Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1

Transkript

1 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering VOLYM 1 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet RAPPORT 6662 MAJ 2015

2

3 Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 Volym 1

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: naturvardsverket.se ISBN (Komplett rapport) ISBN (Volym 1) ISSN Naturvårdsverket 2015 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2015 Grafisk produktion: BNG Communication AB Omslag illustration: Typoform/Ann Sjögren Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar TRYCKSAK

5 Förord VARJE ÅR GÖR ETT ANTAL MYNDIGHETER en uppföljning av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Den 31 mars 2015 redovisades senaste årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen. Varje politisk mandatperiod gör myndigheterna en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Utvärderingarna ger oss ökad kunskap om miljötillståndet och analyserar hur miljöarbetet går. På så sätt kan vi öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. De fördjupade utvärderingarna är ett underlag för regeringens politik och prioriteringar och för myndigheternas planering och utveckling av sina verksamheter. Utvärderingarna ska också ge stöd för offentlig debatt och vägledning för olika aktörers miljöarbete. Fördjupade utvärderingen 2015 består av tre delar. I denna första rapport presenteras åtta nationella myndigheters analys och bedömning av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Rapporten består av två volymer som omfattar åtta miljökvalitetsmål vardera. Det är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning som har utvärderat ett eller flera miljökvalitetsmål. Många andra myndigheter inklusive länsstyrelserna har bidragit i arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för att samordna arbetet och ge metodstöd. Inom Naturvårdsverket har Jenny Oltner och Ann Wahlström varit projektledare för regeringsuppdraget med Lena Nerkegård som delprojektledare. Stockholm i maj 2015 Eva Thörnelöf, vik. generaldirektör

6 Innehåll Förord 3 KAPITEL 1 INLEDNING 5 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen 6 Når vi miljökvalitetsmålen? 16 Executive summary 20 Assessment of whether the environment quality objectives are being achieved 21 KAPITEL 2 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet 370

7 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 5

8 6 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

9 KAPITEL 1. Inledning

10 Fjärde utvärderingen av miljökvalitetsmålen DEN FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGEN av miljökvalitetsmålen 2015 är den fjärde i sitt slag, sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet Utvärderingen ger en bred bild av hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har denna gång strävat efter att gå djupare inom områden som utgör centrala utmaningar för de olika miljökvalitetsmålen. Genom att fokusera analyserna på drivkrafter och styrmedel får vi en djupare kunskap om vad som krävs för att nå målen. Denna rapport är den första av tre delar inom redovisningen av fördjupas utvärdering Rapporten innehåller uppföljning, analys, bedömning, prognos och förslag till insatser för de 16 miljökvalitetsmålen. Den är uppdelad i två volymer. Den ena innehåller målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Den andra innehåller målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. I rapporten finns tablåtexter som sammanfattar utvärderingen per miljökvalitetsmål. Dessutom inleds respektive målkapitel med en längre sammanfattning. En utvärdering i tre delar Regeringen har gett ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter 1. Fördjupad utvärdering 2015 består förutom utvärdering och analys för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen, också av utvärdering inom tre fokusområden: Hållbar konsumtion, Hållbara städer och Näringslivets miljöarbete 2. Utöver det görs en samlad analys och bedömning 3 av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitets-målen. Redovisning av fokusområden och samlad analys och bedömning sker se-nare under året i särskilda rapporter. 1 Regeringsbeslut M2014/419/Mm. 2 Naturvårdsverket Prel. titel Fokusområde XXX - fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6663/6664/6665 (in press). 3 Naturvårdsverket Prel. titel: Samlad analys och bedömning fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport 6666 (in press). 8 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

11 Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen Samlad analys och bedömning Utvärdering i tre utvalda fokusområden Två delar i miljömålsuppföljningen Det svenska miljömålssystemets syfte är att ge struktur till miljöarbetet och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Miljömålsuppföljningen består av årliga uppföljningar och regelbundna fördjupade utvärderingar. Fördjupade utvärderingar har tidigare genomförts 2004, 2008 och 2012 och utgör bland annat underlag för regeringens politik. Årlig uppföljning redovisas i slutet av mars varje år, senast 31 mars 2015, av målansvariga myndigheter 4. Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Etappmålen finns med i egna avsnitt i uppföljningen. I fördjupad utvärdering ingår frågor som faller under etappmålen i analysen där så är lämpligt. Länsstyrelserna tar fram regionala årliga uppföljningar som syftar dels till att ge underlag till den nationella miljömålsuppföljningen, dels att ge kunskap till olika aktörer i respektive län. Tabell 1. Skillnaderna mellan Årlig uppföljning och Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Innehåll Syfte Årlig uppföljning Uppföljning av miljötillstånd och resultat av insatser, viss analys. Uppföljning av etappmål. Underlag för regeringens budgetproposition Fördjupad utvärdering Utvärdering och styrmedelsanalys, bedömningar, prognoser samt förslag till insatser Underlag för regeringens politik och myndigheternas planering Tid Senaste året Trender och prognoser över år Samråd Myndigheterna avgör Gemensam remiss 4 Naturvårdsverket Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 9

12 Utvärderingen har flera syften Fördjupad utvärdering är en central del i att åstadkomma ett strategiskt åtgärdsarbete. Den är ett viktigt underlag för regeringens politik och prioriteringar och ska ge underlag för offentlig debatt. De fördjupade utvärderingarna ger också underlag för myndigheternas verksamheter, för planering och prioriteringar i syfte att utveckla och förbättra miljöarbetet. Utvärderingen ska kunna användas som underlag för dialog mellan myndigheter och andra aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel samt ge vägledning för olika aktörers miljöarbete. Utvärderingen har ett tydligt myndighetsperspektiv. Den är huvudsakligen myndigheternas samlade utvärdering, där de olika myndigheterna belyser olika aktörers insatser och miljösituationen inom sina verksamhetsområden. Regeringen har 2015 återinrättat Miljömålsrådet. Rådet ska vara en plattform för att lyfta fram och tydliggöra åtgärder samt för att intensifiera arbetet på alla nivåer i samhället för att nå de svenska miljökvalitetsmålen. I Miljömålsrådet ska myndigheterna mötas för att diskutera och komma överens om gränsöverskridande åtaganden i genomförandet av åtgärder. Genomförande och organisation av arbetet Regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2015, i bred samverkan med andra myndigheter. Aktörerna i den fördjupade utvärderingen består av myndigheter och grupper med olika roller och ansvar. Målmyndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning svarar för utvärderingen av ett eller flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket har därutöver ansvar för att samordna miljömålsuppföljningen. De ansvariga myndigheterna fattar beslut om utvärderingen av sina respektive mål. Målmyndigheterna och ytterligare 18 myndigheter ska enligt sina instruktioner verka för att nå miljökvalitetsmålen och bidra till uppföljningen. Myndigheterna finns representerade i en samverkansgrupp och utgör dessutom en referensgrupp för utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Förutom trettiotalet myndigheter ingår där även representanter för intresseorganisationer såsom Svenskt Näringsliv, LRF, Sveriges kommuner och landsting, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. De åtta målansvariga myndigheterna har ansvaret att samverka med berörda aktörer under arbetets gång. De nationella myndigheterna använder sig också av den regionala uppföljningen i fördjupad utvärdering. För tre mål; Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, har länsstyrelserna bidragit med särskilda underlag för utvärderingen utifrån frågor från nationella myndigheter. 10 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

13 Den strategiska miljömålsgruppen består av de åtta målansvariga myndigheterna samt företrädare för länsstyrelserna (Regional Utveckning och Samverkan i miljömålssystemet, RUS). Den Strategiska miljömålsgruppen syftar till att stödja Naturvårdsverket i arbetet med strategiska och praktiska frågor i arbetet. Gruppen syftar till att samordna processer och resultat inom uppföljningen och bedömningar av miljökvalitetsmålen. Via gruppen sker samråd kring kriterier för hur bedömningarna av målen ska göras. Naturvårdsverket samordnade en gemensam remiss för utvärderingarna av miljökvalitetsmålen under perioden mitten av december till mitten av februari. Remissen gick till de myndigheter och organisationer som är representerade i samverkansgruppen. Inför formulerandet av remissvar anordnades ett gemensamt remisseminarium för att ge möjligheter till frågor och diskussion. Boverkets remiss har haft en kortare tidsplan och Strålsäkerhetsmyndigheten sände ut sin text till färre myndigheter. Skogsstyrelsen gick ut bredare, till aktörer inom skogsbruket. Miljöarbetet följer inte nödvändigtvis miljökvalitetsmålens struktur. I utvärderingen har vi arbetat med gemensamma avsnitt kring frågor eller styrmedel som går på tvären genom flera av målen, denna gång i första hand kopplat till de så kallade naturtypsmålen. Syftet var att ge ett gemensamt underlag som myndigheterna kan använda för bedömning av respektive miljökvalitetsmål. I den andra volymen av rapporten finns därför ett avsnitt om kulturmiljö, framtaget av länsstyrelsernas samverkansorgan RUS, samt ett avsnitt om friluftsliv, som Naturvårdsverket svarar för. Två aspekter i bedömningen Regeringen fattade i april 2012 beslut om reviderade preciseringar för miljökvalitetsmålen, vilka förtydligar det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna utgör grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och är vägledande för miljöarbetet. Regeringens bedömningsgrund 5 anger att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Målmyndigheterna har valt att förhålla sig till år 2020 i sina bedömningar. Det finns alltså två alternativ för när ett mål ska bedömas som uppnått eller möjligt att nå till 2020 (2050 för Begränsad klimatpåverkan). Det ena är att observera huruvida miljötillståndet uppnått eller utvecklingen visar att det kan nås inom en generation. Bedömningen av miljötillståndet sker genom att se på nu-läget och bedöma eller göra prognoser för utvecklingen framöver. Det andra är 5 Proposition 2009/10:155, sid. 28. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 11

14 att beakta om tillräckliga åtgärder är eller förväntas vara genomförda så att miljötillståndet kan nås på sikt. Miljötillståndet kan behöva längre tid än en generation på sig att återhämta sig. En stor vikt läggs på analys av miljöarbetet och dess effekter i miljön. Med miljöarbete avses statliga insatser i form av styrmedel och åtgärder samt andra aktörers (företag, privatpersoner, ideella organisationer m fl.) initiativ i samhället i syfte att miljökvalitetsmålen ska nås, såväl nationellt som inom EU och internationellt. En viktig skillnad mot bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012, är att bedömningarna 2015 inte inkluderar planerade styrmedel utan endast de som idag är beslutade. Bedömningen fokuserar på tillräckliga åtgärder, utifrån befintliga styrmedel. Bedömningen utgår från vad som hänt i miljöarbetet och vilka förändringar i påverkan man ser. STYRMEDEL SKA SKAPA FÖRÄNDRING Styrmedel är statens sätt att driva samhällutvecklingen i önskad riktning, genom att uppmuntra eller avstyra aktiviteter, till exempel begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. Utgångspunkten är de styrmedel som i dag är beslutade och som har betydelse för måluppfyllelsen. Styrmedel kan delas in i huvudkategorierna administrativa (exempelvis lagstiftning), ekonomiska (exempelvis skatter), informativa (exempelvis information) samt forskning och utveckling. Det finns styrmedel som tillsammans ger incitament till förändring. Exempel på styrmedel för att minska en persons utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av sin bil är att det finns skatt på bensin, subventioner för kollektivtrafik och offentligt finansierad utbyggnad av cykelvägar. ÅTGÄRDER TILL FÖLJD AV STYRMEDEL En åtgärd är en aktivitet som en aktör genomför till följd av ett styrmedel. Åtgärden kan vara såväl en fysisk förändring som till exempel en investering i reningsutrustning eller anläggning av en våtmark, som en beteendemässig förändring till exempel att åka kollektivt istället för att ta bilen, att sopsortera eller att köpa miljövänligare produkter. Åtgärder kan vidtas på många nivåer och kan genomföras av privatpersoner, organisationer, företag eller inom den offentliga sektorn. Begreppet tillräckliga åtgärder innefattar de åtgärder som samlat eller var för sig bidrar till att miljökvaliteten uppnås. Åtgärderna ska vara genomförda eller införda före år MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

15 Målvisa utvärderingar i fem steg Arbetet med utvärdering av miljökvalitetsmålen har styrts av anvisningar från Naturvårdsverket. Redovisningen av varje miljökvalitetsmål görs i fem moment: Målmanual beskriver hur uppföljning och bedömning görs 3. Bedömning av måluppfyllelse når vi miljökvalitets-- målet 4. Prognos för utvecklingen i miljön när kan vi nå målet 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbetet redovisning av resultat 2. Gapanalys avstånd till målet, analys av förutsättningar, orsaker och verkan 5. Behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Målmanualer Inför den fördjupade utväderingen har de åtta målansvariga myndigheterna arbetat fram så kallade målmanualer. Målmanualen fungerar som stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional uppföljning samt bedömning av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. I manualen beskrivs vad som ska följas upp per miljökvalitetsmål och vad som är viktiga utgångspunkter vid utvärdering, gapanalyser och styrmedelsanalys. Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust beskrivning av uppföljningen och utvärderingen av målen. Målmanualerna är stöd för myndigheternas arbete med årlig uppföljning och fördjupad utvärdering av målen. 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete Uppföljningen beskriver miljökvalitetsmålets nuvarande tillstånd och förändringar i förutsättningar för att uppnå önskat tillstånd sedan den fördjupade utvärderingen Den innehåller dessutom en fokusering av vad inom miljökvalitetsmålet som ska utvärderas vilka centrala aspekter eller uppföljningsmått som definierar önskad miljökvalitet och styrmedel och åtgärder som syftar till att lösa de viktigaste utmaningarna för målet. Avsnittet ger en övergripande bild av nuvarande situation. Mer detaljerad information finns i de årliga uppföljningarna av miljökvalitetsmålet. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 13

16 2. Analys av förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten utreds i analysen effekterna av de mest centrala styrmedlen och åtgärderna och deras betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Analysen ska ge det underlag som krävs för att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå målet, samt för att identifiera prioriterade behov av insatser (avsnitt 3 och 5). Den ska innehålla nationella, EU-relaterade och internationella aspekter. Analysen tar fasta på såväl framgångsfaktorer, vilka styrmedel och åtgärder som fungerar bra och varför, som orsaker till de centrala problemen för miljökvalitetsmålets uppfyllelse, var i genomförandet brister finns samt orsaker till dessa brister. 3. Bedömning av om målet nås Med utgångspunkt i de centrala uppföljningsmåtten bedöms i vilken grad miljökvalitetsmålet kommer att uppnås till 2020/2050. Bedömningen ska utifrån uppföljning (avsnitt 1) och analys (avsnitt 2) och jämföra nuläget för miljötillståndet och det miljöarbete i form av styrmedel och åtgärder som genomförs till 2020/2050 med miljökvalitetsmålets målsättningar. Målmyndigheternas bedömningar redovisas i en översiktlig tabell. Dessa tabeller finns sist i respektive målavsnitt. Tabellen syftar till att ge transparens i bedömningarna samt ger underlag till Naturvårdsverkets målövergripande analys. Målmyndigheterna har strävat efter att beskriva måluppfyllelsen i målets olika delar huvudsakligen kvalitativt, men även i möjligaste mån kvantitativt. Tabellen specificerar: De centrala uppföljningsmått som kopplar till de problem i miljötillståndet som är centrala för målet. En viktning av respektive centralt uppföljningsmåtts betydelse för måluppfyllelse. En bedömning av till vilken grad respektive centralt uppföljningsmått är uppfyllt idag. En bedömning av vilken rådighet som finns internationellt/inom EU/nationellt för Sverige eller olika nivåer i det svenska samhället att påverka respektive uppföljningsmåtts utveckling. En bedömning av förväntade effekter på tillståndet i miljön om tillräckliga förutsättningar finns på plats till 2020/2050 (och allt fungerar som tänkt). En bedömning av faktiskt genomförande och faktiska effekter av styrmedel och åtgärder på plats till 2020/2050 på miljötillståndet utifrån den kunskap som finns idag. Naturvårdsverket som samordnande myndighet kan konstatera att det i flera fall har varit en utmaning att utifrån preciseringarna identifiera centrala mått och redovisa bedömningarna enligt tabellens modell. För några mål är resultatet en framgång, för andra är arbetet under utveckling. 14 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

17 4. Prognos för utvecklingen i miljön I avsnittet beskrivs utifrån de centrala uppföljningsmåtten, utvecklingen av miljötillståndet, efter 2020/2050. I avsnittet sammanfattas trenden för målet hittills och vi ger en prognos för framtiden. 5. Beskrivning av behov av insatser vad krävs för att målet ska nås Detta avsnitt beskriver behovet av insatser som krävs för att miljökvalitetsmålet ska uppnås och redovisar förslag till nya och/eller förändrade insatser, inom Sverige, EU och internationellt. Även insatser som bedöms ha varit framgångsrika och som bör fortsätta lyfts fram. Förslagen syftar till att ge underlag för regeringens politik och prioriteringar; till myndigheternas verksamheter samt till dialog mellan olika aktörer i utvecklingen av miljöarbetet. Målgrupp för förslagen till insatser framgår. Förslagen till nya och/eller ändrade insatser ska vara härledda från analysen av målet. Nya förslag till insatser som tas fram i den fördjupade utvärderingen, behöver inte vara konsekvensanalyserade utan detta kan ske i ett senare skede. Sedan tidigare kända förslag lyftas fram med referens till källa där förslaget tidigare lämnats och eventuellt konsekvensanalyserats. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 15

18 Når vi Miljökvalitetsmålen? Bedömning av om miljökvalitetsmålen nås För varje miljökvalitetsmål har respektive myndighet gjort en bedömning av om målet är uppnått eller kommer att kunna nås till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan). Bedömningen tar fasta på miljökvaliteten eller det tillstånd miljökvalitetsmålet beskriver men också på om förutsättningar kommer att finnas på plats till år 2020, d.v.s. om styrmedel är beslutade och finns på plats så att tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda före Bedömningsmeningar för målet som helhet kan vara tre olika: Ja Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Nära Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Nej Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Prognos för utvecklingen av miljötillståndet Förutom bedömningen av om miljökvalitetsmålet nås gör varje myndighet också en bedömning av utvecklingen av miljökvaliteten, eller det tillstånd som miljömålet beskriver, efter 2020/2050. För bedömningen görs en trendanalys och en prognos (inkluderar även omvärldsfaktorer och/eller antaganden om utvecklingen av miljöarbetet framöver). Den sammanfattande utvecklingsriktningen beskrivs med ett av följande alternativ: POSITIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. NEUTRAL UTVECKLING Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. 16 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

19 NEGATIV UTVECKLING Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och på kort/medellång/lång sikt. OKLAR UTVECKLING Tillräckliga kunskaps- och/eller dataunderlag för utvecklingen i miljön saknas. Det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 17

20 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning Nej Nej Nej Nej Ja Nära Nej Halterna av växthusgaser ökar, framförallt på grund av utsläpp från användning av fossilt bränsle, huvudsakligen i el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. De globala utsläppen behöver på sikt nå ner kring noll för att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan. Stora samhällsförändringar, liksom utveckling av teknik. En ny internationell klimatöverenskommelse krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Trots att halterna minskar, orsakar luftföroreningar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet och på kulturföremål. Fler åtgärder måste vidtas innan miljökvalitetsmålet kan nås. Insatser i EU och internationellt behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt, är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider, liksom av partiklar från användning av dubbdäck Nedfallet av försurande ämnen minskar, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdsstrategin och revidering av takdirektiv inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. Vissa miljögifter minskar, men för många ämnen saknas kunskap om deras effekter för människa och miljö. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och skapar ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset för att frivilligt ersätta farliga ämnen ökar inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall utvecklas för att få giftfria kretslopp. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock alltjämt problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av rivningsavfall är viktigt. Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Belastningen av övergödande ämnen minskar och situationen blir bättre i vissa områden. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. Utsläppen behöver minska ytterligare, framförallt från jordbruket och internationell sjöfart. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Ja Nära Nej JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 18 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

21 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alltför få sjöar och vattendag uppnår god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter utgör problem. Restaurering av sjöar och vattendrag och undanröjande av vandringshinder kräver ökade åtgärder och mer resurser. Miljöåtgärder kopplat till vattenkraft behövs. Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram är avgörande. Grundvattnets kvalitet är inte tillfredsställande överallt. Bristande kunskap och otillräcklig hänsyn i samhällplaneringen är några av förklaringarna till problemen. Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem. Fler vattenskyddsområden behövs. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas och användningen av naturgrus måste minska. Övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd utgör problem. Marint skräp, främmande arter och exploatering av känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkar negativt. Konflikter mellan bevarande och nyttjande i kustområden kräver ökad tillsyn, planeringsunderlag och vägledning kring strandskydd och vattenverksamhet. Havsmiljödirektivets åtgärdsprogram är viktigt. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs. Värdefulla våtmarker skadas fortfarande på grund av exploateringar och bristande hänsyn. Tidigare markavvattning, klimatförändringar och övergödning påverkar natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster negativt. Arbetet med skydd, skötsel, restaurering och återskapande behöver öka. Insatser behövs för att förbättra hänsyn inom jord- och skogsbruk samt rättstillämpning och tillsyn. Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Bevarandestatusen är otillräcklig för flera skogstyper och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering, behöver öka. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkningar. En heltäckande översyn av styrmedel behövs, liksom fortsatt skydd och ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder. Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms i stort vara godtagbar. Ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden är avgörande för ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet. Gårdsstödet och landsbygdsprogrammets miljöersättningar är centrala och justeringar behövs för att förbättra miljöeffekterna. Vindkraft, gruvindustri, terrängkörning och turism kan påverka miljön negativt. Mer kunskap om fjällens kulturmiljövärden behövs, liksom om hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Insatser för att hantera markanspråk i fjällen behövs, liksom bättre förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap och anpassad terrängkörning. Utveckling mot en hållbar bebyggelsestruktur i både de snabbt växande och de minskande tätorterna är den största utmaningen. Många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaderna blir allt mer energieffektiva. Takten i arbetet för att minska buller och problem i inomhusmiljön behöver dock öka. Insatser kopplat till bebyggelsestruktur och transporter, den fysiska samhällsplaneringen, hållbara byggnader samt hushållning med resurser behövs. Antalet främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster på sikt ska kunna bevaras. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 19