Gotlands läns Hushållningssällskaps tidskrift. nr

Transkript

1 Gotlands läns Hushållningssällskaps tidskrift nr GLAD SOMMAR!

2 Innehållsförteckning Sid Hushållningssällskapens förbund 60 år 3 Vattenvård 5 Adress: Lövsta, Roma, Romakloster Telefon: (växel): Telefax: Telefontid: Hemsida: E-post: hushi@hush.se Individuella e-postadresser: forrnamn.efternamn@hush.se Plusgiro , Bankgiro VD Mats Pettersson Växtodllingsrådgivare Göran Qviberg Birgitta Kallings Bengt Viken Matkonsult Veronica Östling Husdjursrådgivare Christina Mellberg Trädgårdskonsulent Gunilla Bremer Ekonomirådgivare Vakant Byggnadsrådgivare Cecilia Hagberg Våtmarksrådgivare Henrik Persson Projektledare Riina Noodapera Redovisning/Avbytartjänst Peter Olofsson Receptionist Maj-Britt Lindseth Stenstugu Förssöksstation Försöksledare Bo Pettersson Har du koll på tvärvillkoren? 9 Ökad marknad för ekologiska produkter i Sverige 12 Framgång med projektet LammGotland 14 Fältförsök och fältvandringar 16 Bakterier en hälsofara? 19 Presentation av Ingvar Andersson 23 Estlandsbesök på Gotland 24 Gillesordförandekonferens 26 Visby Handelstorg 27 Ny hingst på Lojsta hed 29 Småskaliga producenter ger landsbygden liv 30 Hushållningssällskapets russtam, Lojsta hed: Tillsynsman Ingvar Andersson, Autsarve, Lojsta tel Hushållningssällskapets tidskrift: Ansvarig utgivare: Mats Pettersson Redaktionskommitté: Mats Pettersson, Peter Olofsson och Veronica Östling Annonser: Peter Olofsson Omslagsbild: Skogsbild från Tjaukle. Foto: Riina Noodapera

3 Hushållningssällskapens Förbund 60 år Ombud från landets 19 Hushållningssällskap, tillsammans med förbundsstyrelsen, Hushållningssällskapens VD:ar och inbjudna gäster, samlades den 20 maj till Förbundsstämma och 60-års firade i Stockholm. Hushållningssällskapen har en lång tradition att arbeta för lantbrukets och landsbygdens utveckling. Redan 1791 bildades det första Hushållningssällskapet (HS) på Gotland och i början av 1800-talet fanns det HS i alla län. Hushållningssällskapens vision är att driva lönsam och kundorienterad rådgivning, vilken attraherar de mest kompetenta och engagerade medarbetarna inom valda specialistområden. Hushållningssällskapen i Sverige ska vara en professionell kunskapsorganisation som kännetecknas av kontinuerlig verksamhetsutveckling och banbrytande kunskapssynergier. Sveriges 19 Hushållningssällskap är regionalt baserade, fristående och kunskapsinriktade medlemsorganisationer. Vissa verksamheter är bolagiserade inom Hushållningssällskapen eller tillsammans med ett eller flera Hushållningssällskap. Alla Hushållningssällskap samverkar under gemensamt varumärke. Tre större rådgivningsbolag finns: o HS Konsult AB som verkar inom Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborgs län. o Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB som verkar inom Östergötland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge län o Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB som verkar inom Norrbotten och Västerbottenslän. En annan spännande konstellation är rådgivningsorganisationen Växa ek. för. i Halland som till hälften ägs av HS i Halland och till den andra hälften av mjölkbönder i Halland. Växa erbjuder rådgivning inom både växtodling, ekonomi, mjölkproduktion mm från samma organisation. Landets 19 Hushållningssällskap är mycket olika i storlek. För närvarande är HS Kalmar Kronoberg Blekinge störst med över 200 anställda och ca 180 miljoner kr i omsättning. Utöver rådgivningsverksamhet driver man bl.a. tre naturbruksgymnasier och ett djursjukhus. På Gotland är HS mindre, men verksamheten utvecklas väl och vi kan nu redovisa ett litet överskott för verksamhetsåret 2007 på kr. Den 13 maj hade vi en gillesordförandekonferens på Lövsta där vi bl.a. diskuterande gillenas roll och betydelse. Beslut om eventuella förändringar i gillesindelningen ska tas på vårt årsmöte i början på december. I sommar erbjuder vi bl.a. ett antal fältvandringar samt ett sommarmöte söndagen den 7 september på norra Gotland, med start och mål i Lärbro. Ett 10-tal intressanta studiebesök planeras under dagen. Tider, program mm kommer att utannonseras i GA och GT. Ha en riktigt skön sommar! Mats Pettersson 3

4 LANTBRUKSTEAMET GER DIG TRYGGHET Från vänster Fredrik Sundblad, Kerstin Kolmodin, K-G Jakobsson, Camilla Weström, Anita Ström, Evert Bolin, Jan Olaison och Kristina Olsson. Är du lantbrukare och behov av: - Banktjänster, nu även bottenlån - Försäkringar - LRF-försäkringar - Liv och pension Länsförsäkringar Gotland erbjuder en helhetslösning som gör din vardag både enklare och tryggare. Vi arbetar nära dig som kund för att utifrån dina behov kunna hjälpa till med lösningar unika för dig. Låt oss ge dig tips och idéer på hur du, din familj och ditt företag kan få en tryggare tillvaro. Inte bara i dag utan även i framtiden. Ring oss eller besök oss i Visby eller Hemse så berättar vi mer om hur vi kan göra din vardag enklare och tryggare. Tel , 4

5 Miljöhänsyn vid rensning Undvik om möjligt att rensa dikena om det inte behövs. Rensa inte regelbundet med jämna intervall utan titta över behovet innan det görs några åtgärder. Det finns kanske något ställe där det har samlats slam och grenar som hindrar vattenflödet. Ta då bort dessa och gör inga flera åtgärder om det inte behövs. På detta sätt kan det sparas pengar genom att bara göra åtgärder som behövs. Den bästa tidpunkten för rensningar är under lågvattenföringen som normalt inträffar mellan juli och augusti. På detta sätt så undviks en grumling av vattnet. Under april och juni är det olämpligt att rensa eftersom många fåglar häckar intill vattendragen. Havsöringen påbörjar sin lekvandring från september till december och från mars till april sker kläcknings och yngelfasen. Att rensa under dessa tider är också olämpligt. En ersättning för grävning som bör undersökas är klippning av vegetationen i dikena. Vattenvård De flesta av Gotlands åar är kraftigt påverkade av människor genom att de har blivit raka kanaler. Här kommer ett antal tips på hur man kan förbättra miljön i och kring vattendragen. Denna bör ske 1-2 gånger under året. Om det ändå behövs göras grävningsarbeten så tänk på att aldrig gräva i en hård botten utan ta bara bort det lösa sedimentet som ligger överst. Håll också koll på så det inte rensas djupare än vad som är fastställt. Träd och buskar brukar ofta tas bort vid rensningar. Det är tråkigt, för träden och buskarna skuggar vattendragen och minskar på detta sätt igenväxningen. De är även positiva för djurlivet kring åarna. Sprid gärna ut rensmassorna så att det inte blir stora högar kring vattendragen. Kontakta gärna länsstyrelsen innan rensningen börjar. Romakanal med en skyddszon på vänster sida. Foto Henrik Persson Rensningsmassor som borde ha jämnats ut. Foto Henrik Persson Förbättring av vattendragen Att bryta upp en kulvert för att återskapa ett vattendrag kan tyckas vara ett stort ingrepp. De små vattendragen är tyvärr underskattade som miljöer för växter och djur. Innan kulverten bryts upp så måste det göras noggranna undersökningar om de juridiska och praktiska möjligheterna. Strandbrinken på de flesta åarna är oftast 5

6 6

7 branta och en enkel åtgärd är att göra dem mer sluttande. Med flackare slänter så kan erosionen minskas och det framtida rensningsbehovet. När kulverten är uppbruten så kan åns slingrande lopp återskapas för att skapa en mer varierande vattenmiljö. Detta kan enklast göras genom att lägga ut stenhinder i kanterna. Skapa en varierande bottenmiljö i vattendragen genom att lägga i sten och grus för att skapa trösklar samt gräv ur gropar. Plantera gärna träd på syd och väst sidorna av åarna för att skapa skugga och hålla vattentemperaturen nere under sommaren. Havsöringens reproduktion förbättras genom att lägga ut lekgrus där fallet och därmed vattenhastigheten är tillräckligt hög. Naturgrus med runda kanter är det bästa och grovleken bör vara 1-5 cm med inslag av grövre stenar på ca 10 cm. Grusbädden bör vara minst 20 cm djup. Förbättra vandringsmöjligheterna för fisk och fauna genom att skapa passager förbi vandringshinder. Dessa kan bestå av kvarndamman, vägtrummor och kulvertar. Andra åtgärder som kan göras är att sätta upp holkar för fåglar längs vattendragen. Träd och buskar De Gotländska åarna är ofta fattiga på träd och buskar. De är viktiga för livet i vattendragen som en källa för mat till insekterna som lever i vattnet. Träden och buskarna skuggar också vattnet och håller på detta sätt nere vattentemperaturen under sommaren vilket är positivt för fisken i ån. Fisk söker gärna skydd under träd och buskar för att undvika häger och andra fåglar som äter fisk. Tänk på att inte plantera träd och buskar över dräneringsrör. Plantering bör i första hand göras på syd och västsidorna av vattendragen för att skapa en effektiv skugga. Skapa gärna öppna partier mellan grupperna av träd och buskar. Vid planteringen av träd och buskar så måste hänsyn tas till att diket kan behöva rensas och att maskiner kan komma till diket. Skyddszoner och våtmarker Skyddszoner är positiva för miljön i och intill vattendragen. De minskar tillförseln av näringsämnen från åkermarken vid ytavrinning. Skyddszonen ger också en minskad risk för direktnedfall av bekämpningsmedel och gödning i vattendragen. Andra positiva effekter är att gräset på skyddszonen binder strandbrinken vilket minskar risken för ras och erosion som grumlar vattnet. Om skyddszonen är bevuxen med träd och buskar så kan den vara av stort värde för fåglar, däggdjur och insekter. Det är viktigt att skyddszonen har en tät grässvål för att fungera som ett näringsämnesfilter. Ur naturvårdssynpunkt så är det inte tvunget att utföra slåtter på skyddszonen. Det höga gräset gynnar fågellivet och däggdjur. Anläggning av våtmarker är en bra åtgärd för att minska näringsläckaget från åkermark och att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Om du har frågor om vattenvård så hör gärna av dig till undertecknad. Henrik Persson Miljörådgivare Hushållningssällskapet

8 Tack vare vår helhetssyn på lantbruk har vi en unik möjlighet att erbjuda våra kunder den bästa affären. 8

9 Om man råkar missa någon detalj i tvärvillkoren blir normalt avdragsprocenten 3 % på stöden. Beroende på olika bedömningskriterier får avdragen sättas ned till 1 % eller höjas till 5 %. Vid avsiktlig överträdelse kan det bli mellan 15 % % avdrag. Det är länsstyrelsen som besluter om avdragen och dess storlek. Vid beslut om avdragets storlek tas hänsyn till allvar, omfattning och varaktighet. Allvar - hur stora blir följderna av felet. Omfattning - hur stor andel är påverkat. Varaktighet - hur lång tid har det pågått och om det går att åtgärda. Om man vill slippa tvärvillkorssanktioner så gäller det att vara uppdaterad på vilka regler som gäller. I Jordbruksverkets broschyr Tvärvillkor 2007 står det beskrivet vad som gäller. I miljöhusesynen markeras de frågor speciellt som gäller tvärvillkor. En grundligare genomgång på gården blir det när vi åker ut på våra tvärvillkorsrådgivningar. Vid en tvärvillkorsrådgivning går vi igenom och identifierar eventuella brister och ger förslag på åtgärder. Det gäller att hitta ett system att aktivt arbeta med tvärvillkoren utan att det Har du koll på Tvärvillkoren? Tvärvillkor innebär i korthet att den som söker Eu-stöd, som gårdsstöd, miljöstöd, handjursbidrag mm, måste följa en rad regler för att inte riskera avdrag på stöden. Tvärvillkorsreglerna delas upp i skötselkraven och verksamhetskraven. Skötselkraven gäller skötseln av åkrar och betesmarker (skogsbete, slåtteräng). Verksamhetskraven tar upp hur verksamheten på lantbruket bedrivs avseende svensk lagstiftning. Här växer stora enar. Jordbruksverket har bestämt att enar inte är träd och då inte omfattas av 50-trädregeln. känns jobbigt eller frustrerande. De tvärvillkor som orsakar mest bekymmer och kostar mycket är de som gäller betesmarker och djurmärkning. Betesmarker Det finns olika nivåer på hur en betesmark kan vara igenväxt. Varning, igenväxning eller stark igenväxning. Det är när det är frågan om stark igenväxning som tvärvillkoren träder in och ökar på avdragen. Igenväxning kan vara träd som står för tätt eller att det förekommer mycket sly och buskar. Principen är att marken inte får skuggas så att fodervärdet försvinner och det blir t ex mossa på marken. Enstaka dungar av träd och buskar får finnas men stora ogenomträngliga buskage gillas inte. Tänk på att träd, grenar och buskar som är avsågade och ligger på marken räknas som igenväxning om de hindrar gräset. Yngre träd skall lämnas i den omfattning att de kan ersätta äldre träd när de faller bort. Den nya regeln med max 50 träd per ha var tänkt att vara en hjälp att avgöra om det är betesmark eller inte. Det kanske fungerar 9

10 på övriga delar av Sverige men på Gotland, med vår speciella natur, har många haft bekymmer med vad som är träd som skall räknas och icketräd eller hävdträd som inte skall räknas. Det finns betesmarker som tidigare varit godkända men nu helt plötsligt har blivit igenväxta på grund av nya regler. Ett träd som är så gammalt att tillväxten har stannat av är exempel på träd som inte skall räknas. Det är dock inte helt lätt att avgöra när trädet växt färdigt. Om betesmarken är bristfälligt betad ger det också tvärvillkorssanktioner. Marken måste vara betad innan den sista oktober. Får ni kontroll tidigt på året och djuren ännu inte varit och betat marken så begär ombesiktning om det var tänkt att marken ännu skulle betas. Åkermark Ett annat skötselkrav är att det inte får förekomma vedartade växter på åkermark. Passa upp på gamla trädor som inte blivit putsade på ett tag. Det kan gå snabbt att det kommer in lite vedartade växter. Det är tyvärr många som fått trädor underkända på grund av enstaka vedartade växter. Verksamhetskraven Om man också tittar lite på verksamhetskraven så ingår bland annat gödselhantering, hantering av växtskyddsmedel, livsmedel och fodersäkerhet, djurskyddsregler och märkning - journalföring av nöt, får och grisar. Gödselhantering En växtodlingsplan är ett bra sätt att visa att dina grödor inte Lars och Marianne Nobell har får och både fåren och fårhuset blir godkända vid tvärvillkorsrådgivningen. Djuren är märkta och mår bra. Det är viktigt att djuren mår bra. Lars Nobell sitter på en sten och tar sig för pannan och funderar på nya 50-trädregeln. Samtliga foton: Bengt Viken blir för mycket gödslade och att stallgödsel inte sprids i för stor mängd så gränsen 22 kg fosfor i genomsnitt per ha och år inte överskrids. Resultatet från en växtnäringsbalans är godkänt för att visa huruvida spridningsarealen räcker till för gårdens djur eller om spridningsavtal måste finnas med grannar. Växtskydd En sprutjournal måste finnas på gården oavsett om växtskyddsarbetet lejs in eller inte. Har ni inte det så ta en diskussion med den som utför sprutarbete om en bra rutin för att få del av journalen. Exempelvis kan alla uppgifter finnas med på fakturan men om fakturering bara sker en gång efter säsongen så är det inte den bästa metoden. Livsmedel- och fodersäkerhet Om foder hanteras på gården så måste man stå med i jordbruksverkets register som foderföretagare. Allt foder som kommer till gården och allt som 10

11 lämnar gården måste journalföras angående datum, vad för foder, från eller till vem och mängden. Journaler skall sparas i minst två år. Kemikalier och farliga ämnen skall förvaras så livsmedel inte förorenas. Exempel på det kan vara att djur som smiter ut inte får komma åt och äta betat utsäde. När det gäller råttbekämpning bör en karta finnas var alla betesstationer står. Sker inte råttbekämpning finns risk att foder blir förorenat av de små gynnarna och förorenat foder får inte finnas. CDB Sen var det här med CDB-registret för nöt. Trots att det är väldigt mycket fel i registret finns ingen självkritik att systemet skulle vara krångligt utan tvärtom så bestraffas felaktigheter hårt. Rapportering skall ske senast sju dagar efter varje händelse. Dödsfall, inkommande och utgående djur skall föras in i stalljournalen samma dag som det sker. Nöt skall vara märkta med en öronbricka i varje öra senast 20 dagar efter födseln eller vid försäljning om det sker tidigare. Undertecknad räknar träd på betesmarken vid tvärvillkorsrådgivningen. Här var det dock enkelt det var bara ett fåtal träd, men desto fl er hästar - det är ok enligt tvärvillkoren.. Man kan tycka att tvärvillkor inte är det allra bästa som hänt svenskt lantbruk. Med procentavdrag på gårdsstödet bestraffas samma brott på två gårdar olika hårt beroende på storleken på gårdsstödet. Dessutom kostar marginella fel förhållandevis mycket pengar. Detta var några exempel på regler som gäller tvärvillkoren. Det skulle vara alldeles för omfattande att gå igenom alla regler i tidningen. På tvärvillkorsrådgivningen går vi igenom allt som gäller för din gård. Kontakta mig så bokar jag in ett gårdsbesök. Bengt Viken Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet telefon mobil

12 Ökad marknad för ekologiska produkter i Sverige Den svenska marknaden för ekologiska produkter värderades för 2007 till ca 4-4,5 miljarder kronor med en tillväxt på 25%. Nytt rekord, inte minst med tanke på att det nu faktiskt handlar om betydligt större utgångsvolymer och belopp än för några år sedan. Eko-ökning ICA har ökat eko-försäljningen med 26,4%, Coop med 25%, Axfood med 27% och Servera med 25%. Denna information kommer från Dirk van der Krogt som jobbar med marknads- och branschutvecklingsfrågor på Ekologiska Lantbrukarna. Marknadsfördelningen utgörs i pengar av 2,5-3 miljarder från butiksförsäljning, 600 miljoner offentliga storkök, miljoner restauranger och hotell, miljoner alternativa kanaler och miljoner i export. Marknadstillväxten på 25% inkluderar både svenskproducerade och importerade varor. Importen ökar snabbare än den svenska produktionen, vilket ger möjlighet för fler att sadla om till ekologiskt inom olika kategorier. Den ekologiska arealen på Gotland var år ha, varav ha är KRAVcertifierad. Antal ekologiska lantbruk på Gotland var st varav 124 KRAVcertifierade. Antal ekologiskt uppfödda djur (certifierade djur inom parantes) var 2007, nötdjur (3 831), (2 786) tackor och (12 600) fjäderfän. Grödorna (certifierad areal inom parantes) har bestått av (142 ha) potatis, (120 ha) oljeväxter, 353 ha (292ha) baljväxter, 8367 ha (4581 ha) vall, frukt- och bär 32 ha (4 ha)grönsaksodling 110 ha (76 ha) spannmål 2211 ha (1798 ha) varav 4 ha är certifierade spannmålsförsök. Gamla sorter med lång halm och borst håller sig friska i ekologisk odling. Foto: Riina Noodapera Det är dags att satsa på kärnkraften och ta tillvara den kraft som finns, att sätta kvalitet framför kvantitet! Några års arbete har lett till ett läge som kan vara lämpligt till omstart. Orden är Sten Rosvalls, när han mitt i vårbrådskan inledde bildandemötet av föreningen som ska verka för att ta vara på de ursprungliga Gotländska spannmålsslagen. GutEKOrn Gutekorn, som den ekonomiska föreningen heter, gör gamla sorter åter aktuella för odling, handel och förädling. Sorter som Enkorn, Borstvete Gotland, Emmer, Gotlandsvete av spelttyp eller Gotlandskorn innehåller höga halter av vitaminer, antioxidanter och fibrer och ekologiskt odlade är de dessutom fria från pesticidrester. 12

13 Sorterna har goda odlingsegenskaper och är ofta anpassade till lokalklimat, exempelvis försommartorka, eller till olika jordar och de är bra på att konkurrera med ogräs. Hans Dahlström med Gotlandsråg. Foto: R. Noodapera Dessa sorter kan bli nya nischgrödor för lokal konsumtion i första hand, men även för en marknad utanför Gotland, när tillräckliga volymer uppnås. Bland vetesorterna är Enkornsvete och Emmer sådana som används främst som smaktillsats i vanligt bröd och bakar i sig själv inte så bra. Speltvete, Durum och Brödvete däremot har bra bakegenskaper. Råg är också ett spannmål som passar bra i växtföljden och det finns sorter med mycket långt strå och bra smak. Dessutom finns naken havre, svarthavre och naket korn tex som lämpar sig till direktkonsumtion istället för ris. Dessa nischgrödor kan vara en morot för de odlare som ännu inte lagt om sin produktion till ekologisk. Birgitta Kallings Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet telefon mobil Tider saknas ännu för sommarens aktiviteter. Se annonser i dagspressen. Öppna ekogårdar inom spannmål, kött och grönsaker. Fältvandring ursprungliga spannmålsslag med Hans Larsson och Gutekorn 21 juli. Riina Noodapera Projektkoord. Landsbygd Hushållningssällskapet telefon mobil Det finns efterfrågan av ekologiska produkter inom olika kategorier tex: Ekokött /Gotlands Ekologiska Arvid Mickelåker tel , Ekolamm Gotland Maria Eriksson tel Vall /Ekokraft ekopellets Svante Bendelin tel Kulturspannmål/Gutekorn ek.förening, Sten Rosvall tel , Vill du certifiera dig? Kontakta HS Certifiering Anita Pettersson tel , SMAK Marianne Hellbe tel Araneacertifiering Hans Jörgen Wallin tel

14 Framgång med projektet LammGotland Projekt LammGotland rullar på med oförminskad kraft. De områden vi valt att satsa på är rationell produktion, kött, skinn, ull och turism. Några exempel på aktiviteter för de olika områdena är: Produktion Inom produktion startades ERFA grupper under Dessa producentgrupper stödjer varandra genom erfarenhetsutbyte och mentorskap. Ytterligare ERFA grupper kommer att starta under hösten Projektet har investerat i en Muskelskanner, som kan hjälpa producenterna att planera avel och slakt. Kurser i klövvård, Elitlamm, lamningshjälp och adoption m.m. genomförs kontinuerligt. I samarbete med HS Gotland och LRF Konsult kan du som producent få både ekonomi- och byggnadsrådgivning. Även byggträffar ordnas. Två producentresor till Malvern, England 29 juli 1 augusti respektive till Skottland september är planerade. Båda är nu fullbokade. Kött Lammkonsumtionen har ökat under 2007 med 18%. På de örtrika gotländska ängarna kryddas det så eftertraktat lammköttet. Vi har i samverkan med Goda Gotland/ALMI företagspartner startat ett nätverk för att marknadsföra det högkvalitiva Gotländska lammköttet. Kriterier för deltagande gårdar har tagits fram och en startgrupp har bildats. Tillsammans skall producenterna marknadsföra Gotländsk lammkött året runt, under ett eget kvalitetsmärke. Skinn Lammskinn från Gotlandsfår är en bristvara. Endast 20% av lammskinnen kommer 14 Foto: Eva Twengström ut på en offentlig marknad. En ekonomisk förening Skinnriket Gotland har bildats. Vi vill öka tillgången till den offentliga marknaden, öka kompetensen inom skinnsömnad samt öka exportmöjligheterna. Ull Ull är en underskattad råvara. Hantverkare är mycket förtjusta i dess färg och fiberkvalitet Mer lamm betyder mer ull och även ett större behov av ullinsamling och tvätt. Underlaget till spinnerierna ökar likaså. Gotlands Spinneri kommer att ha en sommarbutik på Storgatan i Hemse. Ullsorteringsutbildningar har genomförts och ett nytt ulltvätteri har etablerat sig i Vänge på mellersta Gotland (kapacitet på 200 kg dag). Samarbete med designers, arkitekter m.fl. har inletts och besöksresor speciellt riktade mot denna målgrupp planeras.

15 Turism Lammfestivalen, som fanns på olika ställen på Gotland, har flyttats hem till gårdarna. Under 4 onsdagar i juli månad bjuder producenter in till Öppen Lammgård. Successivt skall vi varje år öka antal deltagande gårdar, restauranger, öppna gallerier m.m. Man kan delta i lammsafari, bli imponerad av vallhundens bedrifter, testa att klippa lamm och köpa skinnet eller ullen som du alltid längtat efter. På kvällen serveras helgrillat lamm. Under 2007 hade 9 gårdar totalt 3000 besökare under fyra onsdagar i juli månad. Projektet ett samarbete mellan Hushållningssällskapet, Gotlands Fåravelsförening och LRF. Vår målsättning med projektet är Att utveckla lammnäringen på Gotland och skapa ökade intäkter i alla led. Det kan gälla allt från lammkött till ull, skinn, kläder, designade produkter, industri och turism. Ett av målen i projektet är att fördubbla lammproduktionen till Vi vet att det är ett högt mål, då vi i dag slaktar ca lamm årligen på Gotland. Vi ser nu att vi inte hinner dit, men det är ett otroligt sug efter livdjur så många satsar och en uppförökning av livdjur är nu på gång. Det kommer att bli mycket intressant att följa utvecklingen framöver. Sammanfattningsvis kan vi se ökat intresse för lammproduktion, ökat antal avelsdjur, flera nystartare, nya produktionshallar och fullbokade kurser. Inventering av kompetens, föreläsningar och studieresor görs för att öka kunskaperna i alla led. Nya samarbeten etableras med designers, körsnärer, skolor och arkitekter. Mats Pettersson Projektansvarig Hushållningssällskapet telefon mobil Betesmarksrådgivning Har du funderingar på hur du ska sköta dina betesmarker? Du har kanske områden som du funderar på att börja använda som betesmark. Jag kan erbjuda dig rådgivning när det gäller skötsel av betesmarker och vilka stöd som du kan söka för dem. Jag har jobbat med betesmarker på Gotland i 7 år så jag känner väl till de olika förutsättningar som fi nns här. Hör gärna av dig om du har funderingar om dina betesmarker. Henrik Persson Miljörådgivare Hushållningssällskapet , henrik.persson@hush.se 15

16 Försök och fältvandringar på Stenstugu och Hallfreda Årets försöksprogram är i stort sett fastställt (15 maj), antalet är 33 försök och 13 demonstrationsodlingar. Nya försök för i år är ett svampförsök i höstraps och ett med sortprovning av timotej. I övrigt fortsätter pågående försöksserier, det är bland annat sortprovningar av spannmål, ärter åkerbönor, oljeväx- ter, potatis och majs, samt ett vallförsök med olika vallfröblandningar. Andra försök är bland annat ett etableringsförsök i höstraps och ett gödslingsförsök i vårkorn (se försöksförteckning sid 18). Ett intressant försök är ett långliggande växtföljdsförsök som lades ut Försöket går ut på att jämföra tre olika växtfölj- der i kombination med olika kvävenivåer. Syftet är att undersöka den långsiktiga effekten växtföljderna har. Ett annat långlig- gande försök lades ut 1976 och som går ut på att jämföra olika bearbetningsmetoder på mulljord och vilken effekt det har på mullhalten. Kulturspannmål Det finns ett intresse för gamla gotländska spannmålsslag, hit hör olika vår- och höst- former av gotländsk dinkel och lantvete, samt olika sorter med emmer- och enkorn- svete. För att ge möjlighet till kommersiell odling är en uppförökning av några sorter på gång. På Svensk Raps hemsida, se, är försöksresultaten från sortprovning- en av höstoljeväxter tillgängliga ca en vecka efter skörd. Försöksregionerna har också egna hemsidor. På Animaliebältets hemsida, där Got- land ingår, redovisas försöksresultaten från sortprovningen strax efter skörd, www. animaliebaltet.se. Från Animaliebältet ges årligen ut en försöksrapport och för den som är intresserad finns rapporten hos Hushållningssällskapet och på Animalie- bältets hemsida. Resultat från andra försöksregioner är: Skåneförsöken, Försök i väst, Sveaförsöken, Östra Sverigeförsöken, Hemsidor med försök och resultat Demonstrationsodlingar och fältvand- Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ringar. På Hallfreda har inför 2008 års en hemsida, där årets, men säsong lagts ut demonstrationsrutor med även tidigare års försök redovisas, där finns olika sorter av spannmål, oljeväxter, ärter också flerårssammanställningar från olika och majs, samt olika etableringsmetoder av försöksserier. På hemsidan är försöken höstraps. På Stenstugu finns demonstra- beskrivna, hur de är upplagda och var de tionsrutor med olika arter med vallfrö. ligger. På SLU:s hemsida finns också prog- Syftet med demonstrationsodlingarna är noser för förekomst av sjukdomar och ska- att de skall vara till för besök och visningar, degörare, bland annat prognoser för blad- det kan vara för den enskilde eller till större löss och fritfluga. evenemang. 16

17 Fältvandringar för 2008 års säsong inled- des den 21 maj med att Gotlands lantmän tillsammans med Gotlands frö- och olje- växtodlares förening hade en fältvandring som tog upp aktuella frågor inom växtod- lingen. Den 7 juli planerar Gotlands frö- och ol- jeväxtodlares förening en fältvandring som kommer att vara inriktad på vallfröodling, Svensk Raps VD Johan Biärsjö kommer att medverka. På kvällen den 7 juli kommer den årligt åter- kommande fältvandringen som inriktar sig främst på sortfrågor. Företrädare från Sva- löf Weibull, Scandinavian seed och Svensk Raps kommer att medverka. Nytt för i år är att fältvandringen kommer att vara på Hallfreda. Den 8 juli kommer Potatisodlarföreningen ha sitt årsmöte på Stenstugu, dagen inleds med en rundtur med bland annat studiebe- sök hos potatisodlare. Arrangemanget är i samarbete tillsammans med Lantmännen. Den 21 juli planeras en fältvandring som kommer att visa gamla spannmålsslag, Hans Larsson, SLU, är inbjuden att berätta om gamla arter och sorter. Lantmännen planerar att hålla en majsdag i höst. Se förteckning över årets försök på nästa sida. Bo Pettersson Försöksledare Hushållningssällskapet telefon mobil Välkomna till Vanges museigård i Burs Öppet onsdag-söndag Grupper förbokas på tel eller Arbetslivsmuseum med över föremål från hem, hushåll, jakt, fi ske, lantbruk mm På gården fi nns rariteter såsom cykel från 1895, Fordsontraktor från 1935, fungerande stationärt tröskverk, motorsågar, stickmaskiner, mjölkmoped mm Kom och se själva! Program under 2008: Kultur- och musikkvällar anordnas i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan tisdagar kl 19 under sommaren med olika teman: Körning med traktorer och maskiner alla söndagar kl 14 I bakstugan hålls kurs för 4-6 personer i samband med Bakdagen den 26 juli i samarbete med Hushållningssällskapet och Studieförbundet Vuxenskolan. Läs mer på Aktiviteterna under 2008 stöds av medel från Landsbygdsprogrammet Medlen kommer från EU, Svenska staten och Gotlands Kommun. 17

18 Förteckning över fältförsök på Gotland 2008 Nr Plan nr. Försöksvärd Försöksserie Riksförsök 1 R SLU/HS Stenstugu Olika bearbetningssystem 2 R SLU/HS Stenstugu Växtföljder med eller utan vall 3 R7-216 Lövsta landsbygdsgymnasium Råg/rågvete, ekologisk odling 4 R7-410 SLU/HS Hallfreda Vårkorn, sort och behandling 5 R ännu ej utlagt Matpotatis, sortförsök i ekologisk odling 6 R Per Österlund, Sanda Skadegörare av Heterodera Filipjevi (nematod) i Sv. 7 R Gösta Arvidsson, Hejde Skadegörare av Heterodera Filipjevi (nematod) i Sv. Svensk raps 8 OS7-1 SLU/HS Stenstugu Vårraps, sort 9 OS7-23 Åke Ahlsten, Roma Höstraps, sort 10 OS7-24 Östryftes gård AB Höstraps, sort 11 Svensk raps SLU/HS Stenstugu Olika förfrukter till höstraps, 2:a året Länsförsök 12 L SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Markstruktur för optimal oljeväxtodling 13 M SLU/HS Hallfreda Fosfor och kaliumtillförsel på kalkhaltiga jordar 14 L5-400 ännu ej utlagt Örtogräs i vårkorn 15 L Niclas Pettersson, Endre Ogräsbekämpning i vallinsådd 16 L6-201 SLU/HS Hallfreda Timotej, sort, insåningsår 17 L6-703 Lars Nyström Fodermajs, sort 18 L SLU/HS Stenstugu Vallfröblandningar i intensiva skördesystem 19 L7-101 SLU/HS Stenstugu Höstvete, sort och behandling 20 L7-101 Roland Rodebjer, Hogrän Höstvete, sort och behandling 21 L7-201 SLU/HS Stenstugu Höstråg, sort och behandling 22 L7-212 SLU/HS Stenstugu Rågvete, sort och behandling 23 L7-212 Torbjörn Kotz, Vall Rågvete, sort och behandling 24 L7-301 SLU/HS Hallfreda Vårvete, sort och behandling 25 L7-401 SLU/HS Hallfreda Vårkorn, sort och behandling 26 L7-401 SLU/HS Stenstugu Vårkorn, sort och behandling 27 L7-610 SLU/HS Hallfreda Ärter, sortförsök 28 L7-711 Stora Tollby, Fole Matpotatis, sort 29 L SLU/HS Stenstugu Skadesvampar i höstvete, strategi 1 30 L ännu ej utlagt Skadesvampar i vårkorn 31 L Åke Ahlsten, Roma Svampbekämpning i höstraps Ekologiska länsförsök 32 L7-316 Lövsta landsbygdsgymnasium Vårvete, sortförsök ekologisk odling 33 L7-614 Lövsta landsbygdsgymnasium Åkerbönor, sort i ekologisk odling Demonstrationsodlingar 34 DEMO-höstraps SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Höstraps, olika sorter från Svalöf Weibull 35 DEMO-Svalöf Weibull SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Höstsäd, olika sorter från Svalöf Weibull 36 DEMO-Scandinavian seed SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Höstsäd, olika sorter från Scandinavian seed 37 DEMO-Svalöf Weibull SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Vårsådda grödor, sorter från Svalöf Weibull 38 DEMO-Scandinavian seed SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Vårsådda grödor, sorter från Scandinavian seed 39 DEMO-majs SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Majs, sorter från Scandinavian seed 40 DEMO-Svensk Raps SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Vallfröodling, olika arter, anläggnings år DEMO-Svensk Raps SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Vallfröodling, olika arter, anläggnings år DEMO-Svensk Raps SLU/HS Stenstugu, Hallfreda Olika etableringsmetoder av höstraps 43 Uppförkning kulturspannmål Ebbe Andresson, Vallstena Uppförökning, kulturspannmål, höstsådda grödor 44 Uppförkning kulturspannmål Ebbe Andresson, Vallstena Uppförökning, kulturspannmål, vårsådda grödor 45 Uppförkning kulturspannmål SLU/HS Stenstugu Uppförökning, kulturspannmål, vårsådda grödor 46 Uppförkning kulturspannmål Lövsta landsbygdsgymnasium Uppförökning, kulturspannmål, vårsådda grödor Årets sommarpremieringar Russpremiering på Lojsta hed måndagen den 28 juli med start kl.10,00. Till- fälle att bese den viltgående russflocken. Dagen efter tisdagen 29 juli kom- mer övriga raser premieras i Stånga och Väskinde. Sista anmälningsdag 15 juni. Anmälningsblanketter kan beställas på SH:s kansli tel eller på Premieringsförrättare Elisabeth Ljungstorp. 18

19 Bakterier en hälsofara eller viktiga för hälsan? Har du drabbats av vinterkräksjukan eller annan magsjuka i vinter? I många fall så handlar magsjukan egentligen om matförgiftning! Varje år drabbas uppskattningsvis ca svenskar av matförgiftning när de äter på restaurang; men lika många drabbas av mat de ätit i hemmet. Det är dock sällan dessa fall anmäls till miljö- och hälsomyndigheten. Ytterligare ca uppskattas drabbas av matförgiftning vid utlandsvistelse. Matförgiftningen kan vara orsakad av parasiter, virus eller bakterier som spridits via förorenade eller felhanterade livsmedel. På restauranger och alla andra ställen där man hanterar mat som skall konsumeras av eller säljas till allmänheten är regelverket ganska strikt för att säkerställa hygienen och säkerheten för livsmedlen. I våra egna hem eller på arbetsplatsen är vi dock inte alltid lika noggranna. Rent hus är namnet på ett tv-program där två städexperter tar bakterieodlingar och röjer upp i folks lortiga hem. Nu snackar vi inte om lite damm under mattan, utan direkt hälsofarliga hem. Grisiga kök, ohyra och bakteriehärdar. Golv som inte sett en dammsugare på flera år, och handdukar så smutsiga att man inte längre kan avgöra vilken färg de ursprungligen haft. Vissa vill säkert göra gällande att lite skit i hörnen bara är nyttigt för att förebygga allergier och liknande. Visst, helt sterilt skall vi inte leva; och det finns BRA och nyttiga bakterier som vi behöver och HAR i oss och på oss. Men smuts och sjukdomsalstrande bakterier och virus är inte av godo framförallt om de hamnar i vår mat. Matförgiftning Det finns många olika mikroorganismer som orsakar matförgiftning. Beroende på vilket smittämne du har fått i dig kan du insjukna i kräkningar, diarré och magont efter allt mellan några timmar och upp till mer än en vecka efter att du har blivit smittad. Det är inte alltid det senaste du åt som du blir sjuk av. Om du blir matförgiftad bör du anmäla det till miljöförvaltningen i den kommun du vistas i. En snabb anmälan kan hindra andra att bli sjuka. För att undvika att smitta andra bör du stanna hemma minst ett dygn efter att du har blivit frisk och tvätta händerna extra noga efter toalettbesök. Rötmånad juli-augusti Värst är rötmånaden, tiden mellan mitten av juli och slutet av augusti. Under den här perioden förstörs maten lättare. Luften är varm och fuktig och då trivs de flesta bakterier som bäst. Det är inte ovanligt att mjölken surnar eller att brödet möglar i förtid. 19

20 Släng livsmedel som luktar eller smakar illa, eller ser konstiga ut. De flesta bakterierna dör vid upphettning och tillagning, men om maten ska sparas är det viktigt att den svalnas av snabbt och förvaras i tillräckligt låga temperaturer. Hygien är viktigt Det bästa sättet att förhindra matförgiftning är att dels hålla en god personlig hygien t.ex. tvätta händerna ordentligt efter varje toalettbesök, helst innan måltid samt innan man skall tillaga eller handskas med mat på något vis. Både bakterier och virus sprids ofta via direktkontakt från någon smittbärare till livsmedlet och sedan vidare till den som äter av livsmedlet. En oren kniv, skärbräda eller en snuskig disktrasa kan vara andra bakteriehärdar som kontaminerar (smittar) ett livsmedel med sjukdomsframkallande bakterier. Det är därför viktigt att alltid diska av verktyg och husgeråd, torka av bänkar ordentligt samt ha fräscha diskredskap. Diskbänken Diskborsten och disksvampen skall sköljas ur med hett vatten efter användning; sedan kramas/skakas allt vatten bort för en snabbare torkning. Disktrasan skall först sköljas ordentligt i hett vatten; sedan i kallt vatten. Kramas ur ordentligt och hängas upp för torkning på ett ställe där den inte ligger ständigt fuktig eller blöt. Dels surnar trasan snabbt om den är blöt, men dessutom växer bakterierna till mycket snabbare i våta diskredskap. Diskredskapen skall dessutom bytas ut ofta. Egentligen bör man byta eller koka disktrasan varje dag och diskborsten en gång/vecka! Kokning kan göras under ca 5 minuter i en kastrull med vatten och några droppar diskmedel, sedan är trasan fräsch igen. Diskho och slask skall inte användas till handtvätt, uthällning av smutsvatten eller annat som kan ge bakterietillväxt i vattenlås, avlopp och hoar. Förvaring Hur och var du förvarar livsmedlen och i vilken temperatur livsmedlen förvaras/tillagas är andra viktiga faktorer. Om man är noggrann att inte i onödan TA i oskyddade livsmedel som skall lagras länge så minskar risken att där finns mikroorganismer som kan växa till. Det är inte bara virus och bakterier som kan framkalla sjukdom vi vill undvika, utan även t.ex. mögelsporer som kan förstöra (skämma) livsmedlet. Mögelsporer finns överallt i luften och t.ex. på våra kläder och vår hud. Om man t.ex. lämnar kvar en massa brödsmulor i smörpaketet, tar crème fraiche eller sylt ur burken som skall tillbaka in i kylen med en oren sked eller ett finger eller om man håller i osten med lortiga händer när man skär den så kan man nästan vara säker på att inom ett antal dagar kommer livsmedlen att ha en tillväxt av mögelsvampar trots att vi förvarar dem i kylen. Kontaminering = smitta från smutsigt till rent Tänk även på att använda rena påsar, plastfilmer eller förpackningar när du packar om livsmedel som skall kylförvaras. Finns t.ex. mögelsporer från en gammal ost i den nya ostens påse eller ostkupa så blir även den nya osten snart möglig. Förvara inte gamla pappersförpackningar i kylskåpet, som t.ex. pizzakartonger. Lägg över livsmedel i platsburkar och lådor med lock. Att hålla rent i kylskåpet är också viktigt; 20

21 för annars sprids t.ex. mögel eller bakterier lätt via luften eller fuktpartiklar till alla livsmedel i kylen. Man skall därför även vara noggrann att inte förvara tillagade och råa livsmedel så att de får kontakt i kylen, samt hålla jordiga eller otvättade grönsaker och rotfrukter åtskilt från t.ex. köttet som håller på att tina, och se till att det inte droppar eller rinner från de övre hyllorna ner på livsmedlen på de nedre hyllorna. Det är också viktigt av samma orsak att inte använda samma skärbräda till olika typer av livsmedel utan att först rengöra den ordentligt. Man bör helst ha olika skärbräden till olika saker t.ex. en till grönsaker, en till bröd och en till kött. Temperatur När du skall hålla en kylvara fräsch är det viktigt att den inte blir stående i rumstemperatur för länge när du handlar hem dem, eller t.ex. under måltid. Kolla även din kyl och din frys med en termometer så att de håller rätt kyla. Kylen bör hålla mellan 4 c och högst 8 c och frysen mellan -15 c och -20 c. Du kan gärna ta med en frysväska när du skall handla kyl- och frysvaror. Speciellt bra är det under de varma sommarmånaderna och om du skall transportera hem maten i en varm bil. Tänk på att när du tillagat mat som skall sparas så skall du kyla ner maten så snabbt som möjligt (t.ex. i kallvattenbad, eller under lock ute på balkongen) och sedan ställa den kallt i kylen eller frysa in den. Ställ inte in varm mat i kylen för då höjer du kylskåpets temperatur och den övriga maten i kylen mår inte bra av detta. Microvågsugnen och ugnen Har du fullt med matrester i micron eller ugnen? Känns inte så fräscht eller hur?! I micron är det viktigt att alltid använda microhuva så att maten inte sprätter runt i hela ugnen. Glöm bara inte att diska av huvan mellan varje värmning så att det inte sitter en massa gamla matrester kvar i den! När du värmer mat i micron: tänk på att värma upp maten ordentligt så att den blir ordentligt het helt igenom, låt den hellre svalna av innan du äter sedan. Dåligt uppvärmd mat kan i vissa fall vara en risk; exempelvis halvfabrikat som fiskgratäng är ofta rå inuti och skall lagas färdigt av dig. Rent hus bästa husmoderstips för att rengöra spisen: För en ingrodd spis: blanda bakpulver och ättika, häll blandningen kring plattorna. Låt blandningen bubbla och fräsa ordentligt, rengör sedan som vanligt med svamp, trasa och ljummet vatten. Rengöra ugnen: Blanda 2 delar såpa och en del vatten i en sprayflaska. Spraya i och utanpå ugnen med blandningen. Stäng luckan, sätt ugnen på 150 grader och låt verka i cirka 15 minuter. Torka rent ugnen med vatten och trasa när den svalnat. Läs mer om livsmedelshygien och om BRA bakterier på vår hemsida: Veronica Östling Matkonsult Hushållningssällskapet telefon mobil

22 Nya priser och stipendier Vi vill upplysa om möjligheten att själv instifta nya priser eller stipendier att delas ut på Hushållningssällskapets årsmöten på Wisby Hotell och på så sätt bidra till att premiera det man själv vill uppmuntra, värna eller lyfta fram. Vill Du diskutera olika möjligheter, ta kontakt med VD Mats Pettersson, tel Fältförsökspersonal sökes Hushållningssällskapets fältförsöksverksamhet växer. Därför söker vi ytterligare en medarbetare på deltid för fältförsöksarbete på Hallreda/ Stenstugu. Är Du intresserad kontakta vår försöksledare Bo Pettersson, tel Vill du ha ekologisk rådgivning? Vi har möjlighet att komma ut på din gård och utifrån din gårds förutsättningar ge råd om dina specifi ka problem. För dig som är nystartad ekologisk lantbrukare har du möjlighet att få upp till 16 timmars kostnadsfri rådgivning. För de som är gamla i gamet kan ni få 4 timmars fri rådgivning. Vi som främst arbetar med detta på Hushållningssällskapet är Christina Mellberg, husdjursagronom och Birgitta Kallings, växtodlingsagronom. Välkommen att kontakta oss: Christina tel , eller Birgitta tel Det går också bra att ringa till Hushållningssällskapet på tel:

23 Ingvar Andersson -ny tillsynsman på Lojsta hed Vid årsmöte med Russambetesföreningen ("Baggföreningen") i februari 2008 avtackades Börje Johansson för 24 års förtjänstfullt arbete som ordförande, kassör och tillsynsman. Börje Johansson, Fardhem efterträdde 1984 Axel Johansson, Fardhem som var tillsynsman i 25 år. Dessförinnan hade Gustaf Sjöberg, Gerum det direkta ansvaret för Lojstahedsflocken. Efter Börje Johanssons beslut att frånträda som tillsynsman pga. ålders-och hälsoskäl, har arbete pågått för att dels hitta ny tillsynsman och dels finna finansering för en sådan tjänst. Hästkunnig Sedan den 1 mars 2008 är Ingvar Andersson, Autsarve, Lojsta ny tillsynsman på Lojsta hed. Han har levt med hästar sedan barnsben. Hans far Valter Andersson födde upp halvblods- och fullblodshästar. Ingvar fick som liten ett russ, Majgull 518, som än idag har ättlingar kvar i flocken på Lojsta hed. Halvbloden har Ingvar fortsatt med och de har funnits alla år till 2006, då de sista halvbloden såldes. Ingvar var också tävlingsryttare i många år. Ingvar har således lång erfarenhet och goda kunskaper om hästar och dess skötsel. Detta gör att Ingvar är mycket väl skickad för arbetsuppgifterna på Lojsta hed. Externt stöd nödvändigt Parallellt med sökande efter ny tillsynsman har under föregående år pågått diskussioner, i första hand med tjänstemän inom Länssyrelsens Kulturmiljöenhet, om medel till tillsynsman. Från Hushållningssällskapet och Russambetesföreningen har anförts att arbete med tillsyn och andra med russverksamheten sammanhängande arbetsuppgifter hittills utförts av ideella krafter i " Baggföreningen". Detta är inte möjligt framöver pga. skäl som myndigheters krav på daglig tillsyn, mindre boende på landsbygden och därmed svårt/omöjligt att finna personer som ideellt kan åtaga sig arbetsuppgifter inom russverksamheten. Det gäller i första hand tillsynsfunktionen. I oktober 2007 inlämnades en ansökan till Länsstyrelsen om medel till tillsynsman. I februari 2008 kom ett positivt beslut som innebär medel till en tillsynsman på halvtid. Detta i förening med stöd från Hushållningssällskapet och Gotlands Kommun och inte minst fortsatt ideellt arbete från Russambetesföreningens medlemmar samt fortsatt positiv inställning från markägarna inom russbetesområdena bör borga för att russhållningen på Lojsta hed får en fortsättning. Därmed bevaras en mångtusenårig tradition, en värdefull genbank och ett unikt levande gotländskt kulturarv till kommande generationer. Hilding Norrby Visby 23

24 Småskaliga producenter från Estland på besök på Gotland Ett 40-tal småskaliga livsmedelsförädlare, samordnare och rådgivare besökte Gotland under fyra intensiva dagar i april. Huvudsyftet var att se hur man stöttat företag inom livsmedel på Gotland för att bilda nätverk och komma ut på andra marknader. Dessutom fick man besöka ett antal företag på Gotland för att se hur man sinsemellan kan samarbeta. Under resan fick deltagarna aktivt och i olika grupper bearbeta besöksmålen ur ett antal vinklar, som sedan redovisades under transportsträckorna, applicerade till de egna förhållandena i Estland. Kompetensutveckling, utbildning och organisation av rådgivningstjänster samt finansiering av dessa stod högt på dagordningen och man fick erfara hur man på Gotland samarbetar särskilt inom rådgivning och projektverksamhet riktat mot ett ökat småföretagande i synnerhet inom livsmedel och delikatesser. I samband med besöket diskuterades framtida möjligheter till ge- mensamma projekt med Hushållningssällskapet, LivsTek, Regional Matkultur inom rådgivarutbildning, nätverksbyggande, livsmedelssäkerhet, diversifiering mm i fler regioner i Estland framöver, däribland sydöstra Estland och Estlands västra delar dit bla Gotlands vänort Ösel/ Saaremaa hör. Besöket avslutades med en avsmakningsbuffé av gotländska produkter som Gotlands kommun sponsrat, som komponerades och presenterades av un- dertecknad. Riina Noodapera Projektkoordinator Landsbygd Hushållningssällskapet telefon mobil

25 Våtmarksprojektering Henrik Persson Miljörådgivare Hushållningssällskapet Har du funderingar på att anlägga en våtmark i år så är det hög tid att sätta i gång projekteringen av denna för att den ska vara färdig till årets slut. Jag kan hjälpa till med projektering och stödansökan när det gäller anläggning av våtmarker. En bra ansökan gör att ärendet fortare kan handläggas och projektstarten drar inte ut på tiden. Kostnaden för projektering kan ingå i projektets kostnader och är stöd berättigad. Om du har frågor så hör gärna av dig till mig. Har du kommit i kläm? Hushållningssällskapet erbjuder tvärvillkorsrådgivning 2008 Fel, som upplevs som ganska ringa, kan ge stora sanktioner. T ex vet vi att djur som saknat märkning orsakat kostnader för bonden för åtskilliga tusentals kronor. Rådgivningen kommer att ske genom gårdsbesök där en checklista gås igenom och man gemensamt besiktar de punkter som kan ge sanktioner. Vi kan erbjuda ca 30 st lantbrukare på Gotland tvärvillkorsrådgivning till kraftigt subventionerat pris under Först till kvarn gäller! Tre av våra rådgivare har gått utbildning och kan därmed utföra rådgivningen. Dessa är: Bengt Viken tel Birgitta Kallings tel Christina Mellberg tel Henrik Persson tel Eventuella frågor och / eller anmälan till rådgivningen även via vår växel tel Vänd dig till Hushållningssällskapet - alltid vid din sida!!! Vi erbjuder rådgivning för (nästan) alla tillfällen tel

26 Gillesordförandekonferens Den 13 maj deltog ett 30-tal förtroendevalda inom HS Gotland i en gillesordförandekonferens på Lövsta. Efter en god primörmåltid med bla lax och sparris, inleddes kvällen med ett välkomstanförande, från vår ordförande Landshövding Marianne Samuelsson, som bla handlade om medlemsorganisationers problem och möjligheter. VD Mats Pettersson informerade om Hushållningssällskapets verksamhet idag och i framtiden. Därefter informerades om möjligheter inom det nya Landsbygdsprogrammet, inklusive Leader. Kvällens huvudtalare Magdalena Petersson, från HS Kalmar Kronoberg Blekinge, berättade sedan om sina erfarenheter av medlems- och gillesverksamhet från andra Hushållningssällskap i Sverige. Kvällen avslutades med en diskussion om vår gillesorganisation och gillesindelning. Efter kommande diskussioner på våra Gillesårsmöten i höst, ska frågan också tas upp på Hushållningssällskapets årsmöte den 5 december Mats Pettersson Marianne Samuelsson tackar Magdalena Petersson för sin medverkan som kvällens huvudtalare. Hushållningssällskapets Matkonsult erbjuder skräddarsydda utbildningar, kurser och föreläsningar kring kost. Även möjlighet till praktisk matlagning. Kontakta Hushållningssällskapet och diskutera upplägget efter era önskemål och behov. För mer information kontakta: Veronica Östling Leg.Dietist och Matkonsult tel mobil E-post: veronica.ostling@hush.se 26