Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1"

Transkript

1 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet RAPPORT 6662 MAJ 2015

2

3 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 Volym 1

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: naturvardsverket.se ISBN (Komplett rapport) ISBN (Volym 1) ISSN Naturvårdsverket 2015 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2015 Grafisk produktion: BNG Communication AB Omslag illustration: Typoform/Ann Sjögren Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar TRYCKSAK

5 Förord VARJE ÅR GÖR ETT ANTAL MYNDIGHETER en uppföljning av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Den 31 mars 2015 redovisades senaste årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen. Varje politisk mandatperiod gör myndigheterna en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Utvärderingarna ger oss ökad kunskap om miljötillståndet och analyserar hur miljöarbetet går. På så sätt kan vi öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. De fördjupade utvärderingarna är ett underlag för regeringens politik och prioriteringar och för myndigheternas planering och utveckling av sina verksamheter. Utvärderingarna ska också ge stöd för offentlig debatt och vägledning för olika aktörers miljöarbete. Fördjupade utvärderingen 2015 består av tre delar. I denna första rapport presenteras åtta nationella myndigheters analys och bedömning av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Rapporten består av två volymer som omfattar åtta miljökvalitetsmål vardera. Det är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning som har utvärderat ett eller flera miljökvalitetsmål. Många andra myndigheter inklusive länsstyrelserna har bidragit i arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för att samordna arbetet och ge metodstöd. Inom Naturvårdsverket har Jenny Oltner och Ann Wahlström varit projektledare för regeringsuppdraget med Lena Nerkegård som delprojektledare. Stockholm i maj 2015 Eva Thörnelöf, vik. generaldirektör

6 Innehåll Förord 3 KAPITEL 1 INLEDNING 5 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen 6 Når vi miljökvalitetsmålen? 16 Executive summary 20 Assessment of whether the environment quality objectives are being achieved 21 KAPITEL 2 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet 370

7 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 5

8 6 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

9 KAPITEL 1. Inledning

10 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen DEN FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGEN av miljökvalitetsmålen 2015 är den fjärde i sitt slag, sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet Utvärderingen ger en bred bild av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har denna gång strävat efter att gå djupare inom områden som utgör centrala utmaningar för de olika miljökvalitetsmålen. Genom att fokusera analyserna på drivkrafter och styrmedel får vi en djupare kunskap om vad som krävs för att nå målen. Denna rapport är den första av tre delar inom redovisningen av fördjupas utvärdering Rapporten innehåller uppföljning, analys, bedömning, prognos och förslag till insatser för de 16 miljökvalitetsmålen. Den är uppdelad i två volymer. Den ena innehåller målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Den andra innehåller målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. I rapporten finns tablåtexter som sammanfattar utvärderingen per miljökvalitetsmål. Dessutom inleds respektive målkapitel med en längre sammanfattning. En utvärdering i tre delar Regeringen har gett ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter 1. Fördjupad utvärdering 2015 består förutom utvärdering och analys för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen, också av utvärdering inom tre fokusområden: Hållbar konsumtion, Hållbara städer och Näringslivets miljöarbete 2. Utöver det görs en samlad analys och bedömning 3 av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitets-målen. Redovisning av fokusområden och samlad analys och bedömning sker se-nare under året i särskilda rapporter. 1 Regeringsbeslut M2014/419/Mm. 2 Naturvårdsverket Prel. titel Fokusområde XXX - fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6663/6664/6665 (in press). 3 Naturvårdsverket Prel. titel: Samlad analys och bedömning fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6666 (in press). 8 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

11 Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen Samlad analys och bedömning Utvärdering i tre utvalda fokusområden Två delar i miljömålsuppföljningen Det svenska miljömålssystemets syfte är att ge struktur till miljöarbetet och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Miljömålsuppföljningen består av årliga uppföljningar och regelbundna fördjupade utvärderingar. Fördjupade utvärderingar har tidigare genomförts 2004, 2008 och 2012 och utgör bland annat underlag för regeringens politik. Årlig uppföljning redovisas i slutet av mars varje år, senast 31 mars 2015, av målansvariga myndigheter 4. Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Etappmålen finns med i egna avsnitt i uppföljningen. I fördjupad utvärdering ingår frågor som faller under etappmålen i analysen där så är lämpligt. Länsstyrelserna tar fram regionala årliga uppföljningar som syftar dels till att ge underlag till den nationella miljömålsuppföljningen, dels att ge kunskap till olika aktörer i respektive län. Tabell 1. Skillnaderna mellan Årlig uppföljning och Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Innehåll Syfte Årlig uppföljning Uppföljning av miljötillstånd och resultat av insatser, viss analys. Uppföljning av etappmål. Underlag för regeringens budgetproposition Fördjupad utvärdering Utvärdering och styrmedelsanalys, bedömningar, prognoser samt förslag till insatser Underlag för regeringens politik och myndigheternas planering Tid Senaste året Trender och prognoser över år Samråd Myndigheterna avgör Gemensam remiss 4 Naturvårdsverket Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 9

12 Utvärderingen har flera syften Fördjupad utvärdering är en central del i att åstadkomma ett strategiskt åtgärdsarbete. Den är ett viktigt underlag för regeringens politik och prioriteringar och ska ge underlag för offentlig debatt. De fördjupade utvärderingarna ger också underlag för myndigheternas verksamheter, för planering och prioriteringar i syfte att utveckla och förbättra miljöarbetet. Utvärderingen ska kunna användas som underlag för dialog mellan myndigheter och andra aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel samt ge vägledning för olika aktörers miljöarbete. Utvärderingen har ett tydligt myndighetsperspektiv. Den är huvudsakligen myndigheternas samlade utvärdering, där de olika myndigheterna belyser olika aktörers insatser och miljösituationen inom sina verksamhetsområden. Regeringen har 2015 återinrättat Miljömålsrådet. Rådet ska vara en plattform för att lyfta fram och tydliggöra åtgärder samt för att intensifiera arbetet på alla nivåer i samhället för att nå de svenska miljökvalitetsmålen. I Miljömålsrådet ska myndigheterna mötas för att diskutera och komma överens om gränsöverskridande åtaganden i genomförandet av åtgärder. Genomförande och organisation av arbetet Regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter. Aktörerna i den fördjupade utvärderingen består av myndigheter och grupper med olika roller och ansvar. Målmyndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning svarar för utvärderingen av ett eller flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket har därutöver ansvar för att samordna miljömålsuppföljningen. De ansvariga myndigheterna fattar beslut om utvärderingen av sina respektive mål. Målmyndigheterna och ytterligare 18 myndigheter ska enligt sina instruktioner verka för att nå miljökvalitetsmålen och bidra till uppföljningen. Myndigheterna finns representerade i en samverkansgrupp och utgör dessutom en referensgrupp för utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Förutom trettiotalet myndigheter ingår där även representanter för intresseorganisationer såsom Svenskt Näringsliv, LRF, Sveriges kommuner och landsting, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. De åtta målansvariga myndigheterna har ansvaret att samverka med berörda aktörer under arbetets gång. De nationella myndigheterna använder sig också av den regionala uppföljningen i fördjupad utvärdering. För tre mål; Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, har länsstyrelserna bidragit med särskilda underlag för utvärderingen utifrån frågor från nationella myndigheter. 10 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

13 Den strategiska miljömålsgruppen består av de åtta målansvariga myndigheterna samt företrädare för länsstyrelserna (Regional Utveckning och Samverkan i miljömålssystemet, RUS). Den Strategiska miljömålsgruppen syftar till att stödja Naturvårdsverket i arbetet med strategiska och praktiska frågor i arbetet. Gruppen syftar till att samordna processer och resultat inom uppföljningen och bedömningar av miljökvalitetsmålen. Via gruppen sker samråd kring kriterier för hur bedömningarna av målen ska göras. Naturvårdsverket samordnade en gemensam remiss för utvärderingarna av miljökvalitetsmålen under perioden mitten av december till mitten av februari. Remissen gick till de myndigheter och organisationer som är representerade i samverkansgruppen. Inför formulerandet av remissvar anordnades ett gemensamt remisseminarium för att ge möjligheter till frågor och diskussion. Boverkets remiss har haft en kortare tidsplan och Strålsäkerhetsmyndigheten sände ut sin text till färre myndigheter. Skogsstyrelsen gick ut bredare, till aktörer inom skogsbruket. Miljöarbetet följer inte nödvändigtvis miljökvalitetsmålens struktur. I utvärderingen har vi arbetat med gemensamma avsnitt kring frågor eller styrmedel som går på tvären genom flera av målen, denna gång i första hand kopplat till de så kallade naturtypsmålen. Syftet var att ge ett gemensamt underlag som myndigheterna kan använda för bedömning av respektive miljökvalitetsmål. I den andra volymen av rapporten finns därför ett avsnitt om kulturmiljö, framtaget av länsstyrelsernas samverkansorgan RUS, samt ett avsnitt om friluftsliv, som Naturvårdsverket svarar för. Två aspekter i bedömningen Regeringen fattade i april 2012 beslut om reviderade preciseringar för miljökvalitetsmålen, vilka förtydligar det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna utgör grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och är vägledande för miljöarbetet. Regeringens bedömningsgrund 5 anger att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Målmyndigheterna har valt att förhålla sig till år 2020 i sina bedömningar. Det finns alltså två alternativ för när ett mål ska bedömas som uppnått eller möjligt att nå till 2020 (2050 för Begränsad klimatpåverkan). Det ena är att observera huruvida miljötillståndet uppnått eller utvecklingen visar att det kan nås inom en generation. Bedömningen av miljötillståndet sker genom att se på nu-läget och bedöma eller göra prognoser för utvecklingen framöver. Det andra är 5 Proposition 2009/10:155, sid. 28. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 11

14 att beakta om tillräckliga åtgärder är eller förväntas vara genomförda så att miljötillståndet kan nås på sikt. Miljötillståndet kan behöva längre tid än en generation på sig att återhämta sig. En stor vikt läggs på analys av miljöarbetet och dess effekter i miljön. Med miljöarbete avses statliga insatser i form av styrmedel och åtgärder samt andra aktörers (företag, privatpersoner, ideella organisationer m fl.) initiativ i samhället i syfte att miljökvalitetsmålen ska nås, såväl nationellt som inom EU och internationellt. En viktig skillnad mot bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012, är att bedömningarna 2015 inte inkluderar planerade styrmedel utan endast de som idag är beslutade. Bedömningen fokuserar på tillräckliga åtgärder, utifrån befintliga styrmedel. Bedömningen utgår från vad som hänt i miljöarbetet och vilka förändringar i påverkan man ser. STYRMEDEL SKA SKAPA FÖRÄNDRING Styrmedel är statens sätt att driva samhällutvecklingen i önskad riktning, genom att uppmuntra eller avstyra aktiviteter, till exempel begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. Utgångspunkten är de styrmedel som i dag är beslutade och som har betydelse för måluppfyllelsen. Styrmedel kan delas in i huvudkategorierna administrativa (exempelvis lagstiftning), ekonomiska (exempelvis skatter), informativa (exempelvis information) samt forskning och utveckling. Det finns styrmedel som tillsammans ger incitament till förändring. Exempel på styrmedel för att minska en persons utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av sin bil är att det finns skatt på bensin, subventioner för kollektivtrafik och offentligt finansierad utbyggnad av cykelvägar. ÅTGÄRDER TILL FÖLJD AV STYRMEDEL En åtgärd är en aktivitet som en aktör genomför till följd av ett styrmedel. Åtgärden kan vara såväl en fysisk förändring som till exempel en investering i reningsutrustning eller anläggning av en våtmark, som en beteendemässig förändring till exempel att åka kollektivt istället för att ta bilen, att sopsortera eller att köpa miljövänligare produkter. Åtgärder kan vidtas på många nivåer och kan genomföras av privatpersoner, organisationer, företag eller inom den offentliga sektorn. Begreppet tillräckliga åtgärder innefattar de åtgärder som samlat eller var för sig bidrar till att miljökvaliteten uppnås. Åtgärderna ska vara genomförda eller införda före år MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

15 Målvisa utvärderingar i fem steg Arbetet med utvärdering av miljökvalitetsmålen har styrts av anvisningar från Naturvårdsverket. Redovisningen av varje miljökvalitetsmål görs i fem moment: Målmanual beskriver hur uppföljning och bedömning görs 3. Bedömning av måluppfyllelse når vi miljökvalitets-- målet 4. Prognos för utvecklingen i miljön när kan vi nå målet 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbetet redovisning av resultat 2. Gapanalys avstånd till målet, analys av förutsättningar, orsaker och verkan 5. Behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Målmanualer Inför den fördjupade utväderingen har de åtta målansvariga myndigheterna arbetat fram så kallade målmanualer. Målmanualen fungerar som stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional uppföljning samt bedömning av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. I manualen beskrivs vad som ska följas upp per miljökvalitetsmål och vad som är viktiga utgångspunkter vid utvärdering, gapanalyser och styrmedelsanalys. Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust beskrivning av uppföljningen och utvärderingen av målen. Målmanualerna är stöd för myndigheternas arbete med årlig uppföljning och fördjupad utvärdering av målen. 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete Uppföljningen beskriver miljökvalitetsmålets nuvarande tillstånd och förändringar i förutsättningar för att uppnå önskat tillstånd sedan den fördjupade utvärderingen Den innehåller dessutom en fokusering av vad inom miljökvalitetsmålet som ska utvärderas vilka centrala aspekter eller uppföljningsmått som definierar önskad miljökvalitet och styrmedel och åtgärder som syftar till att lösa de viktigaste utmaningarna för målet. Avsnittet ger en övergripande bild av nuvarande situation. Mer detaljerad information finns i de årliga uppföljningarna av miljökvalitetsmålet. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 13

16 2. Analys av förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten utreds i analysen effekterna av de mest centrala styrmedlen och åtgärderna och deras betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Analysen ska ge det underlag som krävs för att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå målet, samt för att identifiera prioriterade behov av insatser (avsnitt 3 och 5). Den ska innehålla nationella, EU-relaterade och internationella aspekter. Analysen tar fasta på såväl framgångsfaktorer, vilka styrmedel och åtgärder som fungerar bra och varför, som orsaker till de centrala problemen för miljökvalitetsmålets uppfyllelse, var i genomförandet brister finns samt orsaker till dessa brister. 3. Bedömning av om målet nås Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten bedöms i vilken grad miljökvalitetsmålet kommer att uppnås till 2020/2050. Bedömningen ska utifrån uppföljning (avsnitt 1) och analys (avsnitt 2) och jämföra nuläget för miljötillståndet och det miljöarbete i form av styrmedel och åtgärder som genomförs till 2020/2050 med miljökvalitetsmålets målsättningar. Målmyndigheternas bedömningar redovisas i en översiktlig tabell. Dessa tabeller finns sist i respektive målavsnitt. Tabellen syftar till att ge transparens i bedömningarna samt ger underlag till Naturvårdsverkets målövergripande analys. Målmyndigheterna har strävat efter att beskriva måluppfyllelsen i målets olika delar huvudsakligen kvalitativt, men även i möjligaste mån kvantitativt. Tabellen specificerar: De centrala uppföljningsmått som kopplar till de problem i miljötillståndet som är centrala för målet. En viktning av respektive centralt uppföljningsmåtts betydelse för måluppfyllelse. En bedömning av till vilken grad respektive centralt uppföljningsmått är uppfyllt idag. En bedömning av vilken rådighet som finns internationellt/inom EU/nationellt för Sverige eller olika nivåer i det svenska samhället att påverka respektive uppföljningsmåtts utveckling. En bedömning av förväntade effekter på tillståndet i miljön om tillräckliga förutsättningar finns på plats till 2020/2050 (och allt fungerar som tänkt). En bedömning av faktiskt genomförande och faktiska effekter av styrmedel och åtgärder på plats till 2020/2050 på miljötillståndet utifrån den kunskap som finns idag. Naturvårdsverket som samordnande myndighet kan konstatera att det i flera fall har varit en utmaning att utifrån preciseringarna identifiera centrala mått och redovisa bedömningarna enligt tabellens modell. För några mål är resultatet en framgång, för andra är arbetet under utveckling. 14 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

17 4. Prognos för utvecklingen i miljön I avsnittet beskrivs utifrån de centrala uppföljningsmåtten, utvecklingen av miljötillståndet, efter 2020/2050. I avsnittet sammanfattas trenden för målet hittills och vi ger en prognos för framtiden. 5. Beskrivning av behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Detta avsnitt beskriver behovet av insatser som krävs för att miljökvalitetsmålet ska uppnås och redovisar förslag till nya och/eller förändrade insatser, inom Sverige, EU och internationellt. Även insatser som bedöms ha varit framgångsrika och som bör fortsätta lyfts fram. Förslagen syftar till att ge underlag för regeringens politik och prioriteringar; till myndigheternas verksamheter samt till dialog mellan olika aktörer i utvecklingen av miljöarbetet. Målgrupp för förslagen till insatser framgår. Förslagen till nya och/eller ändrade insatser ska vara härledda från analysen av målet. Nya förslag till insatser som tas fram i den fördjupade utvärderingen, behöver inte vara konsekvensanalyserade utan detta kan ske i ett senare skede. Sedan tidigare kända förslag lyftas fram med referens till källa där förslaget tidigare lämnats och eventuellt konsekvensanalyserats. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 15

18 Når vi Miljökvalitetsmålen? Bedömning av om miljökvalitetsmålen nås För varje miljökvalitetsmål har respektive myndighet gjort en bedömning av om målet är uppnått eller kommer att kunna nås till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan). Bedömningen tar fasta på miljökvaliteten eller det tillstånd miljökvalitetsmålet beskriver men också på om förutsättningar kommer att finnas på plats till år 2020, d.v.s. om styrmedel är beslutade och finns på plats så att tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda före Bedömningsmeningar för målet som helhet kan vara tre olika: Ja Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Nära Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Nej Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Prognos för utvecklingen av miljötillståndet Förutom bedömningen av om miljökvalitetsmålet nås gör varje myndighet också en bedömning av utvecklingen av miljökvaliteten, eller det tillstånd som miljömålet beskriver, efter 2020/2050. För bedömningen görs en trendanalys och en prognos (inkluderar även omvärldsfaktorer och/eller antaganden om utvecklingen av miljöarbetet framöver). Den sammanfattande utvecklingsriktningen beskrivs med ett av följande alternativ: POSITIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. NEUTRAL UTVECKLING Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. 16 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

19 NEGATIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. OKLAR UTVECKLING Tillräckliga kunskaps- och/eller dataunderlag för utvecklingen i miljön saknas. Det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 17

20 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning Nej Nej Nej Nej Ja Nära Nej Halterna av växthusgaser ökar, framförallt på grund av utsläpp från användning av fossilt bränsle, huvudsakligen i el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. De globala utsläppen behöver på sikt nå ner kring noll för att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan. Stora samhällsförändringar, liksom utveckling av teknik. En ny internationell klimatöverenskommelse krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Trots att halterna minskar, orsakar luftföroreningar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet och på kulturföremål. Fler åtgärder måste vidtas innan miljökvalitetsmålet kan nås. Insatser i EU och internationellt behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt, är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider, liksom av partiklar från användning av dubbdäck Nedfallet av försurande ämnen minskar, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdsstrategin och revidering av takdirektiv inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. Vissa miljögifter minskar, men för många ämnen saknas kunskap om deras effekter för människa och miljö. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och skapar ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset för att frivilligt ersätta farliga ämnen ökar inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall utvecklas för att få giftfria kretslopp. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock alltjämt problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av rivningsavfall är viktigt. Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Belastningen av övergödande ämnen minskar och situationen blir bättre i vissa områden. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. Utsläppen behöver minska ytterligare, framförallt från jordbruket och internationell sjöfart. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Ja Nära Nej JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 18 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

21 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alltför få sjöar och vattendag uppnår god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter utgör problem. Restaurering av sjöar och vattendrag och undanröjande av vandringshinder kräver ökade åtgärder och mer resurser. Miljöåtgärder kopplat till vattenkraft behövs. Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram är avgörande. Grundvattnets kvalitet är inte tillfredsställande överallt. Bristande kunskap och otillräcklig hänsyn i samhällplaneringen är några av förklaringarna till problemen. Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem. Fler vattenskyddsområden behövs. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas och användningen av naturgrus måste minska. Övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd utgör problem. Marint skräp, främmande arter och exploatering av känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkar negativt. Konflikter mellan bevarande och nyttjande i kustområden kräver ökad tillsyn, planeringsunderlag och vägledning kring strandskydd och vattenverksamhet. Havsmiljödirektivets åtgärdsprogram är viktigt. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Värdefulla våtmarker skadas fortfarande på grund av exploateringar och bristande hänsyn. Tidigare markavvattning, klimatförändringar och övergödning påverkar natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster negativt. Arbetet med skydd, skötsel, restaurering och återskapande behöver öka. Insatser behövs för att förbättra hänsyn inom jord- och skogsbruk samt rättstillämpning och tillsyn. Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Bevarandestatusen är otillräcklig för flera skogstyper och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering, behöver öka. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkningar. En heltäckande översyn av styrmedel behövs, liksom fortsatt skydd och ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder. Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms i stort vara godtagbar. Ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden är avgörande för ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet. Gårdsstödet och landsbygdsprogrammets miljöersättningar är centrala och justeringar behövs för att förbättra miljöeffekterna. Vindkraft, gruvindustri, terrängkörning och turism kan påverka miljön negativt. Mer kunskap om fjällens kulturmiljövärden behövs, liksom om hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Insatser för att hantera markanspråk i fjällen behövs, liksom bättre förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap och anpassad terrängkörning. Utveckling mot en hållbar bebyggelsestruktur i både de snabbt växande och de minskande tätorterna är den största utmaningen. Många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaderna blir allt mer energieffektiva. Takten i arbetet för att minska buller och problem i inomhusmiljön behöver dock öka. Insatser kopplat till bebyggelsestruktur och transporter, den fysiska samhällsplaneringen, hållbara byggnader samt hushållning med resurser behövs. Antalet främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster på sikt ska kunna bevaras. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 19

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 RAPPORT 6608 MARS 2014 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2015 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

103 33 Stockholm. Sweden. Telephone: +46 (0)8 405 20 65 Fax: +46 (0)8 21 91 70 E-mail:

103 33 Stockholm. Sweden. Telephone: +46 (0)8 405 20 65 Fax: +46 (0)8 21 91 70 E-mail: Thematic report on protected areas or areas where special measures need to be taken to conserve biological diversity Please provide the following details on the origin of this report. Contracting Party:

Läs mer

Uppföljning av generationsmålet. Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012

Uppföljning av generationsmålet. Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 Uppföljning av generationsmålet Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 rapport 6504 September 2012 Uppföljning av generationsmålet Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Ett rikt växtoch. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ett rikt växtoch djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5773 DECEMBER 2007 Ett rikt växt- och djurliv Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Hur används LCA? Underlag för produktförbättringar /dokumentation av produktförbättring Stora systemstudier,

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

miljömålen I KORTHET...... och en sammanfattning av miljömålsrådets utvärdering

miljömålen I KORTHET...... och en sammanfattning av miljömålsrådets utvärdering miljömålen I KORTHET...... och en sammanfattning av miljömålsrådets utvärdering 2008 Till dig som ska läsa Miljömålsrådet har ansvar för att följa utvecklingen av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål.

Läs mer

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment Lean & Green Volvo cars Sofia Boyagi, Operational Development Environment agenda Volvo Cars Our heritage and core value Environmental Management Volvo Car Manufacturing System (VCMS) Green Performance

Läs mer