Kan religiösa manifestationer påverka vår könsjämlikhet?

Transkript

1 VT 2010 Programmet för Personal- och arbetslivsfrågor Institutionen för handelsrätt HARM13 Magisteruppsats i arbetsrätt 15 hp Kan religiösa manifestationer påverka vår könsjämlikhet? - Religionsfriheten och dess gränser i arbetet Handledare: Professor Reinhold Fahlbeck Författare: Emelie Thunberg

2 Abstract Freedom of religion is a fundamental human right. Article 9 of the European Convention regulates religious freedom and its limits. The Convention is incorporated in Swedish law and has to be applied in Sweden. On account of the so-called handshake-case, the freedom of religion is put in relation to work towards a gender-balanced working life. The question is raised and discussed whether freedom of religion should be seen as "better" than the gender equality; or if work towards a gender-balanced working life can be a justifiable restriction on freedom of religion? Case law from the European Court and the European Commission shows that the core of religious freedom, forum internum, is absolutely. The exercise of religion through various manifestations, however, is only an expression of religion, forum externum, and may be limited. Case law shows that staff management and business planning takes precedence over the individual's right to practice their religion. In addition, the nature of the employment contract contributes to the limitation of religious freedom. By the Arrowsmith principle arises also an outer boundary on which manifestations, that although they are motivated by religion, are not protected by Article 9. Freedom of religion also includes freedom to and freedom against religion. Freedom to religion, positive freedom of religion, means, among others, the right to hold a religion and to manifest the religion or belief in practice. Freedom against religion, negative freedom of religion, implies, among others, the right not to be exposed to other individuals' religious manifestations. The handshake-case is determined by current discrimination laws. By applying the rules concerning freedom of religion, the core of the case is affected. The judgement of the Swedish district court would not be able to hold in a trial in the European Court. First, the manifestation of not shaking hands would only be justified by religion. As such it falls, according to the Arrowsmith principle, outside the Convention's protection. If the manifestations yet been found to be part of religious expression, the negative religious freedom of the woman, that avoid her being influenced by the religious manifestation, should have been prior the man's freedom to express it. Keywords: Freedom of religion, the European Convention, Article 9, Genderequality, Handshake-case, the Arrowsmith-principle 2

3 Sammanfattning Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Artikel 9 i Europakonventionen reglerar religionsfriheten och dess begränsningar. Konventionen är inkorporerad i svensk lagstiftning och ska således tillämpas i Sverige. Med anledning av det så kallade handskakningsmålet ställs religionsfriheten i förhållande till arbetet mot ett könsjämlikt arbetsliv. Frågan väcks och diskuteras huruvida religionsfriheten ska ses som en större rättighet än könsjämlikheten eller om arbetet gentemot ett könsjämlikt arbetsliv kan innebära en berättigad begränsning av religionsfriheten? Praxis från Europadomstolen och Europakommissionen visar att religionsfrihetens kärna, forum internum, är absolut. Att utöva religion genom olika manifestationer är emellertid endast ett uttryck för religion, forum externum, och kan begränsas. Praxis visar att arbetsledningsrätten och verksamhetens behov går före den enskildes rätt att utöva sin religion. Även anställningsavtalet och dess beskaffenhet bidrar till begränsning av religionsfriheten. Genom Arrowsmithprincipen uppstår också en yttre gränsdragning kring vilka manifestationer, som trots att de är motiverade av religionen, inte är skyddade av artikel 9. Religionsfriheten omfattar även frihet till respektive frihet från religion. Frihet till religion, positiv religionsfrihet, innebär, bland annat, rätten att inneha en religion och att uttrycka denna genom de sedvänjor som hör den religiösa övertygelsen till. Friheten från religion, negativ religionsfrihet, innebär, bland annat, rätten att slippa utsättas för andra individers religiösa manifestationer. Handskakningsmålet avgörs utifrån gällande diskrimineringslagstiftning. Genom att applicera reglerna kring religionsfrihet berörs kärnan i fallet. Tingsrätten dom skulle inte hålla för en prövning i Europadomstolen. För det första bör manifestationen att inte ta i hand enbart anses motiverad av religionen. Som sådan faller den, enligt Arrowsmithprincipen, helt utanför konventionens skydd. Om manifestationen ändå hade funnits vara del av religionens uttryck bör kvinnans negativa frihet att slippa bli påverkad av den religiösa manifestationen gått före mannens frihet att få uttrycka densamma. Nyckelord: Religionsfrihet, Europakonventionen, Artikel 9, Könsjämlikhet, Handskakningsmålet, Arrowsmithprincipen 3

4 Förord Jag vill rikta ett stort tack till min handledare, Reinhold Fahlbeck. Det har varit en stor förmån att få ha en så erfaren och kunnig handledare. Dina kommentarer har alltid varit konstruktiva och uppmuntrande och till mycket stor hjälp för fortsatt arbete. Jag vill också tacka Gustav, Karin, Christoffer, Anna, Björn, Elinor, Christian och Daniel för att ni tålmodigt lyssnat på mitt prat kring uppsatsen samtidigt som vi byggt upp Lundagård. Ni gjorde våren och Lundakarnevalen 2010 till ett minne för livet! Till sist, Områdets slogan; Nu gasar vi tills det rasar! Lund 27 maj 2010 Emelie Thunberg 4

5 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Metod Avgränsningar Disposition Definitioner Den internationella regleringen FN-konventionen Europakonventionen Artikel 9(1), rätten till religionsfrihet Artikel 9(2), begränsning av religionsfriheten Forum internum och forum externum Vad är religion? Vilka manifestationer hör till religionen? En objektiv bedömning Arrowsmithprincipen Övriga rättskällor Den svenska regleringen Regeringsformen Diskrimineringslagstiftning En kort historik En ny diskrimineringslag Aktiva åtgärder Kollektivavtal Förhållandet mellan olika rättsregler FN-konventionen och Europakonventionen i svensk rätt Religionsfrihet i arbetslivet Den kristna normen Rätt till ledighet och rätt att slippa utföra vissa arbetsuppgifter Korset vs slöjan - religiösa kläder och symboler i arbetet Positiv och negativ religionsfrihet i arbetslivet

6 4.3 Anställningsavtalets betydelse för religionsfriheten Samtycke till begränsning av religionsfriheten Handskakningsmålet är utfallet förenligt med gällande rätt? Bakgrund Rättsläget En analys av målet med religionsfriheten och artikel 9 i fokus Är det en religiös manifestation att inte ta främmande kvinnor i hand? Mannens positiva religionsfrihet vs kvinnans negativa religionsfrihet Religionsfrihet och könsjämlikhet en diskussion Religionsfrihetens gränser och betydelse Religionsfrihet vs könsjämlikhet Handskakningsmålets betydelse...50 Referenser...52 Bilaga 1. Europakonventionen

7 Förkortningar AD Arbetsdomstolen eller arbetsdomstolens domar AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetslivsdirektivet Rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling DFL Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering (nu upphävd lag) DiskrL Diskrimineringslag (2008:567) EDA Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning (nu upphävd lag) EU Europeiska unionen EU-domstolen Europeiska unionens domstol (tidigare EG-domstolen) Europadomstolen Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Europakonventionen Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FN Förenta Nationerna FN-konventionen FN: s konvention om mänskliga rättigheter kungjord den 10 december 1948 HD Högsta Domstolen ILO Internationella arbetsorganisationen JämL Jämställdhetslagen (1991:433). (Nu upphävd lag) Kommissionen Europakommissionen Likabehandlingsdirektivet Rådets direktiv 76/207/EEG (ändrat genom direktiv 2002/73/EG) om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor Lissabonfördraget Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007 Prop. Proposition RF Regeringsformen (1974:152) SemL Semesterlag (1977:480) SOU Statens offentliga utredningar 7

8 1. Inledning Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att få framföra dem Voltaire 1.1 Bakgrund I februari 2010 avkunnade Stockholms tingsrätt dom i det så kallade handskakningsmålet. Här bedömdes en muslimsk man ha blivit diskriminerad på grund av sin religion då arbetsförmedlingen återkallade hans anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Anledningen till återkallandet var att mannen, med hänvisning till sin religion, vägrat ta en kvinnlig chef i hand. Målet och domen har uppmärksammats i media. Anledningen är att målet berör två områden som är aktuella i dagens arbetsliv; religionsfrihet och könsjämlikhet. Debatten efter domen har pekat på en rättsligt oviss fråga. Nämligen huruvida det i själva verket var två personer som blev diskriminerade? Dels mannen som blev diskriminerad på grund av arbetsförmedlingens beslut att återkalla hans anvisningsstöd. Dels kvinnan som blev kränkt genom att en person inte velat ta henne i hand på grund av hennes kön? I och med den invandring som sker från ett stort antal länder med olika religioner och olika kulturer hamnar begreppet religionsfrihet alltmer i fokus. Det har blivit en känslig fråga i inte bara Sverige, utan i hela Europa då detta är länder där den kristna religionen i århundraden har utgjort själva normen för hur samhället, och arbetslivet, i stor grad är uppbyggt. När förhållandet nu snabbt förändras, då andra religioner blir alltmer självklara, uppstår nya situationer. Det gör att vi tvingas att fundera över och även ifrågasätta de ramar och regler som präglar samhället. De traditioner och beteenden som har tagits för givna ska nu samsas med andra typer av traditioner och beteenden som bygger på andra normer. Religionsfrihet i arbetslivet blev en framträdande fråga i och med att företrädare för andra religioner än kristendomen i ökande antal börjar dyka upp i Sverige. På liknande sätt aktualiserades frågan om jämlikhet och jämställdhet mellan könen i och med kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Sverige har länge ansetts som 8

9 ett av de mest jämställda länderna i Europa i fråga om kvinnor och mäns lika rättigheter. Främst beror det på de regleringar vi har på arbetsmarknaden. Genom lagregler och uppmärksammade debatter i fråga om exempelvis föräldraledighet och rätt till lika lön oavsett kön, har den tidigare normen om kvinnor och mäns roller på arbetsmarknaden sakta förändrats. Det är emellertid ett arbete som kräver ständig uppmärksamhet. I det aktuella målet belyses både religionsfriheten och könsjämlikheten i arbetslivet. De två intressena ställs mot varandra och ger upphov till en tänkvärd fråga; nämligen huruvida det finns olika prioriteringar i de grundläggande rättigheterna? Båda religionsfrihet och könsjämlikhet är av oerhörd vikt för många människor. Religion och kön är en betydande del av den personliga identiteten och det är statens ansvar att se till att slå vakt om både religionsfriheten och könsjämlikheten. När så ett fall som det ifrågavarande uppenbarar sig och aktualiserar en konflikt mellan de olika intressena är utfallet av betydelse. Som citatet inledningsvis påpekar är allas åsikter, identiteter, religioner etc. värda att skyddas. I linje med detta har Tingsrätten också dömt. Men en viktig fråga är hur omfattande skyddet har rätt att vara? I vilken utsträckning är religionsfriheten en absolut frihet och vilka handlingar kan utföras i religionsfrihetens namn? När olika intressen står mot varandra och då bådas intressen är garanterade skydd, vems intresse väger då tyngst? 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Tingsrättens dom 8 februari 2010, även kallat handskakningsmålet, utreda vilka rättsregler som gäller i fråga om religionsutövande i arbetslivet. Jag ämnar se på begreppet religionsfrihet i ett perspektiv av rättigheter och skyldigheter. Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet, men den är inte absolut. Att se på religionsfrihetens begränsningar i förhållande till arbetet med att uppnå ett könsjämlikt arbetsliv är därför mycket intressant. Syftet är inte att skriva en komparativ uppsats där rättsreglerna kring religionsfrihet och jämlikhet på var sitt håll utreds för att sedan jämföras. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på religionsfriheten med dess betydelse och gränser. Könsjämlikheten aktualiseras i handskakningsmålet som ett motstående intresse till religionsfriheten. På detta sätt kommer det även beröras i uppsatsen. 9

10 Mitt huvudsakliga syfte är följaktligen att utreda följande; Är Tingsrättens dom i handskakningsmålet förenligt med gällande rätt och innebär det att religionsfriheten väger tyngre än könsjämlikheten? För att besvara denna frågeställning kommer jag att resonera kring följande frågor; Är Tingrättens dom i handskakningsmålet förenlig med artikel 9 i Europakonventionen? Religionsfrihet i arbetslivet - vilka begränsningar finns av religiösa manifestationer? Kan arbetet för ett könsjämlikt arbetsliv motivera en begränsning av rätten att manifestera religion? 1.3 Metod Metoden jag har använt mig av i uppsatsen är traditionell rättsdogmatisk tolkningsjuridik. Vid uttolkning och analysering av gällande rätt har de rådande rättskällorna lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin använts. 1 Lagtexten har värderats högst i enlighet med att det är den rättskälla som vid analysering av rättsläget ska ges högst dignitet. Europakonventionen är den främsta rättskällan angående religionsfrihet. Konventionen är även inkorporerad i svensk lagstiftning. När jag hänvisar till Europakonventionen är det således både den faktiska Konventionen och den svenska lagen jag avser. För att bygga upp en förståelse för svensk diskrimineringslagstiftning samt förhållandet mellan olika rättsregler har jag använt mig av förarbeten. Praxis, från främst Europadomstolen och Europakommissionen har vidare varit av stort värde i uppsatsen för att uttolka religionsfrihetens praktiska innebörd samt dess gränser. Praxis från dessa instanser är även gällande rätt i Sverige. 2 Doktrin i form av uppsatser och avhandlingar har använts för att bättre förstå ämnet samt vid tolkning av ovanstående rättskällor. Praxis från Europadomstolen och Europakommissionen har i uppsatsen på vissa ställen citerats på engelska. Anledningen är att det då är på detta språk jag läst 1 B. Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 2006, s R. Fahlbeck, 2002, s

11 domen eller beslutet. Tolkningen kan försämras vid en språklig översättning och jag har därför valt att använda mig av engelskan vilket jag anser ger mer tyngd. Jag har emellertid förklarat citaten på svenska för att förenkla för läsaren och för att skapa underlag till uppsatsens diskussionsavsnitt. Även andra viktiga begrepp har återgetts på både engelska och svenska då det har varit aktuellt. Anledningen är att många av begreppen saknar allmängiltiga översättningar och det finns då ingen mening med att frångå det engelska begreppet. Professor Reinhold Fahlbeck har skrivit mycket i ämnet och dessa skrifter är del av mina källor i uppsatsen. Då Fahlbeck även har varit min handledare är det viktigt att påpeka att materialet har genomgått samma typ av kritiskt granskande som allt annat material jag har använt mig utav. Att inte använda mig av Fahlbeck som källa enbart på grund av att han varit min handledare hade varit oklokt då Fahlbeck är framstående inom området. 1.4 Avgränsningar Det är en arbetsrättslig uppsats av religionsfrihetens betydelse i det svenska arbetslivet. Uppsatsen är avgränsad till att beröra religionsfrihetens gränser i ett anställningsförhållande, det vill säga förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. I handskakningsmålet tar mannen del av arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Enligt nuvarande reglering i diskrimineringslagen föreligger ingen skillnad mellan detta förhållande och det mellan arbetstagare och arbetsgivare. Denna begränsning påverkar således inte min faktiska frågeställning i hanskakningsmålets avseende. Andra samhällsområden än det rent arbetsrättsliga berörs till viss del i uppsatsen då det är nödvändigt. Praxis från Europadomstolen och Europakommissionen som rör andra slags relationer än det mellan arbetsgivare och arbetstagare används. Det görs eftersom praxis angående religionsfrihet är relativt tunt och praxis kring religionsfrihet i arbetslivet är ännu tunnare. Principerna utifrån Europadomstolen och Kommissionens praxis är inte kontextbundna så det finns ingen anledning att inte göra detta. Uppsatsens perspektiv är religionsfrihet som en grundläggande mänsklig rättighet. Som sådan berörs den i många internationella och nationella källor. En översikt av de viktigaste görs i uppsatsen. Emellertid är uppsatsen i huvudsak begränsad till att beröra Europakonventionen, då det är där religionsfriheten har sin rättsliga utgångspunkt. Uppsatsen är begränsad till artikel 9 i Europakonventionen. Artikel 14 i Europakonventionen kunde ha varit av intresse, då denna artikel skyddar mot diskriminering. Emellertid verkar artikel 14 enbart i samband med Konventionens 11

12 andra artiklar. 3 Artikel 14 kommer inte att beröras, annat än om det är i relation till artikel 9. Enligt formuleringen av artikel 9 definieras religionsfrihet som friheten att utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Denna uppsats är begränsad till att beröra de manifestationer som faller inom begreppet sedvänjor (practice i den engelska versionen). 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitel inleds uppsatsens deskriptiva del. I kapitel 2 redogörs för rättsläget på den internationella arenan. Begreppet religionsfrihet som en grundläggande mänsklig rättighet presenteras. En utförlig beskrivning av artikel 9 i Europakonventionen och dess struktur ges. Vidare introduceras Arrowsmithprincipen, vilken innebär en begränsning av vilka religiösa manifestationer som skyddas under artikel 9. I kapitel 3 redogör jag för det rådande rättsläget på det nationella planet. Regleringen kring religionsfriheten behandlas övergripande och fokus är på diskrimineringslagstiftningen. En kort historik kring diskrimineringslagstiftningen i Sverige ges. Efter det följer ett avsnitt där rådande diskrimineringslag beskrivs utifrån lagtext och betydelse. Syftet är att ge en bakgrund till diskrimineringslagens uppbyggnad för att förstå Tingsrättens avgörande i handskakningsmålet. Därefter följer en översikt av hur de internationella och nationella regleringarna samspelar med varandra. I kapitel 4 visar jag på religionsfriheten och dess gränser i arbetslivet. Kapitlet bygger på det beskrivna rättsläget vilket ges en praktisk tillämpning genom praxis. Kapitlet utgår från tre underrubriker. 4.1 beskriver hur arbetslivet är präglat av den kristna strukturen, vilket kan ge konsekvenser för utövande av andra religioner. I 4.2 visas på positiv och negativ religionsfrihet och dess innebörd i arbetslivet. Avslutningsvis påvisas i 4.3 vilken betydelse anställningsavtalet har för religionsfriheten. De två avslutande kapitlen är av mer analytiskt slag. I kapitel 5 ges en beskrivning av handskakningsmålet, vilket sedan analyseras utifrån gällande rätt och praxis. Genom att applicera Europakonventionen och praxis på målet föreslår jag ett alternativt utfall. I det slutliga kapitel 6 finns mina slutsatser. Jag återkopplar här till syfte och frågeställningar genom att sammanfatta religionsfrihetens gränser 3 H. Danelius, 2002, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, s

13 och betydelse. Jag diskuterar även religionsfrihetens begränsning i förhållande till arbetet med att uppnå ett könsjämlikt arbetsliv. Slutligen diskuterar jag vilken egentlig beydelse Tingsrättens dom har. 1.6 Definitioner Det föreligger en skillnad mellan begreppen religionsfrihet och förbud mot att diskriminera på grund av religion eller annan trosuppfattning. Begreppen är nära knutna till varandra men det tål att förtydligas att de två inte är samma sak. Den rättsliga uppbyggnaden av de två olika sidorna av religionsfriheten ser olika ut. Fahlbeck belyser relationen mellan de två begreppen. 4 Skyddet mot diskriminering på grund av religion har religionsfriheten som utgångspunkt. För att det ska föreligga diskriminering på grund av religion ska alltså den missgynnande särbehandlingen avse något som skyddas av religionsfriheten. Religionsfriheten däremot är en grundläggande mänsklig rättighet som omfattar själva rätten till (eller från) religion Att särskilja dessa två begrepp är viktigt eftersom de i praktiken är nära sammanknutna. Med mitt syfte att utreda religionsfrihetens gränser är det egentligen omfattningen av religionsfriheten som är väsentlig. Emellertid ämnar jag angripa detta ämne utifrån handskakningsmålet, vilket är ett diskrimineringsmål. Det är därför relevant att i det följande även analysera diskriminering på grund av religion. Jag använder mig av begreppet könsjämlikhet genom hela uppsatsen. Anledningen är att regeringsformen i sin formulering använder jämlikhet. Begreppet jämlikhet innebär alla individers lika värde. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, exempelvis kön eller religion. 5 Med begreppet könsjämlikhet avser jag således alla individers lika värde och lika rättigheter oavsett kön. Det snarlika begreppet Jämställdhet å sin sida handlar om förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter. 6 Begreppet berör främst arbetsoch maktfördelningen mellan könen, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män. 7 4 R. Fahlbeck, 2002, s Definition av begreppet jämlikhet i nationalencyklopedin. 6 Definition av begreppet jämställdhet i nationalencyklopedin. 7 Prop. 1990/91:113 om en ny jämställdhetslag m.m. s

14 2. Den internationella regleringen All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood Artikel 1 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter 2.1 FN-konventionen Förenta Nationernas (härefter FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 fastställer att religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Artikel 18 fastslår att Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har fastslagit att religionsbegreppet i artikel 18 har en vidsträckt mening. Innebörden av artikeln är inte begränsad till traditionella religioner eller till övertygelser som är institutionellt förankrade. 8 FN-konventionen konstaterar vidare att skydd mot diskriminering är en av de grundläggande rättigheterna alla människor ska garanteras. 9 Artikel 2 lyder som följer; Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. I artikel 7 aktualiseras diskrimineringsskyddet ytterligare genom följande förklaring; Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. 8 G. Gunner, E. Namli, 2005, Allas värde och lika rätt- perspektiv på mänskliga rättigheter, s H. Gabinus Göransson, S. Flemström, M. Slorach, 2009, Diskrimineringslagen, s

15 2.2 Europakonventionen Europakonventionen undertecknades 4 november 1950 och trädde ikraft tre år senare sedan den ratificerats av tio stater. 10 Den utvecklades från FNkonventionen i syfte att ge de mänskliga rättigheterna ett erkännande som del av det demokratiska samhället Europa strävade efter. 11 Artikel 9 är den artikel i konventionen som behandlar religionsfriheten. Artikeln består av två delar, 9(1) och 9(2). Nedan följer en genomgång av artikelns uppbyggnad, struktur och innebörd Artikel 9(1), rätten till religionsfrihet Artikelns första del, 9(1), lyder som följer; Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Innebörden är mångsidig och komplex. För det första har staten en viss skyldighet att skapa ett samhälle där alla individer har möjlighet att ha och att uttrycka en religion. Staten har en skyldighet att genom positiva åtgärder skydda individer från att drabbas av påföljder eller repressalier när denna rättighet utnyttjas. För det andra är staten förhindrad att blanda sig i individernas utövande av religionsfriheten. 12 Vidare omfattar religionsfriheten frihet till respektive frihet från religion. Friheten till religion, även kallad positiv religionsfrihet, handlar om de rättigheter artikel 9 påtalar. Det vill säga rätten att inneha en religion och att uttrycka denna genom, bland annat, de sedvänjor som hör den religiösa övertygelsen till. 13 Frihet från religion, negativ religionsfrihet, innebär å andra sidan rätten att slippa att vara med eller delta i utövandet av viss religion. 14 Det vill säga rätten att inte ha en religion. Negativ religionsfrihet innebär även rätten att slippa påverkas eller utsättas för andra individers religiösa manifestationer. Alla människor är följaktligen fria att ha vilken religion de vill, att fritt utöva religionen i enlighet med de ritualer och sedvänjor den religiösa övertygelsen påbjuder samt rättigheten att inte kränkas eller drabbas av negativa påföljder på grund av sin religiösa tillhörighet. Alla är vidare garanterade rättigheten att slippa 10 H. Danelius, 2002, s C. Ovey, R. White, 2002, Jacobs and White, The European Convention on human rights, s C. Evans, 2003, Freedom of religion under the European Convention on human rights, s H. Danelius, 2002, s G. Gunner, A. Mellbourn, 2005, Mänskliga rättigheter och samhällets skyldigheter, s

16 ha en religion och att slippa bli påverkade av andra individers utövande av religion. Praxis visar att den negativa religionsfriheten skyddas i lika hög grad som den positiva. Europadomstolen har uttalat att freedom of thought, conscience and religion is one of the foundations of a democratic society within the meaning of the Convention. It is, in its religious dimension, one of the most vital elements that go to make up the identity of believers and their conception of life, but it is also a precious asset for atheists, agnostics, sceptics and the unconcerned. 15 Domstolens formulering visar att människans frihet att ha en religion, eller att inte ha en religion, är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. 16 Det finns följaktligen en intressekonflikt mellan alla människors rätt att fritt utöva sin religion och alla andra människors rätt att slippa beröras av dessa manifestationer. Fahlbeck pekar på att frihet till och frihet från religion är två sidor av Europakonventionen som utgör helheten. 17 Den positiva och den negativa religionsfriheten existerar samtidigt, sida vid sida, och har i princip samma utrymme i rättsligt avseende. Utnyttjandet av friheten till en religion måste alltid vägas mot andras intresse att slippa utsättas för religiösa manifestationer, det vill säga friheten från religion. Den positiva religionsfriheten kan alltså inte tillåtas ta en sådan plats att den negativa religionsfriheten begränsas. Under historiens gång har den negativa religionsfriheten haft liten plats i samhället. Det har setts som naturligt att försöka omvända människor med andra religioner till den rätta religionen. Så var exempelvis syftet med korstågen. Hela folkgrupper har även straffats på grund av enbart sin religionstillhörighet, så som skedde i Europa under nazismen. Det är därför berättigat att se att det idag är viktigare att lagarna skyddar friheten från religion än friheten för religion. Innebörden av artikelns formulering är emellertid att den positiva och den negativa friheten har exakt samma tyngd Artikel 9(2), begränsning av religionsfriheten Inskränkningar i religionsfriheten får göras med stöd av artikelns andra del. Artikel 9(2) lyder som följer; Friheten att utöva sin religion och tro får endast 15 Kokkinakis mot Grekland, Mål 14307/88, dom 25 maj 1993, 260-A. Se även ex. Buscarini m.fl. mot San Marino, Mål 24645/94, dom 18 februari 1999, Reports 1999-I. 16 C. Evans, 2003, s R. Fahlbeck, 2010, Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet, s R. Fahlbeck, 2004, Ora et labora- On freedom of religion at work place: a stakeholder cum balancing factors model, s

17 underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Staten kan alltså inskränka religionsfriheten om det är nödvändigt för att upprätthålla andra viktiga intressen. 19 Det måste emellertid finnas en lag som gör att inskränkningen i rimlig mån är förutsebar. 20 Begränsningen måste även vara proportionerlig gentemot det andra skyddade intresset. Avsikten med begränsningen i artikel 9(2) är att balansera individens intresse av att utöva sin tro och statens intresse av att skydda det demokratiska samhället med varandra. 21 Vid antagande att en begränsning av religionsfriheten i 9(1) har gjorts är det av vikt att avgöra huruvida begränsningen är berättigad enligt 9(2). 22 Kravet på att begränsningen ska vara föreskriven i lag har i praxis inte vållat några problem. Europadomstolen och Kommissionen har i detta hänseende accepterat lagstödet hellre än att underminera den enskilda statens lagar. 23 Även vad gäller att inskränkningen ska vara nödvändig har de nationella domstolarna getts stor värderingsfrihet (margin of appreciation). Europadomstolen menar med detta att den nationella domstolen har bättre förutsättningar att avgöra om begränsningen är nödvändig i enlighet med nationella intressen, vanor och tankesätt. 24 Det är vidare tillåtet att begränsa religionsfriheten om det är nödvändigt för att skydda andra individers rättigheter och friheter. 25 I Kokkinakis mot Grekland uttalade domstolen att det i demokratiska samhällen in which several religions coexist within one and the same population, it may be necessary to place restrictions on the freedom to manifest a religion or belief in order to reconcile the interests of the various groups and ensure that everyone s beliefs are respected. 26 Religionsfriheten kan alltså begränsas för att skydda andra viktiga intressen i samhället. Frågan är då huruvida de andra viktiga intressena måste vara relaterade till de friheter som skyddas av Europakonventionen? Den vaga formuleringen öppnar för tolkning att det inte behöver vara på det sättet. 27 Även viktiga intressen i samhället som inte faller under någon av Europakonventionens 19 C. Evans, 2003, s H. Danelius, 2002, s C. Evans, 2003, s C. Evans, 2003, s C. Evans, 2003, s H. Danelius, 2002, s , C. Evans, C, 2003, s Kokkinakis mot Grekland, Citerat i C. Evans, 2003, s C. Evans, 2003, s

18 friheter bör således kunna innebära en berättigad inskränkning av religionsfriheten Forum internum och forum externum Den tekniska uppbyggnaden av artikel 9 är av vikt då det är utifrån den domstolen grundar sina bedömningar på och således ger liv åt konventionen. De två delarna av artikel 9 är, som ovan visar, uppbyggda kring rätten till religionsfrihet - 9(1) - och hur den kan begränsas - 9(2). Artikelns struktur ligger främst i 9(1). 28 Den är uppbyggd på två ben; rätten att ha en religion samt rätten att utöva religion. Det första benet är religionsfrihetens kärna, även kallad forum internum. 29 Denna rättighet är helt grundläggande och absolut och kan inte inskränkas på något sätt. Det andra benet, utövandet av religionen genom olika manifestationer, utgör religionsfrihetens yttre ram, också kallad forum externum. Här är skyddet inte lika starkt. Rättigheten att manifestera sin religion kan begränsas genom 9(2). 30 Europakonventionen får sitt praktiska innehåll genom praxis. 31 Praxis visar hur tolkning av artikeln i ljuset av forum internum och forum externum sker. Tre aspekter är av vikt. 32 Vad är att anse som religion? Vad hör till religionen? Hur bedöms om manifestationen är forum internum eller forum externum? Vad är religion? Vad är att anse som religion? I det internationella systemet har religion inte definierats i samband med religionsfrihet. Varken Europadomstolen eller Kommissionen har gett uttryck för vad som ingår i den inre kärnan, forum internum. Kommissionen har uttalat att artikel 9 primarily protects the sphere of personal beliefs and religious creeds, i.e. the area which is sometimes called the forum internum. In addition, it protects acts which are intimately linked to these attitudes, such as acts of worship or devotion which are aspects of the practice of a religion or belief in a generally recognised form. 33 Praxis ger emellertid ingen direkt vägledning till hur prövning kan visa vad som är rätten att tro och vad som 28 R. Fahlbeck, 2004, s Begreppen forum internum och forum externum härstammar från Europakommissionens uttalanden, se t.ex. not 34 nedan. Begreppen används i litteratur kring religionsfrihet, så exempelvis av både Evans och Fahlbeck. 30 C. Evans, 2003, s C. Ovey, R. White, 2002, s R. Fahlbeck, 2004, s C mot Storbritannien, Kommissionen nr 10358/83, beslut 15 december 1983, D.R. 37 s

19 är rätten att utöva tron. 34 Fördelen att inte definiera religion är att det undviker snäva definitioner. Sådana skulle kunna innebära att mindre kända eller populära religiösa grupper utesluts eller diskrimineras. Emellertid innebär det även att bristen på definition kan användas just för att utesluta vissa grupper från att omfattas av religionsfriheten. Då det inte finns en definition av vad som är religion eller övertygelse blir det ytterst den enhet som godkänner religion som även definierar vad religion är. 35 Det finns således ingen klar definition av vad som ska anses vara religion, eller övertygelse, utan begreppen har en vidsträckt innebörd. 36 Europakommissionen har dock genom praxis begränsat innebörden till att det åtminstone måste vara en identifierbar religion. 37 Ett exempel är en man som befann sig i fängelse och där ville utöva sin religion kallad Wicca. Mannen kunde inte visa på fakta att det överhuvudtaget existerade en religion Wicca. Europakommissionen noterade då att religionsfrihetens rättigheter enbart är tillämpliga if the religion is identifiable Vilka manifestationer hör till religionen? Vad hör till religionen? Vad ska räknas som den inre kärnan i religion, forum internum, och vad är istället ett uttryck för religion, forum externum? Distinktionen är viktig då skyddet för den första delen av lydelsen i artikel 9(1), själva rätten att tro, är absolut och kan inte inskränkas. Den andra delen av formuleringen, rätten att utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer, är emellertid begränsbar enligt 9(2). 39 I denna uppsats är det endast utövning genom sedvänjor som tas i beaktande. Så vilka religiösa sedvänjor skyddas av artikel 9? Genom Arrowsmithprincipen fastslås att det inte är alla manifestationer som är motiverade av religionen som uppbär skydd (se nedan avsnitt 2.3). Frågan vilka manifestationer som är skyddade av artikel 9 får således utläsas i praxis. I praktiken är det enbart ett religiöst utövande som kan bevisas vara en del av religionen som skyddas. 40 Otraditionell religionsutövning har inte skyddats i Europadomstolen eller 34 C, Evans, 2003, s G. Gunner, E. Namli, 2005, s P. van Dijk, G.J.H. van Hoof, 1990, Theory and practice of the European Convention on human rights, s Se även Arrowsmith mot Storbritannien. Kommissionen nr 7050/75, beslut 12 oktober 1978, D.R. 19 s. 5, paragraf 69, där pacifismen ansågs falla under artikelns skydd. 37 Jmf med att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har fastslagit att religionsbegreppet i FNkonventionen har en vidsträckt mening. Innebörden av artikeln är inte begränsad till traditionella religioner eller till övertygelser som är institutionellt förankrade. Se ovan X mot Storbritannien, mål 7291/75, beslut den 4 oktober 1977, D.R. 11 s C. Evans, 2003, s C. Evans, 2003, s

20 Kommissionens avgöranden. Praxis visar att det vertikala djupet på religionsfrihet är snävare än den horisontella bredden av vad som är att anse som religion. 41 Skyddet finns för religionens kärna, men inte nödvändigtvis för individens rätt att uttrycka religionen i det vardagliga livet En objektiv bedömning Gränsen mellan forum internum och forum externum i artikel 9 är att bedömas objektivt. 42 Det är inte upp till den berörda individen att avgöra huruvida ett visst utövande eller sedvänja är en del av själva religionen eller om utövandet enbart är en manifestation av religionen. Fallet med en muslimsk man som ville ha ledigt från sitt arbete för att kunna be illustrerar denna bedömning av objektiviteten. Mannen arbetade som lärare och ville vara ledig några timmar på fredagar för att be i en moské. 43 För mannen var bönen en självklar del av hans religion, det vill säga en del av forum internum. Europakommissionen gjorde emellertid tolkningen att deltagandet i fredagsbönen enbart var en manifestation av religionen, vilken då föll under forum externum. Mannens subjektiva uppfattning spelade ingen roll då Kommissionen tittade på bönen i ett objektivt perspektiv. 2.3 Arrowsmithprincipen Arrowsmithprincipen är framvuxen ur Europakommissionens praxis och berör tolkningen av artikel 9 i Europakonventionen. Det ankom på Europakommissionen i slutet av 1970-talet att avgöra huruvida en viss religiös manifestation omfattades av religionsfriheten, vilket ledde fram till principen. Saken handlade om en pacifist som delade ut flygblad till brittiska soldater med begäran att de inte skulle tjänstgöra på Irland. 44 För detta straffades pacifisten. Målet är således inte specifikt relaterat till arbetslivet, men principen är likväl av stor vikt i denna uppsats. Skälet är den diskussion som förs kring vilka religiösa handlingar som anses höra till religionen och som därmed skyddas av artikel 9. I målet klargörs för första gången att begreppet practice i artikel 9(1) inte omfattar each act which is motivated or influenced by a religion or belief. 45 Med svensk 41 R. Fahlbeck, 2004, s R. Fahlbeck, 2004, s X mot Storbritannien. Kommissionen nr 8160/78, beslut 12 mars 1981, D.R. 22 s Arrowsmith mot Storbritannien, Kommissionen nr 7050/75, beslut 12 oktober 1978, D.R. 19 s Arrowsmith mot Storbritannien, Kommissionen nr 7050/75, beslut 12 oktober 1978, D.R. 19, paragraf

21 översättning är betydelsen att begreppet sedvänjor inte omfattar varje handling som är motiverad eller influerad av religion eller övertygelse. En yttre gränsdragning kring vilka manifestationer, som trots att de är motiverade av religionen, inte är skyddade av artikel 9 uppstår härmed. I det aktuella fallet menade Kommissionen att utdelningen av flygblad med den aktuella texten kan anses vara en normal och välkänd manifestation för den övertygelsen pacifismen uttrycker. 46 Kommissionen uttalar vidare att when the actions of individuals do no actually express the belief concerned they cannot be considered to be as such protected by Article 9(1), even when they are motivated or influenced by it 47. I målet är slutsatsen således att ingen kränkning av pacifisten förelegat. Handlingen att dela ut flygblad ansågs endast motiverad av övertygelsen. Genom att utesluta de handlingar som enbart är motiverade eller influerade av religionen från skyddet i artikel 9 menar Kommissionen att det måste finnas ett tydligt samband mellan manifestationen och religionen. 48 De måste vara intimately linked med varandra. Emellertid ger Kommissionen inte några riktlinjer för hur det ska avgöras om det föreligger ett nära samband eller inte. Arrowsmithprincipen används sedermera i ett flertal fall av Kommissionen. I C mot Storbritannien begär en kväkare att staten ska föra över den del av hans inbetalade skatt som kan komma att användas till militära syften till andra, ickemilitära ändamål istället. 49,50 Kommissionen anser, med hänvisning till Arrowsmithprincipen, att religionsfriheten inte omfattar rätten att slippa betala skatt. Handlingen var enbart motiverad från den religiösa övertygelsen. Som sådan skyddas handlingen att slippa betala skatt inte av Konventionen. 2.4 Övriga rättskällor Reglering kring religionsfriheten hittas således främst i Europakonventionen. Även andra internationella rättskällor finns. Exempelvis arbetslivsdirektivet, rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling, som fastställer en allmän ram för att hindra diskriminering i arbetslivet på grund 46 R. Fahlbeck, 2002, s Arrowsmith mot Storbritannien, paragraf C. Evans, 2003, s C mot Storbritannien, Kommissionen nr 10358/83, s En kväkare är en medlem i ett protestantiskt samfund, Vännernas Samfund, grundat ca år Definition från nationalencyklopedin. 21

22 av religion. 51 Direktivet reglerar emellertid inte religionsfriheten, enbart skyddet mot diskriminering på grund av religion. 52 Med tanke på uppsatsens frågeställning finns det en poäng i att även nämna några rättskällor som reglerar arbetet mot ett könsjämlikt arbetsliv. Avsikten är här enbart att ge en inblick i några av rättskällorna. Inom EU-rätten finns ett antal regleringar kring kvinnors och mäns rättigheter i yrkeslivet. 53 Enligt artikel 2 i Lissabonfördraget är en av Unionens grundläggande uppgifter att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det föreskrivs vidare i artikel 3.3 att Unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. Likabehandlingsdirektivet om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, avser att realisera principen om lika villkor i arbetslivet för kvinnor och män. 54 Syftet är enligt artikel 1 att kvinnor och män ska behandlas lika i fråga om bland annat arbetsvillkor. 55 Riktlinjer kring att skapa bättre arbetsvillkor i hela världen finns även inom ILO, vilken är ett organ under FN. 56 Ett flertal konventioner och rekommendationer finns inom arbetslivsområdet. I deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet fastslås att diskriminering i arbetslivet ska elimineras. 57 Det konstateras vidare att jämlikhet i arbetslivet innebär att alla individer ska ha rätt till lika möjligheter att utvecklas i sitt arbete. ILO s ställning är inte av det rättsligt bindande slaget. 58 Inga sanktionsmedel finns att tillgå om en stat inte följer direktiven. Emellertid utgör ILO s direktiv en vilja att harmonisera arbetsvillkoren i världen. Direktiven anses också ha stor betydelse inom den internationella arbetsrätten. 51 B. Nyström, 2002, s R. Fahlbeck, 2002, s Tidigare EG-rätt. Genom Lissabonfördragets ikraftträdande 1 dec 2009 ändrades namnet. 54 Rådets direktiv 76/207/EEG (ändrat genom direktiv 2002/73/EG). 55 B. Nyström, 2002, EU och arbetsrätten, s T, Sigeman, 2006, Arbetsrätten- en översikt, s declaration/documents/publication/wcms_ pdf

23 3. Den svenska regleringen Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person RF 1 kap Regeringsformen Föregående kapitel behandlade den internationella regleringen av den aktuella frågeställningen. På den svenska arenan är det i Regeringsformen (härefter RF) som ett grundlagsskydd för religionsfriheten hittas. I 2 kap. 1 p. 6 skyddas friheten att ensam eller med andra utöva sin religion. På motsvarande sätt skyddas i 2 kap. 2 rättigheten att inte tillhöra en religion. Emellertid har inte heller i svenska rättskällor religion definierats. Fenomenet religion bedöms så komplext och varierat att det anses omöjligt att ge en allmän precisering. 59 Som ovan nämnda citat visar fastställer RF även att det allmänna, staten, ska verka för alla människors delaktighet och jämlikhet i samhället. 60 Vidare uttrycker RF i 2 kap. 16 ett skydd mot könsdiskriminering genom att ingen medborgare får missgynnas på grund av sitt kön. 3.2 Diskrimineringslagstiftning Inom arbetsrätten har diskrimineringslagstiftningen stor betydelse, då den ger ett verktyg för att säkerställa att ingen missgynnas på grund av kriterier som religion eller kön. I handskakningsmålet utgick Tingsrätten från svensk diskrimineringslagstiftning för att avgöra huruvida mannan blivit diskriminerad. I 59 SOU 1999:9, Att slakta ett får i Guds namn- om religionsfrihet och demokrati, s Med det allmänna förstås staten med riksdag, regering, statsförvaltning och domstolar samt landsting och kommuner med fullmäktige, nämnder och förvaltningar; se H. Gabinus Göransson, m.fl. 2009, s

24 syfte att diskutera domen ges i detta kapitel en bakgrund till diskrimineringslagstiftningens uppbyggnad En kort historik Diskrimineringslagstiftningen i Sverige är ett relativt nytt fenomen. Den första diskrimineringslagen kom 1979 i form av Jämställdhetslagen (härefter JämL). Målet var att främja kvinnor och mäns lika rättigheter i arbetslivet och på så sätt motverka könsdiskriminering. 61 Detta tankesätt utvecklades och resulterade i en ny jämställdhetslag där skyddet gentemot könsdiskriminering förstärktes. 62 Syftet var främst att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Att ge chansen till "det goda arbetet" för alla människor var en hörnpelare i en politik för jämställdhet mellan kvinnor och män. 63 Skyddet mot könsdiskriminering förstärktes sedan ytterligare så att det i princip var i nivå med skyddet mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 64 I slutet av 1990-talet antogs lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (härefter EDA). Denna förstärkte ytterligare diskrimineringsskyddet i Sverige. Syftet med lagen var att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 65 Lagen omfattade förutom anställningsförhållandet även hela rekryteringsförfarandet. 66 En arbetssökande kunde således åberopa lagen i de fall ett anställningsbeslut inte fattats. Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering (härefter DFL) som antogs år 2003 var en mer generell diskrimineringslag. Dess täckningsområden låg i huvudsak utanför de rent arbetsrelaterade. Emellertid var den tillämplig på områden med anknytning till vissa arbetslivsfrågor. 67 Den reglerade diskriminering vid förmedling av arbetskraft samt annan arbetspolitisk verksamhet, så som praktik och andra sysselsättningsskapande åtgärder, vilka berör arbetsmarknaden. 61 H. Gabinus Göransson, m.fl. 2009, s JämL (1991:433), nu upphävd lag. 63 Prop. 1990/91:113, s Prop. 2004/05:147, Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering, s EDA, nu upphävd lag. 66 Prop. 1997/98:177, om ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, s H. Gabinus Göransson, m.fl. 2009, s

25 3.3 En ny diskrimineringslag Sedan 1 januari 2009 gäller en ny Diskrimineringslag i Sverige (härefter DiskrL). 68 Sju lagar, däribland JämL, EDA och DFL har därmed blivit en gemensam lag. 69 Genom införandet av DiskrL blev likabehandlingsdirektivet och arbetslivsdirektivet även slutligt genomförda i Sverige. 70 På samma sätt som i alla de tidigare lagarna den ersatt, omfattar begreppet diskriminering direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 71 Rekvisiten för att det ska föreligga direkt diskriminering är missgynnade, likartad situation och orsakssammanband. 72 Ett missgynnande sker när en arbetstagare eller arbetssökare försätts i ett sämre läge och det innebär en nackdel för den enskilda individen. 73 Den likartade situationen innebär att missgynnandet ska varit i förhållande till hur en verklig eller hypotetisk jämförelseperson skulle ha behandlats. 74 Det är således inte den subjektiva uppfattningen om särbehandling som är av intresse utan en objektiv jämförelse mellan olika personer. 75 Orsakssambandet innebär vidare att det ska föreligga ett samband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden (exempelvis religionen). Det är inte nödvändigt att det finns en avsikt att diskriminera för att sambandet ska föreligga. 76 Orsakssambandet finns även om någon missgynnar någon annan i syfte att tillgodose en tredje persons önskemål. Den aktuella diskrimineringsgrunden behöver vidare inte vara den enda grunden för beslutet som innebär missgynnandet. Det räcker att exempelvis religionen är en av flera faktorer som utgör orsaken till den missgynnande behandlingen. Med indirekt diskriminering avses att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt 68 Diskrimineringslag (2008:567). 69 H. Gabinus Göransson, m.fl. 2009, s Prop. 2007/08:95, s kap. 4 p. 1 DiskrL. 72 Prop. 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering, s Prop. 2007/08:95, s Prop. 2007/08:95, s M. Glavå, 2001, Arbetsrätt, s Prop. 2007/08:95, s