ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Transkript

1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI TBME 02 Kursinformation och läsanvisningar Period 1 VT Kursens målsättning Kursinnehåll Kursinformation Föreläsningsserie Lektioner Laborationer Nervfysiologi Arbetsprov studie : Läsanvisning Examination Schema...7

2 1 Kursens målsättning Kursen avser att ge grundläggande kunskaper inom ämnet Anatomi och Fysiologi. Efter avslutad kurs ska studenten ha erforderliga kunskaper av hur människokroppen är uppbyggd samt av funktionen hos de olika delarna, enskilt och tillsammans. Kursen avser vidare att ge nödvändiga kunskaper för vidare studier inom ämnesområdet medicinsk teknik, och är därför obligatorisk inom den studieprofilen. 2 Kursinnehåll 2.1 Kursinformation Organisation Kursen består av : Föreläsningar...24 tim. Lektioner...6 tim. Laborationer...8 tim. Rekommenderad självstudietid...82 tim. Förkunskaper Allmäntekniska kunskaper från de två första studieåren på Tekniska Högskolan. Påbyggnadskurser TBME01 Medicin och Teknik TBMT01 Analys av bioelektriska signaler / TBMT51 Signalteori tillämpad på bioelektriska signaler TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen / TBMT52 Generering av medicinska bilder TBMT06 Projektkurs medicinsk teknik TBMT23 Fysiologiska tryck och flöden TBMT24 Intensivvård och terapeutiska system TBMI27 Klassificering, tolkning och beslutsstöd TBMT36 Biomedicinsk optik TBMI17 Medicinska informationssystem TBMI45 Medicinsk bildanalys Profil Medicinsk Teknik Se vidare Kursinnehåll Medicinsk terminologi och organisation av den mänskliga kroppen. Cellen och cellbiologi. Vävnadslära. Nervsystemet. Muskelfysiologi. Sinnesorganen. Digestionsystemet. Respirationssystemet. Cirkulationssystemet. Utsöndringsorganen. Immunologi, blod och blodbildande organ. Rörelseapparaten. Endokrina systemet. Lokaler Föreläsningar och lektioner ges i IMT1, plan 13. Laborationerna utförs i laborationslandskapet på plan 12. För vägbeskrivning till IMT, se Kursadministration Peter, examinator, IMT, Peter.@imt.liu.se Ingemar Fredriksson, kursasssitent ingfr@imt.liu.se Linda Rattfält, laborationsassistent linra@imt.liu.se Göran Salerud, studierektor, IMT gosal@imt.liu.se AnnaCarin Hallin, kursadministratör, IMT sussk@imt.liu.se Övrig kursinformation Kurshemsida Grundutbildning IMT 2

3 2.2 Föreläsningsserie Kursen omfattar 24 föreläsningstimmar. Föreläsningarna syftar till att ge en vidare inblick i människokroppens olika delar. Föreläsningarna kommer till största delen att följa kurslitteraturen. I syfte att ge en ökad förståelse kan föreläsarna ge en vidgad syn på ämnet för att sätta in det i ett större sammanhang. Då kursen främst riktar sig till studenter som ämnar läsa vidare inom ämnet medicinsk teknik kommer en del tekniska metoder att beröras under föreläsningar. Dessa är dock av kursiv karaktär. 2.3 Lektioner Kursen omfattar tre lektionsmoment. Lektionerna syftar till att studenten ges möjlighet att lösa uppgifter, enskilt eller i grupp. Studenten ska ges möjlighet att fundera över olika medicinska frågeställningar sett ur ett helhetsperspektiv. Under lektionstiden kommer lärarstöd att finnas. För vidare frågor kan ni vända er till Peter, peter.hult@imt.liu.se, Laborationer Kursen omfattar två laborationsmoment Nervfysiologi Laborationens syfte är att öka förståelsen kring kroppens nervfysiologi och till viss del även dess anatomi. Det uppnås genom självständigt laborerande i fyra skilda moment, nämligen följande: bestämning av den motoriska nervledningshastigheten för n. medianus bestämning av tiden, praktiskt och teoretiskt, från det att akillesreflexen utlöses till dess att muskeln svarar bestämning av tiden från stimuli till medveten reaktion bestämning av refraktärperioden på n. ulnaris För att studenten ska ha något utbyte av laborationen är det viktigt dels att förberedelseuppgifterna är utförda och dels att en plan över hur de ovan nämnda storheterna är utarbetad. Därför kommer studenten inte att få genomföra laborationen om detta inte är utfört före laborationens start. I början av laborationen kommer ett litet förhör av och diskussion kring förberedelseuppgifterna att äga rum. Själva laborationen kommer att vara uppbyggd så att studenterna självständigt ska laborera efter egen plan. Det kommer att finnas en handledare på plats som svarar på specifika frågor. Handhavandet av delar av utrustningen kommer att gås igenom vid laborationens start. Studenterna kommer att arbeta i grupper om tre, som roterar runt på de fyra stationerna. Varje moment beräknas ta min och laborationen avslutas med en genomgång och framförallt en diskussion kring erhållna resultat. För vidare frågor hänvisas till Ingemar Fredriksson, ingfr@imt.liu.se, Arbetsprov I den här laborationen kommer studenterna att få undersöka hur blodtryck, hjärt- och andningsfrekvens varierar vid vila och ansträngning. Under labben kommer en i varje grupp att få vara försöksperson. De övriga i gruppen kommer att mäta de olika parametrarna dels när försökspersonen vilar, dels vid ansträngning (motionscykel). Studenterna kommer att få prova på ett par olika metoder för diagnosticering, exempelvis EKG, blodtryck, och pulsoximetri. De uppmätta data kan sedan användas för att bland annat analysera hur mycket snabbare hjärtat slår, hur mycket större (volymmässigt) andetagen är och hur snabbt dessa återgår till normalläge efter ansträngning. Innan laborationen är det viktigt att studenterna inhämtat kunskap dels om olika mätmetoder, dels har grundläggande kunskaper om respirationssystemet och cirkulationssystemet. Till hjälp har studenterna förslag på läsningsanvisningar och förberedelseuppgifter. Det rekommenderas dock varmt att studenterna själva funderar över vad som händer i den egna kroppen under ansträngning! Innan laborationens början kommer förväntade resultat att diskuteras utifrån de obligatoriska förberedelseuppgifterna. Utrustningen kommer även att demonstreras. Laborationen avslutas med att jämföra de förväntade resultaten med det som framkommit under laborationen. För vidare frågor hänvisas till Linda Rattfält, linra@imt.liu.se,

4 2.5 studie : Tortora and Grabowski: Principles of Anatomy and Physiology Published by John Wiley & Sons, Inc. Upplaga 11 med ISBN finns på Akademibokhandeln, Campus Valla Kostnad: 480:- Även äldre upplagor, framförallt upplaga 9 och 10, går utmärkt att använda Läsanvisning Medicinsk terminologi och organisation av den mänskliga kroppen. Omfattar basal medicinsk terminologi. Berör hur kroppens olika delar är organiserade. Berör även hur kroppens olika delar samspelar med varandra till en helhet. Kapitel 1: An introduction to the human body Cellen och cellbiologi Viktiga delar är kemiska ämnen och molekyler som bygger upp cellens olika delar. Vidare krävs kunskap om livsprocesser samt den livsviktiga kemin kring ph och buffertsystem. Cellorganellernas funktion samt översiktliga kunskaper om transportmekanismer över cellmembranet skall kunnas. Funktionen hos generna och begreppen transskription och translation är mycket centrala för förståelsen av cellernas och därmed också kroppens funktion. Celldelning, mitos och meios, läses översiktligt. Kapitel 2: The chemical level of organization Kapitel 3: The cellular level of organisation Vävnadslära och huden Förståelse för kroppens funktion från molekylär nivå till cellnivå vidare till organsystemnivå och slutligen till hel organism krävs. Begreppet homeostas och hur denna upprätthålls är viktigt. Anatomiska lägesbeskrivningar genomgås översiktligt. Kunskap om vad som karaktäriserar cellerna i de olika vävnadstyperna fordras, dock krävs inga ingående kunskaper om de olika celltyperna inom en typ av vävnad. Om huden krävs kunskap om dess strukturer och uppbyggnad. Kapitel 1: An introduction to the human body Kapitel 4: The tissue level of organization Kapitel 5: The integumentary system Nervsystemet Detaljerade kunskaper om nervsystemets uppdelning, olika typer av neuron samt neurofysiologi krävs. Centralt är fortledning av nervimpulser med aktionspotential och dess uppkomst. Översiktliga kunskaper om ryggmärgen och spinalnervens anatomi krävs. Kunskaper om reflexer och reflexbågen är viktiga. Om det autonoma nervsystemet fordras en översiktlig förståelse för dess uppdelning i sympatisk och parasympatisk del samt effekterna på olika organ och organsystem. Kapitel 12: Nervous tissue Kapitel 13: The spinal cord and spinal nerves Kapitel 14: The brain and cranial nerves Kapitel 15: The autonomic nervous system Muskelfysiologi Det fordras detaljerad kunskap om muskelfiberns uppbyggnad och filamentens funktion vid kontraktionsprocessen. Översiktliga kunskaper om de olika muskelfibertyperna krävs. Kapitel 10: Muscular tissue Kapitel 11: The muscular system 4

5 Sinnesorganen En översiktlig kunskap krävs om motoriska och sensoriska banor och deras förlopp från receptor perifert till effektor i muskulaturen samt de olika kroppsdelarnas representation i hjärnbarken. Om lukt och smak fordras i princip endast kunskap om var dessa receptorer är lokaliserade. Det fordras kunskap om ögats uppbyggnad i stort, hur ljuset bryts i ögat samt hur bilden på näthinnan förmedlas vidare in till hjärnbarken via synnerver och synnervskors. Uppbyggnad hos ytteröra, mellanöra, inneröra och balansorgan skall kunnas samt principen för hur en ljudvåg fortplantas till hörselsnäckan och hur nervimpulsen uppstår. Kapitel 16: Sensory, motor and integrative system Kapitel 17: The special senses Digestionssystemet Här fordras kunskaper om de olika delarna av mag-tarmkanalen och deras funktion vad gäller transport, nedbrytning och upptag av födan i kroppen. Inga detaljerade kunskaper krävs t ex av magsäcksslemhinnans uppbyggnad eller leverns uppbyggnad. Det viktigaste är således de grova anatomiska delarna samt funktionen. Olika lager i slemhinnan ingår. Matens väg från mun, svalg, matstrupe, magsäck är viktigt. Betydelsen av lever, galla, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm ändtarm. Mekanisk och kemisk matsmältning. Kapitel 24: The digestive system Respirationssystemet Det krävs förståelse av respirationssystemets uppbyggnad, alveolernas anatomi och funktion och det mekaniska förloppet vid inandning och utandning. Kapitel 23: The respiratory system Cirkulationssystemet Viktigt att kunna hjärtats hålrum, blodflödesriktningar och retledningssystem. Likaså tryckförhållanden och blodvolymsförändringar i förmak och kammare under en hjärtcykel. Det är viktigt att ha kunskap om de olika blodkärlens anatomi och fysiologi, cirkulationssystemets egenskaper (resistans, compliance) och utbytet av ämnen mellan kapillärer och omgivande vävnad. Kapitel 20: The cardiovacular system: The heart Kapitel 21: The cardiovacular system: Blood vessels and hemodynamics Utsöndringsorganen Här fordras kunskaper om njurarnas och urinvägarnas uppbyggnad i stort samt njurens funktioner. Ingående kunskaper krävs om nefronet och dess funktion vad gäller urinutsöndring och hur urinen koncentreras. Kapitel 26: The urinary system Immunologi, blod och blodbildande organ Allmänna kunskaper om blodets beståndsdelar, funktioner och bildande fordras. Om lymfkärlsystemets anatomi och funktion krävs allmänna kunskaper utan att gräva ner sig i detaljer. Kapitel 19: The cardiovacular system: The blood Kapitel 22: The lymphatic system and immunity 5

6 Rörelseapparaten Kunskaper om hur skelett- muskulaturen alstrar rörelse erfordras. Det är viktigt att känna till benvävnadens olika funktioner samt benets principiella uppbyggnad. Kunskaper om skelettets uppbyggnad i stort, dvs skallben, underkäksben, kotpelaren och dess principiella uppbyggnad, bröstkorg, över- och underarmar samt armarnas anslutning till bröstkorgen, bäcken samt över- och underben fordras. Händernas och fötternas principiella skelettala uppbyggnad är också ett krav. Kapitel 6: The skeletal system: Bone tissue Kapitel 7: The skeletal system: The axial skeleton Endokrina systemet Om de olika endokrina organen krävs kunskaper om deras läge i kroppen samt vilka hormoner de utsöndrar och vilka effekter dessa hormoner har på sina målorgan. Kapitel 18: The endocrine system 3 Examination Examinationen utgörs av godkänd laborationskurs samt godkänd tentamen. Tentamen består av följande delar: 1. Flervalsfrågor, 1p vardera Frågorna avser testa medicinsk terminologi, uppfattning om storheter (t.ex. om kroppen innehåller 10, ett par hundra, eller ett par tusen olika ben), och annan anatomisk allmänbildning. 2. Mindre essäuppgifter omfattande 4p vardera Uppgiften består t.ex av att beskriva något specifikt organ eller kroppsdel och visa på förståelse både ur ett anatomiskt och fysiologiskt perspektiv. Kompletterande figurer är oftast användbara. 3. Större essäuppgift omfattande 15-20p Uppgiften är att visa på förståelse för hur kroppens olika delar samverkar. I beskrivningen (som ska vara omfattande) ska ingående organ och system beskrivas, dels dess olika delar och dels hur de samverkar. Texten ska kompletteras med tydliga figurer. Beskrivningar gjorda i delmoment 2 kan med fördel hänvisas till i dessa uppgifter. Examinationen baseras på kurslitteraturen i enlighet med den tidigare angivna läsanvisningen. Ett frekvent deltagande på föreläsningar och lektioner är dock en nödvändighet för tillräcklig förståelse i ämnet. 6

7 4 Schema Nr Datum Tid Tid SCHEMA VT 2007 (timmar) 1 18/ Introduktion Kroppens organisation och system Ämne Sal Föreläsare IMT1 Peter 2 19/ Cellen och vävnad Organ IMT1 Peter 3 22/ Organ IMT1 Peter 4 23/ Kroppens system IMT1 Peter 5 26/ Nervsystemet IMT1 Karin Wårdell 6 29/ Nervsystemet IMT1 Karin Wårdell 7 30/ Respiration IMT1 Thomas Strömberg 8 5/ Cirkulation IMT1 Lars-Göran Lindberg 9 9/ Cirkulation IMT1 Lars-Göran Lindberg 10 23/ Digestionssystemet IMT1 Karin Wårdell 11 26/ Utsöndringssystemet IMT1 Lars-Göran Lindberg 7