Siida-framtidens sameby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siida-framtidens sameby"

Transkript

1 Siida-framtidens sameby Förslagets huvudsakliga innehåll Dokumentet innehåller förslag om en särskild typ av kommun en folkvald sameby. Den samiska kommunen - siida är inte istället för de svenska kommunerna, utan ett komplement för att ett lokalt samiskt självbestämmande. Den folkvalda samebyn kompletterar därför även Sametinget och siidans kompetensområde får, i likhet med Sametingets, utvecklas i samråd med det övriga samhället. Grundläggande bestämmelser om siida ges i en särskild lag siidalagen, som har kommunallagen (1991:900), delar av rennäringslagen (1971:437) och delar av sametingslagen (1992:1433) som utgångspunkt. Förslaget ger alla samer, som finns i den samiska röstlängden, rösträtt i någon siida, trots att siidans territorium endast finns inom renskötselområdet. Siidaindelningen överensstämmer med nuvarande samebyindelning. Siidans fullmäktigeförsamling skall bestå av lägst 17 ledamöter och väljas vart fjärde år, samtidigt som valet till Sametinget. Vidare föreslås att svensk lagstiftning får vissa nya termer, som rör samiska förhållanden. Termen renskötselrätt byts ut mot samisk rätt, i syfte att bättre beskriva rättens innehåll. När det gäller den mark, som samerna har bebott och nyttjat sedan urminnes tid, har svensk lagstiftning använt ett stort antal olika begrepp. De föreslagna benämningarna är istället samernas land och samernas renbetesland. Skillnaden mellan dessa är att samernas land i allt väsentligt utgörs av lagfartslös mark inom renskötselområdet, medan samernas renbetesland är mark, där renbete är tillåten, åtminstone under vissa tider av året, men som har en lagfaren ägare. Förslaget innehåller vidare en uppdelning, i lagstiftningen, av samernas civilrättsliga rätt och rätten att bedriva rennäring. Näringslagstiftningen, renskötsellagen, har sitt ursprung i rennäringslagen, utom de delar som rör samernas civilrättsliga rätt. Den föreslagna näringslagen innebär en avreglering och en förstärkning av skyddet för rennäringen mot annan markanvändning. Benämningen för den association, som organiserar rennäringen föreslås bli čearrut, tjielde eller tjelddieh. 1

2 FÖRSLAGETS LAGFÖRSLAG. 1 Förslag till Siidalag Härigenom föreskrivs följande. 1 kap Inledande bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser om en särskild typ av kommun siida. Siidans högsta beslutande organ är siidatinget. När uttrycket siida används i denna lag, avses även sijdda och sijte. Siidans historiska grund 2 Siidans historiska grund är lappby, som gemensam fastighet för ett antal lappskatteland före 1886 års lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige. Siida på grunden svensk lagstiftning 3 Siidans grund är lappby enligt 1 5, 1886 års Lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige, 2 6, 1898 års Lag om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige och 3 7, 1928 års Lag om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige samt sameby enligt 6 och Muonio koncessionssameby enligt 86, rennäringslagen (1971:437) Medlemmarnas rättsstatus 4 Medlemmarna i siidan är av samisk härkomst (same) och får enligt bestämmelserna i denna lag, inom siidaområdet, använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Rätten enligt första stycket (den samiska rätten) är såväl en enskild, som en kollektiv rätt och tillkommer den samiska befolkningen på grunden urminnes hävd. 2

3 Den samiska rättens utövande 5 Siidamedlem får enligt särskilda bestämmelser bedriva renskötsel. 6 Siidamedlem får på utmark inom siidaområdet på samernas land uppföra byggnad som behövs för utövande av renskötsel, jakt, fiske, slöjd eller turistisk verksamhet. 7 Om det behövs virke till byggnad som avses i 6, får skog avverkas på de delar av siidaområdet som är samernas land inom lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete. 8 Siidamedlem har rätt att inom siidaområdet på samernas land taga virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad. 9 Siidamedlem får jaga och fiska på samernas land inom siidaområdet. Inom samernas land på de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete får siidamedlem fiska till husbehov. Jakt eller fiske enligt 1:a eller 2:a stycket får ske endast om det ej medför olägenhet för renskötseln eller stör renarnas betesro. Siidamedlem, som är renägare, får utöver vad som anges i 1:a och 2:a stycket för sitt husbehov jaga och fiska på samernas renbetesland, när renskötsel är tillåten där. Den samiska rättens upphörande i vissa fall m m 10 Regeringen kan förordna om upphävande av den samiska rätten enligt 4 för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap expropriationslagen (1972:719) 11 Medför upphävande av den samiska rätten skada eller olägenhet för siidan eller siidans medlemmar utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som endast drabbar rennäringen, skall tillfalla renskötseln inom berörd siida. 12 I fråga om upphävande av den samiska rätten och ersättning med anledning därav gäller, utöver bestämmelserna i 10-11, i tillämpliga delar bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriation av särskild rätt till fastighet. 3

4 Upplåtelse av mark och vatten m m 13 Siidan får upplåta rättighet som ingår i den samiska rätten. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, kräves dessutom att upplåtelsen är förenlig med god jaktvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt och fiske enligt 9. Rätten enligt 1 st gäller på samernas land ovan lappmarksgränsen i Norr- och Västerbottens län och på samernas land på renbetesfjällen i Jämtlands län. På samernas land nedanför odlingsgränsen som ägs av staten eller vid utgången av 1992 ägdes av staten, skall staten för nyttjanderättsupplåtelser som inte avser skogsavverkning utge ersättning. 14 Nyttjanderätt får upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan olägenhet för renskötseln. 15 Upplåtelse enligt 13, skall ske mot avgift, om ej särskilda skäl föreligger för avgiftsfrihet. 2 kap. Indelning, medlemskap Siidaindelning 1 Svenska delen av Sápmi är indelat i siida. Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. 2 Siidaindelning beslutas av Sametinget. Medlemskap 3 Siidamedlem är den som kan härleda sitt ursprung till lapp- eller samebyn enligt 1 kap 2 och 3 och är själv eller har en förälder upptagen i sameröstlängd enligt 3 kap 3 Sametingslagen (1992:1433). Siidan kan som medlem anta annan same än som avses i första stycket, om denne är upptagen i sameröstlängd för en annan siida. 3 kap. Siidaorganisationen Siidatinget 4

5 1 I varje siida finns det en beslutande församling: siidatinget bestående av lägst 17 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare enligt bestämmelserna i 18 kap 53 vallagen (1997:157) rörande val till landstinget. Tingets uppgifter 2 Tinget beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för siidan, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt 8. folkomröstning i siidan. Styrelse och nämnder 2 Siidatinget skall tillsätta en siidastyrelse, bestående av högst 5 ledamöter och lika många ersättare. En av ledamöterna skall därvid utses att vara ordförande. Styrelsen skall 1 leda och samordna förvaltningen av siidans angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. 2 bereda och yttra sig i ärenden som skall handläggas av siidatinget, 3 handha den ekonomiska förvaltningen, 4 verkställa siidatingets beslut om verkställigheten inte uppdragits åt någon annan, 5 fullgöra de uppdrag som siidafullmäktige överlärmnat till styrelsen. 6 fatta beslut enligt renskötsellagens bestämmelser 3 Siidatinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för siidavalet. 5

6 Siidatinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. 4 kap. Siidans befogenheter Allmänna befogenheter 1 Siidan får själv ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till siidans område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, kommun, landsting eller någon annan. 2 Siidan skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. 3 Siidan får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. 4 Om siidans rätt att meddela föreskrifter för medlemmarna och för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i regeringsformen. Särskilt om utövande av den samiska rätten 5 Siidatinget kan besluta om inskränkningar i fråga om utövande av den samiska rätten, med iakttagande av bestämmelsen i 2. Särskilt om näringsverksamhet m. m. 5 Siidan får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna. 6 Siidan får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet inom siidaområdet. Partistöd 7 Siidan får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i tinget 8 Tinget skall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. 9 Arbetsordning 6

7 Siidatinget skall i en arbetsordning siidaordningen, meddela de föreskrifter som behövs för fullmäktigeförsamlingen, styrelsen och övriga nämnder. Siidaordningen skall alltid innehålla föreskrifter om 1 Siidatingets offentlighet 2 Siidatingets språk 3 Sammanträdesplats 4 Sammanträdestider 5 Kallelse till sammanträde 6 Hinder för tjänstgöring, ersättares tjänstgöring 7 Ärenden och handlingar, turordning vid handläggningen 8 Närvarorätt/yttranderätt 9 Ledamöters initiativrätt 10 Talarordning och övriga ordningsfrågor 11 Hur ärenden avgörs 12 Handläggning av interpellationer och frågor 13 Handläggning av motioner 14 Siidamedlemmarnas frågestund 15 Protokollets utformning 16 Regler för presidium 17 Regler för styrelse och andra nämnder 5 kap. Ekonomisk förvaltning Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 Siidan skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 7

8 Medelsförvaltningen 2 Siidan skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Siidatinget skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Siidan får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Budgetens innehåll 4 Siidan skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Av planen skall det framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Budgetprocessen 6 Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. 7 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen. 8 Budgeten fastställs av tinget före november månads utgång. De år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall budgeten fastställas av nyvalt ting. 9 Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då budgeten skall fastställas. Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Utgiftsbeslut under budgetåret 10 Om tinget beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. 8

9 Förbud mot pantsättning 11 Siidan får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Räkenskapsföring och redovisning 12 Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. 13 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. 14 När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning. 15 I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Årsredovisningen skall också omfatta sådan siidaverksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. 16 Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. 17 Årsredovisningen skall lämnas över till siidatinget och revisorerna snarast möjligt och senast den l juni året efter det år som redovisningen avser. 18 Årsredovisningen skall godkännas av siidatinget. Det bör inte ske innan tinget enligt 6 kap. 12 andra stycket beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 19 Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då årsredovisningen skall godkännas. Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. 20 Tinget får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med tinget. 21 Tinget kan meddela närmare föreskrifter om redovisningen. 9

10 6 kap. Revision Val av revisorer och revisorsersättare 1 Under de år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall nyvalda tinget välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. 2 Vid revision av verksamheten skall minst två revisorer och lika många ersättare väljas. 3 Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår under mandattiden, får tinget förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Jäv 4 Den som är redovisningsskyldig till siida får inte 1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, 2. delta i val av revisor eller revisorsersättare som skall granska sådan verksamhet, eller 3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Första stycket skall tillämpas också på make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Revisorernas ställning 5 Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Revisorernas uppgifter 6 Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. 7 Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat siidan ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter. Revisorernas förvaltning 10

11 8 Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte tinget bestämmer något annat. 9 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i protokoll. Revisionsberättelse 10 Revisorerna skall varje år till tinget avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. 11 Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Prövning av frågan om ansvarsfrihet 12 Tinget skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter skall tinget vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 13 Om ansvarsfrihet vägras, får tinget besluta att skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Revisionsreglemente 18 Tinget får meddela närmare föreskrifter om revisionen. 11

12 7 kap. Laglighetsprövning Tillämpningsområde 1 Varje siidamedlem har rätt att få lagligheten av siidans beslut prövad genom att överklaga dem hos Sametinget. Sametingets beslut får överklagas hos länsrätten. 2 Följande beslut får överklagas: 1. beslut av tinget, 2. beslut av en nämnd 3. sådana beslut av revisorerna som avses i 6 kap Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Hur besluten överklagas 4 Ett beslut överklagas skriftligt. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på. 5 Överklagandet skall ges in till siidan. Klagotid 6 Överklagandet skall ha kommit in till siidan inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på siidans anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. 7 Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till Sametinget i stället för till siidan, skall överklagandet ändå prövas. Grunder för laglighetsprövningar 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 12

13 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för samebyn 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. 9 Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. 10 Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Processuella frågor 11 Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall siidan anses som part. 12 Ett föreläggande enligt 5 förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande. Föreskriften i 29 förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. 13 Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag 1995: Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av siidan och av deras medlemmar. Rättelse av verkställighet 15 Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt. 13

14 8 kap. Val till siidafullmäktige 1 Val till siidatinget skall hållas vart fjärde år (valåret), samtidigt som sametingsvalet. Valkrets och valnämndens uppgifter 2 För valet till siidatinget finns en valkrets. Valnämnden utser valförrättare och förbereder valet samt har i övrigt de uppgifter som framgår av detta kapitel. Rösträtt m. m. 3 Rösträtt till siidan har den som är upptagen i sameröstlängd för siidan. För sameröstlängd finns bestämmelser i 3 kap 3-6 och 4 kap Sametingslagen (1992:1433) 4 Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom valnämndens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett innerkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röstkortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han berättigad att efter framställning till valnämnden få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Kandidater 5 Den som har rösträtt i siidavalet är valbar till siidatinget. 6 Kandidater till siidatinget skall anmälas till valnämnden senast den 25 mars valåret. Av anmälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift på namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit sitt tillstånd att anmäla honom. Valnämnden beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande sammanslutningar och kandidater. Nämndens beslut får inte överklagas. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. 14

15 Valsedlar 7 Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. 8 Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. 9 Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal valnämnden beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal tillhandahålles av valnämnden om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Röstning 10 Den som har rösträtt i siidavalet får rösta antingen i vallokal eller genom att sända sin valsedel till valnämnden med posten (brevröstning). 11 Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen. Röstning i vallokal 12 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar innerkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett innerkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in innerkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han inte det får han inte rösta. 13 Är innerkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett innerkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga innerkuvert återlämnas till honom. 14 Vid röstning i vallokal gäller också 9 kap. 2 andra stycket, 7 och 15 samt 10 kap. 3 vallagen (1997:157). Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt. Lag (1997:168). 15

16 15 Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till valnämnden tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost. Brevröstning 16 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan innerkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne. Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden. En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett. 17 Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen. 18 Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. Sammanräkning 19 Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna rösterna. Vid sammanräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller för valnämnden i tillämpliga delar vad som enligt 18 kap. 9 och 10 samt 11 första stycket 1 och andra stycket 4 vallagen (1997:157) gäller för länsstyrelsen vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Vid förrättningen skall protokoll föras. Lag (1997: 168). 20 Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i vallokal. 16

17 Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall hans röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med hans röster obrutna läggas åt sidan. 21 Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 20 andra stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i protokollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna. Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och innerkuvertet granskas. Därvid kontrolleras att innerkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert samt att innerkuvertet inte är försett med obehörig märkning. 22 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 20 läggs innerkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytteroch innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 23 Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt , fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröstning och som har kommit in till valnämnden före förrättningens början. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. 24 Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att omslagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och 2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 25. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet. 25 När kontrollen enligt 24 är avslutad, öppnas de godkända omslagskuverten. Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytterkuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i vallokal eller mer än en gång genom brevröstning. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare enligt 26. I annat fall förklaras rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändelsen läggs åt sidan. 26 När kontrollen enligt 25 är avslutad, granskas ytterkuverten till de försändelser som inte då har lagts åt sidan. 17

18 Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är fallet, bryts ytterkuvertet och innerkuvertet granskas på samma sätt som är föreskrivet i 22 andra stycket beträffande innerkuvert för röstning i vallokal. 27 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 26 läggs innerkuvertet i en valurna tillsammans med de godkända innerkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 28 När sammanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och innerkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (1995:553). 29 Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen. Sedan valnämnden fördelat mandaten i siidatinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i tidningen Samefolket. Valnämnden skall utan dröjsmål till Sametinget redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. 30 Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 18 kap. 62 vallagen (1997: 157) som avser ny ordinarie landstingsledamot. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i omslag på sätt som föreskrivs i 31. Lag (1997:168). 31 Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden 18

19 var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet. Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a. Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 19 kap. 18 eller 19 vallagen (1997:157). Lag (1997:168). Övergångsbestämmelser 1 De uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnden skall vid det första valet fullgöras av Sametingets valnämnd. 2 Samebyar i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar ovanför lappmarksgränsen i Norr- och Västerbotten och Muonio sameby blir efter första siidavalet siida. 19

20 2 Förslag till renskötsellag Härigenom föreskrivs att rennäringslagen (1971:437) upphör att gälla att följande skall gälla för renskötselns bedrivande: Renskötselrätt 1 För rätten att bedriva renskötsel i Sverige finns bestämmelser i siidalagen. Renskötselområdet m m 2 Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområdet) 1. hela året på samernas land ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. på samernas land för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen. på samernas renbetesland inom Muonio siida. 2. den 1 oktober--den 30 maj (vinterbetesmarkerna) på samernas land nedanför odlingsgränsen på samernas renbetesland på ömse sidor om lappmarksgränsen. på samernas renbetesland utanför renbetesfjällen i Jämtlands län där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider på året. Med renbetesfjällen förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll. 3 Om rätt att efter särskilt tillstånd driva renskötsel under hela året inom vissa områden nedanför lappmarksgränsen finns bestämmelser i 4 2 stycket och

21 4 För renskötseln finns čearrut (nordsamiska), tjielde (lulesamiska) eller tjelddieh (sydsamiska). När uttrycken čearru, čearrut används i denna lag avses även tjiellde, tjielde och tjeldie, tjeldieh. Mark som anges i 2 fördelas enligt bestämmelserna i 2 kap 2 siidalagen. Betesområdet för čearrut sammanfaller med siidaområdet. čearrut enligt denna lag är samebyar enligt rennäringslagen (1971:437) i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar väster om lappmarksgränsen i Norroch Västerbottens län samt Muonio sameby. čearrut och medlemmar m. m. 5 čearrut har till ändamål att enligt denna lag för medlemmarnas gemensamma bästa ombesörja renskötseln inom betesområdet. 6 čearrut kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter när registrering skett enligt 26. čearrut företräder medlemmarna i frågor som rör renskötseln eller medlemmarnas gemensamma intressen inom rennäringen i övrigt. 7 Medlem i čearru är renägande siidamedlem enligt 2 kap 3 siidalagen. Renskötselns utövande 8 čearru får för medlemmarnas gemensamma behov använda byns betesområde för renbete. Sametinget beslutar om det högsta antal renar som får hållas på bete inom betesområde enligt 4. Hänsyn skall därvid tas till andra intressen. Om det behövs för att bevara renbetet eller annars främja renskötseln, kan Sametinget förordna om inskränkning i betesrätten. Om čearru bryter mot ett beslut enligt andra eller tredje stycket får Sametinget vid vite förelägga att följa beslutet. Har čearru med stöd av 22 första stycket bestämt hur många renar en medlem högst får inneha, får ett föreläggande att minska antalet renar även riktas mot en medlem som inte följer čearrus beslut. 9 čearru får inom betesområdet utföra arbetshage eller annat stängsel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för renskötseln. 10 Om det behövs virke till en anläggning eller en byggnad som avses i 9, får skog avverkas på samma områden som siidamedlem får nyttja enligt 1 kap 6 siidalagen. 21

22 På samernas renbetesland utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en čearrus betesområde får čearru för det ändamål som anges i första stycket ta endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark. 11 Medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearrus betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel får där taga bränsle för eget behov. 12 Om det är oundgängligen är nödvändigt att skaffa foder till renarna, får čearru eller medlem i čearru fälla lavbevuxna träd, i första hand torra eller oväxtliga träd, inom betesområdet. Avverkning på samernas renbetesland skall om möjligt ske efter anvisning av markens ägare eller brukare. 13 För skog som avverkas på samernas land inom čearrus område, behöver ersättning ej lämnas. Detsamma gäller växande lövträd som eljest tages inom samernas renbetesland inom lappmarkerna och på renbetesfjällen. I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om ersättningen, utser regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer på begäran av part någon att söka förlika parterna. 14 Flyttningsvägs sträckning fastställes av Sametinget, om čearru begär det eller fråga om sträckningen eljest uppkommer. 15 Medlem i čearru får jaga och fiska enligt bestämmelserna i 1 kap 9 siidalagen. Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearru betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock jaga och fiska endast för sitt uppehälle. Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter sådant djur företagas på mark som anges i första stycket samt inom annan čearrus betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, tillåter det. Inom de områden, som anges i 1 kap 8 siidalagen får medlem i čearru inom betesområdet jaga rovdjur, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, tillåter det. Skyddet för renskötseln 16 Vid användandet av mark och vatten inom renskötselområdet skall rätten till renskötsel beaktas. 22

23 Åtgärder som äventyrar förutsättningarna för det fortsatta utövandet av rennäringen får inte tillåtas. 17 Den som äger eller brukar mark inom åretruntmarkerna får inte ändra användningen av marken på sätt som medför avsevärd olägenhet för rennäringen. Första stycket hindrar inte att mark används i enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild ordning. Detsamma gäller skogsbruksåtgärd som avses i 19 första stycket. 18 Den som avser att slutavverka skog inom vinterbetesmarkerna på en brukningsenhet som är större än 500 ha skall bereda berörd čearru tillfälle till samråd, om avverkningen omfattar mer än 20 ha skog eller ansluter till kalmark eller plantskog som sammanlagt med den planerade avverkningen överstiger 20 ha på brukningsenheten. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det eller 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd Vad nu sagts skall gälla om annat inte överenskommits med berörd čearru. 19 Den som avser att slutavverka skog inom åretruntmarkerna skall i fall som avses i 18 första stycket bereda berörd čearru tillfälle till samråd. Därutöver skall, oavsett brukningsenhetens storlek, čearru beredas tillfälle till samråd när en slutavverkning berör 1. hänglavbärande skog 2. nattbetesplats 3. rastställe 4. arbetshage eller 5. flyttled. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd och čearru inte låtit sig avhöra. 23

24 Renskötselns upphörande i vissa fall m. m. 20 Regeringen kan förordna om upphävande av renbetning för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719). Upphävande kan begränsas till att avse viss tid. 21 Medför upphävande av rätt till renbete eller flyttning med renar skada eller olägenhet för renskötseln utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som ej drabbar bestämd person tillfaller siida enligt 2 kap 1 siidalagen, om ej särskilda skäl föreligger. čearrus förvaltning m. m. Allmänna bestämmelser 22 Om det behövs med hänsyn till vad som bestämts om högsta renantalet enligt 8 andra stycket eller om det behövs för att främja renskötseln, kan čearru bestämma hur många renar medlem högst får inneha eller besluta om andra villkor för innehavet. Beslut enligt första eller andra stycket får inte ges sådant innehåll att medlems fortsatta verksamhet omöjliggörs eller väsentligt försvåras. 23 Om čearru medger det, får inom byns betesområde hållas renar som ägs av personer, som inte är medlemmar i čearru. Sådana renar skall skötas av någon medlem i čearru. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med siida (1 kap 1 siidalagen). 24 čearru får endast om medlem medger det låta slakta dennes renar eller försälja vid slakt utvunna produkter. Renmärkning ombesörjes av medlem. Stadgar 25 čearru skall antaga stadgar för sin verksamhet. Stadgarna skall ange 1. čearrus benämning, 2. den siida (1 kap 1 siidalagen), där čearrus styrelse skall ha sitt säte, 24

25 3. čearrus organisering av renskötseln 4. regler för ekonomiska förhållanden 5. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem, 6. čearrus räkenskapsår, 7. hur ofta ordinarie čearrustämma skall hållas, 8. hur kallelse till čearrustämma skall ske och andra meddelanden till medlemmarna skall tillställas dem och när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vidtagas, 9. vilka fonder čearrus skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem skall ske. Stadgarna skall formas efter bestämmelsen i 5 och beslutas i čearrustämman med ¾ majoritet. 26 čearru och dess stadgar registreras hos länsstyrelsen i det län där čearrus styrelse enligt stadgarna skall ha sitt säte. Innan stadgarna registrerats är de ej giltiga. Sametinget prövar att stadgarna tillkommit i föreskriven ordning och att de ej innehåller något som strider mot lag eller författning. Första och andra styckena gäller även vid ändring av stadgarna. Arbetsordning 27 čearru skall, för sin verksamhet, antaga arbetsordning earruordningen, för regler utöver stadgarna. Styrelse 28 För čearru skall finnas styrelse. Styrelsen skall i överensstämmelse med stadgarna enligt 25 och denna lag leda renskötseln inom betesområdet Styrelsen företräder čearru mot tredje man. Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till Sametinget. 25

26 29 Finns ej styrelse, kan siidastyrelsen (3 kap 3 siidalagen) på yrkande av någon vars rätt är beroende av att behörig styrelse finns förordna syssloman att handha čearrus angelägenheter och företräda čearru såsom styrelse. Syssloman har rätt att av čearru erhålla arvode som bestämmes av siidastyrelsen. 30 Styrelsen sammanträder så ofta det behövs. Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 31 För varje räkenskapsår skall styrelsen i årsredovisning redovisa sin verksamhet i enlighet med stadgarna. 32 Minst en månad före den första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen lämna årsredovisningen till revisor. Redovisningen skall vara underskriven av styrelsens samtliga ledamöter. Revision 33 Styrelsens årsberättelse och räkenskaper skall årligen granskas av en eller flera revisorer. Revisor utses på čearrustämma. Medlem, som hos styrelsen påkallar granskning av čearrus böcker, räkenskaper eller andra handlingar, har rätt att få del av dessa på lämpligt sätt. 34 Revisor skall avge berättelse, som skall innehålla redogörelse för resultatet av hans granskning och uttalande huruvida anmärkning framställes eller ej i fråga om räkenskapernas förande eller verksamheten i övrigt. Framställes anmärkning, skall anledningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelse skall även innehålla särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller ej. 35 Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen senast två veckor före första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång. čearrustämma m. m. 36 Medlems rätt att deltaga i handhavandet av čearrus angelägenheter utövas på čearrustämma. Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet enligt stadgarna får deltaga i förhandlingarna men har ej rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet. 26

27 Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 37 I fråga om rösträtt och beslut på čearrustämma gäller, 1. att varje myndig medlem har en röst för varje påbörjat tiotal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom, dock inte för fler renar än čearru bestämt för honom enligt 19, 2. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud, 3. att ingen får för egen eller annans del rösta för sammanlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda röstetalet, 4. att den mening som erhållit det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut, 5. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra frågor den mening gäller som biträds av de flesta röstande eller, om även antalet röstande är lika, av stämmans ordförande, 38 čearrustämma öppnas av den som styrelsen utser. Därefter utses ordförande. Ordföranden skall upprätta och till godkännande av stämman framlägga en förteckning över närvarande medlemmar och ombud med uppgift om den rösträtt som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter omröstning, företagen bland medlemmarna på grundval av förteckningen, blivit godkänd med eller utan ändring, gäller den som röstlängd vid stämman. Över beslut som fattas på stämman skall genom styrelsens försorg föras protokoll, som skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman. 39 Årsredovisning och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret skall framläggas på första ordinarie čearrustämman efter räkenskapsårets utgång. På stämman skall avgöras fråga om godkännande av styrelsens förslag till årsredovisning och om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Årsredovisningen och revisionsberättelsen skall under minst tio dagar före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna. 40 čearrumedlemmar kallas till ordinarie čearrustämma av styrelsen. Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra stämma. Revisor kan begära att styrelsen skall kalla till extra stämma, om hans granskning ger anledning därtill. Om minst en femtedel av samtliga myndiga medlemmar eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär det, skall styrelsen kalla till extra stämma. 27

28 Finns ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla medlemmarna till ordinarie eller extra stämma, skall siidastyrelsen på anmälan av röstberättigad medlem eller revisor ofördröjligen utlysa stämma. Renarnas skötsel m. m. 41 Vid renskötselns utövande skall hänsyn tas till andra intressen. Renarna skall såvitt möjligt hindras från att komma utanför čearrus betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet. Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tas där minsta skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar inte lämnas kvar på område där renskötsel inte är tillåten. Flyttning som äger rum utanför čearrus betesområde skall ske utan onödig tidsutdräkt. 42 Renskötsel skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som vid renskötsel skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket skall efterlevas. 43 Räkning av čearrus renar skall ske årligen vid ungefär samma tidpunkt. Om čearru begär det, kan siidastyrelsen medge att räkningen får ske med större tidsmellanrum. Siidastyrelsen kan på begäran av medlem besluta om extra renräkning, om denne gör sannolikt att resultatet av räkning enligt första stycket är oriktigt och kostnaderna för den extra renräkningen inte är oskäliga i förhållande till den betydelse det kan ha för medlemmen att rättelse kommer till stånd. 44 En čearru skall underrätta siidastyrelsen om tid och plats för byns renräkning. Siidastyrelsen skall utse någon att närvara vid renräkningen. Finns anledning anta att čearru inte följt meddelade föreskrifter, kan siidastyrelsen besluta om kompletterande renräkning. Den som av siidastyrelsen förordnats att närvara vid renräkningen har rätt att få tillträde till områden och anläggningar där renar hålls samt rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för att fullgöra uppdraget. 28

29 45 Kostnaden för renräkning enligt 43 första stycket är en gemensam utgift för čearru Kostnaden för extra renräkning fördelas mellan den som begärt räkningen och čearru efter vad siidastyrelsen finner skäligt. 46 På grundval av renräkning enligt 43 första stycket skall renlängd upprättas. Fel i längden som påvisats vid extra renräkning skall genast rättas. I renlängden skall tas upp ägarna till de renar som hålls på byns betesområde, det räknade eller uppskattade antalet renar för varje ägare och, om beslut meddelats om reninnehavet enligt 22, förhållande som är av betydelse för kontroll av att beslutet följts. Bystämman fastställer renlängden och beslutar om rättelse däri. Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om användningen av renlängd som underlag för ett företagsregister och om skyldighet att lämna renlängden och andra uppgifter om renskötseln till den myndighet som för registret. Siidastyrelsen får vid vite förelägga čearru att upprätta och fastställa renlängd samt att överlämna kopia av längden till myndighet som avses i fjärde stycket. 47 När renägares rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag beror på antalet renar, har gällande renlängd vitsord, om det ej visas att ägarens reninnehav förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades. 48 Har främmande renar kommit in på čearrus betesområde, skall de skiljas ut så snart det kan ske. Underrättelse om tid och plats för skiljningen skall i god tid dessförinnan lämnas till čearru till vilken renarna kan antagas höra. Uteblir sådan čearru som underrättats om skiljning och kan renarna ej återföras utan väsentlig olägenhet, får den by som ombesörjer skiljningen låta slakta renarna och försälja dem för ägarnas räkning. Om ej annat avtalats, är den by till vilken renarna hör skyldig att utge ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande eller slakt och försäljning. 49 Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, siidastyrelsen på framställning av den som därigenom lider skada eller olägenhet av någon betydelse vid vite förelägga čearru att föra bort renarna. Vitesföreläggande enligt första stycket får meddelas endast om čearru underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. 29

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2006:803 Utkom från trycket den 19 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2004:538 Utkom från trycket den 16 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1 NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. OMFATTNING 2 Föreningen förvaltar fisket i Munksjön-Rocksjöns

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617). TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR Stadgar för Tofsö Samfällighetsförening org nr 717904-3836 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening STADGAR Kesudalens samfällighetsförening Ärende Stadgar för Kesudalens samfällighetsförening enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i

Läs mer

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer )

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer ) Stadgar för Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer 717913-8271) enligt lagen om förvaltning av samfälligheter SFL (1973:1150) Förrättning den 14 december 2011 Antagna den 7 juni 2014 Sida

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Rev. 4 maj Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting

Rev. 4 maj Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting Rev. 4 maj 2012 Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting Stadgarna togs den 16 september 2005. Innehåll Ändamål 5 Medlemskap 5 Förbundsmöte 5 Val av ombud 6 Förbundsmötets sammanträden 6 Föredragningslista

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Svenska kyrkans bestämmelser

Svenska kyrkans bestämmelser Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val meddelat den 16 december 2015. SvKB 2015:15 Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande.

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Rev. 25 april Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting

Rev. 25 april Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting Rev. 25 april 2008 Stadgar för Västmanlands Läns Kommuner och Landsting Stadgarna togs den 16 september 2005. Innehåll Ändamål 5 Medlemskap 5 Förbundsmöte 5 Val av ombud 6 Förbundsmötets sammanträden 6

Läs mer

Stadgar. Gislövs Vägförening

Stadgar. Gislövs Vägförening Stadgar Gislövs Vägförening STADGAR Sammanträdesdatum 2001-07-31 Sammanträdesledare Orvar Espert Ärende Kommun: l Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 Styrelse, säte, sammansättning

Läs mer

Stadgar för Fårdala samfällighetsförening

Stadgar för Fårdala samfällighetsförening Stadgar för Fårdala samfällighetsförening Dessa stadgar är senast ändrade 2014-04-08. 1 Samfällighetsföreningen Samfällighetsföreningen är bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

Stadgar för MejDej-kooperativet. (Ideell förening)

Stadgar för MejDej-kooperativet. (Ideell förening) Stadgar för MejDej-kooperativet (Ideell förening) 1 FÖRENINGENS NAMN MM Föreningens namn är MejDej-kooperativet, med säte i Kristianstads kommun och verksamhet på 15 mils radie från Kristianstad. MejDej-kooperativet

Läs mer

Lagar och regler som styr en kommunal organisation

Lagar och regler som styr en kommunal organisation Lagar och regler som styr en kommunal organisation LAGAR OCH REGLER I EN KOMMUNAL ORGANISATION Lagar Förordningar Föreskrifter Råd Rättspraxis JO, JK KOMMUNALA REGLER Reglementen, arbetsordning Policy

Läs mer

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR 1 Scoutkårens uppgift och verksamhetsort Scoutkårens namn är. Verksamhetsort är Hässelby Strand, Stockholm. Scoutkåren ska vara ansluten till Svenska Scoutförbundet.

Läs mer

Svenska kyrkans bestämmelser

Svenska kyrkans bestämmelser Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val meddelat den 21 november 2012. SvKB 2012:18 Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande.

Läs mer

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Antagna vid årsmöte 7 juni 2007 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva ishockeyverksamhet.

Läs mer

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ÄNDAMÅL 1 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via kabel distribuera TV-program till medlemmarna att erbjuda

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Antagna av förbundsmötet den 21 april 2015 Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets

Läs mer

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 1 (5) 1 Firma Föreningen firma är Rödmyrans förskola ekonomisk förening 2 Ändamål m m Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå STADGAR för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/12 2011. Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Stadgar för GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, org nr 717904-2846, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

SFS Författningstexter

SFS Författningstexter Sida 1 av 7 Post 1 av 1 i SFST Länk till register o förarbeten Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val BILAGA 2 a Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val SVKB 2004:1 KYRKOSTYRELSENS BESLUT MED NÄRMARE BESTÄMMELSER OM DIREKTA VAL MEDDELAT DEN 20 APRIL 2004 Kyrkostyrelsen föreskriver

Läs mer

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Namn 1 Föreningens namn är Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening. Omfattning 2 Föreningen förvaltar fisket i Åby älvs nedre fiskevårdsområde i Byske

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

Stadgar. Sammanträdesdatum

Stadgar. Sammanträdesdatum Stadgar Sammanträdesdatum 2012-11-15 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening

Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening Förslag till nya stadgar Ändrade vid föreningsmöte 2008-06-14 (Ändringar med fet stil) ' 1 Föreningens ändamål Älg e by Tomtägarförening har till ändamål att främja

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge.

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Förening Bildades 2011-03-21 Stadgar antogs av konstituerande årsmötet 2011-03-21 Allmänna bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

NOCKEN STADGAR för Samfällighetsföreningen Nocken i Sollentuna

NOCKEN STADGAR för Samfällighetsföreningen Nocken i Sollentuna STADGAR för Samfällighetsföreningen Nocken i Sollentuna FIRMA 1 ÄNDAMÅL 2 Föreningens firma är Samfällighetsföreningen Nocken i Sollentuna. Föreningens ändamål är att förvalta den samfällighet (Norrviken

Läs mer

Ropnäs Samfällighetsförening STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är Ropnäs samfällighetsförening.

Ropnäs Samfällighetsförening STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är Ropnäs samfällighetsförening. Organisationsnummer 716417-2293 Ropnäs Samfällighetsförening STADGAR 1 (5) Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser skall

Läs mer

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013.

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013. STADGAR FÖR Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun Bildad den 9 september 2011 Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013 1 Ändamål Kommunbygderådet i Karlskrona kommun är en ideell förening

Läs mer

Stadgar för Haflingersport Sverige

Stadgar för Haflingersport Sverige Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla

Läs mer

ASPO Sverige. Ändamål och syfte

ASPO Sverige. Ändamål och syfte ASPO Sverige Ändamål och syfte Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige

Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige 2 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 1992, 1 Reviderad av kommunfullmäktige den 31 maj 1999, 100 den 18 februari 2002, 41 den 19 februari 2007, 5

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Bilaga 1 Stadsledningskontorets förslag till stadgar för Tyresåns vattenvårdsförbund

Bilaga 1 Stadsledningskontorets förslag till stadgar för Tyresåns vattenvårdsförbund Bilaga 1 Stadsledningskontorets förslag till stadgar för Tyresåns vattenvårdsförbund STADGAR FÖR TYRESÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND Förslag till stadgar att godkänna på förbundsmötetoret förordar Förslag med

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött.

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött. STADGAR Sammanträdesdatum 2016-03-15 Sammanträdesledare Ewon Wall Ärende 1 Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 säte, sammansättning Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Stadgar för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund

Stadgar för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Stadgar för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund 1 Namn Detta förbund, vars firma är Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund kallas i det följande för SKKF. SKKF bildades 1957 och förbundets stadgar

Läs mer

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen.

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar 1 Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor; SFS 2002:543 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr:

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: Bilaga 3 till protokoll 2002-10-30 Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: 857202-6170 1 Firma Föreningens firma är Påfvelunds samfällighetsförening 2 Förvaltningsobjekt, grunderna för förvaltningen

Läs mer

S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29

S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29 S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29 FIRMA, ÄNDAMÅL OCH SÄTE 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Obelisken 29. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Stadga för Skvaderns elevorganisation. Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007

Stadga för Skvaderns elevorganisation. Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007 Stadga för Skvaderns elevorganisation Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007 1 Ändamål Syftet med denna stadga, samt organisationen som stadgan gäller för, är att kontakten

Läs mer

3 kap. Kyrkofullmäktige

3 kap. Kyrkofullmäktige 3 kap. Kyrkofullmäktige 1 Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i en församling som inte ingår i ett pastorat. Om flera församlingar samverkar i ett pastorat är kyrkofullmäktige pastoratets högsta

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM VERKSAMHETSOMRÅDE: STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT GOTLAND OCH ÅLAND Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM Antagna på extra årsmöte den 20 november 2011.

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Föreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer

Föreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer 1 P a g e Föreningens stadgar Revision giltigt till årsmötet 2016-03-15 1 Föreningens firma Föreningens firma är med organisationsnummer 802007-2339. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Ändamål, medlemskap 1 Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för kommunerna i Norrbottens län. Juridiskt är förbundet en ideell förening. Förbundet

Läs mer