Kreativt klassrum. Föreställningen om den kreativa staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kreativt klassrum. Föreställningen om den kreativa staden"

Transkript

1 Utkast 1, Arkitektur tkn Carina Listerborn Kreativt klassrum Malmös stadsbyggande har väckt uppmärksamhet genom spektakulär arkitektur och storskaliga projekt under de senaste deciennet. Men Malmös stadsbyggande har inte bara stuckit ut genom enskilda arkitekturobjekt, även den konceptuella inramningen har blivit en central del av stadsutvecklingen. Det globala mantrat om kreativa städer kräver ständigt nya marknadsföringsgrepp och man kan kanske tala om att städer idag inte bara försöker skapa sig internationellt renommé genom goda rykten och attraktiva stadsmiljöer, utan även genom att marknadsföra sina stadsbyggnadskoncept. Förebild finns bland annat hos Jan Gehl i Köpenhamn som utvecklats till en globalt anlitat konsult i stadsbyggnadsfrågor för storstäder som vill återuppliva innerstadens folkliv, med önskad gentrifiering som följd. Malmös flaggskepps-begrepp är möjligen det 4.e stadsrummet. I den här artikeln placeras begreppet i ett samtida och stadsbyggnadshistoriskt sammanhang. Artikeln diskuterar också flagskepps-begreppets mer problematiska sidor. Föreställningen om den kreativa staden I början av 2000-talet kom en våg av urbana själasörjare som stakade ut vägen för hur städer oavsett hur oansenliga de är kunde bli aktörer på en global arena. Personer som Richard Florida, Edward Glaeser och Charles Landry intog scenen och levererade guidelines och riktlinjer för vilsna kommunpolitiker. Det var i mångt och mycket en hyllning till storstadens liv, migration och sociala mångfald, men framförallt betonade de vikten av att stärka entreprenörerna och de kreativa aktörerna i städerna. De framhärdade också vikten av att ha medborgare med hög och rätt utbildningsnivå. Amerikanska urbana framgångsskildringar presenterades och alla städer drömde om sitt eget Google företag. Inflytandet från de här förespråkarna för kunskapsstaden och den kreativa staden möjliggjordes av och kom att utgöra en del av den globaliserade ekonomin. Den neoliberala ideologiska vändningen inom urbanforskningen och policyutvecklingen kännetecknas av att främst ekonomer gavs företrädet att förklara vad städernas socio-ekonomiska kriser och möjligheter bestod av. Tidigare röster från sociologer, etnologer och kulturgeografer ansågs inte leverera de lösningar som framtiden krävde. Vem som först började använda begreppet den kreativa staden råder det delade meningar om, men Charles Landry skriver på sin hemsida att han kom på begreppet under sent 1980-tal, vilket ledde till a global movement and changed the way cities thought about their capabilities and resources. 1 Fokus på det kreativa stärktes framförallt av Richard Floridas starka 1 1

2 personliga marknadsföring och effektiva spridning av idén att städer kan bli ekonomiskt framgångsrika om de skapar plats och gör sig attraktiva för den kreativa klassen. Florida blev rådgivare till en mängd städer runt om i landet och spred sin analys och sina strategier genom att samarbeta med lokalt verksamma ekonomer, såsom han gjort i Sverige. Florida passar också väl in på de teser som svenske Åke E Andersson lanserade på 1980-talet kring sitt begrepp K-samhället som åsyftade kunskap, kommunikationssystem, kreativa resurser, konst och kulturellt kapital. Oavsett vem som var först med begreppen har den neoliberala urbanekonomiska diskursen dominerat de första decenniernas stadsbyggande runt om i världen, inklusive Sverige. Stadsbyggande handlar därmed om att synas och verka attraherande på företag och vissa högutbildade och kreativa grupper. Det humana kapitalet är stadens viktigaste tillgång. Hypotesen som ligger till grund för detta är trickle down, dvs. att det ekonomiska inflöde och tillväxt som följer med de nya invånarna och företagen i förlängningen gynnar alla medborgare i staden och således även de fattigare segmenten av befolkningen. Samma hypotes styr bostadsbyggandet. De attraktiva bostäderna i kustnära lägen kommer att locka de mer välbärgade grupperna och andra bostäder frigörs för de som står i bostadsköer eller som önskar flytta hemifrån. Dessa hypoteser har varit långlivade och sega, trots att många forskare har pekat på att dessa kedjor inte fungerar. Gapet mellan hög- och låginkomsttagare har visat sig öka, inte minst i eftermälet av satsningar på entreprenörskapet, och många storskaliga projekt har inte alls visat sig ekonomiskt lönsamma utan tvärtom mycket kostsamma. Flyttkedjor fungerar inte för de som är i mest akut behov av bostäder. Överhuvudtaget så riktar sig hela denna typ av stadsbyggande mot de starkaste målgrupperna i samhället och är uppbyggda kring en riskabel ekonomisk kalkylering. En stor del av kritiken handlar därför om avsaknaden av ett maktperspektiv, och den västerländska centrismen och maskulina normer är slående. Jamie Pecks briljanta kritik från år 2005 i IJURR (International Journal of Urban and Regional Research) lyfter fram Floridas interna självmotsägelser, vagheter och vetenskapliga brister. Under senare år finns många forskare som har prövat hans kvantitativa modeller och funnit stora svagheter i själva beräkningarna, men den väsentliga kritiken handlar främst om nyttan med och det meningsfulla i att söka förklaringar i det rörliga humankapitalet för regional tillväxt. Andra ifrågasätter även i den specifika förståelsen av vad som utgör humankapitalet. Vidare finns just kritik mot tilltron till effektiviteten av de policys och rekommendationer som förespråkarna ger till kommunala politiker och tjänstemän. Att rekommendationerna inte har haft någon större effekt verkar alltså både kvantitativa och kvalitativa forskare överens om. 2

3 Föreställningen och diskursen om den kreativa staden har förvisso fört några intressanta aspekter med sig. Förespråkarna talar ofta om migration som en resurs och vikten av att låta människors olikheter få utrymme, där av det något märkliga gay-index som Florida introducerade i sin analys av den kreativa klassen. Men tolkningen av migranter som resurs är högst rasifierad och det är uppenbarligen inte de redan existerade migranterna som åberopas som resurser, utan några andra som åtminstone inte bor i de svenska städernas i förorter. Kreativitet har också en högst begränsad betydelse, där den främst knyts till ekonomisk vinst och inte som en viktig process för människan som social och kulturell varelse. Kreativa grupper i form av fria konstnärer kan utgöra en exotisk krydda och urban attraktion om de försörjer sig själva, men det är i den unga media och IT-industrin de egentligt attraktiva aktörerna antas finnas. Kritiska samhällsforskare borde också rimligen kunna räknas in som en kreativ och högutbildad grupp, men de omnämns sällan som en resurs. Däremot är forskare som innovatörer attraktiva, speciellt om de genererar patent som är en ofta återkommande indikator på kreativa städer. Lockelsen i dessa rekommendationer för städernas politiker och tjänstemän ligger framförallt i att de gör kreativitet och kunskap till en kvantifierbar aspekt och kategori som blir det lättare att kommunicera med mellan politiker och tjänstemän. Sociala mål blir ekonomiskt mätbara. Men, trots index och alla möjliga kriterier så kvarstår en oklarhet om hur det kreativa kommer till uttryck och hur staden ska byggas kreativt. Denna fråga landar då på arkitekternas, byggherrarnas och planerarnas bord och det är där det 4.e stadsrummet kommer in som begrepp. 4.e stadsrummet att skapa rum för den kreativa ekonomin De rumsliga förändringsförslag som har sin upprinnelse i föreställningen om att skapa plats för den kreativa staden har hittills varit ganska magra. Framförallt har det gett utrymme för privata investerare då rekommendationerna handlar om att stödja och ge utrymme för fastighetsägare och exploatörer för att skapa en attraktiv och spännande urban atmosfär. Kreativiteten omfattar även ekonomiska aspekter och begreppet kreativ budgetering är tillämpligt på de många nybyggnationer idag. Begreppet 4.e stadsrummet syftar på de olika typer av platser som finns i staden. Här finns det flera föregångare såsom Ray Oldenburg, i The Great Good Places från 1989, presenterar idén om tre typer av platser i staden; hemmet, arbetsplatsen och det offentliga rummet. Oldenburg betonar vikten av den tredje platsen som ska vara tillgänglig, utan krav på att spendera pengar, vara social och bidra till att fostra goda demokratiska medborgare. När Florida vidareutvecklar idén om det offentliga 3

4 rummet så pekar han på att den kreativa arbetskraften behöver dessa miljöer som stimulans och att offentliga miljöer kan fungera som arbetsplatser för den flexibla arbetskraften sitter man inne vid sin dator hela dagen så kan de behöva det sociala livet som finns på till exempel ett kafé. Gränserna mellan hemmet, arbetsplatsen och det offentliga rummet suddas ut för den gruppen, dvs. unga, utan barn, med en urban livsstil. Kaféerna blir spontana mötesplatser där nya idéer kan uppstå. Betydelsen av det offentliga rummet i Floridas tolkning har dock en ideologisk skild innebörd jämfört med Oldenburgs demokratiska rum. Floridas offentliga rum är till för den flexibla arbetskraften som inte längre behöver en fast arbetsplats. De möten som förväntas uppstå här blir en del av den nya ekonomin. Idén om det 4.e stadsrummet sammanför således här visionen om den kreativa staden med tidigare stadsbyggnadsideal som pekat på vikten av en levande stadsmiljö med urban karaktär, framförallt med inspiration från Jan Gehl och Jane Jacobs. I Malmös framskrivning av det 4.e stadsrummet är den nya flexibla arbetsmarknaden en central utgångspunkt och som även utgör grundstommen i den kreativa staden. Konceptets fader Per Riisom, Gehl Architects (tidigare Skaarup & Jespersen) i samarbete med Hanne Beier Sörensen och Malmö stadsbyggnadskontor har tagit fram underlag och formulerat visionen kring ett 4.e stadsrum som också spridits inom Nordic City Network och där diskuterats i relation till mellanstora städer som Norrköping och Uppsala. 4.e stadsrummet är de hybrida platser som befinner sig i gränslandet mellan de offentliga rummen, kulturella institutionerna och arbetsplatserna. Det är mångfunktionella platser som överskrider gränser och givna användningsområden. Det privata både i fråga om det rumsliga, sociala och det ekonomiska, glider in och överlappar med det offentliga. Hybridformerna där det privata och det offentliga agerar gränsöverskridande är något vi ser generellt i stadsbyggande idag där nya bolagsformer stadsbolag tar form och driver stadsbyggnadsprojekt vid sidan om befintliga planprocesser. Samarbetet mellan de danska arkitekterna och Malmö stad har också lyft fram att den här typen av gränsöverskridande samarbeten behöver nya ledningsformer där det urbana kapitalet bör sättas i förgrunden. Det urbana kapitalet innebär ett partnerskap mellan markägare, fastighetsägare och kommunen för att gynna en stadsutveckling som attraherar den kreativa klassen, vilket är den gemensamma målgruppen och intresset för både privata, och offentliga aktörer därför att det urbana kapitalet attraherar företag att etablera sig i attraktiva delar av staden. De olika aktörerna måste dock bidra med socialt liv till de gemensamma rummen dvs. de 4.e stadsrummen och inte vända sig inåt utan skapa rumsliga överlappande ytor som är öppna för alla, enligt förespråkarna. Det 4

5 monofunktionella ska försvinna enligt Malmö stadsbyggnadsdirektör Det är jätteviktigt att vi som - arbetar med stadsplanering ställer krav så att husens bottenvåningar blir offentliga. I Malmö är det slut med hus som bara har en funktion (Sydsvenskan 10 Mars 2012) 2. Det finns en meningsfull vaghet i begreppet och det intresse som oklarheten väcker är säkerligen en del av strategin. 4.e stadsrummet har dock börjat materialiseras på lite olika sätt i Malmös gamla varvsmiljöer. Den nya universitetsbyggnaden Niagara och det nya mediacentret i gamla Varvsstaden är en del av dessa hybrida rum där verksamhetsmiljöer delvis ska vara öppna för allmänheten. Media Evolution City är ett centrum för innovation och utveckling och som har mötesplatsen i fokus. Här finns café och restaurang, konferenslokaler och mötesrum, samt arbetsplatser för mindre företag som behöver ett arbetsbord. I stora lokaler finns enskilda skrivbord att hyra för nystartade företag. Den nya universitetsbyggnaden Niagara har en öppen bottenplan för att utgöra ett flytande rum som bjuder passerande in i huset. Ett sammanlänkande (imaginärt?) stråk Linjen dvs. en cykel och gångbana, binder samman de olika rummen med syfte att dra nytta av den potential som uppstår när olika aktiviteter knyts till varandra. Projektet kring Linjen är utformad i samverkan med ett 70-tal deltagare från olika institutioner och företag för att utveckla ett spännande och intressant företagsklimat. Programmet för workshopen där de deltog hade rubriker på engelska som Innovation camp, Open Innovation, Co-creation, Collaborative spaces & Pop-Up City, and Sharing Economy. Genom en app ska företagare kunna hitta tillgängliga lokaler som ett exempel på hur resursernas ska vara öppna. När tidskriften The American Magazine Forbes (som inleder varje artikel med the world s most. ) år 2013 rankade Malmö till den fjärde staden med mest patentansökningar per invånare som en indikator för att vara en innovativ stad passade Malmö på att koppla det till marknadsföringen av workshopen i inbjudan; THE LINE - Världens mest innovativa företagsmiljö och stråk?. Representationernas retorik och materialisering Att en kommun lägger ner så mycket tid, pengar och energi på att marknadsföra nya begrepp kan synas märkligt, men är en idag en viktig del av visionsarbetet. Visionsarbete och berättelser om städers identitet är lika viktigt, eller kanske ännu viktigare, än materialiseringen av dem. Kommunerna bygger inte hus, utan skapar förutsättningar för att privata exploatörer att bygga och då spelar den diskursiva kontexten en stor roll för att få dem att känna att de hamnar i rätt 2 5

6 sammanhang. För en kommun ska uppfattas vara cutting-edge handlar därför om att framstå som vågad, men ändå spela inom de givna ramarna av den kreativa staden ideologin. Vid sidan om flaggskepps-arkitekturen är därmed kanske flaggskepps-begreppen än viktigare. Genom att visa sig kreativa är man dessutom med i den kreativa industrin. Linjen i sig lär inte bli något annat än ett begrepp för de stadsbyggnadsintresserade, då medborgare i allmänhet säkerligen inte märker av satsningen. Det är de initierade som förstår och ser processerna, medan övriga medborgare missar det. Hur ska man då förstå dessa visionära satsningar som på lång sikt syftar till att omforma stadsrummet till den ultimata kreativa stadsmiljön? Stadsbyggande har i alla tider varit en viktig del av kommuners och nationers ekonomiska system. När den privata marknaden idag dominerar tillväxttänkandet är det således inte konstigt att det är de fria företagarna som ska ges utrymme i staden. Det illustrerar den förändring vi bevittnat sedan 90-talet i den svenska välfärdsmodellen och där trickle-down diskursen ersatt fördelningspolitik. Kreativa staden dogmerna fyller det behov städerna har av målbilder med tydliga indikatorer att mäta resultat utifrån. Istället för tidigare sociala satsningar, men skiftande resultat, så är det idag fastighetsbranschen och byggsektorn som ska lösa våra välfärdsproblem. Det är fastighetsägarna som ska uppmuntras att bidra till social förändring i utsatta områden, framförallt om de befinner sig i centrala lägen såsom i Malmö, Helsingborg och Landskrona. Begrepp som mjuk gentrifiering, social mixing, och stadsförnyelse implicerar nästan alltid att det är en ny befolkning som kommunerna vill se flytta in och helst ska de sociala problemen gå upp i rök. I praktiken flyttas de boende längre ut i kommunernas ytterkanter där politiker ytterst sällan syns eller engagerar sig. De icke-kreativa, som ska få allt att flyta på i vardagen, får allt längre arbetsresor, dyrare boenden och sämre levnadsstandard, medan innerstadens befolkning talar om hållbar stadsutveckling. Myten florerar att en framgångsrik stad bara befolkas av framgångsrika människor, vilket utesluter fattiga delar av befolkningen, menar P. Treanor. Diskursen uppmanar människor att bli entreprenörer och anställda i sina egna små företag, vilket minskar belastningen på den offentliga ekonomin. En flexibel arbetsmarknad, med många små flexibla företag, passar den nya globala ekonomin. Då är det också den staden som ska byggas enligt rådande stadsbyggnadsdiskurs. Den således kuriösa lanseringen av det 4.e stadsrummet implicerar och utgör ett exempel på en dominerande fixering vid den kreativa staden. Harmlöst eller högst problematisk? Vill vi att de offentliga rummen ska vara en gigantisk hotellobby och vad händer med de värden Ray Oldenburg pekade på i de offentliga rummen? Vilka ska bjudas in i dessa rum och vem ska hållas ute? Kan 6

7 rummen vara öppna om hemlösa och tiggare intar de 4.e stadsrummet? Kommer det finnas utrymme kvar för den undersökande, konstnärliga, gränsöverskridande och vardagspraktiska kreativa processerna som ofta förekommit i stadens dolda periferier och som ofta utgör de reella pionjärerna? Huruvida vi har dödat eller skapat utrymme för dessa kreativa processer får framtiden utvisa. Oavsett hur man ser det, så är det definitivt något vi behöver diskutera betydligt mer i stadsbyggnadssammanhang. ********** Litteraturtips Baeten, G. (2012) Normalising Neoliberal Planning: The Case of Malmö, Sweden, in Tasan- Kok, T. & Baeten, g. (eds) Contradictions of Neoliberal Planning. Cities, Policies, and Politics, Springer, Heidelberg; pp City of Malmö (2009) Det 4. Stadsrum. Vaerdibaseret stadsutvikling. Universitetsholmen som kundskabsstad. Et Forprojekt. Pilotprojekt i nordic city network. Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class, Basic Books, Philadelphia Gehl, J. (2010) Cities for People. Island Press Holgersen, S. (2014) The Rise (and Fall?) of Post-Industrial Malmö. Investigations of citycrisis dialectics, Diss, Lunds universitet Kavaratzis, M. & Ashworth, G.J. (2005) City Branding: An Effective Assertion of Identity or a Transitory Marketing Trick? Tijdschrift voor economische en sociale geografie, Vol. 96 (5): Treanor, P. (2005) Neoliberalism. Origins. Theory. Definition. Peck, J. (2005) Struggling with the Creative Class, International Journal of Urban and Regional Research, 29 (4), pp Perry, M. (2011) Finding Space for the Creative Class: A Review of the Issues, Urban Policy and Research, 29:4, : DOI: /

8 8

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Målgruppsanalys. Redovisning av 16 djupintervjuer. The Story Lab

Målgruppsanalys. Redovisning av 16 djupintervjuer. The Story Lab Målgruppsanalys Redovisning av 16 djupintervjuer The Story Lab 1 Innehållsförteckning: 1. Målgruppsanalysens l två syften 2. Tillvägagångssätt 3. Plan för e postanpassning p 4. Resultat, per målgrupp a)

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet.

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. På Södermanlands landsbygdting den 11 april 2014 Vi har gjort en resa

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 PRAKTIKFALL FRÅN Microsoft Anne-Marie Andric Google Jeanette Duvebrant Byråchef Är du med och slåss om stjärnorna? Mc Donalds Lotta Björk Sweco

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad!

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad! ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Då bör du ställa ut på våra mässor! Bröllopsfeber i din stad! Stockholm Malmö Göteborg Våra bröllopsmässor i Stockholm, Malmö och Göteborg har på några års tid

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad!

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad! ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Då bör du ställa ut på våra mässor! Bröllopsfeber i din stad! Stockholm Malmö Göteborg Våra bröllopsmässor i Stockholm, Malmö och Göteborg har på några års tid

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Renoveringsdagen 2015 Att bygga sociala hyresfastighetsbolag. Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB 2014-12-18

Renoveringsdagen 2015 Att bygga sociala hyresfastighetsbolag. Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB 2014-12-18 Renoveringsdagen 2015 Att bygga sociala hyresfastighetsbolag Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB 2014-12-18 INNEHÅLL 1. Introduktion 2. Vårt område 3. Grunden vi bygger från 4. Vad vi åstadkommit

Läs mer

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet Göteborg är Sveriges andra största stad och grundades 1621. Göteborg har Nordens största hamn och en fantastisk skärgård men är även

Läs mer

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Fastighetsrapporten En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Förord För åttonde året publicerar Grant Thornton Fastighetsrapporten en temperaturmätare på hur 50 av Sveriges största

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse 250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Ny metod förbättrar stadsplaneringen

Ny metod förbättrar stadsplaneringen Ny metod förbättrar stadsplaneringen Skriv ut Jag ser min forskning som ett bidrag till diskussionen om möjligheter att få fram vederhäftigt underlag till alternativa, långsiktigt hållbara värdegrunder

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor

Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor KULTUR Organisationen Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare! Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer