2/10. FORL, som står för Feline Odontoclastic. Kattens status ökar. FORL en vanlig och smärtsam kattsjukdom INNEHÅLL 2/10 ÅRGÅNG 34

Transkript

1 2/10 ÅRGÅNG 34 Kattens status ökar Mars månad med katt-kastrationskampanjer och kärlekskranka unga hankatter är ett sedan länge känt fenomen. Men faktum är att tiderna förändras. Hanoch honkatter behöver inte längre invänta könsmognad innan de kastreras utan detta kan numera ske planerat från cirka sex månaders ålder. På veterinärkliniker och djursjukhus i Sverige är vi glada om vi kan fördela kattkastrationerna över årets alla månader och göra ingreppen just i förebyggande syfte, inte akut när de börjar löpa eller slåss för att de blivit könsmogna. Glädjande nog är det också så att kattägare idag väljer att i allt högre grad id-märka sina katter, trots att det inte är lagstadgat eller tvingande. Det är ingen tvekan om att kattens status i samhället ökar. Vi tar ansvar för våra katter och vill att de ska hitta hem igen om de kommer bort, eller om någon tror att de kommit bort och börjar mata dem. Sjukdomen FORL har bytt namn till "tooth resorption", TR. Den är en av katternas stora sjukdomar som kan vara svår att upptäcka. Att identifiera smärta hos ett djur kan vara svårt eftersom symtomen inte alltid är så tydliga, att till exempel katter med TR helt slutar att äta. Först när tänderna är borttagna och smärtan dämpad med smärtstillande medicinering kan man se sanningen i backspegeln. Visst tuggade katten maten mest på vänster sida innan eller så äter den helt plötsligt återigen blötfoder som tidigare troligen isade i tänderna. Med facit i hand blir allting så självklart. Lena Myrenius INNEHÅLL 2/10 TANDSJUKDOMAR: FORL en vanlig och smärtsam kattsjukdom. Veterinär HED- VIG ARMERÉN ger oss de senaste rönen kring en sjukdom som bytt namn. Sid. 9 PÄLS: Hårtillväxten varierar mellan de olika hundraserna. Veterinär MARIANNE MELLGREN berättar om hur päls växer på hund och katt. Sid. 13 SAGT & GJORT. Sid. 15 SEMESTER: Vad behöver hundvakten när olyckan är framme? Veterinär LENA MYRE- NIUS ger råd inför sommaren. Sid. 16 FORL förekommer hos både tamkatt och vilda katter. Den orsakar stort lidande hos de drabbade djuren men än är sjukdomens orsak okänd. Veterinär HEDVIG ARMERÉN redogör för en smärtsam sjukdom. FORL, som står för Feline Odontoclastic Resorptive Lesions (tandnedbrytning hos katt orsakad av odontoklaster), är en mycket vanlig kattsjukdom som orsakar stort lidande hos våra sällskapskatter. Sjukdomen har bytt namn till tooth resorption (TR tillbakabildning av tanden) eftersom forskarna anser att det är en mer korrekt beskrivning av sjukdomen. Det är dessutom en term som kan användas för att beskriva sjukdomen hos alla djurslag istället för bara hos katt. Trots mycket forskning på området vet man inte varför så många katter utvecklar sjukdomen. Eftersom man inte vet vad som orsakar sjukdomen vet man inte heller hur den ska förebyggas. Statistik visar att åtminstone var tredje katt under sin livstid kommer att drabbas av FORL på någon tand. De flesta katter som lider Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB En katt som har ont i tänderna kan få svårt att tugga och visar mindre intresse för maten. Smärtan kan bero på sjukdomen FORL, numera kallad TR, tooth resorption. Foto: Lisbeth Karlsson. FORL en vanlig och smärtsam kattsjukdom av FORL kan lyckligtvis bli smärtfria genom korrekt diagnostik och behandling. Bakgrund FORL, även kallad resorption, är den vanligaste tandsjukdomen hos katt. FORL förekommer inte bara hos tamkatter utan även vilda kattdjur drabbas av sjukdomen. I studier av nutida tamkatter led från 28,5 till 67 procent av de undersökta katterna av sjukdomen. I en svensk studie från 2003 av slumpmässigt utvalda tamkatter hade 32 procent av katterna FORL. Ju äldre katterna var desto större var sannolikheten att de hade FORL. FORL drabbar även vilda kattdjur som gepard, leopard, vildkatt och lejon, men det är mindre vanligt med FORL hos vilda kattdjur. För närvarande undersöks förekomsten av FORL hos svenska lodjur. Hos medeltida kattskelett har man hittat FORL-förändringar men i mycket mindre omfattning än hos nutida katter. I en studie av danska kattskelett från vikingatiden undersöktes 28 skelett från DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2 9

2 TANDSJUKDOMAR katter som bedömdes vara äldre än fem år. Endast ett av dessa kattskelett hade FORL-förändrade tänder. Odontoklastiska resorptiva lesioner har även diagnosticerats hos hund, människa, gris, råtta och mus. Vad är FORL? Det pågår en ständig nedbrytning och återuppbyggnad av olika vävnader i kroppen. I skelettet finns odontoklaster och odontoblaster. Odontoklaster är celler som bryter ned skelettvävnad för att frisätta mineral och odontoblaster bygger upp nytt skelett. När skelettet i och runt tanden är friskt är nedbrytningen och uppbyggnaden i balans och tand samt tandrot behåller sin normala form. Hos en katt med FORL är odontoklasterna (de nedbrytande cellerna) mycket mer aktiva än odontoblasterna (de uppbyggande cellerna). Resultatet blir ett hål i tanden (ofta strax ovanför tandköttskanten). Hålet gör att nervvävnaden i pulpan kommer i kontakt med munhålan vilket kan göra mycket ont. Ibland blir hålet i emaljen så stort att tandens krona lossnar. Parallellt med nedbrytningen av tanden växer ofta tandrot och käkben samman. När FORL upptäcktes trodde veterinärerna till en början att det rörde sig om kariesangrepp. Mikroskopiska studier visade dock att hålen i emaljen inte var karies. Karies är frätskador orsakade av syra som bildas när bakterier i plack förjäser (fermenterar) kolhydrater. Hittills finns inget känt fall av karies hos katt. Anledningen tros vara att katter äter lite kolhydrater och att deras tänder sitter glest isär samt att tänderna saknar tuggytor. I nuläget vet man inte varför balansen mellan odontoklaster och odontoblaster rubbas. FORL kan därför inte förebyggas utan målet med behandlingen av FORL är att göra katten smärtfri. Smärtfrihet uppnås genom att förbindelsen mellan pulpa och munhåla tas bort, antingen genom att tanden dras ut eller genom att tandens krona amputeras. Vid en kronamputation borras kronan loss från roten, alla emaljrester putsas bort och därefter sys tandköttet ihop över hålet där kronan suttit. Alla FORL-tänder som kan dras ut ska dras ut. När roten vuxit ihop med käkbenet kan tanden inte dras ut så istället amputeras kronan. Många katter lider också av en annan tandsjukdom som heter parodontit (en inflammation i de vävnader som håller tanden på plats i käkbenet). Vid parodontit får katten bakteriebemängda fickor runt tandrötterna. Om man amputerar tänder med parodontit blir den bakteriebemängda roten kvar i käkbenet. I käkbenet kan roten orsaka en rotspetsböld, vilket är mycket smärtsamt för katten. Sjukdomen FORL drabbar ofta de två främre kindtänderna. Foto: Hedvig Armerén. Valet mellan kronamputation och att dra ut hela tanden baseras på hur roten ser ut på tandröntgen. Inför en FORL-behandling måste därför alla tänder röntgas. Symtom Katter som lider av FORL kan visa många olika symtom. De kan ha svårt att tugga, de gnisslar tänder eller tappar mat. Ibland visar de inte att de har ont i munnen utan blir bara dämpade och/eller mindre matintresserade än vanligt. Om man tittar i kattens mun ser man tandkött som vuxit upp på tanden, rikligt med tandsten på enstaka tänder (de tänder som gör ont och som katten därför undviker att tugga med) eller att tänder saknas. De tänder som oftast drabbas av FORL är de främsta kindtänderna i underkäken. Många katter med FORL får bara problem med en eller två tänder, vanligen de första kindtänderna i underkäken. Utan att röntga katten kan man inte alltid skilja FORL från parodontit. Tänder som drabbats av parodontit får aldrig amputeras eftersom det ofta utvecklas en böld vid den kvarlämnade rotens spets. Rotspetsbölden är minst lika smärtsam som FORL. Om man gör kronamputation på en parodontitdrabbad tand har man inte hjälpt katten alls. Många katter har uppenbart ont av sina emaljskador. Att katten har god aptit betyder dock inte att den inte känner av tandsmärta. Många katter äter snabbt och mycket trots att de har tandvärk. Tecken på tandvärk är snarare att katten tappar mat när den tuggar, att den föredrar mjuk mat, att katten gnisslar tänder när den äter samt att den har mycket tandsten på vissa tänder och ingen på andra. För att utröna om en vaken katt har tandvärk kan man dra ett bomullstops eller en tandsticka över den delen av tanden som man tror är drabbad (vanligtvis mitten på utsidan av tanden nära tandköttskanten). Om katten har ont utlöses ofta en tuggreflex när man rör emaljförändringen. Ibland kan man dock utlösa en tuggreflex på en till synes frisk tand (katter kan ha känsliga tandhalsar precis som människor). Det säkraste sättet att ta reda på om katten har ont är troligen att låta en tandkunnig veterinär undersöka tandförändringen med en spetsig tandsond efter att katten fått en milt lugnande spruta. Ibland kan man på röntgen se tandrötter med FORL-förändringar utan att man ser några hål i tanden eller förändringar i tandköttet. Om katten inte visar smärta när man undersöker dessa tänder kan man låta dem sitta kvar. Tänder med FORL-förändrade rötter bör dock veterinärundersökas var sjätte månad så att de kan åtgärdas om de börjar göra ont. Människor som har resorptioner på sina 10 DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2

3 TANDSJUKDOMAR Så många som var tredje katt kan vara drabbad av FORL. Symtom som tandgnissling och matvägran eller svårigheter att äta är tecken som tyder på att katten har ont i tänderna. Foto: Lisbeth Karlsson. tandrötter (områden där roten tillbakabildas) men inte har emaljskador har inte ont i sina tänder. Därför antar man att detsamma gäller för katter även om studier av detta på katt saknas. Behandling En del katter har så ont av sin FORL att de varken äter eller dricker. Dessa katter kan behöva dropp och ibland sondmatning samt smärtstillande i några dagar för att komma i tillräckligt god kondition för att klara av att sövas och återhämta sig normalt. Korrekt behandling av FORL-katter inleds med att alla tänder undersöks med en tandsond efter att katten fått en lugnande spruta. Därefter röntgas alla tänder för att man ska kunna identifiera förändringar som bara finns på rötterna. Tänder som inte gör ont men som har rotförändringar kan lämnas kvar, men de behöver övervakas. De tänder som gör ont måste åtgärdas. De måste dock röntgas innan de åtgärdas för att rätt åtgärd, det vill säga extraktion (utdragning) eller kronamputation, ska vidtas. Ibland kan en flerrotig tand ha en rot med sammanväxningar och en utan sammanväxningar. I sådana fall ska den ena roten amputeras och den andra dras ut. Vid en amputation av kronan lossas tandköttet i anslutning till tanden, kronan borras bort och tandköttet sys sedan ihop över käkbenet där roten suttit. Det är viktigt att tanden är väl rengjord innan man borrar, att borren är vattenkyld, att inga vassa tandrester efter borrningen lämnas kvar, att all emalj tas bort och att tandköttet sluter tätt över käkbenet Om man inte kyler borren kan man få käkbensnekroser (död benvävnad). Om det finns bakteriebemängd plack på tanden kan placken tryckas in i käkbenet vid borrning. Av detta kan katten få en infektion i operationsområdet. När amputationer/extraktioner görs korrekt läker katten oftast snabbt och blir smärtfri efter några dagar. Infektioner är sällsynta och det finns ingen anledning att behandla med antibiotika i förebyggande syfte. När man använder ultraljudsrengöring och tandborrar i munnen måste katten vara intuberad (ha en slang i luftstrupen) och vara uppkopplad till en narkosapparat. Om katten inte är intuberad och uppkopplad till narkosapparat är risken stor att bakteriebemängda tandstensbitar och bakteriehaltigt vatten hamnar i lungorna, vilket kan leda till lunginflammation. Smärtlindring under och efter ingreppet är viktig. Under ingreppet används vanligtvis ett morfinpreparat kombinerat med ett annat smärtstillande preparat DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2 11

4 TANDSJUKDOMAR Röntgenbilden visar tänderna på en katt som lider av FORL. Foto: Hedvig Armerén. Röntgenbild från katt som lider av allvarlig parodontit (tandlossningssjukdom) men som inte har några FORL-förändringar. Foto: Hedvig Armerén. (Metacam) och eventuellt lokalbedövning. Narkosgasen i sig ger långt ifrån tillräcklig smärtlindring för en smärtsam tandoperation. Efter ingreppet får katten vanligtvis recept på smärtstillande, till exempel Metacam-droppar, några dagar. Katter med mag- eller njurproblem kan istället få morfinliknande smärtstillande de första dagarna. Man ska vara försiktig med läkemedlen Metacam och Tolfedine till katter med nedsatt njurfunktion eller magproblem, särskilt efter en operation när de kanske dricker dåligt och är stressade. Vätskebrist kan förvärra njurproblem och stress kan förvärra magproblem. Återhämtningen och läkningen går ofta snabbare om katten får flytande eller åtminstone mjuk föda dagarna efter operationen. Veterinärt kunnande viktigt Tandkompetensen växlar väldigt mycket mellan olika veterinärkliniker. Veterinärer och tandläkare som är intresserade av djurtandvård brukar vara medlemmar i SSDt (Svenska Sällskapet för Djurtandvård). SSDt är en ideell sammanslutning av veterinärer, tandläkare och djursjukvårdare som vill utveckla sitt veterinära tandkunnande. Den klinik som behandlar katten ska ha dentalröntgen. Det är omöjligt att ta acceptabla röntgenbilder av kattänder med en vanlig röntgenapparat. Det är också viktigt att veterinären har utrustning för att kunna borra bort kronor vid kronamputation och att tandköttet helt sys igen efter amputationen. Veterinärer som inte har tillräcklig kunskap om djurtandvård tror ibland att det är acceptabelt att bara klippa av tänderna med en tång. Det är det inte, eftersom katten kommer fortsätta att ha minst lika ont efter ingreppet som före, då kommunikationen mellan pulpa och munhåla kvarstår. För att man som djurägare ska se till att katten får korrekt behandling ska man kräva att katten röntgas med en röntgenapparat avsedd för tandröntgen, att veterinären kan visa vilka tänder som saknats, åtgärdats och vilka som bör kontrolleras noggrant. Om antibiotika sätts in bör veterinären tydligt kunna motivera varför. Det är också önskvärt att veterinären kallar till återbesök så att han eller hon ser att munnen har läkt som den ska. Som kattägare ska man också vara medveten om att även om veterinären gör allt korrekt kan komplikationer tyvärr ändå uppstå. Den vanligaste komplikationen är att stygnen går upp eller att den del av tandköttet som stygnen sitter i drabbas av vävnadsdöd. Ibland uppstår infektioner trots korrekta rutiner och givetvis kan djuret drabbas av olika narkoskomplikationer. De flesta djurförsäkringar täcker inte FORL-behandling. Det är bra att kontrollera eventuell ersättning med försäkringsbolaget innan åtgärden utförs. Det är också bra att diskutera kostnaden för operationen med veterinären innan katten opereras, så att veterinär och djurägare är överens innan operationen utförs. Sammanfattning FORL (TR) är en vanlig och smärtsam tandsjukdom hos katt. Eftersom vi inte vet hur den uppstår kan den inte botas eller förebyggas. Lyckligtvis kan man genom att ta bort de tänder som gör ont göra katten smärtfri. Många djurägare är oroliga för hur katterna ska klara sig efter ingreppet. Katterna klarar sig lyckligtvis utmärkt. Katten har oftast inte använt de ömmande tänderna och får därför inte svårare att äta efter operationen. Efter FORL-operationen fortsätter de flesta katter att äta torrfoder (även om de helt saknar kindtänder) och de kan även fortsätta att jaga och försvara sig så länge de har motstående hörntänder kvar. Hedvig Armerén Veterinär HEDVIG ARMERÈN har vidareutbildat sig inom hund- och kattandvård. Hon arbetar vid Mälarhöjdens Veterinärpraktik i Hägersten. Vill du ha en papperstidning? Du vet väl att det nu är möjligt att få Doggy-Rapport som papperstidning igen? Kontakta Emelie Nilsson, mail emelie.nilsson@lantmannen.com Kostnad för fyra nummer är 200 kr. 12 DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2

5 PÄLS Hundens hårsäckar ser annorlunda ut jämfört med människans. I varje hårsäck sitter flera hårstrån, ofta i grupper om tre. Dessutom har hunden små muskler mellan hårstråna. Dessa muskler reser hårstråna, vilket ökar hundens värmeisolering. Foto: Lisbeth Karlsson. Hårtillväxten varierar mellan de olika hundraserna Det diskuteras ibland om hundar kan eller bör klippas. Men hur ser hårets tillväxt ut på hunden? Veterinär MA- RIANNE MELLGREN redogör för hårets tillväxt hos hunden och vilka variationer det finns mellan olika raser. Hår är karakteristiskt för oss däggdjur. Hår behövs av flera orsaker på våra djur. Det fungerar som isolering mot kyla och värme samt som en barriär mot vatten och andra kemiska och fysiska ämnen. Det utgör också ett skydd mot olika mikroorganismer som bakterier och svampar. Hårstråna har också sensorer, det vill säga känselceller som känner av till exempel beröring. Ett klassiskt exempel är morrhåren. Anatomi Hårsäckarna är olika konstruerade beroende på vilket djurslag det gäller. Flest studier är gjorda på människa och mus. Vi har så kallade enkla hårsäckar, det vill säga i varje hårsäck finns ett enda hårstrå tillsammans med svett och talgkörtlar. Så ser det också ut på häst, nötkreatur och får. Hund och katt har liksom de flesta rovdjur istället så kallade sammansatta hårsäckar. Det betyder att flera hårstrån kommer från samma hårsäcksöppning. Hårstråna sitter ofta i grupper om tre. Längst fram mot djurets huvud sitter det största hårstrået och längre bak i hårsäcken blir hårstråna allt mindre i diameter. Mellan hårsäckarna finns små muskler som kallas arrector pili. De kan resa hårstråna, vilket har betydelse för att hålla värmen. Värmeisoleringen blir bättre om djuret har många ganska långa och smala hår som kan resas upp. Hur grova, långa och böjda hårstråna är varierar väldigt mycket mellan olika raser. Den klassiska varianten som hos varg, siberian husky eller schäfer har många hårstrån per hårsäck, hela 47 stycken, med en genomsnittlig diameter på 28 mikrometer och en böjning på 30 grader (fig. 1). De har ett grovt primärhår (täckhår) och många mindre sekundärhår (ullhår). Labradorer har 31 hårstrån per hårsäck, 39 mikrometer i diameter och 18 graders böjning medan en dvärgpudel har 28 hår, 17 mikrometer i DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2 13

6 PÄLS Figur 1. Hundens hår är vanligtvis arrangerade så att täckhåren (de stora ringarna) är placerade närmast huvudet på hunden, medan de mindre, tunnare hårstråna är placerade bakom. Illustration: Lisbeth Karlsson. Figur 2. Hos hund och katt växer flera hårstrån upp ur samma hårsäck. Illustration: Lisbeth Karlsson. diameter samt 40 graders böjning. Detta betyder att raser som pudel har ganska lika storlek på alla sina hårstrån, det vill säga inga utmärkande täck- eller ullhår. Pälsens utveckling Att valpen tappar sin valppäls är ett felaktigt uttryck, i själva verket så utvecklas vuxenpälsen vid veckors ålder. Man föds med ett visst antal hårsäckar. Det som händer är att valpens outvecklade hårsäckar mognar och får fler hårstrån per hårsäck, de blir grövre och de blir mer böjda (se ovan). Så det är alltså samma hårstrån! Håret växer i cykler som kan indelas i följande faser: Anagen fas = aktiv, hårstråna växer. Katagen fas = mellanläge, hårstrået stannar upp i tillväxt. Telogen fas = totalt viloläge, ett nytt hårstrå börjar bildas under det gamla vilket sitter fast längre upp i hårkanalen. Det finns lite inre varianter på detta där hårstråna lossar lättare och där de sitter kvar. Exogen fas = nu ramlar det gamla hårstrået ut, fällning. På oss människor är hårsäckarna till större delen av tiden i aktiv, anagen fas, det vill säga håret växer. Ett hårstrå på oss lever i tre till fyra år. Det motsvarar att håret når ner till axlarna. Hårstrået får sedan en snabb övergång till telogen fas, varpå vi tappar det hårstrået. De flesta däggdjur har väldigt kort tillväxtfas (anagen och katagen fas) och befinner sig alltså för det mesta i viloläge (telogen fas). Det här är en nödvändighet i naturen eftersom hårstrået är uppbyggt av proteiner och fett, viktiga resurser som behövs till annat än att byta ut hårstråna. Hårfällning är alltså en lyx som bara kan ske när djuret har tillräckligt med protein- och fettreserver. Det är därför det är väldigt få däggdjur som behöver klippas. Vissa hundraser av naturlig typ (polarhundar och varg), kan vid stora sårskador snabbt gå över från vilofas till tillväxtfas under sårläkningen. Det här kan man se efter operationer på till exempel gråhundar, vilka brukar ha ny hårväxt på rakade områden redan efter tio dagar. Men det har ingenting med att pälshåren rakas bort vid operationen att göra utan beror på att huden har varit skadad. Men det finns ytterligare rasvariationer. Hårcykeln hos alaskan malamute och beagle befinner sig till 59 procent i vilofas. Pudlar däremot har 98 procent av sina hårsäckar i tillväxtfas och människa har 85 procent i tillväxtfas. Fällning Något annat man bör tänka på är att det finns fällningsintervaller som varierar mellan olika raser. Det finns tre huvudgrupper. Ingen eller marginell fällning (dessa hundar har såklart en dominerande tillväxtfas). Exempel på detta är pudlar och old english sheepdog. Ständig fällning (dessa har oftast vilofas gamla hårstrån lossar). Inte förvånande hör labradorer hit. Säsongsmässig fällning (dessa har telogen dominant fas men där hårstråna sitter kvar i hårsäckarna). Exempel här är alaskan malamute och siberian husky. Det finns förstås också varianter inom respektive grupp, labradorer kan vara lite mer säsongsmässiga, pudlar kan fälla och de nordiska raserna kan tappa hår året runt. Hårets cykler påverkas alltså av en mängd faktorer hormoner, ljus, temperatur, nutrition, stress och genetisk påverkan. Men håret påverkas inte av att det klipps, på vare sig människa eller djur. Däremot får vi såklart väldigt långa hår på de individer som har en dominant aktiv hårcykel. Marianne Mellgren Leg.vet MARIANNE MELLGREN är specialist i hundens och kattens sjukdomar samt dermatologi hund och katt. Hon arbetar vid Falu djursjukhus i Falun. Litteratur Dunstan, R.W. Proceedings of the North American congress in Dermathology, NASVD, USA 2009, p Desmon Tobin, J. Proceedings of the 22nd European Congress in Dermathology, 2007, Mainz Germany, p.1 9. Muller &Kirks. Small Animal Dermatology, 5th edition, p DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2

7 Tack Annika Välkommen Emelie I början av året bestämde sig Doggy- Rapports redaktionssekreterare Annika Norberg för att börja njuta av livet som pensionär. Hon började på Doggys marknadsavdelning i februari 1984 men har under åren arbetat på såväl fackhandelssidan som på orderkontoret. Från millennieskiftet var det dock Club Doggy som utgjorde det huvudsakliga arbetet fram till dess att Marina Heyman, Doggy-Rapports första redaktionssekreterare, gick i pension Annika tog över ansvaret och har fram till i år samordnat produktionen av Doggy-Rapport. Annika är en väldigt god kamrat och kollega så arbetet i redaktionen har flutit obehindrat under Annikas ledning. Vi tackar henne för de här åren vi har haft förmånen att få arbeta med henne och önskar henne lycka till i sitt nya liv med barnbarn och husrenovering. SAGT & GJORT Bozita-montern på Crufts besöktes av många intresserade hundägare. Foto: Marie-Louise Pettersson. Lantmännen Doggy deltog på Crufts Annika Norberg efterföljs av Emelie Nilsson. Sedan januari har Emelie Nilsson ersatt Annika Norberg som redaktionssekreterare för Doggy-Rapport. Emelie har varit anställd på Lantmännen Doggy sedan i december 2008 och arbetar främst på marknadsavdelningen med varumärkena Bozita, Bozita Robur och Bozita Feline. Hon ansvarar bland annat för hemsidan Emelie är civilekonom med inriktning på marknadsföring, men har även läst på journalisthögskolan och har en bakgrund inom tidningsbranschen. Emelie har en treårig dansksvensk gårdshundstik som heter Elsa som är med på kontoret varje dag. En stor del av fritiden ägnar Emelie åt att träna Elsa i både lydnad och agility. Redaktionen En av världens största hundutställningar, Crufts 2010, gick av stapeln den 11 till 14 mars i Birmingham. Utställningen återkommer varje år och har gjort så sedan Hundar och raser från hela världen finns representerade. Lantmännen Doggy har deltagit på utställningen sedan På mässan träffade vi framför allt hunduppfödare och hundutställare, men även vanliga hundägare som är nyfikna på andra hundraser. Vi besöktes även av dem som var intresserade av att hitta nya leksaker och alternativa foder till sina hundar. Även i år var älgen Helge med oss i montern och väckte stort intresse hos såväl hundägare som hundar. På utställningen fanns cirka 500 företag representerade med montrar och utställningen besöktes av hela personer. Vill du ha en papperstidning? Du vet väl att det nu är möjligt att få Doggy-Rapport som papperstidning igen? Kontakta Emelie Nilsson, mail emelie.nilsson@lantmannen.com Kostnad för fyra nummer är 200 kr. I år kämpade mer än hundar om den mest prestigefyllda titeln i hundvärlden, Best in Show på Crufts. Vann gjorde Yogi, en ungersk vizsla. Hundens fullständiga namn är SH CH/AUST CH Hungargunn Bear It n Mind. Marie-Louise Pettersson UPPFÖDARE! Du är väl medlem i vår uppfödarklubb? Om inte ring eller maila till oss: Annika Wängvik Mammaledig Linda Aspsjö Dahlgren Mammaledig Jaana Arvidsson jaana.arvidsson@lantmannen.com Anette Andersson (vikarie) anette.x.andersson@lantmannen.com Tel (växel) DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2 15

8 Göteborgs postregion Porto betalt Port payé P B SEMESTER Vad behöver hundvakten när olyckan är framme? hittar tillbaka genom att vi kan beskriva deras utseende men för en katt kan det vara svårare när många är tigrerade och lika varandra. När du lämnar hunden till hundvakten, glöm då inte bort att berätta i vilket bolag hunden är försäkrad och vad den har för försäkringsnummer. Foto: Lisbeth Karlsson. Sommar och semester utan fyrbenta familjemedlemmar innebär att pensionat eller goda vänner får ställa upp som djurvakter. Ett kärt besvär för många men inte alltför sällan är olyckan framme just när den som vet mest och bäst om djuret inte är närvarande. Genom åren har jag träffat förtvivlade söner, döttrar, mormor, farfar, grannar och kompisar till mycket ansvarstagande och ordentliga hussar och mattar. Förtvivlan för att matskålen, foderpåsen och koppel fanns med när hunden kom på besök, men inte djurets uppgifter eller försäkringsnummer. Även den bäste husse och matte glömmer lätt att även "personuppgifterna" på djuret är bra att ha hos vakten. Djurets id-nummer Idag när de flesta djur är chipmärkta går numret inte att läsa av utan elektronisk avläsare och registret går inte att nå så lätt utanför arbetstid. De flesta hundar Försäkring var och vilket nummer Inte bara att djuret är försäkrat utan försäkringsnummer och bolag är också en trygghet för hundvakten att ha till hands. När vi reser långt med tidsomställningar över hela världen, är det trots mobilernas räckvidd svårt att nå varandra för att ta beslut och lämna besked om försäkringen är giltig eller inte. En större försäkring som täcker det mesta är bra att ha och den ska enligt min mening tecknas så tidigt som möjligt i valpåldern så att inga luckor uppstår med undantag för vissa sjukdomar som uppstår. Tips om vad som ska med till djurvakten: Stamtavla/vaccinationsintyg med fullständiga uppgifter om ägare, adress, djurets ras, ålder och eventuell kastration och id-nummer. Senaste försäkringsbrevet med förtydligande om hunden kallas för något annat än namnet i stamtavlan. Om djuret står på behandling för en kronisk sjukdom eller är allergisk mot mat alternativt mediciner, sammanfatta detta på en enkel lapp. Lena Myrenius Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Ansvarig utgivare: Hans Nilsson Veterinärmedicinsk konsult: Leg. vet. Lena Myrenius I redaktionen: Agronomie doktor Ann Högberg Redaktionssekreterare: Emelie Nilsson Redigering: Karli Ord och Bild Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signerade artiklar svarar författaren. För osignerat material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen. I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar tag kontakt med redaktionssekreteraren! Läsarservice: Tidigare nummer av Doggy- Rapport kan beställas och kostar då 20 kr (med reservation för att vissa nummer inte längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För varje beställning utgår en expeditionsavgift på 10 kr. Moms ingår. ISSN: Lantmännen Doggy uppfyller kraven i den internationella kvalitetsstandarden SS-EN ISO Certifikat nr 321, utfärdat av SIS Certifiering AB. Postadress: Doggy-Rapport, Vårgårda Telefon: Från utlandet +46 (0) Telefax: Hemsida: dogpost@doggy.se Produceras av Prinfo Vårgårda AB, Box 45, Vårgårda. 16 DOGGY-RAPPORT 2010 ÅRGÅNG 34 NR 2