Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik"

Transkript

1 Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane

2 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag för fastigheterna Vik 1:1, 1:18 mfl har länstyrelsen "efterlyst en redovisning för groddjurs och hasselmusens förekomst i området". Detta torde föranledas av att hasselmusen och två grodarter som är, eller har varit kända, inom området omfattas av 4 i artskyddsförordningen. De två grodarterna är grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda). I föreliggande rapport redovisas inventeringsfynd våren Inventeringsmetoder och genmfört arbete Hasselmusen bygger om sommaren bon av gräs och örter inne i buskar, företrädesvis taggiga sådana. Dessa är lite större (yngelbon för honor med ungar) eller lite mindre (hanbon). På hösten överges dessa och mössen bygger vinterbon på skyddade platser i markytan eller strax under. Här tillbringar de vintern i dvala. Efter lövfällningen är sommarbona relativt lätta att hitta men de bryts ner allteftersom under vintern. En del kan dock identifieras även på våren. Den 9e april genomsöktes området med avseende på hasselmusbon. Jag letade genom snåren mellan Häradsuddvägen och trädridån innanför stranden, den obebyggda trekantiga tomten samt den anslutande busk- och gräsmarken (16:6) ("buskfältet"), nedanför branten och ca 200 meter mot SÖ. Strandpaddan har en utdragen lekperiod. Från mitten av april till en bit in i juni kan man höra spelande hanar. Deras spelläte är högt och hörs på långt håll. Däremot spelar de bara vissa kvällar, företrädesvis varma och fuktiga. De leker gärna i mycket grunda dammar, t.ex. hällkar, och de tolererar bräckt vatten. Pss kan de dra fördel av varmt vatten och en predatorfri miljö. Äggen kläcks efter några dagar och ynglen förvandlas till fullbildade men små grodor efter 6-8 veckor. Under landlivet är arten nattaktiv och föredrar en miljö med låg och tunn vegetation. Vintern tillbringas nedgrävd eller nerkrupen på frostfritt djup i väldränerad mark. Om man väljer rätt nätter är det lätt att inventera den genom att lyssna efter spelande hanar. Den grönfläckiga paddan har en biologi som i mycket påminner om strandpaddans. Förutsättningarna för inventering är desamma. Den vanliga grodan och den vanliga paddan leker normalt i april. Hanarna spelar under en kort tid, någon vecka, med ett ganska svagt läte som kan höras både dag och natt. De inventeras bäst genom att man lokaliserar rommen. Båda arterna, särskilt den vanliga paddan, föredrar något djupare dammar än de två sällsyntare paddarterna. Den vanliga paddan men inte den vanliga grodan kan leka i bräckt vatten. Den mindre vattensalamandern tillbringar april och maj i lämpliga lekdammar. Äggen läggs ett och ett under flera veckors tid. I dammar med gles vegetation är det då lätt att se de vuxna djuren, speciellt nattetid. I dammar med tät vegetation inventeras den bäst genom håvning efter larver. Den 16e april genomsöktes dammarna (huvudsakligen hällkar) dagtid längs stranden från bäckutloppet strax norr fastigheten 1:3 till den punkt vid stranden ungefär 450 m längre mot sydost där den branta backen är som närmast stranden. Härvid registrerades rom av vanlig groda och paddor. Ägg från en ensam sträng av paddrom i ett av de nordligaste hällkaren togs med för uppfödning och artbestämning. Den 22e april och 3e maj genomsöktes samma område nattetid. Syftet var framför allt att registrera spelande paddor men även andra groddjur. Den 29e maj genomsöktes åter dammarna dagtid och yngel av paddor och vanlig groda registrerades

3 Den 26e juni besöktes området för att bedöma metamorfosframgången och om möjligt bekräfta artbestämningen av yngel. Fynd och utvärdering Samtliga fynd finns markerade på kartorna sist i rapporten. Hasselmus Totalt hittades tre hasselmusbon i det stora björnbärssnåret mellan trädridån och vägen. Dessutom hittades två bon på det öppna fältet söder om den obebyggda trekantiga tomten. Eftersom de flesta bon har fallit sönder till oigenkännlighet vid den tid på året då inventeringen skett kan man räkna med att det både i det stora björnbärssnåret och på buskfältet finns en ganska riklig population. Flera har bon tidigare i år hittats just söder om det av mig inventerade området (Boris Berglund, Artportalen: Groddjur Strandpadda Den 22e april hittades 2 strandpaddehanar och den 3e maj hela 14 stycken. Då hittades även en hane uppe på buskfältet. Den 29e maj hittades padddyngel i 12 hällkar. Det verkar rimligt att majoriteten var strandpaddor men detta kan inte säkert bekräftas. Yngel av paddor är svåra att säkert skilja åt. Däremot är det lätt att skilja mellan de arterna av de nymetamorfoserade små paddorna. Besöket i slutet av juni i detta syfte blev emellertid en besvikelse. Sedan några dagar pågick en kraftig östan och vågor sköljde nu över nästan alla hällkar, de var nu helt tomma på yngel som troligen hamnat i havet. Endast i ett hällkar hittades stora yngel, men inga nymetamorfoserade djur. I ett annat av de ytterst få som inte genomsköljdes av vågor fanns små yngel, antagligen resultatet av lek så sent som ca 2 veckor tidigare. Det är möjligt att några av de yngel som var störst vid besöket 29e maj lyckats metamorfosera i tid, eftersom total larvtid är ner till ca 6 veckor. Troligen var det dock få. Inga småpaddor hittades nu trots letande på lämpliga lokaler, under stenar i fuktiga skrymslen. Populationen i Vik är välkänd och även förra året rapporterades ett tiotal hanar (Ove Törnqvist, Jan Pröjts, Artportalen: Berglund ("Projekt strandpadda ", Länstyrelsen i Skåne län, 2000) anger att det vid inventeringar fanns mellan 200 och 300 vuxna djur! I samband med hans inventeringen 1998 och 1999 hittades däremot bara ett tjogotal vuxna djur. Den nuvarande inventeringen har inte haft som syfte att ge en uppfattning om antalet strandpaddor men efter nedgången för år sedan tycks populationen för tillfället vara stabil. Närbelägna lokaler på östkusten är Vårhallarna söder om Baskemölla och Ravlunda. Populationen i Vik är unik för Skåne såtillvida att paddorna här (liksom vid Vårhallarna) leker i hällkar med delvis bräckt vatten. Motsvarande biotop är frekvent utnyttjad i en annan del av artens utbredningsområde i Sverige; Halland och ffa Bohuslän. Några systematiska observationer för att fastställa strandpaddornas sommarvisten och övervintringsplatser har inte gjorts. Det som är känt om artens biotopval under sommaren gör dock att man kan vara ganska säker på att det öppna området söder om bebyggelsen och mellan klippstranden och branten in mot land är en mycket lämplig biotop. En padda observerades också här på natten 3e maj. Det som gör området attraktivt är den sandiga marken som gör det lätt att gräva ner sig dagtid och den relativt glesa fältskiktsvegetationen samt att det finns stora öppna områden mellan buskar och (enstaka) träd. Under vintern

4 gräver djuren ner sig på frostfritt djup. Detta kräver lättgrävda sandjordar. Möjligen kan det ske på detta fält eller i backen längre in mot land. Förmodligen kan de även utnyttja sorkgångar eller andra fördiggrävda system som når tillräckligt djupt. Höga vågor som i slutet av juni spolade genom de flesta hällkar där paddor lekt. Grönfläckig padda. Yngel från ägg ur den romsträng som hittades 16e april metamorfoserade i fångenskap i början av juli. Det visade sig då att det rörde sig om grönfläckig padda. Inga vuxna grönfläckiga paddor sågs under inventeringen. Den är tidigare känd från Vik (Mats Virén, 2006: Utvärdering av åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda (Bufo viridis), Länstyrelsen i Skåne län). Inga djur har dock tidigare rapporterats sedan 2000 då fyra hanar sågs. Dessa djur var troligen rester av en utsättning som gjordes Det förfaller nu som några djur fortfarande finns kvar. Det mesta tyder dock på att den är betydligt sällsyntare än strandpaddan på denna lokal. Djur från den ursprungliga populationen sågs senast Vanlig padda Den 16e april hittades rom av vanlig padda, förutom den romsträng som visade sig komma från grönfläckig padda. Den var fäst runt vegetation på ett för den vanliga paddan karakteristiskt sätt. Den 22e april sågs 22 och den 3e maj 50 hanar av vanlig padda. Arten är således vanlig trots att detta är en ganska ovanlig lekmiljö för den. Rommen hittades också i en lite djupare vattensamling än de typiska hällkaren, söder om f.d. reningsverket. Normalt leker vanlig padda i relativt djupa och icke uttorkningsbenägna dammar

5 I andra områden har förekomst av vanlig padda angetts som ett hot mot strandpaddor och grönfläckiga paddor. Det skulle bero på att hanar av vanlig padda, som normalt är mycket fler än honorna på en lekplats, försöker bilda par med honor av de sällsyntare arterna. Detta leder antingen till att det inte blir någon rom lagd eller att den förblir obefruktad. Av den rikliga förekomsten av yngel att döma är detta inget problem här. Man kan också se den kombinerade förekomsten av dessa båda arter i en miljö, som är ovanlig för båda, som värdefull i sig. Det ger intressanta möjligheter att närmare studera hur de interagerar under lektiden. Vanlig groda I en vattensamling som är lite djupare än hällkaren och som ligger intill trädridån innanför själva klippmarken hittades 18 romklumpar av vanlig groda. Ytterligare två hittades i ett grunt hällkar, en ovanlig leklokal för arten! Slutligen hittades en romklump i den vattensamling söder om f.d. reningsverket där även rom av vanlig padda hittades. Både 22e april och 3e maj sågs också två vuxna hanar av vanlig groda bland hällkaren. Mindre vattensalamander Totalt observerades 9 honor i hällkaren. Kartor På groddjurskartorna anges begränsningen för den inventerade delen av stranden med streckade linjer

6 Hasselmusbon

7 Yngel av paddor, troligen mest strandpadda Rom av grönfläckig padda

8 Strandpaddehanar

9 Övriga groddjur Vanlig padda Vanlig groda Mindre vattensalamander Fyllda symboler avser rom

10 Inventering av långbensgroda och sandödla vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult

11 Bakgrund och syfte I anslutning till fastigheterna Vik 1:1,1:18 mfl inventerade jag år 2009 förekomst av hasselmus och två sällsynta grodarter; grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda). Frågan om två andra sällsynta arters förekomst har nu blivit aktuell och jag har därför kompletterat det tidigare arbetet med inventering av långbensgroda och sandödla. De är båda klassificerade som "Sårbara" i den aktuella "Rödlistan" som i Sverige ställs samman av Artdatabanken. De strängare hotkategorierna är "Starkt hotad" och "Akut hotad". Båda arterna är också upptagna bilaga 4 av "Art- och habitatdirektivet" som anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inom EU. I föreliggande rapport redovisas inventeringsfynd våren Inventeringsmetoder och genomfört arbete Långbensgrodan leker i allmänhet i mars eller början av april. Den utnyttjar oftast relativt stora och djupa dammar med permanent vatten men kan någon gång även lägga rom i grundare dammar. Rommen läggs i sfäriska klumpar som fästs på vattenväxter så att klumpen hamnar mitt i vattenpelaren, en bit från botten och någon eller några dm under ytan. Klumparna läggs en och en. De är mycket typiska och lätta att skilja från de av vanlig groda och åkergroda. De senare lägger sin rom på bottnen i grunt vatten, i allmänhet lägger också flera honor sin rom i en gemensam samling. Den 26e mars och 11e april på förmiddagarna genomsöktes dammarna (huvudsakligen hällkar) dagtid längs stranden från bäckutloppet strax norr fastigheten 1:3 till den punkt vid stranden ungefär 450 m längre mot sydost där den branta backen är som närmast stranden. Förutom rena hällkar som nog får betraktas som en helt omöjlig dammtyp för långbensgroda finns här två något djupare vattensamlingar (där jag 2009 hittade rom av vanlig groda och vanlig padda). Sandödlan är lättast att hitta i soligt väder på våren. Den sitter gärna exponerat men nära skydd av torrt gräs och eller buskage. Den gräver dessutom bohål med en tämligen typiskt ingång, lagom stor för en ödla. Jag letade genom snåren mellan Häradsuddvägen och trädridån innanför stranden, den obebyggda trekantiga tomten samt den anslutande busk- och gräsmarken (16:6) ("buskängen"), nedanför branten och ca 200 meter mot SÖ. Dessutom letade jag i nedre delen av branten, SV om och ner mot busk- och gräsmarken. Detta skedde i samband med att jag letade rom av långbensgroda i mars och april. Eftersom vädret då inte var helt optimalt gjordes nya besök 4e och 19e maj. Då utsträcktes sökandet till badplatsen "Lilla Vik", ytterligare 250 m söderut längs stranden. Båda dessa dagar var soliga. Fynd och utvärdering Långbensgroda Ingen rom (och inte heller några vuxna) av långbensgroda hittades. Vid båda de tillfällen då jag letade efter rom hade jag samma dag hittat färsk rom i andra dammar inom artens kända utbredningsområde. Jag anser att det därför är ganska säkert att jag hittat rom om arten lekt i de dammar där jag sökte. Jag har inte letat dammar utanför de aktuella tomternas direkta närområde. De skulle alltså kunna finnas lekdammar för arten längre bort men så nära att vuxna grodor förekommer i det aktuella inventeringsområdet. Emellertid är den aktuella biotopen knappast av den typ dit långbensgrodor söker sig. De närmsta kända förekomsterna ligger vid Stenshuvud (5 km N om Vik) (Boris Berglund 1959, 2004; Andreas Grabbs 1980; Jimmy Almhagen alla redovisade i Artportalen: och i "Rackapottadämmet" väster Rörum (4 km NV om Vik) (Boris Berglund redovisat i Artportalen). 1

12 Romklump av långbensgroda. Arten har inte hittats vid Vik utan bilden har tagits på Stiby golfbana mars Luftbubblorna kommer sig av att dagen är solig och fotosyntes gör att vattnet är övermättat på syre. Jag bedömer att arten inte finns i närheten av de aktuella fastigheterna. Sandödla Den 4e maj hittades en vuxen sandödla. Dessutom hörde jag det typiska prasslet av ytterligare en ödla. Vid besöket 26e maj hittades ingen ödla. Däremot hittade jag då flera bohål, Fynden sträckte sig från en plats i höjd med P-platsen till SÖ delen av buskängen (se kartbilaga). Inga fynd gjordes i området "Södra Vik". 2

13 Sandödla i Vik, maj Arten är sedan tidigare känd i området (Boris Berglund - redovisat i Artportalen: Observationer finns även i Lilla Vik (samma källa). Detta tyder på att mina observationer är del av en större population. 3

14 Biotopen där sandödlan observerades. Buskängen mellan branten och strandområdet har en vegetation som är typisk för sandödlan så förekomsten är inte överraskande. Förekomstan av kaniner och mullvad inom området bidrar till att det skapas en förmånlig mosaik av gräs, örter och bar mark. Det är på sikt viktigt att buskagen inte tillåts ta äverhanden utan att större delen av området förblir öppet. Samtidigt är ju buskarna gynnsamma för hasselmössen. Likaså får gräs- och örtvegetationen inte tillåtas bli alltför tät, annat än fläckvis. Ett visst slitage är alltså bra. Den sandiga jorden är gynnsam eftersom det underlättar för ödlorna att gräva bohålor och gräva ner sina ägg. 4

15 100 m Sedd sandödla Hörd sandödla Sandödlebo

16 Skötselplan, Vik 1:1 Upprättad augusti 2009 av Sam Skällberg, Campanula Konsult Översiktlig beskrivning: Planområdet består dels av ett med träd och buskar igenväxande område väster om Häradsuddsvägen och dels av ett öppet, gräsdominerat område öster om Häradsuddsvägen. Längs östra fastighetsgränsen finns buskage och en trädridå som fortsätter på angränsande samfällighet. I ridån löper en markerad strandbrink i nord-sydlig riktning. Mellan trädridån och havet finns hällmarker med havsstrandsvegetation och tidvis vattenfyllda hällkar. Hällmarkerna byggs upp av sandsten och jordmånen i resten av området är sandig. Området är en tidigare utmark, som dock inte hävdats av betesdjur på åtskilliga decennier. Riksintressen Området är del av kustzon av riksintresse samt av riksintresse för friluftsliv och, delvis, även för naturvård och kulturmiljövård. Arter upptagna i habitatdirektivet Inventering har gjorts för groddjur och hasselmus (Loman 2009). Det har konstaterats att såväl grönfläckig padda och strandpadda (stinkpadda) reproducerar sig i hällkaren längs stranden. Dessa paddor har sina jaktmarker och övervintringsplatser på de sandiga gräsmarkerna ovanför strandbrinken. Hasselmusbon har hittats dels i björnbärssnår i nordöstra delen av fastigheten Vik 1:1, dels i buskmarkerna söder om planområdet. Förutsättningar för bevarande av naturvärdena i området Själva strandområdet, med sina hällmarker, kräver på kort sikt ingen särskild skötsel för att bevara sina värden för växter och djur. På längre sikt kan viss röjning av nyetablerade albuskar komma att behövas, speciellt i anslutning till trädridån innanför stranden och hällmarken. En speciell komplikation är att hällkaren, såsom konstaterades våren 2009, kan råka ut för stormigt väder som spolar ut paddornas rom och smålarver. Det skulle behövas någon kompletterande damm i mera skyddat läge för att säkerställa årlig reproduktion hos paddorna. Möjliga lägen finns i trädridån, längst in mot strandbrinken, där några trädstubbar skulle kunna utgöra skydd och där områden med permanent fuktiga förhållanden redan finns. Om det är tillräckligt djupt till bergrunden på dessa platser, och således möjligt att åstadkomma en damm, måste dock utredas ytterligare. Trädridån i sluttningen ner mot stranden har både för- och nackdelar för den biologiska mångfalden. Detta flerskiktade område gynnar fågellivet och skapar lä för vindarna från havet, men hämmar också de för hasselmus viktiga björnbärssnåren, som dessutom beskuggas i allt för hög grad. I busk- och fältskiktet finns björnbär och blåhallon på torrare mark och örter som vänderot och hampflockel på fuktigare partier. För friluftslivet är ridån också på gott och ont, den ger läeffekt, men är svår att passera och hindrar dessutom utblickar mot havet. Gräsmarken mellan trädridån och Häradsuddsvägen håller på att bli ett enahanda område som domineras av knylhavre och hundäxing samtidigt som örtinslaget håller på att utkonkurreras. Eftersom det inte finns realistiska möjligheter att åter hävda området med bete, kan en sen slåtter vara ett alternativ. Om området lämnas utan skötsel kommer förnaackumulationen av de högvuxna gräsen att fortsätta och värdet försämras både botaniskt och som födosöks- och övervintringsplats för paddorna.

17 Det igenväxande området väster om Häradsuddsvägen kommer på sikt att övergå till sluten skog om inga åtgärder vidtas och så småningom mista de naturvärden som är beroende av glest bevuxna sandmarker. Mellan de planerade tomterna är avsikten att skapa en korridor med ljung, örter och mindre buskage för att underlätta passage av hasselmöss mellan de områden där den har konstaterats. Förslag till skötsel av fastigheten Vik 1:1 Trädridån Huvuddelen av ridån bibehålls, med undantag för några mindre partier. Längst i norr, i anslutning till det stora björnbärssnåret, avverkas de döda almarna och de ytterligare träd som behövs för att få utsikt över havet och få ner solljus på snåret och på den skyddade damm som förhoppningsvis kan anläggas. Ungefär mitt på sträckan ner mot reningsverket finns ett område med döda almar och höga björkar som lämpligen kan bli nästa lucka i ridån. En tredje lucka kan lämpligen göras i anslutning till reningsverket, där strandbrinken är som flackast på hela sträckan och det är som lättast att komma ner på stranden, även för personer med lättare funktionshinder. Fördelarna med föreslagna åtgärderna är dels att underlätta tillgängligheten till stranden för människor och dels tillgängligheten till de sandiga gräsmarkerna för paddor samt att gynna tillväxten av björnbär, som i dag hämmas av kraftig beskuggning. Närmare undersökning bör göras om det är möjligt att anlägga en kompletterande damm i ett skyddat läge, där paddrom och yngel inte löper risk att spolas bort. Om överenskommelse nås med samfälligheten bör motsvarande åtgärder göras på båda sidor om fastighetsgränsen. Överenskommelse bör även träffas med kommunen om avverkning av de missprydande granarna på fastigheten Vik 1:18. Gräsmarken mellan trädridån och Häradsuddsvägen Större delen av området domineras av högvuxna gräs, som knylhavre och hundäxing. Mindre partier har kvar en mer kortvuxen vegetation med ett större inslag av örter, t ex trift, monke och femfingerört. Andra örter i området är backnejlika, äkta johannesört och väddklint. Utvecklingen av vegetationen, genom den mångåriga bristen på hävd, går mot än större dominans av högvuxna gräs, varvid örterna får allt svårare att konkurrera. Samtidigt ackumuleras förna och de öppna sandfläckarna minskar. För att gynna den biologiska mångfalden, framför allt inom floran och insektsfaunan, bör gräsvegetationen slås och bortföras sent på säsongen när blommorna har hunnit fröa av sig. Lämplig tidpunkt är september. Som komplement bör några mindre, gräsdominerade områden bearbetas med t ex hacka eller jordfräs de första åren. Dessa åtgärder missgynnar gräsen, men gynnar övrig flora och insektslivet samt gör området mer attraktivt för paddornas födosök och övervintring. Marken mellan planerade tomter Inom denna del av fastigheten har varken paddor eller hasselmus påträffats, men det är möjligt att, åtminstone hasselmus, använder området för att röra sig mellan de biotoper som konstaterats hysa arten. Några omedelbara åtgärder är inte nödvändiga, men om harriset breder ut sig ytterligare kan det behöva begränsas. Trädplantor plockas bort i takt med att de etablerar sig. Det viktigaste är att korridoren inte omvandlas till kortklippt grönyta, modell gräsmatta, vilket skulle försvåra passage av hasselmöss avsevärt.

18 Konsekvensbeskrivning av förslaget till skötselplan Noll-alternativet, dvs att föreslagna åtgärder inte genomförs, medför att naturvärdena och förutsättningarna för friluftsliv successivt försämras genom en långsam igenväxning av området. Biotoperna för hasselmus befaras bli sämre genom beskuggning och födosöksområdena för paddorna kommer att växa igen och bli mindre attraktiva för paddorna. Årlig reproduktion kan äventyras om inte någon mer skyddad damm anläggs. Om skötsel enligt skötselplanen kommer till stånd, förbättras levnadsbetingelserna för såväl hasselmus som för strandpadda och grönfläckig padda. Dessutom gynnas en mer örtrik flora och rörligt friluftsliv gynnas. Hasselmus gynnas av att buskskiktet får bättre möjlighet att utvecklas när vissa träd i trädridån plockas bort samt genom att passagemöjligheterna till buskmarkerna söder om planområdet säkerställs. Strandpadda och grönfläckig padda gynnas under reproduktionen om en skyddad damm anläggs och deras födosöksområde förbättras om igenväxningen hejdas och fler ytor med bar sand åstadkommes. Även möjligheten att gräva ner sig för övervintring förbättras av åtgärderna. Åtgärderna leder också till en mer varierad och örtrik flora samtidigt som förutsättningarna för en rikare insektsfauna förbättras. Friluftsliv och rekreation gynnas av att luckor tas upp i trädridån, vilket ger möjlighet till utsikt över havet och lättare passage till stranden. Genom hejdad igenväxning blir också den öppna gräsmarken mer intressant även för besökare. Slutsats: De föreslagna åtgärderna i skötselplanen gynnar de tre arterna som skyddas enligt habitatdirektivet, medan utebliven skötsel missgynnar dem. Skötseln förbättrar även naturvärdena i övrigt inom området, liksom förutsättningarna för rekreation och friluftsliv. Riksintressena i området kommer inte att skadas av åtgärderna tvärtom, de kommer att stärkas! Arterna som skyddas enligt habitatdirektivet gynnas av föreslagna åtgärder.

19 Vik 1:1, kompletterande synpunkter, Med anledning av att det i Miljödomstolen uppstod frågor kring de skyddsvärda arterna sandödla och långbensgroda vill jag komplettera tidigare skrivelse (skötselplanen) med följande synpunkter. Under våren 2012 har nya inventeringar av de aktuella arterna gjorts. Resultaten har lett till följande slutsatser: Långbensgroda Långbensgrodans normala biotop är lövskogsområden med permanenta sötvattensamlingar, där reproduktionen sker tidigt på våren. Under sommaren födosöker grodan inom stora områden, företrädesvis i lövskogar, ofta på flera kilometers avstånd från lekvattnen. Planområdet och dess omgivningar saknar i stort sett de element som grodan normalt föredrar, varför långbensgrodor inte förväntas ha någon fast population i området. Inventeringen visade också att det inte finns något tecken på föryngring av långbensgroda i närområdet. Planförslaget har därigenom ingen betydelse för långbensgroda. Förklaringen till den observation som gjorts, är antingen att en födosökande långbensgroda kommit på avvägar, eller att det rör sig om en felbestämning. Sandödla Sandödla har observerats i området söder om Vik sedan lång tid, och förutsättningar finns ännu för en stabil population. Sandödlan behöver sandiga, öppna marker, gärna med öppna sandytor eller gles vegetation både för reproduktion och för födosök. Föda, i form av larver och fullvuxna insekter kan den också ibland söka på de öppna hällmarkerna, medan reproduktionen kräver helt torra förhållanden. Det är därför viktigt att de sandiga markerna mellan Vik och Lilla Vik inte växer igen med förnaansamlande gräs, ris och buskar. Skötsel av den öppna marken mellan Häradsuddsvägen och havet, enligt skötselplanen, är av stor betydelse inte bara för paddornas födosök, utan också för andra delar av sandödlans livscykel. Inventeringen av sandödla bekräftade att sandödla finns söder om Vik. Det nordligaste fyndet av sandödla gjordes på gränsen till planområdet. Fynden av flera bon av sandödla längre söderut, samt koncentrationen av tidigare rapporter av arten, tyder på att det finns en population med tyngdpunkten söder om det föreslagna planområdet. Den del av planområdet som avses bli bebyggd är så pass igenvuxen med ris och buskar att det inte är särskilt attraktivt för sandödlor. Den öppna marken öster om Häradsuddsvägen torde däremot kunna gynna sandödlan om den sköts enligt planen. Planförslagets påverkan på sandödlan utgörs således av en marginell biotopförlust vid planområdets sydgräns och en rejäl biotopförbättring av området öster om Häradsuddsvägen. Sammantaget anser jag att resultatet blir positivt för sandödlan, eftersom just öppna

20 gräsmarker är en bristvara för sandödla, medan igenväxande områden finns i överflöd. I ett tänkt 0-alternativ skulle även planområdet bli ett igenväxningsområde, och därmed mindre lämpligt för sandödla. Sam Skällberg, Campanula Konsult

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se En hane norr Svarta Hål. Fotot taget 17e maj 2011. 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita)

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne

Länsstyrelsen i Skåne www.m.lst.se Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: ISBN: Layout: Tryckt: Omslagsbild: Verksamhetsberättelse för

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Detaljplan för del av Viks Fiskeläge 1:1, 1:18 m.fl. i Vik, Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Viks Fiskeläge 1:1, 1:18 m.fl. i Vik, Simrishamns kommun, Skåne län UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för del av Viks Fiskeläge 1:1, 1:18 m.fl. i Vik, Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta skala 1:1000 daterad 2008-11-24 rev. 2010-02-12, rev.

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Inventering av lökgroda och stinkpadda på. Revingefältet 2009.

Inventering av lökgroda och stinkpadda på. Revingefältet 2009. Inventering av lökgroda och stinkpadda på Revingefältet 2009. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Syfte och bakgrund Inventeringen ska fastställa statusen för de två sällsynta grodarterna lökgroda och stinkpadda

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion. Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion. En inventering av området gjordes under sommaren 2013. Nedan följer en översiktlig beskrivning och indelning

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE0420077 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 3 INLEDNING Restaureringsplanen

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Hotade groddjur i Skåne

Hotade groddjur i Skåne Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer