Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1"

Transkript

1 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet RAPPORT 6662 MAJ 2015

2

3 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 Volym 1

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: naturvardsverket.se ISBN (Komplett rapport) ISBN (Volym 1) ISSN Naturvårdsverket 2015 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2015 Grafisk produktion: BNG Communication AB Omslag illustration: Typoform/Ann Sjögren Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar TRYCKSAK

5 Förord VARJE ÅR GÖR ETT ANTAL MYNDIGHETER en uppföljning av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Den 31 mars 2015 redovisades senaste årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen. Varje politisk mandatperiod gör myndigheterna en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Utvärderingarna ger oss ökad kunskap om miljötillståndet och analyserar hur miljöarbetet går. På så sätt kan vi öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. De fördjupade utvärderingarna är ett underlag för regeringens politik och prioriteringar och för myndigheternas planering och utveckling av sina verksamheter. Utvärderingarna ska också ge stöd för offentlig debatt och vägledning för olika aktörers miljöarbete. Fördjupade utvärderingen 2015 består av tre delar. I denna första rapport presenteras åtta nationella myndigheters analys och bedömning av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Rapporten består av två volymer som omfattar åtta miljökvalitetsmål vardera. Det är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning som har utvärderat ett eller flera miljökvalitetsmål. Många andra myndigheter inklusive länsstyrelserna har bidragit i arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för att samordna arbetet och ge metodstöd. Inom Naturvårdsverket har Jenny Oltner och Ann Wahlström varit projektledare för regeringsuppdraget med Lena Nerkegård som delprojektledare. Stockholm i maj 2015 Eva Thörnelöf, vik. generaldirektör

6 Innehåll Förord 3 KAPITEL 1 INLEDNING 5 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen 6 Når vi miljökvalitetsmålen? 16 Executive summary 20 Assessment of whether the environment quality objectives are being achieved 21 KAPITEL 2 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet 370

7 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 5

8 6 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

9 KAPITEL 1. Inledning

10 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen DEN FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGEN av miljökvalitetsmålen 2015 är den fjärde i sitt slag, sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet Utvärderingen ger en bred bild av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har denna gång strävat efter att gå djupare inom områden som utgör centrala utmaningar för de olika miljökvalitetsmålen. Genom att fokusera analyserna på drivkrafter och styrmedel får vi en djupare kunskap om vad som krävs för att nå målen. Denna rapport är den första av tre delar inom redovisningen av fördjupas utvärdering Rapporten innehåller uppföljning, analys, bedömning, prognos och förslag till insatser för de 16 miljökvalitetsmålen. Den är uppdelad i två volymer. Den ena innehåller målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Den andra innehåller målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. I rapporten finns tablåtexter som sammanfattar utvärderingen per miljökvalitetsmål. Dessutom inleds respektive målkapitel med en längre sammanfattning. En utvärdering i tre delar Regeringen har gett ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter 1. Fördjupad utvärdering 2015 består förutom utvärdering och analys för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen, också av utvärdering inom tre fokusområden: Hållbar konsumtion, Hållbara städer och Näringslivets miljöarbete 2. Utöver det görs en samlad analys och bedömning 3 av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitets-målen. Redovisning av fokusområden och samlad analys och bedömning sker se-nare under året i särskilda rapporter. 1 Regeringsbeslut M2014/419/Mm. 2 Naturvårdsverket Prel. titel Fokusområde XXX - fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6663/6664/6665 (in press). 3 Naturvårdsverket Prel. titel: Samlad analys och bedömning fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6666 (in press). 8 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

11 Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen Samlad analys och bedömning Utvärdering i tre utvalda fokusområden Två delar i miljömålsuppföljningen Det svenska miljömålssystemets syfte är att ge struktur till miljöarbetet och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Miljömålsuppföljningen består av årliga uppföljningar och regelbundna fördjupade utvärderingar. Fördjupade utvärderingar har tidigare genomförts 2004, 2008 och 2012 och utgör bland annat underlag för regeringens politik. Årlig uppföljning redovisas i slutet av mars varje år, senast 31 mars 2015, av målansvariga myndigheter 4. Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Etappmålen finns med i egna avsnitt i uppföljningen. I fördjupad utvärdering ingår frågor som faller under etappmålen i analysen där så är lämpligt. Länsstyrelserna tar fram regionala årliga uppföljningar som syftar dels till att ge underlag till den nationella miljömålsuppföljningen, dels att ge kunskap till olika aktörer i respektive län. Tabell 1. Skillnaderna mellan Årlig uppföljning och Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Innehåll Syfte Årlig uppföljning Uppföljning av miljötillstånd och resultat av insatser, viss analys. Uppföljning av etappmål. Underlag för regeringens budgetproposition Fördjupad utvärdering Utvärdering och styrmedelsanalys, bedömningar, prognoser samt förslag till insatser Underlag för regeringens politik och myndigheternas planering Tid Senaste året Trender och prognoser över år Samråd Myndigheterna avgör Gemensam remiss 4 Naturvårdsverket Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 9

12 Utvärderingen har flera syften Fördjupad utvärdering är en central del i att åstadkomma ett strategiskt åtgärdsarbete. Den är ett viktigt underlag för regeringens politik och prioriteringar och ska ge underlag för offentlig debatt. De fördjupade utvärderingarna ger också underlag för myndigheternas verksamheter, för planering och prioriteringar i syfte att utveckla och förbättra miljöarbetet. Utvärderingen ska kunna användas som underlag för dialog mellan myndigheter och andra aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel samt ge vägledning för olika aktörers miljöarbete. Utvärderingen har ett tydligt myndighetsperspektiv. Den är huvudsakligen myndigheternas samlade utvärdering, där de olika myndigheterna belyser olika aktörers insatser och miljösituationen inom sina verksamhetsområden. Regeringen har 2015 återinrättat Miljömålsrådet. Rådet ska vara en plattform för att lyfta fram och tydliggöra åtgärder samt för att intensifiera arbetet på alla nivåer i samhället för att nå de svenska miljökvalitetsmålen. I Miljömålsrådet ska myndigheterna mötas för att diskutera och komma överens om gränsöverskridande åtaganden i genomförandet av åtgärder. Genomförande och organisation av arbetet Regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter. Aktörerna i den fördjupade utvärderingen består av myndigheter och grupper med olika roller och ansvar. Målmyndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning svarar för utvärderingen av ett eller flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket har därutöver ansvar för att samordna miljömålsuppföljningen. De ansvariga myndigheterna fattar beslut om utvärderingen av sina respektive mål. Målmyndigheterna och ytterligare 18 myndigheter ska enligt sina instruktioner verka för att nå miljökvalitetsmålen och bidra till uppföljningen. Myndigheterna finns representerade i en samverkansgrupp och utgör dessutom en referensgrupp för utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Förutom trettiotalet myndigheter ingår där även representanter för intresseorganisationer såsom Svenskt Näringsliv, LRF, Sveriges kommuner och landsting, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. De åtta målansvariga myndigheterna har ansvaret att samverka med berörda aktörer under arbetets gång. De nationella myndigheterna använder sig också av den regionala uppföljningen i fördjupad utvärdering. För tre mål; Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, har länsstyrelserna bidragit med särskilda underlag för utvärderingen utifrån frågor från nationella myndigheter. 10 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

13 Den strategiska miljömålsgruppen består av de åtta målansvariga myndigheterna samt företrädare för länsstyrelserna (Regional Utveckning och Samverkan i miljömålssystemet, RUS). Den Strategiska miljömålsgruppen syftar till att stödja Naturvårdsverket i arbetet med strategiska och praktiska frågor i arbetet. Gruppen syftar till att samordna processer och resultat inom uppföljningen och bedömningar av miljökvalitetsmålen. Via gruppen sker samråd kring kriterier för hur bedömningarna av målen ska göras. Naturvårdsverket samordnade en gemensam remiss för utvärderingarna av miljökvalitetsmålen under perioden mitten av december till mitten av februari. Remissen gick till de myndigheter och organisationer som är representerade i samverkansgruppen. Inför formulerandet av remissvar anordnades ett gemensamt remisseminarium för att ge möjligheter till frågor och diskussion. Boverkets remiss har haft en kortare tidsplan och Strålsäkerhetsmyndigheten sände ut sin text till färre myndigheter. Skogsstyrelsen gick ut bredare, till aktörer inom skogsbruket. Miljöarbetet följer inte nödvändigtvis miljökvalitetsmålens struktur. I utvärderingen har vi arbetat med gemensamma avsnitt kring frågor eller styrmedel som går på tvären genom flera av målen, denna gång i första hand kopplat till de så kallade naturtypsmålen. Syftet var att ge ett gemensamt underlag som myndigheterna kan använda för bedömning av respektive miljökvalitetsmål. I den andra volymen av rapporten finns därför ett avsnitt om kulturmiljö, framtaget av länsstyrelsernas samverkansorgan RUS, samt ett avsnitt om friluftsliv, som Naturvårdsverket svarar för. Två aspekter i bedömningen Regeringen fattade i april 2012 beslut om reviderade preciseringar för miljökvalitetsmålen, vilka förtydligar det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna utgör grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och är vägledande för miljöarbetet. Regeringens bedömningsgrund 5 anger att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Målmyndigheterna har valt att förhålla sig till år 2020 i sina bedömningar. Det finns alltså två alternativ för när ett mål ska bedömas som uppnått eller möjligt att nå till 2020 (2050 för Begränsad klimatpåverkan). Det ena är att observera huruvida miljötillståndet uppnått eller utvecklingen visar att det kan nås inom en generation. Bedömningen av miljötillståndet sker genom att se på nu-läget och bedöma eller göra prognoser för utvecklingen framöver. Det andra är 5 Proposition 2009/10:155, sid. 28. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 11

14 att beakta om tillräckliga åtgärder är eller förväntas vara genomförda så att miljötillståndet kan nås på sikt. Miljötillståndet kan behöva längre tid än en generation på sig att återhämta sig. En stor vikt läggs på analys av miljöarbetet och dess effekter i miljön. Med miljöarbete avses statliga insatser i form av styrmedel och åtgärder samt andra aktörers (företag, privatpersoner, ideella organisationer m fl.) initiativ i samhället i syfte att miljökvalitetsmålen ska nås, såväl nationellt som inom EU och internationellt. En viktig skillnad mot bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012, är att bedömningarna 2015 inte inkluderar planerade styrmedel utan endast de som idag är beslutade. Bedömningen fokuserar på tillräckliga åtgärder, utifrån befintliga styrmedel. Bedömningen utgår från vad som hänt i miljöarbetet och vilka förändringar i påverkan man ser. STYRMEDEL SKA SKAPA FÖRÄNDRING Styrmedel är statens sätt att driva samhällutvecklingen i önskad riktning, genom att uppmuntra eller avstyra aktiviteter, till exempel begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. Utgångspunkten är de styrmedel som i dag är beslutade och som har betydelse för måluppfyllelsen. Styrmedel kan delas in i huvudkategorierna administrativa (exempelvis lagstiftning), ekonomiska (exempelvis skatter), informativa (exempelvis information) samt forskning och utveckling. Det finns styrmedel som tillsammans ger incitament till förändring. Exempel på styrmedel för att minska en persons utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av sin bil är att det finns skatt på bensin, subventioner för kollektivtrafik och offentligt finansierad utbyggnad av cykelvägar. ÅTGÄRDER TILL FÖLJD AV STYRMEDEL En åtgärd är en aktivitet som en aktör genomför till följd av ett styrmedel. Åtgärden kan vara såväl en fysisk förändring som till exempel en investering i reningsutrustning eller anläggning av en våtmark, som en beteendemässig förändring till exempel att åka kollektivt istället för att ta bilen, att sopsortera eller att köpa miljövänligare produkter. Åtgärder kan vidtas på många nivåer och kan genomföras av privatpersoner, organisationer, företag eller inom den offentliga sektorn. Begreppet tillräckliga åtgärder innefattar de åtgärder som samlat eller var för sig bidrar till att miljökvaliteten uppnås. Åtgärderna ska vara genomförda eller införda före år MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

15 Målvisa utvärderingar i fem steg Arbetet med utvärdering av miljökvalitetsmålen har styrts av anvisningar från Naturvårdsverket. Redovisningen av varje miljökvalitetsmål görs i fem moment: Målmanual beskriver hur uppföljning och bedömning görs 3. Bedömning av måluppfyllelse når vi miljökvalitets-- målet 4. Prognos för utvecklingen i miljön när kan vi nå målet 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbetet redovisning av resultat 2. Gapanalys avstånd till målet, analys av förutsättningar, orsaker och verkan 5. Behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Målmanualer Inför den fördjupade utväderingen har de åtta målansvariga myndigheterna arbetat fram så kallade målmanualer. Målmanualen fungerar som stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional uppföljning samt bedömning av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. I manualen beskrivs vad som ska följas upp per miljökvalitetsmål och vad som är viktiga utgångspunkter vid utvärdering, gapanalyser och styrmedelsanalys. Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust beskrivning av uppföljningen och utvärderingen av målen. Målmanualerna är stöd för myndigheternas arbete med årlig uppföljning och fördjupad utvärdering av målen. 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete Uppföljningen beskriver miljökvalitetsmålets nuvarande tillstånd och förändringar i förutsättningar för att uppnå önskat tillstånd sedan den fördjupade utvärderingen Den innehåller dessutom en fokusering av vad inom miljökvalitetsmålet som ska utvärderas vilka centrala aspekter eller uppföljningsmått som definierar önskad miljökvalitet och styrmedel och åtgärder som syftar till att lösa de viktigaste utmaningarna för målet. Avsnittet ger en övergripande bild av nuvarande situation. Mer detaljerad information finns i de årliga uppföljningarna av miljökvalitetsmålet. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 13

16 2. Analys av förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten utreds i analysen effekterna av de mest centrala styrmedlen och åtgärderna och deras betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Analysen ska ge det underlag som krävs för att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå målet, samt för att identifiera prioriterade behov av insatser (avsnitt 3 och 5). Den ska innehålla nationella, EU-relaterade och internationella aspekter. Analysen tar fasta på såväl framgångsfaktorer, vilka styrmedel och åtgärder som fungerar bra och varför, som orsaker till de centrala problemen för miljökvalitetsmålets uppfyllelse, var i genomförandet brister finns samt orsaker till dessa brister. 3. Bedömning av om målet nås Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten bedöms i vilken grad miljökvalitetsmålet kommer att uppnås till 2020/2050. Bedömningen ska utifrån uppföljning (avsnitt 1) och analys (avsnitt 2) och jämföra nuläget för miljötillståndet och det miljöarbete i form av styrmedel och åtgärder som genomförs till 2020/2050 med miljökvalitetsmålets målsättningar. Målmyndigheternas bedömningar redovisas i en översiktlig tabell. Dessa tabeller finns sist i respektive målavsnitt. Tabellen syftar till att ge transparens i bedömningarna samt ger underlag till Naturvårdsverkets målövergripande analys. Målmyndigheterna har strävat efter att beskriva måluppfyllelsen i målets olika delar huvudsakligen kvalitativt, men även i möjligaste mån kvantitativt. Tabellen specificerar: De centrala uppföljningsmått som kopplar till de problem i miljötillståndet som är centrala för målet. En viktning av respektive centralt uppföljningsmåtts betydelse för måluppfyllelse. En bedömning av till vilken grad respektive centralt uppföljningsmått är uppfyllt idag. En bedömning av vilken rådighet som finns internationellt/inom EU/nationellt för Sverige eller olika nivåer i det svenska samhället att påverka respektive uppföljningsmåtts utveckling. En bedömning av förväntade effekter på tillståndet i miljön om tillräckliga förutsättningar finns på plats till 2020/2050 (och allt fungerar som tänkt). En bedömning av faktiskt genomförande och faktiska effekter av styrmedel och åtgärder på plats till 2020/2050 på miljötillståndet utifrån den kunskap som finns idag. Naturvårdsverket som samordnande myndighet kan konstatera att det i flera fall har varit en utmaning att utifrån preciseringarna identifiera centrala mått och redovisa bedömningarna enligt tabellens modell. För några mål är resultatet en framgång, för andra är arbetet under utveckling. 14 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

17 4. Prognos för utvecklingen i miljön I avsnittet beskrivs utifrån de centrala uppföljningsmåtten, utvecklingen av miljötillståndet, efter 2020/2050. I avsnittet sammanfattas trenden för målet hittills och vi ger en prognos för framtiden. 5. Beskrivning av behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Detta avsnitt beskriver behovet av insatser som krävs för att miljökvalitetsmålet ska uppnås och redovisar förslag till nya och/eller förändrade insatser, inom Sverige, EU och internationellt. Även insatser som bedöms ha varit framgångsrika och som bör fortsätta lyfts fram. Förslagen syftar till att ge underlag för regeringens politik och prioriteringar; till myndigheternas verksamheter samt till dialog mellan olika aktörer i utvecklingen av miljöarbetet. Målgrupp för förslagen till insatser framgår. Förslagen till nya och/eller ändrade insatser ska vara härledda från analysen av målet. Nya förslag till insatser som tas fram i den fördjupade utvärderingen, behöver inte vara konsekvensanalyserade utan detta kan ske i ett senare skede. Sedan tidigare kända förslag lyftas fram med referens till källa där förslaget tidigare lämnats och eventuellt konsekvensanalyserats. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 15

18 Når vi Miljökvalitetsmålen? Bedömning av om miljökvalitetsmålen nås För varje miljökvalitetsmål har respektive myndighet gjort en bedömning av om målet är uppnått eller kommer att kunna nås till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan). Bedömningen tar fasta på miljökvaliteten eller det tillstånd miljökvalitetsmålet beskriver men också på om förutsättningar kommer att finnas på plats till år 2020, d.v.s. om styrmedel är beslutade och finns på plats så att tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda före Bedömningsmeningar för målet som helhet kan vara tre olika: Ja Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Nära Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Nej Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Prognos för utvecklingen av miljötillståndet Förutom bedömningen av om miljökvalitetsmålet nås gör varje myndighet också en bedömning av utvecklingen av miljökvaliteten, eller det tillstånd som miljömålet beskriver, efter 2020/2050. För bedömningen görs en trendanalys och en prognos (inkluderar även omvärldsfaktorer och/eller antaganden om utvecklingen av miljöarbetet framöver). Den sammanfattande utvecklingsriktningen beskrivs med ett av följande alternativ: POSITIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. NEUTRAL UTVECKLING Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. 16 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

19 NEGATIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. OKLAR UTVECKLING Tillräckliga kunskaps- och/eller dataunderlag för utvecklingen i miljön saknas. Det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 17

20 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning Nej Nej Nej Nej Ja Nära Nej Halterna av växthusgaser ökar, framförallt på grund av utsläpp från användning av fossilt bränsle, huvudsakligen i el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. De globala utsläppen behöver på sikt nå ner kring noll för att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan. Stora samhällsförändringar, liksom utveckling av teknik. En ny internationell klimatöverenskommelse krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Trots att halterna minskar, orsakar luftföroreningar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet och på kulturföremål. Fler åtgärder måste vidtas innan miljökvalitetsmålet kan nås. Insatser i EU och internationellt behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt, är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider, liksom av partiklar från användning av dubbdäck Nedfallet av försurande ämnen minskar, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdsstrategin och revidering av takdirektiv inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. Vissa miljögifter minskar, men för många ämnen saknas kunskap om deras effekter för människa och miljö. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och skapar ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset för att frivilligt ersätta farliga ämnen ökar inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall utvecklas för att få giftfria kretslopp. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock alltjämt problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av rivningsavfall är viktigt. Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Belastningen av övergödande ämnen minskar och situationen blir bättre i vissa områden. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. Utsläppen behöver minska ytterligare, framförallt från jordbruket och internationell sjöfart. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Ja Nära Nej JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 18 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

21 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alltför få sjöar och vattendag uppnår god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter utgör problem. Restaurering av sjöar och vattendrag och undanröjande av vandringshinder kräver ökade åtgärder och mer resurser. Miljöåtgärder kopplat till vattenkraft behövs. Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram är avgörande. Grundvattnets kvalitet är inte tillfredsställande överallt. Bristande kunskap och otillräcklig hänsyn i samhällplaneringen är några av förklaringarna till problemen. Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem. Fler vattenskyddsområden behövs. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas och användningen av naturgrus måste minska. Övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd utgör problem. Marint skräp, främmande arter och exploatering av känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkar negativt. Konflikter mellan bevarande och nyttjande i kustområden kräver ökad tillsyn, planeringsunderlag och vägledning kring strandskydd och vattenverksamhet. Havsmiljödirektivets åtgärdsprogram är viktigt. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Värdefulla våtmarker skadas fortfarande på grund av exploateringar och bristande hänsyn. Tidigare markavvattning, klimatförändringar och övergödning påverkar natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster negativt. Arbetet med skydd, skötsel, restaurering och återskapande behöver öka. Insatser behövs för att förbättra hänsyn inom jord- och skogsbruk samt rättstillämpning och tillsyn. Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Bevarandestatusen är otillräcklig för flera skogstyper och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering, behöver öka. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkningar. En heltäckande översyn av styrmedel behövs, liksom fortsatt skydd och ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder. Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms i stort vara godtagbar. Ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden är avgörande för ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet. Gårdsstödet och landsbygdsprogrammets miljöersättningar är centrala och justeringar behövs för att förbättra miljöeffekterna. Vindkraft, gruvindustri, terrängkörning och turism kan påverka miljön negativt. Mer kunskap om fjällens kulturmiljövärden behövs, liksom om hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Insatser för att hantera markanspråk i fjällen behövs, liksom bättre förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap och anpassad terrängkörning. Utveckling mot en hållbar bebyggelsestruktur i både de snabbt växande och de minskande tätorterna är den största utmaningen. Många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaderna blir allt mer energieffektiva. Takten i arbetet för att minska buller och problem i inomhusmiljön behöver dock öka. Insatser kopplat till bebyggelsestruktur och transporter, den fysiska samhällsplaneringen, hållbara byggnader samt hushållning med resurser behövs. Antalet främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster på sikt ska kunna bevaras. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 19

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2

Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 2 Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 RAPPORT 6608 MARS 2014 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 RAPPORT 6661 MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2015 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011

Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 rapport 6420 mars 2011 Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8

Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8 Förord Naturmiljön i siffror vänder sig till alla som vill veta mer om miljön i Sverige: politiker, institutioner, företag, skolor, studieförbund, massmedia och enskilda personer. Det är vår förhoppning

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Eva Mikaelsson och Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Modig, Västerbottens

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 RAPPORT 0000 6707 APRIL MARS 2016 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Beställningar

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer