Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014"

Transkript

1 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 RAPPORT 6608 MARS

2 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014 Grafisk produktion: BNG Communication AB Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar English translation: Martin Naylor TRYCKSAK

4 Förord I DENNA ÅRLIGA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING presenterar vi hur miljön mår, hur miljöarbetet går och goda exempel som kan tjäna som inspiration för det fortsatta arbetet. Vi pekar också på nödvändiga insatser för den samhällsomställning som behövs för att nå miljömålen och ett hållbart samhälle. När vi återigen ser att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till år 2020 är det lätt att få en mörk bild av utvecklingen i miljöarbetet och miljötillståndet. Samtidigt kan vi se att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning. Naturvårdsverket ser en viktig uppgift i att visa på framgångar och att det görs många goda insatser på alla plan och av många aktörer i samhället och att det ger resultat. I Naturvårdsverkets slutsatser konstaterar vi samtidigt att miljömålen behöver väga tyngre i krockar mellan samhällsintressen i komplexa frågor som planering av långsiktiga infrastruktursatsningar och avvägningar mellan exploatering och bevarande av mark. Prioriteringar och samordning mellan miljömålen och andra samhällsmål behövs för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse. Som vi även lyfte fram i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen utvecklas konsumtionsmönstren på ett ohållbart sätt. Nya affärsmodeller behövs för att göra det mer lönsamt att konsumera smartare och slänga mindre. Återvinning bör bli mer fördelaktigt än utvinning. Det kommer en ny fördjupad utvärdering 2015 där vi ytterligare kommer att analysera förutsättningarna att nå miljömålen utifrån olika fokusområden, bland annat hållbar konsumtion. Årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen är ett resultat av ett nära samarbete med de målansvariga myndigheter, som har ett uppföljningsansvar för respektive mål, och med landets länsstyrelser. Varje myndighet ansvarar för sin redovisning och bedömning. Andra samverkande myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter. Naturvårdsverket bidrar också med övergripande slutsatser och analyser. Det är ett stort och viktigt arbete alla de som medverkar gör. Stockholm i mars 2014 Maria Ågren, Generaldirektör

5 Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser 5 Bedömningar av miljökvalitetsmålen 11 The Swedish Environmental Protection Agency's conclusions 14 Assessments of the environmental quality objectives 21 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 25 Begränsad klimatpåverkan 26 Frisk luft 40 Bara naturlig försurning 50 Giftfri miljö 60 Skyddande ozonskikt 82 Säker strålmiljö 88 Ingen övergödning 104 Levande sjöar och vattendrag 116 Grundvatten av god kvalitet 136 Hav i balans samt levande kust och skärgård 150 Myllrande våtmarker 170 Levande skogar 184 Ett rikt odlingslandskap 196 Storslagen fjällmiljö 208 God bebyggd miljö 222 Ett rikt växt- och djurliv 236 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 249 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 262 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 265 Etappmål om begränsad klimatpåverkan 266 Etappmål om luftföroreningar 269 Etappmål om farliga ämnen 274 Etappmål om avfall 295 Etappmål om biologisk mångfald 298

6 Naturvårdsverkets slutsatser Miljömålen behöver få en starkare ställning Naturvårdsverket konstaterar att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning tack vare insatser av många aktörer. På många områden är dock konflikterna med andra samhällsintressen stora. Ett aktuellt exempel där miljömålen och andra samhällsintressen krockar är långsiktiga infrastrukturfrågor. Nuvarande styrmedel är fortfarande inte tillräckliga eller tillräckligt effektiva. 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Naturvårdsverket föreslog i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (2012) tre fokusområden för miljöpolitiken: Säkerställ att redan fattade beslut genomförs Utveckla strategier för en hållbar konsumtion Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete Dessa är fortsatt aktuella områden. I den kommande fördjupade utvärderingen kommer hållbar konsumtion att bli ett fokusområde eftersom konsumtionsmönstren fortsätter att utvecklas på ett ohållbart sätt. Naturvårdsverket drar också slutsatsen av årets uppföljning att Sverige för att nå miljömålen behöver uppmärksamma och driva på utvecklingen i EU och internationellt. Det visar inte minst betydelsen av de internationella klimatförhandlingarna, det framgångsrika luftvårdsarbetet och Montrealprotokollet. Havsmiljödirektivet, liksom den gemensamma jordbruks- respektive fiskeripolitiken inom EU är exempel på överenskommelser som kan få stor betydelse för förutsättningarna att nå de svenska miljömålen. Avgörande är hur dessa överenskommelser utvecklas och genomförs. Både nationella och regionala myndigheter redovisar också en oro för att EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram kan komma att leda till färre miljöinsatser. Hur styrmedel och åtgärder genomförs och konflikter med andra intressen tas om hand såväl nationellt som regionalt och lokalt är också avgörande för miljöutvecklingen. Summering av miljökvalitetsmålen 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Det är samma bedömning som gjordes i föregående årliga uppföljning liksom i den fördjupade utvärdering som gjordes Ett miljökvalitetsmål kom- MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

7 mer att nås till år 2020 (Skyddande ozonskikt), medan ett miljökvalitetsmål är nära att nås till år 2020 (Säker strålmiljö). För 7 av 16 miljökvalitetsmål syns ingen tydlig utveckling av miljötillståndet. För 4 miljökvalitetsmål är utvecklingen av miljötillståndet positiv, medan miljötillståndet utvecklas negativt för 4 av miljökvalitetsmålen. För 1 miljökvalitetsmål saknas tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur miljötillståndet utvecklas över tid. Summering av etappmålen Flertalet av de 19 etappmål som redovisas är svåra att nå eller svåra att bedöma. Många etappmål, exempelvis de som rör farliga ämnen, är beroende av internationella och politiska överenskommelser. Resurser styr takten i genomförandet av de insatser som krävs för flera etappmål, inte minst inom biologisk mångfald. Fem nya etappmål antogs under 2013 och för dem har tiden varit knapp att bedöma läget. De fem etappmål som beslutades om i februari 2014 har inte bedömts. Etappmålet Ökad resurshushållning i byggsektorn bedöms kunna nås till Bedömningen bygger på att de styrmedel som Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå under 2014 blir framgångsrika. Minst 214 åtgärdsprogram bedöms vara igång under 2015 varför även Hotade arter och naturtyper bedöms nås. Trots tufft läge, det finns många goda exempel Trots att möjligheterna att nå många av miljökvalitetsmålen till år 2020 är små i dagsläget, finns det styrmedel, åtgärder och avtal som har och har haft en positiv effekt på miljöutvecklingen och på förutsättningarna att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Internationella överenskommelser har framförallt varit betydelsefulla för de miljökvalitetsmål som är beroende av att begränsa utsläpp till luft, men även till vatten. Ett välkänt framgångsrikt exempel är Montrealprotokollet som sedan 1989 kraftigt har minskat de globala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären. Avtalet har varit helt avgörande för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Mängden svavel och kväve som faller ned över Sverige via luftföroreningar och bidrar till övergödning och försurning minskar stadigt. FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och andra internationella avtal har bidragit till denna effekt. I de så kallade svavelkontrollområden, som inrättats i Östersjön och Nordsjön, minskade till exempel utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart med 33 procent mellan 2009 och Utvecklingen ökar förutsättningarna för att nå flera miljökvalitetsmål. För vattenanknutna miljökvalitetsmål som Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag finns förhoppningar om att 6 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

8 åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen blir steg framåt för en bättre miljö. Det faktiska genomförandet får avgörande betydelse. Den långsiktiga trenden är också att utsläppen av kväve och fosfor minskar från både jordbruksmark och reningsverk, vilket visar att insatser ger effekt. På motsvarande sätt är förhoppningen att havsmiljödirektivet ska få stor betydelse för Hav i balans samt levande kust och skärgård. På nationell och regional nivå finns det förstås andra styrmedel som har haft betydelse för utvecklingen av miljökvalitetsmålen. Medel till LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) och LONA (Lokal naturvårdssatsning) har varit viktiga styrmedel som har stärkt åtgärdsarbetet för flera miljökvalitetsmål. Några andra positiva exempel: Inom Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn har målbilder för god miljöhänsyn tagits fram, vilket anses öka samsynen mellan myndigheter och andra aktörer. Många lokala åtgärder sker för att restaurera vattendrag. Ett exempel är Vattenlandskapet Voxnan i Gävleborgs län, där Sveaskog och Bergvik driver arbete för ökad biologisk mångfald. I Skåne har nästan samtliga kommuner genomfört åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik under de senaste åren, vilket gett önskad effekt. Körsträckorna med bil i länet har minskat med fem procent jämfört med Arbetet med att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner har varit positivt för att förbättra kunskapen om grundvatten och få in grundvattenfrågorna även i andra planarbeten. Den totala energianvändningen (per areaenhet) för bostäder och lokaler har minskat med nästan åtta procent mellan 1995 och Minskningen beror bland annat på konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande åtgärder. De flesta fjällsamebyarna har tagit fram terrängkörningsplaner för att minska skadorna på våtmarker och andra känsliga områden. I den regionala uppföljningen anger Stockholms län att halterna av kvicksilver, kadmium, bly och PAH i reningsverken har sjunkit. Även Värmlands län tar upp sjunkande halter av kvicksilver och kadmium liksom PCB och dioxin. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

9 Viktiga händelser och beslut för miljömålen under 2013 Under året har Sverige och andra medlemsländer inom EU rapporterat bevarandestatus för viktiga arter och naturtyper inom EU:s art- och habitatdirektiv. Inga större förändringar har skett för de listade 164 arterna och 89 naturtyperna i Sverige sedan den senaste rapporteringen Hälften av arterna och tre fjärdedelar av naturtyperna har inte gynnsam bevarandestatus i Sverige. Positivt är att utvecklingen av den nya gemensamma fiskeripolitiken kan bidra till ökad miljöhänsyn i fisket och därmed öka förutsättningarna att nå Hav i balans samt levande kust och skärgård. På kemikalieområdet togs flera viktiga beslut under 2013 som på sikt kommer att ha positiva effekter på svensk miljö och på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Framför allt ska EU, inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet, utveckla en åtgärdsstrategi för att minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Strategin, som ska tas fram senast 2018, kommer sannolikt att ha stor betydelse för möjligheten att nå de svenska etappmålen om farliga ämnen. För många av miljökvalitetsmålen knyts förväntningar på att Miljömålsberedningens uppdrag med att föreslå strategier och åtgärder inom olika områden ska kunna lyfta miljöarbetet framåt. Beredningens förslag i det första delbetänkandet om långsiktigt hållbar markanvändning är dock inte tillräckliga och ger inte de förbättringar som behövs för bland annat skydd och hänsyn till värdefull natur. Konflikter som rör markanvändning har uppmärksammats under året, bland annat när det gäller gruvdrift och annan exploatering i eller nära fjällmiljö. De nya etappmål regeringen beslutade om i februari 2014 kan bli viktiga för flera av miljökvalitetsmålen, bland andra för Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Statskontoret har under 2013 i sin delredovisning i uppdraget att granska myndigheternas arbete inom miljömålssystemet konstaterat att genomförandeansvaret är otydligt. Statskontoret ser därför bland annat ett behov av att analysera hur man kan få ett tydligare systemperspektiv i genomförandet av miljöarbetet i likhet med det som finns för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Regional bedömning De regionala bedömningarna stämmer i hög grad överens med bedömningen på nationell nivå. Många länsstyrelser lämnar dock en mer negativ bedömning än tidigare. Jämfört med förra årets uppföljning gör tio länsstyrelser en mer negativ bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Fyra länsstyrelser gör en mer positiv bedömning än föregående år medan sju länsstyrelser har en oförändrad syn. Den snabba utvecklingen i storstadsområden tycks ge sämre möjligheter att klara miljökvalitetsmålen än i andra regioner. 8 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

10 Bristen på resurser återkommer ofta som förklaring till varför målen inte uppnås. Det är särskilt tydligt i de miljökvalitetsmål där naturskydd är en viktig del, exempelvis Myllrande våtmarker och Levande skogar, samt när det gäller genomförandet av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen. Många länsstyrelser anger att LOVA-medlen har varit ett viktigt styrmedel inom flera miljökvalitetsmål, främst Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Många län uttrycker en oro över att landsbygdsprogrammet inte längre ska bidra lika mycket till sådana åtgärder som behövs för att miljömålen ska kunna nås. Inför årets uppföljning har RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) på eget initiativ tagit fram en vägledning för hur kulturmiljöaspekter bättre kan speglas i uppföljningen. Jämfört med 2012 års uppföljning märks i år en viss förbättring. Generellt är dock avståndet långt till flertalet kulturmiljöinriktade miljökvalitetsmål och preciseringar inom miljökvalitetsmål. För att åstadkomma en tydligare uppföljning av kulturmiljön krävs inte minst utökad samordning och bättre metodstöd men också konsekvent insamling av data. Genomförandeunderskottet konflikter med motstridiga intressen? En anledning till svårigheter att nå miljökvalitetsmålen handlar om ett ineffektivt tillämpande av styrmedel. Det finns ett så kallat genomförandeunderskott, det vill säga styrmedel och andra åtgärder är beslutade och finns på plats men tillämpas inte i tillräcklig omfattning. Detta problem framhölls även i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen från Att styrmedel inte får den verkan som det var tänkt beror ofta på konflikter mellan motstridiga intressen, inte sällan miljömässiga och ekonomiska. Detta har belysts i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 men även i tidigare fördjupade utvärderingar. Under 2013 har även Riksrevisionen i en granskning pekat på att klimatmålen bör samordnas bättre med andra övergripande samhällsmål för att arbetet ska bli effektivare och att målen ska kunna nås utan att kostnaden blir alltför hög. Vid uttag av grenar och toppar ( grot ) i skogsbruk kan askåterföring minska försurningspåverkan. Arealen med askåterföring har dock minskat markant från 2011 till Ökad risk för försurning påverkar bland annat möjligheterna att nå målen Bara naturlig försurning och Levande skogar. Ett annat exempel som lyfts fram inom några miljökvalitetsmål, bland andra Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker, är att tillämpningen av befintlig lagstiftning för strandskydd respektive torvtäkter skulle kunna vara skarpare så att miljöhänsyn prioriteras bättre. Att åtgärder inte genomförs kan också bero på bristande resurser, kunskap och kompetens. Det faktum att uppemot 90 procent av all CFC i gammal byggisolering MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

11 fortfarande inte tas om hand när byggnader rivs, uppmärksammas i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägare vid omhändertagande pekas i en rapport ut som orsaker. När det gäller statligt finansierade naturvårdsåtgärder som skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur avgör resurser takten i att nå preciseringar inom flera miljökvalitetsmål, bland andra Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Levande sjöar och vattendrag. I andra fall har befintliga styrmedel inte tillräcklig effekt. Utvecklingen inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är negativ, trots olika miljöinsatser inom landsbygdsprogrammet. Inte minst minskar arealerna av de mest värdefulla markerna. För arbetet med flera miljökvalitetsmål finns det dessutom en oro för EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram som riskerar att innehålla färre miljöinsatser. Brister i kunskap och information kan leda till att miljöfrågor varken prioriteras eller synliggörs i styrning och planering av olika verksamheter. Kunskapsbrist bromsar exempelvis miljöarbetet inom fysisk planering och i arbetet med att minska miljöpåverkan från farliga ämnen, kemikalier och läkemedelsrester. Andra exempel är bristfällig övervakning av grundvatten och av främmande arter i havsmiljön. I den regionala uppföljningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning framhåller jordbrukslänen att styrmedel som rådgivning, bidrag och tillsyn ofta kräver lokal kunskap och behöver samordnas i högre grad i framtiden. Det finns också en rad fall där beslutade styrmedel och åtgärder helt enkelt inte räcker till och där det finns behov av helt nya styrmedel. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan. För att nå regeringens vision om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 räcker inte dagens insatser för att sänka de svenska utsläppen så att Sverige ska lyckas bidra med sin del av ansvaret i det internationella klimatarbetet. På kortare sikt, att klara etappmålet för 2020 kommer Naturvårdsverket och Energimyndigheten att presentera en noggrannare bedömning inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för kontrollstation Bland styrmedel som kan driva på utvecklingen i samhället så miljökvalitetsmålen kan förverkligas nämns bland annat den nya omgången med strukturfonder Hur dessa kommer att användas i Sverige blir en viktig miljöfråga. 10 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

12 Bedömningar av miljökvalitetsmålen MILJÖMÅLSSYSTEMET BESTÅR AV generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål, preciseringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. 5 av etappmålen beslutade regeringen om den 27 februari 2014 och därför följs de inte upp denna gång. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i regeringens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete samt i regeringens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för bedömningen av måluppfyllelse till år 2020: JA. Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA. Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: POSITIV. Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

13 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala utsläppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut. Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar. Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att det åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjöfart. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 12 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

14 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynnsam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs. Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruksområden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas. De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter. Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarandestatusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt. Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas. Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljövärden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska. Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

15 The Swedish Environmental Protection Agency s conclusions Environmental objectives need to carry more weight The Swedish Environmental Protection Agency notes that, in certain respects, trends in the state of the environment are positive, thanks to efforts by a wide range of stakeholders. In many areas, however, significant conflicts exist with other interests in society. Infrastructure is a topical example of how environmental objectives and other societal interests can collide. Existing policy instruments are still inadequate or insufficiently effective. Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be achieved by 2020 with the instruments currently decided on. In the most recent in-depth evaluation of the environmental objectives (2012), the Environmental Protection Agency proposed three focus areas for environmental policy: Ensure that decisions already taken are implemented. Develop strategies for sustainable consumption. Communicate and inform more effectively about the opportunities environmental efforts represent. These areas remain highly relevant. Sustainable consumption will be one of the focus areas of the next in-depth evaluation, since consumption patterns continue to develop in an unsustainable way. The Agency also concludes from this year s follow-up of progress that, in order to achieve the environmental objectives, Sweden needs to be attentive to and drive forward developments at the EU level and internationally. This is made clear, not least, by the significance of the international climate negotiations, the successful action taken on air pollution, and the Montreal Protocol. The Marine Strategy Framework Directive and the Common Agricultural and Fisheries Policies of the EU are examples of agreements that could have a significant impact on progress towards Sweden s environmental objectives. The crucial factor is how these agreements develop and are implemented. Both national and regional authorities also express concern that the EU s new agricultural policy and Sweden s implementation of EU rural development policy could result in fewer environmental measures than before. 14 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

16 How policy instruments and measures are implemented and conflicts with other interests addressed, nationally, regionally and locally, will also decisively affect environmental trends. Summary of progress towards the environmental quality objectives Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be met by 2020 with the policy instruments currently decided on. This is the same assessment as in the last annual follow-up and in the in-depth evaluation undertaken in One objective (A Protective Ozone Layer) will be attained by 2020, while another (A Safe Radiation Environment) is close to being achieved by that date. For seven of the 16 environmental quality objectives, no clear trend in the state of the environment can be seen. For four of the objectives the environmental trend is positive, while for another four it is negative. For one objective, there are insufficient data to assess how the state of the environment is developing over time. Summary of progress towards the milestone targets The majority of the 19 milestone targets reported on are difficult to meet or difficult to assess. Many of these targets, such as the ones relating to dangerous substances, are dependent on international and political agreements. For several of the milestone targets, not least in the area of biodiversity, resources determine the pace at which the necessary measures can be implemented. Five new milestone targets were adopted in 2013, and for them there has been little time to assess progress. The five milestone targets decided on in February 2014 have not been assessed. The milestone target for Construction and demolition waste is judged to be achievable by This assessment is based on the policy instruments which the Environmental Protection Agency is tasked with proposing in 2014 proving successful. The target for Threatened species and habitat types is also expected to be met, with at least 214 action plans in progress by Challenging situation, but many good examples Although the prospects of reaching many of Sweden s environmental quality objectives by 2020 are limited at present, there are policy instruments, measures and agreements that are having, and have had, a positive impact on environmental trends and the potential for progress towards the objectives. International agreements have been of significance, above all, for the environmental quality objectives that are dependent on reducing emissions to air, but also for those requiring lower emissions to water. A well-known success story in this respect is the Montreal Protocol, which since 1989 has substantially reduced global emissions of ozone-depleting substances to MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

17 the atmosphere. This agreement has been absolutely crucial to progress towards the environmental quality objective A Protective Ozone Layer. The quantities of sulphur and nitrogen deposited in Sweden from air pollution, contributing to eutrophication and acidification, are steadily decreasing. This is partly thanks to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and other international agreements. In the Sulphur Control Areas established in the Baltic and North Seas, for example, sulphur dioxide emissions from international shipping fell by 33 per cent between 2009 and These trends enhance the prospects of attaining several of the environmental quality objectives. For objectives linked to water, such as Zero Eutrophication, Good-Quality Groundwater and Flourishing Lakes and Streams, there are hopes that the programmes of measures introduced under the Water Framework Directive will be steps in the direction of a better environment. The decisive factor will be how they are actually implemented. Nitrogen and phosphorus emissions from both farmland and wastewater treatment plants in fact show a long-term decline, demonstrating that the measures taken are having an effect. Similarly, the hope is that the Marine Strategy Framework Directive will be of major significance for A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. At the national and regional levels there are of course other policy instruments that have contributed to progress towards the environmental quality objectives. Grants for LOVA (local water management) and LONA (local nature conservation) projects have been important instruments, promoting measures of significance for several of the objectives. Other positive examples that may be noted: As part of the Swedish Forest Agency s Dialogue on Environmental Consideration, goal descriptions of what constitutes good environmental consideration have been developed. These, it is believed, make for greater consensus between the authorities and other stakeholders. A wide range of local action is under way to restore rivers and streams. One example is the Voxnan Water Landscape in Gävleborg county, where Sveaskog and Bergvik are driving efforts to increase biodiversity. In Skåne, almost all local authorities have introduced measures in recent years to encourage greater use of public transport. This has had the desired effect, cutting distances travelled by car in the county by 5 per cent compared with Efforts to develop regional water supply plans have been beneficial, promoting better understanding of groundwater and ensuring that groundwater issues are also taken into account in other planning processes. 16 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

18 Total energy consumption (per unit area) in homes and non-residential premises fell by almost 8 per cent between 1995 and Factors behind the decrease include conversion of heating systems and energy-efficiency measures. Most mountain reindeer husbandry districts have developed plans for off-road driving, aimed at reducing damage to wetlands and other sensitive areas. In regional follow-up of the objectives, Stockholm county reports reduced concentrations of mercury, cadmium, lead and PAHs at sewage treatment plants. The county of Värmland, too, refers to falling levels of mercury and cadmium, as well as of PCBs and dioxins. Key events and decisions affecting the objectives in 2013 During the year, Sweden and other EU member states have reported on the conservation status of important species and natural habitat types under the EU Habitats Directive. No major changes have occurred for Sweden s 164 listed species and 89 listed habitat types since the last report in Half the species and three-quarters of the habitats are not in favourable conservation status in Sweden. More positively, development of the new Common Fisheries Policy may help to ensure greater consideration for the environment in the fisheries sector, enhancing the potential to achieve A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. In the area of chemicals, several important decisions were taken in 2013 which will in the long term benefit the Swedish environment and progress towards the environmental quality objective A Non-Toxic Environment. In particular, as part of its Seventh Environment Action Programme, the EU is to develop a strategy that will minimise people s exposure to hazardous substances. The strategy, to be drawn up by 2018, will probably be of great significance for the prospects of reaching the Swedish milestone targets for these substances. For many of the environmental quality objectives, there are expectations that the strategies and measures which the All Party Committee on Environmental Objectives is tasked with proposing in different areas will drive forward relevant environmental efforts. However, the proposals set out in the Committee s first interim report on long-term sustainable land use do not go far enough and will not bring about the improvements needed, for example as regards consideration for and protection of valuable natural areas. Conflicts over land use have been in the limelight during the year, relating for instance to mining and other development in or close to mountain areas. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

19 The new milestone targets adopted by the Government in February 2014 could prove important for several of the environmental quality objectives, including A Rich Diversity of Plant and Animal Life, Sustainable Forests, Thriving Wetlands and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. The Swedish Agency for Public Management, in an interim report in 2013 on its review of the work of government agencies within the environmental objectives system, notes a lack of clarity about what the agencies responsibility for implementing the objectives entails. It therefore identifies, among other things, a need to analyse ways of developing a clearer system approach to the implementation of environmental action, similar to that in place for follow-up of the environmental quality objectives. Regional assessments The regional assessments made agree largely with the assessment at the national level. Many county administrative boards, though, are more negative in their appraisals than before. Compared with last year s follow-up, ten of them take a less favourable view of progress towards the environmental quality objectives. Four county administrative boards arrive at a more positive assessment than last year, while the views of seven boards remain unchanged. The rapid development of major urban areas seems to be linked to poorer prospects of meeting the objectives, compared with other regions. Lack of resources is frequently cited as an explanation for the objectives not being achieved. This is particularly clear as regards the environmental quality objectives for which nature conservation is a major factor, such as Thriving Wetlands and Sustainable Forests, and when it comes to implementing programmes of measures in the area of marine and freshwater management. Many county administrative boards report that the LOVA grant scheme has been an important instrument for several objectives, notably Zero Eutrophication and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Many counties express concern that the Rural Development Programme will no longer make as significant a contribution to the types of measures needed to reach the environmental objectives. Prior to this year s review of progress, RUS (Regional Development and Cooperation within the Environmental Objectives System) drew up guidelines, on its own initiative, on how cultural heritage concerns could be better reflected in follow-up. Compared with the 2012 review, some improvement may be noted this year. Generally though, for most of the cultural heritage-oriented environmental quality objectives and specifications of objectives, the distance to target is considerable. To achieve clearer follow-up of cultural heritage, there needs to be, 18 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

20 above all, greater coordination and better methodological support, as well as consistent collection of data. The implementation deficit conflicts with competing interests? One reason for the difficulties in meeting the environmental quality objectives is ineffective application of policy instruments. There is an implementation deficit, that is to say, instruments and other measures have been decided on and put in place, but are not being applied on a sufficient scale. This is a problem that was also highlighted in the last in-depth evaluation of the objectives in Where policy instruments fail to have the intended effect, it is often due to conflicts between competing interests, not uncommonly environmental versus economic. This was illustrated in both the 2012 and earlier in-depth evaluations. In 2013, a review by the Swedish National Audit Office also pointed to the need for climate objectives to be better coordinated with other overarching societal goals, to ensure greater efficiency and avoid excessive cost in realising the objectives. In forestry, the acidifying effect of harvesting forest residues (tops and branches) can be reduced by recycling wood ash to the land. From 2011 to 2012, however, there was a marked decrease in the area to which ash was recycled. An increased risk of acidification affects progress towards objectives such as Natural Acidification Only and Sustainable Forests. Another example highlighted in relation to some of the environmental quality objectives, including Flourishing Lakes and Streams and Thriving Wetlands, concerns legislation on shore protection and peat extraction, which could be more stringently applied so as to make consideration for the environment a higher priority. Failure to implement measures may also be due to inadequate resources, knowledge and expertise. In this year s follow-up of the environmental quality objective A Protective Ozone Layer, it is noted that getting on for 90 per cent of all CFCs in old building insulation materials are still not recovered when buildings are demolished. A report attributes this to a general lack of knowledge among stakeholders, under-resourced supervisory authorities, and the high costs of recovery for property owners. Regarding state-funded nature conservation measures such as protection, management and restoration of valuable natural areas, available resources determine the pace of progress towards specifications for several of the objectives, among them Thriving Wetlands, Sustainable Forests and Flourishing Lakes and Streams. In other cases, the policy instruments in place are not sufficiently effective. Trends for the environmental quality objective A Varied Agricultural Landscape are negative, despite a range of environmental actions under the Rural Development Programme. In particular, the areas of the most valuable types of land are MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

21 declining. In relation to several of the objectives, moreover, there is concern about the EU s new agricultural policy and Sweden s implementation of EU rural development policy, which could provide less scope for environmental measures than before. Inadequate knowledge and information may result in environmental issues being neither given priority nor made visible in the management and planning of different activities. A lack of knowledge is, for instance, slowing both environmental efforts in the context of physical planning and action to reduce the environmental impacts of dangerous substances, chemicals and pharmaceutical residues. Other examples of this problem are insufficient monitoring of groundwater and of alien species in the marine environment. In regional follow-up of the environmental quality objective Zero Eutrophication, counties with a predominance of agriculture point out that instruments such as advice, grant schemes and supervision often require local knowledge and will need to be more coordinated in future. There are also a number of cases in which the policy instruments and measures adopted are simply not sufficient and entirely new instruments are required. This is true, for example, of Reduced Climate Impact. When it comes to realising the Government s vision of Sweden as a country with no net greenhouse gas emissions by 2050, current measures are not enough to reduce Swedish emissions to such a degree that the country is able to take its share of the responsibility for international action on climate change. In the shorter-term perspective of reaching the milestone target for 2020, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency will be presenting a more detailed assessment as part of the analysis they are tasked with preparing for the Checkpoint 2015 review. One policy instrument that could drive the development of society in such a way that the environmental quality objectives can be realised is the new round of structural funds for How these funds come to be used in Sweden will be an important environmental issue. 20 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

22 Assessments of the environmental quality objectives SWEDEN S SYSTEM of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environmental quality objectives, and 24 milestone targets. Five of the milestone targets were adopted by the Government on 27 February 2014 and are therefore not followed up in the present review of progress. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives: YES. The objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before CLOSE. The objective is close to being achieved, based on existing plans for policy instruments that will be decided on before NO. It is not possible to achieve the objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used: POSITIVE. The trend in the state of the environment is positive. Significant measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years. NEUTRAL. No clear trend in the state of the environment can be seen. Nothing of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out. NEGATIVE. The trend in the state of the environment is negative. Measures have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years. UNCLEAR. Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

23 WILL THE ENVIRONMENTAL QUALITY OBJECTIVES BE ACHIEVED? OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for Reduced Climate Impact* 2. Clean Air 3. Natural Acidification Only 4. A Non-Toxic Environment 5. A Protective Ozone Layer 6. A Safe Radiation Environment 7. Zero Eutrophication No No No No Yes Close No Atmospheric concentrations of greenhouse gases are rising, owing mainly to emissions from power and heat generation, industrial processes and transport. To avoid warming of more than 2 C and reduce the risk of dangerous climate change, an international climate agreement is needed. In it, global emissions need to be more than halved by 2050 and reduced to around zero by the end of the century. Air pollution still causes significant damage to human health, vegetation and cultural heritage. Further action is needed to meet this objective. Internationally, steps must be taken to reduce concentrations of particles and ground-level ozone. At a national level, additional action is required to curb emissions of nitrogen oxides and of particulates from the use of studded tyres. Some improvement has occurred in the acidification status of surface waters, but not in that of forest soils or groundwaters. Further international action is called for, chiefly to reduce emissions from international shipping. At a national level, measures are mainly needed to mitigate the effects of forestry. The EU Commission has adopted a new policy package to cut air pollutant emissions. Some toxic pollutants are declining, but persistent ones are a major problem. In many cases, there is no basis for assessing how levels are changing. Growing global consumption is increasing production of chemicals and other products, and with it diffuse release of dangerous substances. The EU has begun to restrict use of substances of very high concern. Policy instruments are developing favourably, but more action is needed. Thinning of the ozone layer has stopped, with much to suggest that ozone is increasing again. There are uncertainties in the assessment, however, linked to both the scientific data and ozone s natural variability. There is also an ongoing threat to the ozone layer from the future influence of climate, continued use of ozone-depleting substances, and emissions from end-of-life products. Positive progress can be seen on many aspects of this objective. However, the incidence of skin cancer has increased over a long period. To reduce exposure to ultraviolet radiation, lifestyles and attitudes to sunbathing and personal appearance need to change. Even if exposure declines, cancer incidence will go on rising for a time, as it can take decades for skin cancer to develop. Nutrient loads are falling and in some areas symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Action to curb nutrient emissions has produced results, but recovery is slow. To move closer to the objective, emissions must be further reduced, both in other countries bordering on Swedish sea areas and from international shipping. Yes YES: The environmental quality objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before Close CLOSE: The environmental quality objective is close to being achieved. Plans now exist for policy instruments that will be decided on before No NO: It is not possible to achieve the environmental quality objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen. NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment. * Target year 2050, as a first step. 22 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2015 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011

Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 rapport 6420 mars 2011 Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar

Läs mer

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 RAPPORT 0000 6707 APRIL MARS 2016 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Beställningar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Wood Buildings -Development in Sweden 2005-2011 2011 Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Skillnaden Kortare byggtider med 70 % Minskad personalstyrka

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet Cirkulär ekonomi - vision och verklighet Initiativ inom EU för att öka resurseffektivitet, minska importberoende av råvaror samt att minska mängden avfall. Call: H2020-WASTE-2015-two-stage 3 topics are

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Post-2015 Sustainable Development Goals Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Processen Flera led, delvis parallellt men samordnat High level panel klar maj 2013 Rio+20 juni 2012 Open Working Group

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Utveckling, klimat och vatten:

Utveckling, klimat och vatten: Utveckling, klimat och vatten: Vad säger IPCC? Dr Mats Eriksson Director, Climate Change and Water Stockholm International Water Institute Människan har en extrem anpassningsförmåga Men hur anpassar vi

Läs mer