Föremålet som interaktör 1
|
|
- Åke Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föremålet som interaktör 1 Thomas Pederson doktorand vid inst. för datavetenskap rum B421 i MIT-huset forskningsområde: Augmented Reality e-post: top@cs.umu.se Föremålet som interaktör 1 Thomas Pederson doktorand vid inst. för datavetenskap rum B421 i MIT-huset forskningsområde: Augmented Reality e-post: top@cs.umu.se 1
2 Överblick Intelligenta agenter (ting) Var finns de? Interaktions-cykel Sensorer och effektorer Design av tings utsida Adaptabilitet Tings hårdvara 2 Överblick Intelligenta agenter (ting) Var finns de? (fysiskt, virtuellt, biologiskt, elektroniskt) Interaktions-cykel (sensorer -> handlingsregler -> effektorer) Sensorer och effektorer (detaljer, mest för fysiska int. agenter) Design av tings utsida (se till att utsidan speglar insidan) Adaptabilitet (från rigida system till väldigt omgivningskänsliga) Tings hårdvara (processor, minne, olika hårdvarumodeller, designprocess) 2
3 Intelligenta agenter (ting) Biologiska Människor, djur Artificiella (konstgjorda) Fysiska Ex: Robothunden Sony HAIBO Virtuella Ex: Sökmotor som vet vad man är intresserad av 3 Intelligenta agenter (ting) Biologiska Människor, djur Artificiella (konstgjorda) Fysiska Virtuella Ex: Robothunden Sony HAIBO Ex: Sökmotor som vet vad man är intresserad av 3
4 Intelligenta agenter - egenskaper Rationellt beteende Mest lämpade handlingen baseras på resonemang och erfarenhet Autonom (självständig) "klarar sig själv" - förstår sin omgivning bra utan hjälp från andra agenter samt har god förmåga att anpassa sig till förändringar i omgivningen 4 Intelligenta agenter - egenskaper Rationellt beteende Mest lämpade handlingen baseras på resonemang och erfarenhet Autonom (självständig) "klarar sig själv" - förstår sin omgivning bra utan hjälp från andra agenter samt har god förmåga att anpassa sig till förändringar i omgivningen 4
5 Intelligenta agenter - interaktion Rationellt beteende baseras på Sensorer som genererar iakttagelser (percepts) Mer eller mindre avancerade handlingsregler som matchar iakttagelserna (intelligens) Effektorer som påverkar omgivningen genom att utföra handlingarna Sensorer och effektorer ser olika ut beroende på om agenten agerar i en fysisk eller virtuell miljö. Handlingsreglerna är dock desamma. 5 Intelligenta agenter - interaktion Rationellt beteende baseras på Sensorer som genererar iakttagelser (percepts) Mer eller mindre avancerade handlingsreglersom matchar iakttagelserna (intelligens) Effektorer som påverkar omgivningen genom att utföra handlingarna Sensorer och effektorer ser olika ut beroende på om agenten agerar i en fysisk eller virtuell miljö. Handlingsreglerna är dock desamma. 5
6 Intelligenta agenters intelligens Lite intelligens: iakttagelse -> handling Mer intelligens: iakttagelse -> val av (förmodligen) bästa handling -> handling Mycket intelligens: samspel mellan Plan Urval av möjliga handlingar bland alla Val av bästa handling bland de utvalda Utvärdering av handlingen efter genomförandet liten operationsdomän stor 6 Intelligenta agenters intelligens Lite intelligens: iakttagelse -> handling (tveksamt om detta verkligen är intelligens) Mer intelligens: iakttagelse -> val av (förmodligen) bästa handling -> handling Mycket intelligens: samspel mellan Plan Urval av möjliga handlingar bland alla Val av bästa handling bland de utvalda Utvärdering av handlingen efter genomförandet 6
7 Stimuli, sensorer och effektorer [1] för fysiska intelligenta agenter Informationsteknik och design HT2002, föremålet som interaktör 1 Fysiskt stimuli -> analog signal -> digital signal -> T -> digital signal -> analog signal -> fysiskt händelse 7 Stimuli, sensorer och effektorer [1] för fysiska (elektroniska) intelligenta agenter Fysiskt stimuli -> analog signal -> digital signal -> T -> digital signal -> analog signal -> fysiskt händelse 7
8 Stimuli, sensorer och effektorer [2] för fysiska intelligenta agenter Informationsteknik och design HT2002, föremålet som interaktör 1 Exempel på sensorer och effektorer Stimuli / händelse Ljud Synligt ljus Infrarött ljus Beröring Avstånd Kraft Temperatur Sensor Mikrofon CCD eller CMOS sensor CCD eller CMOS sensor Strömbrytare Laserdetektor Tryckmätare Termometer Effektor Högtalare Foto-diod Infraröd diod Elektronikstyrd mekanik Laserlampa Fjäder, snöre Värme/kylanordning 8 Stimuli, sensorer och effektorer [2] för fysiska intelligenta agenter Exempel på sensorer och effektorer 8
9 Stimuli, sensorer och effektorer [3] för fysiska intelligenta agenter Informationsteknik och design HT2002, föremålet som interaktör 1 Exempel på faktorer som påverkar valet av sensortyp: Signalområde Reaktionshastighet Upplösning Störningstålighet Vana i att använda sensortypen 9 Stimuli, sensorer och effektorer [3] för fysiska intelligenta agenter Exempel på faktorer som påverkar valet av sensortyp: Signalområde Reaktionshastighet Upplösning Störningstålighet Vana i att använda sensortypen 9
10 Stimuli, sensorer och effektorer [4] för fysiska intelligenta agenter Informationsteknik och design HT2002, föremålet som interaktör 1 Relationen mellan input och output för sensorer är sällan linjär Överföringsfunktion Reaktionshastigheten i sensormaterialet är aldrig oändlig Testsignaler kan visa sensorns begränsningar Begränsningar också i A/D-omvandlaren Samplingsfrekvens och upplösning 10 Stimuli, sensorer och effektorer [4] för fysiska intelligenta agenter Relationen mellan input och output för sensorer är sällan linjär Överföringsfunktion Reaktionshastigheten i sensormaterialet är aldrig oändlig Testsignaler kan visa sensorns begränsningar Begränsningar också i A/D-omvandlaren Samplingsfrekvens och upplösning 10
11 Stimuli, sensorer och effektorer [5] för fysiska intelligenta agenter Informationsteknik och design HT2002, föremålet som interaktör 1 Läs om... Mikrofon <-> högtalare Kamera <-> bildskärm... I boken 11 Stimuli, sensorer och effektorer [5] för fysiska intelligenta agenter Läs om... Mikrofon <-> högtalare Kamera <-> bildskärm... I boken 11
12 Design av tings utsida Gränsytan ska spegla tingets interna tillstånd Designproblem 1: Innandömet är alltid mer komplext än vad som kan och bör återspeglas Gränsytan talar om för omgivningen vad man kan göra med tinget (affordances) och vad man inte kan göra (constraints) (Donald Norman) Designproblem 2: få tinget att otvetydigt visa rätt affordances och constraints 12 Design av tings utsida Gränsytan ska spegla tingets interna tillstånd på ett för omgivningen relevant och korrekt sätt. Designproblem 1: Innandömet är alltid mer komplext än vad som kan och bör återspeglas Gränsytan talar om för omgivningen vad man kan göra med tinget (affordances) och vad man inte kan göra (constraints) (Donald Norman) Designproblem 2: få tinget att otvetydigt visa rätt affordances och constraints 12
13 Adaptivitetsmodell (David Benyon) 13 Adaptivitetsmodell (David Benyon) User model Psychological model Other model Domain model Interaction model Dialogue record Evaluation mechanisms Adaption mechanisms Inference mechanisms 13
14 Olika grader av adaptivitet (David Benyon) 1. Stimulus-respons (S-R) 2. Som 1 + interaktionshistoria + handlingsevaluering -> nya handlingar genom adaption 3. Som 2 + användarmodell + domänmodell -> interaktionsmodell med prediktion av hur handlingar skulle påverka interaktionen 4. Som 3 + men adaptiv interaktionsmodell 14 Olika grader av adaptivitet (David Benyon) 1. Stimulus-respons (S-R) 2. S-R + interaktionshistoria + handlings-evaluering -> nya handlingar genom adaption 3. S-R + interaktionshistoria + handlingsevaluering + användarmodell + domänmodell -> interaktionsmodell med prediktion av hur handlingar skulle påverka interaktionen 4. Som 3 men adaptiv interaktionsmodell 14
15 Hårdvara - beräkningskapacitet Människor Intelligenta, bra på problemlösning i stora domänrum Lång reaktionstid. Datorer Dumma, men bra på repetitiva uppgifter i små domänrum Moore's lag: MIPS fördubblas var 18:e månad Kort reaktionstid 15 Hårdvara beräkningskapacitet Människor Datorer Intelligenta, bra på problemlösning i stora domänrum Lång reaktionstid. Dumma, men bra på repetitiva uppgifter i små domänrum Moore's lag: MIPS fördubblas var 18:e månad Kort reaktionstid 15
16 Hårdvara - minne Av ekonomiska skäl används olika typer av minne, baserat på principerna om tid- och rumlokalitet 16 Hårdvara minne Av ekonomiska skäl används olika typer av minne, baserat på principerna om tid- och rum-lokalitet 16
17 Hårdvara - energi Mobila ting ställer ytterligare krav på strömkällan förutom spänning och ström: Vikt Storlek Livslängd Laddningsbarhet Utbyteskostnad Miljötänkande 17 Hårdvara energi Mobila ting ställer ytterligare krav på strömkällan förutom spänning och ström: Vikt Storlek Livslängd Laddningsbarhet Utbyteskostnad Miljötänkande 17
18 Hårdvara - Von Neumann-arkitektur Von Neumann-arkitektur: Processor (CPU) RAM-minne (direktåtkomst) Buss mellan ovanstående 18 Hårdvara - Von Neumann-arkitektur Von Neumann-arkitektur: Processor (CPU) RAM-minne (direktåtkomst) Buss mellan ovanstående 18
19 Hårdvara - processor [1] Utför enkla operationer på data, ex: Kopiera ett tal från RAM-minnet till processorns interna register eller tvärtom Addera två tal, ex: ADD ra,rb,rc Består av ALU (utför matematiska operationer) Register (lokalt litet RAM-minne) Buss mellan ovanstående 19 Hårdvara - processor [1] Utför enkla operationer på data, ex: Består av Kopiera ett tal från RAM-minnet till processorns interna register eller tvärtom Addera två tal, ex: ADD ra,rb,rc ALU (utför matematiska operationer) Register (lokalt litet RAM- minne) Buss mellan ovanstående 19
20 Hårdvara - processor [2] ALUn är uppbyggd av de enkla logiska operationerna AND, OR och NOT som ofta implementeras med NAND-grindar Läs om CMOS-grindarnas fysiska uppbyggnad i boken! 20 Hårdvara - processor [2] ALUn är uppbyggd av de enkla logiska operationerna AND, OR och NOT som ofta implementeras med NAND- grindar Läs om CMOS-grindarnas fysiska uppbyggnad i boken! 20
21 Hårdvara - modellering Extern vy: en samling "portar" som utgör ett gränssnitt (interface) gentemot hårdvaran Intern vy: Beteendebaserad: beskriver vad systemet gör Strukturbaserad: beskriver hur systemet gör det 21 Hårdvara modellering Extern vy: en samling "portar" som utgör ett gränssnitt (interface) gentemot hårdvaran Intern vy: Beteendebaserad: beskriver vad systemet gör Strukturbaserad: beskriver hur systemet gör det 21
22 Hårdvara - design Hårdvarudesign utförs oftast i en (virtuell) CADmiljö med hjälp av programspråk som VHDL Stödjer både beteende- och struktur-perspektiv Automatiska "översättare" transformerar VHDLkoden till hårdvara. Denna fas kallas för syntes. 22 Hårdvara design Hårdvarudesign utförs oftast i en (virtuell) CADmiljö med hjälp av programspråk som VHDL Stödjer både beteende- och strukturperspektiv Automatiska "översättare" transformerar VHDLkoden till hårdvara. Denna fas kallas för syntes. 22
23 Hårdvara - konfigurerbarhet Traditionellt utförs syntesen en gång. Vill man förändra beteendet hos hårdvaran måste man slänga det gamla chipet och skapa ett nytt. FPGA-chip (Field Programmable Gate Array) däremot, kan omprogrammeras nästan oändligt antal gånger Ger snabbare system jämfört med rent mjukvarubaserade lösningar 23 Hårdvara konfigurerbarhet Traditionellt utförs syntesen en gång. Vill man förändra beteendet hos hårdvaran måste man slänga det gamla chipet och skapa ett nytt. FPGA-chip (Field Programmable Gate Array) däremot, kan omprogrammeras nästan oändligt antal gånger Ger snabbare system jämfört med rent mjukvarubaserade lösningar 23
24 Hårdvara - DNA-alternativet Beräkningar kan utföras med hjälp av DNAkodat data samt operationerna Slå samman Dela Kopiera Kanske är detta byggstenarna för framtidens datorer? 24 Hårdvara - DNA-alternativet Beräkningar kan utföras med hjälp av DNA-kodat data samt operationerna Slå samman Dela Kopiera Kanske är detta byggstenarna för framtidens datorer? 24
25 Ting i sin helhet 25 Ting i sin helhet 25
26 Sammanfattning Intelligenta agenter (ting) Var finns de? Interaktions-cykel Sensorer och effektorer Design av tings utsida Adaptabilitet Tings hårdvara 26 Överblick Intelligenta agenter (ting) Var finns de? (fysiskt, virtuellt, biologiskt, elektroniskt) Interaktions-cykel (sensorer -> handlingsregler -> effektorer) Sensorer och effektorer (detaljer, mest för fysiska int. agenter) Design av tings utsida (se till att utsidan speglar insidan) Adaptabilitet (från rigida system till väldigt omgivningskänsliga) Tings hårdvara (processor, minne, olika hårdvarumodeller, designprocess) 26
27 Nästa gång (på torsdag): Föremålet som interaktör 2 Artificiell Intelligens Fysisk-virtuella miljöer (min forskning) 27 Överblick Intelligenta agenter (ting) Var finns de? (fysiskt, virtuellt, biologiskt, elektroniskt) Interaktions-cykel (sensorer -> handlingsregler -> effektorer) Sensorer och effektorer (detaljer, mest för fysiska int. agenter) Design av tings utsida (se till att utsidan speglar insidan) Adaptabilitet (från rigida system till väldigt omgivningskänsliga) Tings hårdvara (processor, minne, olika hårdvarumodeller, designprocess) 27
Föremålet som interaktör 2
Föremålet som interaktör 2 Thomas Pederson doktorand vid inst. för datavetenskap rum B421 i MIT-huset forskningsområde: Augmented Reality e-post: top@cs.umu.se Föremålet som interaktör 2 Thomas Pederson
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
VHDL 1. Programmerbara kretsar
VHDL 1 Programmerbara kretsar CPLD FPGA VHDL Kombinatorik with-select-when when-else Sekvensnät process case if-then-else Programmerbara kretsar PLD = programmable logic device CPLD = complex PLD, i princip
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Tangible interaction &TUI KIRSTEN RASSMUS-GRÖHN
Tangible interaction &TUI KIRSTEN RASSMUS-GRÖHN Innehåll Vad är TUI? Historia Massor med exempel Hur gör man? Problem och utmaningar Vad är TUI = Tangible User Interface? I bred mening Att ge fysisk form
Elektronik EITA35: Elektronik. Erik Lind
Elektronik 2017 EITA35: Elektronik Erik Lind 1 Elektronik 2017 Föreläsning 0 Lite introduktion till elektronik Kort laboration 2 Elektronik Hur vi utnyttjar elektrisk energi för att göra nyttiga saker
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 1
Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 1 Programmerbar logik och VHDL Programmerbar logik VHDL intro Upplägg, litteratur, examination Programmerbara kretsar Mikroprocessor Fix hårdvara som kan utföra
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
Grindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Konstruera, styra, reglera och programmera en röd tråd F-9
Konstruera, styra, reglera och programmera en röd tråd F-9 Icke vinstdrivande grundskola F-9, grundad 1914. LGR-11 rev 2017 Centralt innehåll Årskurs 1-3 Teknik Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Översikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Digital elektronik och inbyggda system
Digital elektronik och inbyggda system Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital elektronik och inbyggda system, 2019 Sida 1 Ett inbyggt system är uppbyggt kring en eller flera processorer, med en
VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA
VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA ROBOTAR? Peter Gärdenfors och Christian Balkenius Kognitionsforskning, Lunds Universitet, S 223 50 Lund e-mail: peter.gardenfors@fil.lu.se christian.balkenius@fil.lu.se Här
Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.
Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Sensorer i digitalkameror
Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal
Efterlysning! Kognitiv design 1. Mitt mål för er med idag. Idag. Mål. Vad exakt är problemet?
Efterlysning! Kognitiv design 1 Hur man gör en användare glad Kursrepresentanter? Maila! Webbaserat system för gruppindelning. Idag Inledande exempel Vad är användbarhet? Hur gör användaren? Normans sjustegsmodell
Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital
Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
F5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
F5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
L15 Introduktion modern digital design
L15 Introduktion modern digital design Upplägg LP2 F15 Introduktion till modern digital design F16 Kombinatoriska nät i VHDL F17 Sekvensnät i VHDL F18 Gästföreläsning (Advenica, fortsättningskurser) F19
S T Y R A UPPGIFTERNA. Teknik åk 9, ht 18. Programmera i scratch, visa upp Delta vid programmeringsbesök på Kulla senare i höst
S T Y R A Teknik åk 9, ht 18 v. 37 Programmering i scratch v. 38 Tyskgruppen gör detta på torsdagslektionen och franskgruppen gör detta på fransklektionerna den 25/9 och 2/10. 1. Fortsätt programmera i
DATORER OCH PROGRAM. Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin
DATORER OCH PROGRAM Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin men kan ha såväl symboliska som fysiska gränssnitt till omvärlden
IT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Universe Engine Rapport
1 Universe Engine Rapport Alexander Mennborg 2017-05-08 2 Inledning I denna rapport diskuteras utvecklingsprocessen till projektet Universe Engine. Denna diskussion omfattar hela utveckling från starten
Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1
Digitala it elektroniksystem t Professor Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital- och datorteknik, 101122, Per Larsson-Edefors Sida 1 Introduktion Konstruktionsalternativ Kretskort med diskreta standardkomponenter.
Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod
Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar
Kommande kurser om samspelet mellan människa och teknik. Mattias Wallergård Institutionen för designvetenskaper
Kommande kurser om samspelet mellan människa och teknik Mattias Wallergård Institutionen för designvetenskaper C-programmet Specialiseringen Användbarhet & Design Interaktion 1: neuromodellering, kognitiv
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
TEMPERATUR OCH VINDMÄTARE MED HÖGTALARFUNKTION
TEMPERATUR OCH VINDMÄTARE MED HÖGTALARFUNKTION Digitala Projekt EITF 11, 18 maj 2015 Grupp 13; Morten Rosén, Henrik Boris-Möller, Christoffer Nordberg Projekthandledare: Bertil Lindvall Innehållsförteckning
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.
Vår väg till Godkänt, och sedan vidare...
Grunder i programmering Vår väg till Godkänt, och sedan vidare... Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse, och är den grund varpå samhället vilar. Karl-Bertil Jonsson ii Grunder i programmering
Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Digitala projekt Elektro- och informationsteknik
Digitala projekt Elektro- och informationsteknik Digitala projekt (I) VT1 huvudsakligen teori och VT2 konstruktionsarbete i projektlabb 10 hp motsvarar ca 7 veckor heltid! Godkännande; U, G Gruppstorlek;
Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN
2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA
Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas
1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
std_logic & std_logic_vector
VHDL VHDL - Very high speed integrated circuit Hardware Description Language VHDL är ett komplext språk, avsett för att beskriva digitala system på olika abstraktionsnivåer (beteende- och strukturmässigt).
Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin
DATORER OCH PROGRAM Datorn är en symbolmaskin men kan ha såväl symboliska som fysiska gränssnitt till omvärlden Program beteendeplan och beteendegenerator Programmerade maskiner Generalitet och portabilitet
Datastrukturer och algoritmer
Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 5 Algoritmer & Analys av Algoritmer Algoritmer Vad är det? Innehåll Mer formellt om algoritmer beräkningsbarhet Att beskriva algoritmer Analysera algoritmer Exekveringstid,
F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.
1 X2 IN Vdd OUT GND Översikt: F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p - Föreläsare: Bengt Oelmann - Kurslitteratur: "Principles of CMOS VLSI Design - A systems Perspective" - Föreläsningar: 16 - Räkneövningar:
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Kognition crash course
Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans
Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Januari-2016
Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Januari-2016 Att tänka på innan du köper bärbar dator Behov/Användningsområde Om man mest ska använda datorn till epost, Internet, lagra foton och skriva dokument i
Cecilia Ingard. Boksidan
Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet
Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)
Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Initiering av starttillstånd Programmerbar logik Syntesflödet
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Modbus över Ethernet. WAGO Contact SA TSS STR 2011 1
Modbus över Ethernet WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet En enorm mängd produkter stöder modbus. Modbus kallas ibland för automationens minsta gemensamma nämnare. Kanske är det för att
Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap
Interaktion 2 Innehåll Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan 527-528) Natural user interfaces Kap 6.2.9, 6.2.11, 6.2.12 Kap 6.3-6.4 Styrdon Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout
Goda råd till de som ska utföra ett liknande projekt (från KMM 2016)
Goda råd till de som ska utföra ett liknande projekt (från KMM 2016) Snöa inte er på lösningar som kanske fungerar, eller som ni bara vill få fungera. Var realistiska och våga byt lösning om den det verkar
PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll
PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING Innehåll Parallellism i VHDL Delta delays och Simuleringstid VHDLs simuleringscykel Aktivering av Processer Parallella och sekventiella uttryck 1 Controller PARALLELLISM
Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag
Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2008, urval 1 Sorterat efter lärosäte Till många utbildningar används andra urvalsgrupper än de nationella. Här har dock alla dessa fått
LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande
Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod
Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar
Digital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
PC-KAMERA BRUKSANVISNING
PC-KAMERA BRUKSANVISNING Innehåll Introduktion.....2 Systemkrav......2 Innehåll i förpackningen....3 Introduktion till WebCam... 3 Installation av drivrutin och programvara....4 -Drivrutinsinstallation..
Laborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.
Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter. I ett pratglatt klassrum lär elever tillsammans Johan Lind en forskarstuderande
Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra oh en minnessiffra.
Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.
Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken
729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras
Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp
Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp 9 maj 2011 Bakgrund: Vem är Patrik? Utb.: student Chalmers F 1992 1995, doktorand 2000, nu docent i programvaruteknik på D&IT-institutionen. Undervisning:
Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån
Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt
Artificiell intelligens
2013-08-13 Introduktion Artificiell intelligens Vad är AI? Olika mål Intelligenta agenter Områden inom AI Arne Jönsson HCS/IA Vad är AI? Intelligens: Förmågan till tänkande och analys (Svenska ORboken)
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
Sikt och säkerhet Fordonskamerasystem
NY Fordonskamerasystem Your Expert in Parts Fri sikt runt om Oavsett om du kör lastbil, buss, skördetröska eller personbil så är det lika viktigt att ha fri sikt runt fordonet, för att kunna undvika hinder
Introduktion till E-block och Flowcode
Introduktion till E-block och Flowcode Vad är E-blocks? E-blocks är små kretskort som innehåller block av elektronik som man vanligtvis kan hitta elektroniska eller inbyggda system Det finns över 50 olika
Digital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla
Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator
Viktiga begrepp Den här ordlistan är till för dig som går kursen Om Programmering. Eftersom detta är en grundläggande kurs har vi i vissa fall gjort en del förenklingar. En del begrepp är svåra att förenkla,
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK Innehåll Timing i synkrona nätverk Synkrona processer i VHDL VHDL-kod som introducerar vippor (flip-flops) och latchar Initiering av register Mealy- och Moore-maskiner i VHDL
Börja med att ladda ner appen Blacklens till din mobil. Finns både till iphone på Apple Store och till Android på Google Play.
Sida 1 BLACKLENS APPEN Börja med att ladda ner appen Blacklens till din mobil. Finns både till iphone på Apple Store och till Android på Google Play. ANSLUTNING Det finns två sätt att ansluta kameran på:
Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Salusfin s intelligenta värme kontroll: Installationsguiden
Salusfin s intelligenta värme kontroll: Installationsguiden Du hittar detaljerade instruktioner på våra supportsidor angående alla steg som ska utföras under installationen. Under supportsidorna hittas
Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper
Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information
Mätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare