Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011

Transkript

1 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 rapport 6420 mars 2011

2

3 Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 NATURVÅRDSVERKET

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2011 Översättning: Martin Naylor Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Omslag: Foto Hans Malmberg/NordicPhotos Bildbyrå

5

6 Förord Inom regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 och en utökad årlig redovisning 2011 redovisar denna delrapport den utökade årliga redovisningen Utöver en uppföljning av miljökvalitetsmålen innehåller rapporten förslag till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen och slutredovisningar av samtliga delmål. Miljömålspropositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete som antogs av riksdagen sommaren 2010 har lett till förändringar i miljömålsstrukturen. I den nya strukturen ska delmålen inte finnas kvar, vilket är skälet till att de nu slutredovisas. Ansvarsfördelningen har också ändrats. Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket har fått rollen att samordna miljömålsuppföljningen och att göra fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ansvaret för att ta fram förslag till åtgärder och styrmedel har lagts på Miljömålsberedningen, som även ska ta fram strategier och etappmål. Ändringarna i miljömålsstrukturen har också lett till att preciseringarna för miljökvalitetsmålen har setts över. Miljökvalitetsmålen har denna gång följts upp enligt de förslag till nya preciseringar som presenteras i den här rapporten. Till nästa uppföljning bör det finnas regeringsbeslut om preciseringarna. Den nya bedömningsgrund som riksdagen beslutat om har använts vid uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Slutredovisningen av delmålen har däremot skett enligt det gamla systemet. Tidigare års uppföljningar har presenterats i skriften de Facto och på Miljömålsportalen. Någon de Facto tas inte fram Årets uppföljning presenteras på Miljömålsportalen och i denna rapport. Rapporten har tagits fram av Naturvårdsverket i samverkan med de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. Projektledare för regeringsuppdraget är Gunnel Horm. Förslagen till nya preciseringar, uppföljningen av miljökvalitetsmålen och slutredovisningen av delmålen har utarbetats av de målansvariga myndigheterna. Regeringsuppdraget ska slutrapporteras senast den 1 juli Stockholm i mars 2011 Maria Ågren, Generaldirektör 3

7 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 11 INLEDNING 16 Bakgrund 16 Regeringsuppdragets innehåll 16 Uppdraget har genomförts i samverkan 17 Nästa års uppföljning 17 Fördjupad utvärdering ÖVERSYN AV MILJÖKVALITETSMÅLENS PRECISERINGAR 19 Bakgrund och uppdrag 19 Preciseringar generell struktur och innehåll 20 Generationsmålet och preciseringarna 53 UPPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 55 Förändrade grunder för uppföljningen 55 Nya preciseringar och ny användning av preciseringarna 55 Ny bedömningsgrund 55 Behov av internationella insatser för att nå målen 56 Miljökvalitetsmålen är beroende av varandra 57 En första bedömning 57 Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen 58 Översikt för alla 16 miljökvalitetsmålen 60 SLUTREDOVISNING AV DELMÅLEN OCH UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅL 64 Bakgrund 64 Samlad bedömning av slutredovisningen av delmålen och uppföljning av etappmål 65 Regional uppföljning av miljömålen 75 BILAGA 1 SAMVERKANSGRUPPEN FÖR FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 77 BILAGA 2 AVVIKANDE MENINGAR 79 4

8 BILAGA 3 NUVARANDE PRECISERINGAR AV MILJÖKVALITETSMÅL 87 BILAGA 4 ANVISNINGAR FÖR PRECISERINGAR 95 BILAGA 5 BEDÖMNINGAR AV MILJÖKVALITETSMÅL 99 BILAGA 6 FÖRSLAG TILL PRECISERINGAR FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN 213 BILAGA 7 ANVISNING FÖR BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETS-MÅLEN 385 BILAGA 8 BEDÖMNINGAR AV ETAPPMÅL OCH SLUTBEDÖMNINGAR AV DELMÅLEN 393 BILAGA 9 BEDÖMNINGAR AV REGIONALA MÅL 449 5

9 Sammanfattning Ett förändrat miljömålssystem Det nationella miljömålssystemet med miljökvalitetsmål inrättades år Miljömålsrådet har sedan 2002 gjort årliga uppföljningar av målen. Under år 2010 har regering och riksdag beslutat om förändringar i miljömålssystemet. Naturvårdsverket har utpekats som samordnare av miljömålsuppföljningen. Miljömålsstrukturen har utvecklats och har nu tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt etappmål. Etappmålen ska tas fram av Miljömålsberedningen. En ny bedömningsgrund har införts som tar hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekterna av miljöåtgärder kan ske med viss fördröjning. De nuvarande delmålen slutrapporteras i denna rapport och förväntas utgå ur systemet senare under Preciseringarna av miljökvalitetsmålen får istället ökad betydelse. Utökad årlig redovisning uppdraget I denna delrapport redovisar Naturvårdsverket följande: En översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar En uppföljning och redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen utifrån de omarbetade preciseringarna och den nya bedömningsgrunden En slutredovisning av delmålen Genomfört i samverkan I och med att Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket fått samordningsansvaret för uppföljning och utvärdering behövs nya former för samverkan. En samverkansgrupp har skapats med representanter för samtliga myndigheter med en roll i miljömålssystemet samt viktiga intresseorganisationer. Samverkansgruppen har getts möjlighet att ge synpunkter på samtliga förslag och texter. Många av deltagarna har tagit vara på möjligheten och bidragit med värdefulla synpunkter. Arbetet med alla delar av uppdraget har skett i en arbetsgrupp med deltagare som representerar samtliga miljökvalitetsmål samt länsstyrelserna genom deras samarbetsorganisation RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Varje miljömålsansvarig myndighet har lämnat förslag till preciseringar, följt upp miljökvalitetsmålen och slutredovisat delmålen. Översyn av preciseringarna av miljökvalitetsmålen I det nya miljömålssystemet har preciseringarna en central roll, bland annat som en följd av att delmålen försvinner. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. 6

10 Preciseringarna ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Förslag till nya och omarbetade preciseringar har tagits fram av respektive målansvarig myndighet. Förslagen omfattar även en redovisning av hur preciseringarna ska kunna följas upp, deras koppling till andra miljökvalitetsmål och om preciseringen även omfattar generationsmålet eller dess strecksatser. Preciseringarna förtydligar vad respektive miljökvalitetsmål innebär och vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. De föreslagna preciseringarna är i flera fall mer omfattande än de befintliga i propositionen 2009/10:155. Detta behövs för att ge god vägledning för arbetet med insatser för att nå målen samt för att kunna tjäna som kriterier vid uppföljning. Sådan tydlighet behövs också för att olika parter och intressenter ska kunna förstå vad miljökvalitetsmålen syftar till. Antalet preciseringar per miljökvalitetsmål varierar mellan två och elva. I uppdraget till Naturvårdsverket angavs att preciseringarna bör vara utformade på ett enhetligt sätt. Skillnaderna mellan preciseringarnas utformning är fortfarande ganska stora. En viktig orsak är att preciseringarna har anpassats till karaktären hos respektive miljökvalitetsmål. Översynen av preciseringarna har inneburit betydligt mer omfattande arbetsinsatser än vad som förutsågs, såväl hos berörda myndigheter som i arbetsgruppen. Det beror på att preciseringarna får en viktigare roll i det nya miljömålssystemet. Naturvårdsverket har utgått från att miljökvalitetsmålen bör följas upp utifrån varje precisering, en uppfattning som arbetsgruppen lagt grunden för och som tagits upp av samverkansgruppen. Frågan behöver diskuteras vidare. Årlig uppföljningen 2011 med ny bedömningsgrund och preciseringar Årets uppföljning får ses som ett försök att tillämpa nya preciseringar och en ny bedömningsgrund. Preciseringarna är ännu endast förslag. Det är första gången den nya bedömningsgrunden tillämpas, och hur den påverkat bedömningarna av måluppfyllelse behöver analyseras. De regionala miljömålmyndigheterna har inte bedömt miljökvalitetsmålen denna gång, eftersom de inte haft tillgång till de nya preciseringarna. Generationsmålet har inte följts upp specifikt. Sammanfattningsvis bedöms det för tio miljökvalitetsmål vara möjligt att inom en generation från det att systemet skapades, det vill säga till år 2020, skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen om ytterligare åtgärder vidtas. Skyddande ozonskikt är det enda som bedöms möjligt att nå med redan vidtagna och planerade åtgärder. För fem av miljökvalitetsmålen bedöms det som mycket svårt att till år 2020 skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd som målen uttrycker: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 7

11 För tio av miljökvalitetsmålen har den nya bedömningsgrunden lett till en mer positiv bedömning av möjligheten till måluppfyllelse. För fyra av dessa som tidigare bedömdes som svåra att nå är bedömningen nu att det är möjligt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen med ytterligare insatser. Resultatet följer därmed bedömningarna i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, med undantag för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den mer negativa bedömningen för detta miljökvalitetsmål baserar sig på en osäkerhet kring nödvändiga framsteg i det internationella havsmiljösamarbetet samt inom EU:s fiskeri- och jordbrukspolitik. En positiv trend för miljöutvecklingen rapporteras för fem av målen, vilket är tre fler än i tidigare uppföljningar. De tre nya är Frisk luft, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Endast Begränsad klimatpåverkan anger en negativ trend. Det baseras på att utsläppen av långlivade växthusgaser forsätter att öka och den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga. Slutredovisning av delmålen Delmålen i systemet har varit ett stöd och en drivkraft i arbetet att ta fram åtgärder på nationell och regional nivå. De kommer delvis att ersättas av etappmål, som successivt ska tas fram av Miljömålsberedningen. Samtliga 72 delmål slutredovisas i denna rapport. Av dessa har 26 delmål nåtts eller bedöms möjliga att nå till sitt målår, medan 39 delmål inte har nåtts eller inte bedöms möjliga att nå. Andelen mål som nås skiljer sig markant utifrån vilket målår delmålen har. Av de 14 som passerat målåret före 2010 har 10 uppnåtts. Endast en dryg fjärdedel av de som har 2010 som slutligt målår bedöms ha uppnåtts och endast 2 av de 14 som har målår senare än 2010 bedöms uppnås inom avsedd tid. För många delmål har åtgärder och ny lagstiftning och/eller åtgärdsprogram bidragit till en förbättring, men utvecklingen går för långsamt för att delmålen ska kunna nås. Behov av fortsatt arbete I och med denna rapport är viktiga steg tagna i den nya miljömålsorganisationen, men mycket återstår innan vi har hela processen på plats. Naturvårdsverket har identifierat ett antal områden där det är angeläget att ett utvecklingsarbete bedrivs under de kommande åren. Uppföljning av ny bedömningsgrund Den nya bedömningsgrunden har inneburit ett nytt sätt att tänka när det gäller bedömningen av möjligheten att nå målen. Det bör följas upp om den tillämpats på ett enhetligt sätt över alla miljökvalitetsmål. Hur har den påverkat möjligheten att nå målen? Det finns också oklarheter om vilka kriterier som avgör om ett miljökvalitetsmål ska bedömas som möjligt att uppnå. 8

12 De nya preciseringarna Preciseringarna har setts över under hård tidspress. Resultatet bör utvärderas. Hur preciseringarna ska användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen behöver också klarläggas. Ska målen vara nådda utifrån samtliga preciseringar för att kunna bedömas som uppfyllda? Ska preciseringarna ges olika vikt? De olika miljökvalitetsmålen har ofta preciseringar som kopplar till varandra. Metoder för att synkronisera bedömningarna på dessa punkter behöver utvecklas. Naturvårdsverket har därutöver noterat att det finns en osäkerhet hos bland annat länsstyrelser och kommuner om vilken roll preciseringarna bör ha i det lokala och regionala miljöarbetet. Denna roll behöver förtydligas. Delmålen I och med att delmålen nu slutredovisas finns det skäl att utvärdera hur de har fungerat i miljömålssystemet och skälen till att många delmål varit svåra att uppnå. Generationsmålet En uppföljning av generationsmålet ingår inte i delrapporten. Metodutveckling på området påbörjas inom ramen för fördjupad utvärdering där en första uppföljning kommer att ske. Fortsatt arbete bör resultera i en tydligare koppling mellan miljökvalitetsmålen, dessas preciseringar och uppföljningsmått, och generationsmålet. Nya samverkansformer Naturvårdsverket behöver en fortlöpande dialog med aktörerna inom miljömålssystemet för att utveckla en samverkan som präglas av såväl delaktighet som effektivitet. Nya symboler De symboler som länge har använts för att visa resultaten av uppföljningen (gröna, gula och röda smilisar ) används i år bara i slutredovisningen av delmålen, som ju tillhör det gamla miljömålssystemet. För det nya systemet planerar Naturvårdsverket att ta fram andra, mer nyanserade symboler. 9

13 Fördjupad utvärdering 2012 Arbetet med den fördjupade utvärderingen har påbörjats och ska avrapporteras den 1 juli år I det arbetet kommer samverkan med andra myndigheter och organisationer att vara av stor vikt. 10

14 Summary A changed environmental objectives system Sweden s national environmental objectives system, built around environmental quality objectives, was established in From 2002, progress towards these goals was reviewed annually by the Environmental Objectives Council. In 2010, the Government and Parliament introduced changes to the system. Follow-up of the objectives is now coordinated by the Swedish Environmental Protection Agency. The goal structure has been developed and now comprises three levels: a generational goal, 16 environmental quality objectives, and milestone targets, the last of which are to be elaborated by an All Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen). A new basis for assessing progress towards the objectives has been introduced, taking into account the timescale of recovery in the environment and the fact that there may be a certain time lag before the effects of environmental measures are seen. This report includes a final review of the existing interim targets, which are expected to be dropped from the system later in Specifications of the environmental quality objectives, on the other hand, will assume greater importance. Expanded annual report terms of reference In this initial report, the Environmental Protection Agency presents: A review of the specifications of the environmental quality objectives. A review of progress towards the environmental quality objectives, in relation to the revised specifications and the new basis for assessment. A final report on the interim targets. A joint undertaking With the Environmental Objectives Council disbanded and follow-up and evaluation now coordinated by the Environmental Protection Agency, new forms of cooperation are needed. A Joint Review Group has been set up, representing all the public agencies with a role in the environmental objectives system, together with important stakeholder organisations. This group has been given the opportunity to comment on all proposals and texts. Many of its members have made use of this opportunity and contributed valuable input. The various parts of the present report have been drafted by a working group whose members represent all the environmental quality objectives, as well as county administrative boards through their joint organisation RUS (Regional Development and Cooperation within the Environmental Objectives System). Each lead agency for one or more of the objectives has proposed specifications, assessed progress towards the objectives, and submitted a final report on the interim targets. 11

15 Review of specifications of the environmental quality objectives In the new environmental objectives system, the more detailed specifications of the objectives play a key role, partly because the interim targets are to be dropped. They spell out what the environmental quality objectives entail, and are intended to serve as criteria in assessing progress towards them. Where relevant, specifications should also cover the implications of the bullet points of the generational goal. Proposals for new and revised specifications have been developed by the relevant lead agencies. These proposals include an account of how the specifications can be followed up, their links with other environmental quality objectives, and whether they also cover the generational goal or its bullet points. The specifications clarify what each of the objectives entails and what is required if they are to be judged to be met. Several of the proposed specifications are more detailed than the existing ones set out in Government Bill 2009/10:155: Sweden s Environmental Objectives For More Effective Environmental Action. This is necessary if they are to provide clear guidance for the development of measures to attain the objectives, and to serve as criteria in follow-up of the objectives. Clarity is also needed to enable different stakeholders to understand what the environmental quality objectives are seeking to achieve. The number of specifications per objective varies between two and eleven. The terms of reference given to the Environmental Protection Agency stated that the specifications should be formulated in a uniform manner. Quite significant differences in phrasing remain, however, an important reason being that the specifications are adapted to the character of each objective. The review of the specifications involved a good deal more work than expected, for both the agencies concerned and the working group. This was a result of the more important role which the specifications have in the new environmental objectives system. The Environmental Protection Agency has assumed that the environmental quality objectives should be followed up in relation to each of the specifications, a view for which the working group laid the foundations and which has been touched on by the Joint Review Group. This question requires further discussion. Annual review of progress 2011 with a new basis for assessment and new specifications This year s review of progress represents an attempt to apply new specifications and a new basis for assessment. As yet, the specifications are merely proposals. This is the first time the new basis for assessment has been used, and its effects on the assessments reached need to be analysed. The authorities with regional responsibility for the objectives have not assessed the environmental quality objectives this time, as they have not had access to the new specifications. No specific appraisal has been made of progress towards the generational goal. 12

16 To sum up, for ten of the environmental quality objectives it is considered possible within one generation of the system being established, i.e. by 2020 to create conditions for achieving them, provided that further action is taken. A Protective Ozone Layer is the only goal that is judged possible to meet on the basis of measures already taken or planned. In five cases, the assessment is that it will be very difficult, by 2020, to create conditions for achieving, in the longer term, the state of the environment which the objectives express; the goals in question are: Reduced Climate Impact (target year 2050), A Non-Toxic Environment, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos, A Good Built Environment and A Rich Diversity of Plant and Animal Life. In the case of ten objectives, the new basis for assessment has resulted in a more positive appraisal of the prospects of success. For four of these, which were previously judged difficult to achieve, the assessment now is that conditions for meeting the objectives can be created if further action is taken. The results are thus in line with the assessments in Government Bill 2009/10:155, with the exception of A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. The less favourable assessment for that objective arises from uncertainty about the necessary progress being made in international cooperation on the marine environment and in EU fisheries and agricultural policies. A positive trend in the state of the environment is reported for five of the objectives, three more than in earlier progress reports. The three new ones are Clean Air, Zero Eutrophication and Flourishing Lakes and Streams. Only for Reduced Climate Impact is the trend negative. This is because of a continuing rise in emissions of long-lived greenhouse gases and global annual mean temperature. Final report on the interim targets The interim targets included in the system have supported and driven the elaboration of measures at the national and regional levels. They will be partly replaced by milestone targets, which are to be developed in stages by the All Party Committee on Environmental Objectives. This report includes a final review of all 72 interim targets. Of these, 26 have been met or are considered capable of being met by their target year, while 39 have not been achieved or are not judged to be achievable. The success rates of targets vary markedly, depending on their target years. Of the 14 with a target year prior to 2010, 10 were met. Only just under a third of those with 2010 as their final target year are considered to have been reached, and only 2 of the 14 with a target year later than 2010 are expected to be met on time. In many cases, measures, new legislation and/or action programmes have helped bring about improvements, but progress is too slow to actually achieve the targets. Need for further work With the presentation of this report, important steps have been taken within the new organisational structure for the environmental objectives, but much remains to 13

17 be done before the entire process is in place. The Environmental Protection Agency has identified a number of areas requiring further development in the years to come: Follow-up of the new basis for assessment The new basis for assessing progress has entailed a new way of thinking about the prospects of achieving the objectives. Follow-up is needed to establish whether it has been applied uniformly over all the environmental quality objectives. How has it affected the possibility of attaining the objectives? There is also uncertainty about what criteria determine whether an objective is to be regarded as possible to achieve. The new specifications The specifications have been reviewed under considerable pressure of time. The results should be evaluated. How the specifications are to be used in follow-up of the environmental quality objectives also needs to be clarified. Do the objectives have to be met in terms of all the specifications in order to be considered achieved? Should the various specifications carry differing weight? The different objectives often have specifications that link into one another. Methods to synchronise assessments in these respects need to be developed. In addition, the Environmental Protection Agency has noted uncertainty among county administrative boards, local authorities and others regarding the role which the specifications are to play in local and regional environmental efforts. That role needs to be clarified. Interim targets With a final report on the interim targets now presented, there is cause to evaluate how they have worked within the environmental objectives system and why many of them have proved hard to achieve. The generational goal This report does not include any follow-up of the generational goal. Methods development for that purpose will begin as part of the in-depth evaluation, which will include an initial review of progress towards this goal. Further work should establish a clearer link between the environmental quality objectives, their specifications and measures of progress towards them, and the generational goal. 14

18 New forms of cooperation The Environmental Protection Agency needs an ongoing dialogue with stakeholders within the environmental objectives system, to develop collaboration that is both efficient and encourages involvement. New symbols The symbols that have long been used to present the results of follow-up of the objectives (green, amber and red smileys ) will this year only be found in the final report on the interim targets, which are part of the old environmental objectives system. For the new system, the Environmental Protection Agency plans to develop different, more nuanced symbols. In-depth evaluation 2012 The in-depth evaluation is now under way and a report is to be presented on 1 July As part of this process, cooperation with other agencies and organisations will be of great importance. 15

19 Inledning Bakgrund Miljömålssystemet med miljökvalitetsmål inrättades Miljömålsrådet har sedan 2002 gjort årliga uppföljningar av målen. Under 2010 har regering och riksdag beslutat om förändringar i miljömålssystemet. Miljömålsrådet har lagts ned och ansvaret för att samordna uppföljning och utvärdering av tillståndet i miljön ligger nu på Naturvårdsverket. En parlamentarisk beredning (Miljömålsberedningen) har bildats med uppgift att utveckla strategier med förslag till etappmål. Förändringen innebär att de målansvariga myndigheternas uppgift att ta fram förslag till åtgärder har tagits över av Miljömålsberedningen. Miljömålsstrukturen har nu tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt etappmål. Etappmålen ska tas fram av Miljömålsberedningen. De nuvarande delmålen har nu slutrapporterats och ska inte finnas kvar i systemet efter kommande beslut av riksdagen. Preciseringarna av miljökvalitetsmålen får nu ökad betydelse och ska bland annat användas som kriterier vid uppföljning av miljökvalitetsmålen. Generationsmålet följs inte upp i denna delrapport, utan i den fördjupade utvärdering som ska presenteras En annan förändring är att en ny bedömningsgrund har införts som tar hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekterna av åtgärder kan ske med viss fördröjning. Ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om antingen det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation från det att miljömålssystemet skapades, det vill säga till år Det internationella perspektivet har generellt fått ökad uppmärksamhet, vilket bland annat avspeglar sig i uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Regeringsuppdragets innehåll Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket (M2010/3869/Mk) består av två delar. Den ena gäller en utökad årlig redovisning 2011, det vill säga föreliggande delrapport. Den andra delen gäller en fördjupad utvärdering 2012 och den kommer att redovisas 1 juli I den utökade årliga redovisningen har Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa följande: En översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar Uppgiften är att göra en samlad översyn av preciseringarna och att arbeta fram förslag till nya preciseringar. 16

20 En uppföljning och redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen utifrån de omarbetade preciseringarna och den nya bedömningsgrunden Utifrån de förslag till nya preciseringar som har tagits fram ska en nya bedömningsgrunden. En slutredovisning av delmålen De delmål som nu finns i miljömålssystemet ska fasas ut och ersättas med etappmål som beslutas av regeringen efter förslag från Miljömålsberedningen. Samtliga nuvarande delmål ska slutredovisas. Den årliga uppföljningen och slutredovisningen av delmålen presenteras också på Miljömålsportalen. Detsamma gäller de regionala miljömålmyndigheternas uppföljningar av de regionala miljömålen, vilka endast presenteras på webben. En sammanfattning av bedömningarna av de regionala miljömålen finns dock i rapporten. Uppdraget har genomförts i samverkan I och med att Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket har fått det samordnande ansvaret för uppföljning och utvärdering behövs nya former för samverkan. En samverkansgrupp (se bilaga 1) har skapats med representanter för samtliga myndigheter med en roll i miljömålssystemet. Även viktiga intresseorganisationer är representerade. Samverkansgruppen har getts möjlighet att ge synpunkter på samtliga förslag och texter. Anmälningar som kommit in om avvikande uppfattningar om de slutliga texterna i rapporten redovisas i bilaga 2. Arbetet med alla delar av uppdraget har stämts av i en arbetsgrupp som består av handläggare som representerar samtliga miljökvalitetsmål, såväl de mål Naturvårdsverket ansvarar för som övriga sex mål, samt länsstyrelserna genom RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Varje miljömålsansvarig myndighet ansvarar för sakinnehållet i förslagen till preciseringar, uppföljningen av miljökvalitetsmålen och slutredovisningen av delmålen. Naturvårdsverket har även samverkat med Miljömålsberedningens sekretariat, som parallellt har arbetat med att ta fram förslag till handlingsplaner, strategier och etappmål. Det har inte varit möjligt att ta hänsyn till beredningens resultat eftersom projekten bedrivits parallellt med samma slutdatum. Nästa års uppföljning Vid årets uppföljning har nya preciseringar och en ny bedömningsgrund tillämpats. Preciseringarna är ännu endast förslag. Hur preciseringarna och den nya bedömningsgrunden tillämpats och påverkat bedömningarna av måluppfyllelse behöver analyseras inför nästa års uppföljning, som blir en del av den fördjupade 17

21 utvärderingen De regionala miljömålmyndigheterna har inte bedömt miljökvalitetsmålen denna gång, eftersom de inte haft tillgång till de nya preciseringarna. Generationsmålet har inte följts upp specifikt. De symboler som länge har använts för att visa resultaten av uppföljningen (gröna, gula och röda smilisar ) används i år bara i slutredovisningen av delmålen, som ju tillhör det gamla miljömålssystemet. För det nya systemet planerar Naturvårdsverket att ta fram andra, mer nyanserade symboler. Vid nästa årliga uppföljning finns preciseringar som beslutats av regeringen, och Naturvårdsverket kommer till dess i någon mån att ha kunnat analysera effekterna av förändringarna i miljömålssystemet. Metoder för uppföljning av generationsmålet kommer också att ha tagits fram och de regionala miljömålmyndigheterna kommer att ha gjort sina bedömningar av miljökvalitetsmålen. Nytt för 2012 kommer också att vara att den årliga uppföljningen endast kommer att redovisas på Miljömålsportalen. Fördjupad utvärdering 2012 Denna delrapport ger ett underlag för kommande regeringsbeslut som rör förändringarna i miljömålssystemet. Slutrapporten, som ska redovisas den 1 juli 2012, gäller en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen, men också en utvärdering av generationsmålet, vilket är något nytt. Rapporten kommer att innehålla analyser av möjligheten att nå de olika miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Synergimöjligheter, målkonflikter och andra problem kommer att analyseras, liksom hur olika styrmedel och åtgärder påverkat miljön. Beroendet av internationella faktorer kommer också att belysas. Även det regionala och lokala miljöarbetet kommer att analyseras. Arbetet med den fördjupade utvärderingen kommer även i fortsättningen att ske i samverkan med alla myndigheter med en roll i miljömålssystemet och andra viktiga organisationer. De målansvariga myndigheterna kommer att få ta ett stort ansvar för underlagen till rapporten. 18

22 Översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar Bakgrund och uppdrag Miljökvalitetsmålen är kortfattade och innebörden kan uppfattas på olika sätt. För att förtydliga respektive mål har regeringen redovisat preciseringar, senast i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). I propositionen finns således regeringens bedömning av vad miljökvalitetsmålet innebär, det vill säga nu gällande preciseringar för respektive miljökvalitetsmål, se bilaga 3. I regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 och en utökad årlig redovisning 2011 ingår att senast 31 mars 2011 göra en samlad översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar. Preciseringarna ska utgöra en samlad tolkning av miljökvalitetsmålets innebörd och ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Preciseringarna bör vara utformade på ett enhetligt sätt för de 16 miljökvalitetsmålen. Vidare står det i uppdraget att översynen bör göras i nära samarbete med Miljömålsberedningens uppdrag att utveckla etappmål. Uppdraget till Naturvårdsverket har genomförts genom att varje miljömålsansvarig myndighet har sett över nuvarande preciseringar och tagit fram förslag till nya. Som vägledning har Naturvårdsverket, i samarbete med en arbetsgrupp bestående av representanter för nationellt målansvariga myndigheter, tagit fram Anvisningar för preciseringar, se bilaga 4. Varje myndighet har tagit fram sina förslag till preciseringar och arbetsgruppen har sedan diskuterat dessa. Samverkansgruppen har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. De målansvariga myndigheterna har sett över förslagen med ledning av dessa olika synpunkter. Det finns fortfarande utvecklingspotential för preciseringarna. Diskussionen har inte gått på djupet med alla kommentarer och synpunkter. Som utgångspunkt och underlag för arbetet har de målansvariga myndigheterna, förutom nämnda uppdrag och proposition, använt Miljömålsrådets fördjupade utvärdering med underlagsrapporter från 2008 (Miljömålen nu är det bråttom) samt en sammanställning av remissvar på den rapporten. Naturvårdsverket har också begärt in synpunkter från regionala miljömålmyndigheter, det vill säga länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, inom vilka områden det finns ett fortsatt behov av antingen etappmål eller preciseringar. De har också lämnat synpunkter om eventuella nya områden som inte behandlas i miljömålssystemet, men som borde täckas in av etappmål eller preciseringar till miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har kontinuerligt utbytt information om arbetet med Miljömålsberedningens sekretariat. 19

23 Slutligen har förslagen till preciseringar använts vid årets bedömningar av måluppfyllelse, se bilaga 5. Preciseringar generell struktur och innehåll Naturvårdsverket bedömer att de förslag till preciseringar som presenteras i denna rapport ger en god bild dels av vad respektive miljökvalitetsmål innebär, dels av vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. De föreslagna preciseringarna är i flera fall mer omfattande än de befintliga. Detta behövs för att de ska ge god vägledning för arbetet med insatser för att nå målen samt för att de ska kunna tjäna som kriterier vid uppföljning. Sådan tydlighet behövs också för att olika parter och intressenter ska kunna förstå vad miljökvalitetsmålen syftar till. Naturvårdsverket och övriga målansvariga myndigheter, både nationella och regionala myndigheter genom RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet), bedömer att när delmålen nu fasas ut ur miljömålssystemet och innan nya etappmål har införts blir preciseringarna viktigare än tidigare. Det gäller för såväl den nationella uppföljningen som länsstyrelsers och kommuners arbete med regionala och lokala mål och insatser. Därför har ambitionen varit att ta fram preciseringar som beskriver de viktigaste aspekterna för respektive miljökvalitetsmål, det vill säga preciseringarna ska tillsammans beskriva innebörden av miljökvalitetsmålet. En konflikt finns därmed mellan å ena sidan ambitionen att preciseringarna ska vara heltäckande och detaljerade, och å andra sidan önskemål om att de ska vara kortfattade, överskådliga och lätta att kommunicera. De förslag som nu ges tar med de faktorer eller villkor som är mest viktiga för att förstå målets innebörd. I uppdraget till Naturvårdsverket ingick att ta fram enhetliga preciseringar. Därför togs de nämnda anvisningarna fram och dessutom mallar för hur förslagen skulle presenteras. Trots stora ansträngningar är de preciseringar som här föreslås fortfarande inte helt enhetliga till innehåll eller utformning. En bakgrund till detta är att preciseringarna har anpassats till karaktären hos respektive miljökvalitetsmål, vilket de ansvariga myndigheterna ansåg var nödvändigt. Det fanns en strävan efter att få fram preciseringar som uttrycker den miljökvalitet som ska finnas när miljökvalitetsmålet anses uppnått, men detta visade sig inte möjligt för flera av målen i och med att de i sig är mycket olika varandra. Därför är det ibland mer tillstånd eller förhållanden i miljön eller samhället, eller ibland även behov av samhällsomställningar, som preciseringar tar fasta på. En tydlig gemensam inriktning har dock varit att komma ifrån formuleringar som snarare är åtgärder än mål. I arbetet med att se över preciseringarna har en viktig del varit att analysera om det finns lämpliga metoder för uppföljning och tillgång till miljödata eller andra sätt att följa upp dem. Om detta inte finns har som regel förslag tagits fram för hur uppföljning kan ske. Det behövs ett fortsatt arbete med att se över metoder för uppföljning och vilka data och analyser som är lämpliga. 20

24 När man läser förslagen till preciseringar är det för att få en heltäckande bild väsentligt att inte bara läsa de kortfattade förslagen till själva preciseringarna utan även förtydliganden och motiveringar. Förslagen återges här nedan i tabellform. De underlag som respektive myndighet har tagit fram återges i bilaga 6 och där återfinns utöver själva förslagen även förtydliganden, motiveringar, förslag till uppföljning samt kommentarer. 21

25 Förslag på preciseringar av miljökvalitetsmål Denna tabell bygger på de texter som lämnats av respektive myndighet som tagit fram förslag till reviderade preciseringar. Dessa texter finns i bilaga 6 i denna rapport. Dessa inkluderar även förtydliganden, motiveringar, hur uppföljning ska ske, hur preciseringarna kopplar till generationsmålet och kommentarer för respektive förslag. För flera av miljökvalitetsmålen finns under själva förslaget till precisering en underrubrik Innebörd/förtydligande. De strecksatser som står under denna rubrik ingår inte i preciseringen men är till för att förtydliga. I andra fall ingår sådana strecksatser i själva preciseringen. I de få fall som förslagen inte innebär någon ändring jämfört med nuvarande preciseringar (enligt proposition 2009/10:155) står (Ingen ändring) i tabellen. Detta gäller för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Men även för dessa preciseringar föreslås rubriker. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Förslag till reviderade preciseringar 1. Temperaturmål Miljökvalitetsmålet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. 2. Koncentrationsmål Temperaturmålet innebär att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Nationell rådighet Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas för att klara temperaturmålet och Sverige ska bidra till att koncentrationsmålet uppfylls. 22

26 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Förslag till reviderade preciseringar Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. 1. Bensen (Ingen ändring) Halten av bensen överstiger inte 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, 2. Bens(a)pyren (Ingen ändring) Halten av bens(a)pyren överstiger inte 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. 3. Butadien (Ingen ändring) Halten av butadien överstiger inte 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. 4. Formaldehyd (Ingen ändring) Halten av formaldehyd överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. 5. Partiklar Halten av: partiklar (PM2,5) överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. partiklar (PM10) överstiger inte 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. 6. Marknära ozon Halten av marknära ozon överstiger varken 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmars-medelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. Ozonindex överstiger inte mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april september. 7. Kvävedioxid Halten av kvävedioxid överstiger varken 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). 8. Korrosion Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. 23

27 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor överskrider inte den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten i någon del av Sverige. 2. Påverkan genom skogsbruk Skogsbrukets försurningspåverkan understiger den nivå som rådde under perioden och i känsliga områden motverkas den försurning som orsakas genom uttag av biomassa utöver stamved. 3. Tillstånd i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). 4. Tillstånd i mark Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Förslag till reviderade preciseringar 1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden. 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet. 24

28 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och bly. När nya ämnen utvecklas sker det utifrån principer som syftar till att särskilt farliga egenskaper inte ska förekomma och att så långt som möjligt undvika farliga egenskaper. Nyproducerade material och varor är så långt som möjligt fria från särskilt farliga ämnen om varorna är avsedda att användas på ett sätt som kan innebära att människor och miljön exponeras. Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att människor och miljö inte exponeras. Återvunnet material är så långt som möjligt fritt från särskilt farliga ämnen och håller därmed likvärdig kvalitet med nyproducerat material med avseende på sådana. Utsläpp av särskilt farliga ämnen från produktionsprocesser har upphört och sådana ämnen används bara i produktionsprocesser om verksamhetsutövaren kan visa att människor och miljön inte kan exponeras. Den långväga spridningen av särskilt farliga ämnen till och från Sverige via luft och vatten är mycket liten. 4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten Uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de utifrån miljö- och hälsosynpunkt mest betydande oavsiktligt bildade ämnena inklusive nedbrytningsprodukter av dessa finns tillgängliga. Ämnenas miljö- och hälsoegenskaper är tillräckligt kartlagda. Spridning till miljön av dessa ämnen är mycket liten. 5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Den sammanlagda exponeringen för särskilt farliga ämnen i den yttre miljön samt i arbetsmiljö, inomhusmiljö och genom föda är nära noll eller nära bakgrundsnivåerna. För övriga ämnen är den sammanlagda exponeringen inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Exponeringen för kemiska ämnen utgör inget hot mot ekosystemens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster. Exponeringen för farliga ämnen från avfallshantering, återvinning och användning av återvunnet material är tillsammans med övrig exponering så låg att den inte utgör en hälso- eller miljörisk. Återvunnet material håller likvärdig kvalitet med nyproducerat med avseende på dessa ämnen. 25

29 Halterna i livsmedel av farliga ämnen som har spridits eller ökat genom mänsklig verksamhet är så låga att heja befolkningen inklusive känsliga grupper skyddas från exponeringsnivåer där skadliga effekter kan uppstå. Detta innebär bland annat att all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på dessa ämnen och att exponeringen för kadmium är på en säker nivå. 6. Förorenade områden är åtgärdade Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Samlad och kvalitetssäkrad information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkansmål Minskad påverkan från ozonnedbrytande ämnen medför att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. 2. Tillståndsmål Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Förslag till reviderade preciseringar 1. Strålskyddsprinciper Exponering för strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas. All verksamhet med strålning ska vara berättigad. Vid all verksamhet med strålning ska strålskyddet optimeras så att stråldosen hålls så låg som rimligt möjligt. Inga dosgränser ska överskridas. Bästa tillgängliga teknik (BAT) ska användas. Försiktighetsprincipen ska tillämpas. 2. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Den högsta sammanlagda effektiva stråldos som individer ur allmänheten utsätts för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert per person och år. 26

30 Exponeringen av växter och djur orsakad av verksamhet med strålning är så låg att den biologiska mångfalden värnas enligt bedömningar gjorda i överensstämmelse med internationellt vedertagna metoder och bedömningsgrunder. Det finns lösningar för säkert omhändertagande av allt radioaktivt avfall. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar eller i andra verksamheter med joniserande strålning förebyggs, och om tillbud eller haveri ändå inträffar begränsas konsekvenserna. 3. UV-strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Styrkan av elektromagnetiska fält där människor vistas överstiger inte den nivå som motsvarar de referens- eller gränsvärden som fastställts av behöriga myndigheter. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkan på havet Såväl den svenska som den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Östersjön via luft och vatten underskrider den maximala belastning som fastställts inom ramen för HELCOM:s miljömål om övergödning. 2. Påverkan på landekosystemen Nedfallet av luftburna kväveföreningar från svenska och internationella källor, samt påverkan från skogsbruk genom gödsling, medför inte att den kritiska belastningen för övergödning av landekosystemen överskrids i någon del av Sverige. 3. Tillstånd i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). 4. Tillstånd i havet Förhållanden i havet är sådana att kriterierna för god miljöstatus kan uppnås med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341). 27

31 5. Tillstånd i kustvatten Svenska kustvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd Miljötillståndet i sjöar och vattendrag är gott med avseende på biologiska fysikalisk-kemiska och fysiska förhållanden. Mänsklig verksamhet försämrar inte ytvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av ytvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Innebörd/förtydligande: Samtliga sjöar och vattendrag har minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Ytvattentäkter som behövs för en hållbar vattenförsörjning har ett långsiktigt skydd mot försämrad vattenkvalitet. Vattenförsörjningsplaner finns för alla större ytvattentäkter. 2. Biologisk mångfald Bevarandestatusen för naturtyper och arter är god eller förbättras och genetisk variation inom och mellan arter bibehålls. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd. Innebörd/förtydligande: Sötvattenslevande fiskarter, även de arter som fiskas kommersiellt eller i fritidsfisket, fortlever i livskraftiga bestånd. Limniska naturtyper i art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus. Limniska arter i art- och habitatdirektivet, samt sötvattensanknutna arter i fågeldirektivet har gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för limniska hotade arter förbättras så att andelen hotade arter minskar samtidigt som andelen försvunna arter inte ökar. Förlust och fragmentering av livsmiljöer har upphört i sjöar och vattendrag. 28

32 3. Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Nationellt särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag är långsiktigt bevarade. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Innebörd/förtydligande: Uppsatta bevarandemål nås i nationellt särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer. Exploatering sker inte i nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer. Fiskefria områden finns i ett urval av våra vanligaste sjö- och vattendragstyper inom varje vattendistrikt. Sjöar och vattendrag uppfyller kraven enligt fisk- och musselvattenförordningen. Skyddsområden för flodkräfta finns avsatta i tillräcklig omfattning för att skapa förutsättningar för livskraftiga bestånd av flodkräfta i landet. 4. Främmande arter Främmande arter och stammar samt genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Innebörd/förtydligande: Ytterligare spridning av redan introducerade invasiva främmande arter, till exempel signalkräfta, sker inte. Vid odling av fisk för utsättning i fiskevårdssyfte används i första hand lokala arter och stammar och i andra hand arter och stammar från närliggande vattensystem. Vid odling av fisk för konsumtion förhindras spridning av odlad fisk, parasiter och patogener till naturvatten. Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer. Fartyg i insjöfart har vidtagit lämpliga åtgärder grundade på riskanalyser enligt riktlinjer som stödjer barlastkonventionen. Relevanta sektorer har god kunskap om risker med hantering av främmande arter så att oavsiktlig introduktion inte sker. 5. Kulturmiljö Sjöars och vattendrags kulturmiljövärden förvaltas och sköts så att spåren och mångfalden efter människans historiska nyttjande bevaras. Innebörd/förtydligande: Kulturmiljövärden i sjöar och vattendrag är kända och synliggjorda. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder eller har använt vattnet som resurs bevaras och förvaltas så att dess sammanhang i landskapet och historien framgår. 29

33 6. Friluftsliv Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Innebörd/förtydligande: Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av bebyggelse, infrastruktur, så att barriärer i och fragmentering av landskapet undviks. Strandmiljöer, sjöar och vattendrag som är särskilt intressanta för friluftslivet har höga natur- och kulturvärden samt god tillgänglighet. 7. Restaurering Goda förutsättningar för arter och livsmiljöer har återställts i värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag som bedöms ha behov av ekologisk restaurering. I vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden och spridningsmöjligheter så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Innebörd/förtydligande: Nationellt värdefulla eller potentiellt värdefulla vattendrag och sjöar i behov av ekologisk restaurering har restaurerats och kan på sikt uppnå gynnsam bevarandestatus För sjöar och vattendrag som inte uppfyller miljökvalitetskraven för god ekologisk eller kemisk status eller potential har åtgärder vidtagits för att förbättra vattnets status Vattenkraftverk och regleringsdammar har så långt möjligt en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning Vattenkraftverk och andra artificiella vandringshinder, såsom väg- eller bantrummor har faunapassager eller är åtgärdade så att naturlig spridning av akvatiska organismer kan ske Vattendrag tillåts så långt möjligt utveckla de strukturer som kännetecknar naturliga vattendrag (meanderslingor, död ved, funktionella kantzoner med t ex skyddande träd och buskar) Restaureringsåtgärder planeras och genomförs så att både biologiska och kulturhistoriska värden förstärks 8. Hållbart nyttjande och hänsyn Mänskliga verksamheter sker med hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturmiljövärden eller biologisk mångfald minimeras. Innebörd/förtydligande: Vid prövning av vattenverksamhet är grundprincipen att hela anläggningens och verksamhetens påverkan på vattenmiljön ska omfattas av prövningen. Exploatering i sjöars och vattendrags strandzoner äventyrar inte möjligheterna till friluftsliv och en rik biologisk mångfald. Vägar och järnvägar orsakar inte vandringshinder i vattendrag. Sjöar och vattendrag beaktas i ett landskapsekologiskt perspektiv i regionala planer och kommunernas översiktsplaner. 30

34 De areella näringarna och andra typer av verksamhet brukar mark och vatten på ett hållbart sätt, så att naturliga flöden och vattennivåer i landskapet bibehålls, att fragmentering av arters livsmiljöer inte sker samt att sjöar och vattendrag har funktionella kantzoner. 9. Ekosystemtjänster Viktiga ekosystemtjänster hos sjöar och vattendrag vidmakthålls, såsom dricksvattenförsörjning, vattenhushållning och produktion av fisk. 31

35 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Förslag till reviderade preciseringar 1. Grundvattnets kvalitet Mänsklig verksamhet försämrar inte grundvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Bra skydd finns för naturgrusavlagringar och andra geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kemisk status. Tillräckliga och effektiva åtgärder för att förebygga eller begränsa tillförsel av förorenande ämnen till grundvatten, från pågående eller tidigare verksamhet, är genomförda så att det inte föreligger något hot mot människors hälsa eller miljön. 2. Påverkan på ytvatten Det utströmmande grundvattnet har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, vattendrag och hav. Grundvatten bidrar inte till övergödning av ytvatten. Förorenande ämnen i grundvatten bidrar inte till en sådan sänkning av ekologiska eller kemiska kvaliteten i sjöar och vattendrag att inte god status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) uppnås. 3. Grundvattennivåer Användningen av mark och vatten medför inte sådana ändringar i grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Uttag av grundvatten medför inte att förutsättningarna för vattenförsörjning försämras eller att växt- och djurliv i angränsande ekosystem påtagligt förändras. Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kvantitativ status. Byggande eller annan markanvändning påverkar inte grundvattenbildningen, dränerar inte grundvattenmagasin, penetrerar inte tätande lager eller dämmer inte på ett sådant sätt att förändringar i grundvattennivåerna medför långsiktiga olägenheter. Förebyggande åtgärder innebär att extrema vädersituationer och klimatförändringar inte hotar vattenförsörjning eller markstabilitet. 4. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- eller kulturlandskapet är fortsatt bevarade och naturgrus används endast för ändamål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå. Inga nya eller fortsatta brytningstillstånd ges i naturgrusavlagringar som 32

36 har eller kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen eller i sådana naturgrusavlagringar som är värdefulla för natur- eller kulturlandskapet. Naturgrus nyttjas endast där det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial. Materialförsörjningsplanering utförs i syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. Teknik finns och utvecklas för att använda ersättningsmaterial i betongframställning. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras och hänsyn tas till kulturarvet. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd Miljötillståndet i samtliga kust- och havsvatten är gott med avseende på såväl kemiska och fysikaliska som hydrologiska och biologiska förhållanden. Innebörd/förtydligande: Samtliga kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341). Samtliga kustvatten har minst god ekologisk och kemisk status eller potential i enlighet med vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Belastningen av näringsämnen och föroreningar, fysisk störning, samverkan med naturliga hydrologiska processer samt biologiska störningar, får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald och livskraftiga fiskbestånd. 2. Biologisk mångfald Bevarandestatusen för marina naturtyper och arter är god eller förbättras och genetiska variationer inom och mellan populationer bibehålls. Fiskar och andra marina arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda och kan fortleva i livskraftiga bestånd. Innebörd/förtydligande: Arealen och utbredningen av samtliga livsmiljöer är tillräcklig för att alla naturligt förekommande havslevande arter kan fortleva i livskraftiga populationer och bestånd. Marina arter och naturtyper i EU: s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv samt i HELCOM:s och OSPAR:s rödlistor uppnår tillståndet gynnsam bevarandestatus. 33

37 Bifångsterna av marina däggdjur och sjöfåglar har inte mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet. Bifångster äventyrar inte gynnsam bevarandestatus eller hindrar att sådan uppnås. Bevarandestatusen för marina hotade arter förbättras så att andelen nu hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar. Marina fiskbestånd återspeglar naturliga ålders- och storleksstrukturer. Förlusten och fragmenteringen av livsmiljöer har upphört och kunskapen om arters/populationers spridningsvägar s.k. blå korridorer har ökat. 3. Bevarande och skydd av värdefulla marina områden Värdefulla havs-, kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturmiljövärden samt andra upplevelsevärden bevaras och skyddas långsiktigt. Innebörd/förtydligande: Ett representativt nätverk av skyddsvärda marina områden finns. Områdena är fördelade mellan de maringeografiska regionerna och innefattar alla för regionen förekommande livsmiljöer. Den bevarade arealen omfattar minst 15 procent av Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, varav minst 10 procent har ett långsiktigt skydd och övriga minst 5 procent har en förvaltning som säkerställer att områdets marina naturvärden bevaras. Uppsatta bevarandemål nås för skyddade områden. Marinarkeologiska värden uppmärksammas och bevaras. 4. Främmande arter Främmande arter, stammar och raser, genetiskt modifierade organismer eller organismer med på annat sätt erhållna annorlunda genetiska egenskaper, som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Sjöfarten i svenska vatten bedrivs så att spridningen av främmande arter förhindras. Innebörd/förtydligande: Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer. Oavsiktlig introduktion och spridning av främmande arter och gener sker inte. Identifiering, riskanalys och kontroll av potentiella spridningsvägar genomförs, liksom informationsinsatser inom relevanta sektorer. Invasiva arter och deras spridningsvägar begränsas. Alla fartyg i internationell trafik som anlöper svenska hamnar har godkända tekniska system för behandling av barlastvatten som förhindrar spridning av främmande arter. När barlastvattenkonventionen träder i kraft 2016 skall barlastvatten behandlas i enlighet med konventionen. Fartyg i nationell fart har, om så behövs, vidtagit lämpliga åtgärder grundade på riskanalyser enligt frivilliga riktlinjer som stödjer barlastkonventionen. 34

38 5. Kust- och skärgårdslandskapet Havs-, kust- och skärgårdslandskapets natur- och kulturvärden bevaras genom ett varsamt brukande. Byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och vårdas. Innebörd/förtydligande: Värden för natur och kulturmiljön är kända och tillgängliga. Kust och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tider tas om hand så att en mångfald bibehålls. Antalet särskilt värdefulla miljöer där kulturhistoriska värden långsiktigt bevaras och ökar i förhållande till antalet Traditionella kustanknutna näringar som fiske och sjöfart kan långsiktigt bedrivas på ett hållbart sätt och bidrar till en levande kust och skärgård. Det biologiska kulturarvet bibehålls och värnas och arealen betade holmar, öar och strandängar är större än Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet. Innebörd/förtydligande: Kulturlämningar under vatten är kända till omfattning och värde. I samtliga kust- och havsvatten tas hänsyn till lämningar med höga kulturhistoriska värden. 7. Friluftsliv och rekreation Havs-, kust- och skärgårdslandskapets stora värden för fritidsfiske, bad- och båtliv och annat friluftsliv värnas med krav på hänsyn från annan verksamhet. I särskilt betydelsefulla friluftsområden ställs höga krav på att friluftsvärdena bevaras och vårdas. Innebörd/förtydligande: Kust- och skärgårdslandskapet är tillgängligt för rekreation och friluftsliv och ger förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv. Hänsyn tas till friluftsintressen vid exploatering så att barriärer och fragmentering undviks. Skyddade områden ska, beroende på syftet med skyddet, vara en tillgång för friluftslivet. Buller och andra störningar från båtar och människor är försumbara inom särskilt utpekade områden, så kallade hänsynsområden. 8. Hållbart nyttjande Nyttjande av kust och marin miljö med dess resurser och ekosystemtjänster sker genom långsiktig förvaltning för hållbart nyttjande med hänsyn till produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö samt friluftslivsvärden. Innebörd/förtydligande: Negativ påverkan av verksamheter i havs-, kust- och skärgårdsområden minimeras. 35

39 Uttaget av fisk och hur fisket bedrivs är anpassat till havens ekologiska bärkraft och förmåga till återhämtning. Uttagets storlek följer den internationella vetenskapliga rådgivningen. Sjöfarten bedrivs så att avfallet ombord tas om hand och så att utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen inte sker. Marint skräp minimeras och tas om hand i särskilt drabbade områden. Ekosystembaserad marin fysisk planering säkerställer en övergripande och långsiktig marin förvaltning, som bidrar till ett hållbart nyttjande och skydd av marina resurser. Integrerade havsplaner och kommunala översiktsplaner finns utvecklade för svenska kust- och havsområden, omfattande såväl sjöterritoriet (inre vatten och territorialhavet) som den ekonomiska zonen. Strandskyddsbestämmelserna efterlevs till nytta för friluftsliv och biologisk mångfald. Ljudstörningar minimeras i havs-, kust- och skärgårdsområden. Kunskap om effekter av undervattensljud på marina däggdjur och fisk finns så att skada kan undvikas. 9. Restaurering Restaurerade grunda kustnära miljöer ger goda förutsättningar för hög biologisk mångfald och naturlig rekrytering av fisk. Innebörd/förtydligande: Potentiellt värdefulla, kustnära livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald, för kustfiskbestånd samt för lekande och uppväxande fisk är återställda. Försök till återintroduktion av viktiga fiskbestånd görs i kustzonen för att återställa betydelsefulla ekosystem Lokal och traditionell kunskap samt biologiskt kulturarv nyttjas i identifiering, urval, restaurering och skötsel av värdefulla områden. 36

40 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Förslag till reviderade preciseringar 1. Våtmarkers ekosystemtjänster I hela landet finns våtmarker av varierande slag och våtmarkerna har god förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster såsom ekologiska och vattenhushållande funktioner för kollagring, vattenrening, utjämning av vattenflöden och biologisk produktion. Innebörd/förtydligande: Olika typer av våtmarker är bevarade eller restaurerade över hela landet. Våtmarkernas förmåga att minska halter av näringsämnen, tungmetaller, växtskyddsmedel och partiklar i vatten tas tillvara. Våtmarkernas funktioner i samhällets anpassning till ett förändrat klimat tas tillvara så att de kan fungera som buffert vid ändrade nederbördsmönster. Våtmarkernas biologiska produktion och förmåga att binda kol från atmosfären tas tillvara, genom att ytterligare utdikning inte sker. 2. Våtmarkernas biologiska mångfald Bevarandestatusen för våtmarkernas naturtyper och arter är god, för hotade arter har statusen förbättrats, främmande arter samt genetiskt modifierade organismer som kan hota eller utarma den biologiska mångfalden introduceras inte. Innebörd/förtydligande: Våtmarksanknutna naturtyper i art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus. Våtmarksanknutna arter i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet har gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för våtmarksanknutna hotade arter förbättras så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar. Avsiktlig introduktion av främmande arter och gener orsakar inte skada på biologisk mångfald eller annan negativ påverkan på miljön. Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer. Oavsiktlig introduktion och spridning av främmande arter och gener sker inte. Identifiering, riskanalys och kontroll av potentiella spridningsvägar genomförs, liksom informationsinsatser inom relevanta sektorer. 3. Friluftsliv och rekreation Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas och utvecklas så att människor har tillgång till olika typer av våtmarker, såväl tätortsnära som på mer avlägsna platser. Innebörd/förtydligande: Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur, så att friluftsområden inte skadas samt buller, barriärer i och fragmentering av landskapet undviks. Våtmarker som är särskilt intressanta för friluftslivet har god tillgänglighet. Besöksanordningar upprättas och underhålls i relevanta 37

41 skyddade områden. Tätortsnära våtmarker värnas. Våtmarker och områden i anslutning till våtmarker med betydelse för friluftslivet undantas från exploatering i kommunernas översiktsplaner. 4. Hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker Mänskliga verksamheter sker med hänsyn så att våtmarker och deras viktiga ekosystemtjänster värnas mot dränering och negativ påverkan från jord- och skogsbruk, terrängkörning, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Innebörd/förtydligande: Såväl direkta ingrepp som diffus påverkan, till exempel tillrinning och nedfall av gödande ämnen och kemikalier, sker i minsta möjliga utsträckning. I våtmarker med höga eller mycket höga natur- eller kulturmiljövärden, samt våtmarker med opåverkad hydrologi i regioner där många våtmarker är påverkade av dikning, ges tillstånd eller dispens för verksamheter som kan påverka värdena negativt endast om det finns särskilda skäl. När tillstånd ges, ställs krav på kompensationsåtgärder. Torvtäkt sker endast i myrar som redan är kraftigt påverkade av dikning eller i ofullständigt utvunna täkter. Torvbrytning sker med stor hänsyn till hydrologiska konsekvenser, påverkan på den biologiska mångfalden och kulturhistoriska värden. God hänsyn tas till vardagslandskapets våtmarker inom olika verksamheter och näringar, så att skador och påverkan på mark, vatten, arter samt kulturhistoriska värden minimeras. De areella näringarna brukar mark och vatten på ett hållbart sätt, med brukningsmetoder som går att förena med att bibehålla naturliga markvattennivåer i landskapet och som tar hänsyn till arters behov. Hänsyn tas till våtmarksanknutna arters spridningsmöjligheter i planeringen av olika verksamheter, till exempel i de areella näringarna och projektering av infrastruktur, så att fragmentering av arters livsmiljöer inte sker och nya barriärer inte skapas. Sumpskogar brukas med hänsyn och med för ståndorten anpassade metoder. Sumpskogar med höga naturvärden undantas från skogsbruk eller brukas extensivt med hänsyn till deras biologiska innehåll och markförhållanden. Markavvattning eller skyddsdikning sker inte i sumpskogar med höga naturvärden. Regionalt viktiga eller små sumpskogar undantas från skogsbruksåtgärder. Våtmarker beaktas i ett landskapsekologiskt perspektiv i regionala planer och kommunernas översiktsplaner. Strandskyddsbestämmelserna tillämpas så att strändernas våtmarker värnas till nytta för friluftsliv, kulturmiljö och biologisk mångfald. 5. Bevarande och skydd av värdefulla våtmarker Särskilt värdefulla våtmarker är bevarade för framtiden genom långsiktigt skydd och skötsel så att deras biologiska mångfald och kulturhistoriska värden upprätthålls. Innebörd/förtydligande: Uppsatta bevarandemål för skyddade våtmarker är uppnådda. Myrarna i Myrskyddsplan för Sverige samt våtmarker inom Natura

42 och Ramsarområden har ändamålsenligt, långsiktigt skydd. Kulturhistoriska anläggningar och lämningar bevaras och vårdas så att det biologiska kulturarvet i våtmarkerna upprätthålls. 6. Restaurering, återskapande och nyanläggning av våtmarker Våtmarker är återskapade, restaurerade och nyanlagda i såväl skogs- som odlingslandskapet, där människans aktiviteter medfört förlust och fragmentering av våtmarker. Innebörd/förtydligande: Våtmarker och småvatten har ökat till antal och total areal i områden där de försvunnit eller blivit sällsynt förekommande. Våtmarker är återskapade, restaurerade och nyanlagda i syfte att skapa förutsättningar för djur och växter. Tillräckligt med livsmiljöer finns så att våtmarksarter kan sprida sig naturligt och så att arter och naturtyper når god bevarandestatus och statusen för hotade arter förbättras. Åtgärder är genomförda för att motverka negativa effekter av klimatförändringar på djur och växter. Våtmarker är återskapade, restaurerade och nyanlagda för att återfå ekosystemtjänster såsom näringsretention och vattenhushållning. Våtmarker är återskapade och restaurerade för att återfå kulturhistoriska värden. Anläggning av våtmarker och småvatten sker med hänsyn till landskapsbilden och utan att skada eller dölja kulturhistoriska värden. I kulturmiljöer som uppkommit med våtmarkerna som förutsättning sker nyanläggning i historiska lägen och med ett historiskt landskapsperspektiv på funktion och utformning. Översvämningsmarker i anslutning till sjöar och vattendrag odlas extensivt och med en acceptans för naturligt återkommande översvämningar. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Förslag till reviderade preciseringar 1. Bevarande av markens egenskaper Skogsbruk bedrivs på ett sådant sätt att markens fysikaliska, kemiska och biologiska processer och egenskaper upprätthålls. Innebörd/förtydligande: Skogsbruk bedrivs utan att markens långsiktiga produktionsförmåga minskar. Skogsbruk bedrivs utan att markens förmåga att leverera näring, utgöra en buffert mot försurning eller rena vatten minskar. Skogsbruk bedrivs på ett sådant sätt att markens naturliga hydrologi och kollager bibehålls i hög grad. Skogsbruksåtgärder utförs så att allvarliga markskador inte uppstår. 39

43 2. Skydd och bevarande av biologisk mångfald Skogens biologiska mångfald skyddas och bevaras i samtliga naturgeografiska regioner, hotade arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden och god bevarandestatus för inhemska arter och naturtyper uppnås. Innebörd/förtydligande: Skyddsvärda områden, så som nyckelbiotoper, identifieras och bevaras. Tillräckligt mycket skyddsvärd skog, baserat på vetenskapliga rekommendationer och internationella åtaganden, skyddas och bevaras långsiktigt, så att fragmentering av värdefulla naturmiljöer motverkas, skoglig kontinuitet bibehålls och den biologiska mångfalden bevaras. Skogliga arter i art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus. Bevarandeinsatserna bidrar till att skapa ett funktionellt nätverk, en så kallad grön infrastruktur av livsmiljöer, för hotade och missgynnade arter. 3. Hänsynsfullt brukande Miljöhänsyn tas vid alla skogliga åtgärder på beståndsnivå, så att natur-, kulturoch sociala värden tillvaratas och utvecklas. Innebörd/förtydligande: Skogsbruket bedrivs på ett sådant sätt att skyddsvärda områden såsom nyckelbiotoper och fornlämningar inte skadas samtidigt som god hänsyn tas även till andra områden med miljövärden. Skogsbrukets bidrag till motverkad klimatförändring skadar inte skogens biologiska mångfald. Tillräckligt mycket miljöhänsyn i bestånden tas, så att fortsatt fragmentering av värdefulla naturmiljöer motverkas samt skoglig kontinuitet och biologisk mångfald främjas och deras fortsatta förmåga att leverera ekosystemtjänster säkerställs. Miljöhänsynen bidrar till en variation på beståndsnivå och i landskapet, med ett bevarat biologiskt kulturarv samt åldersvarierad och gammal skog, äldre lövrik skog, variation i trädslag och andra kvaliteter av betydelse för många skogslevande arter. 4. Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden Hotade och missgynnade arter och naturtyper främjas genom naturliga processer och naturvårdande skötsel, restaurering och skapande av nya livsmiljöer. Innebörd/förtydligande: Vård, restaurering och nyskapande bidrar till att främja många hotade och missgynnade arter, i skogen och i gränslandet till andra naturtyper, samt till att skapa en väl fungerande infrastruktur av livsmiljöer så att de kan fortleva och sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden. Effekter av naturliga processer så som brand, vind och översvämning omhändertas och efterliknas där så är lämpligt så att de medverkar till god tillgång på naturtyper och livsmiljöer av stor vikt för hotade och missgynnade arter. Den biologiska mångfaldens möjligheter att anpassa sig till klimatförändringar gynnas. 40

44 5. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer Främmande arter och genetiskt modifierade organismer skadar inte skogens biologiska mångfald. Innebörd/förtydligande: Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan skada den biologiska mångfalden introduceras inte. Om organismer som introducerats medför skada, vidtas åtgärder för att minska eller om möjligt förhindra fortsatt skada. 6. Bevarande och främjande av kulturarvet Skogar med höga kulturvärden förvaltas och sköts med utgångspunkt från det enskilda objektet sett i ett landskapsperspektiv, så att spåren efter människans historiska nyttjande och vistelse bevaras och förstärks. Innebörd/förtydligande: Kulturmiljövärden i skogen identifieras fortlöpande samt synliggörs, bevaras och förstärks genom vård och skötsel. Värdefulla kulturmiljöer som skadats av skogsbruk återställs när så är möjligt. 7. Bevarande och främjande av vattnets och våtmarkers kvalitet och ekologiska funktion Skog och skogsbruk bidrar till att grundvatten, sjöar, vattendrag, våtmarker och hav bibehåller eller uppnår god miljökvalitet genom god hänsyn till och främjande av miljön i och nära vatten. Innebörd/förtydligande: Funktionella skyddszoner lämnas och främjas längs naturliga vattendrag, sjöar och våtmarker i den omfattning sådana zoner behövs för att bevara och främja biologisk mångfald och andra miljövärden i och i anslutning till vatten. Vägbyggnad, dikningsåtgärder och andra skogsbruksåtgärder utförs på ett sådant sätt att skadlig uttransport av organiskt och oorganiskt material undviks och vandringshinder inte skapas. Körning längs med eller i naturliga vattendrag undviks och passage över naturliga vattendrag sker på ett sådant sätt att den naturliga botten bibehålls. Körning över våtmarker sker på ett sådant sätt att miljön i och i anslutning till våtmarken inte skadas. 8. Främjande av hälsa och rekreation Människors hälsa främjas genom att attraktiva skogar för rekreation och friluftsliv värnas och förvaltas så att dess upplevelsevärden stärks. Innebörd/förtydligande: Skogsområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv identifieras, 41

45 främjas och tillgängliggörs. Skogsbruket bedrivs på ett sådant sätt att hänsyn tas till skogens värden för rekreation och friluftsliv. Fysisk planering bidrar till att buller, barriärer i och fragmentering av landskapet undviks samt till att tätortsnära skog med betydelse för rekreation och friluftsliv undantas från exploatering. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Förslag till reviderade preciseringar 1. Jordbruksmarkens produktionsförmåga Jordbruksmarken är en resurs med förmåga att ge ett förnybart flöde av ekosystemtjänster i form av livsmedels-, energi- och andra råvaror även på mycket lång sikt. Det innebär bland annat att: minst 2,6 miljoner hektar åkermark är odlingsbar samt regionalt fördelad så att inget av landets åtta produktionsområdena har mindre än 90 procent av den åkerareal de hade år 2000, Arealen jordbruksmark som får irreversibelt ändrad markanvändning begränsas till långsiktigt hållbar nivå, Åkermarken har bra markstruktur och mullhalt, där alvpackningen inte överskrider skadliga nivåer i väsentlig omfattning. 2. Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden är rik och har god förmåga att ge ekosystemtjänster genom att ha säkerställda livsmiljöer och spridningsvägar. Det innebär bland annat att: minst hektar slåtteräng och betesmark hävdas så att deras miljökvaliteter bibehålls eller utvecklas, antalet småbiotoper och antalet skyddsvärda träd inte minskar, samtidigt som småbiotoperna har höga biologiska kvaliteter, samt arter och naturtyper knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus med tillfredsställande genetisk variation inom och mellan populationer. 3. Kulturmiljö Kulturmiljön förvaltas så att de kulturhistoriska sammanhangen blir tydliga och så att odlingslandskapets bebyggelse är i så gott skick att en mångfald bibehålls. Det innebär bland annat att: åkermarkernas, slåtterängarnas och betesmarkernas landskapselement är bevarade, varav minst hälften är synliggjorda och i gott skick, minst hälften av överloppsbyggnaderna på jordbruksmark som fanns år 2000 finns bevarade i hela landet så att deras kvaliteter är höga. 42

46 4. Människors hälsa Jordbruksmarken har så låg föroreningshalt att människors hälsa inte hotas samtidigt som odlingslandskapet skapar förutsättningar för god folkhälsa. Det innebär bland annat att åkermarkens matjordslager och betesmarkernas rotzon: ingenstans har kadmiumhalter som överskrider riskfria gränsvärden, ingenstans har halter av människan spridda organiska ämnen som kan vara skadliga för människors hälsa. 5. Andra sociala landskapsvärden Odlingslandskapet erbjuder rika möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv. Det innebär att odlingslandskapet har en kvalitet, struktur och areal som ger höga upplevelsevärden, är tillgängligt för det rörliga friluftslivet och visar på landskapens regionala särarter. 6. Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade och nyttjas. Det innebär bland annat att: samtliga husdjursraser som Sverige har bevarandeansvar för tillhör FAO:s hotkategori "inte i fara", inavelsgraden inom de kommersiella raserna bör inte öka med mer än 1 procent per generation, samtliga traditionellt odlade sorter ska finnas i odling eller bevarade i genbanker i sådan omfattning att de är tillgängliga för framtida nyttjande. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Förslag till reviderade preciseringar 1. Fjällens biologiska mångfald Bevarandestatusen för fjällens naturtyper och arter är god eller förbättras. Innebörd/förtydligande: Fjällanknutna naturtyper i art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus. Fjällanknutna arter i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet har gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för fjällanknutna hotade arter förbättras så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar. Lokala och ursprungliga bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag bibehålls. Fjällvärldens hävdgynnade biologiska mångfald tydliggörs. 2. Kulturmiljöer Fjällmiljöer med höga kulturmiljövärden bevaras genom långsiktigt skydd, skötsel 43

47 och restaurering. Innebörd/förtydligande: Kulturmiljövärden i fjällen som visar spår av mänsklig påverkan erhåller ett långsiktigt skydd mot exploatering och bevaras och utvecklas genom riktade skötselåtgärder. Det biologiska kulturarvet är av särskild vikt. Lokal och traditionell kunskap rörande historiskt och nutida nyttjande av mark och biologiska resurser samt biologiskt kulturarv dokumenteras och används för identifiering, urval, restaurering och skötsel av värdefulla fjällmiljöer. Människans roll som ekologisk faktor, på gott och ont, i fjällvärlden tydliggörs. 3. Främmande arter i fjällen Främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. (Ingen ändring) 4. Fjällandskapet Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden bibehålls. Innebörd/förtydligande: Verksamheter och exploatering såsom vindkraft, vattenkraft, gruvindustri, nya turism- och skidanläggningar sker inte i området obrutet fjäll och restriktivitet tillämpas för tillståndsärenden i närområdet. Inom fjällområdet skyddas glaciala landformer och geologiska bildningar från exploatering Exploateringars påverkan på hållbart sedvanebruk av biologiska resurser konsekvensbedöms. 5. Friluftsliv och rekreation i fjällen Fjällens värde för friluftsliv värnas genom att arealen med stora upplevelsevärden som är fria från buller och andra störningar ökar. Innebörd/förtydligande: Friluftslivet har fortsatt god tillgång till olika typer av miljöer i fjällandskapet som är fria från buller. Besöksanordningar som fjälledssystemet inklusive broar samt märkning upprättas och underhålls i relevanta områden. Naturum och naturskolor i närhet till exempelvis fjällmiljöer lockar till besök och kunskapsinhämtning. Hänsyn med avseende på buller tas till friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur. Terräng- och skoterkörning sker i enlighet med terrängkörningslagen och allemansrätten. Dragning av skoterleder planeras ur ett buller- och landskapsperspektiv. 6. Hållbart nyttjande och hänsyn Fjällekosystemen nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt och verksamheter bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- 44

48 och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv. Innebörd/förtydligande: Skador på natur- och kulturvärden orsakade av mänsklig verksamhet är försumbara i fjällområdet som helhet och har upphört i värdefulla natur- och kulturmiljöer. Rennäring, turism, lantbruk, jakt och fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till fjällens värden och andra intressen. Terrängkörning och annan motoriserad trafik sker med hänsyn till andra intressen och så att skador minimeras. Syftet med terrängkörningslagen uppnås och tillämpningen accepteras av envar. Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg minskar. Verksamheter och exploatering såsom vindkraft, vattenkraft, gruvindustri, nya turism- och skidanläggningar sker inte i området obrutet fjäll och restriktivitet tillämpas för tillståndärenden i närområdet. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Förslag till reviderade preciseringar 1. Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader utformas hållbart. (Ingen ändring) Innebörd/förtydligande: Alla kommuner har en aktuell och kommunomfattande översiktsplan som innehåller strategier för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Alla kommuner har en aktuell inventering av bostadsbeståndet och upprustningsbehovet från hållbarhetssynpunkt samt en strategi för hur upprustningarna ska komma till stånd. Miljonprogrammets upprustningsbehov beaktas särskilt. På den regionala nivån finns kunskapsunderlag för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Se också förtydliganden under precisering 2 och Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter och sambandet mellan tätorter och landsbygd planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. 45

49 Innebörd/förtydligande: Fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier för hur en integrerad bebyggelse- och transportstruktur, som gynnar kollektivtrafik och gång och cykel, ska åstadkommas, hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas, hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål och för rekreation och lokal odling, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas, hur tätorts- och infrastrukturutveckling kan ske utan att högvärdig jordbruksmark tas i anspråk, hur energihushållningen ska förbättras och förnybara energiresurser ska tas till vara, hur dricksvattenförsörjningen ska tryggas på ett hälsosamt, resursbesparande och miljöanpassat sätt, hur anpassning till effekter av ett förändrat klimat kan ske. Exempel på effekter är ökade risker för översvämning, ras, skred och extrema väderförhållanden. Se också förtydliganden under precisering God vardagsmiljö Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, vilket bland annat gör att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. Innebörd/förtydligande: Bebyggelsestruktur, handel och service utformas så att behovet av långa dagliga transporter minskar och förutsättningarna för attraktiv kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik förbättras. Platser som allmänheten har tillträde till upplevs inte som skräpiga. Se också förtydliganden under precisering 1 och Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden bevaras, används och utvecklas. Innebörd/förtydligande: Antikvarisk kompetens och kunskap används av berörda myndigheter och av fastighetsägare vid förvaltning och förändring av bebyggelsen. Kommunala och regionala kunskapsunderlag är geografiskt heltäckande samt utvecklas och används fortlöpande. Minst 30 procent av all bebyggelse som anses särskilt värdefull enligt planoch bygglagen omfattas av ett formellt skydd. 46

50 5. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering, vatten- och avloppsförsörjning med mera integreras i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning avpassas för att minska resurs- och energianvändningen samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljö och estetik samt människors hälsa och säkerhet. Innebörd/förtydligande: Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Insamlingen av avfall är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer separat insamling av farligt avfall. Infrastruktur lokaliseras och utformas så att berörda områdens ekologiska funktion bevaras i så hög grad som möjligt. Se också precisering Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god kvalitet och tillgänglighet så att behovet av utomhuslek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Innebörd/förtydligande: Grön- och naturområden i och nära tätorter hänger samman i en struktur som gynnar människors rekreationsbehov och djur- och växtliv. I tätortsnära natur- och grönområden med låg bullernivå ska ljudkvaliteten skyddas och utvecklas. Natur- och grönytornas förmåga att generera ekosystemtjänster är skyddade. 7. Miljöanpassade transporter Miljöanpassade och energieffektiva kollektivtrafiksystem är tillgängliga och av god kvalitet och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. 8. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Innebörd/förtydligande: Byggnader och deras egenskaper påverkar inte hälsan negativt. Det säkerställs att samtliga byggnader som omfattas av kraven på återkommande ventilationskontroll, OVK, har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla bostäder är lägre än 200 Bq/m 3 luft, alla byggnader uppfyller minimikraven för bullerskydd vid nybyggnad, eller att de i undantagsfall avviker från kraven med högst 5 db, fukt inte medför problem i inomhusmiljön genom att skapa förutsättningar för mögel och bakterier eller emissioner från material, andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön är lägre än 5 procent av det totala byggnadsbeståndet. 47

51 Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer som utsätts för buller överskridande riktvärdena har till år 2020 minskat med minst 5 dba jämfört med Inriktningen är minskat källbuller, effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås även i befintlig bebyggelse. Se också precisering Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används. Avfall förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt. Avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Innebörd/förtydligande: Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler är minimal. Se också precisering 2. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Förslag till reviderade preciseringar 1. Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens Ekosystemen är resilienta, det vill säga de har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar såsom ett ändrat klimat, så att de fortsatt kan leverera ekosystemtjänster. Innebörd/förtydligande: Ekosystem, processer och strukturer förekommer med en mångfald av naturtyper och arter i sådant tillstånd och i en sådan omfattning i landskapet att deras funktioner är säkerställda. 48

52 Oåterkalleliga storskaliga förändringar i ekosystem, så kallade tipping points, undviks. Det betyder att gränser för utnyttjande och miljöpåverkan inte överskrids eftersom naturen under dessa förhållanden inte har förmåga att återhämta sig utan förlorar sin förmåga att fungera på ett önskvärt sätt. 2. Hejdad förlust av biologisk mångfald Förlusten av biologisk mångfald inom Sverige är hejdad; det vill säga bevarandestatusen för naturtyper och arter är god och för hotade arter har statusen förbättrats, samt genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Innebörd/förtydligande: Såväl vanligt förekommande som mer sällsynta arter fortlever i livskraftiga populationer, spridda inom sina naturliga utbredningsområden i landet, med livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda så att genetisk variation inom och mellan populationer bibehålls. Bevarandestatusen för hotade arter förbättras så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar. Inga arter klassas som hotade på grund av populationsminskning eller liten population och fortgående minskning (kriterier A eller C enligt IUCN:s klassificering). Samtliga arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet har gynnsam bevarandestatus. 3. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa alternativt hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige introduceras inte, samt spridningen av dessa arter och deras effekter på den biologiska mångfalden minimeras. Innebörd/förtydligande: Avsiktlig introduktion av främmande arter och gener orsakar inte skada på biologisk mångfald eller annan negativ påverkan på miljön. Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer. Oavsiktlig introduktion och spridning av främmande arter och gener sker inte. Identifiering, riskanalys och kontroll av potentiella spridningsvägar genomförs, liksom informationsinsatser inom relevanta sektorer. 4. Friluftsliv och rekreation Människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv som ska stimulera till upplevelser och utevistelse både i närmiljön och på mer avlägsna platser. Detta bidrar till en allmän förståelse av landskapets värde, samt till rekreation och en god folkhälsa. Vid skydd av natur- och kulturmiljöer och planering av landskapet tas hänsyn till människors behov av upplevelser, utevistelse och friluftsliv. Vid förslag till exploatering av markområden ska en seriös bedömning göras av områdets betydelse och värde för upplevelser, utevistelse och friluftsliv. Innebörd/förtydligande: Allemansrätten ska värnas. Hänsyn tas till behovet av utevistelse och friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur och bebyggelse, bland annat genom att barriärer i och fragmentering av landskapet undviks. Tätortsnära områden med betydelse för friluftslivet undantas från 49

53 exploatering i kommunernas översiktsplaner. Insatser ska göras för att locka till utevistelse, och miljöer i närheten av skolor och förskolor är av särskild vikt. Tillgänglighetsfrågorna för områden som är särskilt intressanta för friluftslivet ska ha hög prioritet. Det kan gälla exempelvis kollektivtrafik och handikappanpassning av vissa områden. Besöksanordningar såsom fågeltorn och spänger upprättas och underhålls i utvalda skyddade områden. Tätortsnära natur bevaras, vårdas och utvecklas med hänsyn till såväl frilufts-, kulturmiljö- som naturvärden. Barriärer och störningar som allvarligt motverkar människors och djurs nyttjande av tätortsnära natur åtgärdas. Den tätortsnära naturens samlade värden och allemansrättens skyldigheter och rättigheter görs kända. Frihet från buller. Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur. Lokal kunskap tas tillvara genom att dialog förs med markägare och lokala aktörer vid bevarande, vård, utveckling och tillgängliggörande av tätortsnära natur. 5. Det biologiska kulturarvet Det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består. Innebörd/förtydligande: Det biologiska kulturarvet utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som formats, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Biologiskt kulturarv är en del av den samlade biologiska mångfalden. 6. Kunskap om biologisk mångfald Samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald och de ekosystemtjänster den förser oss med. Tillsammans med traditionell och lokal kunskap bidrar det till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Innebörd/förtydligande: Arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald sker enligt ekosystemansatsen för att, bland annat, tillvarata lokal och traditionell kunskap. Lokal och traditionell kunskap tas tillvara och används som en källa till förståelse om hållbart nyttjande och hushållning av naturresurserna. Lokal och traditionell kunskap tas tillvara i dialog med markägare och lokala aktörer vid skydd, skötsel och tillgängliggörande av natur. En ökande andel medborgare vet vad begreppen biologisk mångfald och ekosystemtjänster innebär, och har insikt om att biologisk mångfald är en förutsättning för vår välfärd. Specialistkompetens, i synnerhet taxonomisk kunskap om den vilda och odlade mångfalden, är säkrad och används i beslutsprocesser. Andra kunskapsunderlag, så som exempelvis naturtypskartor, som behövs för att fatta beslut finns. 50

54 7. Hållbart nyttjande och hänsyn Biologisk mångfald och ekosystemtjänster upprätthålls på landskapsnivå genom att samhällets förvaltning av ekosystemen bedrivs med ett landskapsperspektiv och att biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Innebörd/förtydligande: Ekosystemansatsen är vägledande i samhällets samordnade, adaptiva arbete, där lokal förankring och delaktighet är en viktig komponent, för att bevara biologisk mångfald och hållbart nyttja naturresurser, med utgångspunkt från ekosystemens naturliga gränser och där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. En grön infrastruktur finns, med livskraftiga ekosystem, skyddade områden, korridorer och gröna öar, samt konstgjorda spridningsmöjligheter för arter och genotyper. Hänsyn tas till arters spridningsmöjligheter och möjligheter att där behov finns förbättra arters spridningsmöjligheter tas i planering och genomförande av olika verksamheter, till exempel areella näringarna och infrastruktur, så att fragmentering av arters livsmiljöer inte sker och nya barriärer inte skapas. God hänsyn tas till biologiska värden och effekterna på det större landskapet vid åtgärder inom olika verksamheter och näringar. Brukande av mark och vatten (areella näringar, infrastruktur m.m.) sker på ett hållbart sätt, så att ekosystemtjänster bibehålls i landskapet och genomförs med hänsyn till arters behov. Påverkan som innebär svåra barriärer, störningar och mortalitet eller på annat sätt allvarligt motverkar ekosystemens funktion åtgärdas. Ett landskapsekologiskt perspektiv används i all samhällsplanering (transportplanering, väg- och järnvägsplaner, regionala planer, kommunernas översiktsplaner etc.), samt vid genomförande och tillämpning av åtgärder och styrmedel. Åtgärder som genomförs i arbetet med de övriga miljökvalitetsmålen bidrar till att främja biologisk mångfald där så är möjligt. Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringen. 8. Hänsyn inom jakt och fiske Arter som nyttjas genom jakt och fiske kan långsiktigt nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas. Innebörd/förtydligande: Förvaltningen av jaktbara arter och arter som fiskas sker så att arterna fortlever i livskraftiga bestånd, samtidigt som viltstammarna inte påverkar biologisk mångfald och ekosystemens strukturer och funktioner negativt. Överexploatering av bestånd av fisk eller jaktbart vilt sker inte. Barriärer och störningar som allvarligt försvårar god förvaltning genom att försvåra djurs rörelser och nyttjande av landskapet åtgärdas. Utsättning av främmande arter eller stammar för jakt eller fiske sker endast om det kan uteslutas att de kan orsaka skada på biologisk mångfald eller annan negativ påverkan på miljön. 51

55 9. Restaurering av naturtyper Viktiga naturtyper är restaurerade och återskapade så att förutsättningarna för ekosystemtjänster och biologisk mångfald väsentligt förbättras. Innebörd/förtydligande: Naturtyper som regionalt eller nationellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, eller som fått sina kvaliteter som livsmiljö utarmade på grund av exploatering, restaureras och återskapas. Naturtyper som normalt hyser en stor mångfald av arter, eller som hyser genetiskt särpräglade bestånd av arter, restaureras och återskapas. Ett mål med att restaurera naturtyper är att skapa livsmiljöer för att säkra hotade arters överlevnad och naturliga spridning. 10. Internationellt miljösamarbete Sverige främjar bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald genom aktivt deltagande i det internationella miljösamarbetet. Innebörd/förtydligande: Sverige verkar för att beslut i internationella processer vilar på vetenskaplig grund. Sverige är ett föregångsland i miljösamarbetet, med höga ambitioner i det internationella samarbetet för att formulera mål och åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av biologiska resurser och driver denna linje även där förhandlingar sker genom EU. Sverige bidrar finansiellt till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i andra länder. 11. Biologisk mångfald och konsumtion Svensk konsumtion medför minsta möjliga negativa påverkan på biologisk mångfald oavsett i vilket land produktionen sker. Även andra miljöaspekter, som också påverkar biologisk mångfald, bör beaktas. Innebörd/förtydligande: Produktion av importerade varor medför inte skövling av natur eller förgiftning av människor och miljö. Svenskarnas ekologiska fotavtryck är långsiktigt hållbart i ett globalt perspektiv. Import och inhemsk produktion av råvaror och produkter som skadar miljön, den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden och människors hälsa fasas ut och ersätts med miljöanpassade alternativ. 52

56 Generationsmålet och preciseringarna Generationsmålet är enligt propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete ett inriktningsmål för miljöpolitiken som ska vara övergripande för alla miljökvalitetsmål. Generationsmålet säkerställer att de sektorsövergripande frågorna integreras och ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås. Generationsmålets strecksatser ska därför ingå som kriterier när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Preciseringarna ska, enligt Naturvårdsverkets uppdrag, utgöra en samlad tolkning av miljökvalitetsmålens innebörd och ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Riksdagen har beslutat om ett generationsmål för miljöpolitiken i Sverige: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet). Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, en god hushållning sker med naturresurserna, andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Generationsmålets roll i årlig rapportering Generationsmålet kompletterar miljökvalitetsmålen på ett viktigt sätt beträffande den samhällsomställning som behöver ske inom en generation (till år 2020) för att nå miljökvalitetsmålen. Uppföljning av generationsmålet kommer att ske första gången i samband med den fördjupade utvärderingen Eftersom generationsmålets strecksatser ska ingå som kriterier när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms, finns generationsmålet dock med indirekt även i årets uppföljning. 53

57 De myndigheter som har ansvar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål har parallellt med att de utarbetat förslag till nya preciseringar även angett vilka kopplingar de ser mellan respektive precisering och generationsmålet och dess strecksatser. För att ytterligare undersöka detta förhållande har Naturvårdsverket tagit initiativ till en översiktlig analys av vilka områden inom generationsmålet och dess strecksatser som täcks in av preciseringarna, och vilka som inte gör det. Den översiktliga analysen indikerar att det varierar i vilken omfattning generationsmålet och dess strecksatser har beaktats i olika preciseringar och uppföljningsmått. Hur går arbetet vidare med generationsmålet? Ett arbete med att konkretisera generationsmålet kommer att ske inom ramen för den fördjupade utvärderingen Naturvårdsverket planerar att följa upp den översiktliga analysen av preciseringarna med en analys av hur preciseringarnas uppföljningsmått förhåller sig till generationsmålet och dess strecksatser. Ett arbete kommer under våren 2011 att initieras av Naturvårdsverket med syftet att föreslå och utarbeta uppföljningsmått med koppling till generationsmålet. Naturvårdsverket kommer även i slutet av mars 2011 att presentera resultatet av en förstudie som ska redovisa möjligheter, hinder och idéer för hur man kan följa Sveriges globala miljöpåverkan i miljömålssystemet. Förstudien bidrar bland annat till uppföljningen av generationsmålets inledande sats om att inte orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 54

58 Uppföljning av miljökvalitetsmålen Förändrade grunder för uppföljningen Nya preciseringar och ny användning av preciseringarna Inför uppföljningen av miljökvalitetsmålen har förslag till nya preciseringar arbetats fram. Enligt uppdraget om den fördjupade utvärderingen ska respektive ansvarig myndighet bedöma möjligheten att nå miljökvalitetsmålen utifrån förslagen till nya preciseringar för varje miljökvalitetsmål. De nya preciseringarna kan medföra att myndigheten gör en förändrad bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet i fråga. De nya förslagen till preciseringar finns i bilaga 6. Ny bedömningsgrund Myndigheterna har i denna rapportering för första gången använt sig av den nya bedömningsgrund som riksdagen beslutade om Nu bedöms inte enbart om miljötillståndet (eller andra resultat som miljökvalitetsmålet syftar till) kan vara uppfyllt till målåret, utan också om det går att skapa förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet. Den nya bedömningsgrunden enligt Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155): Det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet behöver vara uppnådda inom en generation. Det innebär att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Generationsmålets strecksatser bör också ingå i analysen som kriterier för när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Med den förändrade bedömningsgrunden tas alltså hänsyn till att effekterna av åtgärder kan ske med fördröjning, bland annat för att naturen har lång återhämtningstid. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara uppfyllda inom en generation, det vill säga till år 2020, men för miljökvalitetsmål med lång återhämtningstid räcker det med att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet ska vara på plats vid målåret för att det ska bedömas möjligt att nå. Det innebär att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter det att systemet infördes. För de miljökvalitetsmål som inte har lång återhämtningstid, där miljön snabbare förändras efter att insatser är genomförda, ska miljötillståndet vara uppfyllt vid målåret. Varje myndighet har själv fått bedöma om respektive mål behöver lång 55

59 eller kort återhämtningstid. Hur bedömning av måluppfyllelse ska göras vid de två alternativen finns i anvisningar framtagna av Naturvårdsverkets samordningsfunktion (se bilaga 7). Fyra formuleringar för måluppfyllelse har använts: Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet. Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet med redan vidtagna och planerade åtgärder. Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. För det första bedömningsalternativet gäller att miljökvalitetsmålet eller det tillstånd som målet beskriver kan nås till 2020 med redan beslutade och genomförda åtgärder. För bedömningsalternativ två behöver de åtgärder som nu är beslutade genomföras för att målet ska kunna nås till För miljökvalitetsmål med lång återhämtningstid är det förutsättningarna som ska nås till Det kan därför dröja till efter 2020 innan miljökvaliteten eller det tillstånd som målet beskriver kan nås. För bedömningsalternativ tre behövs fler åtgärder både beslutas och genomföras för att målet ska kunna nås till För miljökvalitetsmål med lång återhämtningstid är det återigen förutsättningarna som ska nås till För det sista bedömningsalternativet bedömer man att det blir mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet eller dess förutsättningar till 2020, även om ytterligare åtgärder sätts in. Behov av internationella insatser för att nå målen Vissa miljökvalitetsmål är helt beroende av internationella insatser för att kunna nås. I denna redovisning har varje myndighet fått ta ställning till i vilken grad miljökvalitetsmålen med preciseringar är beroende av insatser nationellt eller internationellt. Det är viktigt för beslutsfattare att bli informerade om hur de kan påverka möjligheten att nå miljökvalitetsmålen. Genom att i bedömningen av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen visa vilka miljökvalitetsmål och delar av miljökvalitetsmål som är beroende av insatser internationellt respektive nationellt tydliggörs behovet av prioriteringar av miljöinsatser på olika nivåer och inom olika områden. 56

60 Miljökvalitetsmålen är beroende av varandra Miljökvalitetsmålen är inte separata enheter utan starkt kopplade till varandra i ett komplext samspel. För flera miljökvalitetsmål är möjligheten att nå målet beroende av att också andra miljökvalitetsmål nås. Myndigheterna har för respektive miljökvalitetsmål angivit vilka andra miljökvalitetsmål som påverkar måluppfyllelsen. En första bedömning I år gör varje myndighet för första gången en bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen utifrån förslag till nya preciseringar och en ny bedömningsgrund. Därför bör denna redovisning ses som en del i utvecklingen av det nya systemet. En mer grundlig och underbyggd bedömning kommer att kunna utföras vid nästa årliga uppföljning våren Då är troligen även preciseringar för respektive miljökvalitetsmål beslutade av regeringen. För de regionala myndigheterna gäller att den nya bedömningsgrunden tillämpas för första gången hösten Denna redovisning skiljer sig alltså på flera punkter från tidigare bedömningar av miljökvalitetsmålen. Det är därför inte möjligt att direkt jämföra årets bedömningar med tidigare års bedömningar. 57

61 Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen För varje miljökvalitetsmål har myndigheterna gjort bedömningar av möjligheten att nå respektive precisering enligt anvisningarna. Preciseringarna ska fungera som kriterier för bedömningarna. En samlad bedömning per miljökvalitetsmål, där man väger samman hur man har bedömt respektive precisering, är dock svår då de uttrycker olika saker på skilda nivåer och har olika stor betydelse för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Naturvårdsverket har i samarbete med de övriga myndigheterna kommit fram till att alla förslag på preciseringar ska vägas in i bedömningen. Målet bedöms som möjligt att nå om miljökvalitetsmålet i huvudsak går att nå. Myndigheternas bedömningar återfinns i bilaga 5. En översiktlig tablå över alla miljökvalitetsmålen finns på motstående sida. Den samlade redovisningen bygger på uppföljningar och bedömningar som varje ansvarig myndighet har tagit fram. 58

62 Når vi miljökvalitetsmålen till 2020? 1. Begränsad klimatpåverkan* Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Tillståndet i miljön förändras i en negativ riktning. De globala utsläppen av växthusgaser måste minska med procent till år 2050 jämfört med 1990 och vara nära noll vid seklets slut för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. En omställning till fossilbränslesnål energitillförsel och effektivare energianvändning behövs. 2. Frisk luft Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. Luftkvaliteten blir allt bättre, även om luftföroreningar alltjämt orsakar betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Återstående problem beror på lokala utsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och vedeldning samt utsläpp som kommer hit från utlandet. 3. Bara naturlig försurning Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. För att nå miljökvalitetsmålet krävs fortsatt minskning av svavel- och kväveutsläppen till luft i Europa. Vidare måste skogsbrukets försurningspåverkan minska i Sverige. Ökade transporter, användning av skogsbränslen och energiproduktion påverkar måluppfyllelsen. 4. Giftfri miljö Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Produktion av och handel med kemiska ämnen ökar globalt och sker ofta med bristfälliga regler och kemikaliesäkerhet. Viktiga regler har tillkommit, men ytterligare kraftfulla styrmedel behövs på alla nivåer. Det tar tid att minska halterna av farliga ämnen i miljön och riskerna i samhället. 5. Skyddande ozonskikt Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet med redan vidtagna och planerade åtgärder. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. Åtgärderna att förbjuda och begränsa ozonnedbrytande ämnen sker internationellt, framför allt genom Montrealprotokollet. Detta arbete måste fortsätta och får inte undermineras av exempelvis illegal handel. 6. Säker strålmiljö Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Exponeringen för all strålning är normalt låg jämfört med gränsvärdena. Det tar lång tid för hudcancer att utvecklas och att förändra beteenden avseende UV-strålning är svårt. Den nationella avfallsplanen är en bra grund för omhändertagande av allt radioaktivt avfall. 7. Ingen övergödning Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. Internationella överenskommelser och genomförande av EU-direktiv har under senare år blivit allt viktigare för att nå miljökvalitetsmålet. 8. Levande sjöar och vattendrag Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. För att nå målet krävs att problemen med övergödda eller försurade sjöar och vattendrag minskar, att intensiteten i arbetet med restaurering av vattendrag ökar samt att fler sjöar och vattendrag med höga natur- och kulturvärden får ett långsiktigt skydd. 9. Grundvatten av god kvalitet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Grundvatten påverkas negativt av en rad verksamheter men uppföljningen är i dag bristfällig. För att nå målet måste vattenmyndigheternas åtgärdsprogram vara effektiva. Dessutom måste kunskapen om risk för grundvattenpåverkan och hänsyn hos olika aktörer öka. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. I dagsläget går det inte att fastslå om det kommer att finnas tillräckliga beslut om åtgärder och resurser för att nå god miljöstatus i våra omgivande havsområden till Hittills insatta åtgärder har inte varit tillräckligt långtgående. 11. Myllrande våtmarker Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. En stor del av våtmarkerna har försvunnit eller utsatts för påverkan av olika slag. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster har påverkats negativt. För att nå miljökvalitetsmålet krävs hänsyn, långsiktigt skydd och varsam återställning av våtmarker. 12. Levande skogar Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Skogen brukas intensivt. Mängden död ved och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt fragmenteras naturmiljöerna och mängden skog med kontinuitet fortsätter att minska. Miljöhänsynen och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka. 13. Ett rikt odlingslandskap Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Natur- och kulturvärden hotas av både igenväxning och ett intensivt jordbruk. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för miljökvalitetsmålet. Inriktningen av jordbrukspolitiken har därför stor betydelse för möjligheterna att nå målet. 14. Storslagen fjällmiljö Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Tillstånd bör ges väldigt restriktivt för vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet på obrutet fjäll. Fortsatt renbetespåverkan behövs för att upprätthålla ett vidsträckt landskap. Fjällen påverkas av pågående och kommande klimatförändringar. 15. God bebyggd miljö Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Många åtgärder behövs av olika aktörer. I vissa fall är problemen inte lokaliserade ännu. För att komma till rätta med buller och dålig inomhusmiljö krävs stora insatser, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden i bebyggelsen. 16. Ett rikt växt- och djurliv Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Ambitiösa etappmål krävs. Nyckelfaktorer att arbeta vidare med är skydd och skötsel av natur samt hållbart nyttjande av biologisk mångfald, så att ekosystemen blir resilienta och därmed att arters överlevnad och ekosystemens förmåga att producera varor och tjänster säkerställs. Miljökvalitetsmålen har bedömts på ett nytt sätt Årets uppföljning går inte att jämföra med tidigare uppföljningar. Bedömningen har bland annat skett utifrån en ny bedömningsgrund som tar hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekter av åtgärder kan ske med viss fördröjning. Miljökvalitetsmålen har bedömts utifrån om det till målåret är möjligt att skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd målen uttrycker. * Målår 2050 i en första etapp

63 Översikt för alla 16 miljökvalitetsmålen I årets uppföljning av miljökvalitetsmålen används alltså för första gången den nya bedömningsgrunden från propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). För de mål där det inte bedöms möjligt att uppnå miljökvaliteten inom en generation (till 2020) bedöms om det inom en generation är möjligt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. För miljökvalitetsmål där effekterna av insatta åtgärder sker med viss fördröjning räcker det därmed att rätt förutsättningar, i form av beslut och förväntat genomförande, är på plats. Bedömningarna för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Grundvatten av god kvalitet uppges redan i tidigare uppföljningar i olika grad ha tagit hänsyn till detta. För tio miljökvalitetsmål bedöms det möjligt att till år 2020 nå miljökvalitetsmålen eller att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen om ytterligare åtgärder vidtas. Skyddande ozonskikt är det enda miljökvalitetsmålet som är möjligt att nå med redan vidtagna och planerade åtgärder. För fem av miljökvalitetsmålen bedöms det som mycket svårt att till 2020 skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd som målen uttrycker. Hit hör Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv. De stora svårigheterna att nå dessa miljökvalitetsmål har lyfts fram i tidigare uppföljningar. Utöver ovan fyra nämnda miljökvalitetsmål bedöms även God bebyggd miljö som svårt att nå, bland annat som en följd av problem i inomhusmiljön. Bedömningarna av miljökvalitetsmålen följer de bedömningar som utifrån samma bedömningsgrund gjordes i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, med undantag för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den mer negativa bedömningen för detta miljökvalitetsmål baserar sig på en osäkerhet kring nödvändiga framsteg i det internationella havsmiljösamarbetet samt inom EU:s fiskeri- och jordbrukspolitik. Hur har den nya bedömningsgrunden påverkat? Den nya bedömningsgrunden uppges inte ha förändrat bedömningen för sex av miljökvalitetsmålen, däribland fyra av målen för vilka det bedöms som mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Möjligheten att nå Giftfri miljö uppges vara mer positiv med den nya bedömningsgrunden. Det samma gäller för ytterligare nio av miljökvalitetsmålen, där den nya bedömningsgrunden också har ökat möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet. 60

64 Trender i miljötillstånd För många av miljökvalitetsmålen är det svårt att fastställa en tydlig trend i miljön, ofta finns både positiva och negativa trender inom samma miljökvalitetsmål. Tio av miljökvalitetsmålen bedöms ha en neutral trend. En positiv trend rapporteras för fem av målen, vilket är tre fler än i tidigare uppföljningar. De tre nya är Frisk luft, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. För Levande sjöar och vattendrag bedöms att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med miljökvalitetsnormer kommer att leda till ett bättre miljötillstånd i sjöar och vattendrag. För Ingen övergödning har miljötillståndet i kustnära områden förbättrats de senaste åren. För Frisk luft fortsätter halten av luftföroreningar i tätorter att sjunka. Endast Begränsad klimatpåverkan anger en negativ trend. Det baseras på att utsläppen av långlivade växthusgaser forsätter att öka och den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga. Gemensamma svårigheter för flera miljökvalitetsmål Flera miljökvalitetsmål är starkt beroende av minskade utsläpp från transporter och energiproduktion. Det gäller exempelvis Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Utsläppen från sjöfarten har ökat på senare år, en faktor som försvårar möjligheten att nå Ingen övergödning. Sjöfartens utsläpp av kväveoxider har ökat kraftigt. Förutom att leda till utsläpp orsakar transporter också problem med buller, något som följs upp inom flera miljökvalitetsmål, exempelvis God bebyggd miljö. Dagens hårda nyttjande av naturresurser inom fiske, skogsbruk och jordbruk samt fysiska störningar lyfts fram som problem i flera naturtypsmål. Å andra sidan är ett fortsatt brukande i en del fall avgörande för att vissa naturtyper och en biologisk mångfald ska bevaras. Färre nedlagda marker inom jordbruket och fortsatt rennäring är till exempel viktiga förutsättningar för att nå Ett rikt odlingslandskap respektive Storslagen fjällmiljö. Flera miljökvalitetsmål som innehåller preciseringar om kulturmiljö rapporterar om brister i skydd och hänsyn. I många fall är dessutom värdefulla kulturmiljöer dåligt kartlagda, vilket ytterligare försvårar arbetet. Återhämtningstiden för kulturvärden bedöms dock som kort, i och med att preciseringarna relativt snabbt nås när ett bra skydd väl finns på plats. En allvarlig aspekt som dock påpekas är att förlorade kulturvärden inte går att återskapa. Komplexa samband mellan flera miljökvalitetsmål Vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen fokuserar på specifika områden, men nästan alla påverkas av och/eller påverkar andra miljökvalitetsmål. Flera lyfter fram vikten av att Begränsad klimatpåverkan nås för att utvecklingen ska gå åt rätt håll, däribland Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Utsläpp av 61

65 växthusgaser bidrar till klimatförändringen, vilket i sin tur påverkar arter, naturtyper och ekosystemtjänster. Även möjligheterna att nå Ingen övergödning påverkar uppfyllelsen av flera andra mål. Övergödning leder till svårigheter att nå de båda miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans samt levande kust och skärgård. Grundvatten är en del av samma kretslopp som ytvattnet och möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet påverkas delvis också av utsläpp av gödande ämnen. För Frisk luft framhålls möjligheten för synergier med i första hand Bara naturlig försurning och Ingen övergödning, eftersom en del utsläppsbegränsande åtgärder är gemensamma för målen. Det är därför viktigt att utreda största möjliga sammanlagda miljönytta innan åtgärder vidtas. För klimatarbetet finns det en möjlig konflikt med flera av naturtypsmålen. Ett större uttag av biobränslen riskerar att bidra till en försurning av skogsmark om inte mer aska återförs, liksom till ett ökande tryck på biologisk mångfald i skog och angränsande miljöer. En utbyggnad av vindkraft kan hota naturvärden i bland annat våtmarker och fjällmiljö. Bedömning utifrån preciseringar av miljökvalitetsmålen I årets uppföljning sker bedömningarna utifrån de förslag till preciseringar som tagits för varje miljökvalitetsmål, alltså inte utifrån delmål som i tidigare uppföljningar. Totalt finns förslag på 99 preciseringar, och för knappt två tredjedelar (61) bedöms det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringarna om ytterligare åtgärder vidtas. En knapp fjärdedel (23) av preciseringarna bedöms möjliga att nå med redan vidtagna och planerade åtgärder, medan det för övriga (15) bedöms som mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringarna inom en generation. Preciseringarna följs i många fall upp med hjälp av befintliga indikatorer för miljökvalitetsmålen. För flera påpekas det dock brister i underlaget för bedömning och att verktygen för uppföljning behöver utvecklas. För de preciseringar där det går att bedöma utvecklingen i miljön eller det tillstånd som preciseringen beskriver dominerar en neutral trend, på samma sätt som för miljökvalitetsmålen. Ungefär lika många preciseringar bedöms ha positiv respektive negativ trend. Viktigt med insatser både på nationell och internationell nivå Både nationella och internationella insatser kan påverka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och preciseringarna. För ungefär hälften av miljökvalitetsmålen dominerar behov av insatser på internationell nivå, medan nationella insatser bedöms som viktigast för lika många miljökvalitetsmål. I flera fall lyfts dock fram att både nationella och internationella insatser samverkar och/eller påverkar olika preciseringar under samma miljökvalitetsmål. Ett exempel 62

66 är Frisk luft, där lokala eller regionala utsläpp påverkar halterna av många luftföroreningar, medan marknära ozon har sitt ursprung i utsläpp i andra länder som transporterats till Sverige. På samma sätt är Ett rikt odlingslandskap beroende av nationella insatser, men dessa styrs delvis av EU:s jordbrukspolitik. För många av naturtypsmålen lyfts nationellt arbete med ökat skydd och skötsel fram som avgörande för måluppfyllelsen. Mycket är på gång, men takten i arbetet måste öka. Det är också viktigt att insatser sker med ett landskapsperspektiv, där fokus för åtgärderna måste omfatta mer än enskilda ekosystem och arter. Ett sådant arbetssätt behövs bland annat för att säkra ekosystemtjänster och skapa spridningsvägar för arter så att biologisk mångfald gynnas. 63

67 Slutredovisning av delmålen och uppföljning av etappmål Bakgrund Delmål till miljökvalitetsmålen planeras utgå ur systemet, något som riksdagen fattar beslut om. Delmålen har haft en viktig funktion, då de är tidssatta och ett stöd och en drivkraft i arbetet att ta fram åtgärder på nationell och regional nivå. De framtida etappmålen kommer många gånger att ersätta delmålens funktion. Många nationella delmål har regionaliserats och är viktiga i det regionala åtgärdsarbetet. Alla de nuvarande 72 delmålen slutredovisas i denna rapport. Av delmålen har 14 passerat målåret före 2010, 44 har 2010 som målår och 14 har målår som ligger senare än 2010 eller är uttryckt som ett löpande mål. För delmål med målår 2010 eller tidigare görs en bedömning om målet har nåtts. För delmål med målår senare än 2010 och för delmål med målår 2010 där man saknar underlag att göra en bedömning görs en lägesredovisning. Det är viktigt att känna till att de tidigare bedömningskriterierna har använts för delmålen. Varje målmyndighet bedömer graden av måluppfyllelse för de olika delmålen utifrån nuvarande förhållanden. Alla faktorer som ingår i delmålen ska vägas in, liksom vikten av de olika faktorerna. Bedömningen görs i samråd med myndigheter och organisationer som har uttalat intresse för att medverka i bedömningen. Bedömningen av grad av måluppfyllelse anges i en smilis-skala : Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå i tillräcklig grad/ utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs. De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar, tillräckliga för att målet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen. Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. 64

68 Det finns ett etappmål i det nuvarande systemet, för Begränsad klimatpåverkan. Detta etappmål ska finnas kvar och en bedömning av möjligheten att nå etappmålet har gjorts. Bedömningarna av etappmål och delmål återfinns i bilaga 8. Samlad bedömning av slutredovisningen av delmålen och uppföljning av etappmål Det etappmål som hittills finns, Utsläpp av växthusgaser till 2020 under Begränsad klimatpåverkan bedöms möjligt att nå till målåret För de 16 miljökvalitetsmålen finns det 72 tidssatta delmål. Av dessa har 26 delmål nåtts eller bedöms möjliga att nå till sitt målår, medan 39 delmål inte har nåtts eller inte bedöms möjliga att nå. Sju delmål bedöms möjliga att nå med ytterligare insatser. Omkring hälften av de delmål med målår 2010 eller senare som inte nås bedöms ändå möjliga att nå i framtiden med ytterligare åtgärder eller ökad åtgärdstakt. Delmål med målår före 2010 Av de 14 delmål med målår tidigare än 2010 uppnåddes tio. Delmål om åtgärdsprogram för hotade arter återfinns inom sex olika miljökvalitetsmål (med målår 2005 eller 2006). Delmålen uppnåddes för samtliga miljökvalitetsmål, utom för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Övriga fem delmål som uppnåddes var: Svaveldioxid, 2005 (Frisk luft) Utsättning av djur och växter, 2005 (Levande sjöar och vattendrag) Strategi för kulturarv och odlingslandskap, 2005 (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Strategi för skydd och skötsel, 2005 (Myllrande våtmarker) Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader, 2005 (Ett rikt odlingslandskap) De fyra delmål som inte uppnåddes var: Vattenförsörjningsplaner, 2009 (Levande sjöar och vattendrag) Åtgärdsprogrammet för hotade marina arter, 2005 (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Uttag och återväxt av fisk, 2008 (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Skogsbilvägar, 2006 (Myllrande våtmarker) 65

69 Inget av dessa delmål bedöms heller ha nåtts till Delmål med målår 2010 Av de 44 delmål som har målår 2010 uppnås 14, det vill säga nästan en tredjedel. De delmål som uppnås är: Flyktiga organiska ämnen (Frisk luft) Försurning av sjöar och vattendrag (Bara naturlig försurning) Utsläpp av svaveldioxid (Bara naturlig försurning) Utsläpp av kväveoxider (Bara naturlig försurning) Riktvärden för miljökvalitet (Giftfri miljö) Efterbehandling av förorenade områden (Giftfri miljö) Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (Skyddande ozonskikt) Radioaktiva ämnen (Säker strålmiljö) Utsläpp av ammoniak (Ingen övergödning) Utsläpp av kväveoxider (Ingen övergödning) Buller och andra störningar (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Utsläpp av olja och kemikalier (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Långsiktigt skydd av skogsmark (Levande skogar) Förstärkt biologisk mångfald (Levande skogar) Det går alltså att konstatera att en majoritet, 30 delmål, inte har nåtts till år Orsakerna till det varierar. För många delmål har åtgärder och ny lagstiftning och/eller åtgärdsprogram bidragit till en förbättring, men utvecklingen går för långsamt för att delmålen ska kunna nås. Detta gäller exempelvis flera delmål inom Giftfri miljö, Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap. I några enstaka fall går det ännu inte trots olika åtgärder att se något förbättrat miljötillstånd. För delmålen Hudcancer (Säker strålmiljö) samt Hejdad förlust av biologisk mångfald och Hållbart nyttjande (Ett rikt växt- och djurliv) bedöms trenden snarare vara negativ, i och med antalet fall av hudcancer fotsättar att öka respektive att den samlade utvecklingen för arter och ekosystem fortfarande går åt fel håll trots olika insatser. För ungefär hälften av de delmål med målår 2010 som inte har uppnåtts anges att målet ändå kan nås i framtiden (ibland vid en angiven tidpunkt). Delmålen bedöms i några fall kunna nås längre fram om ytterligare åtgärder sätts in eller i vissa fall med ökad åtgärdstakt. DELMÅLEN I OLIKA MILJÖKVALITETSMÅL För ett par miljökvalitetsmål nås de delmål som har målår Det gäller Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö som har varsitt delmål till år 2010 och båda nås. 66

70 För miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande skogar uppnås en majoritet av delmålen med målår För Frisk luft nås hälften av delmålen, medan en merpart av delmålen inom Giftfri miljö och Ingen övergödning inte nås. För sju miljökvalitetsmål nås inget av de delmål som har 2010 som målår. Det gäller Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. DELMÅL MED ÄNDRAD BEDÖMNING JÄMFÖRT MED FÖRRA ÅRETS UPPFÖLJNING För fem delmål med målår 2010 har bedömningen ändrats från föregående år. Delmålet Försurning av skogsmark (Bara naturlig försurning) nås inte, trots att det bedömdes vara möjligt vid den förra uppföljningen. Den senaste markinventeringen, som ännu dock inte är fullt utvärderad, kan inte bekräfta att en återhämtning av försurade marker har inletts för någon del av landet. I sydvästra Sverige noteras en fortsatt ökad försurningsnivå. Två delmål, som i den förra uppföljningen bedömdes vara möjliga att nå om ytterligare åtgärder sattes in, nås inte heller. Det var delmålen Ängs- och betesmarker samt Växtgenetiska resurser och inhemska djurarter, båda tillhör miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Arealen betesmarker och slåtterängar som skötts med miljöersättning stämmer i stort sett med målnivåerna. Däremot visar undersökningar att målet att bevara markernas värden inte nås. För det andra delmålet nås delen om växtgenetiska resurser, men inte den del av delmålet som handlar om inhemska husdjursraser. Två delmål, som i den förra uppföljningen bedömdes som osäkra att nå 2010, nås däremot. Ett delmål är Efterbehandling av förorenade områden (Giftfri miljö) där förorenade områden som innebär akuta risker nu bedöms ha fått åtminstone ett temporärt skydd, även om arbete återstår innan alla områden har åtgärdats slutgiltigt. Det andra delmålet är Långsiktigt skydd av skogsmark (Levande skogar) där den totala målarealen skyddad skog i princip bedöms vara uppnådd, i och med att riksdagen under 2010 beslutade att överföra mark från Sveaskog för att användas som bytesmark i skyddsarbetet. Delmål med målår efter 2010 Av delmålen har 14 målår efter Bara två av dessa delmål bedöms kunna nås inom sin tidsram: Utsläpp av växthusgaser (Begränsad klimatpåverkan) och Elektromagnetiska fält (Säker strålmiljö). Det sistnämnda målet har inget bestämt målår, men Strålsäkerhetsmyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av nya tekniker som använder elektromagnetiska fält. Sju delmål bedöms kunna nås om ytterligare åtgärder sätts in: Bens(a)pyren, 2015 (Frisk luft) 67

71 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, före 2010/2020 (Giftfri miljö) Efterbehandling av förorenade områden, /2050 (Giftfri miljö) Skydd av miljöer, 2005/2015 (Hav i balans samt levande kust och skärgård) Småbiotoper, delvis 2005 (Ett rikt odlingslandskap) Energianvändning m.m. i byggnader, 2020/2050 (God bebyggd miljö) Minskad andel hotade arter, 2015 (Ett rikt växt- och djurliv) Resterande fem delmål bedöms inte kunna nås: Om kadmium, 2015 (Giftfri miljö) Hudcancer, 2020 (Säker strålmiljö) Buller, 2010/2015 (Storslagen fjällmiljö) Avfall, (God bebyggd miljö) God inomhusmiljö, 2010/2015/2020 (God bebyggd miljö) DELMÅL MED ÄNDRAD BEDÖMNING JÄMFÖRT MED FÖRRA UPPFÖLJNINGEN Delmålet Skydd av miljöer under Hav i balans samt levande kust och skärgård fick en mer negativ bedömning jämfört med förra årets uppföljning och bedöms inte längre möjligt att nå. De 14 nya marina reservat som har bildats är inte tillräckligt många för att målnivån om 19 reservat ska nås. Delmålet bedöms dock vara möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in. Delmålet Efterbehandling av förorenade områden (Giftfri miljö) är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in. I den förra uppföljningen bedömdes delmålet vara mycket svårt att uppnå. 68

72 69

73 Sammanställning över alla delmål Delmål Målår Måluppfyllelse Kommentar till möjligheten att uppnå målet 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser Målet bedöms kunna nås inom tidsramen 2. Frisk luft Svaveldioxid 2005 Uppnått Kvävedioxid 2010 Ej uppnått För kvävedioxid gjordes en prognos i den fördjupade utvärderingen 2008 som visade att delmålet sannolikt kommer att klaras till Marknära ozon 2010 Ej uppnått Delmålet har inte nåtts, men det är relativt nära att det nås. Flyktiga organiska ämnen 2010 Uppnått Partiklar 2010 Ej uppnått Delmålet bedöms som möjligt att nå 2020 om ytterligare åtgärder vidtas. Bens[a]pyren 2015 Delmålet bedöms som möjligt att nå, om ytterligare åtgärder vidtas. 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag 2010 Uppnått Försurning av skogsmark 2010 Ej uppnått Utsläpp av svaveldioxid 2010 Uppnått Utsläpp av kväveoxider 2010 Uppnått 4. Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper 2010/2020 Delmålet bedöms kunna nås omkring år 2025 om ytterligare åtgärder vidtas. Information om farliga ämnen i varor 2010 Ej uppnått Delmålet bedöms kunna nås omkring år 2025 om ytterligare åtgärder vidtas. Utfasning av farliga ämnen 2007/2010 Ej uppnått Delmålet bedöms kunna nås omkring år 2030 om ytterligare åtgärder vidtas. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier 2010 Ej uppnått Delmålet bedöms kunna nås omkring år 2030 om ytterligare åtgärder vidtas. 70

74 Riktvärden för miljökvalitet 2010 Uppnått Efterbehandling av förorenade områden 2010 Uppnått Efterbehandling av förorenade områden /2050 Målet 2050 bedöms som möjligt att uppnå, under förutsättning av ökad åtgärdstakt. Om dioxiner i livsmedel 2010 Ej uppnått Osäkert om målet uppnåtts. Det är svårt att avgöra när effekterna av åtgärder inträffar. Om kadmium 2015 Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå till Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen 2010 Uppnått 6. Säker strålmiljö Radioaktiva ämnen 2010 Uppnått Hudcancer 2020 Delmålet bedöms inte vara möjligt att nå. Elektromagnetiska fält Löpande Delmålet bedöms nås med redan vidtagna åtgärder. 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar 2010 Ej uppnått Delmålet bedöms vara uppnått under perioden Utsläpp av kväveföreningar 2010 Ej uppnått Med nuvarande minskningstakt bedöms delmålet vara uppnått innan 2020 Utsläpp av ammoniak 2010 Uppnått Utsläpp av kväveoxider 2010 Uppnått 8. Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer 2005/2010 Ej uppnått Målet har inte nåtts. Trenden är dock positiv. Restaurering av vattendrag 2005/2010 Ej uppnått Vattenförsörjningsplaner 2009 Ej uppnått Utsättning av djur och växter 2005 Uppnått Åtgärdsprogram för hotade arter 2005 Uppnått 71

75 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer 2010 Ej uppnått För de större grundvattentäkterna bedöms långsiktigt skydd kunna finnas om några år, medan de mindre allmänna grundvattentäkter kommer ha ett skyddsområde till Grundvattennivåer 2010 Ej uppnått De flesta förutsättningar för uppfyllande av delmålet bör kunna vara på plats inom en tioårs period. Rent vatten för dricksvattenförsörjning 2010 Ej uppnått En avsevärd förbättring bör kunna nås de närmaste åren. Uttag av naturgrus 2010 Ej uppnått Målet kan uppnås 2016 (med nuvarande förutsättningar). 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skydd av miljöer 2005/2015 Flera av målets delar har nåtts, dock ej antal nya marina reservat till Ett antal områden är dock snart klara för beslut och bör kunna inrättas under Strategi för kulturarv och odlingslandskap Åtgärdsprogram för hotade marina arter 2005 Uppnått 2005 Ej Uppnått Bifångster 2010 Ej uppnått Uttag och återväxt av fisk 2008 Ej uppnått Möjligheter finns för en positiv utveckling. För torsken i Östersjön har situationen förbättrats tack vare förvaltningsplaner och beslut om åtgärder. Buller och andra störningar 2010 Uppnått Utsläpp av olja och kemikalier 2010 Uppnått 11. Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel 2005 Uppnått Myrskyddsplanen 2010 Ej uppnått Delmålet är inte möjligt att nå i tid, skyddsarbetet håller en alltför låg takt. Skogsbilvägar 2006 Ej uppnått Våtmarker i odlingslandskapet 2010 Ej uppnått Målet kommer troligen att kunna nås till år Åtgärdsprogram för hotade arter 2005 Uppnått 72

76 12. Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark 2010 Uppnått Förstärkt biologisk mångfald 2010 Uppnått Skydd för kulturmiljövärden 2010 Ej uppnått Åtgärdsprogram för hotade arter 2005 Uppnått 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs och betesmarker 2010 Ej uppnått Delmålet har inte nåtts i sin helhet. Arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning stämmer i stort sett överens med målnivåerna. Bevarandet av markernas värden har däremot inte nåtts. Småbiotoper Delvis 2005 Målet om att det senast 2005 ska finnas en strategi för fler småbiotoper i slättbygden är nått. Målet kan nås i sin helhet, men ytterligare åtgärder krävs. Kulturbärande landskapselement 2010 Ej uppnått Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser Åtgärdsprogram för hotade arter 2006 Uppnått Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader 14. Storslagen fjällmiljö 2010 Ej uppnått Den del av målet som behandlar växtgenetiska resurser har nåtts, men inte den del som handlar om inhemska husdjursraser Uppnått Skador på mark och vegetation 2010 Ej uppnått Fler åtgärder krävs för att nå målet. Buller 2010/2015 Delmålet bedöms inte möjligt att nå inom utsatt tid. Natur- och kulturvärden 2010 Ej uppnått Åtgärdsprogram för hotade arter 2005 Uppnått 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag 2010 Ej uppnått Delmålet har inte nåtts. Redan tagna beslut bedöms otillräckliga för att hela delmålet ska kunna nås ens på sikt. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 2010 Ej uppnått Delmålet har inte nåtts. Redan tagna beslut bedöms otillräckliga för att delmålet ska 73

77 kunna nås ens på sikt. Buller 2010 Ej uppnått Delmålet har inte nåtts. Under förutsättning att skyddsåtgärder vidtas i samma omfattning som hittills, bedöms delmålet vara fullt möjligt att nå inom den närmaste tioårsperioden. Avfall Delmålet är svårt att nå. Svårast att nå är att den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Energianvändning mm i byggnader 2010/2050 Delmålet kan nås om ytterligare åtgärder sätts in. Utvecklingen går åt rätt håll God inomhusmiljö 2010/2015/2020 De senaste undersökningarna visar att det blir mycket svårt att nå hela delmålet i tid 16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald 2010 Ej uppnått Minskad andel hotade arter 2015 Delmålet bedöms vara möjligt att nå under förutsättning att arbetet med åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter genomförs, samt att arbetet med att skydda och sköta natur fortsätter. Hållbart nyttjande 2007/2010 Ej uppnått 74

78 Regional uppföljning av miljömålen Länsstyrelserna har sedan 2006 årligen rapporterat in bedömningar av måluppfyllelse för respektive läns regionala miljömål och för miljökvalitetsmålen. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) har sammanfattat årets bedömningar av länen över möjligheten att nå de regionala miljömålen, se bilaga 9. Alla nu gällande regionala miljömål har rapporterats. Skogsstyrelsen ansvarar för den regionala uppföljningen av delmål tillhörande Levande skogar. I 2010 års rapportering har inte ingått att bedöma miljökvalitetsmålen då förslagen till preciseringar samt kriterier för att använda den nya bedömningsgrunden inte fanns tillgängliga vid rapporteringstillfället. Den 30 november 2011 kommer länen att bedöma miljökvalitetsmålen igen, men då enligt den nya bedömningsgrunden. Då kommer också huvuddelen av nuvarande regionala mål att bedömas en sista gång. Från 2012 väntas nya regionala miljömål tillkomma, genom anpassningar av preciseringar och kommande etappmål på nationell nivå. En fullständig redovisning av de regionala miljömålen och 2010 års bedömningar finns på Miljömålsportalen: 75

79 76

80 Bilaga 1 Samverkansgruppen för fördjupad utvärdering Samverkansgruppen består av de 25 myndigheter som enligt prop. 2009/2010:155 har ett ansvar i miljömålssystemet samt fem myndigheter (*) som har information av betydelse för miljömålsuppföljningen. I samverkansgruppen ingår även Miljömålsberedningen och representanter för sex icke-statliga aktörer. Personer i samverkansgruppen Myndighet/organisation Förnamn Efternamn Boverket Martin Hedenmo Energimyndigheten Charlotte Billgren Exportkreditnämnden Eva Axelsson Fiskeriverket Karin Bjerner Försvarsmakten Arne Wessner Jordbruksverket Martin Sjödahl KemI (Kemikalieinspektionen) Mona Blomdin Persson Konjunkturinstitutet* Eva Samakovlis Kommerskollegium Marianne Jönsson Konsumentverket Ingela Dahlin Lantmäteriet* Mats Halling Livsmedelsverket Anna-Karin Johansson LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) Jan Eksvärd Läkemedelsverket Charlotte Unger Miljöförbundet Jordens Vänner Annaa Mattsson Miljömålsberedningens sekretariat Marie Uhrwing Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Claes-Håkan Carlsson Naturvårdsverket Anders Johnson Riksantikvarieämbetet Karin Schibbye Riksantikvarieämbetet Sven Göthe RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) Magnus Eriksson SCB (Statistiska centralbyrån)* Viveka Palm SGU (Sveriges geologiska undersökning) Lars-Ove Lång Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete) Stig Maria Hammarsten Berlekom Sjöfartsverket Reidar Grundström SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Anders Hagnell Svenskt Näringsliv Anders Normann Skogsstyrelsen Ulrika Siira SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)* Göran Ståhl SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut)* Bernth Samuelsson 77

81 Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Socialstyrelsen Margareta Palmquist Statens skolverk Per-Olov Ottosson Strålsäkerhetsmyndigheten Johan Friberg Tillväxtanalys Eva Alfredsson Tillväxtverket Stefan Nordin Trafikverket Lars Nilsson Transportstyrelsen Thom Thavenius WWF (Världsnaturfonden) Lovisa Hagberg 78

82 Bilaga 2 Avvikande meningar Avvikande meningar på texterna i rapporten från medlemmar i samverkansgruppen Alla som ingår i samverkansgruppen har i omgångar getts möjlighet att ge synpunkter på förslagen till reviderade preciseringar, bedömningar av miljökvalitetsmålen och delmålen samt på rapportens inledande allmänna texter. Sådana synpunkter har så långt möjligt tagits om hand. Här redovisas anmälningar som kommit in om avvikande uppfattningar om de slutliga texterna i rapporten. Konjunkturinstitutet På grund av den korta remisstiden och Konjunkturinstitutets begränsade resurser har Konjunkturinstitutet inte haft någon möjlighet att granska delrapporten "". Arbetet kan därför inte sägas ha skett i samverkan med Konjunkturinstitutet. Konsumentverket Enligt regeringens uppdrag till Naturvårdsverket (M2010/3869/Mk) ska preciseringarna utgöra en samlad tolkning av miljökvalitetsmålens innebörd och där det ar relevant aven omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Preciseringarna ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. Preciseringarna bör alltså tydligt spegla b1.a. generationsmålets strecksats "- konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt". Vi anser inte att de föreslagna preciseringarna gör det i tillräckligt stor utsträckning. Strecksatsen om konsumtionsmönstren och dess påverkan på miljö och halsa, nationellt och globalt, måste kunna följas upp. För att kunna följa upp detta bör även processorienterade aktiviteter/åtgärder återfinnas i miljömålens preciseringar. I preciseringarna för "Ett rikt växt- och djurliv" återfinns en precisering specifikt kring konsumtion, där förtydligandena utgörs av sådana processorienterade beskrivningar:.. produktion av importerade varor medför inte skövling av natur eller förgiftning av människor och miljö; svenskarnas ekologiska fotavtryck är långsiktigt hållbart i ett globalt perspektiv; import och inhemsk produktion av råvaror och produkter som skadar biologisk mångfald fasas ut och ersätts med miljöanpassade alternativ. 79

83 Vi menar att konsumtionsperspektivet och det globala perspektivet har förts in på ett tillfredsställande sätt i preciseringarna för miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Konsumentverket anser att processorienterade preciseringar/förtydliganden ger ökade möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen, och att fler av preciseringarna bör innehålla även processmål. En hög konkretionsgrad ökar också preciseringarnas nytta för olika aktörer och ger dem ett bättre stöd i sitt arbete. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är globalt, men kräver vägledning i form av nationella processmål med koppling till strecksatsen om konsumtionsmönstren. För att tydliggöra och ge överblick över de två olika typerna av preciseringar (Process/Tillstånd) kan en möjlighet vara att under rubriken "Preciseringar" som en del av strukturen använda två underrubriker: 1. Precisering X 1.l Tillstånd X 1.2 Process X Konsumentverket kommenterar preciseringarna, men har inte haft möjlighet att diskutera bedömningarna och prognoserna för uppfyllnaden av miljökvalitetsmålen. LRF Skogsägarna Vi har ingen möjlighet att med så kort varsel granska handlingarna och sammanställa en redovisning av avvikande meningar. Det är anmärkningsvärt att arbetet med preciseringar och utvärderingar om skogsbrukets påverkan genomförs utan att skogsbruket närmare har involverats i processen. Förståelse och acceptans för miljökvalitetsmålen och dess innebörd hos markägare och verksamhetsutövare är en förutsättning för att nå många av miljökvalitetsmålen samt generationsmålet. Det är i det närmaste provocerande att myndigheten anser att två övergripande organisationer bland 30 ska förmå att på ett heltäckande och relevant sätt representera bredden av de verksamheter och näringar som i förlängningen blir direkt berörda, och förväntas ta ansvar för delar av genomförandet i praktiken. Miljöförbundet Jordens Vänner Miljöförbundet Jordens Vänner ser mycket positivt på att den miljöpåverkan som vår konsumtion orsakar i andra länder har lyfts in i miljömålssystemet, framförallt genom generationsmålet. Vi tycker dock att rapporten som helhet avspeglar för lite av dessa aspekter. 80

84 Vi vidhåller den kritik som vi tidigare framfört att de nya preciseringarna till miljömålen i för liten utsträckning beaktar generationsmålets skrivning om miljöpåverkan i andra länder och strecksatsen om konsumtionsmönster. Även om tydliga ambitioner finns i några av målen. Liknande preciseringar som finns under miljömålet Ett rikt växt- och djurliv (Biologisk mångfald och konsumtion) hade kunnat formuleras även under andra miljömål. Vi tänker då närmast på målen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. När det gäller Begränsad klimatpåverkan delar vi den kritik som framfördes bland annat på mötet med Samverkansgruppen i februari om att preciseringarna inte är tillräckliga. För att målet ska bli ett användbart instrument inom alla delar av det svenska miljöarbetet hade det behövts fler och tydligare preciseringar som visar att Sverige har en egen offensiv ambition när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Riksantikvarieämbetet (Avvikelserna avser preciseringarna för Ett rikt odlingslandskap) RAÄ förordar att strecksatserna under såväl preciseringen om biologisk mångfald som kulturmiljö flyttas ned till avsnitten om förtydliganden. De föreslagna strecksatserna i preciseringarna medför att omfattningen av vad som är kulturmiljövärden i odlingslandskapet begränsas. Detta kan exemplifieras genom att ängs- och betesmarker i förslaget enbart ses som ett biologiskt värde och landskapselement som ett kulturmiljövärde. Genom att särskilja odlingslandskapets värden riskerar man en minskad samsyn på miljöfrågorna i odlingslandskapet och därigenom en minskad effektivitet vid genomförandet av åtgärder. RAÄ förordar att en precisering för ett hållbart nyttjande och hänsyn av odlingslandskapet införs. En precisering avseende hållbart nyttjande och hänsyn behövs för att stärka målbilden med att förvalta och bruka resursen odlingslandskapet som helhet. Det gör även att preciseringarna för Ett rikt odlingslandskap ligger i linje med preciseringarna för de andra landskapsmålen. Förslag till en precisering för hållbart nyttjande och hänsyn är: Mänskliga verksamheter bidrar till att odlingslandskapet fortsätter att nyttjas och brukas så att befintliga natur- och kulturmiljövärden hävdas och underhålls och så att människans livsmiljö värnas och utvecklas. 81

85 RUS RUS vill här åter framföra några övergripande/generella synpunkter över preciseringarna: Vi anser att det hade behövts fler preciseringar för Begränsad klimatpåverkan för att det miljömålet ska bli användbart som drivkraft i det svenska miljöarbetet. RUS önskar anmäla avvikande mening vad gäller preciseringarna av detta miljökvalitetsmål. Vi förordar innehållsrika och precisa preciseringar, där Naturvårdsverkets anvisningars möjlighet till strecksatser i själva preciseringarna nyttjas. Detta ger ett bra stöd för att formulera regionala mål och åtgärdsprogram. Vi hade önskat fler preciseringar som speglar generationsmålet och dess strecksatser, inte minst för konsumtionsperspektivet. Vi hade önskat en mer gemensam struktur för de preciseringar som berör kulturmiljön. Sida Texterna har inga direkta kopplingar till utvecklingssamarbete och vi har därför generellt inga kommentarer. Vi har dock noterat att det enda område där svensk finansiering av miljöarbete i andra länder berörs explicit är under förslag till ändrad precisering för det 16e miljömålet (biologisk mångfald) där det under punkten 10 internationellt miljösamarbete föreslås att Sverige bidrar finansiellt till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i andra länder. Vi ser inga problem med formuleringen som sådan, mot bakgrund av Sveriges bidrag till globala miljöfonden (GEF), men undrar över varför inte motsvarande skrivning finns på andra områden som omfattas av GEF-finansiering. Det skulle också vara bra att förtydliga att det är GEF-finansiering som åsyftas. Vi vill också framhålla att bilateral biståndsfinansiering helt styrs av av regeringen antagna - strategier för respektive land/regionanslag (och ickegeografiska anslag), samt att övergripande prioriteringar för miljö & klimat arbete inom svenskt utvecklingssamarbete styrs av den av regeringen antagna policyn för Miljö & klimatfrågor inom biståndet. SLU (Synpunkter på rapporter rörande miljömålsutvärdering) SLU har noterat några oklara formuleringar i rapporten Utökad årlig redovisning 2011, vilka också har relevans för rapporten FU 2012 Genomförande per delprojekt i den meningen att frågorna har bäring på upplägget av det fortsatta arbetet. Våra synpunkter förmedlas i nedanstående sammanfattning, samt via exempel i bilagorna 1 och 2. Vi bedömer att de frågor vi pekar på troligen kan hanteras genom tydliggöranden i rapporten. Om så inte är fallet vill vi dock anmäla avvikande mening. Oklarheterna rör i första hand (1) delmålens utfasning, (2) precise ringarna, samt (3) den nya bedömningsgrunden. 82

86 1. DELMÅLENS UTFASNING I sammanfattningen sägs att De nuvarande delmålen slutrapporteras i denna rapport och förväntas utgå ur systemet senare under Samtidigt sägs i avsnitt 4.2 att Samtliga nuvarande delmål ska slutredovisas. Rapporten är oklar i frågan om vad som kommer att gälla för hur kvarstående 14 delmål (där målåret ligger bortom 2010) ska hanteras. Det bör klargöras i rapporten vad som är politiskt beslutat rörande utfasning av tidigare beslutade (av riksdagen) delmål. Enligt vad SLU kan se så är det beslutat genom senaste miljömålspropositionen (prop. 2009/10:155, se avsnitt 3.5, rutan) att tidigare fastställda delmål bör upphöra att gälla när nya etappmål beslutats. Under regeringens bedömning uttalas vidare att de nu gällande delmålen bör upphöra att gälla när nya etappmål finns på plats. Vi kan alltså inte se att det finns stöd i de politiska besluten att föreslå att alla nuvarande delmål utgår ur systemet redan Tvärtom är det politiska beslutet tydligt på att detta ska ske i den takt de i) ersätts med nya etappmål, eller ii) fasas ut av att målåret passeras. Det vill säga beslutade delmål som har målår till exempel 2015 ska fortsätta att gälla till dess att riksdagen beslutar annat. Rapporten bör innehålla klargörande skrivningar i linje med ovan. 2. ETAPPMÅLEN, ÖVERSYN AV PRECISERINGARNA Rapporten föreslår att preciseringarna av miljökvalitetsmålen får ökad betydelse. I avsnitt sägs till exempel att när delmålen nu fasas ut ur miljömålssystemet och nya etappmål dröjer blir preciseringarna viktigare än tidigare. SLU delar inte fullt ut uppfattningen att preciseringarna kan ersätta delmål/etappmål. De har olika funktion i miljömålssystemet. De förstnämnda ska beskriva hur miljötillståndet ska vara när miljökvalitetsmålet är uppnått, eller som det uttrycks i NV:s förslag till rapport: vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. Etappmål ska å andra sidan ange steg på vägen till att nå generationsmålet (rubrik avsnitt 3.5 i ovan nämnda prop.). Det är alltså en tydlig skillnad mellan dessa två komponenter i miljömålssystemet. Rapporten bör utveckla detta, och tydliggöra på ett mer konsekvent sätt de olika roller som dessa två komponenter spelar i systemet. Att inte tydliggöra de olika begreppens funktion försvårar för aktörer som inte är fullt insatta att förstå hur miljömålssystemet är avsett att fungera. 3. DEN NYA BEDÖMNINGSGRUNDEN Rapporten konstaterar korrekt att det är första gången den nya bedömningsgrunden tillämpas, och att hur den påverkat bedömningarna av måluppfyllelse behöver analyseras. SLU framhöll redan i yttrandet över SOU 2009:83 (Annerbergs utredning) ett antal synpunkter, vilka fort farande är relevanta. Dessa sammanfattas här. Rapporten saknar belysande och fördjupande resonemang om vad den nya bedömningsgrunden för med sig, och hur den ska tillämpas. Det handlar i punktform om: 83

87 Hur även inkludera faktorer utanför miljöpolitiken? Bedömningar om huruvida förutsättningarna finns på plats måste bygga på tillräckligt bra vetenskapligt underlag så att de blir välgrundade; i vilken utsträckning kommer sådant underlag att finnas (databehovet)? Det måste utvecklas stringent metodik för hur dessa bedömningar ska göras Tekniska respektive ekonomiska möjligheter/hinder för att kunna nå målen till utsatt tid; skillnader rörande dessa faktorer. Rapporten är otillräcklig beträffande detta. När det gäller generationsmålet avses detta följas upp första gången 2012, och rapporten innehåller därför endast vissa korta resonemang. Det SLU vill framhålla i det sammanhanget är fr.a. det som sagts ovan, hur bedömningen av förutsättningar ska göras; och på vilket underlag. Ett exempel: beträffande miljökvalitetsmål som innefattar biologisk mångfald (i princip alla de naturtypsvisa samt Ett rikt växtoch djurliv) så måste man vid bedömningen och utvärderingen hantera förhållandet att insatta åtgärder ofta har lång leveranstid i ekosystemet; men även att effekterna av (tidigare) påverkan ofta visar sig långt senare än den tidpunkt den aktuella påverkan skedde. Av vem, och framför allt hur, kommer dessa bedömningar göras? Rapporten ger ingen upplysning om detta. Socialstyrelsen (Avvikelserna avser preciseringarna) Ingen övergödning: Övergödning kan leda till algblomning som i sin tur kan påverka människors hälsa vid badande eller via dricksvattnet (ytvatten). Det saknas en precisering till övergödningsmålet som kopplar till människors hälsa. Det framgår inte om (pkt 4) havsmiljöförordningen eller (pkt 5) förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön också skyddar mot algblomning det vill säga människors hälsa. Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans samt levande kust och skärgård bör ha samma skrivning som målet Ett rikt växt- och djurliv beträffande precisering om Främmande arter det vill säga (lägg till) hota människors hälsa och den biologiska mångfalden Boverket Boverket har gett synpunkter som vi tagit in i rapporten. Inga avvikande meningar. Jordbruksverket Jordbruksverket har gett synpunkter som vi tagit in i rapporten. Inga avvikande meningar. 84

88 KemI KemI har gett synpunkter som vi delvis tagit in i rapporten. De vill inte anmäla avvikande meningar. Trafikverket Trafikverket har gett synpunkter som vi tagit in i rapporten. Inga avvikande meningar. 85

89 86

90 Bilaga 3 Nuvarande preciseringar av miljökvalitetsmål Preciseringarna i tabellen är de nuvarande, det vill säga så som de står i regeringens proposition 2009/10:155. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentrationsmål som härleds från temperaturmålet: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Riktvärdena är att halten av: bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde, partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde, sot inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde, 87

91 marknära svenska kustvatten inte uppfyller överstiger när 70 det mikrogram gäller närsaltshalter per kubikmeter kraven luft på God Skyddande ozonskikt status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, Ozonskiktet beräknat ska som utvecklas ett åttatimmarsmedelvärde, så att det långsiktigt 80 ger mikrogram skydd mot per skadlig UVstrålning. kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde och skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga mikrogram artsammansättningen per kubikmeter luft och under att en högst timme 5 procent beräknat av som skogsmarken ett har en upplagring av kväveföreningar som överskrider 5 kg kväve per Miljökvalitetsmålet AOT40-värde under Skyddande perioden ozonskikt från och innebär med april att till Sverige och med ska verka för att hektar och år, och halterna september, av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger jordbruksmark kvävedioxid naturliga inte har nivåer överstiger ett balanserat samt 20 att mikrogram användningen näringstillstånd per kubikmeter av som ozonnedbrytande bidrar luft till att ämnen i bevara en gynnsam ekologisk status i mark, odlingslandskapets Sverige beräknat är avvecklad som ett årsmedelvärde inom loppet av och en 60 generation. mikrogram per kubikmeter biotoper och den omgivande miljön. luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil), och Levande Säker svaveldioxid strålmiljö sjöar och inte vattendrag överstiger 5 mikrogram per kubikmeter luft Sjöar beräknat och vattendrag som ett årsmedelvärde används och nyttjas på ett ekologiskt hållbart sätt och Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga deras variationsrika livsmiljöer bevaras. Naturlig produktionsförmåga, effekter av strålning. biologisk Bara Miljökvalitetsmålet naturlig mångfald, försurning Säker kulturmiljövärden strålmiljö innebär och landskapets att: ekologiska och vattenhushållande De i försurande såväl arbets- effekterna och funktion inomhusmiljön bevaras samtidigt av nedfall och som markanvändning den som yttre förutsättningarna miljön ska underskrida individens för friluftsliv gränsen exponering värnas. för vad för mark skadlig och vatten strålning tål. begränsas Nedfallet så av långt försurande det är rimligt ämnen ska inte möjligt, heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att: vattenledningssystem, den högsta sammanlagda arkeologiska effektiva föremål stråldosen och hällristningar. som individer ur belastningen av näringsämnen och föroreningar inte får minska allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger Miljökvalitetsmålet förutsättningarna inte 1 msv per person Bara för biologisk naturlig och år, försurning mångfald, innebär i ett främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota generationsperspektiv effekter av joniserande att: strålning på växter och djur har bedömts i biologisk mångfald inte introduceras, Depositionen enlighet med vetenskapligt av försurande grundade ämnen inte metoder överskrider och har den om kritiska så är sjöars, belastningen nödvändigt stränders begränsats, för och mark vattendrags och vatten. stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas Onaturlig allvarliga tillbud försurning och haverier marken i kärntekniska begränsas så anläggningar att den naturgivna eller i annan hänsynsfullt och långsiktigt, produktionsförmågan, verksamhet med joniserande arkeologiska strålning föremål förebyggs och den och biologiska om ett tillbud eller fiskar mångfalden haveri och ändå andra skulle bevaras. arter inträffa som lever begränsas i eller konsekvenserna, är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd, Markanvändningens de skadliga effekterna bidrag av UV-strålning till försurning förebyggs, av mark samt och vatten anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som motverkas riskerna med genom och exponeringen att skogsbruket för anpassas elektromagnetiska till växtplatsens fält, EMF, resurs försurningskänslighet. kartläggs, kan och fortsätta nödvändiga att brukas, åtgärder vidtas i takt med att risker i dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är Giftfri identifieras. miljö naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med samhället Ingen övergödning ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. hänsyn till biologisk mångfald, Halterna av naturfrämmande gödande ämnen i ämnen mark och är nära vatten noll ska och inte deras ha någon påverkan negativ på gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, människors inverkan på hälsa människors och ekosystemen hälsa, förutsättningar är försumbar. Halterna biologisk av mångfald naturligt eller förekommande möjligheterna sällsynta eller till hänsynskrävande ämnen allsidig är nära användning arter bakgrundsnivåerna. av samt mark för och naturligt vatten. förekommande biotoper med bevarandevärden, hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina Miljökvalitetsmålet Giftfri Ingen övergödning miljö innebär innebär att: att: naturliga Den nedfallet sammanlagda av utbredningsområden luftburna exponeringen kväveföreningar så att arbetsmiljö, långsiktigt inte överskrider yttre livskraftiga miljö den och kritiska populationer säkras, inomhusmiljö belastningen gällande för särskilt övergödning farliga ämnen av mark är nära och noll vatten och någonstans för övriga i sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på kemiska Sverige, ämnen inte skadlig för människor. artsammansättning Förorenade grundvatten områden inte bidrar och är till kemiska undersökta ökad övergödning och och fysikaliska vid behov av förhållanden ytvatten, åtgärdade. enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), och All sjöar fisk och i Sveriges vattendrag hav när och det sjöar gäller är närsaltshalter tjänlig som människoföda uppfyller kraven med på biologisk mångfald bevaras och återskapas i sjöar och vattendrag. avseende God status påenligt innehållet definitionen av naturfrämmande i EG:s ramdirektiv ämnenför vatten, näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som 88

92 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att: grundvattnets kvalitet inte påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m., det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag, förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras, naturgrus endast nyttjas när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet och det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras, och grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård innebär att: hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att lång-siktigt livskraftiga populationer säkras, gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärde, kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, friluftsvärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett varsamt brukande, fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skär-gårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljö och friluftsvärden, 89

93 låg bullernivå eftersträvas, kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och utvecklas, samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på artsammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), och främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald inte introduceras. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att: i hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden, viktiga ekosystemtjänster hos våtmarker som kollagring, vattenrening, vattenhushållning, biologisk produktion samt möjligheter till anpassning till ett förändrat klimat vidmakthålls, hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras, främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota eller utarma den biologiska mångfalden introduceras inte, torvbrytning sker inte på platser med höga natur- eller kulturvärden eller på ett sådant sätt så att det leder till stora negativa effekter på den biologiska mångfalden, våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering och värdefulla våtmarkers värden upprätthålls eller restaureras, och våtmarkernas värde för friluftsliv värnas. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet Levande skogar innebär bl.a. att: skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras, skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls, naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker, skogarnas naturliga hydrologi värnas, brändernas påverkan på skogarna bibehålls, skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks, 90

94 skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas, kulturminnen och kulturmiljöer värnas, skogens betydelse för upplevelser och friluftsliv tas till vara, hotade arter och naturtyper skyddas, inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd, hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras, och främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte introduceras. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att: åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att eko-systemens funktioner och människors hälsa inte hotas, odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas, jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls, odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer, biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras så att de kulturhistoriska sammanhangen förblir tydliga, odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer värnas och utvecklas, hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras, odlingslandskapet utgör en miljö där de vilda växt- och djurarterna har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda, bevara och hållbart bruka den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter och att kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska platser, främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte introduceras, och odlingslandskapet erbjuder rika möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv. 91

95 Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö innebär bl.a. att: fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden bibehålls, fjällens biologiska mångfald bevaras och utvecklas, främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte introduceras, kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas, rennäring, turism, jakt och fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv, låg bullernivå eftersträvas, hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras, lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag bibehålls, arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och kulturmiljövärden som är fria från buller och andra störningar ökar, och fjällekosystemen nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att: den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas, det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda 92

96 en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader utformas hållbart, städer och tätorter planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor, infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering m.m. integreras i stadsplaneringen och utformas för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses, transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller kulturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön, miljöanpassade kollektivtrafiksystem är tillgängliga och av god kvalitet samt att förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda, människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker, användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används och den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar samtidigt som avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna och avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att: samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv på förvaltningen av eko-systemen, ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs. förmåga att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster, 93

97 landskapet, sjöar och hav är så beskaffade att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda, det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarandestatus), i områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden väsentligt förbättras, t.ex. naturtyper som generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvaliteter som livsmiljö generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt särpräglade bestånd av arter, arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i landet så att genetisk variation inom och mellan populationer är tillräcklig, främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige inte introduceras, den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder för att minimera belastningen av föroreningar och genom att begränsa klimatpåverkan, arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de långsiktigt kan nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas, människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växtoch djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa, det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består, samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald och traditionell och lokal kunskap om biologisk mångfald och dess nyttjande bevaras och används när så är lämpligt, och Sverige deltar aktivt i det internationella miljösamarbetet för att bevara biologisk mångfald. 94

98 Bilaga 4 Anvisningar för preciseringar Bengt Rundqvist Tel: Slutversion Dnr Mk Anvisningar för preciseringar Detta är en del i tillämpningen av den gemensamma arbetsplanen för regeringsuppdraget till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering 2012, delrapporten om utökad årlig redovisning Detta dokument bör läsas tillsammans med det som tas fram för den nya bedömningsgrunden, Anvisning för bedömning av måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen. I regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 och en utökad årlig redovisning 2011 ingår att senast 31 mars 2011 göra en samlad översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar. Preciseringarna ska utgöra en samlad tolkning av miljökvalitetsmålets innebörd och ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Preciseringarna bör vara utformade på ett enhetligt sätt för de 16 miljökvalitetsmålen. I uppdraget konstateras att Miljökvalitetsmålens preciseringar är centrala i uppföljningen av miljökvalitetsmålen eftersom de anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. Vidare framgår att uppföljningen 2011 av miljökvalitetsmålen ska utföras med utgångspunkt från verkets förslag till reviderade preciseringar och utifrån den förändrade bedömningsgrunden. Dessa anvisningar är till för att varje myndighet som har ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål ska redovisa förslag till preciseringar på ett enhetligt sätt för vart och ett av miljökvalitetsmålen. Förslagen ska utgå från de preciseringar som återfinns i propositionen 2009/10:155. Andra utgångspunkter är nuvarande delmål och de förslag till preciseringar och delmål som lämnades i Miljömålsrådets rapport Miljömålen - nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål Anvisningarna har tagits fram med ledning av förslag och synpunkter i en arbetsgrupp bestående av representanter från de myndigheter som har ansvar för ett eller flera av miljökvalitetsmålen samt en representant för länsstyrelserna. 95

99 ANVISNINGAR För varje precisering ska en bedömning göras mot nedanstående punkter. Så långt möjligt ska det som står under varje punkt uppfyllas. Det ska också göras en samlad bedömning mot dessa punkter av samtliga förslag till preciseringar för respektive miljökvalitetsmål. Preciseringen ska: 1) Beskriva de viktigaste aspekterna på miljökvalitetsmålet - Ta med de faktorer eller villkor som är mest viktiga för att förstå målets innebörd och/eller är avgörande vid bedömning av måluppfyllelse. Preciseringarna till respektive miljökvalitetsmål ska tillsammans beskriva innebörden av miljökvalitetsmålet. 2) Ange miljökvalitet, tillstånd eller förhållande - Preciseringarna för respektive miljökvalitetsmål ska uttrycka kvalitet, tillstånd eller förhållande i miljön eller samhället när miljökvalitetsmålet anses uppnått. Det kan handla om bl.a. specifika kemiska eller biologiska parametrar men även mer komplexa faktorer som rör t.ex. ekosystem eller funktioner i samhället. - Utformningen av preciseringen bör anpassas till karaktären hos respektive miljökvalitetsmål och vad som bäst beskriver innebörden av målet och vad som krävs för att målet ska bedömas som uppfyllt. 3) Där det är relevant även omfatta innebörden av generationsmålet - Beskriv för miljökvalitetsmålet och om möjligt för varje precisering om och i så fall till vilken strecksats eller annan innebörd av generationsmålet som målet/preciseringen knyter an till. 4) Vara tydliga och överskådliga och så enkelt formulerade som möjligt. - Granska språk och begrepp så de är begripliga och tydliga. - Använda enhetlig terminologi och definiera väsentliga begrepp. (Meddela också Naturvårdsverkets samordningsfunktion förslag på viktiga begrepp och vilka definitioner de bör ha) - Bedöm om antalet preciseringar för miljökvalitetsmålet är lämpliga utifrån syftet att de tillsammans ska underlätta kommunikation och tydlighet kring miljökvalitetsmålet och dess innebörd. 5) Ska fungera som kriterier vid uppföljning av miljökvalitetsmålet - Varje precisering bör vara uppföljningsbar på något sätt - För varje förslag till precisering bör kopplas förslag på hur uppföljning ska ske, vilka data som finns och kan användas, vilka indikatorer som finns och/eller behövs - Om det saknas möjlighet till uppföljning med mätbara data - ange då andra lämpliga metoder för bedömning av uppfyllelse av preciseringen. 6) Kunna tjäna som underlag för regionalt och lokalt arbete - Preciseringarna ska normalt kunna användas både som vägledning för konkreta miljöinsatser, men också för att sätta upp regionala och lokala miljömål. 96

100 Redovisa i särskild wordmall Redovisning ska ske enligt en av Naturvårdsverket framtagen särskild wordmall. Vad som ska ingå i redovisningen framgår av mallen tillsammans med dessa anvisningar. (I en kompletterande tabell kommer att ges en översikt av nuvarande preciseringar och de nya förslagen.) Av redovisningen i wordmallen ska sammanfattningsvis framgå vilket samråd som skett (varje myndighet ansvarar för samråd av sina förslag till preciseringar) preciseringarnas och miljökvalitetsmålets kopplingar till innebörden av generationsmålet och dess strecksatser inklusive om detta påverkar behovet av uppföljning vilka de nya förslagen är inklusive vilka av nuvarande preciseringar som föreslås finnas kvar, innebörd/förtydligande som, om det behövs, än tydligare konkretiserar motivering till förändrade preciseringar hur preciseringen kan följas upp, vilka lämpliga indikatorer som finns, behov av att utveckla metoder och indikatorer för uppföljning. kommentarer om t.ex. den aktuella preciseringen är beroende av andra miljökvalitetsmål för att kunna uppfyllas. Här kan man också kommentera om man ser behov av att utveckla en precisering inom något ytterligare område och varför man i nuläget avstått från sådant förslag. Varje precisering bör redovisas på följande sätt: Kort rubrik på vad preciseringen tar upp Precisering i löpande text, kortfattat. Om det behövs: Ett litet antal punkt- eller strecksatser (En precisering kan alltså bestå av 1-3 meningar eller en mening kompletterad med ca 1-4 strecksatser.) 97

101 98

102 Bilaga 5 Bedömningar av miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmål 1: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet kan uppnås. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Miljökvalitetsmålet har 2050 som målår. Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan är ett globalt mål. Globala klimatscenarier indikerar att utan mycket kraftiga utsläppsminskningar kommer den globala medeltemperaturen att överskrida två graders höjning jämfört med förindustriell nivå. Trenden i miljötillståndet är negativ. Atmosfärens halt av växthusgaser ökar kontinuerligt på grund av utsläpp av långlivade växthusgaser. Den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga. De 15 varmaste åren som uppmätts har alla inträffat efter Även om utsläppen av växthusgaser i det närmaste upphör på sikt kommer atmosfärens halt av långlivade växthusgaser att avta mycket långsamt. Jordens globala medeltemperatur kommer inledningsvis knappast att minska, utan snarare stabiliseras. Även efter en stabilisering kommer dock effekter som avsmältning av inlandsisar och havsnivåhöjning att pågå under lång tid. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Utsläpp av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter medför ökade halter av växthusgaser i atmosfären som ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av dessa utsläpp orsakas av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion, transporter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jordbruksproduktion och avfallshantering samt avskogning i tropikerna. Utsläppen har ökat kraftigt, som en följd av en stark global ekonomisk tillväxt under de senaste tio åren. Särskilt hög har utsläppsökningen varit från 99

103 fossilberoende el- och värmetillförsel i tillväxtekonomier, framför allt Kina. Dessa länder har fördubblat sina utsläpp sedan 1990 medan industriländernas utsläpp ligger på ungefär samma nivå. År 2009, som en följd av finanskris och ekonomisk nedgång, minskade utsläppen i många industriländer. Även världens totala utsläpp uppskattas ha minskat något, men har under 2010 åter börjat öka i takt med den ekonomiska återhämtningen. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden som grundas på om förutsättningarna för att nå Begränsad klimatpåverkan bedöms finnas på plats år 2050 har inte påverkat bedömningen av måluppfyllelse. Bedömningen har även tidigare baserats på vad som krävs för att nå miljökvalitetsmålet och om möjligheterna att dessa förutsättningar kan infrias. För klimatmålet infördes nya preciseringar i miljökvalitetsmålet år Vi föreslår ingen förändring av dessa preciseringar och därmed har denna uppföljning gjorts med samma preciseringar som förra året. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är till avgörande del beroende av internationella insatser och samarbete mellan världens länder. Dagens globala utsläpp av växthusgaser uppskattas till cirka 48 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Utsläppen behöver vända nedåt omkring för att det ska vara realistiskt att temperaturökningen kan begränsas till högst två grader. Ju senare vändningen kommer desto snabbare måste utsläppen minska därefter. Det är de totala globala utsläppen av långlivade växthusgaser under detta århundrade som avgör om temperaturmålet kan nås. Enligt ett flertal studier behöver dagens globala utsläppsnivå minska till 44 miljarder ton till år 2020, för att år 2050 ha minskat procent under 1990 års nivå och vid seklets slut vara nästan noll. En sådan utsläppsbana har minst 66 procent sannolikhet att klara tvågradersmålet. För att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar till år 2050 behöver: världens energisystem ställas om till koldioxidsnål energitillförsel tillförd energi användas avsevärt effektivare världens transporter och fordon bli betydligt effektivare och mer koldioxidneutrala världens konsumtionsmönster i mindre utsträckning bidra till växthusgasutsläpp En storskalig omställning från fossila bränslen till förnybara i energisystemet verkar i dag inte realistiskt, utan behöver troligen kompletteras med infångning och lagring av koldioxid (CCS-teknik) från energianläggningar. Tekniken är ännu inte kommersiellt utvecklad och utvecklingsstöd behövs för att stötta övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Sverige behöver göra sin del av denna globala samhällsomställning, genom att satsa på forskning och teknikutveckling inom området och delta aktivt i det internationella kunskapsutbytet. 100

104 Världens årliga energianvändning per person har ökat med tio procent från 1990 och var 2008 drygt 21 megawattimmar per person (MWh/capita). Koldioxidintensiteten, alltså hur mycket koldioxid som släpps ut per tillförd energi, var drygt 200 kilo/mwh. Andelen förnybar energi var 13 procent och andelen fossil energi 81 procent vilket är samma nivåer som Sverige går dock i rätt riktning vad gäller andel förnybar energi, som ökat från 33 till 44 procent under perioden, och koldioxidintensiteten, som har minskat från 95 till 80 kilo/mwh. Energianvändningen per person har dock inte minskat i Sverige utan var år 2009 cirka 64 MWh/capita. Jämfört med en genomsnittlig världsmedborgare använder varje svensk alltså tre gånger så mycket energi. Början på en omställning till mindre fossilbränsleberoende kan ses för Sverige, men inte för världen. Världens köttkonsumtion per invånare har ökat de senaste 20 åren. Sveriges köttkonsumtion har ökat ungefär 50 procent mellan 1990 till 2005 och uppgår i dag till 80 kilo per person, nästan det dubbla jämfört med genomsnittet i världen. Trots det har de globala utsläppen per person av metan och lustgas från jordbruket minskat drygt tio procent till cirka 0,9 ton koldioxidekvivalent per person. Även svenskt jordbruk har minskat utsläppen till knappt ett ton per person genom minskat antal mjölkkor och minskad kvävegödning. Det har dock delvis skett genom ökad import av kött. Utsläpp har därmed flyttat till andra länder för att täcka vår konsumtion. Världens länder har inte kunnat enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att begränsa klimatförändringarna. Efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn år 2009 har världens största utsläppsländer förklarat sig villiga att göra frivilliga utsläppsbegränsningar till år 2020 (Copenhagen Accord). Dessa frivilliga åtaganden är inte tillräckligt omfattande för att åstadkomma nödvändiga minskningar, utan kan i bästa fall begränsa utsläppen år 2020 till dagens nivå. Dessutom saknas åtaganden om utsläppsminskningar till år Klimatförhandlingarna i Canćun i december 2010 fastställde målet i Copenhagen Accord om att begränsa ökningen av global medeltemperatur till högst två grader. En översyn om att eventuellt skärpa detta mål ska ske år Canćun-mötet lyckades hålla liv i fortsatta förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal, och överenskommelser nåddes om stöd för minskad avskogning och en finansiell fond för åtgärder och anpassning till ett förändrat klimat i utvecklingsländer. Några mer bindande åtaganden om utsläppsbegränsningar till år 2020 och 2050 nåddes dock inte. Det återstår att se om de frivilliga åtagandena i Copenhagen Accord kommer att förverkligas. EU har i de internationella klimatförhandlingarna haft inriktningen att industriländerna ska göra åtaganden som kollektivt minskar deras utsläpp med procent till år 2020 och med procent till år 2050 jämfört med år

105 Dessutom ska industriländerna bidra med finansiering för utsläppsbegränsningar i utvecklingsländer. Detta, tillsammans med åtgärder som bekostas av utvecklingsländerna själva, kan göra det möjligt att få koncentrationen av växthusgaser i atmosfären att vända nedåt mot slutet av detta sekel och närma sig en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Figur 1. Diagrammet visar utsläppen av växthusgaser i Sverige, totalt och fördelat per samhällssektor. Diagrammet visar en trend med minskande utsläpp sedan Den ekonomiska nedgången under 2009 påverkade industriproduktionen och godstransporterna och är en orsak till 2009 års låga utsläpp jämfört med 2007 och Utsläppen år 2009 var 17 procent under 1990 års nivå. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Temperaturmål Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå preciseringen. För att på lång sikt begränsa den globala årsmedeltemperaturen till högst två graders höjning över förindustriell nivå krävs åtgärder som kraftigt sänker de globala utsläppen av växthusgaser. Trenden i miljötillståndet är negativ. Under de senaste 100 åren har den globala årsmedeltemperaturen i atmosfären vid jordytan stigit med ungefär 0,7 grader. Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Långtidstrenden är en jord i uppvärmning. Utan stora utsläppsminskningar kommer den globala medeltemperaturen att överskrida två graders höjning jämfört med förindustriell nivå. Förändringar i jordens medeltemperatur är en långsam process. Även om utsläppen i det närmaste 102

106 upphör på sikt kommer jordens globala medeltemperatur inledningsvis snarare stabiliseras än minska. Det gör att om temperaturen stiger till nivåer som ger oacceptabla konsekvenser är det osäkert hur snabbt den kan sänkas igen till icke farlig nivå, om det ens är möjligt. Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål klaras, men att begränsa temperaturförändringen till högst två grader jämfört med förindustriell nivå kan vara viktigt för möjligheten att klara andra miljökvalitetsmål, till exempel Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Precisering 2: Koncentrationsmål Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Den samlade koncentrationen av alla klimatpåverkande gaser och aerosoler i atmosfären uppskattas redan i dag till cirka 400 ppm koldioxidekvivalenter. De långlivade växthusgaserna står för cirka 470 ppm koldioxidekvivalenter, varav koldioxid för knappt 390 ppm. Samtidigt uppskattas effekten av kortlivade klimatpåverkande ämnen som ozon, sotpartiklar och andra aerosoler, som både värmer och kyler, sammantaget medföra en kylande effekt som motsvarar cirka 70 ppm koldioxidekvivalenter. Osäkerheten kring aerosolers bidrag är dock väsentlig. Vissa klimatforskare hävdar att sotpartiklarnas värmande egenskaper har underskattats. På sikt är det dock de långlivade växthusgasernas mängd som avgör den globala temperaturhöjningen. Trenden i miljötillståndet är negativ. Koldioxidhalten ökar med cirka två ppm per år och visar effekten av människans ökande utsläpp och av avskogning. Samtidigt ökar också halten av andra växthusgaser. Atmosfärens halt av växthusgasen metan stabiliserades från slutet av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Därefter har halten åter börjat öka. Orsaken är inte klarlagd. Även om utsläppen minskar till mycket låga nivåer till år 2100 kommer atmosfärens halt av långlivade växthusgaser att överskrida 400 ppm och avta mycket långsamt. Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål klaras. 103

107 Miljökvalitetsmål 2: Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden i miljötillståndet är positiv. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål inklusive medföljande kostnader för ohälsa, skördebortfall och försämrad tillväxt på skog samt underhåll och reparation av kulturföremål. Den tidigare under 1990-talet starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare med undantag för bensen och svaveldioxid som fortsatt att minska. Måluppfyllelsen påverkas indirekt av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Dessa mål är ingen förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft men kan påverka hur snabbt målet kan nås. Flera åtgärder för att begränsa utsläpp av luftföroreningar är gemensamma för de olika målen. De utsläppsbegränsande åtgärder som vidtas kan dock ha både en positiv och en negativ inverkan på möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft. Som ett exempel minskar NOx-avgiften utsläppen av kväveoxider, men inte på ett sätt som gagnar miljökvalitetsmålet Frisk luft, eftersom åtgärden inte påverkar luftkvaliteten lokalt. Om i stället utsläppskrav på fordon och arbetsmaskiner skärps, har detta en gynnsam effekt på luftkvaliteten även lokalt. Begränsning av utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen som partiklar och metan är positivt såväl för klimatet som för luftkvaliteten och därmed för möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. Frågan om hur man når största sammanlagda miljönytta är komplex och kan inte i detalj sammanfattas här. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Avgörande för att nå målet är att åtgärder genomförs för att minska utsläppen från trafik, vedeldning, energiproduktion och inom industrisektorn. Vissa luftföroreningar som ozon och partiklar (PM2,5) kommer till stor del med intransport från andra länder. Därför behövs åtgärder på internationell nivå. Dessutom krävs åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att komma till rätta med höga lokala halter av främst kvävedioxid och partiklar (PM10) i landets tätorter. Från och med 2010 har Transportstyrelsen fattat beslut om att förkorta tiden då det är tillåtet att använda dubbdäck. Regeringen har även gett kommunerna möjlighet 104

108 att förbjuda dubbdäck på vissa gator. Beslut om sådant förbud har i dag fattats i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Dessa kommuner har åtgärdsprogram enligt lagstiftning om miljökvalitetsnormer för luftkvalitet och uppföljning av dubbdäcksförbudet kan följas genom rapporteringen från åtgärdsprogrammen. Det totala trafikarbetet bedöms, trots osäkerheter i den ekonomiska utvecklingen, kunna öka till Samtidigt förväntas andelen dieseldrivna personbilar öka avsevärt. Trots detta förväntas utsläppen av kväveoxider fortsätta att minska, tack vare en kontinuerlig teknisk utveckling av fordonen. Om minskningen är tillräcklig för att klara miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid till år 2020 återstår att se. I dagsläget ser man inte att utsläppen från enskild uppvärmning med ved minskar. Energimyndigheten fick år 2010 regeringens uppdrag att utreda om kommunerna behöver utökade befogenheter att i enskilda fall begränsa vedeldning som ger upphov till olägenheter för människors hälsa. Uppdraget redovisades efter samråd med Naturvårdsverket. Energimyndigheten konstaterade att en ytterligare skärpning av befintlig lagstiftning, om kommunernas möjligheter att i enskilda fall begränsa vedeldning, i dagsläget inte var nödvändig. Myndigheten framhöll istället möjligheten att skärpa Boverkets byggregler så att kraven för nybyggnad även gäller för ombyggnad. Genom att Sverige deltar aktivt i utvecklingen av EUgemensamma standarder för utsläpp från fastbränsleanläggningar kan vi på sikt lättare utforma lämpliga styrmedel för att minska utsläppen. I underlagen till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet 2008 framkom att det finns en stor potential för kostnadseffektiva tekniska förbättringar av eldningsutrustning för enskild uppvärmning och därmed stora möjligheter att minska utsläppen. Halterna av svaveldioxid har minskat påtagligt under perioden Denna minskning har fortsatt även under perioden Förändringen beror framför allt på minskad intransport från andra länder, men även skärpta svenska utsläppskrav har bidragit. Även halterna av de långdistanstransporterade partiklarna (PM2,5) minskar. En tydlig minskande trend kan observeras i regional bakgrund för perioden Denna minskning beror sannolikt till stor del på minskad transport av förorenad luft från Europa in över Sverige. Det är därför sannolikt att redan fattade beslut om utsläppsminskningar på europeisk nivå kommer att leda till att målet för partiklar (PM2,5) kan klaras till Göteborgsprotokollet samt direktivet om utsläppstak för luftföroreningar reglerar i dag utsläppen av luftföroreningar i Europa. Protokollet löpte ut 2010 och omförhandlas för närvarande. Det nya protokollet kommer med all sannolikhet att omfatta även utsläpp av partiklar. En viktig del kommer att vara att begränsa utsläppen av vissa kortlivade klimatpåverkande ämnen som partiklar och metan eftersom dessa ämnen även bidrar till en försämrad luftkvalitet. Sjöfarten bidrar med stora utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar. I ett första steg har den internationella sjöfartsorganisationen IMO beslutat att minska utsläppen av svaveldioxid från sjöfarten till Inom vissa områden, exempelvis Östersjön och Nordsjön, kommer minskningen att genomföras i en snabbare takt. 105

109 Marknära ozon bildas storskaligt i förorenade luftmassor över Europa och transporteras därefter långa sträckor. Antalet dagar med höga halter av ozon har minskat till följd av åtgärder, men målet för hälsan överskrids generellt i landet. Åtgärder för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen kan förväntas inom ramen för klimatpolitiken och den internationella luftvården. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden medför att målet kan klaras om ytterligare åtgärder vidtas som får genomslag i miljön. Måluppfyllelsen har blivit mer positiv jämfört med tidigare. Det beror på att den nya bedömningsgrunden även beaktar tröghet i genomslag för förändringar, beroendet av internationella beslut samt att det räcker att förutsättningarna finns på plats till I första hand krävs ytterligare nationella insatser för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar från trafiken samt utsläppen av partiklar och bens(a)pyren från vedeldning. Viktiga internationella åtgärder och åtgärder inom EU är att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), kväveoxider och partiklar. De uppdaterade förslagen på preciseringar behåller i stort samma ambitionsnivå som de nuvarande preciseringarna varför bedömningen ej påverkas av uppdateringen. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Återstående problem med luftföroreningar beror huvudsakligen på nationella utsläpp, som särskilt i tätorter medför problem med luftföroreningar. Beroendet av internationella insatser, bland annat inom EU, har minskat, men fortfarande är sådana insatser helt nödvändiga för preciseringarna för marknära ozon, partiklar (PM2,5) samt korrosion på kalksten. Insatser på global nivå kan också vara nödvändiga för att bryta långtidstrenden med en ökande bakgrundshalt av ozon. 106

110 Figur 2. Föroreningshalterna i svenska tätorter minskar. Figurens index är en sammanvägning av luftkvaliteten i cirka trettio svenska kommuner vinterhalvåret 2000/ /09, viktat mot folkmängden. Ju lägre index, desto lägre halt av föroreningar för ett större antal människor. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Bensen Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder. Halterna av bensen i tätorternas gaturum (1,5 3,0 mikrogram/kubikmeter rapporteras för åren ) överstiger i allmänhet värdet för preciseringen. I urban bakgrund är halterna något lägre (0,5 2,0 mikrogram/kubikmeter). Trenden för bensen i tätorternas omgivningsluft är stadigt minskande. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Utsläpp av bensen från trafiken minskar stadigt genom tekniska åtgärder. Bensen kan även bildas vid enskild vedeldning. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER EU-regler har en avgörande betydelse för en fortsatt minskning av utsläppen av bensen från trafiken, men kan även få betydelse för utsläppen från enskild vedeldning. FN:s luftvårdskonvention kan spela viss roll genom krav på utsläppstak för flyktiga ämnen (dit bensen hör). 107

111 Precisering 2: Bens(a)pyren Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Halterna i tätorter överstiger något den nivå som preciseringen beskriver. Med nuvarande trend kan inte preciseringen nås utan ytterligare åtgärder. Den långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum. I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter finns dock troligen ingen minskande trend. Statistiken är så bristfällig att en säker trend inte kan utläsas. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Bens(a)pyren bildas vid enskild vedeldning, särskilt om eldningsförfarandet eller utrustningen är bristfällig. Om inte tillräckliga krav ställs på utrustning för eldning nås ej preciseringen och i ännu mindre grad om enskild eldning med ved ökar som ett sätt att nå klimatmål. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER För närvarande är nationella insatser inom området enskild vedeldning helt avgörande för begränsning av utsläppen av bens(a)pyren. I dag spelar EU:s regler endast en begränsad roll för att minska utsläppen av bens(a)pyren från enskild vedeldning för uppvärmningsändamål. Detta kan komma att ändras i framtiden. Precisering 3: Butadien Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder. Butadien har följts upp inom den hälsoinriktade miljöövervakningen under på ett begränsat antal platser. Halterna understiger värdet för preciseringen men marginalen är på vissa platser fall liten. Trenden är minskande men dataunderlaget är begränsat. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Utsläpp av butadien från trafiken har minskat genom tekniska åtgärder. Butadien släpps även ut vid enskild vedeldning. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER EU:s regler har en avgörande betydelse för att minska utsläppen av butadien från trafiken men kan även få betydelse för utsläppen från enskild vedeldning. Vad gäller vedeldning har nationella insatser störst betydelse för att begränsa utsläppen av butadien. Precisering 4: Formaldehyd Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder. 108

112 Formaldehyd har följts upp inom den hälsoinriktade miljöövervakningen ( ) på ett begränsat antal platser. Halterna understiger preciseringen. Bedömningen är att preciseringen nås med nuvarande trend men att det finns osäkerheter i trendutvecklingen. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Kraven på lägre koldioxidutsläpp från fordon har lett till en ökad andel dieselfordon och fordon drivna med etanol. Detta kan försvåra möjligheten att nå preciseringen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER EU-regler har betydelse för utsläppen av formaldehyd från trafiken, men nationella styrmedel spelar även en mycket stor roll. Precisering 5: Partiklar Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Partiklar följs upp kontinuerligt inom ramen för miljökvalitetsnormerna samt genom den nationella miljöövervakningen (bedömningen är baserad på mätdata från ). Partiklar (PM2,5) överskrids i första hand i södra Sverige, sannolikt på grund av intransport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga även om årsvärdet överskrids i gaturum i några städer. Partiklar (PM10) överskrids i gatumiljön generellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrund. Minskningen kan observeras även i södra delen av landet och kan bero på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa har börjat visa effekt. För partiklar (PM10) kan en svagt minskande trend utläsas men denna är osäker på grund av årliga variationer. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Regeringen har gett kommunerna möjligheten att förbjuda dubbdäck på vissa gator. Sådana beslut har i dag fattats i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Samtliga av dessa kommuner har åtgärdsprogram enligt lagstiftning om miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Uppföljning av besluten om att inte tillåta dubbdäck kan följas genom rapporteringen från åtgärdsprogrammen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Halterna av partiklar (PM2,5) beror till stor del på gränsöverskridande transport av luftföroreningar. Åtgärder inom EU och FN:s luftvårdskonvention har i dag en stor betydelse, en betydelse som kan öka om partiklar inkluderas i kommande överenskommelse om nationella utsläppstak. För partiklar (PM10) har nationella bestämmelser om dubbdäck en avgörande roll. 109

113 Precisering 6: Ozon Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen baseras på att det internationella beroendet är så stort att åtgärder endast i Sverige räcker för att nå preciseringen. Ozon följs upp kontinuerligt inom den nationella miljöövervakningen. Enligt mätdata för perioden överstigs det långsiktiga målet till skydd för hälsan (det högsta medelvärdet för åtta timmar varierar över landet mellan 120 och 140 mikrogram per kubikmeter). Målet för växtlighet överskrids vissa år på någon mätstation men i huvudsak klaras målet. Ozonbildningen är starkt väderberoende och vid varma somrar kan höga halter uppträda. Trenden är att episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Medelhalten minskar också, om än i långsammare takt. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Avgörande för att nå målet är att åtgärder genomförs för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) från trafik, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn i Europa och möjligen även på global skala. Enligt en prognos från SMHI kan inte preciseringen nås till 2020 även med de mest positiva utsläppsscenarierna. Det är troligen möjligt att vidta ytterligare åtgärder utöver de som ingår i scenarioberäkningarna. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Ozon bildas storskaligt i förorenade luftmassor över Europa och transporteras därefter över långa sträckor och är därmed gränsöverskridande. Åtgärder för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen kan förväntas inom ramen för klimatpolitiken och den internationella luftvården. Precisering 7: Kvävedioxid Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Kvävedioxid följs upp kontinuerligt inom ramen för miljökvalitetsnormerna samt genom den nationella miljöövervakningen (bedömningen är baserad på mätdata från perioden ). Medelvärden (både års- och timmedelvärden) överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Halterna överskrids även i urban bakgrund, främst i storstäderna, men det finns risk för att preciseringen överskrids även i flera medelstora städer. Hittills under 2000-talet kan ingen tydlig trend utläsas. En svag minskning av halterna har skett de senaste åren, men huruvida det är en långsiktig trend kan ännu inte fastställas. Ytterligare åtgärder är nödvändiga. 110

114 SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Utsläpp från trafiken och arbetsmaskiner har en avgörande roll för att nå preciseringen, men i kuststäder kan även sjöfarten spela en viss roll. Det totala trafikarbetet bedöms, trots osäkerheter i den ekonomiska utvecklingen, kunna öka till Andelen dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Om minskningen är tillräcklig för att klara miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid till 2020 återstår att se. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Utsläppen av kvävedioxid är beroende av utsläppskrav utformade på EU-nivå. Mot bakgrund av att trafikarbetet sannolikt kommer öka till 2020 är det osäkert om preciseringen kan nås med generella krav på utsläpp från fordon. Bedömningen är att insatser på lokal nivå, exempelvis krav på fordon med särskilt låga utsläpp och trafikbegränsande åtgärder, är nödvändiga för att nå preciseringen. Precisering 8: Korrosion Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder. Korrosion följs upp inom ramen för Sveriges arbete inom FN:s luftvårdskonvention. Korrosion på kalksten har under åren varierat mellan 7 och 14 mikrometer per år. Även om trenden för korrosion är något osäker på grund av årliga variationer så bedöms preciseringen som möjlig att nå mot bakgrund av den kraftiga och fortsatta minskningen av främst svavelnedfallet. 111

115 SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Minskning av utsläpp av främst svaveldioxid från energiproduktion och fartygstrafik är en förutsättning för att nå preciseringen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Redan fattade beslut inom EU och på internationell nivå bedöms medföra att preciseringen kan nås. 112

116 Miljökvalitetsmål 3: Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Med hittills beslutade åtgärder kan varken miljötillståndet eller förutsättningarna för måluppfyllelse uppnås till år Miljökvalitetsmålet har lång återhämtningstid i miljön och är till stor del beroende av internationella åtgärder. Ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder inom EU och FN:s luftvårdskonvention samt strängare krav på den internationella sjöfarten krävs för att förutsättningarna ska kunna bedömas som uppfyllda till år Försurningstillståndet i mark och vatten förändras relativt långsamt men det finns en förbättringstrend, särskilt för vatten. Trenden i miljötillståndet är positiv. Uppgifter från miljöövervakningen pekar på en betydande minskning av försurningen av sjöar och vattendrag sedan år 2000, medan tillståndet efter år 2005 förefaller oförändrat. Skogsmarken är fortfarande starkt försurad i sydvästra Sverige. Här är trenden lite oklar, men det mesta tyder på en fortsatt måttlig ökning av försurningsgraden. I övriga delar av Sverige indikerar nya data att tillståndet varit relativt oförändrat under de senaste åren. Det finns starka kopplingar till miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, och Begränsad klimatpåverkan. Åtgärder inom dessa miljökvalitetsmål underlättar i många fall uppfyllandet av försurningsmålet, men uppfyllelsen är inte beroende av att de övriga miljökvalitetsmålen uppnås. Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är å sin sida beroende av att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning uppfylls. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Försurning av mark och ytvatten har främst orsakats av atmosfäriskt nedfall av svavel- och kväveföreningar. Källorna är framför allt transporter, energiproduktion, industri och jordbruk. Den största delen av nedfallet, i storleksordningen 90 procent, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Skogsbruket har också en betydande och ökande försurningspåverkan genom ökande uttag av skogsbränsle. Skärpta internationella miljökrav har lett till avsevärda minskningar av det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider över Sverige. De största 113

117 utsläppsminskningarna i Europa skedde på 1990-talet. Under perioden minskade utsläppen av svaveldioxid med cirka 20 procent, medan utsläppen av kväveoxider har varit i det närmaste konstanta under samma period. Den största minskningen har skett inom energisektorn genom skärpta krav på rening och lägre svavelhalter i olja. Transportsektorn har ökat sin relativa påverkan, men även här har utsläppen av kväveoxider minskat på grund av strängare utsläppskrav på fordonen; detta trots ett långsiktigt ökat transportarbete i Europa. Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten har ökat successivt. Dessa utgör i dagsläget cirka tio procent av de totala europeiska utsläppen, medan utsläppen av svaveldioxid har minskat något i Nordsjön och Östersjön. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden har tillämpats, vilken innebär att det räcker med att förutsättningarna är på plats år 2020 för att miljökvalitetsmålet ska bedömas som uppnått. Den nya bedömningsgrunden har påverkat den övergripande måluppfyllelsen i positiv riktning. De nya preciseringarna innebär förtydliganden i förhållande till den nuvarande preciseringen, och de täcker i princip samma frågor. De gjorda förändringarna av preciseringarna innebär ingen ändring av den samlade bedömningen av måluppfyllelsen. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Miljökvalitetsmålet är huvudsakligen beroende av internationella insatser, främst på EU-nivå. Nationella insatser behövs också för att minska utsläppen av kväveoxider och ammoniak samt för att begränsa försurningspåverkan från skogsbruket. 114

118 Figur 3. De svenska kväveutsläppen har minskat stadigt sedan Den stapel som har minskat mest är övriga transporter, vilket framför allt beror på minskade utsläpp från persontrafik. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Nedfallet av försurande ämnen till Sverige har minskat avsevärt de senaste decennierna och därmed också överskridandet av den kritiska belastningen för försurning. Trenden är en fortsatt minskning av överskridandet, och år 2020 bedöms det vara nära noll för skogsmark men något högre för sjöar. Bedömningen är att man till 2020 nästan kan nå önskvärt tillstånd, dock inte fullt ut. I nuläget saknas tillräckliga beslut för att nå preciseringen till Ytterligare beslut krävs på europeisk nivå, men även med ytterligare åtgärder blir det svårt att nå kritisk belastning för sjöar. I den förra fördjupade utvärderingen av miljömålen 2008 beräknades att den kritiska belastningen överskreds på knappt 20 procent av arealen av all skogsmark och sjöarnas avrinningsområden. Prognosen för år 2020 angavs till 12 procent för sjöar och 0,3 procent för skogsmark. Nya scenarier för utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider i Europa har sedan dess gjorts av forskningsinstitutet IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis, inom ramen för FN:s luftvårdskonvention. Resultatet pekar på ett överskridande av den kritiska belastningen på 0,2 1,5 procent av arealen skogsmark år Sjöar ingick inte i studien. Scenarierna omfattar åtgärder i Europa inom energiproduktion, vägtrafik, 115

119 industri och småskalig förbränning. Det finns dock verksamma åtgärder på andra områden, exempelvis inom sjöfarten, som inte inkluderas i scenarierna. Precisering 2: Påverkan genom skogsbruk Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen. Skogsbrukets försurande påverkan ökar på grund av en allt mer omfattande användning av skogsbränslen. Möjligheten att nå preciseringen är enbart beroende av nationella åtgärder, men uttaget av biomassa från skogen påverkas av internationella energimarknader och EU-krav på andelen förnybar energi. I den förra fördjupade utvärderingen visade beräkningar att uttag av grenar och toppar, GROT, vid slutavverkning och gallring i grova drag fördubblar skogsbrukets försurande påverkan på beståndsnivå. I växande skog lagras mineralämnen, så kallade baskatjoner, som motverkar försurning, och ju mer som tas bort vid avverkning desto lättare blir marken försurad. Störst påverkan finns i södra Sverige samt i granskog. Under perioden gjordes GROT-uttag på cirka hektar skogsmark per år, varav cirka hälften skedde i granskog där skogsbruket gav upphov till en nettoförsurning av marken. Kompensation för försurningen genom askåterföring gjordes på hektar per år. GROT används i huvudsak som bränsle inom fjärrvärmesektorn. Enligt Energimyndighetens statistik ökade användningen av trädbränsle inom denna sektor med hela 40 procent under perioden Arealen skogsmark som har anmälts för uttag av skogsbränsle har fram till 2009 mer än fördubblats jämfört med referensnivån , men den verkliga ökningen är sannolikt lägre. Askåterföringen har ökat marginellt. Allt pekar sammantaget på en betydande ökning av skogsbrukets försurande påverkan under senare år. Uttagen av skogsbränsle kommer knappast att minska under det närmaste decenniet och möjligheterna att nå preciseringen beror på i vilken mån kompensationsåtgärder kommer att göras inom skogsbruket. Bedömningen är att det finns förutsättningar inom ramen för nuvarande styrmedel att genomföra sådana till 2020, och därmed uppnå preciseringen. Precisering 3: Tillstånd i sjöar och vattendrag Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Försurningstillståndet i sjöar och vattendrag förbättras successivt, men det finns ännu många försurade ytvatten, särskilt i sydvästra Sverige. En fortsatt förbättring kan förväntas, men god status med avseende på försurning kommer sannolikt inte att kunna uppnås i alla vattenförekomster fram till 2020 eftersom det atmosfäriska nedfallet inte minskar tillräckligt. Möjligheten att nå preciseringen beror främst på internationella åtgärder men också på nationella insatser inom skogsbruket. En viktig förutsättning för att nå denna precisering är att även preciseringen Påverkan genom atmosfäriskt nedfall nås. Bedömningen blir därför densamma för båda preciseringarna. 116

120 I den förra fördjupade utvärderingen 2008 konstaterades dels att återhämtningen i sjöar och vattendrag har fortsatt, dels att endast cirka fem procent av sjöarna och vattendragens rinnsträckor var försurade år En ny uppskattning för 2010 inom den nationella miljöövervakningen (baserad på de så kallade omdrevssjöarna) samt nya belastningsdata visar preliminärt att det genomsnittliga läget för sjöarna är ungefär detsamma i dag. Situationen är sämst i sydvästra Sverige där den kritiska belastningen också överskrids för en betydande del av området. I norra Sverige är försurningsproblemen relativt små. Surstötarna (hastiga sänkningar av vattnets ph-värde, exempelvis vid snösmältning) har minskat kraftigt i betydelse tack vare minskat försurande nedfall. Precisering 4: Tillstånd i mark Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trots minskat atmosfäriskt nedfall fortgår en långsam markförsurning i sydvästra Sverige. Återhämtningen kan förväntas vara märkbar först på lång sikt. Det är inte sannolikt att det tillstånd som preciseringen uttrycker kommer att uppnås till 2020, eftersom förändringen av försurningstillståndet i skogsmark sker långsamt och ingen tydlig återhämtning har noterats. Viktiga förutsättningar för att på längre sikt nå preciseringen är att påverkan av skogsbruk och atmosfäriskt nedfall når nivåer till 2020 som leder till att det eftersträvade miljötillståndet nås vid en senare tidpunkt. Av dessa bedöms preciseringen om skogsbruk som möjlig att uppfylla, men sannolikt inte för det atmosfäriska nedfallet. I det senare fallet krävs ytterligare, ännu inte beslutade, åtgärder. I den förra fördjupade utvärderingen 2008 bedömdes att försurningen av skogsmark i södra Sverige hade avstannat och att en återhämtning inletts (bedömningen baserades på data från markinventeringen för perioden ). Nyare data tyder emellertid på att försurningstillståndet är relativt oförändrat i de övre skikten på mineraljordar (den så kallade B-horisonten) i norra, mellersta och sydöstra Sverige, medan en ökad försurningsnivå noteras i den sydvästra delen sedan början av 2000-talet. Orsaken till detta är att den kritiska belastningen fortfarande överskrids i delar av sydvästra Sverige samt att markens återhämtningsförlopp sannolikt är långsammare än förutsett. Någon mer omfattande återhämtning kan därför inte förväntas till Försurningsutvecklingen i andra miljöer än skogsmark är ofullständigt känd, liksom påverkan på tekniska material. Det är därför svårt att utvärdera i vilken mån korrosionen av markförlagda konstruktioner och arkeologiskt material har förändrats under de senaste åren. Med undantag för ädellövskogar i sydligaste Sverige finns heller inga belagda förändringar av växt- och djurlivet i landmiljön som entydigt kan knytas till försurningen. På grund av att markprocesserna är 117

121 långsamma är preciseringen svår att följa upp. Framtida klimatförändringar kan påverka försurningsutvecklingen både positivt och negativt; dels genom ökad vittring som motverkar försurning, dels genom högre skogstillväxt som ökar försurningen. 118

122 Miljökvalitetsmål 4: Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Ansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. På något längre sikt bedöms tillräckliga förutsättningar kunna föreligga om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att göra någon entydig bedömning av hur miljötillståndet förändras. Trenden i miljötillståndet kan därför anses vara neutral. De förutsättningar som de nya preciseringarna anger utvecklas dock i huvudsak positivt. Indikatorerna visar olika trender. Dålig kunskap om många kemiska ämnens farliga egenskaper och deras förekomst i miljön försvårar också bedömningen av miljötillståndet. För enstaka ämnen minskar halterna i miljön och människor, för andra ökar halterna, men för det stora flertalet saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras. Samtidigt ökar kemikalieanvändningen i världen och därmed risken att ämnen sprids globalt. Vi kan genom åtgärder förhindra utsläpp av farliga ämnen och förebygga risker för människors hälsa och för miljön. Ämnen som ingår och sprids i varor och fasta konstruktioner är ett fortsatt problem som dock kommer att avta, förutsatt att ämnena fasas ut och ersätts med bättre alternativ i nya varor och konstruktioner. Samtidigt måste befintliga varor och konstruktioner hanteras på ett sätt som förhindrar att ämnena sprids i miljön. För långlivade ämnen som genom tidigare föroreningar spritts i miljön, kan halterna fortsätta att långsamt avklinga. Det gäller till exempel halterna i miljön av kända miljögifter såsom dioxinlika ämnen, kvicksilver och kadmium. Minskningstakten har dock avtagit och ämnena kommer därför att fortsätta vara ett problem under överskådlig tid. Nya grupper av problemämnen uppmärksammas kontinuerligt. Ett sådant exempel är de svårnedbrytbara perfluorerade ämnena som rönt allt större uppmärksamhet. Människor, däribland barn och andra särskilt känsliga grupper, exponeras för ett stort antal ämnen och kunskapen om deras sammanlagda och samverkande effekter är mycket ofullständig. 119

123 Möjligheten att uppnå Giftfri miljö påverkas av andra miljökvalitetsmål. Både Levande skog och Ett rikt odlingslandskap har kopplingar till Giftfri miljö genom att brukningsmetoder påverkar möjligheten att nå målet. Även God bebyggd miljö har stor påverkan på Giftfri miljö. Mellan exempelvis Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan råder komplexa samband. En fortsatt klimatförändring kommer att leda till högre medeltemperaturer. Det skapar mer gynnsamma förutsättningar för ogräs och skadegörare, vilket ökar behovet av växtskydd inom jord- och skogsbruket. Att öka produktionen av biobränsle från skog, som en åtgärd för att hejda klimatförändringen, kräver ett mer intensivt skogsbruk med mer markstörningar som följd. Det kan komma att öka skogsbrukets kvicksilverläckage från mark till sjöar och vattendrag, och i slutändan till ökade kvicksilverhalter i fisk. Mer nederbörd, som en följd av klimatförändringar, kan också bidra till att öka utlakningen av farliga ämnen från mark till vattendragen. På liknande sätt kan utvecklingen av ny hållbar teknik ha positiva effekter på flera miljökvalitetsmål. Ett sådant exempel är utvecklingen av kemikalier med mindre miljöpåverkan, så kallad grön kemi, som syftar till att lösa både klimat- och kemikalieproblem. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Grunden i arbetet för Giftfri miljö är att förebygga skador på miljön och människors hälsa av kemiska ämnen. Men för de flesta ämnen som förekommer på marknaden saknas i nuläget grundläggande kunskap om miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt hur de används. Informationen om ämnens förekomst i varor är också bristfällig. Därmed försvåras kemikaliekontrollen och förebyggande åtgärder. Arbetet försvåras ytterligare av den snabbt ökande mängden kemikalier. Kemikalieproduktionen i världen ökade under andra halvan av 1900-talet från cirka sju miljoner ton per år till omkring 400 miljoner ton per år. Mellan år 2000 och 2020 förväntas kemikalieproduktionen öka med ytterligare 85 procent. Farliga ämnen sprids långa sträckor via vatten och luft eller via produkter och varor. Långlivade och bioackumulerande ämnen från gamla utsläpp som dioxiner, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel kommer att finnas kvar i förhöjda halter i mark, vattendrag och levande organismer under lång tid framöver. Exempelvis kommer tungmetaller som upplagrats i skogsmark att vara ett problem under lång tid. Vissa skogsbruksåtgärder frigör tungmetaller som då rör sig från mark till vatten. Vissa farliga ämnen bildas oavsiktligt vid förbränning och andra processer. Material som ingår i varor, byggnader och andra fasta konstruktioner innehåller i många fall farliga ämnen som kontinuerligt läcker ut, frigörs i avfallsskedet eller vid återvinning. Detta, tillsammans med läckage från förorenade områden och även brukad skogsmark, medför att halterna av vissa farliga ämnen generellt kommer att vara förhöjda lång tid framöver. 120

124 Stora utmaningar för kemikaliesäkerhetsarbetet återstår för att minska exponeringen av människor och miljö för farliga kemiska ämnen. Arbetet med att minska riskerna med kemikalieexponering i arbetsmiljön har generellt varit framgångsrikt, men fortfarande är bland annat allergier och annan överkänslighet ett stort och väl dokumenterat arbetsmiljöproblem. Allergier och överkänslighet är även ett problem utanför arbetsmiljön. Ett område som väckt betänkligheter de senaste åren gäller det ofödda barnets exponering för kemikalier under graviditet, samt under nyföddhetsperioden. Ett exempel är att bröstmjölk innehåller farliga ämnen och därmed utgör en exponeringskälla för små barn. Ett annat problem som kan nämnas är att delar av befolkningen exponeras för kadmiumnivåer som överskrider vad som anses kunna orsaka benskörhet och njurskador. Det svenska arbetet med att minska utsläpp till vatten och luft från industrier och biltrafik har varit framgångsrikt, även om många problem återstår. Användningen av bekämpningsmedel innebär att ämnen med problematiska egenskaper ur miljöoch hälsosynpunkt avsiktligt sprids i miljön. Bekämpningsmedel sprids i varierande utsträckning vidare från till exempel åkermark till vattendrag och i vissa fall även till grundvattnet. Inom loppet av en generation förändras förutsättningarna genom ny teknik, nya produktions- och konsumtionsmönster och en ökad global spridning av kemiska ämnen. Därför behöver strategier, styrmedel, lagstiftning och åtgärder för kemikaliesäkerhet fortsätta att utvecklas även efter Kunskapen om hur kemiska ämnen påverkar människors hälsa och miljön kommer att öka, men den kommer inte att bli fullständig. Nanoteknik är ett exempel på ett i dag aktuellt område som utvecklas snabbt samtidigt som kunskap om riskerna med tekniken saknas. På motsvarande sätt kommer sannolikt nya områden som kräver nya kunskaper och insikter om hälso- och miljörisker att utvecklas framöver. Effekterna av samverkan mellan olika kemikalier, så kallade kombinations- eller cocktaileffekter samt lågdosexponering är i dagsläget svåra att överblicka. Det arbete som görs på andra områden än inom kemikaliepolitiken för rena och resurseffektiva kretslopp och för att utveckla miljövänliga konsumtionsmönster ökar möjligheterna att nå Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen bedömer att sådant arbete inom en generation utvecklas så att förutsättningarna att nå Giftfri miljö förbättras ytterligare. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden medför att den samlade bedömningen av möjligheten att nå Giftfri miljö blir mer positiv. Genom att hantera förutsättningarna för att nå målet på sikt fokuserar den nya bedömningsgrunden tydligare än tidigare på de förhållanden som politiska beslut kan påverka. Det är särskilt viktigt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, eftersom det förebyggande skyddet för miljö och 121

125 hälsa är grunden för att nå resultat, samtidigt som miljötillståndet förändras mycket långsamt. De nya förslagen till preciseringar har till stora delar samma innebörd som de nuvarande delmålen, men ska nu bedömas som förutsättningar år Därmed bidrar preciseringarna till att tydliggöra miljökvalitetsmålets innebörd och förutsättningarna för att nå detta. Sveriges konsumtion av varor som produceras i länder utanför EU och som i samband med produktionen påverkar miljön i dessa länder ökar. Generationsmålets strecksats om konsumtionsmönster i kombination med målets internationella dimension kan därmed tolkas som en ambitionshöjning gällande Giftfri miljö. Åtgärder och styrmedel för att nå Giftfri miljö i Sverige och i EU, bedöms generellt bidra till att miljökraven utvecklas positivt även i andra länder. Det finns därför i dessa avseenden ingen motsättning mellan generationsmålet och Giftfri miljö. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Bedömningen är att förutsättningarna för att på sikt nå Giftfri miljö kan förbättras ytterligare med fortsatta kraftfulla insatser inom EU och internationellt. För att bevara trovärdigheten i förhandlingar och fortsatt ligga i framkant av utvecklingen behövs även ett starkt nationellt arbete. Det brådskar att skapa goda förutsättningar, genom överenskommelser och konventioner, för att matcha produktionsökningar och globalisering av produktion och handel med kemiska ämnen som i dag sker under bristfälliga regler och bristfällig kemikaliesäkerhet. Kemikalieinspektionen bedömer dock att det tar längre tid än de år som återstår till 2020 för att få till stånd de viktiga förändringar som krävs på EU-nivå och att globalt genomföra dessa. Sedan 1999, då miljömålen etablerades, är erfarenheterna från arbetet med Giftfri miljö i Sverige, EU och internationellt mycket goda. Arbetet utifrån miljömål har bidragit till att lägga grunden för stora genombrott i EU-lagstiftning och internationella strategier och konventioner på kemikalieområdet. Delmålen i Giftfri miljö har haft stor betydelse bland annat för grundtankar i Reach. Perioden kännetecknas av större framsteg än vad flertalet bedömare trodde var möjligt. En grupp pådrivande länder där Sverige ingår står till stor del bakom dessa framsteg. Den globala karaktären hos de faktorer som påverkar miljötillståndet och förutsättningarna för att uppnå Giftfri miljö gör emellertid att det är mycket svårt att bedöma hur den omställning som generationsmålet syftar till kommer att utvecklas. Det handlar bland annat om hur utsläpp med global spridning utvecklas i andra länder och om hur stora volymer av material, kemikalier och varor som omsätts och rör sig i den globala handeln. Kommer exempelvis arbetet med att sätta upp krav i nivå med Reach och andra höga miljökrav i tillväxtländer att hålla jämna steg med stora ökningar i produktionen? 122

126 Även om Reach-lagstiftningen och det globala systemet för klassificering och märkning av kemikalier, GHS, nu inspirerar Kina, Japan och USA att modernisera sina kemikalieregler återstår mycket att göra i andra delar av världen. Detta är svårbedömda omständigheter som också är viktiga förutsättningar för att nå Giftfri miljö. Figur 4. Långlivade organiska ämnen förekommer fortfarande i modersmjölk. Halterna minskar endast långsamt, trots att användning och spridning av ämnena har begränsats. Långlivade ämnen som dessa finns även spridda i varor, byggnader och miljö. Figuren bygger på analyser av förstföderskor i Uppsala-regionen och visar att PBDE (bromerat flamskyddsmedel), dioxiner, PCB:er och DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) förekommer i modersmjölk. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. På något längre sikt bedöms tillräckliga förutsättningar kunna föreligga om ytterligare åtgärder vidtas. År 2020 bedöms de uppgifter om ämnens egenskaper som utpekas i Giftfri miljö finnas för ämnen som används i högre volymer, förutsatt en effektiv tillämpning av gällande kemikalielagstiftning. Det kan med ytterligare skärpningar i Reach även finnas krav på motsvarande uppgifter för lägre volymer. Nya insikter kan emellertid medföra att ytterligare kunskap behöver tas fram om lågdospåverkan, kombinationseffekter och risker med nanomaterial/nanopartiklar, där kunskapen i dag är bristfällig och krav i stor utsträckning saknas i lagstiftning. Trenden för preciseringen är positiv. Möjligheten att nå miljökvalitetsmålets förutsättningar ökar. Lagstiftning finns och bedöms kunna utvecklas ytterligare så att tillgången till information om miljö- och hälsoegenskaper ökar. 123

127 Precisering 2: Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. På något längre sikt bedöms tillräckliga förutsättningar kunna föreligga om ytterligare åtgärder vidtas. År 2020 bedöms det med ytterligare åtgärder kunna finnas information tillgänglig om miljö- och hälsofarliga ämnen i viktiga varugrupper, exempelvis för elektronik, fordon och byggmaterial. Förutsättningarna för att inkludera fler varugrupper kan då vara fastlagda, men insatserna för att genomföra dessa behöver sannolikt fortsätta. Trenden för preciseringen är positiv. Möjligheten att nå miljökvalitetsmålets förutsättningar ökar, men åtgärdstakten behöver öka. Regler och överenskommelser bedöms kunna utvecklas under kommande år. Precisering 3: Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. År 2020 bedöms att arbetet inom EU med att fasa ut särskilt farliga ämnen i nyproducerade kemikalier, varor och material har kommit så långt att viktiga förutsättningar är uppnådda, förutsatt att lagstiftningen tillämpas effektivt. Det behövs en satsning på hållbar kemikalieutveckling för att framtida produktion och de kemikalier som når marknaden ska vara bättre anpassade ur miljö- och hälsosynpunkt. Tiden för att skapa förutsättningar för att hindra långväga spridning av särskilt farliga ämnen bedöms sträcka sig längre än til l2020. Det förutsätter internationella överenskommelser som kräver en relativt lång process. Trenden för preciseringen är i huvudsak positiv, men åtgärdstakten behöver öka. Viktiga regler och överenskommelser finns på plats och andra bedöms kunna utvecklas. Precisering 4: Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. År 2020 bedöms de mest betydande oavsiktligt bildade ämnena med farliga egenskaper vara kartlagda och spridningen av dessa ha minskat. Trenden för preciseringen är i huvudsak positiv. Nya uppgifter om egenskaper och spridning tillkommer fortlöpande vilket kan påverka den generella trenden. 124

128 Precisering 5: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. År 2020 bedöms den sammanlagda exponeringen för farliga kemiska ämnen, från alla källor inklusive födan, ha minskat betydligt. Förutsättningarna för en fortsatt minskning har till dess också väsentligt förbättrats. Risker med kemiska ämnen i samband med återvinning och vid all annan hantering bedöms också ha minskat. Förutsättningarna för en fortsatt minskning har väsentligt förbättrats. Även återvunnet material bedöms kunna hålla en likvärdig kvalitet jämfört med nyproducerade varor med avseende på farliga ämnen. Det bedöms dock 2020 föreligga fortsatt behov av att minska den sammanlagda exponeringen för farliga ämnen. Trenden är svårbedömd. Kunskapen om sammanlagd exponering för kemiska ämnen är i dagsläget är för liten för att det ska vara möjligt att ange en entydig trend. Dessutom finns det både positiva och negativa trender vad gäller halter i livsmedel och exponeringen av olika ämnen. Precisering 6: Förorenade områden är åtgärdade Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Förutsättningar bedöms föreligga för att prioriterade förorenade områden ska kunna vara åtgärdade till år Trenden för preciseringen är positiv. Möjligheten att nå miljökvalitetsmålets förutsättningar ökar, men åtgärdstakten behöver öka. 125

129 Miljökvalitetsmål 5: Skyddande ozonskikt Miljökvalitetsmålet Skyddande Ozonskikt innebär att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet med redan vidtagna och planerade åtgärder. Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet bedöms vara på plats inom en generation. Däremot bedöms miljötillståndet kunna uppnås först efter Denna bedömning baseras på att efterlevnaden av Montrealprotokollet är fortsatt god. Halterna av de ozonnedbrytande ämnen som regleras genom Montrealprotokollet är totalt sett avtagande i atmosfären. Halterna av ozonnedbrytande stratosfäriskt klor nådde sitt högsta värde runt 1990 och har sedan dess avklingat. Trenden i miljötillståndet är positiv. Ozonskiktets tjocklek har stabiliserats under senare år. Uttunningen av ozonskiktet, som ett globalt genomsnitt, upphörde 1996 och ozonskiktet över södra Sverige 2010 var det tjockaste uppmätta sedan Det går dock inte att med statistisk säkerhet säga att vändpunkten för uttunningen är nådd. Det beror på ozonskiktets naturliga variationer och på andra parametrar som påverkar tjockleken. Allt tyder dock på att den vändpunkt man förväntas passera runt 2020 ska kunna uppnås, för att i förlängningen återgå till ett ozonskikt motsvarande innan 1980 (förhållandena 1980 används som definitionen av naturliga förhållanden ). Det senare förväntas ske runt år SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Även om det mesta tyder på att miljökvalitetsmålet kan nås till 2020 är det viktigt att framhålla att målets uppfyllelse även fortsättningsvis är beroende av ett effektivt genomförande av Montrealprotokollet. Det är viktigt att detta inte undermineras av den illegala handeln med ozonnedbrytande ämnen och illegal export av ozonnedbrytande produkter. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden ändrar inte bedömningen av huruvida miljökvalitetsmålet kan nås jämfört med tidigare. Miljökvalitetsmålets definition har varit att den önskvärda miljökvaliteten ska utvecklas för att långsiktigt ge skydd mot skadlig UV-strålning. Därmed har bedömningen av måluppfyllelse även tidigare år tagit hänsyn till om förutsättningarna finns på plats för att nå det önskade miljötillståndet. 126

130 De nya preciseringarna har tydliggjort vilket miljötillstånd vi vill uppnå för ozonskiktet på sikt, samt vilka halter av de ozonnedbrytande ämnena som är eftersträvansvärda. Det är i praktiken en omformulering av den nuvarande preciseringen för att göra den mätbar och uppföljningsbar. Innebörden i preciseringen ändras inte. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER På grund av miljökvalitetsmålets globala natur beror miljökvalitetsmålets framgång på internationella insatser och överenskommelser. Åtgärdsarbetet inom Montrealprotokollet har varit framgångsrikt och har lyckats vända den negativa trenden till ett stabilt miljötillstånd. Montrealprotokollet förväntas vara fortsatt framgångsrikt och inom några år vända utvecklingen till en statistiskt säkerställd positiv trend. Figur 5. De svenska utsläppen av ozonnedbrytande CFC-gaser från olika produkter har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Utsläppen sker i dag främst som läckage från konstruktioner med CFCinnehållande isolerplast, exempelvis kylskåp, kylrumsväggar, isolering av fjärrvärmerör och isolering i väggar. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Minskad påverkan från ozonnedbrytande ämnen Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. 127

131 Det faktum att halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären minskar samt att man inte längre ser en nedbrytning av ozonskiktet utan tvärtom ser tendenser till ett allt tjockare skikt leder till den sammanlagda bedömningen att preciseringen sannolikt kommer att nås till Globalt är ozonskiktet i dag 3,5 procent tunnare jämfört med perioden före Utan Montrealprotokollet, och alla begränsande åtgärder som gjorts inom ramen för protokollet, bedöms den genomsnittliga globala uttunningen istället ha varit över femton procent. Modellberäkningar tyder på att vändpunkten för ozonuttunningen, som ett globalt genomsnitt, är nådd och att återhämtningen påbörjas runt år Ozonskiktet 2010 över södra Sverige var det tjockaste sedan Ozonskiktet har emellertid väldigt kraftiga naturliga variationer, vilket gör det svårt att enkelt kunna skatta trender i ozonskiktets tjocklek. Ännu har det inte statistiskt kunnat säkerställas att vändpunkten är nådd och att den ökade tjocklek som ändå observeras är en statistisk säkerställd återväxt. Halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären är i avtagande totalt sett, se även preciseringen Halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. Den största ämnesgruppen är klorfluorkarboner, CFC, som senare ersattes av klorfluorkolväten, HCFC. CFC-ämnena är utfasade under Montrealprotokollet och halterna av dessa ämnen minskar i atmosfären. HCFC-gaserna har ökat mer i atmosfären än förväntat, men med ett beslut under Montrealprotokollet 2007 om att tidigarelägga den planerade utfasningen med tio år förväntas ge ett trendbrott. Senast 2030 ska nu HCFC vara helt utfasade för utvecklingsländer och i industriländer senast Nationellt är ett användningsförbud för HCFC-ämnen inom kylområdet beslutat, som innebär att dessa ämnen inte får användas efter den 1 januari Användningsförbudet ger en tydlig markering att HCFC ska avvecklas, vilket kommer att underlätta tillsynen av att förbudet efterlevs. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN I dagsläget går utvecklingen åt rätt håll. Det finns väldigt få, om ens några, faktorer som talar för att utvecklingen ska vända. Möjligheten att nå preciseringen är emellertid beroende av ett fortsatt effektivt genomförande av Montrealprotokollet och att efterlevnaden inte undermineras, bland annat av den illegala handeln med ozonnedbrytande ämnen och produkter. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Miljökvalitetsmålets framgång beror på internationella insatser och överenskommelser, framför allt åtgärdsarbetet inom Montrealprotokollet. Precisering 2: Halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. 128

132 De nationella åtgärderna för att minska halterna av de ozonnedbrytande ämnen som regleras under Montrealprotokollet är beslutade och på plats. På global nivå är CFC-gaserna utfasade. Utfasningen av HCFC har tidigarelagts, vilket borde hejda den ökande HCFC-halten i atmosfären (se även preciseringen Minskad påverkan från ozonnedbrytande ämnen). Ozonskiktet ligger ungefär 25 kilometer ovanför jordytan, i den del av atmosfären som kallas stratosfären. Halten av ozonnedbrytande ämnen mäts både i stratosfären och i troposfären (det lager av atmosfären som är närmast jordytan). Halten ozonnedbrytande klor i stratosfären nådde sitt maximum redan 1990 och är nedåtgående. Halten brom i troposfären avklingar från ett relativt nyligen uppnått maximum, och stratosfäriskt brom ökar inte längre. Tillsammans med åtgärden att tidigarelägga utfasningen av HCFC är det troligt att halterna av de ozonnedbrytande ämnena kommer att minska i den utsträckning som krävs för att uppfylla preciseringen på sikt. De mänskligt framställda ämnen som huvudsakligen lett till ozonnedbrytningen sedan 1980-talet, har långa uppehållstider i atmosfären. Det innebär att även om man helt slutar producera och använda de ozonnedbrytande ämnena, kommer det att dröja åtskilliga år innan dessa har brutits ned i sådan omfattning att de understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Detta innebär att det önskvärda miljötillstånd som preciseringen uttrycker inte kan nås till 2020 på grund av lång återhämtningstid. Förutsättningarna finns dock på plats och miljötillståndet kommer sannolikt att uppfyllas på sikt. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Halten av CFC-ämnen, som nu är utfasade globalt sedan 1 januari 2010, minskar i atmosfären men i långsammare takt än förväntat. Halten av HCFC visar en global ökning i atmosfären, vilket beror på en högre produktion än förväntat i utvecklingsländer. Halten HCFC ökar med 3,5 procent per år, uppmätt över södra Skandinavien. Nationellt har det tagits ett användningsförbud av HCFC i Sverige, som träder i kraft redan den 1 januari Arbetet under Montrealprotokollet har lett till minskade halter av mänskligt framställda ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. Det gäller både för CFC-ämnen och andra klorerade och bromerade kolväten. Dock konstaterades att halterna av HCFC ökat i högre takt än förväntat vid den förra sammanställningen av Montrealuppföljningen År 2007 beslutades därför om en snabbare utfasning av HCFC, vilket innebär att industriländerna ska ha fasat ut substansgruppen till 2020, och utvecklingsländerna till 2030 en tidigareläggning med tio år. Man ser att den minskade användningen följer den uppsatta utfasningstakten och fortskrider positivt. Omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen i Sverige som farligt avfall kommer att förtydligas med de nya skrivningarna i den kommande plan- och bygglagen 129

133 (som träder i kraft den 2 maj 2011). CFC förekommer i isolermaterial i byggnader, exempelvis i markisolering och isolering kring fjärrvärmerör. Omhändertagande av farligt avfall kommer att utgöra en del av den kontrollplan som krävs för rivning, men även för andra bygglovspliktiga åtgärder. Dessutom har vägledningen för tillsyn av bygg- och rivningsavfall förtydligats i den nya plan- och bygglagen och ett större tillsynsansvar har lagts på tillsynsmyndigheten för att följa upp kontrollplanen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Globalt finns en överenskommelse om utfasning av HCFC under Montrealprotokollet. År 2007 beslutades det om en ökad utfasningstakt, vilket innebär att i industriländer ska utfasning ha skett till 2020 och i utvecklingsländer till CFC är utfasat globalt sedan januari Prognoser visar att 2050 återgår halterna av det effektiva stratosfäriska kloret till nivåer motsvarande På längre sikt kommer halterna minska ännu mer, men i långsammare takt. 130

134 Miljökvalitetsmål 6: Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning Ansvarig myndighet: Strålsäkerhetsmyndigheten NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Miljökvalitetsmålet består av tre skilda delar. Bedömningen är en sammanvägning, dels av en ganska positiv bild vad gäller radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält, dels av en mer problematisk bild för UV-strålning. Miljökvalitetsmålet bedöms vara möjligt att nå, men ytterligare insatser krävs för att minska exponeringen för UV-strålning. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält bedöms däremot generellt inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. Trenden för miljökvalitetsmålet bedöms vara neutral. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra områden går utvecklingen åt fel håll. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium- 137 från Tjernobylolyckan kommer att minska ytterligare med tiden. Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under de senaste åren, men teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. Trenden vad gäller exponering för UV-strålning är svårbedömd. Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka och bedöms inte kunna nå målnivån år Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet är i någon mån beroende av miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och God bebyggd miljö, eftersom dessa bidrar till en begränsning av exponeringen av UV-strålning. Exponeringen av UVstrålning beror dock i första hand på människors beteende. Hudcancer utvecklas många år efter exponering för UV-strålning. Det innebär att minskningen i antalet hudcancerfall inte ses direkt efter det att exponeringen minskat. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Det är svårt att ändra på värderingar och attityder kring livsstil, utseende och solning. Det är därför en stor utmaning att försöka minska befolkningens exponering för UV-strålning. En annan svårighet är att kontinuerligt upprätthålla förståelsen för hur strålskyddsprinciperna ska tillämpas hos olika verksamhetsutövare så att man inte slår sig ned och är nöjd med det som en gångs uppnåtts. 131

135 Processen med att utveckla och tillståndspröva koncept för slutförvar av radioaktivt avfall kan ta lång tid och det finns en risk att detta arbete inte hinner bli färdigt till Kunskapen är i dag begränsad om hur stor den yrkesmässiga exponeringen är för elektromagnetiska fält. Sådan kunskap är nödvändig för att kunna bedöma uppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Bedömningen av måluppfyllelse är i princip densamma som tidigare år. Däremot innebär den förändrade bedömningsgrunden att en del av miljökvalitetsmålet nu inte är lika svår att nå. Tidigare har möjligheten att nå delmålet om antal cancerfall orsakade av UV-strålning bedömts som mycket liten. Med den nya bedömningsgrunden bedöms motsvarande precisering nu istället som möjlig att nå med ytterligare åtgärder. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Figur 6. Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka. Det gäller både lindrigare former av hudcancer och den allvarligare formen malignt melanom. Den ökande trenden är svår att vända, främst eftersom det tar tid att förändra attityder till solande och beteenden som påverkar exponeringen för UV-strålning. 132

136 NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Strålskyddsprinciper Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av kärntekniska anläggningar, annan industri, vård- och forskningsinrättningar har resulterat i ett antal förelägganden under de senaste åren. Inom den kärntekniska verksamheten bedöms strålskyddet generellt vara acceptabelt, även om förbättringar alltid är möjliga. I övriga verksamheter indikerar antalet avvikelser från gällande krav att det finns en generell brist i hur strålskyddsarbetet organiseras, leds och följs upp. Strålskyddsarbetet utanför kärnteknikområdet förväntas förbättras avsevärt fram till 2020 genom en systematisk riskbaserad tillsyn, som dessutom ytterligare stärks genom en satsning på ökad tillsyn inom sjukvård. När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från mobiltelefoner och för lågfrekventa fält tillämpas försiktighetsprincipen. Det görs genom att ansvariga myndigheter rekommenderar användning av handsfree och att man inom samhällsplanering strävar efter att begränsa fältstyrkan där människor vistas. Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ta fram ett direktiv om skydd för arbetstagare i samband med exponering för elektromagnetiska fält. Det arbetet kommer också att fastställa gränsvärden. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Arbetet med att tillämpa strålskyddsprinciperna är ständigt pågående. Man kan aldrig slå sig till ro och vara nöjd med uppnådda resultat. Det krävs en kontinuerlig utbildning och diskussion hos verksamhetsutövarna för att arbetet ska fortgå, vilket i sin tur förutsätter att resurser avsätts för ändamålet. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Uppfyllelsen av preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 2: Radioaktiva ämnen Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, sätter upp utsläppsvillkor så att årliga doser av radioaktiva ämnen till allmänheten med god marginal understiger preciseringens målvärde. SSM kräver också att bedömningar av miljöeffekter på växter och djur görs vid tillståndsansökningar där doser till allmänheten redovisas. SSM har även börjat utvärdera befintliga generella utsläppsvillkor ur denna synvinkel. Miljöövervakning visar att halterna i miljön av radioaktiva ämnen med ursprung i pågående verksamheter generellt är låga. Vissa djur och växter från skogs- och sjöekosystem i områden som drabbades mest av Tjernobylolyckan kan fortfarande 133

137 innehålla halter av cesium-137 som överstiger försäljningsgränsvärdet (1 500 becquerel per kilo). Därför kan enstaka personer som har ett stort intag av dessa produkter få stråldoser som ligger över målvärdet. Cesium-137 sönderfaller med tiden och på sikt kommer därför halterna i miljön att sjunka. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar, och därmed exponeringen av allmänheten, minskar generellt. Doserna till allmänheten från kärnkraftverken (lägre än 0,001 millisievert per år) ligger långt under målvärdet. SSM:s samlade bedömning från april 2010 av strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken är att kärnsäkerheten, strålskyddet och det fysiska skyddet, inklusive kärnämneskontrollen, upprätthålls på en acceptabel nivå. SSM har tagit fram en nationell avfallsplan för allt radioaktivt avfall. SSM bedömer att avfallshanteringen inom kärnteknikområdet, inklusive ansvarsfördelning och finansiering, tydligt täcks av lagstiftningen. Motsvarande tydlighet finns inte för hanteringen av annat radioaktivt avfall (införandet av två producentansvarsförordningar har dock skapat bättre förutsättningar för omhändertagandet av radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet). Avfallsplanen fokuserar på åtgärder som syftar till att lyfta avfallshanteringen för icke kärnteknisk verksamhet till en nivå jämförbar med hanteringen av radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet. Avfallsplanen utgör därför ett strategidokument och en handlingsplan som förväntas leda till att preciseringen kan nås till När det gäller omhändertagande av använt kärnbränsle anses preciseringen vara uppnådd när regeringen dels beslutat om tillåtlighet till ett slutförvarssystem enligt miljöbalken, dels beviljat tillstånd till slutförvars- och inkapslingsanläggning enligt kärntekniklagen. Ansökningar om sådana tillstånd väntas i början av 2011 och om ansökningarna kan beviljas utan omfattande kompletteringar bör beslut om tillåtlighet och tillstånd kunna fattas före När det gäller övrigt radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet finns i dag godkända eller planerade lösningar för kortlivat drift- och rivningsavfall. För långlivat avfall saknas ett genomarbetat förslag till slutförvarslösning, vilket är en förutsättning för att preciseringen ska kunna anses uppfylld. Nuvarande planering innebär att ett första förslag tas fram till 2016 av industrin. Det ska därefter granskas och vidareutvecklas. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Processen med att utveckla och tillståndspröva koncept för slutförvar av radioaktivt avfall kan ta lång tid. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Uppfyllelsen av preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 134

138 Precisering 3: UV-strålning Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka, enligt den befintliga miljömålsindikatorn, och bedöms inte kunna nå målnivån år För att preciseringen då ska kunna anses uppnådd måste det finnas andra indikationer på att exponeringen minskat till en nivå som på sikt kommer få antalet hudcancerfall att minska. Även år 2020 kommer det vara svårt att bedöma om preciseringen är uppnådd. Dels vet vi i dag inte vilken exponering som motsvarar det antal cancerfall som preciseringen avser, dels är det svårt att uppskatta exponeringen hos allmänheten i stort. Ytterligare en svårighet i de bedömningar som görs innan 2020 är att det svårt att bedöma vilken effekt olika åtgärder får för allmänhetens exponering. Undersökningar som har genomförts pekar på att svenskar, i jämförelse med befolkningen i flera andra länder, skyddar sig mot solen i mindre utsträckning, föredrar en djupare solbränna samt upplever sig mindre sårbara för att utveckla malignt melanom. Å andra sidan innebär detta att det finns en förbättringspotential. Även om ökad kunskap hos enskilda människor inte räcker för att man ska minska sin exponering, är det ändå positivt att kunskapsnivån, enligt den årliga enkätundersökningen, är relativt hög vad gäller frågor som rör UV-strålning, solning och hälsorisker. Till skillnad från de senaste decennierna har myndigheter under senare år arbetat mycket aktivt med information för att barn inte ska utsättas för överdriven exponering. Informationsinsatser riktade mot barn leder förhoppningsvis till att man tar med sig ett bättre beteende även senare i livet. Flera svenska kommuner har tagit beslut om antingen att ta bort solarier från kommunala anläggningar eller att höja åldersgränsen för solariebesök till 18 år. Sådana beslut tyder på att frågan tas på allvar i samhället. Uppfyllelsen av preciseringen är i någon mån beroende av miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och God bebyggd miljö. Exponeringen av UV-strålning beror dock i första hand på människors beteende. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Det är svårt att ändra på värderingar och attityder kring livsstil, utseende och solning. Det är en sådan förändring som är nödvändig för att ett förändrat beteende och därmed minskad exponering ska komma till stånd. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Uppfyllelsen av preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 4: Elektromagnetiska fält Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen. 135

139 Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är för de flesta användnings områden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Direkt under kraftledningar är magnetfälten förhöjda, men fälten avtar snabbt med avståndet till kraftledningen. Mätningar visar också att nivåerna på magnetfälten i vissa fall, exempelvis alldeles intill induktionshällar och stöldlarmbågar i butiker, kan vara av samma storleksordning som myndigheternas referensvärden. Produkterna är dock CE-märkta, vilket innebär att tillverkaren garanterar att de grundläggande begränsningsvärdena inte överskrids. Miljöövervakning av radiofrekventa fält i offentlig miljö visar att medianvärdet (för den totala effekttätheten) för samtliga uppmätta källor motsvarar långt under en procent (0,0094 procent) av referensvärdet i Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd. Det högsta uppmätta värdet motsvarar 4,4 procent av referensvärdet. Exponeringen var högre i tätorter än i glesbygd. Den totala exponeringen från samtliga källor har inte ökat under de senaste åren. Basstationer för mobiltelefoni, särskilt i mobilsystemet GSM900, gav det största bidraget till exponeringen. Nya tillämpningar kommer att fortsätta utvecklas, exempelvis inom IT, transportoch säkerhetssystem och medicinsk utrustning, vilket möjligen kan innebära att den sammanlagda exponeringen kommer att öka något. I vissa fall innebär dock ny förbättrad teknik att exponeringen istället minskar. Yrkesmässig exponering för elektromagnetiska fält på nivåer över de gränsvärden som föreslås i det kommande EU-direktivet bedöms vara sällsynt. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Kunskapen är i dag begränsad om hur stor den yrkesmässiga exponeringen är för elektromagnetiska fält. Sådan kunskap är nödvändig för att kunna bedöma uppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Preciseringens beroende av internationella insatser Uppfyllelsen av preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 136

140 Miljökvalitetsmål 7: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Varken det tillstånd som miljökvalitetsmålet uttrycker, eller förutsättningarna för måluppfyllelse vid en senare tidpunkt, kan uppnås till 2020 med hittills beslutade åtgärder. I dagsläget pekar det befintliga underlaget på en oförändrad eller svag förbättring av miljötillståndet. Denna positiva utveckling, som framför allt har iakttagits i flera kustområden de senaste åren, innebär att bedömningen för miljötillståndet har förbättrats jämfört med förra årets uppföljning 2010 och att trenden som helhet bedöms som positiv istället för neutral. Preciseringarna om tillstånd i sjöar och vattendrag samt tillstånd i kust kan uppnås, medan de tre preciseringarna om landmiljön, påverkan på havet samt tillstånd i havet inte bedöms kunna uppnås. Miljökvalitetsmålet har lång återhämtningstid i miljön. Det finns flera andra miljökvalitetsmål som till viss del kan påverka uppfyllelsen av Ingen övergödning, bland annat Bara naturlig försurning samt i viss mån Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET De övergödande ämnena fosfor och kväve sprids dels via luften från sjöfart, biltrafik och energianvändning, dels via vatten från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsmark. Huvuddelen av nedfallet i Sverige av kväve har ett ursprung i andra länder. Detta gäller även för utsläpp av kväve och fosfor till havet. Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är därför huvudsakligen beroende av insatser inom EU och på internationell nivå. Vattendirektivet, marina direktivet, Baltic Sea Action Plan (BSAP), EU:s takdirektiv för luftföroreningar och Göteborgsprotokollet inom luftvårdskonventionen bedöms därför vara de viktigaste verktygen för att uppnå miljökvalitetsmålet. Även den kommande inriktningen av EU:s jordbrukspolitik kommer att få en avgörande roll när det gäller påverkan på havet. Borttagandet av handelsgödselskatten i Sverige kan enligt Jordbruksverkets bedömning komma att motverka måluppfyllelsen. Bland de drivkrafter som påverkar måluppfyllelsen märks bland annat en trend för ökade utsläpp av kväveoxider till luft när det gäller den internationella sjöfarten. 137

141 FÖRÄNDRING AV BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET Återhämtningstiden efter att åtgärder vidtagits kan vara mycket lång. På grund av upplagrade förråd av näring i mark och sediment kan det i vissa fall handla om en fördröjning på mellan tio och hundra år innan vi ser effekten av åtgärder på miljötillståndet. Den nya bedömningsgrunden innebär att det är lättare att uppnå miljökvalitetsmålet, eftersom hänsyn får tas till återhämtningstiden och att miljötillståndet därmed inte behöver uppnås till Däremot bedöms inte de nya preciseringarna ha förändrat möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. De har inneburit ett minskat överlapp, bättre uppföljbarhet samt bättre koppling till miljötillståndet och internationella processer, men är i princip av samma karaktär och ambitionsnivå som tidigare. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Miljökvalitetsmålet är till stor del beroende av internationella åtgärder. Ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder dels inom EU och FN:s luftvårdskonvention dels för internationell sjöfart krävs för att förutsättningarna ska kunna bedömas som uppfyllda till Figur 7. Utsläppen av kväve till haven minskade med omkring 25 procent under perioden 1995 till 2006, medan utsläppen av fosfor till haven minskade med omkring tio procent under samma period. Utsläppen för 2010 är en uppskattning, som bygger på att beräknade utsläppsminskningar mellan 2000 och 2006 har fortsatt i samma takt. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Påverkan på landekosystem Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. För att tillräckliga åtgärder ska anses vara genomförda för att nå preciseringen till 2020 krävs att man kommer överens om strängare utsläppsnivåer i det 138

142 internationella luftvårdsarbetet. Det blir därför viktigt för Sverige att agera i dessa sammanhang. Överskridandet av kritisk belastning över Sverige har endast minskat marginellt mellan 2000 och Det är därför inte realistiskt att förvänta sig stora förbättringar till Detta understryks ytterligare av de beräkningar och scenarier som tagits fram av det internationella forskningsinstitutet IIASA. De visar att den kritiska belastningen fortfarande kommer att överskridas med cirka 18 procent år Den senaste uppföljningen över hur EU:s medlemsländer beräknas uppfylla takdirektivets krav ger heller inte skäl till några större förväntningar. Uppföljningen, som bygger på ländernas egna uppgifter och bedömningar, uppskattar att elva länder inte har nått sitt nationella utsläppstak för kväveoxider 2010 och att de sammanlagda utsläppen av kväveoxider ligger fyra procent över vad som krävs för att nå det totala utsläppstaket. Även om det generellt sett sker en minskning av utsläpp till luft finns det en ökande och oroande trend av utsläpp från den internationella sjöfarten, vars belastning på Östersjön är betydande. En studie av utsläppen i europeiska vatten uppskattar att utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart inom EU kommer att stiga med cirka 45 procent mellan 2000 och Åtgärder mot sjöfartens utsläpp bedöms inte hinna påverka möjligheten att nå preciseringen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Merparten av nedfallet över Sverige härrör från utlandet samt från internationell sjöfart. Tillräckliga minskningar kan bara åstadkommas inom ramen för ett internationellt samarbete. Åtgärdsarbetet styrs i huvudsak av de utsläppsnivåer som föreslagits i internationella avtal, såsom Göteborgsprotokollet (protokollet om att minska försurning, övergödning och marknära ozon inom luftvårdskonventionen) och EU:s takdirektiv (NEC-direktivet). Allt sammantaget bedöms preciseringen i nuläget inte som möjlig att nå till år 2020 med nu tagna beslut. Precisering 2: Påverkan på havet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Åtgärder mot övergödande utsläpp har ett relativt snabbt genomslag beträffande utsläppen till luft, medan genomslaget för åtgärder mot vattenburna utsläpp har ett längre tidsperspektiv. Många gånger uppvisar de naturliga systemen trögheter och buffrande egenskaper vilket gör att det kan ta lång tid innan tydliga resultat visar sig. Det tillstånd som preciseringen beskriver bedöms därför inte vara uppnått till 2020, men kan däremot nås vid en senare tidpunkt om ytterligare åtgärder sätts in. Den politiska viljan i Sverige att vidta åtgärder och fullfölja internationella åtaganden, exempelvis Baltic Sea Action Plan (BSAP), bedöms som god. De svenska utsläppen av näringsämnen uppvisar överlag en svagt minskande trend. Detta är tydligast för utsläppen av ammoniak och kväve till luft men gäller även för utsläppen av kväveföreningar och fosforföreningar till vatten. Till stor del kommer 139

143 emellertid både luft- och vattenburen tillförsel av näringsämnen till Östersjön från andra länder än Sverige, och den samlade tillförseln av näringsämnen till Östersjön uppvisar ingen tydlig förändring under perioden Utsläppen från några länder har minskat medan utsläppen från andra länder har ökat eller är oförändrade. För att på sikt nå god näringsstatus i Östersjön krävs att tillförseln minskar med cirka ton kväve och ton fosfor jämfört med situationen Sveriges beting inom BSAP är ton kväve och 290 ton fosfor. Dessa mål bedöms inte kunna nås till Sverige har som medlem i Helsingforskommissionen, HELCOM, tillsammans med övriga medlemsländer åtagit sig att leva upp till de mål som finns i Baltic Sea Action Plan (BSAP), även om dessa inte är juridiskt bindande på samma sätt som till exempel kraven i ett EU-direktiv. Målen i BSAP kan, beträffande Östersjön, i princip sägas motsvara innebörden i miljökvalitetsmålet Ingen övergödning för havsmiljön. Åtgärder för att nå målen i BSAP till 2021 ska ha vidtagits Under 2010 har alla HELCOM-länder, inklusive Sverige, tagit fram nationella genomförandeplaner för BSAP, men faktiska åtgärder har bara genomförts i mindre omfattning. I den mån åtgärder kommer till stånd inom BSAP, liksom om vattenförvaltningen baserad på EU:s vattendirektiv genomförs effektivt, kommer att ha stor betydelse för att minska påverkan på havet. Det marina direktivet har nyligen införts i svensk lagstiftning via havsmiljöförordningen (2010:1341) som antogs i november Syftet med direktivet är att nå god miljöstatus för havsområdena inom EU till 2020 och direktivet ska genomföras av alla länder runt Västerhavet och Östersjön, utom Ryssland. Viktiga bitar i genomförandet av direktivet finns dock ännu inte på plats; alla länder ska fastställa god miljöstatus och miljömål senast 2012 och åtgärdsprogram ska finnas senast Även om direktivet ska använda sig av relevanta strukturer hos de regionala havsmiljökonventionerna, som till exempel BSAP, är det svårt att tro att beslut om tillräckliga åtgärder kommer att finnas i alla länder till Till exempel kommer inriktningen på EU:s jordbrukspolitik att få en avgörande roll när det gäller påverkan på havet. Utifrån detta och att utsläppen inte uppvisar någon tydlig positiv trend bedöms att det krävs ytterligare åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att uppfylla preciseringen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Eftersom en uppfyllelse av preciseringen till stor del är beroende av andra länders åtgärdsarbete, kommer åtgärder inom EU och internationella konventioner att få en stor betydelse. Precisering 3: Tillstånd i sjöar och vattendrag Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Med vissa undantag kan flertalet sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap i dag anses nå god status med avseende på näringstillståndet. Om belastningen 140

144 fortsätter minska bör förutsättningarna därför vara goda för att nå preciseringens innebörd i nästan alla sjöar i skogs- och fjällandskapet. För sjöarna i odlingslandskapet blir det betydligt svårare. Särskilt gäller detta för sjöar i södra Sverige. Anledningen är delvis att många av dessa sjöar har en internbelastning och att den naturliga återhämtningstiden är lång. Det tillstånd som preciseringen beskriver bedöms därför inte vara uppfyllt till 2020, men kan däremot nås vid en senare tidpunkt. Vattenmyndighetens arbete med att klassificera ytvattenförekomster 2010 bekräftar tidigare resultat procent av sjöarna i södra Sverige (med undantag för sydvästra Sverige) är övergödda. Motsvarande procentsiffror för norra Sverige är 3 4 procent. Tillståndet i vattendragen följer i stort sett samma mönster. De prognoser som finns pekar försiktigt på fortsatta minskningar av nedfall av luftföroreningar och utsläpp till vatten. Senare undersökningar har även för första gången visat på minskande halter av näringsämnen i jordbruksdominerade vattendrag i södra Sverige. Någon tydlig trend för tillståndet i sjöar och vattendrag efter år 2000 kan i dagsläget inte urskiljas. Genomförandet av vattenförvaltningsförordningen (2004:660) bedöms få en avgörande betydelse för att minska övergödningen i sjöar och vattendrag. Förordningen är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ett effektivt genomförande bedöms utgöra en viktig drivkraft i åtgärdsarbetet. Enligt förordningen ska god status vara uppnått till år 2015, men det finns möjlighet till undantag i form av tidsfrist vilket innebär att förordningen kan verka pådrivande en lång tid framöver. En del juridiska oklarheter och brister måste dock redas ut och rättas till innan åtgärdsarbetet kan bedrivas ändamålsenligt. Sammantaget med övrigt underlag om styrmedel och åtgärder bedöms det som möjligt att det utifrån nu tagna beslut ändå går att skapa de förutsättningar som krävs för att nå preciseringen på sikt. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Beträffande sjöar och vattendrag är vi endast till viss del beroende av andra länder för att nå det eftersträvande miljötillståndet och har därför till stor del rådighet över åtgärdsarbetet. Precisering 4: Tillstånd i havet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Med hänsyn till nuvarande kunskap om belastning, tillstånd och den tid det tar för åtgärder att få effekt i miljön är det inte rimligt att förvänta sig att det tillstånd som preciseringen uttrycker ska kunna uppnås till år För Östersjön uppskattas återhämtningstiden kunna variera från några år (exempelvis för kväve i vissa havsområden) till hundratals år (exempelvis för fosfor i kraftigt internbelastade havsområden). Eftersom en uppfyllelse av preciseringen till stor del är beroende av andra länders åtgärdsarbete kommer relevant arbete inom EU och internationella 141

145 konventioner att få stor betydelse. Havsmiljöförordningen i kombination med vattenförvaltningsförordningen utgör här ett bindande ramverk med krav på mål och åtgärder i Sverige. I nuläget finns det, trots minskade utsläpp till luft och vatten, inga tecken på förbättringar av tillståndet i Egentliga Östersjön som fortfarande bedöms som allvarligt. Sedan halterna av både fosfor- och kväveföreningar ökat fram till början av 1990-talet, minskade halterna från och med slutet av 1990-talet. Denna trend har fortsatt för kväve, men brutits beträffande fosfor som istället ökat det senaste decenniet. Utbredningen av syrefria och syrefattiga bottnar är fortsatt stor och kraftiga blomningar av giftiga blågröna alger är ett återkommande och ökande problem. För att på sikt uppnå preciseringen krävs att utsläppen i alla länder som påverkar Östersjön och Västerhavet reduceras till nivåer som på sikt leder till god miljöstatus vad gäller övergödning i havsmiljön. Bedömningen är att det krävs ytterligare åtgärder för att förutsättningarna för att nå Precisering 2, Påverkan på havet, till 2020 ska vara uppfyllda. Därmed blir bedömningen att inte heller denna precisering kan nås till 2020, men att det går att skapa förutsättningar för att nå den om ytterligare åtgärder vidtas. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER För närvarande finns det i Sverige ett politiskt intresse av att genomföra åtgärder i avsikt att minska övergödningen i havsmiljön. Uppfyllelse av preciseringen är dock till stor del beroende av andra länders åtgärdsarbete. Relevant arbete inom EU och internationella konventioner kommer därför att få stor betydelse. Mycket av åtgärdsarbetet kommer här att ske inom ramen för HELCOM, Oslo- Pariskonventionen (OSPAR) och EU:s marina direktiv samt EU:s vattendirektiv. Det marina direktivet pekar på att befintliga konventioner ska beaktas när man sätter mål och upprättar åtgärdsprogram. Det talar för att till exempel miljömål som upprättas inom HELCOM och OSPAR till stora delar kommer att ingå. Precisering 5: Tillstånd i kustvatten Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Med hänsyn till nuvarande kunskap om belastning, tillstånd och den tid det tar för åtgärder att få effekt i miljön är det inte rimligt att förvänta sig att det tillstånd preciseringen beskriver ska kunna uppnås till år Sammantaget med övrigt underlag om styrmedel och åtgärder bedöms det däremot ändå som möjligt att med nu tagna beslut skapa de förutsättningar som krävs för att uppfylla preciseringen på sikt. Bedömningen av denna precisering utgår i princip från samma analys av styrmedel och åtgärder på nationell nivå som gjordes för preciseringarna Påverkan på havet och Tillståndet i sjöar och vattendrag (beträffande vattenförvaltningsförordningen). Utvecklingen i många kustvattenförekomster skiljer sig dock från havet genom att vara mer positiv. 142

146 Enligt vattenmyndigheternas inventering 2008 uppvisar de flesta vattenförekomsterna längs kusten i Egentliga Östersjön och Västkusten måttlig växtnäringsstatus. Vattenförekomsterna i Bottenhavet bedöms till övervägande del ha hög eller god status. Tillstånd och trender följer i övrigt i stort sett samma mönster som för havet (se vidare preciseringen Tillstånd i havet). PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Även om den nationella rådigheten är större för kusten än för havet kommer en uppfyllelse av preciseringen till stor del vara beroende av andra länders åtgärdsarbete. Arbetet inom EU och internationella konventioner kommer därmed att få en stor betydelse där havsmiljöförordningen i kombination med vattenförvaltningsförordningen utgör ett bindande ramverk med krav på mål och åtgärder. 143

147 Miljökvalitetsmål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Måluppfyllelsen är beroende av flera faktorer: Problemen med övergödda eller försurade sjöar och vattendrag måste minska. Intensiteten i arbetet med restaurering av vattendrag måste öka. Fler områden med höga natur- och kulturvärden i och i anslutning till sjöar och vattendrag måste få ett långsiktigt skydd och samhället måste ställas om mot ett mer hållbart nyttjande av vattenresursen. Bedömningen är att preciseringen om restaurering kommer att kunna nås med ett förändrat regelverk för vattenverksamhet. Det finns också goda möjligheter att få till stånd de förändringar som krävs för att vattnet ska nyttjas på ett hållbart sätt. Däremot bedöms problemen med försurning och övergödning kvarstå även efter målåret Vattenmyndigheterna tog i december 2009 fram åtgärdsprogram för att kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Arbetet med att genomföra programmen har nu kommit igång och kommer att leda till ökade insatser för att förbättra miljön i sjöar och vattendrag. Det finns också ett stort regionalt och lokalt engagemang som kanaliseras i vattenvårdsförbund och vattenråd. Trenden för miljökvalitetsmålet bedöms därför som positiv, en förbättring från tidigare år. Det beror på att vattenmyndigheternas program inte hade hunnit komma igång när den förra miljömålsbedömningen gjordes. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Sjöar och vattendrag är i stor utsträckning påverkade av hydromorfologiska förändringar, det vill säga rensning, rätning och kanalisering av vattendrag, exploatering i strandzonerna och skapandet av olika typer av vandringshinder. Detta har medfört en förlust av naturliga strukturer såsom träd, buskar, död ved, stenar och meanderslingor, vilket i sin tur har medfört en förlust av arter. Genom att anlägga en funktionell kantzon, gärna med träd och buskar, minskar erosionen 144

148 samtidigt som en livsmiljö mer gynnsam för vattenorganismer skapas. Vandringshinder (till exempel vattenkraftverk, dammar samt fellagda väg- och bantrummor) förhindrar spridning av vattenlevande organismer mellan sjöar och rinnsträckor, samt utestänger lekvandrande fiskar från lämpliga lekplatser. Denna fragmentering av vattenmiljöerna leder till en utarmning av antalet arter. Äldre vandringshinder har ofta höga kulturmiljövärden. Dessa vandringshinder bör så långt möjligt åtgärdas på ett sådant sätt att både natur- och kulturvärden förstärks. Vattenkraftverk kan ge upphov flera olika miljöproblem, förutom att de utgör vandringshinder, kan vattenkraftverk även orsaka torrlagda älvsträckor och kraftiga variationer i vattenstånd. Problemen går dock att lösa, exempelvis genom att anlägga fiskpassager med tillräcklig minimitappning eller fingaller vid vattenintaget för att inte fisken ska dras in i turbinen. Efterfrågan på energi med låga utsläpp av växthusgaser, exempelvis vattenkraft, kommer sannolikt att öka. För att kunna tillgodose en ökande efterfrågan, samtidigt som vattenkraftens negativa miljöpåverkan minskas, är det viktigt att en modernisering av regelverket för vattenverksamhet kommer till stånd. För att möjliggöra anläggandet av funktionella kantzoner i jordbrukslandskapet behöver styrmedlen inom jordbruket ses över. FÖRÄNDRINGEN AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Miljöns återhämtningstid efter att åtgärder vidtagits mot övergödning kan vara mycket lång. Av den anledningen är det med den nya bedömningsgrunden lättare att nå miljökvalitetsmålet än tidigare. När de gäller övriga miljöproblem påverkar inte den nya bedömningsgrunden bedömningen. De nya preciseringarna påverkar inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå miljömålet är i huvudsakligen beroende av nationella insatser. 145

149 Figur 8. Antalet vattendrag i Sverige med flodpärlmusslor ökar sakta år från år. Under 2010 upptäcktes förekomster av flodpärlmussla i tio nya vattendrag. Så långt vi vet finns i dag 595 vattendrag med flodpärlmusslor i Sverige. Föryngring har konstaterats i 257 av dessa, vilket motsvarar 43 procent. Andelen små, det vill säga unga, musslor är dock väldigt låg i flertalet av de föryngrande vattendragen. Förekomst av flodpärlmussla och förändringar i beståndens reproduceringsframgångar ger ett mått på såväl vattenkvalitet som fysisk påverkan i vattendrag. Ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla med fungerande reproduktion är ett tecken på ett i många avseenden väl fungerande ekosystem med liten grad av mänsklig påverkan. I Sverige har flodpärlmusslan försvunnit från ungefär hälften av de vattendrag där den fanns i början av talet. Tillbakagången beror på en rad faktorer: pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering samt utsättning av främmande arter. För att säkra flodpärlmusslans fortlevnad i Sverige och för att inte arten ska fortsätta försvinna från ett stort antal vattendrag måste nödvändiga restaureringsåtgärder utföras. En ökad hänsyn och i vissa fall någon form av skydd för vattendraget och dess närmiljö kan behövas. 146

150 NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Miljötillstånd Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Den statusklassning som gjorts enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder visar att 59 procent av sjöarna och 53 procent av vattendragen har god eller bättre ekologisk status eller potential. Detta gäller dock bara vattenförekomster, som endast utgör en bråkdel av alla sjöar och vattendrag. Situationen för övriga vatten är till stora delar okänd. Samtliga ytvattenförekomster har problem med för höga halter av kvicksilver (bortsett från kvicksilverproblemen skulle 99 procent av ytvattenförekomsterna uppnå god kemisk status). Vattenvårdsarbete har bedrivits under flera decennier och har den senaste tiden fått ny fart genom Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Även lokalt engagemang i vattenråd, fiskevårdsföreningar och rådgivning till lantbrukare inom projektet Greppa näringen ökar möjligheten att nå målen. Trenden bedöms därför som positiv. Fortfarande saknar 35 procent av alla större vattentäkter tillfredställande skydd och många kommuner saknar vattenförsörjningsplaner. Även här kommer åtgärdsprogrammen för vatten att bidra till uppfyllelse av målet. Möjligheten att nå preciseringen är delvis beroende av att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Levande skogar nås. Återhämtningstiden för övergödda vatten är lång. För fysiskt påverkade men restaurerade vatten är återhämtningstiden kortare, när väl restaureringen är genomförd. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De största miljöproblemen är övergödning, försurning och fysiska förändringar (vandringshinder, rensning och rätning av vattendrag). Övergödning är främst ett problem i södra Sverige, medan försurningsproblemen är störst i sydvästra Sverige. En stor del av sjöarna och vattendragen, över hela Sverige, har någon typ av fysiska förändringar som påverkar den biologiska mångfalden negativt. För att komma tillrätta med dessa problem krävs omfattande restaureringsåtgärder. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Måluppfyllelsen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 2: Biologisk mångfald Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. För närvarande är preciseringen inte uppnådd. Påverkan från exempelvis flottledsrensning, vattenkraftsutbyggnad, försurning, klimatförändringar och fiske 147

151 har medfört att flera fiskarter fortfarande är hotade och lever i svaga bestånd. Miljövårdande åtgärder under senare år, exempelvis kalkning, biotopvård och eliminering av vandringshinder, bidrar dock till att trenden i miljötillståndet är positiv. Preciseringen är beroende av att miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö nås. Återhämtningstiden är lång för övergödda vatten. För fysiskt påverkade, men restaurerade vatten är återhämtningstiden kortare när väl restaureringen är genomförd. Vissa arter kan dock kräva betydligt längre tid på grund av sämre återkolonisations- och konkurrensförmåga. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Bevarandestatusen för de naturtyper och arter som ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000, är generellt sett gynnsam i den alpina regionen, men otillfredsställande i resten av landet. Antalet hotade arter med huvudsaklig förekomst i limniska miljöer är 93 (i rödlistan från 2010), vilket motsvarar omkring fem procent av de bedömda arterna. Situationen är likartad från tidigare rödlistor. För vissa arter är dock situationen mycket allvarlig; flodkräfta, storröding och ål är akut hotade. Även för lake har situationen försämrats och den bedöms nu vara nära hotad. För att nå preciseringen måste arbetet med restaurering av sjöar och vattendrag fortsätta och de åtgärdsprogram för hotade arter som tagits fram måste genomföras. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. För att förbättra ålens status är dock internationella åtgärder nödvändiga. Precisering 3: Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. För närvarande ökar inte antalet skyddade områden med höga limniska naturvärden tillräckligt snabbt. År 2010 hade mindre än hälften av de särskilt värdefulla vattnen ett långsiktigt skydd. Takten behöver därför öka. För opåverkade vattendrag, fiskefria områden samt fisk- och musselvatten är situationen ljusare. Preciseringen underlättas av att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö nås. Återhämtningstiden i miljön är kort, utom för övergödda vatten. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De opåverkade vattendragen är skyddade enligt miljöbalken. Fiskefria områden är ett sätt att återskapa referensförhållanden med opåverkade fiskbestånd. Arbetet går långsamt, men med ökade insatser är målet möjligt att nå. Fisk- och musselvatten är utpekade för sina höga värden för fritids- och yrkesfisket. I norra Sverige 148

152 uppfylls förordningens miljökvalitetsnormer. I södra Sverige finns dock problem orsakade av övergödning. Flodkräftans tillbakagång i Sverige beror på spridningen av signalkräfta. För att skydda flodkräftan pågår ett arbete med att avsätta skyddsområden för flodkräfta. Möjligheterna att nå preciseringen bedöms som goda om arbetet intensifieras. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser Precisering 4: Främmande arter Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Situationen för flodkräftan är mycket allvarlig på grund av illegala utsättningar av signalkräftor, som är kroniska bärare av kräftpest. För att hindra spridningen av kräftpest krävs intensifierade informationsinsatser, ytterligare restriktioner för signalkräftfiske och transport av levande signalkräftor samt bättre metoder för att eliminera oönskade bestånd. För fisk är situationen generellt sett bättre. Dagens regelverk ger goda möjligheter att värna den genetiska variationen inom arter och minska risken för oavsiktliga introduktioner. För att målet ska kunna nås krävs dessutom att alla fiskodlingar är med i ett ändamålsenligt fiskhälsoprogram och att kunskapen om fisksjukdomar fortlöpande uppdateras. För utsättning av genmodifierade organismer gäller mycket restriktiva regler. I dag finns ingen efterfrågan av genmodifierad fisk för konsumtion, men inställningen kan förändras. Regelverket kan därför behöva ses över inför en eventuell odling av genmodifierade organismer. Problemen med arter som sprids med fartygens barlastvatten drabbar också sötvattensmiljöer. Ullhandskrabba och vandringsmussla finns bland annat i Mälaren och sprids med barlastvatten. Det är dock svårt att få gehör för strängare regelverk för insjöfart på grund av höga kostnader för barlastvattenhantering. Preciseringen underlättas av att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö nås. Återhämtningstiden varierar. När en så kallat invasiv art väl introducerats i ett nytt område är det ofta irreversibelt. Det innebär att det endast går att försöka begränsa spridningen och skadeverkan. Om åtgärder sätts in i förebyggande syfte kan de dock få snabbt genomslag. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är beroende av internationella insatser för att förhindra att främmande arter och stammar används i vattenbruk, eftersom detta kan öka risken för introduktion av parasiter och patogener. Även odling av genmodifierade organismer behöver regleras internationellt. 149

153 Precisering 5: Kulturmiljö Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Kunskapen om kulturvärden i vatten är i dag bristfällig. Trenden är dock positiv tack vare flera framgångsrika projekt. Relaterat till arbetet med EG:s ramdirektiv för vatten pågår metodutveckling för att ta fram ett bättre kunskapsunderlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde. Kunskapen om anläggningar med stort kulturhistoriskt värde kommer därför på sikt att öka. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 6: Friluftsliv Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. I propositionen Framtidens friluftsliv (2009/10:238) lanseras tio mål för friluftspolitiken. Om propositionens mål förverkligas såsom avsett kommer möjligheten att nå preciseringen att vara goda. Måluppfyllelse förutsätter också att strandskyddslagstiftningen efterlevs, så att hänsyn till friluftsliv tas vid fysisk planering. Exploateringstakten i strandområden är fortsatt hög, samtidigt som samhällets intresse för friluftsfrågor ökar. Sammantaget blir därför trenden neutral. Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 7: Restaurering Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Den juridiska processen vid större vattenverksamhetsärenden är mycket resurskrävande och tar lång tid. För att målet ska kunna nås behövs ett moderniserat regelverk för omprövningar och tillstånd för vattenverksamhet. Vandringshinder orsakade av vägar och järnvägar är lättare att åtgärda, men på 150

154 grund av det stora antalet bedöms ändå målet vara svårt att nå med nuvarande insatser. Vid restaureringsarbeten tas i dag inte alltid tillräcklig hänsyn till de vattenanknutna kulturvärdena. Flera projekt pågår emellertid som kommer att bidra till ett bättre kunskapsläge och en större medvetenhet om kulturmiljöer nära vatten. Bedömningen är därför att denna del av miljömålet kommer att nås. Preciseringen är inte beroende av att andra miljömål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort BEROENDET AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Precisering 8: Hållbart nyttjande och hänsyn Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden för miljötillståndet som uttrycks i preciseringen är positiv. Anläggning av större vägar och järnvägar sker numera utan att nya vandringshinder skapas och arbete pågår inom skogssektorn för att minska de negativa konsekvenserna av skogsbilvägar. Generellt är dock hänsynen till biologisk mångfald i sjöar och vattendrag ofta otillräcklig inom skogsbruket. Många kommuner är aktiva i vattenvårdssamarbeten där ett avrinningsområdesperspektiv på fysisk planering och åtgärder tillämpas och vattenråd för lokal samverkan har bildats kring många vatten. Detta ökar möjligheten att nå målet. Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att något annat miljökvalitetsmål nås. Preciseringen har kort återhämtningstid. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Strandskyddslagstiftningen har nyligen reviderats. Det är för tidigt att säga huruvida detta kommer att öka eller minska exploateringsgraden i värdefulla strandområden. Kommunerna har nu möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling. Vid valet av dessa områden är det viktigt att göra det med stor hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturvärden eller biologisk mångfald minimeras. För ett hållbart nyttjande av vattenkraft behöver regelverket kring vattenverksamhet moderniseras. Detta skulle samtidigt öka möjligheten att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 151

155 Precisering 9: Ekosystemtjänster Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden för miljötillståndet som uttrycks i preciseringen är positiv. Möjligheten att nå preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Giftfri miljö samt Begränsad klimatpåverkan. Övergödda ekosystem har en lång återhämtningstid, medan återhämtningstiden för restaurerade, fysiskt förändrade vattendrag är kort när väl restaureringen är genomförd. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Åtgärdsprogrammen för vatten bidrar till att öka ansträngningarna. För en tryggad dricksvattenförsörjning krävs fler vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden. Stora vattenuttag är i dag ett problem endast i ett fåtal områden. Klimatförändringar förutsägs dock kunna leda till ökade vattenuttag i södra Sverige. För att förhindra detta krävs en klok hushållning av vattenresurserna. För att sjöars och vattendrags förmåga att producera fisk ska vara fortsatt hög krävs ett hållbart nyttjande, en bra vattenkvalitet och att sjöarnas och vattendragens strukturer och funktioner ger goda förutsättningar för produktion av fisk. Framför allt när det gäller att återskapa självreproducerande bestånd av fisk i våra vattendrag krävs omfattande åtgärder. Insatserna för restaurering av vattendrag behöver därför öka. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 152

156 Miljökvalitetsmål 9: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Ansvarig myndighet: Sveriges geologiska undersökning NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Flera trender i samhället stödjer en positiv utveckling för att nå miljökvalitetsmålet. Av störst betydelse är att det finns en bred samsyn om vikten av att bevara och skydda våra dricksvattentillgångar. Genom vattenförvaltningsarbetet och miljökvalitetsmålet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat. Förståelsen ökar för vikten av att bevara naturgrus för dricksvattenuttag i dag och i framtiden, för energilagring och för dess värde för natur- och kulturlandskapet. Samverkansgrupper skapas mellan myndigheter, forskare och andra aktörer. I dag finns möjlighet till effektivare spridning av information om grundvatten via Internet. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer att insatser kan ske i tillräcklig omfattning så att miljökvalitetsmålet i huvudsak kan uppfyllas 2020, förutsatt att positiva trender som finns i samhället i dag förstärks. Det saknas fortfarande viktigt faktaunderlag för att utvärdera tillståndet i grundvattnet. Trenden i miljötillståndet bedöms därför som neutral. Förbättrad grundvattenövervakning förutsätts för att kunna göra säkra bedömningar av hur mänskliga verksamheter påverkar grundvattnet. Kunskapen om hur grundvattnets nivåer, flöden och kvalitet påverkar olika ekosystem och andra vattenmiljöer behöver stärkas. Det krävs tillgång till bra planeringsverktyg och beslutsunderlag och dessutom att existerande lagstiftning faktiskt tillämpas. Fastställande av vattenskyddsområden behöver öka, framför allt vid mindre vattentäkter. En förutsättning för miljömålsuppfyllelse är också att grundvatten som kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen uppmärksammas mera. Upprättandet av vattenförsörjningsplaner måste utökas så att både den allmänna och enskilda vattenförsörjningens långsiktiga behov tillgodoses. Grundvatten som används vid enskild vattenförsörjning saknar vanligtvis ett formellt skydd utöver de allmänna hänsynsreglerna och dricksvattnet förorenas ofta. För att uppnå en minskad naturgrusanvändning behöver beslutsunderlag, planering och förståelse för naturgrusavlagringarnas värde förbättras. Naturgrus används fortfarande för ändamål där alternativa material skulle kunna användas. Därför krävs teknikutveckling för att ersätta naturgrus vid betongframställning och större 153

157 kunskap dels om var lämplig berggrund finns för bergkross dels vad den kan användas till. Materialförsörjning behöver ha en väsentligt större betydelse i den kommunala och regionala planeringen. SGU bedömer att det till 2020 kan bli mycket svårt att minska naturgrusuttagen i tillräcklig omfattning för att nå preciseringen Bevarande av naturgrusavlagringar. Vattenförvaltningsarbetet, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, har kommit igång. Förvaltningsarbetet behöver successivt förbättras, exempelvis att inkludera grundvatten som har någon känd allvarlig förorening i förvaltningen, något som inte alltid är fallet i dag. SGU bedömer att insatserna avseende grundvatten behöver förstärkas för att miljökvalitetsmålet ska uppfyllas. För att uppnå miljökvalitetsmålet är det bland övriga miljökvalitetsmål inom Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och God bebyggd miljö som insatser är viktigast. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Grundvattnet är, liksom ytvatten, en del av vattnets kretslopp. Miljöproblemen är i båda fallen kopplad till läckage av näringsämnen, bekämpningsmedel och andra ämnen från punktkällor eller areella källor. Förbättrad hantering av bekämpningsmedel och bättre avpassad gödsling har minskat jordbrukets påverkan på grundvattnet. På många håll kvarstår emellertid en betydande påverkan. Planering av tätortsutbyggnad och infrastruktur har tidigare inte i någon högre grad beaktat grundvattenförhållanden i de för vattenförsörjningen viktiga naturgrusavlagringarna. Uttaget av naturgrus har minskat under senare år, men fortfarande pågår uttag ur områden som kan vara av vikt för framtida vattenförsörjning och dessutom ges förnyade täkttillstånd. Den nya skrivningen i miljöbalken (9 kap. 6b ) kan förbättra situationen. Upprättandet av vattenförsörjningsplaner kan bidra till att uppmärksamma de områden som behöver sättas av för ett långsiktigt skydd. Det är fortfarande svårt att få gehör för riskerna med avloppsinfiltration hos olika aktörer inom branschen, men Naturvårdsverkets handbok till allmänna råd, Små avloppsanläggningar, har lyft fram de begränsningar som finns. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Trögheter i mark- och grundvattensystem gör att det behövs lång tid för förbättrad grundvattenkvalitet. SGU har därför delvis redan använt det synsätt som den nya bedömningsgrunden är ett uttryck för. Det innebär att bedömningen av måluppfyllelse inte i någon högre grad förändras för de delar som berör påverkan på grundvattnets kvalitet eller effekten vidare på ytvatten. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Miljökvalitetsmålet är i huvudsak beroende av nationella insatser. I övrigt är en rad EU-direktiv av stor betydelse för grundvattnets kvalitet, exempelvis ramdirektivet för vatten (inklusive dotterdirektivet för grundvatten), dricksvattendirektivet, 154

158 nitratdirektivet, de olika bekämpningsmedelsdirektiven samt kemikaliedirektivet Reach. Figur 9. Mer än en tredjedel av de kommunala grundvattentäkterna saknar skyddsområde. Avsaknaden av skydd gäller framför allt små vattentäkter. Det innebär att endast en mindre andel, omkring åtta procent, av det uttagna grundvattnet i kommunerna kommer från en vattentäkt utan skyddsområde. Det är viktigt att arbetet med att skydda kommunala och större enskilda vattentäkter går vidare och att även befintliga vattenskyddsområden ses över. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Grundvattnets kvalitet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Det är möjligt att till 2020, inom ramen för nationell miljöövervakning och vattenförvaltningen, förbättra kunskapen om påverkan på och kemiska ämnens förekomst i grundvattnet. Detta kan ske i samverkan mellan myndigheter, län, kommuner, vattenproducenter och forskarsamhället. Kontroll av råvatten vid vattenverk skulle väsentligt kunna förbättra dataunderlaget. En speciell satsning behövs för att kartlägga det urbana grundvattnets kvalitet. Genom fortsatta utbildningsinsatser till myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare, bedöms kunskapsnivån kunna höjas till 2020 så att tillräckliga insatser kan göras för att hindra föroreningar att spridas till grundvattnet. Brist på underlag gör att trenden i miljötillståndet för närvarande är svårbedömd. 155

159 SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Den absolut viktigaste åtgärden är att skydda geologiska formationer och grundvatten som i dag antingen används inom vattenförsörjningen eller som bedöms viktiga för framtida uttag. Huvuddelen av det vatten som i dag uttas vid allmänna grundvattentäkter är skyddat genom fastställda vattenskyddsområden. Ett fullgott skydd för de allra flesta allmänna eller större gemensamma grundvattentäkter kan nås till Arbetet med vattenförsörjningsplaner har kommit igång på ett antal länsstyrelser och kommuner. Det är i dag inte möjligt att bedöma om vattenförsörjningsplaner av bra kvalitet i tillräcklig omfattning är framtagna till Hittills utförda och planerade insatser i de områden där grundvattnet omfattas av vattenförvaltningen kan inte i dag bedömas vara tillräckliga för att uppnå önskad miljökvalitet. För övrigt utsatt grundvatten som inte omfattas av vattenförvaltningen behövs i än högre grad utökade planerings- och övervakningsinsatser för att preciseringen ska nås Åtgärder krävs även för att förbättra den enskilda vattenförsörjningen eftersom åtminstone vart fjärde hushåll med enskild vattenförsörjning har otjänligt vatten. Detta beror främst på geologiska faktorer men även på mänsklig föroreningspåverkan, främst från avlopp och jordbruk. Precisering 2: Påverkan på ytvatten Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Grundvatten som strömmar ut i källor, till sjöar och vattendrag eller direkt till havet bär med sig näringsämnen och andra föroreningar, exempelvis från förorenade områden. Eftersom omsättningstiden i grundvattnet kan vara lång innebär detta att tillskottet från grundvattnet under lång tid kan påverka ytvattensystem även efter att direkta utsläpp åtgärdats. Kunskapen om dessa processer är generellt liten och det är i dag oklart i vilken utsträckning grundvattnet medför dålig ytvattenkvalitet. Grundvattnets betydelse för övergödningen i ytvatten bedöms kunna vara betydligt bättre beskriven Det kommer att kvarstå effekter på ytvatten genom att belastning under lång tid medfört en upplagring av nitrat och fosfat. Den stora påverkan på grundvattnet som försurningsbelastningen under förra seklet gav upphov till har till stora delar klingat av. Stor brist på analysunderlag och kriterier gör att trenden i miljötillståndet för närvarande är svårbedömd. Precisering 3: Grundvattennivåer Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. 156

160 För att nå preciseringen krävs ett ansvarsfullt nyttjande av mark- och vattenresurser. Lokala förändringar av grundvattennivåer kan inte undvikas. Detta gäller exempelvis vid uttag av grundvatten för dricksvattenändamål, men nyttan behöver alltid vägas mot miljöpåverkan. Arbetet med att bedöma vilka effekter en förändrad grundvattennivå kan få för djur- och växtliv i angränsande ekosystem har inletts. Trenden i miljötillståndet är oförändrad/neutral. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Kunskap om nivåförändringar kan erhållas genom att tillvarata data från: utbyggda observationsnät i opåverkade referensområden områden speciellt utsatta för anläggningsverksamhet områden känsliga för klimatpåverkan De ökade insatserna inom främst vattenförvaltningen, översvämningsdirektivet, klimatmodellering och riskbedömningar vid vattentäkter bidrar till att uppkomst och effekter av nivåförändringar bättre kan bedömas. SGU bedömer att där åtgärder är relevanta är dessa genomförda eller planerade Precisering 4: Bevarande av naturgrusavlagringar Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Förståelsen för naturgrusets värde för framtiden ökar. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. För att uppnå preciseringen behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden inom olika områden behöver stärkas. Värdering av särskilt viktiga naturgrusavlagringar bör utföras tillsammans med samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Det gäller naturgrusavlagringar som utgör unika geologiska bildningar, som är viktiga för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning eller som är värdefulla för kulturlandskapet. SGU bedömer att sådana konkreta beslutsunderlag, som kan användas bland annat för bedömning av brytningstillstånd, finns framtagna till år Trenden i miljötillståndet är oförändrat neutral. Naturgrusuttaget fortsätter att minska, men minskningstakten har avstannat. Det kan delvis förklaras med att det fortfarande finns en hel del naturgrus inom tillståndsgivna täkter. Det nuvarande delmålet om totalt uttag av tolv miljoner ton år 2010 har inte uppfyllts. Även i det fortsatta arbetet kommer antalet levererade ton naturgrus att vara en viktig indikator på måluppfyllelse. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Kvalitativa och geografiska aspekter bör vara styrande för en effektiv omställning från naturgrus. Kunskapen om vilka bergarter som är möjliga att krossa för att 157

161 ersätta sanddelen i betong är i dag inte tillräcklig. Forskningen om samt kartläggningen av var lämplig berggrund finns behöver därför förstärkas. Fortsatt minskning av uttaget förutsätter att beställare av naturgrus upprättar interna policydokument om att inte använda naturgrus vid byggande och underhåll. SGU bedömer att det arbete som pågår för att ange oundgängliga användningsområden av naturgrus kommer att innebära en fortsatt reducering av användningen för okvalificerade ändamål till För att uppnå preciseringen behöver materialförsörjningsplaner upprättas. Bristområden samt områden med god tillgång på ballastråvara (naturgrus och för betong tjänlig bergråvara) bör pekas ut. Pågående forskning för att effektivisera energiåtgången och minimera miljöbelastningen vid bergkrossanläggningar bör fortsätta liksom forskningen om ersättningsmaterial för naturgrus. Ballast är i Sverige i huvudsak en lokal råvara som huvudsakligen transporteras per vägtransport. Från de nordiska grannländerna importeras i dag mindre mängder havssand som ersättning för naturgrus. En framtida möjlighet är ökad import eller brytning av havssand på svenskt vatten. Detta skulle kunna bidra till att minska naturgrusuttaget. 158

162 Miljökvalitetsmål 10: Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Avgörande för måluppfyllelsen är att det finns såväl beslut om åtgärder som beslut om att avsätta resurser för att de ska kunna genomföras. Om Hav i balans samt levande kust och skärgård ska nås till 2020 krävs bland annat att flera andra miljökvalitetsmål nås, att framsteg görs i det internationella havsmiljösamarbetet samt inom EU:s fiskeri- och jordbrukspolitik. Flera av dessa krav är sådana som Sverige inte ensamt har rådighet över och vars inriktning i dagsläget inte heller är klargjord eller där åtgärdsprogram inte har utarbetats. Det saknas till exempel beslut om både en ny gemensam fiskeripolitik och en ny gemensam jordbrukspolitik, något som skulle kunna skapa förutsättningar som på sikt kan bidra till måluppfyllelse. Vidare saknas såväl åtgärdsplaner i enlighet med EU:s marina direktiv som medel för genomförande i de flesta länder. Sammantaget gör det att bedömningen blir en annan än den regeringen gjorde i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, där det bedömdes möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet med ytterligare åtgärder. Fortfarande råder ett allvarligt läge för flera kommersiellt nyttjade fiskarter. Ett undantag är torsken i Östersjön, som visar tecken på återhämtning till följd av god rekrytering och minskad fiskeridödlighet. Sammantaget vidtas många åtgärder både på nationell och på internationell nivå för att komma till rätta med havets miljöproblem, men åtgärderna har hittills inte varit tillräckligt långtgående för att vända den neutrala trenden för miljötillståndet i positiv riktning. I vissa fall motverkas insatser på miljöområdet av insatser inom andra politikområden. Rationaliseringen inom jordbruket i Estland, Lettland, Litauen och Polen befaras leda till ökad användning av konstgödning, vilket subventioneras av EU och kan motverka kommande insatser inom till exempel Baltic Sea Action Plan. För preciseringarna Miljötillstånd, Biologisk mångfald, Bevarande och skydd av 159

163 marina områden och Hållbart nyttjande pekar bedömningen på att de inte är möjliga att nå. En förutsättning för att Hav i balans samt levande kust- och skärgård uppnås är att också miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö nås. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Fiskeflottan är alltjämt för stor i förhållande till fiskeresursen, och problemen med alltför hårt fisketryck på vissa bestånd och bifångster kvarstår. Arbete pågår med att anpassa fiskeflottan och långsiktiga förvaltningsplaner tas nu fram inom EU för att bygga upp fiskbestånden och initialt minska fiskeridödligheten. En ny gemensam fiskeripolitik håller på att arbetas fram och ska träda i kraft Beroende på dess utformning kan det skapas förutsättningar som ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet. Arbetet med skydd av marina miljöer för att bevara höga natur- och kulturmiljövärden har gått sakta framåt det senaste året trots tidigare positiva prognoser. Det finns 21 marina naturreservat och det enda marina naturreservatet som tillkom under 2010 är Havstensfjorden i Västra Götalands län. Totalt har nu drygt 6 procent av territorialhavet och 3,5 procent av Sveriges ekonomiska zon någon form av ett marint områdesskydd, vilket är under nivån i preciseringen om bevarande och skydd av värdefulla marina områden. För att förbättra kunskapen om skyddsvärda marina miljöer utvecklar Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna metoder för att öka kunskapen om utbredning av livsmiljöer och arter under vatten. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET De nya bedömningsgrunderna har inte påverkat bedömningen av måluppfyllelsen. För att kunna göra bedömningen att förutsättningar finns för att nå miljötillståndet, krävs att åtgärder är beslutade och att resurser finns avsatta för genomförandet. Sådana beslut saknas ännu i stor utsträckning och vi ser i nuläget inte att sådana beslut kan komma på plats och genomföras i tid. De nya preciseringarna utgör ett förtydligande av miljömålets innebörd samt en ersättning och fördjupning av nuvarande delmål. Bedömningen bygger således på ungefär samma faktorer som tidigare. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Havet är gränsöverskridande och det internationella samarbetet är därför betydelsefullt, bland annat inom EU. EU:s marina direktiv har som mål att nå god havsmiljöstatus i Europas havsområden fram till Direktivet trädde i kraft i juli 2008 och ålägger medlemsstaterna att utarbeta en nationell marin strategi med ett övervaknings- och åtgärdsprogram, som ska träda i kraft senast Det marina direktivet innebär att medlemsländerna måste komma överens om definitioner för vad god miljöstatus (Good Environmental Status) innebär och sedan ta fram åtgärder för att uppnå kriterierna. Direktivet ska i de havsområden 160

164 som är gemensamma implementeras och genomföras tillsammans med andra medlemsstater, och till 2020 ska alla medlemsländerna ha uppnått god miljöstatus i de europeiska havsområdena. I direktivet listas elva så kallade deskriptorer som beskriver temaområden för miljöstatusen i de marina ekosystemen. Dessa ska utgöra ramverket för bedömningen av god miljöstatus. Indikatorer eller gränsvärden (baserade på ett antal deskriptorer) för när god miljöstatus har nåtts ska finnas framtagna till 2012, och fram till 2016 ska övervaknings- och åtgärdsprogram utvecklas för att därefter genomföras till Direktivet ska i de havsområden som är gemensamma implementeras och genomföras tillsammans med andra medlemsstater. Direktivet är nu implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341). Ännu råder osäkerhet om hur god miljöstatus ska bedömas och följaktligen saknas beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Arbetet inom internationella konventioner påverkar också miljökvalitetsmålet. Helsingforskommissionen om skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM, har kommit överens om en aktionsplan för Östersjön, BSAP (Baltic Sea Action Plan). Aktionsplanens övergripande mål är att Östersjön ska vara i god ekologisk status år Åtaganden för Sverige och andra länder inom planen bidrar, om den genomförs, positivt till möjligheterna att så småningom nå Hav i balans samt levande kust och skärgård. Flera av preciseringarna kan i stor utsträckning också utvecklas positivt med nationella åtgärder. Skyddade områden, friluftsliv och hållbart nyttjande kan regleras och/eller främjas nationellt. 161

165 Figur 10. Den allvarliga situationen för flera fiskbestånd kvarstår och har i vissa fall förvärrats. För till exempel torsk i Kattegatt är beståndssituationen mycket kritisk. Trots att den tillåtna fångstkvoten minskat med 98 procent sedan år 2000 har lekbiomassan minskat med över 80 procent under samma period. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Miljötillstånd Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Eventuellt kan ett gott miljötillstånd nås för Bottenviken och Bottenhavet. Möjligheten att nå preciseringen är knuten till det internationella arbetet i konventionerna HELCOM och OSPAR (om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten), liksom på EU-nivå till genomförandet av det marina direktivet och vattendirektivet samt EU:s jordbruks- och fiskeripolitik samt i viss mån även sjöfartspolitiken. Trenden i miljötillståndet är osäker, eftersom preciseringen är starkt kopplad till det marina direktivets genomförande. Arbetet med att fastställa god miljöstatus i arbetet med direktivet är ännu inte färdigt och medlemsländerna är själva ålagda att fastställa gränsvärden för indikatorerna i sina respektive havsområden, och där så krävs i samarbete med andra medlemsländer. Då god miljöstatus är fastlagd för havsområdena 2012 blir det också möjligt att uttala sig om en trend över tid. Preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö. 162

166 SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN God miljöstatus kan inom många områden kopplas samman med mänsklig aktivitet. För att nå god miljöstatus måste således de aktiviteter som påverkar miljöstatusen planeras, förvaltas och följas upp samordnat. De miljöproblem som i första hand påverkar möjligheten att nå preciseringen är fortsatt belastning av näringsämnen från jordbruk och trafik (inklusive sjöfart) förorening av kemikalier samt fiske. Om tillförsel/läckage av närsalter ska minska från urbana områden, spridd bebyggelse och jordbruk, inom vilket de största reduceringarna behövs, måste förslagen enligt BSAP genomföras fullt ut. Jordbrukets omställning i bland annat Estland, Lettland, Litauen och Polen motverkar de åtgärder som sätts in för att reducera läckage från jordbruket. För övrigt gäller det även foderproduktionen i Sverige. Härutöver tillkommer luftburna kväveemissioner från trafiksektorn, inklusive sjöfart, närsalttillförsel från sjöfartens obehandlade avloppsvatten och närsalter från andra källor, till exempel skogsbruk, torvbrytning och vattenbruk. Det bör observeras att de marina konventionerna har liten tvingande och kontrollerande funktion, vilket leder till brister i genomförandet av deras beslut och rekommendationer. De bindande klausulerna är i praktiken mindre bindande än de kan verka. Konventionernas sekretariat (kommissionerna) blir inte starkare än vad de fördragsslutande länderna tillåter dem att vara. Europakommissionens direktiv är inte bindande för kommissionerna men väl för medlemsländerna. I den utsträckning som EU-direktiven hänvisar till arbete som bedrivs i de regionala marina konventionerna, ger detta en extra legal tyngd åt konventionsarbetet. Det innebär också att det arbete som utförs i kommissionerna kommer att behandlas av EU. Miljöfarliga substanser (främst långlivade och sådana som ackumuleras i näringskedjan) i den marina miljön påverkar djurens allmänna hälsostatus och reproduktionen hos främst toppredatorer samt medför ökade föroreningshalter i fisk för konsumtion. I vissa delar har vidtagna åtgärder för särskilda substanser bidragit till minskade halter, i andra fall har sedan länge vidtagna åtgärder inte lett till önskat resultat. Hit hör gruppen dioxiner, som trots åtgärder inte minskar i fet fisk som strömming och lax i Östersjön. För närvarande är det osäkert vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att en förbättring ska ske. Livsmedelsverkets bedömning är att det bästa för folkhälsan är att EU:s gränsvärde för dioxin i strömming och vildfångad lax gäller även i Sverige. Vidare identifieras hela tiden nya substanser, vars effekter man uppmärksammat men för vilka åtgärder ännu inte satts in. Inom BSAP framhålls att flera östersjöländer ännu inte undertecknat många av de konventioner som reglerar användningen av miljöfarliga ämnen, till exempel Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs), Aarhusprotokollet om miljöfarliga ämnen och UNECEkonventionen om långväga transport av luftföroreningar (Long-Range Transboundary Air Pollution). 163

167 PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER För att nå preciseringen krävs samordnade insatser för genomförande på internationell nivå genom EU, HELCOM och OSPAR, men även på nationell nivå i de enskilda länderna. Preciseringen är till exempel inte bara kopplad till att BSAP och det marina direktivet genomförs i Sverige, utan även i andra länder. Precisering 2: Biologisk mångfald Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Om preciseringen ska nås krävs att insatser under den föregående preciseringen genomförs. Möjligheten att nå preciseringen är även beroende av beslut som fattas inom ramen för EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik. Trenden är osäker eller negativ. Detta beror bland annat på att förvaltningen av många marina arter ännu inte är tillfredställande och att effekterna av vissa mänskliga aktiviteter ännu är betydande, men även på exempelvis utbredningen av främmande arter. Man kan dock även skönja en positiv utveckling för ett begränsat antal arter på grund av bland annat den tidigare utflyttningen av trålgränsen, en förbättrad förvaltning samt minskad belastning av farliga ämnen. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Ökad temperatur och försurning av havsvattnet kommer att påverka den biologiska mångfalden negativt samtidigt som föroreningsproblemen kvarstår. Belastningen av näringsämnen är fortfarande hög och flera av de välkända miljögifterna har minskat, men fortfarande finns giftrelaterade skador på sälar i Östersjön. Klart är att övergödning och hårt fisketryck fått många arter att försvinna från delar av sitt naturliga utbredningsområde. Betydande och lokalt delvis framgångsrika åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med övergödningen. Problemen med en fiskeriförvaltning som inte når önskade resultat har uppmärksammats på senare år och förhoppningen står nu till en kommande reformerad fiskeripolitik inom EU. Att uppfylla miljökvalitetsmålets delar som rör Östersjön är ännu avlägset, och på flera områden har framstegen varit nästan obefintliga. När det gäller fisket beror misslyckandena i mångt och mycket på en fiskeripolitik som saknat ett ekosystemperspektiv och som inte tagit hänsyn till fiskets påverkan på miljön. Preciseringen är beroende av att förbättringar inom miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö först måste få slå igenom. Härutöver har utvecklingen inom miljökvalitetsmålen Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning betydelse. En global uppvärmning kan bland annat drastiskt förändra livets förutsättningar i Östersjön. Om temperaturen höjs, så ökar sannolikt också nederbörden, vilket skulle leda till en lägre salthalt i Östersjön. Det kan drabba många arter, som torsk, blåmussla, blåstång och ejder. En längre och varmare sommarperiod kan också förstärka övergödningens effekter trots åtgärder som vidtas. 164

168 Återhämtningstiden för preciseringen är i regel lång för arter högre upp i näringskedjan, men för enskilda arter längre ned i näringskedjan kan den vara kortare. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Måluppfyllelsen är främst beroende av internationella insatser och insatser på EUnivå, men även på nationell nivå i de enskilda länderna. Precisering 3: Bevarande och skydd av värdefulla marina områden Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Det gäller inom hela det havsområde som Sverige har ansvaret för. Trenden är osäker. För bildandet av naturreservat inom territorialhavet finns förutsättningar att nå preciseringens mål, medan förutsättningarna för att nå motsvarande skydd i den ekonomiska zonen är osäkra. Erfarenheter av att avsätta marina skyddsområden i den ekonomiska zonen är begränsad. Den föreslagna havsplaneringsförordningen bör, om den förverkligas, bidra till en förbättring. Andelen skyddade områden i svenska havsområden är fortsatt under målnivån i preciseringen. Graden av skydd varierar också beroende på vilket slags områdesskydd som upprättats, i form av Natura 2000-område, naturreservat eller nationalpark. En avgörande faktor för de skyddade områdenas effektivitet är i vilken grad förvaltningen i områdena kan reglera mänskliga aktiviteter i områdena. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Marina arter och livsmiljöer är i stora delar ännu inte kartlagda, vilket är nödvändigt för att avgöra vilka områden som behöver skyddas. Kartläggning av marina livsmiljöer inom territorialhavet har påbörjats och genomförts i vissa län. Vidare behöver den lagstiftning och de riktlinjer som finns för skydd av marina områden i främst den ekonomiska zonen utvecklas, innan beslut om effektiva åtgärder kan tas och sedan genomföras. Det finns också ett motstånd från andra aktiviteter mot att avsätta marina skyddsområden. Detta måste beaktas och det gör att det tar lång tid att nå preciseringen. Etablerandet av naturreservat och upprättandet av förvaltningsplaner är långsamma processer som kräver omfattande samråd med berörda parter. Preciseringen är inte särskilt beroende av andra miljökvalitetsmål. Avsättning av marina skyddsområden syftar till att skydda arter och livsmiljöer som är viktiga för ekosystemets funktion. Marina skyddsområden tjänar som refuger för djur- och växtarter och bidrar därför till ekosystemets återhämtning. Marina skyddsområden fyller därför en viktig del också i bevarandet av biologisk mångfald. 165

169 De marina aktiviteter och orsaker till miljöproblemen som främst påverkar möjligheten att nå preciseringen är fiske, turism, sjöfart, anläggningsverksamhet, båtliv, andra fysiska störningar samt föroreningar. Vidare har inställningen till skydd av marina områden från olika intressegrupper stor betydelse. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är beroende av såväl nationella som internationella insatser. I områden innanför trålgränsen har Sverige fullt handlingsutrymme, men utanför gränsen har Sverige avtalat med andra länder om hur fisket bedrivs inom ramen för EU:s fiskeripolitik, och där krävs internationella överenskommelser och insatser. Precisering 4: Främmande arter Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Vissa åtgärder är vidtagna och kommer att ge förbättringar på sikt. Bland annat kommer barlastvattenkonventionen att träda i kraft 2015 och både internationellt och nationellt pågår arbete med att utveckla tekniska system ombord på fartygen för att komma till rätta med problemet. Trenden är positiv, på grund av att det påbörjade arbetet har goda förutsättningar att ge resultat. Preciseringen är främst beroende av vattenbruk och sjöfart, medan andra miljökvalitetsmål har mindre betydelse. Svårigheten att nå Begränsad klimatpåverkan kan dock komma att underlätta introduktioner av främmande arter i framtiden. Om en art introducerats är det ofta mycket svårt att utrota den, och det är omöjligt att förutse skadeverkningar på lång sikt annat än att det potentiellt kan bli stor påverkan på ekosystemet av invasiva arter. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är utsläpp av barlastvatten, illegal utsättning, rymlingar från fiskodlingar och spridning av arter som når Sveriges från närliggande havsområden där de introducerats. Orsaken till miljöproblemen är främst sjöfart, vattenbruk och illegal eller omedveten spridning, till exempel sumpning av amerikansk hummer. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är främst beroende av internationella insatser och insatser på EUnivå, men även nationella insatser har betydelse. Genomförandet av internationella insatser måste ske på nationell nivå. 166

170 Precisering 5: Kust- och skärgårdslandskapet Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Trenden är dock osäker. Den allmänna urbaniseringen påverkar befolkningsutvecklingen negativt i främst våra skärgårdsområden. För utvecklingen av till exempel det småskaliga kustnära fisket är trenden negativ, med en kontinuerlig minskning av antalet yrkesfiskare. Preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Återhämtningstiden är begränsad men kan vara lång då den allmänna samhällsutvecklingen innebär en avflyttning från kustsamhällena. Om åtgärder sätts in för att gynna landsbygdsutvecklingen kan utflyttningen hejdas. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Den sedan relativt lång tid pågående urbaniseringen innebär att människor flyttar från kustsamhällena. Unga människor ser andra möjligheter till försörjning och de traditionella näringarna minskar hela tiden i omfattning. En förutsättning för att vilja arbeta till exempel inom fiskerinäringen är god lönsamhet. Med minskande fiskresurser i havet, på grund av bland annat överfiske, föroreningar, fysiska störningar och förlust av viktiga livsmiljöer för lekande och uppväxande fisk är förutsättningarna för etablering och lönsamhet dåliga. I takt med att folk flyttar försvinner även service som exempelvis skolor och affärer i de små samhällena, vilket i sin tur bidrar till utflyttningen. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser för att stödja landsbygdsutveckling, genom till exempel regionalt utvecklingsstöd. Precisering 6: Kulturlämningar under vatten Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. De lagar och förordningar som behövs för förverkligandet finns inom territorialhavet men inte inom den ekonomiska zonen. Preciseringen rör förlista skepp och andra marinekologiska värden samt fornlämningar. Farvattnen utanför den svenska kusten har länge varit ett av världens mest trafikerade områden och att Östersjön saknar tränedbrytande organismer gör att skepp har bevarats på ett unikt sätt. I Södra Östersjön och Kattegatt finns också stenåldersboplatser, som till följd av vattennivåförändringar i dag ligger på havsbotten. Trenden är något negativ till följd av oseriös sportdykning och plundring av vrak. 167

171 Preciseringen är till viss del beroende av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, som kan medföra ökad spridning av främmande arter som angriper kulturföremål av trä. Kulturarvet under vatten är irreversibelt vilket innebär att förlorade värden inte går att återskapa. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Det som påverkar möjligheten att nå preciseringen är främst fysiska störningar som anläggningsverksamhet och trålfiske. Vidare behövs en kartläggning av kulturarvet under vatten och ett förbättrat skydd av särskilt värdefulla lämningar. Maritim kartläggning kräver kompetens inom både arkeologi och undervattenteknik. Undersökningarna kräver tillgång till båt och är kostsamma. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Även internationella överenskommelser om skydd för maritima kulturlämningar har betydelse. Precisering 7: Friluftsliv och rekreation Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. De instrument i form av lagstiftning som behövs för förverkligandet finns på plats, förutom möjligheten att reglera yrkesfisket med hänsyn till fritidsfiske. Fritidsfiske är dessutom beroende av preciseringen för biologisk mångfald. Trenden är osäker, och är varken positiv eller negativ. Många kommuner med ansvar för bebyggelseutvecklingen i värdefulla kust- och skärgårdsområden följer inte intentionerna i lagstiftningen för att bevara våra stränder för friluftsliv och rekreation, vilket försämrar tillgången till attraktiva stränder för allmänheten. Vidare saknas i fiskelagstiftningen regler för fritidsfiskets reglering och bemyndiganden för ansvarig myndighet. Preciseringen är beroende av åtgärder inom miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Återhämtningstiden är begränsad. De nya strandskyddsbestämmelserna innebär, om de efterlevs, att viktiga rekreations- och friluftsområden kommer att respekteras. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är buller, undervattensljud, bebyggelse och andra fysiska störningar samt övergödning och 168

172 överutnyttjande av fiskresurserna. Orsaken till miljöproblemen är främst fiske, sjöfart, motorbåtstrafik och anläggningsverksamhet. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser, och att de instrument som finns används för att bevara och vårda värdefulla friluftsområden. Precisering 8: Hållbart nyttjande Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Det finns många aktörer och aktiviteter som gör anspråk på att nyttja våra havsområden och därmed påverkar den biologiska mångfalden och förmågan att leverera ekosystemtjänster. Ett betänkande från en statlig utredning om havsplanering har nyligen lagts fram för regeringen med förslag till en havsplaneringsförordning. Havsplaner syftar till att göra nödvändiga avväganden i nyttjandet och bevarandet av ett begränsat havsområde samt klargöra vilka intressen som har företräde i vilka områden. Den nya Havs- och vattenmyndigheten kommer att få ansvar för havsplanering i Sverige. Trenden är osäker, delvis beroende av fiskeri- och sjöfartspolitikens utformning och tillämpning. Fisket bedrivs i dag inte på ett uthålligt sätt. Det saknas till exempel beslut om en ny gemensam fiskeripolitik inom EU, som skulle kunna ge förutsättningar och på sikt bidra till att preciseringen nås. Fiskeripolitiken undergår för närvarande ett reformarbete och en ny politik ska träda i kraft Sjöfarten ökar snabbt i östersjöområdet med ökade emissioner av luftföroreningar, illegala utsläpp av olja och andra miljöfarliga ämnen, spridning av främmande arter och gifter i båtbottenfärger samt skräp. Dessa problem i sjöfartssektorn måste behandlas på ett integrerat sätt, internationellt och nationellt, i enlighet med arbetsmetoden Rena fartygsansatsen (Clean Ship Approach) för uthållig sjöfart. Det finns ett antal krav som först måste uppfyllas som förutsättning för att preciseringen ska kunna nås. Det inkluderar bland annat andra miljökvalitetsmål men också framsteg i det internationella samarbetet. Flera av dessa krav är således sådana som Sverige inte har rådighet över och som i dagsläget inte heller är klargjorda. Det saknas till exempel beslut om ny gemensam fiskeripolitik. Av bedömningen framgår också att åtgärderna hittills inte varit tillräckliga och att trenden för miljötillståndet i haven inte vänt uppåt. Eftersom beslut saknas om genomförande av nya och ytterligare åtgärder är det inte rimligt att utgå ifrån att trenden ska kunna vända nu. Vad gäller krav på åtgärder inom sjöfarten hanteras eventuella beslut om åtgärder i enskilda länder och EU inom ramen för medlemskapet i IMO (International Maritime Organisation), FN-organisationen för det globala samarbetet mellan regeringar inom sjöfartens område. Samarbetet rör regleringar och tillämpningsföreskrifter för fartyg som används i den internationella handeln. IMO ansvarar även för flera konventioner inom sjöfartens område (till exempel 169

173 MARPOL och barlastvattenkonventionen), liksom för utsläppshandelssystemet för koldioxid på sjötransportområdet, METS (Maritime Emissions Trading System). Preciseringen påverkas av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Återhämtningstiden är begränsad. I den mån som åtgärder för uthålligt fiske och sjöfart arbetas fram och genomförs så att verksamheterna bedrivs på ett uthålligt sätt kan det bidra till att de marina ekosystemen kan återhämta sig inom en begränsad tid. Om inte fiskeflottans kapacitet anpassas till tillgängliga resurser, utan uttaget istället överstiger vad bestånden tål under en längre tid, kan återhämtningstiden vara mycket lång. Det kan i värsta fall resultera i ett irreversibelt förlopp. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är överfiske, fysiska störningar och föroreningar. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är främst beroende av internationella insatser och insatser på EUnivå men även nationella insatser är viktiga. Precisering 9: Restaurering Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. De instrument, till exempel metoder och teknik som behövs för restaurering, finns i viss omfattning. I flera av våra kustområden har man bland annat vidtagit åtgärder för att förbättra förutsättningar för lek och uppväxt av gädda och abborre. Det finns även exempel på restaurering av sjögräsängar. Trenden är osäker. Orsaken är frågan om kostnader och tillgängliga medel. Restaurering av livsmiljöer och återintroduktion av arter till sjöss är kostsamma åtgärder, erfarenheterna är begränsade och medel för restaurering i marin miljö är sällan prioriterad verksamhet. Preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Återhämtningstiden varierar beroende på vilken typ av restaurering det är fråga om. Restaurering av ett lekområde i skärgården kan ganska snabbt ge resultat, medan det för restaurering efter ett oljeutsläpp kan ta lång tid innan resultaten visar sig. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är främst övergödning, miljögifter och fysiska störningar. Orsaken till miljöproblemen är främst anläggningsverksamhet i kustområden. Utvecklingen av miljöproblemens drivkrafter är osäkert. Erfarenheterna av marin restaurering är ännu mycket begränsade och kunskaper om restaureringsmetoder behöver utvecklas. 170

174 PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 171

175 Miljökvalitetsmål 11: Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det önskade miljötillståndet beskrivet i Myllrande våtmarker bedöms därmed kunna nås vid en senare tidpunkt. Hänsynen till våtmarker i samband med nyttjande av mark i anslutning till våtmarker behöver bli bättre. Det krävs också tillräckliga medel för fortsatt skydd av våtmarker. Intresset för våtmarksanläggning behöver öka bland markägare, ersättningsnivåerna kan behöva höjas och reglerna för prövning av vattenverksamhet behöver ses över. Satsningar på att restaurera dikade områden, skötsel av tidigare hävdade våtmarker samt att ta fram kunskapsunderlag om kulturhistoriska värden är nödvändiga. Trenden för miljötillståndets utveckling är otydlig, och bedöms därför som neutral. De senaste två åren är bedömningen att trenden ändrats från positiv till neutral, och tyvärr finns det sådant som talar för att trenden svänger än mer mot det negativa. Det beror på att biologisk mångfald i våtmarker inte är prioriterat i miljöarbetet i stort och att resurserna i miljöarbetet inte förstärks tillräckligt, vilket gör att åtgärdsarbetet går för långsamt. Även hänsynen till våtmarker brister. Åtgärder inom miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse även för möjligheterna att nå Myllrande våtmarker. En stor del av ansvaret för åtgärder vilar på länsstyrelserna, och det är viktigt att tillräckliga resurser och arbetsro finns för att åtgärderna ska genomföras. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET En stor del av våtmarkerna har försvunnit eller utsatts för påverkan av olika slag, vilket påverkat den biologiska mångfalden negativt och lett till förstörda ekosystemtjänster. Till exempel fortsätter den negativa påverkan från tidigare dräneringar. Utebliven hävd är ett problem för många arter knutna till våtmarker, i och med att det traditionella brukandet av våtmarker i stort sett har försvunnit. För att nå miljökvalitetsmålet krävs hänsyn, långsiktigt skydd och varsam återställning av våtmarker. 172

176 Hoten mot våtmarker kommer i hög grad från ett intensivt skogsbruk samt dikesrensning inom såväl jord- som skogsbruket. Drivkrafterna bakom det är till stor del ökad efterfrågan av skogsråvara och rädsla för att grödor ska ta skada. Den uppföljning och utvärdering av miljöproblemen och deras drivkrafter som gjordes i samband med den fördjupade utvärderingen 2008 bedöms fortfarande vara relevant (se Myllrande våtmarker, underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Naturvårdsverkets rapport 5771:2007). FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Förslagen till nya preciseringar har inte förändrat möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. En skillnad är dock att myndigheterna nu på ett enhetligt och heltäckande sätt skrivit ned vad som krävs för måluppfyllelse, vad som ska bedömas och hur. Förslagen till preciseringar tar in det som tidigare legat till grund för målbedömningen. De utgår från befintliga preciseringar, med kompletteringar utifrån tolkningen av miljökvalitetsmålets innebörd och förslagen till nya delmål som togs fram i den fördjupade utvärderingen 2008 (Naturvårdsverkets rapport 5771:2007). Den nya bedömningsgrunden gör det enklare att nå miljökvalitetsmålet än tidigare. Detta eftersom det krävs tid för återhämtning för att återfå och säkerställa våtmarkers viktiga ekosystemtjänster, i första hand ekologiska och vattenhushållande funktioner i större skala på landskapsnivå. Likaså kommer det att ta lång tid innan bevarandestatusen för störda naturtyper och arter har återhämtat sig. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Myllrande våtmarker är huvudsakligen beroende av nationella insatser. Internationella åtgärder krävs för att begränsa klimatförändringar och utsläpp av främst kväve till luft och vatten som påverkar våtmarker. Åtaganden inom internationell klimat- och energipolitik, som till exempel rör nyttjande av bioenergi och torv, har betydelse för våtmarkerna i Sverige. Våtmarker i odlingslandskapet är också beroende av landsbygdsprogrammets utformning, som påverkas av EU:s jordbrukspolitik. Effekter och möjliga åtgärder behandlas i huvudsak under miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk Luft, Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. 173

177 Figur 11. Nationellt återstår 232 myrar att skydda enligt myrskyddsplanen från Med långsiktigt skyddade myrobjekt avses områden som i sin helhet skyddats som nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, Natura 2000-område och/eller med naturvårdsavtal. Bland de 119 nya skyddsvärda objekt som upptäcktes när myrskyddsplanen reviderades år 2007 återstår 104 objekt att skydda långsiktigt. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Våtmarkers ekosystemtjänster Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen är att den kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt. För det krävs bland annat att ingen ytterligare utdikning sker och att olika typer av våtmarker är bevarade eller restaurerade över hela landet. Våtmarkernas förmåga att minska halter av näringsämnen och fungera som buffert vid ändrade nederbördsmönster behöver tas tillvara, liksom deras biologiska produktion och förmåga att binda kol från atmosfären. Hur preciseringen ska följas upp behöver utvecklas. Uppföljning kan ske dels genom uppföljning av övriga preciseringar, dels av våtmarkernas status via den nationella miljöövervakningen av våtmarker. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Det finns mycket som pekar på att det är utdikningen av våtmarker och uträtningen av vattendrag som gett dagens förändrade vattenlandskap och en ökad risk för 174

178 översvämningar. Att bevara och återskapa våtmarker kan därmed bli viktiga verktyg för att mildra effekterna av klimatförändringar och ändrade nederbördsmönster. Därtill kommer våtmarker även i fortsättningen att spela en viktig roll i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Precisering 2: Våtmarkernas biologiska mångfald Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen är att den kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt. Även om stora våtmarksarealer har försvunnit genom dikning bedöms de flesta naturtyperna (habitat i art- och habitatdirektivet) ha tillräckligt god förekomst för att på sikt kunna uppnå gynnsam bevarandestatus. För att förbättra våtmarkernas tillstånd är det nödvändigt att minska den generella påverkan från kvävenedfall och klimatförändringar, samtidigt som hydrologin som styr omsättningen av vatten i påverkade våtmarker måste återställas. Insatser behövs också för att för att skydda, sköta och återskapa våtmarker. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Bristande hänsyn inom jord- och skogsbruk samt långvarig påverkan av främst dikning har orsakat störda hydrologiska förhållanden och igenväxning. Det har också lett till att kvaliteten på kvarvarande våtmarkerna har försämrats. Bedömningen av bevarandestatusen för våtmarkernas naturtyper visar att våtmarkerna i alpin region har gynnsam bevarandestatus, med undantag för så kallade palsmyrar som har dålig status. Klimatförändringar har inneburit att palsmyrarnas utbredningsområde har minskat påtagligt och ingen förbättring är i sikte. I boreal och kontinental region har endast habitatet Kalkkärr med gotlandsag god status, medan övriga typer har otillfredsställande eller dålig status. Sämst ställt är det för habitaten Rikkärr och Högmossar i kontinental region. Rikkärrens dåliga status beror på minskande areal och försämrad hävd. Högmossarna växer igen och orsaken, förutom störd hydrologi, bedöms vara kvävenedfall och eventuellt generella klimatförändringar. Bevarandestatusen för våtmarksanknutna arter i art- och habitatdirektivet i alpin region har gynnsam bevarandestatus. I kontinental och boreal region har merparten av arterna dålig status. Positiva resultat från anläggning av våtmarker och småvatten innebär dock att framtidsutsikterna för de flesta grodarterna i dag är goda, trots att populationer och utbredningsområden fortfarande är otillräckliga. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer är i nuläget ett relativt litet problem i våtmarker. Inplantering av fisk och signalkräftor i småvatten, förrymda minkar eller mårdhundar kan dock i vissa fall påverka våtmarkerna och deras arter negativt. 175

179 Precisering 3: Friluftsliv och rekreation Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. Riksdagen har nyligen beslutat om propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238). Ideella organisationer, fritidsverksamhet hos kommuner, marknadsföring av naturområden och naturturism är viktiga ingredienser för att förankra, genomföra och uppnå friluftspropositionens åtgärder och mål. Genom länsstyrelsernas försorg har många våtmarksområden runt om i landet god tillgänglighet för friluftslivet, med besöksanordningar som fågeltorn, spänger och promenadstigar. Arbetet med att göra friluftsområden lättillgängliga behöver långsiktiga resurser, så att besöksanordningar och verksamhet vid behov kan upprättas och underhållas i relevanta områden. Även i fortsättningen behöver allemansrätten värnas. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN I tätortsnära områden kan våtmarkernas betydelse behöva uppmärksammas och stärkas ytterligare. Det kvarstår att se hur kommunerna kommer att tillämpa de nya strandskyddsbestämmelserna till gagn för friluftsliv och biologisk mångfald i strandnära våtmarker. Hur tätortsnära våtmarker med betydelse för friluftslivet hanteras i kommunernas översiktsplaner och om de undantas från exploatering behöver analyseras. Friluftslivet kan störas av buller och körskador från terrängkörning, men kan samtidigt skada våtmarker om det leder till otillåten terrängkörning. Tillräckliga, uppdaterade studier kring terrängkörningens omfattning och påverkan på våtmarker saknas. Även hänsynen till friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur behöver utvärderas, för att svara på om buller, barriärer och fragmentering av landskapet undviks. Precisering 4: Hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen är att den kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt. För det krävs bland annat en mer restriktiv hållning i att besluta om tillstånd och dispenser samt förbättrad hänsyn. En bra grund finns i miljöbalken och annan lagstiftning, inte minst genom bestämmelserna om markavvattning. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Dagens generella hänsyn är otillräcklig. Olika verksamhetsutövare, främst inom jord- och skogsbruk, måste ta bättre hänsyn till våtmarkernas funktioner och värden. Det som krävs är framför allt information, förbättrad planering samt resurser för rådgivning, samråd och tillsyn. Uppföljningen av kommunernas hantering av våtmarker inom den fysiska planeringen behöver också utvecklas. 176

180 Drivkrafterna för ett mer intensivt skogsbruk och torvbruk är starka. Höga avverkningsnivåer leder till ett tryck att bygga skogsbilvägar över våtmarker. Kraven på hänsyn vid avverkningar är beroende av avverkningens värde, så våtmarker riskerar att skadas även om den som avverkar följer lagen. Dikesrensningar inom jord- och skogsbruket medför stor risk för ytterligare skador på våtmarker och vattenmiljöer, genom såväl förstärkt dränering som påverkan på avrinnande vatten nedströms. Klimatförändringar och ökad nederbörd anges som argument för ökad dikesrensning. Denna problematik kräver dock grundlig utredning. Det är viktigt att reglerna för markavvattning och rensning ses över så att skador i samband med rensningar av gamla markavvattningar i skogs- och odlingslandskapet minimeras. Precisering 5: Bevarande och skydd av värdefulla våtmarker Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Miljötillståndet beskrivet i preciseringen kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt, men det finns mycket kvar att göra. En central aspekt är att nå uppsatta bevarandemål för skyddade våtmarker. Behovet av skötsel i särskilt värdefulla våtmarker behöver identifieras, liksom om våtmarker inom Natura 2000 är ändamålsenligt och långsiktigt skyddade. För att bevarandemålen ska kunna nås måste identifierade åtgärder för skydd och restaurering samt för hävd och annan skötsel genomföras. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Delmålet om att långsiktigt skydda myrarna i Myrskyddsplan för Sverige har inte uppnåtts. I slutet på 2010 fanns 231 av 514 myrar kvar att skydda. Endast i ett län (Blekinge) har samtliga myrskyddsområden skyddats långsiktigt. Långsiktigt skydd innebär skydd i form av nationalpark, natur- eller kulturreservat, biotopskyddsområde, Natura 2000-område och/eller naturvårdsavtal. En reviderad myrskyddsplan fastställdes 2007 och i samband med det tog länsstyrelserna fram tidsplaner för att skydda samtliga myrar ur 1994 års myrskyddsplan. Tillräckliga resurser har inte avsatts för skyddsarbetet, varken för länsstyrelsernas arbete eller för markinköp. Under perioden skyddades 137 av myrskyddsplanens objekt, i genomsnitt cirka nio objekt per år. Takten behöver nästintill tredubblas om preciseringen ska nås till I dagsläget är kunskapsläget generellt för dåligt för att precisera vilka våtmarker som är särskilt värdefulla utifrånkulturmiljö och kulturhistoriska värden. Inventeringar av kulturspår och andra insatser för att förbättra kunskapsunderlaget är angelägna för att kunna säkerställa bevarande och vård av våtmarkernas kulturspår samt det biologiska och immateriella kulturarvet. Där det historiskt har förekommit hävd behöver hävden återupptas i olika typer av våtmarker i hela landet. 177

181 Precisering 6: Restaurering, återskapande och nyanläggning av våtmarker Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen är att tillståndet beskrivet i preciseringen kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt. Betydande insatser görs för att restaurera, återskapa och nyanlägga vissa våtmarkstyper, framför allt småvatten i odlingslandskapet. Under perioden har hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet med medel från landsbygdsprogrammet. En samlad bild av hur mycket våtmark som anläggs och restaurerats med andra medel saknas dock. Planeringsunderlag har tagits fram och det pågår uppsökande verksamhet för att få rätt våtmark på rätt plats i och i anslutning till odlingslandskapet. Få restaureringar av myrar har hittills genomförts. Inom projektet Life to ad(d)mire ska utdikade och igenvuxna myrar i Natura 2000-områden restaureras i sju län, från Skåne i söder till Jämtland i norr. Projektet som medfinansieras via EU:s Life-fond påbörjades 2010 och pågår till Goda exempel finns på restaureringar av sumpskogsobjekt som gjorts i skyddade områden och på privat- och skogsbolagsmark, samt på kommunal mark i tätortsnära natur. En samlad bild saknas dock. Även inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter görs insatser för att restaurera och sköta olika våtmarksmiljöer, till exempel småvatten och rikkärr. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i odlingslandskapet går för långsamt. Flera länsstyrelser bedömer att takten främst begränsas av deras resurser till handläggning av våtmarksstöd och vattenverksamhet. När anläggandet eller restaureringen berör dikningsföretag eller om våtmarken planeras bli större än fem hektar blir den rättsliga processen omfattande, vilket också bidrar till svårigheter att nå preciseringen. Kvalitativ uppföljning av preciseringen är under utveckling. Metodik för uppföljning av biologisk mångfald i anlagda våtmarker har utvecklats, men är inte i drift ännu. Uppföljning av kulturhistoriska värden behöver utvecklas och tas i drift. En kvalitativ indikator för våtmarkers upptag av gödande ämnen (närsaltretention) behöver utvecklas. Viss uppföljning av våtmarkers näringsretention baserat på i huvudsak modellering sker inom Ingen övergödning, men uppföljningen kan behöva utvecklas. 178

182 Miljökvalitetsmål 12: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ansvarig myndighet: Skogsstyrelsen NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. För det krävs att beslut fattas om ambitiösa styrmedel och att tillräckliga åtgärder genomförs inom en nära framtid. Både positiv och negativ utveckling gör att trenden för målet sammantaget är neutral. Mängden skyddad skog ökar och det gör även mängden död ved och äldre lövrik skog totalt sett i Sverige. Samtidigt brukas skogen intensivt. Uttag av biomassa till bioenergi ökar, vilket bland annat riskerar att öka påverkan på mark och vatten. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras vid avverkning och den skogsareal som under mycket lång tid har haft ett kontinuerligt trädskikt fortsätter att minska, vilket medför att värdefulla naturmiljöer utarmas. Även skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning. Det genomförs åtgärder för att främja skogens miljövärden och göra den mer tillgänglig för rekreation och friluftsliv, men åtgärderna genomförs ännu endast i liten omfattning. För att nå Levande skogar behöver miljöhänsynen förbättras och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka markant. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Mängden lämpliga livsmiljöer för många hotade och missgynnade arter har minskat i kvalitet och kvantitet under lång tid, främst på grund av avverkning. En viktig drivkraft för denna utveckling är önskemål och krav om god lönsamhet inom skogsbruket. Motverkande krafter är bland annat skogsbrukets certifieringssystem FSC och PEFC, som utgör viktiga drivkrafter för den miljöhänsyn och det frivilliga bevarande som sker i dag. Det verkar finnas en enighet mellan skogsbruket och myndigheter om att det finns brister som behöver åtgärdas. Målbilden och bedömningsgrunderna för vad som utgör en bra miljöhänsyn, och hur bra den miljöhänsyn som tas är, skiljer sig dock åt mellan myndigheterna och skogsbruket. För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete i riktning mot miljökvalitetsmålet behöver insatser genomföras som om möjligt enar aktörerna om en gemensam syn i dessa frågor. Skogsbrukets kunskap behöver också öka avseende vilken miljöhänsyn som behöver tas. När det gäller långsiktigt skydd av skog har stora åtgärder genomförts, men ytterligare åtgärder 179

183 behöver vidtas. Än så länge finns det dock inte några klara signaler om hur det fortsatta arbetet med områdesskydd ska se ut. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Den nya bedömningsgrunden för miljökvalitetsmålen innebär att det räcker med att förutsättningarna är uppfyllda, det vill säga att tillräckliga beslut är tagna och genomförda, för att kvaliteten i miljön på sikt ska kunna nås. Detta har ändrat bedömningen av måluppfyllelse för Levande skogar. Huvudanledningen till den förändrade bedömningen är att den biologiska mångfalden har lång återhämtningstid i miljön, vilket medför att det minst kommer att krävas ett antal decennier efter det att nödvändiga åtgärder genomförts innan den biologiska mångfalden har återhämtat sig. Samtal förs nu mellan Skogsstyrelsen och skogssektorn med syfte att skapa enighet kring vilka brister som finns inom miljöhänsynen och vilka åtgärder som behöver vidtas. Vidare överväger regeringen ett förslag från miljömålsberedningen om att till december 2012 ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning med fokusområde skog. Strategin förväntas innehålla förslag på nya etappmål och styrmedel. Sammantaget förväntas detta kunna ge en möjlighet att uppnå tillräckliga förutsättningar för Levande skogar till år De nya förslagen på preciseringar ändrar inte grundförutsättningarna för bedömningen, då de i allt väsentligt förtydligar den befintliga uttolkningen av miljökvalitetsmålet. Det reviderade generationsmålet föranleder endast en mindre justering av innebörden, bland annat genom att målsättningarna för kulturmiljövärden och sociala värden har stärkts. Vidare har bedömningen breddats till följd av de nya preciseringarna. Exempelvis har skogsbrukets påverkan på vatten och hanteringen av främmande arter samt främjande, restaurering och nyskapande av naturmiljöer fått en tydligare beskrivning. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Den nationella rådigheten över måluppfyllelsen för Levande skogar är stor. Måluppfyllelsen är inte i någon stor utsträckning beroende av att andra miljökvalitetsmål uppnås. Snarare påverkar Levande skogar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål, inte minst Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag. Måluppfyllelse och insatserna för Begränsad klimatpåverkan kan dock komma att påverka möjligheten att nå Levande skogar. 180

184 Figur 12. Vid föryngringsavverkning ska hänsyn tas till en rad olika företeelser enligt föreskrifterna till skogsvårdslagen. Figuren visar att företeelserna förekommer i olika omfattning i landskapet, med mark och vatten samt ovanliga träd och buskar som vanligast. Figuren visar också för hur stor andel av företeelserna där det bedömts att full, delvis eller obetydlig hänsyn har tagits. Hänsyn tas vid många avverkningar, men det finns samtidigt brister. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Bevarande av markens egenskaper Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden är dock för närvarande något negativ. Viss påverkan på marken är ofrånkomlig vid skogsbruk. Denna påverkan kan dock komma att öka markant vid en intensivare markanvändning. Bland annat kan ökad körning med skogsmaskiner leda till kompaktering och förändrad hydrologi i marken. I dagsläget ökar också uttaget av grenar och toppar från skogen till bioenergi, vilket medför ökade näringsförluster och ökad risk för försurning av marken. Återföring av aska kan ofta kompensera för uttaget, men utförs i dag i liten omfattning. Vidare ger klimatförändringen ökad nederbörd på många håll, vilket medför risk för ökade markskador vid körning på otjälad mark. Möjligheten att nå preciseringen kan i viss utsträckning vara beroende av att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås. Återhämtningstiden skulle också kunna bli lång om markens processer störs i alltför stor omfattning. Precisering 2: Skydd och bevarande av biologisk mångfald Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. 181

185 Både positiv och negativ utveckling ger sammantaget en neutral trend. Det formella skyddet av skog behöver förstärkas. Skogsbrukets certifieringssystem FSC och PEFC bidrar till att de frivilliga avsättningarna upprätthålls. Samtidigt fortsätter fragmenteringen av hotade och missgynnade arters livsmiljöer och mängden skog med lång kontinuitet fortsätter att minska. Ytterligare konkreta åtgärder behövs för att preciseringen ska kunna nås, framför allt fortsatt långsiktigt bevarande av skyddsvärd skog, med lämplig fördelning över landet. Möjligheten att nå preciseringen kan i viss utsträckning vara beroende av att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås. Återhämtningstiden för den biologiska mångfalden är lång. Precisering 3: Hänsynsfullt brukande Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Sammantaget bedöms trenden vara neutral. Miljöhänsynen i skogsbruket är otillräcklig. Kulturmiljöer skadas i stor omfattning och för lite hänsyn tas till bland annat rödlistade eller regionalt ovanliga växt- och djurarter. I dagsläget saknas det en gemensam målbild hos skogsbruket och myndigheter för vilken miljöhänsyn som ska tas och det finns även en kunskapsbrist hos delar av skogsbruket om skogspolitikens mål. Dessutom skiljer sig uppfattningen om läget för miljövärden i skogen, vilket lett till att otillräckligt fokus läggs på vilken hänsyn som bör tas. Återhämtningstiden för den biologiska mångfalden är lång. Precisering 4: Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Sammantaget bedöms dock trenden i dagsläget vara negativ. Ett flertal arter och naturtyper i skogen har behov av naturvårdande skötsel, bland annat hävdgynnade miljöer med ett rikt biologiskt kulturarv. Restaurering av värdefulla naturmiljöer och nyskapande av nya livsmiljöer sker genom frivilliga insatser och statliga anslag, i form av bidrag från landsbygdsprogrammet samt stödet Nokås (Natur och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen). Det satsas dock betydligt mindre medel och genomförs färre åtgärder inom främjande, restaurering och nyskapande än vad som krävs för att preciseringen ska kunna nås. Återhämtningstiden för den biologiska mångfalden är lång. Precisering 5: Främmande arter och genmodifierade organismer Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms vara neutral. Kunskap om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald bör förbättras genom kontinuerlig uppföljning och analys samt experimentella försök. Skogsodling av främmande trädslag domineras av 182

186 contortatall. Odlingen av contortatall ökar, men odlingen sker fortfarande i betydligt mindre omfattning än vad de allmänna råden till skogsvårdslagen anger avseende övre arealgräns. Begränsad spridning av contortatall och påverkan på biologisk mångfald förekommer. I dagsläget finns det inte någon kommersiell odling av genmodifierade organismer. Återhämtning kan ske inom en generation under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtas. Precisering 6: Bevarande och främjande av kulturarvet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms vara neutral, då hänsynen inte påtagligt har förändrats över tid utan ligger kvar på en låg nivå. Skogsbruket fortsätter att skada skogens forn- och kulturlämningar i stor omfattning. Dessutom är en stor andel av skogens kulturlämningar ännu inte identifierade och registrerade, vilket försvårar hänsynsplaneringen. Kunskap, hänsyn och främjande av dessa miljöer behöver öka kraftigt för att preciseringen ska kunna nås. Återhämtning kan ske inom en generation om tilltäckliga åtgärder vidtas i tid. Förlorade värden kan dock ofta inte återskapas. Precisering 7: Bevarande och främjande av vattnets och våtmarkers kvalitet och ekologiska funktion Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden är dock totalt sett negativ i dagsläget. På policynivå finns det numer en stor medvetenhet och acceptans för behovet av hänsyn till vatten och våtmarker, men på många håll är hänsynen inom skogsbruket till vattenmiljöer fortsatt bristfällig. Till exempel skadas allt fler vattendrag av körning med skogsmaskiner. Skogsstyrelsen har nu, i samarbete med skogsbruket och forskningsinstitutet Skogforsk, tagit fram en policy för körskador på skogsmark. Vidare pågår utbildningsinsatser inom området. Sammantaget förväntas detta på sikt bidra till att förbättra situationen. Återhämtningstiden är lång. Precisering 8: Främjande av hälsa och rekreation Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms sammantaget vara neutral. Goda exempel finns på hur skog med värden för friluftsliv och rekreation förvaltas och görs tillgänglig, men skillnaden i hanteringen är stor mellan olika aktörer och områden. Ytterligare insatser behövs för att identifiera skogens sociala värden och verktyg behöver utvecklas för att främja dem. Bland annat kan ekonomiska styrmedel behövas, samt kunskap om lokalt anpassad förvaltning och rekreationsinriktad skötsel. Vidare behövs stöd och 183

187 vägledning till kommuner, andra markägare och skogssektorn. Återhämtning kan ske inom en generation om tilltäckliga åtgärder vidtas. 184

188 Miljökvalitetsmål 13: Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ansvarig myndighet: Jordbruksverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det finns positiva och negativa trender som väger upp varandra, samtidigt som trenden för biologisk mångfald till viss del är osäker. Den sammanvägda trenden för miljötillståndet anses vara neutral. Positivt för Ett rikt odlingslandskap är att EU:s jordbrukspolitik går mot ökade åtgärder för att gynna natur- och kulturvärden. Därutöver förbereds ett nytt landsbygdsprogram ( ) som bland annat omfattar miljöersättningar till jordbruket. Den tidigare positiva utvecklingen för arealen betesmarker och antalet landskapselement (exempelvis stenmurar) och odlingsrösen, som sköts med miljöersättning har vänt. Fortfarande sköts dock betydande arealer ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet. Trots omfattande ersättningar för miljöåtgärder inom jordbruket är utvecklingen för den biologiska mångfalden och kulturmiljön osäker. Dessutom saknas i vissa fall tillräckligt kunskapsunderlag om vad som behövs i form av arealer och åtgärder för att klara den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena, vilket gör att det behövs mer forskning inom området. I dag är tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga godtagbart. Arealen odlingsbar åkermark har minskat sedan 1995 och preciseringen om 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark kommer troligtvis inte att nås till 2020 utan riktade insatser. Mullhalten i svenska jordar bedöms som god, medan markpackningen bör hållas under uppsikt. Åkermarkens innehåll av kadmium bedöms i dag inte utgöra något hot mot folkhälsan, men det är viktigt att följa utvecklingen. Exploatering av jordbruksmark för tätortsbebyggelse och infrastruktur bedöms inte vara något problem på nationell nivå, men kan vara ett lokalt problem. Ett brukat och levande odlingslandskap är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Det kan behövas fler insatser för att öka tillgängligheten till naturmiljöer i framför allt slättbygden. För att möta framtida miljöförändringar och behov inom växtförädlingen, liksom av kulturhistoriska skäl, är det viktigt att behålla en så bred genetisk bas av den odlade mångfalden som möjligt. De växtgenetiska resurserna i Sverige är 185

189 inventerade och nu pågår arbetet med att bygga upp en nationell genbank. För husdjursraserna bedöms möjligheten att nå preciseringen om avel och bevarande som god. Återhämtningstiden är dock lång för vissa raser. Odlingslandskapets biologiska värden, åkermarkens produktionsförmåga och människors hälsa bedöms ha en lång återhämtningstid medan återhämtningstiden för kulturmiljövärdena och de sociala landskapsvärdena bedöms som relativt korta. Ett rikt odlingslandskap är beroende av att delar av miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan nås. SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET SOM HELHET Fortsatt förlust av biologisk mångfald och kulturvärden, upphörd hävd av ängs- och betesmarker, brist på småbiotoper som åkerholmar och småvatten i framför allt slättbygd samt minskad areal åkermark är exempel på miljöproblem som gör det svårt att nå miljökvalitetsmålet. En orsak till miljöproblemen är den pågående strukturrationaliseringen som ger ett mer storskaligt jordbruk där bristande lönsamhet leder till nedläggning av marginalmarker. Anpassning till teknisk och ekonomisk utveckling medför att jordbruket drivs mer intensivt än tidigare. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen kommer dessutom att fortsätta, och insatser för att nå miljökvalitetsmålet måste gå att förena med en sådan utveckling. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET SOM HELHET Då bedömningen snarare ska fokusera på förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet än miljöns återhämtning bör målet vara lättare att nå. Bedömningen om att Ett rikt odlingslandskap kan nås om ytterligare åtgärder vidtas har dock inte ändrats. De föreslagna preciseringarna är i stora delar lika de nuvarande delmålen och årets bedömning av miljökvalitetsmålet skiljer sig därför inte i stort gentemot tidigare år. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER För att miljökvalitetsmålet ska nås i sin helhet behövs insatser dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Insatser på EU-nivå rör främst jordbrukspolitiken och ramarna för landsbygdsprogrammet. Nationella insatser behövs för att genomföra åtgärder som att gynna natur- och kulturvärden, skapa förutsättningar för växt- och husdjursgenetiska resurser, hålla kadmiumhalterna på nivåer som inte påverkar människors hälsa och öka tillgängligheten för friluftslivet till och i odlingslandskapet. Utformningen av landsbygdsprogrammet, vilka resurser programmet har och intresset för att genomföra åtgärder är väsentligt för möjligheten att nå Ett rikt odlingslandskap. 186

190 Figur 13. Betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. De är även viktiga för kulturmiljön och människors möjlighet att uppleva ett rikt och varierat odlingslandskap. Utvecklingen för betesmarkerna är därför en god indikator för stora delar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Omfattande arealer betesmark sköts med miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet. På senare år har dock arealen minskat något till ungefär hektar. Den påtagliga ökningen 2005 var sannolikt en tillfällig effekt i samband med införandet av gårdsstödet. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Jordbruksmarkens produktionsförmåga Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Mellan 2000 och 2010 har arealen åkermark minskat med cirka hektar. Fortsätter utvecklingen i samma takt nås inte preciseringen om 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark till Nedläggning av åkermark med efterföljande beskogning innebär att den inte klassas som odlingsbar, även om den i teorin skulle vara det. År 2010 hade samtliga produktionsområden 95 procent eller mer av sin åkermark i odling i förhållande till år För irreversibelt ändrad markanvändning som exempelvis exploatering av jordbruksmark för permanent bebyggelse behöver nya siffror tas fram för det senaste decenniets utveckling. Mellan 1996 och 2005 exploaterades hektar av jordbruksmarken. En genomgång av kommunala översiktsplaner i Skåne län 2006 visar att cirka hektar åkermark kan komma att exploateras de närmaste 20 till 30 åren. Det skulle innebära en stor ökning av arealen åkermark som får irreversibelt ändrad markanvändning. 187

191 Nuvarande förhållanden är tämligen goda för jordbruksmarkens produktionsförmåga. Mullhalten bedöms vara relativt god och packningen av alven (jordlagret under matjorden) som låg eller normal. På ungefär 17 procent av de undersökta fälten (5 av 30 fält) är dock jorden så komprimerad att rotutvecklingen för växter hämmas. Preciseringen bedöms ha en lång återhämtningstid, framför allt gäller detta för packningen av alven samt exploatering av jordbruksmark. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Lönsamhet inom produktionen, teknisk utveckling och strukturrationalisering samt konkurrens från annan markanvändning påverkar arealen odlingsbar åkermark. Utan insatser för att aktivt bevara den odlingsbara åkermarken kommer sannolikt åkerarealen även fortsättningsvis att minska. Ett storskaligare jordbruk leder också till större och tyngre maskiner som riskerar att öka packningen av alven. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Hur stor areal åkermark som odlas beror framför allt på världsmarknadspriser, EU:s gemensamma jordbrukspolitik och utformningen av stödsystem, och är därmed till stor del beroende av internationella insatser. Markstruktur och mullhalt är beroende av nationella insatser, vilket även gäller i vilken omfattning åkermark exploateras. Om arealen åkermark fortsätter att minska kan olika nationella styrmedel behövas för att vända trenden. Precisering 2: Biologisk mångfald Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Miljölagstiftning, miljöersättningar och rådgivning i landsbygdsprogrammet samt åtgärdsprogram för hotade arter är exempel på styrmedel och åtgärder som skapar förutsättningar för att nå preciseringen. Trots detta utvecklas odlingslandskapets biologiska mångfald i vissa fall negativt. Möjligheten att bevara en rik biologisk mångfald i odlingslandskapet är till stor del beroende av skötseln av ängs- och betesmarker. Omfattande arealer sköts numera med landsbygdsprogrammets miljöersättningar. Sedan 2005 har dock ängs- och betesmarksarealen inom landsbygdsprogrammet minskat med cirka hektar. En ny definition av betesmark sammanfaller med arealminskningen. Den nya definitionen har också inneburit att skyddsvärda träd och sådana som har potential att bli skyddsvärda har tagits ned på betesmarker. Svårskötta och skötselkrävande ängs- och betesmarkstyper fångas dessutom upp sämre av miljöersättningarna än mer lättskötta marker, vilket innebär att vissa naturtyper sköts i lägre omfattning. För fåglar med sin främsta hemvist bland åkrar och betesmarker har det under en period funnits tecken på att den tidigare stadigt nedåtgående trenden har planat ut. Under de senaste tio åren har förbättringar skett för flera arter, vars populationer har stabiliserats och i vissa fall till och med ökat. Fortfarande minskar dock vissa vanliga arter, till exempel sånglärka och hämpling. Artdatabanken bedömer att för 188

192 många av odlingslandskapets arter och naturtyper som förekommer i art- och habitatdirektivet är tillståndet dåligt eller ogynnsamt. Som en följd av ändrad jordbrukspolitik och högre spannmålspriser har arealen mark som ligger i träda i de mest intensivt odlade slättbygderna minskat. I intensiv åkerbygd är den biologiska mångfalden beroende av småbiotoper som trädor, småvatten, åkerholmar och moderna infrastrukturmiljöer. Här behövs nyanläggning av småbiotoper. Preciseringen bedöms ha en lång återhämtningstid, eftersom det i många fall tar tid för de biologiska värdena att svara på de förändringar som sker. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN För att nå preciseringen krävs att det även framöver finns ett geografiskt väl spritt svenskt jordbruk samt att de pågående satsningarna på miljöåtgärder inom EU:s jordbrukspolitik fortsätter. Den pågående strukturrationaliseringen av jordbruket och nedläggningen av jordbruksföretag påverkar möjligheten att nå preciseringen negativt. Utmaningen är att hitta synergier mellan modern produktion och åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Det behövs också mer forskning om vilka åtgärder och arealer som behövs för att bevara den biologiska mångfalden. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser, men de grundläggande förutsättningarna för att bedriva jordbruk är till stor del beroende av internationella faktorer, som marknadspriser och EU:s jordbrukspolitik. En stor del av odlingslandskapets fåglar påverkas av förhållanden som råder på deras rast- och övervintringsplatser i andra länder. Åtgärder i det svenska odlingslandskapet är därför viktiga men även internationella insatser krävs. Precisering 3: Kulturmiljön Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Preciseringen innebär bland annat att stenmurar, odlingsrösen och andra av odlingslandskapets landskapselement bevaras, liksom minst hälften av överloppsbyggnaderna, det vill säga byggnader som inte längre används i jordbruket. Preciseringen innebär också att det finns minst 230 fäbodar i bruk och att minst 100 agrara särskilt värdefulla helhetsmiljöer är bevarade genom ett långsiktigt skydd och förvaltas så att deras natur- och kulturmiljövärden värnas och förstärks. Med agrara särskilt värdefulla kulturmiljöer avses områden där bebyggelsen, kulturspåren och markanvändningen visar hur människan brukat och nyttjat landskapet. För såväl landskapselementen som överloppsbyggnaderna finns få datakällor och få inventeringar har gjorts. Miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell övervakning av landskapet i Sverige) kommer inom några år att ge tillförlitlig uppföljning av landskapselement på nationell nivå. 189

193 Under senare år har färre lantbrukare anslutit sig till miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer samt miljöersättningen för ängs- och betesmarker, vilket innebär att skötseln av landskapselement troligen minskar. Det finns också ett ökat behov av framtida åtgärder riktade till restaurering av kulturmiljövärdena. Utformningen av kommande landsbygdsprogram ( ) påverkar möjligheterna att nå preciseringen. När det gäller områdesskydd för agrara helhetsmiljöer finns det i dag 38 kulturreservat. Därutöver finns det ett antal naturreservat med dessa kvaliteter. Inom miljöersättningen fanns 222 fäbodar i bruk under 2010, vilket är en minskning med 48 fäbodar från toppåret Preciseringen bedöms ha en kort återhämtningstid när väl förutsättningar har skapats och åtgärder har genomförts för att bevara kulturvärdena. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN För att nå preciseringen krävs att det även framöver finns ett geografiskt väl spritt svenskt jordbruk samt att de pågående satsningarna på miljöåtgärder inom EU:s jordbrukspolitik fortsätter. Utmaningen är att hitta synergier mellan modern produktion och andra möjligheter till att bo och verka på landsbygden. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Kulturmiljön är främst beroende av nationella insatser som bland annat finansieras genom landsbygdsprogrammet. Precisering 4: Människors hälsa Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Kadmium förekommer naturligt i jordbruksmark, men halterna ökar genom tillförsel av mineralgödsel och avloppsslam samt framför allt genom nedfall från atmosfären. Kadmium tas lätt upp av grödor och utgör vid höga koncentrationer en hälsorisk. I dagsläget är alltså atmosfärsdeposition den största källan till kadmium i jordbruksmark, men ökar halten av kadmium i mineralgödsel från dagens cirka 5 milligram kadmium per kilo fosfor till runt 25 milligram blir gödseltillförseln den främsta kadmiumkällan. Halter över 0,4 milligram kadmium per kilo jord anses vara en risk för att få hälsofarliga halter i grödor. Drygt åtta procent av landets jordar har halter som överskrider detta värde. Åkermarken innehåller i genomsnitt 0,24 milligram kadmium per kilo jord (torrsubstans), men variationen mellan olika områden är stor. Halveringstiden för kadmium i åkermark har beräknats till flera hundra år. Preciseringen bedöms därmed ha lång återhämtningstid. 190

194 SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Ändrade nationella skatteregler för mineralgödsel innebär att det numera kan komma att importeras mineralgödsel med betydligt högre kadmiumhalter än tidigare. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Nya EU-gemensamma eller nationella gränsvärden för kadmiumhalt i mineralgödsel och krav på minskade utsläpp till luften kan behövas för att minska tillförseln av kadmium till jordbruksmarken. Utsläpp till luften kommer främst från produktion och behandling av metaller samt från gas- och oljeraffinaderier och kraftvärmeverk. Precisering 5: Andra sociala landskapsvärden Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Bedömningen är osäker då underlaget för att bedöma preciseringen är begränsat. Preciseringen är svår att definiera i kvalitet, struktur och areal och därmed svår att följa upp. För att kunna göra en säkrare bedömning av preciseringen inväntar Jordbruksverket förslag från Naturvårdsverkets på mätbara mål för friluftspolitiken, som tas fram enligt ett regeringsuppdrag. Odlingslandskapet är betydelsefullt för friluftslivet och för den lokala, regionala och nationella särarten. Jordbruksverket anser att möjligheterna att behålla ett öppet och attraktivt odlingslandskap är goda då landsbygdsprogrammet även framöver kommer att möjliggöra utveckling av odlingslandskapets kvaliteter. Preciseringen bedöms ha en kort återhämtningstid när väl förutsättningar har skapats och åtgärder har genomförts för att gynna de sociala landskapsvärdena. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN Liksom övriga preciseringar är även denna beroende av att jordbruk finns kvar i hela landet och att landsbygden utvecklas. Trenden pekar dock mot en fortsatt strukturrationalisering i jordbruket, som leder till intensifiering i vissa delar av landet och nedläggning i andra. Tillgängligheten till odlingslandskapet är begränsad i framför allt slättbygd. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Preciseringen är i första hand beroende av nationella insatser för att bevara och utveckla sociala landskapsvärden. Vissa åtgärder kan delfinansieras på EU-nivå genom landsbygdsprogrammet. Att öka tillgängligheten till odlingslandskapet i slättbygd kräver nationella insatser. Precisering 6: Växt- och husdjursgenetiska resurser Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. 191

195 Traditionellt odlade växtsorter har inventerats inom det nationella programmet för odlad mångfald (POM). Inventeringsarbetet avslutades formellt Insamlat material förvaras temporärt för utvärdering, varefter väl karaktäriserade sorter successivt förs över till genbanker. Infrastruktur för att bevara och göra de växtgenetiska resurserna tillgängliga finns i form av Nordiskt genresurscenter (fröförökat material), en nationell genbank för vegetativt förökat material samt därutöver lokala klonarkiv. Möjligheten att nå den del av preciseringen som rör husdjursraser bedöms som god. Aktiva föreningar och nyligen reviderade avelsplaner finns för samtliga hotade husdjursraser. En nationell handlingsplan är dessutom framtagen. Inom landsbygdsprogrammet finns miljöersättning för vissa av lantbrukets husdjursraser. Inavelsgradens utveckling följs kontinuerligt inom de kommersiella raserna. Utvecklingen är positiv eller stabil mätt som antal djur inom de olika raserna. Preciseringen bedöms ha en lång återhämtningstid, framför allt för husdjursraser beroende på ett initialt litet antal djur som avelsbas och att förökning i vissa arter tar tid. SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN En förutsättning för att nå preciseringen om växtgenetiska resurser är att det finns långsiktighet i driften av genbanker. Det behövs också åtgärder för att stimulera användningen av genbanksmaterial inom växtförädlingen. Beträffande husdjursraserna ligger svårigheten främst i att få tillräckligt många djurägare som håller djur av hotade husdjursraser, speciellt stora djur som tjurar och hingstar. PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Förvaltningen av växtgenetiska resurser är i första hand beroende av nationella och nordiska insatser. Tillgång till och utbyte av genetiskt material styrs dock i hög utsträckning av globala överenskommelser och regler på EU-nivå. Möjligheten att nå preciseringen om husdjursraser är huvudsakligen beroende av nationella insatser. 192

196 Miljökvalitetsmål 14: Storslagen Fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Länsstyrelserna samverkar sedan flera år i ett gemensamt regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällen. Särskilt viktig är fjällanpassad resurs- och utvecklingsplanering samt fortsatt kunskapsuppbyggnad inom området. Naturvårdsverket har under 2010 slutfört ett projekt som föreslår nya indikatorer och verktyg för arbetet. Bland annat har det kommit fram att fokus inte ensidigt bör inriktas mot ekologisk hållbarhet/uthållighet, utan även ta hänsyn till sociala och ekonomiska komponenter för att kunna nå en hållbar utveckling i fjällen och öka förutsättningarna att nå Storslagen fjällmiljö. Naturvårdsverket bedömer att utvecklingen för miljön i fjällen sammantaget är oklar och utvecklingen fortsatt svår att följa upp på grund av för få och otydliga indikatorer. Trenden anses därför vara neutral. Åtgärdsprogram har tagits fram för många hotade arter i fjällen och allt fler snöskotrar som säljs har låg bullernivå. Både snöskotrar och terrängmotorcyklar blir dock allt fler, vilket gör att störningar och skador väntas växa än mer framöver om inte ytterligare förebyggande åtgärder sätts in. Fortsatt bete i fjällandskapet behövs både av natur- och kulturmiljöskäl. Samtidigt måste bete i form av renskötsel ske på ett sätt som är hållbart för miljön. Andra verksamheter som påverkar natur- och kulturmiljöer riskerar att förstärkas på sikt. Projektering av vindkraft har till exempel ökat under 2010 och tillhörande vägar och kraftledningar kan komma att allvarligt störa rensskötseln och friluftslivet. Detsamma gäller en ökande aktivitet av mineralprospektering och provbrytning av värdefulla mineraler. Fjällen påverkas dessutom av klimatförändringar. Storslagen fjällmiljö är framför allt beroende av att Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt Begränsad klimatpåverkan uppnås. Hur dessa miljökvalitetsmål förhåller sig till varandra finns beskrivet i Naturvårdsverkets forskningsförstudie Förvaltning av fjällmiljöer. 193

197 SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET Problemen med buller beror bland annat på att allt fler snöskotrar säljs för användning inom fjällområdet. Nya snöskotrar är förvisso tystare genom ny teknik, men den sammanlagda påverkan är dock fortsatt stor genom att snöskotrarna blir fler samt att de körs allt längre sträckor. Rennäringens ökade mekanisering gör också att allt fler terränghjulingar används, vilket medför ökade markskador. Turismen ökar dessutom starkt i de södra fjällen. Samhället behöver i än högre grad verka för att kanalisera snöskoteråkning och överflygningar så att störningar och skador minimeras inom känsliga områden. Den ökade efterfrågan på mineraler och nya kraftresurser både inom Sverige och internationellt ger ett ökat tryck på prospektering och utvinning av mineraler samt på projektering och byggande av vindkraftsparker, allt oftare inom tidigare orörda områden. Bara cirka 20 procent av fjällområdets kulturmiljövärden beräknas vara kända och inventerade. Ökad kunskap behövs för att kunna prioritera skydd och genomföra skötselåtgärder. Vi kommer sannolikt även att få se en allt större effekt av ett förändrat klimat i form av förbuskning och en förhöjd trädgräns. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Miljökvalitetsmålet har lång återhämtningstid i miljön. Det kan därmed vara enklare att bedöma möjligheterna att skapa förutsättningarna för att nå Storslagen fjällmiljö än att bedöma om det går att nå. Bedömningen är att möjligheterna att kunna nå miljökvalitetsmålet påverkats i positiv riktning av den nya bedömningsgrunden. De föreslagna preciseringarna är fler än tidigare, och även fler än de nuvarande delmålen för miljökvalitetsmålet. Vår bedömning är att bedömningen har påverkats i positiv riktning och nu är mer tydlig. MILJÖKVALITETSMÅLET BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Storslagen fjällmiljö i huvudsak beroende av nationella insatser, förutom inom några områden där en begränsad klimatpåverkan avser insatser på internationell nivå vilket är avgörande för framgången. Vad avser buller är vi beroende av att maskintillverkare enas kring och följer de framtida EU-direktiven, vilket skulle kunna begränsa bullret ytterligare i framtiden. Avseende buller från överflygningar är Sverige beroende av beslut om hur flygstråk förläggs över internationellt luftrum och mellan länder, när dessa stråk passerar över fjällområdet. 194

198 Figur 14. Antal registrerade terrängskotrar i trafik visar potentiella fordon som används, och därmed indirekt hur stora körskadorna blir på mark och vegetation samt förekomst av buller. Förutom snöskotrar ingår även fyrhjulingar, som har ökat kraftigt de senaste åren. De beräknas bidra mer till problemen med markslitage eftersom de till övervägande del körs på barmark. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Fjällens biologiska mångfald Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Sammantaget bedöms trenden vara positiv. Fortsatt bete i fjällandskapet behövs både av natur- och kulturmiljöskäl. Samtidigt måste renskötseln ske på ett sätt som är hållbart för miljön. Åtgärdsprogram har tagits fram för många hotade arter i fjällen men det är också viktigt att bevarandestatusen för fjällanknutna hotade arter förbättras, så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar. En annan aspekt är att det är av stor vikt att bibehålla lokala och ursprungliga bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag. Möjligheten att nå preciseringen är beroende av att miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsad klimatpåverkan på sikt kan uppnås. Precisering 2: Fjällens kulturmiljöer Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. 195

199 Trenden bedöms dock vara negativ. Det biologiska kulturarvet är av särskild vikt. Förekommande kulturmiljövärden bevaras genom långsiktigt skydd, skötsel och restaurering. En stor andel av fjällens kulturmiljölämningar är ännu inte identifierade och registrerade, vilket försvårar hänsynsplaneringen. Ökad kunskap, hänsyn och främjande av dessa miljöer kräver stora satsningar för att preciseringen ska kunna nås. Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtning kan ske inom en generation om tilltäckliga åtgärder vidtas i tid. Förlorade värden kan dock ofta inte återskapas. Precisering 3: Främmande arter i fjällen Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms vara neutral. Kunskap om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald bör förbättras genom kontinuerlig uppföljning. Av särskild vikt är att bevara lokala stammar av fisk och vattenlevande djur. Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtning kan ske inom en generation under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtas. Precisering 4: Fjällandskapet Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms vara neutral eller negativ. Tillstånd bör ges väldigt restriktivt inom området obrutet fjäll för att upprätta och bedriva verksamheter och exploatering i form av vindkraft, vattenkraft, gruvindustri samt nya turism- och skidanläggningar. Inom fjällområdet bör även glaciala landformer och geologiska bildningar skyddas från exploatering. En fortsatt betespåverkan från renar liksom andra betesdjur bör främjas även i fortsättningen inom hela fjällområdet för att upprätthålla ett vidsträckt landskap. Möjligheten att nå preciseringen är beroende av att andra miljökvalitetsmål nås, främst Begränsad klimatpåverkan. Precisering 5: Friluftsliv och rekreation i fjällen Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms sammantaget vara neutral till negativ. Det är av stor vikt att friluftslivet har fortsatt god tillgång till olika typer av miljöer i fjällandskapet som är fria från oönskat buller. Det är även viktigt att besöksanordningar som till exempel fjälledssystemet inklusive broar samt märkning underhålls även i fortsättningen inom relevanta områden för att kanalisera besökare och minimera markskadorna. Olika typer av naturvägledning om fjällmiljöer kan med fördel 196

200 användas för att locka till besök, och vid behov informera besökare och bidra till kunskapsinhämtning. Hänsyn med avseende på buller ska tas till friluftsintressen vid planering och projektering av infrastruktur, som till exempel anläggande av snöskoterleder och skid- och vandringsleder. Det är också viktigt att förekommande terräng- och snöskoterkörning sker i enlighet med terrängkörningslagen och att dragning av snöskoterleder planeras ur ett buller- och landskapsperspektiv. Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtning kan ske inom en generation om tillräckliga åtgärder vidtas. Precisering 6: Hållbart nyttjande och hänsyn Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Sammantaget bedöms trenden vara neutral eller negativ. För att kunna nå preciseringen är det av stor vikt att skador på natur- och kulturvärden orsakade av mänsklig verksamhet är försumbara i fjällområdet som helhet och har upphört i värdefulla natur- och kulturmiljöer. Rennäring, småskaligt jordbruk, turism, jakt och fiske och annat nyttjande av fjällen, liksom bebyggelse och annan exploatering, måste bedrivas med hänsyn till fjällens värden och andra intressen. Allt fler snöskotrar som säljs har låg bullernivå. Både snöskotrar och terrängmotorcyklar avsedda för barmarkskörning blir dock allt fler, vilket gör att störningar och skador väntas växa än mer framöver om inte ytterligare förebyggande åtgärder sätts in. Förekommande terrängkörning och annan motoriserad trafik måste ske med hänsyn till andra intressen och så att skador minimeras. Syftet med terrängkörningslagen måste uppnås och accepteras av envar. Dessutom måste buller från motordrivna fordon i terräng och flygfordon minska. Det är även av stor vikt att industriella verksamheter och exploateringar såsom vindkraft, vattenkraft, gruvindustri samt nya turism- och skidanläggningar inte sker i området obrutet fjäll och att tillstånd ges restriktivt för ärenden i närområdet. Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtningstiden för den biologiska mångfalden är lång inom känsliga områden. 197

201 Miljökvalitetsmål 15: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ansvarig myndighet: Boverket NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET? Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Givetvis är det möjligt att förbättra kvalitet och förutsättningar på många områden, men bedömningen är ändå att tiden fram till 2020 är för knapp. Det beror på att för få beslut om åtgärder är fattade eller på gång. I många fall är problemen inte lokaliserade, många aktörer och nivåer behöver engageras. Dessutom är intressekonflikterna många och komplicerade samtidigt som flera åtgärder är kostsamma utan att ansvars- och kostnadsfördelningen är klar. Störst insatser behövs för att komma till rätta med buller och dålig inomhusmiljö, som påverkar många människors hälsa. Att stärka samhällsplaneringen kommer också att kräva stora insatser, liksom att identifiera och skydda kulturhistoriska värden i bebyggelsen. Det finns både positiva och negativa trender i miljötillståndet och samhällsutvecklingen. Positivt är till exempel att allt mindre avfall deponeras och att allt fler bostäder åtgärdas mot trafikbuller, radonmäts och radonsaneras samt värms upp med förnybara energikällor. Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna ökar, vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Vi producerar också allt mer avfall per person, kulturvärden i byggnader varken uppmärksammas eller skyddas, tätortsnära grönområden minskar och det byggs fortfarande byggnader som ger problem med inomhusmiljön. Dessa positiva och negativa utvecklingstrender har varit desamma under flera år, så sammantaget bedöms trenden vara oförändrad. Eftersom God bebyggd miljö omfattar människors vardagsmiljö finns kopplingar till flera av de andra miljökvalitetsmålen: Utan frisk luft, giftfri miljö och bra dricksvatten blir det ingen god bebyggd miljö. Människan behöver även odlingslandskap för livsmedelsproduktion och omhändertagande av restprodukter, liksom levande skogar för råvaruförsörjning, biobränslen och rekreation. Klimatförändringen innebär ändrade förutsättningar för den byggda miljön, exempelvis genom ökad risk för översvämning eller ökad frekvens av extrema väder. 198

202 SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET SOM HELHET Återhämtningstiden är lång för God bebyggd miljö, eftersom byggnader och bebyggelsestrukturer har lång livslängd. Ur hushållningssynpunkt är den långa livslängden positiv, men det gör också att de problem som finns i dag troligtvis dröjer kvar under lång tid. Städerna har anpassats till biltrafik och redan givna förutsättningar för inomhusmiljö, energieffektivisering och kollektivtrafik kommer i stort att kvarstå. Det finns också en tröghet i vår vilja att ändra livsstil, till exempel när det gäller transportsätt, bostadsyta och konsumtion. Politiska beslut om åtgärder som försöker påverka detta kan ha svårt att få acceptans. FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET Bedömningen överensstämmer med tidigare bedömningar att God bebyggd miljö blir mycket svårt att nå. Även när det vägs in om förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet kan vara på plats år 2020, kvarstår denna bedömning. Detta överensstämmer även med regeringens bedömning i Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). För flertalet av preciseringarna bedöms det vara möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringarna om ytterligare åtgärder genomförs. I många fall är det dock kraftfulla åtgärder som berör många aktörer som behöver sättas in. Det bedöms vara mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen Hälsa och säkerhet. Det beror på att många småhus med innemiljöproblem inte är identifierade problemen är alltså inte lokaliserade, och det finns heller inga starka styrmedel för att åstadkomma detta. Den sammanvägda bedömningen av preciseringarna bidrar till bedömningen att miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att nå. MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är huvudsakligen beroende av nationella insatser. På flera områden finns dock också en stark koppling till internationella insatser, bland annat för vägtrafikbuller när det gäller riktlinjer för buller från motorer och däck, samt för avfallsmängder, eftersom dessa påverkas av produktionen av varor genom val av hållbar design och förpackning etc. 199

203 Figur 15. För att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö behöver bland annat samhällsplaneringen stärkas. Kommunerna bör exempelvis få ökad tillgång till aktuella program och strategier för miljöanpassade transporter, kulturvärden i bebyggd miljö, grön- och vattenområden och energianvändning/energieffektivisering. I dag har ungefär hälften av kommunerna tillgång till sådana program och strategier. NÅR VI PRECISERINGARNA? Precisering 1: Hållbar bebyggelsestruktur Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Trenden bedöms som oförändrad. Bebyggelsestrukturen fortsätter att decentraliseras genom funktionsuppdelning av bland annat arbetsplatser och bostäder samt minskad boendetäthet i städerna, samtidigt som tätortsytan ökar ( urban sprawl ), även om takten har minskat sedan 1990-talet. Decentraliseringen leder till ökat transportbehov. Samtidigt finns en motsatt utveckling med förtätning i centrala lägen. Andra pågående trender är urbanisering och regionförstoring. Regionförstoring ger större arbetsmarknadsregioner, men innebär generellt sett ett ökat bilresande. Många kommuner och regioner har ambitionen att styra tillkommande bebyggelse till lägen som erbjuder goda möjligheter till kollektiva transportsätt, även om det inte alltid blir så i verkligheten. Undersökningar visar att människors avstånd från bostad till dagligvarubutik och annan samhällsservice har ökat under de senaste åren. Upprustningsbehovet i bebyggelsen, inte minst i miljonprogramsområdena, är fortsatt stort. Urbaniseringen gör att fullt funktionsdugliga byggnader i mer perifera lägen överges och förfaller. Av kommunerna har 42 procent aktuella, kommunomfattande översiktsplaner 200