Kreativt klassrum. Föreställningen om den kreativa staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kreativt klassrum. Föreställningen om den kreativa staden"

Transkript

1 Utkast 1, Arkitektur tkn Carina Listerborn Kreativt klassrum Malmös stadsbyggande har väckt uppmärksamhet genom spektakulär arkitektur och storskaliga projekt under de senaste deciennet. Men Malmös stadsbyggande har inte bara stuckit ut genom enskilda arkitekturobjekt, även den konceptuella inramningen har blivit en central del av stadsutvecklingen. Det globala mantrat om kreativa städer kräver ständigt nya marknadsföringsgrepp och man kan kanske tala om att städer idag inte bara försöker skapa sig internationellt renommé genom goda rykten och attraktiva stadsmiljöer, utan även genom att marknadsföra sina stadsbyggnadskoncept. Förebild finns bland annat hos Jan Gehl i Köpenhamn som utvecklats till en globalt anlitat konsult i stadsbyggnadsfrågor för storstäder som vill återuppliva innerstadens folkliv, med önskad gentrifiering som följd. Malmös flaggskepps-begrepp är möjligen det 4.e stadsrummet. I den här artikeln placeras begreppet i ett samtida och stadsbyggnadshistoriskt sammanhang. Artikeln diskuterar också flagskepps-begreppets mer problematiska sidor. Föreställningen om den kreativa staden I början av 2000-talet kom en våg av urbana själasörjare som stakade ut vägen för hur städer oavsett hur oansenliga de är kunde bli aktörer på en global arena. Personer som Richard Florida, Edward Glaeser och Charles Landry intog scenen och levererade guidelines och riktlinjer för vilsna kommunpolitiker. Det var i mångt och mycket en hyllning till storstadens liv, migration och sociala mångfald, men framförallt betonade de vikten av att stärka entreprenörerna och de kreativa aktörerna i städerna. De framhärdade också vikten av att ha medborgare med hög och rätt utbildningsnivå. Amerikanska urbana framgångsskildringar presenterades och alla städer drömde om sitt eget Google företag. Inflytandet från de här förespråkarna för kunskapsstaden och den kreativa staden möjliggjordes av och kom att utgöra en del av den globaliserade ekonomin. Den neoliberala ideologiska vändningen inom urbanforskningen och policyutvecklingen kännetecknas av att främst ekonomer gavs företrädet att förklara vad städernas socio-ekonomiska kriser och möjligheter bestod av. Tidigare röster från sociologer, etnologer och kulturgeografer ansågs inte leverera de lösningar som framtiden krävde. Vem som först började använda begreppet den kreativa staden råder det delade meningar om, men Charles Landry skriver på sin hemsida att han kom på begreppet under sent 1980-tal, vilket ledde till a global movement and changed the way cities thought about their capabilities and resources. 1 Fokus på det kreativa stärktes framförallt av Richard Floridas starka 1 1

2 personliga marknadsföring och effektiva spridning av idén att städer kan bli ekonomiskt framgångsrika om de skapar plats och gör sig attraktiva för den kreativa klassen. Florida blev rådgivare till en mängd städer runt om i landet och spred sin analys och sina strategier genom att samarbeta med lokalt verksamma ekonomer, såsom han gjort i Sverige. Florida passar också väl in på de teser som svenske Åke E Andersson lanserade på 1980-talet kring sitt begrepp K-samhället som åsyftade kunskap, kommunikationssystem, kreativa resurser, konst och kulturellt kapital. Oavsett vem som var först med begreppen har den neoliberala urbanekonomiska diskursen dominerat de första decenniernas stadsbyggande runt om i världen, inklusive Sverige. Stadsbyggande handlar därmed om att synas och verka attraherande på företag och vissa högutbildade och kreativa grupper. Det humana kapitalet är stadens viktigaste tillgång. Hypotesen som ligger till grund för detta är trickle down, dvs. att det ekonomiska inflöde och tillväxt som följer med de nya invånarna och företagen i förlängningen gynnar alla medborgare i staden och således även de fattigare segmenten av befolkningen. Samma hypotes styr bostadsbyggandet. De attraktiva bostäderna i kustnära lägen kommer att locka de mer välbärgade grupperna och andra bostäder frigörs för de som står i bostadsköer eller som önskar flytta hemifrån. Dessa hypoteser har varit långlivade och sega, trots att många forskare har pekat på att dessa kedjor inte fungerar. Gapet mellan hög- och låginkomsttagare har visat sig öka, inte minst i eftermälet av satsningar på entreprenörskapet, och många storskaliga projekt har inte alls visat sig ekonomiskt lönsamma utan tvärtom mycket kostsamma. Flyttkedjor fungerar inte för de som är i mest akut behov av bostäder. Överhuvudtaget så riktar sig hela denna typ av stadsbyggande mot de starkaste målgrupperna i samhället och är uppbyggda kring en riskabel ekonomisk kalkylering. En stor del av kritiken handlar därför om avsaknaden av ett maktperspektiv, och den västerländska centrismen och maskulina normer är slående. Jamie Pecks briljanta kritik från år 2005 i IJURR (International Journal of Urban and Regional Research) lyfter fram Floridas interna självmotsägelser, vagheter och vetenskapliga brister. Under senare år finns många forskare som har prövat hans kvantitativa modeller och funnit stora svagheter i själva beräkningarna, men den väsentliga kritiken handlar främst om nyttan med och det meningsfulla i att söka förklaringar i det rörliga humankapitalet för regional tillväxt. Andra ifrågasätter även i den specifika förståelsen av vad som utgör humankapitalet. Vidare finns just kritik mot tilltron till effektiviteten av de policys och rekommendationer som förespråkarna ger till kommunala politiker och tjänstemän. Att rekommendationerna inte har haft någon större effekt verkar alltså både kvantitativa och kvalitativa forskare överens om. 2

3 Föreställningen och diskursen om den kreativa staden har förvisso fört några intressanta aspekter med sig. Förespråkarna talar ofta om migration som en resurs och vikten av att låta människors olikheter få utrymme, där av det något märkliga gay-index som Florida introducerade i sin analys av den kreativa klassen. Men tolkningen av migranter som resurs är högst rasifierad och det är uppenbarligen inte de redan existerade migranterna som åberopas som resurser, utan några andra som åtminstone inte bor i de svenska städernas i förorter. Kreativitet har också en högst begränsad betydelse, där den främst knyts till ekonomisk vinst och inte som en viktig process för människan som social och kulturell varelse. Kreativa grupper i form av fria konstnärer kan utgöra en exotisk krydda och urban attraktion om de försörjer sig själva, men det är i den unga media och IT-industrin de egentligt attraktiva aktörerna antas finnas. Kritiska samhällsforskare borde också rimligen kunna räknas in som en kreativ och högutbildad grupp, men de omnämns sällan som en resurs. Däremot är forskare som innovatörer attraktiva, speciellt om de genererar patent som är en ofta återkommande indikator på kreativa städer. Lockelsen i dessa rekommendationer för städernas politiker och tjänstemän ligger framförallt i att de gör kreativitet och kunskap till en kvantifierbar aspekt och kategori som blir det lättare att kommunicera med mellan politiker och tjänstemän. Sociala mål blir ekonomiskt mätbara. Men, trots index och alla möjliga kriterier så kvarstår en oklarhet om hur det kreativa kommer till uttryck och hur staden ska byggas kreativt. Denna fråga landar då på arkitekternas, byggherrarnas och planerarnas bord och det är där det 4.e stadsrummet kommer in som begrepp. 4.e stadsrummet att skapa rum för den kreativa ekonomin De rumsliga förändringsförslag som har sin upprinnelse i föreställningen om att skapa plats för den kreativa staden har hittills varit ganska magra. Framförallt har det gett utrymme för privata investerare då rekommendationerna handlar om att stödja och ge utrymme för fastighetsägare och exploatörer för att skapa en attraktiv och spännande urban atmosfär. Kreativiteten omfattar även ekonomiska aspekter och begreppet kreativ budgetering är tillämpligt på de många nybyggnationer idag. Begreppet 4.e stadsrummet syftar på de olika typer av platser som finns i staden. Här finns det flera föregångare såsom Ray Oldenburg, i The Great Good Places från 1989, presenterar idén om tre typer av platser i staden; hemmet, arbetsplatsen och det offentliga rummet. Oldenburg betonar vikten av den tredje platsen som ska vara tillgänglig, utan krav på att spendera pengar, vara social och bidra till att fostra goda demokratiska medborgare. När Florida vidareutvecklar idén om det offentliga 3

4 rummet så pekar han på att den kreativa arbetskraften behöver dessa miljöer som stimulans och att offentliga miljöer kan fungera som arbetsplatser för den flexibla arbetskraften sitter man inne vid sin dator hela dagen så kan de behöva det sociala livet som finns på till exempel ett kafé. Gränserna mellan hemmet, arbetsplatsen och det offentliga rummet suddas ut för den gruppen, dvs. unga, utan barn, med en urban livsstil. Kaféerna blir spontana mötesplatser där nya idéer kan uppstå. Betydelsen av det offentliga rummet i Floridas tolkning har dock en ideologisk skild innebörd jämfört med Oldenburgs demokratiska rum. Floridas offentliga rum är till för den flexibla arbetskraften som inte längre behöver en fast arbetsplats. De möten som förväntas uppstå här blir en del av den nya ekonomin. Idén om det 4.e stadsrummet sammanför således här visionen om den kreativa staden med tidigare stadsbyggnadsideal som pekat på vikten av en levande stadsmiljö med urban karaktär, framförallt med inspiration från Jan Gehl och Jane Jacobs. I Malmös framskrivning av det 4.e stadsrummet är den nya flexibla arbetsmarknaden en central utgångspunkt och som även utgör grundstommen i den kreativa staden. Konceptets fader Per Riisom, Gehl Architects (tidigare Skaarup & Jespersen) i samarbete med Hanne Beier Sörensen och Malmö stadsbyggnadskontor har tagit fram underlag och formulerat visionen kring ett 4.e stadsrum som också spridits inom Nordic City Network och där diskuterats i relation till mellanstora städer som Norrköping och Uppsala. 4.e stadsrummet är de hybrida platser som befinner sig i gränslandet mellan de offentliga rummen, kulturella institutionerna och arbetsplatserna. Det är mångfunktionella platser som överskrider gränser och givna användningsområden. Det privata både i fråga om det rumsliga, sociala och det ekonomiska, glider in och överlappar med det offentliga. Hybridformerna där det privata och det offentliga agerar gränsöverskridande är något vi ser generellt i stadsbyggande idag där nya bolagsformer stadsbolag tar form och driver stadsbyggnadsprojekt vid sidan om befintliga planprocesser. Samarbetet mellan de danska arkitekterna och Malmö stad har också lyft fram att den här typen av gränsöverskridande samarbeten behöver nya ledningsformer där det urbana kapitalet bör sättas i förgrunden. Det urbana kapitalet innebär ett partnerskap mellan markägare, fastighetsägare och kommunen för att gynna en stadsutveckling som attraherar den kreativa klassen, vilket är den gemensamma målgruppen och intresset för både privata, och offentliga aktörer därför att det urbana kapitalet attraherar företag att etablera sig i attraktiva delar av staden. De olika aktörerna måste dock bidra med socialt liv till de gemensamma rummen dvs. de 4.e stadsrummen och inte vända sig inåt utan skapa rumsliga överlappande ytor som är öppna för alla, enligt förespråkarna. Det 4

5 monofunktionella ska försvinna enligt Malmö stadsbyggnadsdirektör Det är jätteviktigt att vi som - arbetar med stadsplanering ställer krav så att husens bottenvåningar blir offentliga. I Malmö är det slut med hus som bara har en funktion (Sydsvenskan 10 Mars 2012) 2. Det finns en meningsfull vaghet i begreppet och det intresse som oklarheten väcker är säkerligen en del av strategin. 4.e stadsrummet har dock börjat materialiseras på lite olika sätt i Malmös gamla varvsmiljöer. Den nya universitetsbyggnaden Niagara och det nya mediacentret i gamla Varvsstaden är en del av dessa hybrida rum där verksamhetsmiljöer delvis ska vara öppna för allmänheten. Media Evolution City är ett centrum för innovation och utveckling och som har mötesplatsen i fokus. Här finns café och restaurang, konferenslokaler och mötesrum, samt arbetsplatser för mindre företag som behöver ett arbetsbord. I stora lokaler finns enskilda skrivbord att hyra för nystartade företag. Den nya universitetsbyggnaden Niagara har en öppen bottenplan för att utgöra ett flytande rum som bjuder passerande in i huset. Ett sammanlänkande (imaginärt?) stråk Linjen dvs. en cykel och gångbana, binder samman de olika rummen med syfte att dra nytta av den potential som uppstår när olika aktiviteter knyts till varandra. Projektet kring Linjen är utformad i samverkan med ett 70-tal deltagare från olika institutioner och företag för att utveckla ett spännande och intressant företagsklimat. Programmet för workshopen där de deltog hade rubriker på engelska som Innovation camp, Open Innovation, Co-creation, Collaborative spaces & Pop-Up City, and Sharing Economy. Genom en app ska företagare kunna hitta tillgängliga lokaler som ett exempel på hur resursernas ska vara öppna. När tidskriften The American Magazine Forbes (som inleder varje artikel med the world s most. ) år 2013 rankade Malmö till den fjärde staden med mest patentansökningar per invånare som en indikator för att vara en innovativ stad passade Malmö på att koppla det till marknadsföringen av workshopen i inbjudan; THE LINE - Världens mest innovativa företagsmiljö och stråk?. Representationernas retorik och materialisering Att en kommun lägger ner så mycket tid, pengar och energi på att marknadsföra nya begrepp kan synas märkligt, men är en idag en viktig del av visionsarbetet. Visionsarbete och berättelser om städers identitet är lika viktigt, eller kanske ännu viktigare, än materialiseringen av dem. Kommunerna bygger inte hus, utan skapar förutsättningar för att privata exploatörer att bygga och då spelar den diskursiva kontexten en stor roll för att få dem att känna att de hamnar i rätt 2 5

6 sammanhang. För en kommun ska uppfattas vara cutting-edge handlar därför om att framstå som vågad, men ändå spela inom de givna ramarna av den kreativa staden ideologin. Vid sidan om flaggskepps-arkitekturen är därmed kanske flaggskepps-begreppen än viktigare. Genom att visa sig kreativa är man dessutom med i den kreativa industrin. Linjen i sig lär inte bli något annat än ett begrepp för de stadsbyggnadsintresserade, då medborgare i allmänhet säkerligen inte märker av satsningen. Det är de initierade som förstår och ser processerna, medan övriga medborgare missar det. Hur ska man då förstå dessa visionära satsningar som på lång sikt syftar till att omforma stadsrummet till den ultimata kreativa stadsmiljön? Stadsbyggande har i alla tider varit en viktig del av kommuners och nationers ekonomiska system. När den privata marknaden idag dominerar tillväxttänkandet är det således inte konstigt att det är de fria företagarna som ska ges utrymme i staden. Det illustrerar den förändring vi bevittnat sedan 90-talet i den svenska välfärdsmodellen och där trickle-down diskursen ersatt fördelningspolitik. Kreativa staden dogmerna fyller det behov städerna har av målbilder med tydliga indikatorer att mäta resultat utifrån. Istället för tidigare sociala satsningar, men skiftande resultat, så är det idag fastighetsbranschen och byggsektorn som ska lösa våra välfärdsproblem. Det är fastighetsägarna som ska uppmuntras att bidra till social förändring i utsatta områden, framförallt om de befinner sig i centrala lägen såsom i Malmö, Helsingborg och Landskrona. Begrepp som mjuk gentrifiering, social mixing, och stadsförnyelse implicerar nästan alltid att det är en ny befolkning som kommunerna vill se flytta in och helst ska de sociala problemen gå upp i rök. I praktiken flyttas de boende längre ut i kommunernas ytterkanter där politiker ytterst sällan syns eller engagerar sig. De icke-kreativa, som ska få allt att flyta på i vardagen, får allt längre arbetsresor, dyrare boenden och sämre levnadsstandard, medan innerstadens befolkning talar om hållbar stadsutveckling. Myten florerar att en framgångsrik stad bara befolkas av framgångsrika människor, vilket utesluter fattiga delar av befolkningen, menar P. Treanor. Diskursen uppmanar människor att bli entreprenörer och anställda i sina egna små företag, vilket minskar belastningen på den offentliga ekonomin. En flexibel arbetsmarknad, med många små flexibla företag, passar den nya globala ekonomin. Då är det också den staden som ska byggas enligt rådande stadsbyggnadsdiskurs. Den således kuriösa lanseringen av det 4.e stadsrummet implicerar och utgör ett exempel på en dominerande fixering vid den kreativa staden. Harmlöst eller högst problematisk? Vill vi att de offentliga rummen ska vara en gigantisk hotellobby och vad händer med de värden Ray Oldenburg pekade på i de offentliga rummen? Vilka ska bjudas in i dessa rum och vem ska hållas ute? Kan 6

7 rummen vara öppna om hemlösa och tiggare intar de 4.e stadsrummet? Kommer det finnas utrymme kvar för den undersökande, konstnärliga, gränsöverskridande och vardagspraktiska kreativa processerna som ofta förekommit i stadens dolda periferier och som ofta utgör de reella pionjärerna? Huruvida vi har dödat eller skapat utrymme för dessa kreativa processer får framtiden utvisa. Oavsett hur man ser det, så är det definitivt något vi behöver diskutera betydligt mer i stadsbyggnadssammanhang. ********** Litteraturtips Baeten, G. (2012) Normalising Neoliberal Planning: The Case of Malmö, Sweden, in Tasan- Kok, T. & Baeten, g. (eds) Contradictions of Neoliberal Planning. Cities, Policies, and Politics, Springer, Heidelberg; pp City of Malmö (2009) Det 4. Stadsrum. Vaerdibaseret stadsutvikling. Universitetsholmen som kundskabsstad. Et Forprojekt. Pilotprojekt i nordic city network. Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class, Basic Books, Philadelphia Gehl, J. (2010) Cities for People. Island Press Holgersen, S. (2014) The Rise (and Fall?) of Post-Industrial Malmö. Investigations of citycrisis dialectics, Diss, Lunds universitet Kavaratzis, M. & Ashworth, G.J. (2005) City Branding: An Effective Assertion of Identity or a Transitory Marketing Trick? Tijdschrift voor economische en sociale geografie, Vol. 96 (5): Treanor, P. (2005) Neoliberalism. Origins. Theory. Definition. Peck, J. (2005) Struggling with the Creative Class, International Journal of Urban and Regional Research, 29 (4), pp Perry, M. (2011) Finding Space for the Creative Class: A Review of the Issues, Urban Policy and Research, 29:4, : DOI: /

8 8

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning

Läs mer

platsernas välstånd Öppenhet, attraktivitet och bostäder Charlotta Mellander T h e P r o s p e r i t y I n s t i t u t e o f Scandinavia

platsernas välstånd Öppenhet, attraktivitet och bostäder Charlotta Mellander T h e P r o s p e r i t y I n s t i t u t e o f Scandinavia platsernas välstånd Öppenhet, attraktivitet och bostäder Charlotta Mellander T h e P r o s p e r i t y I n s t i t u t e o f Scandinavia Den kreativa ekonomins uppgång... Ett ekonomiskt skifte från tillverkning

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

lyckliga platser hur valet av boendeort påverkar hela ditt liv Charlotta Mellander JIBS & vertikals

lyckliga platser hur valet av boendeort påverkar hela ditt liv Charlotta Mellander JIBS & vertikals lyckliga platser hur valet av boendeort påverkar hela ditt liv Charlotta Mellander JIBS & vertikals Den kreativa ekonomins uppgång... Ett ekonomiskt skifte från tillverkning till service och kreativitet

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Se saker i sitt sammanhang:

Se saker i sitt sammanhang: Se saker i sitt sammanhang: De hänger ihop: Platsen Lycka Kreativitet URBANISERING DRIVER TILLVÄXT DEN KREATIVA SEKTORN OCH SERVICESEKTORN UTGÖR FLER ÄN 3 AV 4 JOBB IDAG KREATIVA, INNOVATIVA, KONTAKTINTENSIVA

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects Bytespunkten som mötesplats i Skåne Ola Gustafsson, Gehl Architects Vår filosofi Gehl Architects strävar efter att skapa städer som är levande, hälsosamma, hållbara, attraktiva och trygga och på så sätt

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Mötesanteckningar Advisory Board 16/11 2009

Mötesanteckningar Advisory Board 16/11 2009 Datum Beteckning 2009-11-18 Mötesanteckningar Advisory Board 16/11 2009 Närvarande: Inger Björkvist Lars Edgren Karen Lagercrantz Roger Larsson Åsa Ratcovich Margareta Rämgård Ingvar Wiberg Anders Wigerfelt

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Välkommen på frukostseminarium!

Välkommen på frukostseminarium! Välkommen på frukostseminarium! Smarta städer nämns allt oftare som en nyckel till hållbar stadsutveckling. I Stockholm står vi just nu inför något av en brytpunkt. Vi har hög IT-mognad och allt fler myndigheter

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Smarta städer nämns allt oftare som en nyckel till hållbar stadsutveckling. I Stockholm står vi just nu inför något av en brytpunkt. Vi har hög IT-mognad och

Läs mer

10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling

10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling 10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling Sara Gustafsson, docent i Miljömanagement och miljöteknik vid avdelningen för Industriell miljöteknik,

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Ett strukturerat samtal om kunskapsmiljöer En viktig pusselbit i skapandet av attraktiva lärosäten och campus är att på ett genomtänkt sätt kunna beskriva och

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena

Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena CSR Syd 18 april 2017 Jenny Åström, projektledare Malmö Innovationsarena Emma Börjesson, delprojektledare Malmö Innovationsarena Varför

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

som utgör motorn i en stads ekonomiska tillväxt. 1 De tre T:na står för Tolerans, Teknologi och Talang, vilka om man får tro Florida är de faktorer

som utgör motorn i en stads ekonomiska tillväxt. 1 De tre T:na står för Tolerans, Teknologi och Talang, vilka om man får tro Florida är de faktorer Stockholm, maj 2006. På Folkets Hus har en rad olika politiker och tjänstemän samlats för att diskutera den lokala politikens möjligheter och problem under parollen Urban Futures 2.0. Stockholm stad står,

Läs mer

Samverkan och kreativitet grunden för processen i H+ Ann Cederberg Ann Cederberg Trafik- och stadsplanerare Tyréns AB i Helsingborg

Samverkan och kreativitet grunden för processen i H+ Ann Cederberg Ann Cederberg Trafik- och stadsplanerare Tyréns AB i Helsingborg Samverkan och kreativitet grunden för processen i H+ Ann Cederberg Ann Cederberg Trafik- och stadsplanerare Tyréns AB i Helsingborg Stadsförnyelse i H+ Område: 1 miljon m 2 Attraktivt och centralt läge

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Malmø i Øresundsregionen

Malmø i Øresundsregionen Malmø i Øresundsregionen Attraktiv och hållbar stad miljömässigt ekonomiskt socialt Tyke Tykesson, Malmö Stadsbyggnadskontor Norsk planmøte Bergen 22 oktober 2012 Malmö 1974 Malmö 2004 FROM SHIPYARDTOUNIVERSITYTOREGION

Läs mer

Målgruppsanalys. Redovisning av 16 djupintervjuer. The Story Lab

Målgruppsanalys. Redovisning av 16 djupintervjuer. The Story Lab Målgruppsanalys Redovisning av 16 djupintervjuer The Story Lab 1 Innehållsförteckning: 1. Målgruppsanalysens l två syften 2. Tillvägagångssätt 3. Plan för e postanpassning p 4. Resultat, per målgrupp a)

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Attraktionskraft för tillväxt

Attraktionskraft för tillväxt Attraktionskraft för tillväxt Gränslös innovation för ökat välstånd Johan Carlstedt, Senior Project Manager Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) IVAs arbete för ökad innovationskraft Nationella

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Kreativ problemlösning

Kreativ problemlösning Kreativ problemlösning FÖR MER FRAMGÅNGSRIKA RESULTAT - beteendeverkstan Jeanette Nivala Westerdahl Socionom/Organisationskonsult/Systemisk handledare/utbildare/systemisk terapeut Marielle Palm - Organisationskonsult/Strategisk

Läs mer

9 Attraktivitet 2012-01-31

9 Attraktivitet 2012-01-31 Det behövs fler utbildningsplatser för livslångt lärande. Utbildning är inte bara skola. Lärandet äger rum och pågår på många platser. När hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

Varumärkesplattform. Luleå kommun

Varumärkesplattform. Luleå kommun Varumärkesplattform Luleå kommun 1 Dokumenttyp: Regeldokument Dokumentnamn: Varumärkesplattform Fastställd: 2013-10-28 Giltighetstid: Löpande Dokumentansvarig: Kommunikationschef Senast reviderad: Beslutsinstans:

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Starka tillsammans. Funderingar? Kontakta informationsansvarig för Sunne kommun, tel 0565-164 14.

Starka tillsammans. Funderingar? Kontakta informationsansvarig för Sunne kommun, tel 0565-164 14. Grafisk guide Starka tillsammans Alla vi som bor och verkar i Sunne har glädje av att platsen fortsätter att utvecklas. För att nå dit, nu och i framtiden, behöver vi alla tillsammans arbeta för att göra

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

GAPS Governance and Policy for Sustainability

GAPS Governance and Policy for Sustainability GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 maj 2012

Värdeskapande stadsutveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 maj 2012 Värdeskapande stadsutveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 maj 2012 MODERATOR KTH Göran Cars PRAKTIKFALL FRÅN igloo David Roberts Köpenhamns kommun Tina Saaby Madsen Ökat socialt och ekonomiskt

Läs mer