Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik"

Transkript

1 Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane

2 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag för fastigheterna Vik 1:1, 1:18 mfl har länstyrelsen "efterlyst en redovisning för groddjurs och hasselmusens förekomst i området". Detta torde föranledas av att hasselmusen och två grodarter som är, eller har varit kända, inom området omfattas av 4 i artskyddsförordningen. De två grodarterna är grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda). I föreliggande rapport redovisas inventeringsfynd våren Inventeringsmetoder och genmfört arbete Hasselmusen bygger om sommaren bon av gräs och örter inne i buskar, företrädesvis taggiga sådana. Dessa är lite större (yngelbon för honor med ungar) eller lite mindre (hanbon). På hösten överges dessa och mössen bygger vinterbon på skyddade platser i markytan eller strax under. Här tillbringar de vintern i dvala. Efter lövfällningen är sommarbona relativt lätta att hitta men de bryts ner allteftersom under vintern. En del kan dock identifieras även på våren. Den 9e april genomsöktes området med avseende på hasselmusbon. Jag letade genom snåren mellan Häradsuddvägen och trädridån innanför stranden, den obebyggda trekantiga tomten samt den anslutande busk- och gräsmarken (16:6) ("buskfältet"), nedanför branten och ca 200 meter mot SÖ. Strandpaddan har en utdragen lekperiod. Från mitten av april till en bit in i juni kan man höra spelande hanar. Deras spelläte är högt och hörs på långt håll. Däremot spelar de bara vissa kvällar, företrädesvis varma och fuktiga. De leker gärna i mycket grunda dammar, t.ex. hällkar, och de tolererar bräckt vatten. Pss kan de dra fördel av varmt vatten och en predatorfri miljö. Äggen kläcks efter några dagar och ynglen förvandlas till fullbildade men små grodor efter 6-8 veckor. Under landlivet är arten nattaktiv och föredrar en miljö med låg och tunn vegetation. Vintern tillbringas nedgrävd eller nerkrupen på frostfritt djup i väldränerad mark. Om man väljer rätt nätter är det lätt att inventera den genom att lyssna efter spelande hanar. Den grönfläckiga paddan har en biologi som i mycket påminner om strandpaddans. Förutsättningarna för inventering är desamma. Den vanliga grodan och den vanliga paddan leker normalt i april. Hanarna spelar under en kort tid, någon vecka, med ett ganska svagt läte som kan höras både dag och natt. De inventeras bäst genom att man lokaliserar rommen. Båda arterna, särskilt den vanliga paddan, föredrar något djupare dammar än de två sällsyntare paddarterna. Den vanliga paddan men inte den vanliga grodan kan leka i bräckt vatten. Den mindre vattensalamandern tillbringar april och maj i lämpliga lekdammar. Äggen läggs ett och ett under flera veckors tid. I dammar med gles vegetation är det då lätt att se de vuxna djuren, speciellt nattetid. I dammar med tät vegetation inventeras den bäst genom håvning efter larver. Den 16e april genomsöktes dammarna (huvudsakligen hällkar) dagtid längs stranden från bäckutloppet strax norr fastigheten 1:3 till den punkt vid stranden ungefär 450 m längre mot sydost där den branta backen är som närmast stranden. Härvid registrerades rom av vanlig groda och paddor. Ägg från en ensam sträng av paddrom i ett av de nordligaste hällkaren togs med för uppfödning och artbestämning. Den 22e april och 3e maj genomsöktes samma område nattetid. Syftet var framför allt att registrera spelande paddor men även andra groddjur. Den 29e maj genomsöktes åter dammarna dagtid och yngel av paddor och vanlig groda registrerades

3 Den 26e juni besöktes området för att bedöma metamorfosframgången och om möjligt bekräfta artbestämningen av yngel. Fynd och utvärdering Samtliga fynd finns markerade på kartorna sist i rapporten. Hasselmus Totalt hittades tre hasselmusbon i det stora björnbärssnåret mellan trädridån och vägen. Dessutom hittades två bon på det öppna fältet söder om den obebyggda trekantiga tomten. Eftersom de flesta bon har fallit sönder till oigenkännlighet vid den tid på året då inventeringen skett kan man räkna med att det både i det stora björnbärssnåret och på buskfältet finns en ganska riklig population. Flera har bon tidigare i år hittats just söder om det av mig inventerade området (Boris Berglund, Artportalen: Groddjur Strandpadda Den 22e april hittades 2 strandpaddehanar och den 3e maj hela 14 stycken. Då hittades även en hane uppe på buskfältet. Den 29e maj hittades padddyngel i 12 hällkar. Det verkar rimligt att majoriteten var strandpaddor men detta kan inte säkert bekräftas. Yngel av paddor är svåra att säkert skilja åt. Däremot är det lätt att skilja mellan de arterna av de nymetamorfoserade små paddorna. Besöket i slutet av juni i detta syfte blev emellertid en besvikelse. Sedan några dagar pågick en kraftig östan och vågor sköljde nu över nästan alla hällkar, de var nu helt tomma på yngel som troligen hamnat i havet. Endast i ett hällkar hittades stora yngel, men inga nymetamorfoserade djur. I ett annat av de ytterst få som inte genomsköljdes av vågor fanns små yngel, antagligen resultatet av lek så sent som ca 2 veckor tidigare. Det är möjligt att några av de yngel som var störst vid besöket 29e maj lyckats metamorfosera i tid, eftersom total larvtid är ner till ca 6 veckor. Troligen var det dock få. Inga småpaddor hittades nu trots letande på lämpliga lokaler, under stenar i fuktiga skrymslen. Populationen i Vik är välkänd och även förra året rapporterades ett tiotal hanar (Ove Törnqvist, Jan Pröjts, Artportalen: Berglund ("Projekt strandpadda ", Länstyrelsen i Skåne län, 2000) anger att det vid inventeringar fanns mellan 200 och 300 vuxna djur! I samband med hans inventeringen 1998 och 1999 hittades däremot bara ett tjogotal vuxna djur. Den nuvarande inventeringen har inte haft som syfte att ge en uppfattning om antalet strandpaddor men efter nedgången för år sedan tycks populationen för tillfället vara stabil. Närbelägna lokaler på östkusten är Vårhallarna söder om Baskemölla och Ravlunda. Populationen i Vik är unik för Skåne såtillvida att paddorna här (liksom vid Vårhallarna) leker i hällkar med delvis bräckt vatten. Motsvarande biotop är frekvent utnyttjad i en annan del av artens utbredningsområde i Sverige; Halland och ffa Bohuslän. Några systematiska observationer för att fastställa strandpaddornas sommarvisten och övervintringsplatser har inte gjorts. Det som är känt om artens biotopval under sommaren gör dock att man kan vara ganska säker på att det öppna området söder om bebyggelsen och mellan klippstranden och branten in mot land är en mycket lämplig biotop. En padda observerades också här på natten 3e maj. Det som gör området attraktivt är den sandiga marken som gör det lätt att gräva ner sig dagtid och den relativt glesa fältskiktsvegetationen samt att det finns stora öppna områden mellan buskar och (enstaka) träd. Under vintern

4 gräver djuren ner sig på frostfritt djup. Detta kräver lättgrävda sandjordar. Möjligen kan det ske på detta fält eller i backen längre in mot land. Förmodligen kan de även utnyttja sorkgångar eller andra fördiggrävda system som når tillräckligt djupt. Höga vågor som i slutet av juni spolade genom de flesta hällkar där paddor lekt. Grönfläckig padda. Yngel från ägg ur den romsträng som hittades 16e april metamorfoserade i fångenskap i början av juli. Det visade sig då att det rörde sig om grönfläckig padda. Inga vuxna grönfläckiga paddor sågs under inventeringen. Den är tidigare känd från Vik (Mats Virén, 2006: Utvärdering av åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda (Bufo viridis), Länstyrelsen i Skåne län). Inga djur har dock tidigare rapporterats sedan 2000 då fyra hanar sågs. Dessa djur var troligen rester av en utsättning som gjordes Det förfaller nu som några djur fortfarande finns kvar. Det mesta tyder dock på att den är betydligt sällsyntare än strandpaddan på denna lokal. Djur från den ursprungliga populationen sågs senast Vanlig padda Den 16e april hittades rom av vanlig padda, förutom den romsträng som visade sig komma från grönfläckig padda. Den var fäst runt vegetation på ett för den vanliga paddan karakteristiskt sätt. Den 22e april sågs 22 och den 3e maj 50 hanar av vanlig padda. Arten är således vanlig trots att detta är en ganska ovanlig lekmiljö för den. Rommen hittades också i en lite djupare vattensamling än de typiska hällkaren, söder om f.d. reningsverket. Normalt leker vanlig padda i relativt djupa och icke uttorkningsbenägna dammar

5 I andra områden har förekomst av vanlig padda angetts som ett hot mot strandpaddor och grönfläckiga paddor. Det skulle bero på att hanar av vanlig padda, som normalt är mycket fler än honorna på en lekplats, försöker bilda par med honor av de sällsyntare arterna. Detta leder antingen till att det inte blir någon rom lagd eller att den förblir obefruktad. Av den rikliga förekomsten av yngel att döma är detta inget problem här. Man kan också se den kombinerade förekomsten av dessa båda arter i en miljö, som är ovanlig för båda, som värdefull i sig. Det ger intressanta möjligheter att närmare studera hur de interagerar under lektiden. Vanlig groda I en vattensamling som är lite djupare än hällkaren och som ligger intill trädridån innanför själva klippmarken hittades 18 romklumpar av vanlig groda. Ytterligare två hittades i ett grunt hällkar, en ovanlig leklokal för arten! Slutligen hittades en romklump i den vattensamling söder om f.d. reningsverket där även rom av vanlig padda hittades. Både 22e april och 3e maj sågs också två vuxna hanar av vanlig groda bland hällkaren. Mindre vattensalamander Totalt observerades 9 honor i hällkaren. Kartor På groddjurskartorna anges begränsningen för den inventerade delen av stranden med streckade linjer

6 Hasselmusbon

7 Yngel av paddor, troligen mest strandpadda Rom av grönfläckig padda

8 Strandpaddehanar

9 Övriga groddjur Vanlig padda Vanlig groda Mindre vattensalamander Fyllda symboler avser rom

10 Inventering av långbensgroda och sandödla vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult

11 Bakgrund och syfte I anslutning till fastigheterna Vik 1:1,1:18 mfl inventerade jag år 2009 förekomst av hasselmus och två sällsynta grodarter; grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda). Frågan om två andra sällsynta arters förekomst har nu blivit aktuell och jag har därför kompletterat det tidigare arbetet med inventering av långbensgroda och sandödla. De är båda klassificerade som "Sårbara" i den aktuella "Rödlistan" som i Sverige ställs samman av Artdatabanken. De strängare hotkategorierna är "Starkt hotad" och "Akut hotad". Båda arterna är också upptagna bilaga 4 av "Art- och habitatdirektivet" som anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inom EU. I föreliggande rapport redovisas inventeringsfynd våren Inventeringsmetoder och genomfört arbete Långbensgrodan leker i allmänhet i mars eller början av april. Den utnyttjar oftast relativt stora och djupa dammar med permanent vatten men kan någon gång även lägga rom i grundare dammar. Rommen läggs i sfäriska klumpar som fästs på vattenväxter så att klumpen hamnar mitt i vattenpelaren, en bit från botten och någon eller några dm under ytan. Klumparna läggs en och en. De är mycket typiska och lätta att skilja från de av vanlig groda och åkergroda. De senare lägger sin rom på bottnen i grunt vatten, i allmänhet lägger också flera honor sin rom i en gemensam samling. Den 26e mars och 11e april på förmiddagarna genomsöktes dammarna (huvudsakligen hällkar) dagtid längs stranden från bäckutloppet strax norr fastigheten 1:3 till den punkt vid stranden ungefär 450 m längre mot sydost där den branta backen är som närmast stranden. Förutom rena hällkar som nog får betraktas som en helt omöjlig dammtyp för långbensgroda finns här två något djupare vattensamlingar (där jag 2009 hittade rom av vanlig groda och vanlig padda). Sandödlan är lättast att hitta i soligt väder på våren. Den sitter gärna exponerat men nära skydd av torrt gräs och eller buskage. Den gräver dessutom bohål med en tämligen typiskt ingång, lagom stor för en ödla. Jag letade genom snåren mellan Häradsuddvägen och trädridån innanför stranden, den obebyggda trekantiga tomten samt den anslutande busk- och gräsmarken (16:6) ("buskängen"), nedanför branten och ca 200 meter mot SÖ. Dessutom letade jag i nedre delen av branten, SV om och ner mot busk- och gräsmarken. Detta skedde i samband med att jag letade rom av långbensgroda i mars och april. Eftersom vädret då inte var helt optimalt gjordes nya besök 4e och 19e maj. Då utsträcktes sökandet till badplatsen "Lilla Vik", ytterligare 250 m söderut längs stranden. Båda dessa dagar var soliga. Fynd och utvärdering Långbensgroda Ingen rom (och inte heller några vuxna) av långbensgroda hittades. Vid båda de tillfällen då jag letade efter rom hade jag samma dag hittat färsk rom i andra dammar inom artens kända utbredningsområde. Jag anser att det därför är ganska säkert att jag hittat rom om arten lekt i de dammar där jag sökte. Jag har inte letat dammar utanför de aktuella tomternas direkta närområde. De skulle alltså kunna finnas lekdammar för arten längre bort men så nära att vuxna grodor förekommer i det aktuella inventeringsområdet. Emellertid är den aktuella biotopen knappast av den typ dit långbensgrodor söker sig. De närmsta kända förekomsterna ligger vid Stenshuvud (5 km N om Vik) (Boris Berglund 1959, 2004; Andreas Grabbs 1980; Jimmy Almhagen alla redovisade i Artportalen: och i "Rackapottadämmet" väster Rörum (4 km NV om Vik) (Boris Berglund redovisat i Artportalen). 1

12 Romklump av långbensgroda. Arten har inte hittats vid Vik utan bilden har tagits på Stiby golfbana mars Luftbubblorna kommer sig av att dagen är solig och fotosyntes gör att vattnet är övermättat på syre. Jag bedömer att arten inte finns i närheten av de aktuella fastigheterna. Sandödla Den 4e maj hittades en vuxen sandödla. Dessutom hörde jag det typiska prasslet av ytterligare en ödla. Vid besöket 26e maj hittades ingen ödla. Däremot hittade jag då flera bohål, Fynden sträckte sig från en plats i höjd med P-platsen till SÖ delen av buskängen (se kartbilaga). Inga fynd gjordes i området "Södra Vik". 2

13 Sandödla i Vik, maj Arten är sedan tidigare känd i området (Boris Berglund - redovisat i Artportalen: Observationer finns även i Lilla Vik (samma källa). Detta tyder på att mina observationer är del av en större population. 3

14 Biotopen där sandödlan observerades. Buskängen mellan branten och strandområdet har en vegetation som är typisk för sandödlan så förekomsten är inte överraskande. Förekomstan av kaniner och mullvad inom området bidrar till att det skapas en förmånlig mosaik av gräs, örter och bar mark. Det är på sikt viktigt att buskagen inte tillåts ta äverhanden utan att större delen av området förblir öppet. Samtidigt är ju buskarna gynnsamma för hasselmössen. Likaså får gräs- och örtvegetationen inte tillåtas bli alltför tät, annat än fläckvis. Ett visst slitage är alltså bra. Den sandiga jorden är gynnsam eftersom det underlättar för ödlorna att gräva bohålor och gräva ner sina ägg. 4

15 100 m Sedd sandödla Hörd sandödla Sandödlebo

16 Skötselplan, Vik 1:1 Upprättad augusti 2009 av Sam Skällberg, Campanula Konsult Översiktlig beskrivning: Planområdet består dels av ett med träd och buskar igenväxande område väster om Häradsuddsvägen och dels av ett öppet, gräsdominerat område öster om Häradsuddsvägen. Längs östra fastighetsgränsen finns buskage och en trädridå som fortsätter på angränsande samfällighet. I ridån löper en markerad strandbrink i nord-sydlig riktning. Mellan trädridån och havet finns hällmarker med havsstrandsvegetation och tidvis vattenfyllda hällkar. Hällmarkerna byggs upp av sandsten och jordmånen i resten av området är sandig. Området är en tidigare utmark, som dock inte hävdats av betesdjur på åtskilliga decennier. Riksintressen Området är del av kustzon av riksintresse samt av riksintresse för friluftsliv och, delvis, även för naturvård och kulturmiljövård. Arter upptagna i habitatdirektivet Inventering har gjorts för groddjur och hasselmus (Loman 2009). Det har konstaterats att såväl grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda) reproducerar sig i hällkaren längs stranden. Dessa paddor har sina jaktmarker och övervintringsplatser på de sandiga gräsmarkerna ovanför strandbrinken. Hasselmusbon har hittats dels i björnbärssnår i nordöstra delen av fastigheten Vik 1:1, dels i buskmarkerna söder om planområdet. Förutsättningar för bevarande av naturvärdena i området Själva strandområdet, med sina hällmarker, kräver på kort sikt ingen särskild skötsel för att bevara sina värden för växter och djur. På längre sikt kan viss röjning av nyetablerade albuskar komma att behövas, speciellt i anslutning till trädridån innanför stranden och hällmarken. En speciell komplikation är att hällkaren, såsom konstaterades våren 2009, kan råka ut för stormigt väder som spolar ut paddornas rom och smålarver. Det skulle behövas någon kompletterande damm i mera skyddat läge för att säkerställa årlig reproduktion hos paddorna. Möjliga lägen finns i trädridån, längst in mot strandbrinken, där några trädstubbar skulle kunna utgöra skydd och där områden med permanent fuktiga förhållanden redan finns. Om det är tillräckligt djupt till bergrunden på dessa platser, och således möjligt att åstadkomma en damm, måste dock utredas ytterligare. Trädridån i sluttningen ner mot stranden har både för- och nackdelar för den biologiska mångfalden. Detta flerskiktade område gynnar fågellivet och skapar lä för vindarna från havet, men hämmar också de för hasselmus viktiga björnbärssnåren, som dessutom beskuggas i allt för hög grad. I busk- och fältskiktet finns björnbär och blåhallon på torrare mark och örter som vänderot och hampflockel på fuktigare partier. För friluftslivet är ridån också på gott och ont, den ger läeffekt, men är svår att passera och hindrar dessutom utblickar mot havet. Gräsmarken mellan trädridån och Häradsuddsvägen håller på att bli ett enahanda område som domineras av knylhavre och hundäxing samtidigt som örtinslaget håller på att utkonkurreras. Eftersom det inte finns realistiska möjligheter att åter hävda området med bete, kan en sen slåtter vara ett alternativ. Om området lämnas utan skötsel kommer förnaackumulationen av de högvuxna gräsen att fortsätta och värdet försämras både botaniskt och som födosöks- och övervintringsplats för paddorna.

17 Det igenväxande området väster om Häradsuddsvägen kommer på sikt att övergå till sluten skog om inga åtgärder vidtas och så småningom mista de naturvärden som är beroende av glest bevuxna sandmarker. Mellan de planerade tomterna är avsikten att skapa en korridor med ljung, örter och mindre buskage för att underlätta passage av hasselmöss mellan de områden där den har konstaterats. Förslag till skötsel av fastigheten Vik 1:1 Trädridån Huvuddelen av ridån bibehålls, med undantag för några mindre partier. Längst i norr, i anslutning till det stora björnbärssnåret, avverkas de döda almarna och de ytterligare träd som behövs för att få utsikt över havet och få ner solljus på snåret och på den skyddade damm som förhoppningsvis kan anläggas. Ungefär mitt på sträckan ner mot reningsverket finns ett område med döda almar och höga björkar som lämpligen kan bli nästa lucka i ridån. En tredje lucka kan lämpligen göras i anslutning till reningsverket, där strandbrinken är som flackast på hela sträckan och det är som lättast att komma ner på stranden, även för personer med lättare funktionshinder. Fördelarna med föreslagna åtgärderna är dels att underlätta tillgängligheten till stranden för människor och dels tillgängligheten till de sandiga gräsmarkerna för paddor samt att gynna tillväxten av björnbär, som i dag hämmas av kraftig beskuggning. Närmare undersökning bör göras om det är möjligt att anlägga en kompletterande damm i ett skyddat läge, där paddrom och yngel inte löper risk att spolas bort. Om överenskommelse nås med samfälligheten bör motsvarande åtgärder göras på båda sidor om fastighetsgränsen. Överenskommelse bör även träffas med kommunen om avverkning av de missprydande granarna på fastigheten Vik 1:18. Gräsmarken mellan trädridån och Häradsuddsvägen Större delen av området domineras av högvuxna gräs, som knylhavre och hundäxing. Mindre partier har kvar en mer kortvuxen vegetation med ett större inslag av örter, t ex trift, monke och femfingerört. Andra örter i området är backnejlika, äkta johannesört och väddklint. Utvecklingen av vegetationen, genom den mångåriga bristen på hävd, går mot än större dominans av högvuxna gräs, varvid örterna får allt svårare att konkurrera. Samtidigt ackumuleras förna och de öppna sandfläckarna minskar. För att gynna den biologiska mångfalden, framför allt inom floran och insektsfaunan, bör gräsvegetationen slås och bortföras sent på säsongen när blommorna har hunnit fröa av sig. Lämplig tidpunkt är september. Som komplement bör några mindre, gräsdominerade områden bearbetas med t ex hacka eller jordfräs de första åren. Dessa åtgärder missgynnar gräsen, men gynnar övrig flora och insektslivet samt gör området mer attraktivt för paddornas födosök och övervintring. Marken mellan planerade tomter Inom denna del av fastigheten har varken paddor eller hasselmus påträffats, men det är möjligt att, åtminstone hasselmus, använder området för att röra sig mellan de biotoper som konstaterats hysa arten. Några omedelbara åtgärder är inte nödvändiga, men om harriset breder ut sig ytterligare kan det behöva begränsas. Trädplantor plockas bort i takt med att de etablerar sig. Det viktigaste är att korridoren inte omvandlas till kortklippt grönyta, modell gräsmatta, vilket skulle försvåra passage av hasselmöss avsevärt.

18 Konsekvensbeskrivning av förslaget till skötselplan Noll-alternativet, dvs att föreslagna åtgärder inte genomförs, medför att naturvärdena och förutsättningarna för friluftsliv successivt försämras genom en långsam igenväxning av området. Biotoperna för hasselmus befaras bli sämre genom beskuggning och födosöksområdena för paddorna kommer att växa igen och bli mindre attraktiva för paddorna. Årlig reproduktion kan äventyras om inte någon mer skyddad damm anläggs. Om skötsel enligt skötselplanen kommer till stånd, förbättras levnadsbetingelserna för såväl hasselmus som för strandpadda och grönfläckig padda. Dessutom gynnas en mer örtrik flora och rörligt friluftsliv gynnas. Hasselmus gynnas av att buskskiktet får bättre möjlighet att utvecklas när vissa träd i trädridån plockas bort samt genom att passagemöjligheterna till buskmarkerna söder om planområdet säkerställs. Strandpadda och grönfläckig padda gynnas under reproduktionen om en skyddad damm anläggs och deras födosöksområde förbättras om igenväxningen hejdas och fler ytor med bar sand åstadkommes. Även möjligheten att gräva ner sig för övervintring förbättras av åtgärderna. Åtgärderna leder också till en mer varierad och örtrik flora samtidigt som förutsättningarna för en rikare insektsfauna förbättras. Friluftsliv och rekreation gynnas av att luckor tas upp i trädridån, vilket ger möjlighet till utsikt över havet och lättare passage till stranden. Genom hejdad igenväxning blir också den öppna gräsmarken mer intressant även för besökare. Slutsats: De föreslagna åtgärderna i skötselplanen gynnar de tre arterna som skyddas enligt habitatdirektivet, medan utebliven skötsel missgynnar dem. Skötseln förbättrar även naturvärdena i övrigt inom området, liksom förutsättningarna för rekreation och friluftsliv. Riksintressena i området kommer inte att skadas av åtgärderna tvärtom, de kommer att stärkas! Arterna som skyddas enligt habitatdirektivet gynnas av föreslagna åtgärder.

19 Vik 1:1, kompletterande synpunkter, Med anledning av att det i Miljödomstolen uppstod frågor kring de skyddsvärda arterna sandödla och långbensgroda vill jag komplettera tidigare skrivelse (skötselplanen) med följande synpunkter. Under våren 2012 har nya inventeringar av de aktuella arterna gjorts. Resultaten har lett till följande slutsatser: Långbensgroda Långbensgrodans normala biotop är lövskogsområden med permanenta sötvattensamlingar, där reproduktionen sker tidigt på våren. Under sommaren födosöker grodan inom stora områden, företrädesvis i lövskogar, ofta på flera kilometers avstånd från lekvattnen. Planområdet och dess omgivningar saknar i stort sett de element som grodan normalt föredrar, varför långbensgrodor inte förväntas ha någon fast population i området. Inventeringen visade också att det inte finns något tecken på föryngring av långbensgroda i närområdet. Planförslaget har därigenom ingen betydelse för långbensgroda. Förklaringen till den observation som gjorts, är antingen att en födosökande långbensgroda kommit på avvägar, eller att det rör sig om en felbestämning. Sandödla Sandödla har observerats i området söder om Vik sedan lång tid, och förutsättningar finns ännu för en stabil population. Sandödlan behöver sandiga, öppna marker, gärna med öppna sandytor eller gles vegetation både för reproduktion och för födosök. Föda, i form av larver och fullvuxna insekter kan den också ibland söka på de öppna hällmarkerna, medan reproduktionen kräver helt torra förhållanden. Det är därför viktigt att de sandiga markerna mellan Vik och Lilla Vik inte växer igen med förnaansamlande gräs, ris och buskar. Skötsel av den öppna marken mellan Häradsuddsvägen och havet, enligt skötselplanen, är av stor betydelse inte bara för paddornas födosök, utan också för andra delar av sandödlans livscykel. Inventeringen av sandödla bekräftade att sandödla finns söder om Vik. Det nordligaste fyndet av sandödla gjordes på gränsen till planområdet. Fynden av flera bon av sandödla längre söderut, samt koncentrationen av tidigare rapporter av arten, tyder på att det finns en population med tyngdpunkten söder om det föreslagna planområdet. Den del av planområdet som avses bli bebyggd är så pass igenvuxen med ris och buskar att det inte är särskilt attraktivt för sandödlor. Den öppna marken öster om Häradsuddsvägen torde däremot kunna gynna sandödlan om den sköts enligt planen. Planförslagets påverkan på sandödlan utgörs således av en marginell biotopförlust vid planområdets sydgräns och en rejäl biotopförbättring av området öster om Häradsuddsvägen. Sammantaget anser jag att resultatet blir positivt för sandödlan, eftersom just öppna

20 gräsmarker är en bristvara för sandödla, medan igenväxande områden finns i överflöd. I ett tänkt 0-alternativ skulle även planområdet bli ett igenväxningsområde, och därmed mindre lämpligt för sandödla. Sam Skällberg, Campanula Konsult

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp EXAMENSARBETE Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp Innehåll Introduktion... 3 Historik...

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Vi var 18 floraväktare som samlats vid färjeläget i Landskrona för utfärd till Ven. Av floraväktare på Ven deltog Magnus Magnusson, som

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001

Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001 I samarbete med Kristianstads Kommun, Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstads vattenrike, och Studiefrämjandet i Östra Skåne Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001 Foto: Johan Röjestål

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Inventering av långbensgroda i delar av Skåne 2008. Med förslag till monitoringprogram.

Inventering av långbensgroda i delar av Skåne 2008. Med förslag till monitoringprogram. Inventering av långbensgroda i delar av Skåne 2008. Med förslag till monitoringprogram. Rapport till Länstyrelsen i Skåne län, 2008. Med dammnummer kompletterade mars 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060108 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr P 2823-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr P 4180-12, se bilaga KLAGANDE Vellinge kommun MOTPARTER

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

NATUR. Groddjur. Temablad SKAPA

NATUR. Groddjur. Temablad SKAPA NATUR Groddjur Foto: Mats Lindqvist Groddjur kan drabbas hårt av vägar och järnvägar då de dels utgör barriärer i landskapet, dels innebär hög dödlighet och dels kan förstöra viktiga livsmiljöer för groddjur.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer