Siida-framtidens sameby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siida-framtidens sameby"

Transkript

1 Siida-framtidens sameby Förslagets huvudsakliga innehåll Dokumentet innehåller förslag om en särskild typ av kommun en folkvald sameby. Den samiska kommunen - siida är inte istället för de svenska kommunerna, utan ett komplement för att ett lokalt samiskt självbestämmande. Den folkvalda samebyn kompletterar därför även Sametinget och siidans kompetensområde får, i likhet med Sametingets, utvecklas i samråd med det övriga samhället. Grundläggande bestämmelser om siida ges i en särskild lag siidalagen, som har kommunallagen (1991:900), delar av rennäringslagen (1971:437) och delar av sametingslagen (1992:1433) som utgångspunkt. Förslaget ger alla samer, som finns i den samiska röstlängden, rösträtt i någon siida, trots att siidans territorium endast finns inom renskötselområdet. Siidaindelningen överensstämmer med nuvarande samebyindelning. Siidans fullmäktigeförsamling skall bestå av lägst 17 ledamöter och väljas vart fjärde år, samtidigt som valet till Sametinget. Vidare föreslås att svensk lagstiftning får vissa nya termer, som rör samiska förhållanden. Termen renskötselrätt byts ut mot samisk rätt, i syfte att bättre beskriva rättens innehåll. När det gäller den mark, som samerna har bebott och nyttjat sedan urminnes tid, har svensk lagstiftning använt ett stort antal olika begrepp. De föreslagna benämningarna är istället samernas land och samernas renbetesland. Skillnaden mellan dessa är att samernas land i allt väsentligt utgörs av lagfartslös mark inom renskötselområdet, medan samernas renbetesland är mark, där renbete är tillåten, åtminstone under vissa tider av året, men som har en lagfaren ägare. Förslaget innehåller vidare en uppdelning, i lagstiftningen, av samernas civilrättsliga rätt och rätten att bedriva rennäring. Näringslagstiftningen, renskötsellagen, har sitt ursprung i rennäringslagen, utom de delar som rör samernas civilrättsliga rätt. Den föreslagna näringslagen innebär en avreglering och en förstärkning av skyddet för rennäringen mot annan markanvändning. Benämningen för den association, som organiserar rennäringen föreslås bli čearrut, tjielde eller tjelddieh. 1

2 FÖRSLAGETS LAGFÖRSLAG. 1 Förslag till Siidalag Härigenom föreskrivs följande. 1 kap Inledande bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser om en särskild typ av kommun siida. Siidans högsta beslutande organ är siidatinget. När uttrycket siida används i denna lag, avses även sijdda och sijte. Siidans historiska grund 2 Siidans historiska grund är lappby, som gemensam fastighet för ett antal lappskatteland före 1886 års lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige. Siida på grunden svensk lagstiftning 3 Siidans grund är lappby enligt 1 5, 1886 års Lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige, 2 6, 1898 års Lag om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige och 3 7, 1928 års Lag om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige samt sameby enligt 6 och Muonio koncessionssameby enligt 86, rennäringslagen (1971:437) Medlemmarnas rättsstatus 4 Medlemmarna i siidan är av samisk härkomst (same) och får enligt bestämmelserna i denna lag, inom siidaområdet, använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Rätten enligt första stycket (den samiska rätten) är såväl en enskild, som en kollektiv rätt och tillkommer den samiska befolkningen på grunden urminnes hävd. 2

3 Den samiska rättens utövande 5 Siidamedlem får enligt särskilda bestämmelser bedriva renskötsel. 6 Siidamedlem får på utmark inom siidaområdet på samernas land uppföra byggnad som behövs för utövande av renskötsel, jakt, fiske, slöjd eller turistisk verksamhet. 7 Om det behövs virke till byggnad som avses i 6, får skog avverkas på de delar av siidaområdet som är samernas land inom lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete. 8 Siidamedlem har rätt att inom siidaområdet på samernas land taga virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad. 9 Siidamedlem får jaga och fiska på samernas land inom siidaområdet. Inom samernas land på de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete får siidamedlem fiska till husbehov. Jakt eller fiske enligt 1:a eller 2:a stycket får ske endast om det ej medför olägenhet för renskötseln eller stör renarnas betesro. Siidamedlem, som är renägare, får utöver vad som anges i 1:a och 2:a stycket för sitt husbehov jaga och fiska på samernas renbetesland, när renskötsel är tillåten där. Den samiska rättens upphörande i vissa fall m m 10 Regeringen kan förordna om upphävande av den samiska rätten enligt 4 för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap expropriationslagen (1972:719) 11 Medför upphävande av den samiska rätten skada eller olägenhet för siidan eller siidans medlemmar utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som endast drabbar rennäringen, skall tillfalla renskötseln inom berörd siida. 12 I fråga om upphävande av den samiska rätten och ersättning med anledning därav gäller, utöver bestämmelserna i 10-11, i tillämpliga delar bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriation av särskild rätt till fastighet. 3

4 Upplåtelse av mark och vatten m m 13 Siidan får upplåta rättighet som ingår i den samiska rätten. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, kräves dessutom att upplåtelsen är förenlig med god jaktvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt och fiske enligt 9. Rätten enligt 1 st gäller på samernas land ovan lappmarksgränsen i Norr- och Västerbottens län och på samernas land på renbetesfjällen i Jämtlands län. På samernas land nedanför odlingsgränsen som ägs av staten eller vid utgången av 1992 ägdes av staten, skall staten för nyttjanderättsupplåtelser som inte avser skogsavverkning utge ersättning. 14 Nyttjanderätt får upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan olägenhet för renskötseln. 15 Upplåtelse enligt 13, skall ske mot avgift, om ej särskilda skäl föreligger för avgiftsfrihet. 2 kap. Indelning, medlemskap Siidaindelning 1 Svenska delen av Sápmi är indelat i siida. Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. 2 Siidaindelning beslutas av Sametinget. Medlemskap 3 Siidamedlem är den som kan härleda sitt ursprung till lapp- eller samebyn enligt 1 kap 2 och 3 och är själv eller har en förälder upptagen i sameröstlängd enligt 3 kap 3 Sametingslagen (1992:1433). Siidan kan som medlem anta annan same än som avses i första stycket, om denne är upptagen i sameröstlängd för en annan siida. 3 kap. Siidaorganisationen Siidatinget 4

5 1 I varje siida finns det en beslutande församling: siidatinget bestående av lägst 17 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare enligt bestämmelserna i 18 kap 53 vallagen (1997:157) rörande val till landstinget. Tingets uppgifter 2 Tinget beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för siidan, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt 8. folkomröstning i siidan. Styrelse och nämnder 2 Siidatinget skall tillsätta en siidastyrelse, bestående av högst 5 ledamöter och lika många ersättare. En av ledamöterna skall därvid utses att vara ordförande. Styrelsen skall 1 leda och samordna förvaltningen av siidans angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. 2 bereda och yttra sig i ärenden som skall handläggas av siidatinget, 3 handha den ekonomiska förvaltningen, 4 verkställa siidatingets beslut om verkställigheten inte uppdragits åt någon annan, 5 fullgöra de uppdrag som siidafullmäktige överlärmnat till styrelsen. 6 fatta beslut enligt renskötsellagens bestämmelser 3 Siidatinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för siidavalet. 5

6 Siidatinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. 4 kap. Siidans befogenheter Allmänna befogenheter 1 Siidan får själv ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till siidans område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, kommun, landsting eller någon annan. 2 Siidan skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. 3 Siidan får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. 4 Om siidans rätt att meddela föreskrifter för medlemmarna och för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i regeringsformen. Särskilt om utövande av den samiska rätten 5 Siidatinget kan besluta om inskränkningar i fråga om utövande av den samiska rätten, med iakttagande av bestämmelsen i 2. Särskilt om näringsverksamhet m. m. 5 Siidan får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna. 6 Siidan får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet inom siidaområdet. Partistöd 7 Siidan får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i tinget 8 Tinget skall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. 9 Arbetsordning 6

7 Siidatinget skall i en arbetsordning siidaordningen, meddela de föreskrifter som behövs för fullmäktigeförsamlingen, styrelsen och övriga nämnder. Siidaordningen skall alltid innehålla föreskrifter om 1 Siidatingets offentlighet 2 Siidatingets språk 3 Sammanträdesplats 4 Sammanträdestider 5 Kallelse till sammanträde 6 Hinder för tjänstgöring, ersättares tjänstgöring 7 Ärenden och handlingar, turordning vid handläggningen 8 Närvarorätt/yttranderätt 9 Ledamöters initiativrätt 10 Talarordning och övriga ordningsfrågor 11 Hur ärenden avgörs 12 Handläggning av interpellationer och frågor 13 Handläggning av motioner 14 Siidamedlemmarnas frågestund 15 Protokollets utformning 16 Regler för presidium 17 Regler för styrelse och andra nämnder 5 kap. Ekonomisk förvaltning Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 Siidan skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 7

8 Medelsförvaltningen 2 Siidan skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Siidatinget skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Siidan får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Budgetens innehåll 4 Siidan skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Av planen skall det framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Budgetprocessen 6 Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. 7 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen. 8 Budgeten fastställs av tinget före november månads utgång. De år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall budgeten fastställas av nyvalt ting. 9 Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då budgeten skall fastställas. Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Utgiftsbeslut under budgetåret 10 Om tinget beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. 8

9 Förbud mot pantsättning 11 Siidan får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Räkenskapsföring och redovisning 12 Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. 13 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. 14 När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning. 15 I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Årsredovisningen skall också omfatta sådan siidaverksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. 16 Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. 17 Årsredovisningen skall lämnas över till siidatinget och revisorerna snarast möjligt och senast den l juni året efter det år som redovisningen avser. 18 Årsredovisningen skall godkännas av siidatinget. Det bör inte ske innan tinget enligt 6 kap. 12 andra stycket beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 19 Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då årsredovisningen skall godkännas. Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. 20 Tinget får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med tinget. 21 Tinget kan meddela närmare föreskrifter om redovisningen. 9

10 6 kap. Revision Val av revisorer och revisorsersättare 1 Under de år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall nyvalda tinget välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. 2 Vid revision av verksamheten skall minst två revisorer och lika många ersättare väljas. 3 Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår under mandattiden, får tinget förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Jäv 4 Den som är redovisningsskyldig till siida får inte 1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, 2. delta i val av revisor eller revisorsersättare som skall granska sådan verksamhet, eller 3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Första stycket skall tillämpas också på make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Revisorernas ställning 5 Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Revisorernas uppgifter 6 Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. 7 Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat siidan ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter. Revisorernas förvaltning 10

11 8 Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte tinget bestämmer något annat. 9 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i protokoll. Revisionsberättelse 10 Revisorerna skall varje år till tinget avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. 11 Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Prövning av frågan om ansvarsfrihet 12 Tinget skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter skall tinget vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 13 Om ansvarsfrihet vägras, får tinget besluta att skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Revisionsreglemente 18 Tinget får meddela närmare föreskrifter om revisionen. 11

12 7 kap. Laglighetsprövning Tillämpningsområde 1 Varje siidamedlem har rätt att få lagligheten av siidans beslut prövad genom att överklaga dem hos Sametinget. Sametingets beslut får överklagas hos länsrätten. 2 Följande beslut får överklagas: 1. beslut av tinget, 2. beslut av en nämnd 3. sådana beslut av revisorerna som avses i 6 kap Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Hur besluten överklagas 4 Ett beslut överklagas skriftligt. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på. 5 Överklagandet skall ges in till siidan. Klagotid 6 Överklagandet skall ha kommit in till siidan inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på siidans anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. 7 Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till Sametinget i stället för till siidan, skall överklagandet ändå prövas. Grunder för laglighetsprövningar 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 12

13 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för samebyn 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. 9 Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. 10 Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Processuella frågor 11 Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall siidan anses som part. 12 Ett föreläggande enligt 5 förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande. Föreskriften i 29 förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. 13 Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag 1995: Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av siidan och av deras medlemmar. Rättelse av verkställighet 15 Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt. 13

14 8 kap. Val till siidafullmäktige 1 Val till siidatinget skall hållas vart fjärde år (valåret), samtidigt som sametingsvalet. Valkrets och valnämndens uppgifter 2 För valet till siidatinget finns en valkrets. Valnämnden utser valförrättare och förbereder valet samt har i övrigt de uppgifter som framgår av detta kapitel. Rösträtt m. m. 3 Rösträtt till siidan har den som är upptagen i sameröstlängd för siidan. För sameröstlängd finns bestämmelser i 3 kap 3-6 och 4 kap Sametingslagen (1992:1433) 4 Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom valnämndens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett innerkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röstkortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han berättigad att efter framställning till valnämnden få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Kandidater 5 Den som har rösträtt i siidavalet är valbar till siidatinget. 6 Kandidater till siidatinget skall anmälas till valnämnden senast den 25 mars valåret. Av anmälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift på namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit sitt tillstånd att anmäla honom. Valnämnden beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande sammanslutningar och kandidater. Nämndens beslut får inte överklagas. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. 14

15 Valsedlar 7 Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. 8 Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. 9 Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal valnämnden beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal tillhandahålles av valnämnden om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Röstning 10 Den som har rösträtt i siidavalet får rösta antingen i vallokal eller genom att sända sin valsedel till valnämnden med posten (brevröstning). 11 Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen. Röstning i vallokal 12 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar innerkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett innerkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in innerkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han inte det får han inte rösta. 13 Är innerkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett innerkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga innerkuvert återlämnas till honom. 14 Vid röstning i vallokal gäller också 9 kap. 2 andra stycket, 7 och 15 samt 10 kap. 3 vallagen (1997:157). Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt. Lag (1997:168). 15

16 15 Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till valnämnden tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost. Brevröstning 16 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan innerkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne. Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden. En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett. 17 Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen. 18 Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. Sammanräkning 19 Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna rösterna. Vid sammanräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller för valnämnden i tillämpliga delar vad som enligt 18 kap. 9 och 10 samt 11 första stycket 1 och andra stycket 4 vallagen (1997:157) gäller för länsstyrelsen vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Vid förrättningen skall protokoll föras. Lag (1997: 168). 20 Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i vallokal. 16

17 Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall hans röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med hans röster obrutna läggas åt sidan. 21 Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 20 andra stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i protokollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna. Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och innerkuvertet granskas. Därvid kontrolleras att innerkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert samt att innerkuvertet inte är försett med obehörig märkning. 22 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 20 läggs innerkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytteroch innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 23 Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt , fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröstning och som har kommit in till valnämnden före förrättningens början. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. 24 Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att omslagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och 2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 25. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet. 25 När kontrollen enligt 24 är avslutad, öppnas de godkända omslagskuverten. Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytterkuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i vallokal eller mer än en gång genom brevröstning. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare enligt 26. I annat fall förklaras rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändelsen läggs åt sidan. 26 När kontrollen enligt 25 är avslutad, granskas ytterkuverten till de försändelser som inte då har lagts åt sidan. 17

18 Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är fallet, bryts ytterkuvertet och innerkuvertet granskas på samma sätt som är föreskrivet i 22 andra stycket beträffande innerkuvert för röstning i vallokal. 27 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 26 läggs innerkuvertet i en valurna tillsammans med de godkända innerkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 28 När sammanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och innerkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (1995:553). 29 Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen. Sedan valnämnden fördelat mandaten i siidatinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i tidningen Samefolket. Valnämnden skall utan dröjsmål till Sametinget redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. 30 Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 18 kap. 62 vallagen (1997: 157) som avser ny ordinarie landstingsledamot. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i omslag på sätt som föreskrivs i 31. Lag (1997:168). 31 Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden 18

19 var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet. Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a. Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 19 kap. 18 eller 19 vallagen (1997:157). Lag (1997:168). Övergångsbestämmelser 1 De uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnden skall vid det första valet fullgöras av Sametingets valnämnd. 2 Samebyar i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar ovanför lappmarksgränsen i Norr- och Västerbotten och Muonio sameby blir efter första siidavalet siida. 19

20 2 Förslag till renskötsellag Härigenom föreskrivs att rennäringslagen (1971:437) upphör att gälla att följande skall gälla för renskötselns bedrivande: Renskötselrätt 1 För rätten att bedriva renskötsel i Sverige finns bestämmelser i siidalagen. Renskötselområdet m m 2 Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområdet) 1. hela året på samernas land ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. på samernas land för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen. på samernas renbetesland inom Muonio siida. 2. den 1 oktober--den 30 maj (vinterbetesmarkerna) på samernas land nedanför odlingsgränsen på samernas renbetesland på ömse sidor om lappmarksgränsen. på samernas renbetesland utanför renbetesfjällen i Jämtlands län där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider på året. Med renbetesfjällen förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll. 3 Om rätt att efter särskilt tillstånd driva renskötsel under hela året inom vissa områden nedanför lappmarksgränsen finns bestämmelser i 4 2 stycket och

21 4 För renskötseln finns čearrut (nordsamiska), tjielde (lulesamiska) eller tjelddieh (sydsamiska). När uttrycken čearru, čearrut används i denna lag avses även tjiellde, tjielde och tjeldie, tjeldieh. Mark som anges i 2 fördelas enligt bestämmelserna i 2 kap 2 siidalagen. Betesområdet för čearrut sammanfaller med siidaområdet. čearrut enligt denna lag är samebyar enligt rennäringslagen (1971:437) i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar väster om lappmarksgränsen i Norroch Västerbottens län samt Muonio sameby. čearrut och medlemmar m. m. 5 čearrut har till ändamål att enligt denna lag för medlemmarnas gemensamma bästa ombesörja renskötseln inom betesområdet. 6 čearrut kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter när registrering skett enligt 26. čearrut företräder medlemmarna i frågor som rör renskötseln eller medlemmarnas gemensamma intressen inom rennäringen i övrigt. 7 Medlem i čearru är renägande siidamedlem enligt 2 kap 3 siidalagen. Renskötselns utövande 8 čearru får för medlemmarnas gemensamma behov använda byns betesområde för renbete. Sametinget beslutar om det högsta antal renar som får hållas på bete inom betesområde enligt 4. Hänsyn skall därvid tas till andra intressen. Om det behövs för att bevara renbetet eller annars främja renskötseln, kan Sametinget förordna om inskränkning i betesrätten. Om čearru bryter mot ett beslut enligt andra eller tredje stycket får Sametinget vid vite förelägga att följa beslutet. Har čearru med stöd av 22 första stycket bestämt hur många renar en medlem högst får inneha, får ett föreläggande att minska antalet renar även riktas mot en medlem som inte följer čearrus beslut. 9 čearru får inom betesområdet utföra arbetshage eller annat stängsel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för renskötseln. 10 Om det behövs virke till en anläggning eller en byggnad som avses i 9, får skog avverkas på samma områden som siidamedlem får nyttja enligt 1 kap 6 siidalagen. 21

22 På samernas renbetesland utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en čearrus betesområde får čearru för det ändamål som anges i första stycket ta endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark. 11 Medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearrus betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel får där taga bränsle för eget behov. 12 Om det är oundgängligen är nödvändigt att skaffa foder till renarna, får čearru eller medlem i čearru fälla lavbevuxna träd, i första hand torra eller oväxtliga träd, inom betesområdet. Avverkning på samernas renbetesland skall om möjligt ske efter anvisning av markens ägare eller brukare. 13 För skog som avverkas på samernas land inom čearrus område, behöver ersättning ej lämnas. Detsamma gäller växande lövträd som eljest tages inom samernas renbetesland inom lappmarkerna och på renbetesfjällen. I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om ersättningen, utser regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer på begäran av part någon att söka förlika parterna. 14 Flyttningsvägs sträckning fastställes av Sametinget, om čearru begär det eller fråga om sträckningen eljest uppkommer. 15 Medlem i čearru får jaga och fiska enligt bestämmelserna i 1 kap 9 siidalagen. Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearru betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock jaga och fiska endast för sitt uppehälle. Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter sådant djur företagas på mark som anges i första stycket samt inom annan čearrus betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, tillåter det. Inom de områden, som anges i 1 kap 8 siidalagen får medlem i čearru inom betesområdet jaga rovdjur, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, tillåter det. Skyddet för renskötseln 16 Vid användandet av mark och vatten inom renskötselområdet skall rätten till renskötsel beaktas. 22

23 Åtgärder som äventyrar förutsättningarna för det fortsatta utövandet av rennäringen får inte tillåtas. 17 Den som äger eller brukar mark inom åretruntmarkerna får inte ändra användningen av marken på sätt som medför avsevärd olägenhet för rennäringen. Första stycket hindrar inte att mark används i enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild ordning. Detsamma gäller skogsbruksåtgärd som avses i 19 första stycket. 18 Den som avser att slutavverka skog inom vinterbetesmarkerna på en brukningsenhet som är större än 500 ha skall bereda berörd čearru tillfälle till samråd, om avverkningen omfattar mer än 20 ha skog eller ansluter till kalmark eller plantskog som sammanlagt med den planerade avverkningen överstiger 20 ha på brukningsenheten. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det eller 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd Vad nu sagts skall gälla om annat inte överenskommits med berörd čearru. 19 Den som avser att slutavverka skog inom åretruntmarkerna skall i fall som avses i 18 första stycket bereda berörd čearru tillfälle till samråd. Därutöver skall, oavsett brukningsenhetens storlek, čearru beredas tillfälle till samråd när en slutavverkning berör 1. hänglavbärande skog 2. nattbetesplats 3. rastställe 4. arbetshage eller 5. flyttled. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd och čearru inte låtit sig avhöra. 23

24 Renskötselns upphörande i vissa fall m. m. 20 Regeringen kan förordna om upphävande av renbetning för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719). Upphävande kan begränsas till att avse viss tid. 21 Medför upphävande av rätt till renbete eller flyttning med renar skada eller olägenhet för renskötseln utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som ej drabbar bestämd person tillfaller siida enligt 2 kap 1 siidalagen, om ej särskilda skäl föreligger. čearrus förvaltning m. m. Allmänna bestämmelser 22 Om det behövs med hänsyn till vad som bestämts om högsta renantalet enligt 8 andra stycket eller om det behövs för att främja renskötseln, kan čearru bestämma hur många renar medlem högst får inneha eller besluta om andra villkor för innehavet. Beslut enligt första eller andra stycket får inte ges sådant innehåll att medlems fortsatta verksamhet omöjliggörs eller väsentligt försvåras. 23 Om čearru medger det, får inom byns betesområde hållas renar som ägs av personer, som inte är medlemmar i čearru. Sådana renar skall skötas av någon medlem i čearru. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med siida (1 kap 1 siidalagen). 24 čearru får endast om medlem medger det låta slakta dennes renar eller försälja vid slakt utvunna produkter. Renmärkning ombesörjes av medlem. Stadgar 25 čearru skall antaga stadgar för sin verksamhet. Stadgarna skall ange 1. čearrus benämning, 2. den siida (1 kap 1 siidalagen), där čearrus styrelse skall ha sitt säte, 24

25 3. čearrus organisering av renskötseln 4. regler för ekonomiska förhållanden 5. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem, 6. čearrus räkenskapsår, 7. hur ofta ordinarie čearrustämma skall hållas, 8. hur kallelse till čearrustämma skall ske och andra meddelanden till medlemmarna skall tillställas dem och när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vidtagas, 9. vilka fonder čearrus skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem skall ske. Stadgarna skall formas efter bestämmelsen i 5 och beslutas i čearrustämman med ¾ majoritet. 26 čearru och dess stadgar registreras hos länsstyrelsen i det län där čearrus styrelse enligt stadgarna skall ha sitt säte. Innan stadgarna registrerats är de ej giltiga. Sametinget prövar att stadgarna tillkommit i föreskriven ordning och att de ej innehåller något som strider mot lag eller författning. Första och andra styckena gäller även vid ändring av stadgarna. Arbetsordning 27 čearru skall, för sin verksamhet, antaga arbetsordning earruordningen, för regler utöver stadgarna. Styrelse 28 För čearru skall finnas styrelse. Styrelsen skall i överensstämmelse med stadgarna enligt 25 och denna lag leda renskötseln inom betesområdet Styrelsen företräder čearru mot tredje man. Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till Sametinget. 25

26 29 Finns ej styrelse, kan siidastyrelsen (3 kap 3 siidalagen) på yrkande av någon vars rätt är beroende av att behörig styrelse finns förordna syssloman att handha čearrus angelägenheter och företräda čearru såsom styrelse. Syssloman har rätt att av čearru erhålla arvode som bestämmes av siidastyrelsen. 30 Styrelsen sammanträder så ofta det behövs. Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 31 För varje räkenskapsår skall styrelsen i årsredovisning redovisa sin verksamhet i enlighet med stadgarna. 32 Minst en månad före den första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen lämna årsredovisningen till revisor. Redovisningen skall vara underskriven av styrelsens samtliga ledamöter. Revision 33 Styrelsens årsberättelse och räkenskaper skall årligen granskas av en eller flera revisorer. Revisor utses på čearrustämma. Medlem, som hos styrelsen påkallar granskning av čearrus böcker, räkenskaper eller andra handlingar, har rätt att få del av dessa på lämpligt sätt. 34 Revisor skall avge berättelse, som skall innehålla redogörelse för resultatet av hans granskning och uttalande huruvida anmärkning framställes eller ej i fråga om räkenskapernas förande eller verksamheten i övrigt. Framställes anmärkning, skall anledningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelse skall även innehålla särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller ej. 35 Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen senast två veckor före första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång. čearrustämma m. m. 36 Medlems rätt att deltaga i handhavandet av čearrus angelägenheter utövas på čearrustämma. Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet enligt stadgarna får deltaga i förhandlingarna men har ej rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet. 26

27 Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 37 I fråga om rösträtt och beslut på čearrustämma gäller, 1. att varje myndig medlem har en röst för varje påbörjat tiotal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom, dock inte för fler renar än čearru bestämt för honom enligt 19, 2. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud, 3. att ingen får för egen eller annans del rösta för sammanlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda röstetalet, 4. att den mening som erhållit det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut, 5. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra frågor den mening gäller som biträds av de flesta röstande eller, om även antalet röstande är lika, av stämmans ordförande, 38 čearrustämma öppnas av den som styrelsen utser. Därefter utses ordförande. Ordföranden skall upprätta och till godkännande av stämman framlägga en förteckning över närvarande medlemmar och ombud med uppgift om den rösträtt som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter omröstning, företagen bland medlemmarna på grundval av förteckningen, blivit godkänd med eller utan ändring, gäller den som röstlängd vid stämman. Över beslut som fattas på stämman skall genom styrelsens försorg föras protokoll, som skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman. 39 Årsredovisning och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret skall framläggas på första ordinarie čearrustämman efter räkenskapsårets utgång. På stämman skall avgöras fråga om godkännande av styrelsens förslag till årsredovisning och om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Årsredovisningen och revisionsberättelsen skall under minst tio dagar före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna. 40 čearrumedlemmar kallas till ordinarie čearrustämma av styrelsen. Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra stämma. Revisor kan begära att styrelsen skall kalla till extra stämma, om hans granskning ger anledning därtill. Om minst en femtedel av samtliga myndiga medlemmar eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär det, skall styrelsen kalla till extra stämma. 27

28 Finns ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla medlemmarna till ordinarie eller extra stämma, skall siidastyrelsen på anmälan av röstberättigad medlem eller revisor ofördröjligen utlysa stämma. Renarnas skötsel m. m. 41 Vid renskötselns utövande skall hänsyn tas till andra intressen. Renarna skall såvitt möjligt hindras från att komma utanför čearrus betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet. Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tas där minsta skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar inte lämnas kvar på område där renskötsel inte är tillåten. Flyttning som äger rum utanför čearrus betesområde skall ske utan onödig tidsutdräkt. 42 Renskötsel skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som vid renskötsel skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket skall efterlevas. 43 Räkning av čearrus renar skall ske årligen vid ungefär samma tidpunkt. Om čearru begär det, kan siidastyrelsen medge att räkningen får ske med större tidsmellanrum. Siidastyrelsen kan på begäran av medlem besluta om extra renräkning, om denne gör sannolikt att resultatet av räkning enligt första stycket är oriktigt och kostnaderna för den extra renräkningen inte är oskäliga i förhållande till den betydelse det kan ha för medlemmen att rättelse kommer till stånd. 44 En čearru skall underrätta siidastyrelsen om tid och plats för byns renräkning. Siidastyrelsen skall utse någon att närvara vid renräkningen. Finns anledning anta att čearru inte följt meddelade föreskrifter, kan siidastyrelsen besluta om kompletterande renräkning. Den som av siidastyrelsen förordnats att närvara vid renräkningen har rätt att få tillträde till områden och anläggningar där renar hålls samt rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för att fullgöra uppdraget. 28

29 45 Kostnaden för renräkning enligt 43 första stycket är en gemensam utgift för čearru Kostnaden för extra renräkning fördelas mellan den som begärt räkningen och čearru efter vad siidastyrelsen finner skäligt. 46 På grundval av renräkning enligt 43 första stycket skall renlängd upprättas. Fel i längden som påvisats vid extra renräkning skall genast rättas. I renlängden skall tas upp ägarna till de renar som hålls på byns betesområde, det räknade eller uppskattade antalet renar för varje ägare och, om beslut meddelats om reninnehavet enligt 22, förhållande som är av betydelse för kontroll av att beslutet följts. Bystämman fastställer renlängden och beslutar om rättelse däri. Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om användningen av renlängd som underlag för ett företagsregister och om skyldighet att lämna renlängden och andra uppgifter om renskötseln till den myndighet som för registret. Siidastyrelsen får vid vite förelägga čearru att upprätta och fastställa renlängd samt att överlämna kopia av längden till myndighet som avses i fjärde stycket. 47 När renägares rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag beror på antalet renar, har gällande renlängd vitsord, om det ej visas att ägarens reninnehav förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades. 48 Har främmande renar kommit in på čearrus betesområde, skall de skiljas ut så snart det kan ske. Underrättelse om tid och plats för skiljningen skall i god tid dessförinnan lämnas till čearru till vilken renarna kan antagas höra. Uteblir sådan čearru som underrättats om skiljning och kan renarna ej återföras utan väsentlig olägenhet, får den by som ombesörjer skiljningen låta slakta renarna och försälja dem för ägarnas räkning. Om ej annat avtalats, är den by till vilken renarna hör skyldig att utge ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande eller slakt och försäljning. 49 Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, siidastyrelsen på framställning av den som därigenom lider skada eller olägenhet av någon betydelse vid vite förelägga čearru att föra bort renarna. Vitesföreläggande enligt första stycket får meddelas endast om čearru underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. 29

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val BILAGA 2 a Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val SVKB 2004:1 KYRKOSTYRELSENS BESLUT MED NÄRMARE BESTÄMMELSER OM DIREKTA VAL MEDDELAT DEN 20 APRIL 2004 Kyrkostyrelsen föreskriver

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23 FIRMA, SÄTE, ÄNDAMÅL 1 Göteborgsvind nr 1, ekonomisk förening är en sammanslutning av elhushållskunder inom Göteborg Energi AB:s distributionsområde. Föreningens styrelse har sitt säte i Göteborg. Föreningens

Läs mer

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen.

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar 1 Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR. Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening

STADGAR. Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening Stadgar Kallaxskärgårdens samfällighetsförening sid 1 av 7 STADGAR Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening Ingress Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen

Läs mer

SAMI SAMI. stadgar. stadgar

SAMI SAMI. stadgar. stadgar SAMI stadgar SAMI stadgar Stadgar för Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), ek. för. I deras lydelse efter beslut på ordinarie föreningsstämma 2009-05-18. 1 Ändamål och verksamhet

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ÄNDAMÅL 1 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via kabel distribuera TV-program till medlemmarna att erbjuda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete?

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? - Ordförandes roller och uppgifter - Kommunallagen - Sammanträdet - Lagen och arbetsordningen - Sammanträdets gång; innan, under och efter mötet. Kommunallagen

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder.

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder. 003-11 1 GEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDER I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 19. Inledande bestämmelser 1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar.

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar. Stadgar STADGAR för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den man inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag

Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS

Läs mer

VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015. Stadgar

VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015. Stadgar VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015 Stadgar Stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting Antagna av Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets extrakongresser den 27 oktober 2004. Reviderade av SKL:s

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening.

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. 1996-09-27 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06 STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK Förslag till 2013-03-06 Stadgar för Lomma Träningsverk, ideell, förening, fastställda 2013 03 06, sid 1 av 5 1. Ändamål. Föreningen ska, i egen regi eller via

Läs mer

Stadgar Charity Rating Ideell förening

Stadgar Charity Rating Ideell förening Stadgar Charity Rating Ideell förening 1 Föreningens namn Föreningens namn är Charity Rating Sverige ideell förening. 2 Föreningens säte Föreningen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Föreningens verksamhetsområde

Läs mer

REGLEMENTE FÖR VIRSERUMS SPARBANK

REGLEMENTE FÖR VIRSERUMS SPARBANK 1 REGLEMENTE FÖR VIRSERUMS SPARBANK fastställt av Sparbanksstämman 2012.05.11 1. FIRMA, VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT STYRELSENS SÄTE 1. Sparbankens firma är Virserums Sparbank. 2. Virserums Sparbanks verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening, antagna vid stämman 1995-09-13, ändrade 1997-04-02

Stadgar för Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening, antagna vid stämman 1995-09-13, ändrade 1997-04-02 Med kompletterande utdrag ur lag (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL) 1 Föreningens firma Föreningens firma är Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening. 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen 1300 RallyCup med hemort i Rejmyre. Bildad den 5 November 2011. Stadgarna är fastställda på styrelsemöte 2011-11-05 och befästade på extra föreningsmöte 2012-02-04. Föreningens

Läs mer

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening Stadgar Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening STADGAR 1. FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2.1 Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening är en allmännyttig

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Tillväxt Gotland

Stadgar för den ideella föreningen Tillväxt Gotland Stadgar för den ideella föreningen Tillväxt Gotland 1 Firma och styrelsens säte Föreningens firma är Tillväxt Gotland, ideell förening. Styrelsen ska ha sitt säte i Gotlands kommun. 2 Ändamål Tillväxt

Läs mer

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 1 (5) BOLAGSORDNING för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Svensk författningssamling 1991:900

Svensk författningssamling 1991:900 Svensk författningssamling 1991:900 Kommunallag (1991:900) - riks... 1 av 33 2013-01-21 19:17 Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Kommunallag (1991:900) Svensk författningssamling

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

STADGAR för föreningen TELLUS

STADGAR för föreningen TELLUS STADGAR för föreningen TELLUS 1 Föreningens namn Föreningens namn är i Uddevalla 2 Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att genom berättarprogram skapa möjligheter för alla att delge sina berättelser

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING Organisationsnummer 802014-9830 Förändring av stadgar från 2013 beslutades vid extra respektive ordinarie årsstämma 2015-xx-xx

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 1 (5) 1 Firma Föreningen firma är Rödmyrans förskola ekonomisk förening 2 Ändamål m m Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 Stadgar för Bilpool i Sala ek. för. antagna vid föreningsstämma 2007-03-29 reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM VERKSAMHETSOMRÅDE: STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT GOTLAND OCH ÅLAND Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM Antagna på extra årsmöte den 20 november 2011.

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1 Allmänna bestämmelser Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Hovenäsets Intresseförening 2. Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att verka för åretrunt-

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun.

Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun. Stadgar för SkottaNet Ekonomisk förening Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun. Ändamål 3 Föreningen har till ändamål att

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Åre Sjö 6 Stadgar för Åre Sjö 6 Antagna den 8/1 2008 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Åre Sjö 6. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Antagna 2008-10-09 1 Namn Föreningens namn är Föreningen Lilla barnets fond. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Uppgifter Föreningen ska stödja

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening

Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening Stadgar för: Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening 1, (6) Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening FIRMA, SÄTE & ÄNDAMÅL 1 Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening, är en sammanslutning av

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

3 BESLUTANDE ORGAN Föreningens beslutande organ är årsmöte, extra årsmöte och styrelsen.

3 BESLUTANDE ORGAN Föreningens beslutande organ är årsmöte, extra årsmöte och styrelsen. STADGAR för Showdansföreningen FLEX, som är en ideell förening, stiftad i januari 2002 och med hemort i Vallentuna kommun. Stadgarna antagna av årsmötet den 7 december 2001 och fastställda av årsmötet

Läs mer