig Petré, ägare till Sandö bruk där för övrigt Berwald tillträdde som disponent år Kempes kassabok för 1857 upptar lön för fyra kontorsanställda förutom gårdskarl och pigor. Lönerna utbetalades den sista dagen i varje månad. Extra dusörer på omkring en halv månadslön gavs till jul. Man hade också kontorspersonalen i maten, dvs. de hade betald lunch. I hushållet ingick också mamsell, guvernanten samt den svarta taxen Castor. Firma Wilh. H. Kempe i Stockholm Firmans verksamhet var till en början inriktad på import av hudar och kolonialvaror. Detta visar att Kempe visste att satsa på vad som för närvarande var mest lönande. Bland varuimporten till Stockholm vid seklets mitt tillhörde nämligen råsocker, bomull, obearbetade hudar, skinn och tobak de mest värdefulla varorna då de var viktiga råvaror till konsumtionsvaruindustrin. I strid mot frihandelsprinciperna men till stimulans för garveriindustrin hade och 1850-talens tullpolitiska bestämmelser medfört lättnader för införsel av råhudar med ökad import som följd. Kempe hade andelar i flera fartyg som förde hudar och kolonialvaror från Sydamerika och Ostindien. De bevarade varuböckerna visar vilka slags varor som importerades, direkt eller via omlastning i större utländska hamnstäder. Kaffe hämtades från Rio de Janeiro och från Java. Arrak, socker De Kempeska villorna i Ljusne som byggdes i början av 1860-talet. Fru Kempe som var road av trädgårdskötsel anlade tillsammans med trädgårdsmästaren med stor möda trädgården och parken. 27

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Historien om en. Jarnvag

Historien om en. Jarnvag 95 Historien om en Jarnvag _

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Kopparkungen. Handelshuset Björkman i Stockholm 1782 1824. klas nyberg (red) stockholmia förlag

Kopparkungen. Handelshuset Björkman i Stockholm 1782 1824. klas nyberg (red) stockholmia förlag Kopparkungen Handelshuset Björkman i Stockholm 1782 1824 klas nyberg (red) stockholmia förlag innehåll 1. Inledning Liv och verk i korthet Betydande men föga känd del 1. företagshistoria 2. Stockholms

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

S verige internationaliserades tidigt

S verige internationaliserades tidigt Forbonden och det Nordiska kallblodet Historisk bakgrund S verige internationaliserades tidigt i historien. Ett ursprung var nog Vikingarna som trots ryktet som krigare mest var handelsmän med stor reslust.

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna De många likheterna De två konsulerna, Petter Olsson och Nils Persson, kom att bli Helsingborgs mest betydande och dominerande personer vad avser stadens utveckling till en modern industristad under ca

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

Norrlands för!a skördetröska

Norrlands för!a skördetröska Norrlands för!a skördetröska Fredagen 15 augusti 1947 hände det något mycket speciellt på Mackmyra Bruk i Valbo utanför Gävle. Till bruket hade Norrlands första skördetröska kommit. Innan skördetröskan

Läs mer

Det började med en järnhandel i Hjo 1841...

Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Tomt 55 vid Sandtorget där rådman Synnergren år 1841 startade sin järnhandel. Den låg på samma plats där tvåvåningsbyggnaden till vänster på fotot ligger. År

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Augusti 2011. Hembygdsdräkt för Åkers socken? Järnvägen Södertälje Eskilstuna. En jämförelse mellan då och nu. Riksarkivets kartor

Augusti 2011. Hembygdsdräkt för Åkers socken? Järnvägen Södertälje Eskilstuna. En jämförelse mellan då och nu. Riksarkivets kartor Augusti 2011 www.akershembygd.se anvisningen nr 16 Hembygdsdräkt för Åkers socken? En grupp om tre personer har nu bildats. De har haft ett par möten som första steg i att ta fram ett förslag till Åkers

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste Lars-Olof Hallberg Gullers INNEHÅLL Till Tämmesboda 7 Jaså, du har pengajobb? 9 Där tiden har stått stilla 13 Hus och häst 25 Kyla och värme 41 Våren

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen Fritt tolkad text ur Dalaröguiden 1996, skriven av Lotta Sandström Jarnhammar + text av Lennart Jansson + div bilder från olika källor Affären hade

Läs mer

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren funderingsfrågor, skapa ditt eget Nobelpris Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Naturkunskap Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. Historik Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. 1929 föddes Erik Nilsson i en by i Småland. Eriks barndom och ungdom tillbringades på sjukhus och i vila i sitt hem. Erik föddes

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer