KLIMATFÖRÄNDRINGEN - I ETT STÖRRE PERSPEKTIV. Olov Moëll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLIMATFÖRÄNDRINGEN - I ETT STÖRRE PERSPEKTIV. Olov Moëll 2014-05-25 o.moell@bredband.net"

Transkript

1 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN - I ETT STÖRRE PERSPEKTIV Olov Moëll

2 2 Innehåll KLIMATFÖRÄNDRINGEN... 1 Bakgrund till skriften... 3 Inledning... 4 Växthusgaserna och värmen på jorden... 4 Atmosfärens sammansättning... 5 Befolkningsutvecklingen... 5 Fossil energi... 6 Koldioxidutsläpp... 7 Naturen söker ständigt energibalans... 8 Koldioxiden i atmosfären... 9 Klimatet under år Effekt på temperaturen hittills Klimatförändringen några konsekvenser FN:s klimatmål mot den fossila energimarknadens mål Framskrivning av klimatet Fossila bränslen ändliga resurser Obegränsad tillgång till energi Bilaga: Referenser i urval... 19

3 3 Bakgrund till skriften Under de senaste nio åren har jag använt en stor del av min tid till studier inom klimatområdet. Forskningsrapporter, statliga utredningar, böcker, föreläsningar, filmer från olika områden i världen drabbade av klimatförändringar, och genomgång av ett större antal artiklar i klimatfrågan i Science, Nature och andra vetenskapliga media, samt många artiklar i olika allmänna svenska och utländska media och bloggar i övrigt. Även utbildningsmaterial i klimatfrågan från flera universitet och utländska statliga institutioner. Detta enbart drivet av min nyfikenhet på hur vår värld fungerar. Mödan har resulterat i några skrifter. Sammanställningar av hur jag, utan professionell bakgrund inom klimatforskning, uppfattat de kunskaper och den information jag tagit del av i ämnet. Den här skriften är till stor del en komprimerad version av några tidigare sammanställningar: Klimat i förändring, några grundläggande klimatprocesser och synpunkter enligt forskarnas material (100 sidor), respektive Klimatet: Vart är vi på väg nu? (80 sidor), samt Fossila energimarknaden och kapitalet, 20 sidor. Referenser i urval i Bilaga har jag läst igenom. Materialet utgör underlag för skrifterna och finns samlat hos mig. Jag är politiskt obunden och har inga kopplingar till intressen inom klimatområdet, Skriften går bra att få som pdf-fil från mig.

4 4 Inledning Det kan väl knappast ha undgått någon att det sedan länge pågår en allvarlig klimatförändring. Allt fler forskare, politiker och andra medborgare, som satt sig in i orsakerna till klimatförändringen, utrycker nu oro för att människans utsläpp av koldioxid och den resulterande temperaturhöjningen på jorden har blivit en ödesfråga för mänskligheten. Därför möter vi praktiskt taget varje dag i massmedia synpunkter som: vi skall spara på el, byta ut alla glödlampor mot lågenergilampor, cykla istället för att köra bil och inte äta kött för det är inte bra för klimatet. För att rätt förstå magnituden i den nuvarande klimatförändringen kan en inblick i dess roll i ett långsiktigt perspektiv underlätta. Skriften är en ytterst komprimerad framställning av orsakerna till den pågående klimatförändringen. Det mesta av underlaget finns bland referenserna i bilaga 1. Texten är min egen men innehåller inga egna synpunkter eller åsikter. Människan står idag inför en rad utmaningar. De flesta kan kopplas till - Klimatförändringen - Befolkningsutvecklingen - Naturresursanvändningen Framställningen är koncentrerad till klimatförändringen. Växthusgaserna och värmen på jorden Varför har det i långa tider varit ca 14 grader varmt på jorden? Solens strålning mot jorden består av synligt ljus, men även en del ultraviolett respektive infrarött ljus, vilka värmer upp jordsfären med atmosfär, mark och hav. Jordsfären måste avkylas för att kunna behålla en värmebalans. Det sker genom infraröd strålning, eller värmestrålning, ut mot rymden. Atmosfären innehåller växthusgaser. Gaserna stoppar delvis upp jordens nödvändiga avkylning via infraröd strålning ut till rymden, och reflekterar tillbaka en del av värmen mot jorden. Växthusgaserna ger därför ett nettotillskott av värme till jordsfären (atmosfär, mark och hav). Utan växthusgaser, främst påverkad av koldioxid, hade medeltemperaturen på jorden varit runt 18 minusgrader, den dödliga ultravioletta strålningen hade haft fritt fram mot jorden och liv, som vi känner det, hade inte varit möjligt. Stora mängder växthusgaser cirkulerar varje år mellan atmosfär, mark och hav, helt naturligt och inom varierande men begränsade volymer. Så har det fungerat

5 5 sedan flera eoner tillbaka. Men mängden växthusgaser i atmosfären har nu påtagligt ökat och bidragit till en högre medeltemperatur på jorden. Växthusgaserna består av främst koldioxid, metan och dikväveoxid samt ett antal av människan skapade kemiska ämnen i mindre mängder plus vattenånga. Påverkan av atmosfärens koldioxidhalt på jordens medeltemperatur identifierades av forskarna för mer än hundra år sedan. Ju mer koldioxid i atmosfären, desto högre värme på jorden. (Se Referenslistan sid 29 30) Vattenångan svarar för den största delen av växthuseffekten, i den nuvarande värmeperioden av jordens utveckling. Mängden vattenånga i atmosfären är en funktion av tillgången på vatten och värme. Volymen ökar snabbt vid en höjning av temperaturen, men vattenångan initierar inte ökad temperatur. Vattenånga har dessutom en omloppstid runt 10 dagar i atmosfären, innan den faller ut som regn eller snö. Den saknar därför ackumulerande verkan. I fortsättningen behandlas enbart koldioxiden, då gasen har en dominerande roll i klimatförändringen, bland annat för att den ackumuleras över lång tid. Dessutom är koldioxiden den gas som har påverkats, och kan påverkas, mest av människan. Atmosfärens sammansättning Växthusgaserna svarar för en procentuellt mycket liten andel av atmosfärens molekyler. Vattenånga omkring en 1/4 % och kemiska gaser för ca 0,05 %, varav koldioxid för 0,04 %. Atmosfären domineras helt av kväve 78 %, syre 21 % samt en del argon. Kväve, syre och argon är transparanta för ultraviolett, synlig och infrarött ljus, och deltar därför inte i någon växthuseffekt. Växthusgaserna, främst koldioxid liksom metan och dikväveoxid (lustgas), är även de transparanta för ultraviolett och synligt ljus. Däremot har de egenskapen att absorbera infrarött ljus när de träffas av detta, varvid de omedelbart sprider det infraröda ljuset, värmestrålningen, i alla riktningar. En andel av värmestrålningen går då tillbaka mot jorden. På så sätt blir mer värme kvar i atmosfär, mark och hav och avkylningen fördröjs. Det är alltså en mycket liten andel av atmosfärens gaser som svarar för värmeregleringen på jorden, vilket ibland missuppfattas. (Tänk ett glas rent vatten. Kan drickas riskfritt. Upplös så lite som 0,04 % arsenik, och effekten förändras påtagligt.) Befolkningsutvecklingen Jordens befolkning har ökat mycket långsamt sedan många tusentals år tillbaka. Omkring år 1800 fanns uppskattningsvis 1 miljard människor på jorden. Ved, vind, vatten, dragare och människans muskler sörjde för behovet av energi. På tvåhundra år har folkmängden ökat explosionsartat och beräknas nu till ca 7,2 miljarder människor. En relativt säkerställd prognos pekar på en befolkning på 9 till 10 miljarder år 2050, om utvecklingen fortsätter som hittills.

6 6 World population Denna befolkningsutveckling måste ha baserats på tillgång till enorma mängder energi för att framställa all mat, kläder, bostäder, transporter med bilar, båtar, flygplan, alla övriga maskiner och allt annat som producerats under ett par hundra år. Fossil energi Sedan flera hundra miljoner år tillbaka ligger sådana enorma mängder energi i form av kol, olja och naturgas i jorden och under havsbottnen. Ackumulerade rester av döda växter och djur, som aldrig multnat, utan har ansamlats där i syrefria miljöer. Det är anrikad solenergi, som kemiskt omvandlats till fossila bränslen. All denna energi har sedan fått ligga orörd i sin törnrosasömn genom årmiljonerna. För över tvåhundra år sedan upptäckte människorna nyttan och glädjen med kol, och senare med olja och naturgas. Sedan dess har vi nu grävt och pumpat upp en stor del av denna energi för att utnyttja den genom förbränning.

7 7 Från i stort sett ingenting förbränner nu människan kol, olja och naturgas med omkring 12 miljarder ton oljeekvivalenter per år (med kol och gas omräknat till motsvarande energimängd olja). Ca 80 % av världens totala energibehov kommer idag från fossil förbränning, vilken utgör grunden för vår nuvarande samhällsutveckling. Koldioxidutsläpp Men denna värdefulla tillgång på energi har som bekant en baksida. Vid förbränningen av kol, olja och naturgas blandar sig kol med luftens syre och bildar koldioxid, en biprodukt som går ut i atmosfären. Omkring hälften blir kvar i atmosfären, medan den andra hälften absorberas av mark och hav inom något år. Människans utsläpp av koldioxid var vid 1800-talets början knappt mätbart. År 2013 låg utsläppen på ca 36 miljarder ton. Är detta mycket eller litet? Problemet är att den mängd koldioxid vi släpper ut i år ackumuleras till stor del till den mängd vi släpper ut nästa år, och nästa år osv. Det resulterar i en motsvarande ökad mängd värme i jordsfären. Årets utsläpp kommer att finnas kvar i avtagande mängd under många tusentals år.

8 8 CO2 utsläpp Omkring en fjärdedel av all koldioxid från fossil förbränning går vidare från atmosfären ner i haven. Samtidigt beräknas haven absorbera omkring 90 % av den tillkommande värmen från den ökade växthuseffekten genom att haven har väsentligt större kapacitet för värmeabsorption än atmosfären. Haven sprider och ackumulerar värmen successivt genom hela havsdjupet. Genom värmeutvidgningen stiger havsnivån. Den processen beräknas fortsätta under hundratals år. Avsmältningen av isar på land bidrar ytterligare till att havsnivån stiger. Beroende på havens inneboende tröghet kan medeltemperaturen komma att öka med ytterligare delar av en grad genom de utsläpp som hittills gjorts. Naturen söker ständigt energibalans Klimatet på jorden är ytterst komplext och dynamiskt, men verkar inom relativt små marginaler. Under eonernas gång har krafter och motkrafter balanserat varandra med temperaturvariationer inom gränser som tillåtit att växter och djur har kunnat leva och utvecklas. Vår jord har varken kokat bort eller slutat som en isboll. Istider och interglaciala perioder har avlöst varandra beroende av yttre förändringar, främst jordens läge i förhållande till solen. Varje sådan periodförändring har krävt tiotusentals till hundratusen år. Även tillfälliga händelser som meteorit- och asteroidnedslag, liksom stora vulkanutbrott, har under historiens gång och under kortare eller längre perioder

9 9 medfört stora förändringar i klimatet. Naturen söker ständigt nå ett jämviktsläge mellan inkommande och utgående energi i jordsfären. Det lyckas aldrig helt. Systemet är hela tiden, och av många skäl, utsatt för mindre eller större variationer kring jämvikten. Alla förändringar i systemet påverkar både atmosfären, marken och haven. Vi ser det i det skiftande vädret varje dag och över årets växlingar. Vi märker det över decenniers förändringar i vårens ankomst och höstens inträde. Forskarna kartlägger klimatets svängningar över sekler och årtusenden. Och vi känner alla till hur istider och varma interglaciala perioder kommer och går. När jämvikten rubbas av en mängd naturliga orsaker når naturen så småningom alltid en ny jämvikt, vid en högre eller lägre medeltemperatur på jorden. Människan har förändrat klimatets förutsättningar under de senaste tvåhundra åren. Våra utsläpp av koldioxid har hittills varit dramatisk. Det har resulterat i en obalans mellan instrålad och utstrålad energi så att en ökad mängd värme behållits inom jordsfären. Koldioxiden i atmosfären Atmosfärens innehåll av koldioxid ligger kring 0,04 % som nämnts, och anges i parts per million eller ppm (397 ppm 2013). Ppm är andelen molekyler koldioxid av atmosfärens totala antal molekyler. Under många tusen år tillbaka har andelen hållit sig runt 280 ppm. Sedan mitten av 1700-talet har andelen koldioxid stigit till närmare 400 ppm och ökar nu allt snabbare.

10 10 Ppm, parts per million, kan vi räkna om till ton. Atmosfärens innehåll av koldioxid var år 1800 ca 280 ppm, vilket är lika med närmare miljarder ton. Det har 2013 stigit till närmare 400 ppm, eller ca miljarder ton koldioxid. Människans utsläpp har ökat mängden koldioxid i atmosfären med ca 43 % på omkring 200 år. Koldioxiden är den enda parameter inom klimatet, som drastiskt ändrats under de senaste 200 åren. Klimatet under år Paleoklimatologerna studerar klimatets utveckling i historisk tid. Bilden nedan är en sammansättning av ett antal forskningsrapporter, baserade på analyser av iskärnor, vilka forskarna borrat upp genom såväl Antarktis is som Grönlands ismassa. På Antarktis isplatå har flera borrningar genomförts ner till över meters djup. Många forskare har varit engagerade i att analysera data ur de olika borrkärnorna, och även kontrollerat varandras resultat. (bl a Petit 2004, Epica Community Members 2004, Parrenin 2007, Lüthi 2008). I iskärnorna finns lagrat, på liknande sätt som årsringarna på träd, varje års nederbörd och en rad andra mätvärden, som temperatur, vilka kan utläsas från den kemiska sammansättningen. Mätdata omfattar ca år tillbaka i tiden, med åtta istider och mellanliggande interglaciala perioder. Bilden nedan representerar de senaste åren från analys av Antarktis isar. Den vänstra axeln visar en temperaturskala. Den högra axeln visar andelen koldioxid i atmosfären i ppm, parts per million. Fyra stora istider med mellanliggande interglaciala perioder har passerat. Vi befinner oss nu på toppen av den femte varma, interglaciala perioden. Den röda kurvan följer temperaturens och den blå kurvan koldioxidens variationer. Den gula längst till höger visar människans bidrag till atmosfärens koldioxid. Nederst återfinns istiderna och överst värmeperioderna. Texten under bilden hänvisar till några av källorna.

11 11 Några iakttagelser: * Temperatur- och koldioxidnivåerna följer varandra mycket nära (hög korrelation). * Att värma upp jorden från den senaste istiden till nuvarande interglaciala period har tagit cirka år. * Temperaturintervallet mellan istid och värmeperiod beräknas till ca 5 grader C ( J Hansen et al 2011). Skalan i bilden är i Fahrenheit. * Koldioxidhalten har stigit från omkring 180 ppm till ca 280 ppm, en differens på 100 ppm. * Sedan flera tusen år tillbaka och fram till början av 1800-talet har andelen koldioxid i atmosfären rört sig runt 280 ppm (2 100 miljarder ton). Andelen har nu stigit till över 400 ppm (3 000 miljarder ton), en höjning med 120 ppm på omkring 200 år. Övriga växthusgaser ingår inte i dessa värden.

12 12 Från senaste istid till nutid ANT ÅR ÖKN PPM TEMP HÖJN Istid -> C > 2010 ca C ->? Slutsats: Genom människans förbränning av kol, olja och naturgas har halten koldioxid i atmosfären ökat mer under ca 200 år (ca 120 ppm), än det tagit naturen år att åstadkomma. Vår påverkan går nu cirka 100 gånger snabbare än de naturliga processerna. Forskarna kan inte finna någon lika snabb förändring av den kemiska sammansättningen i atmosfären under de senaste åren. Ökningen av koldioxidhalten sker dessutom från en nivå där den interglaciala perioden är i sitt varmaste skede. Det är värre än så. Forskningen pekar mot att den nuvarande nivån 400 ppm troligen inte förekommit på jorden under de senaste cirka tre miljoner åren. Den klimatförändring som nu pågår har inte kunnat förklaras av några yttre naturliga händelser. De naturliga variationerna i solens intensitet har varit för små för att generera nuvarande klimatförändring. Människans aktiviteter under de senaste tvåhundra åren har istället påverkat jordens klimat på ett sätt som aldrig tidigare kan ha inträffat, och aldrig kommer att kunna inträffa igen. Vår förbränning av kol, olja och naturgas har varaktigt förändrat atmosfärens kemiska sammansättning i en omfattning som förblir en engångsföreteelse i människans och jordens historia. Atmosfärens värmande täcke växer nu och blir allt tjockare. Naturen kommer successivt att återställa energibalansen, på en högre nivå av medeltemperatur. Hur mycket högre och hur lång tid detta tar, och vilka konsekvenser det kommer att få för vår jord inom nuvarande och kommande sekel vet ingen med säkerhet idag. Effekt på temperaturen hittills Följden är att atmosfärens medeltemperatur över mark och hav hittills har stigit med närmare 1 grad sedan mitten av 1700-talet. (IPCC:s senaste rapport nr 5, september 2013, anger 0,85 grader för perioden Berkeley Earth System Science har studerat det mest omfattande mätmaterialet och redovisar en genomsnittshöjning på 1,5 grader för temperaturen över mark från 1750 till 2010.)

13 13 Bilden nedan visar samvariationen mellan koldioxidkoncentrationen i atmosfären respektive förändringen av atmosfärens medeltemperatur från 1880 till Höjningen av atmosfärens uppmätta temperatur används vanligen som måttstock på klimatförändringen. Atmosfären kan dock bara absorbera en liten del av den totalt genererade värmestegringen skapad av de ökade mängderna växthusgaser. Så här ser fördelningen av värmeabsorptionen ut, enligt forskarnas mätningar: Atmosfären 3 % Is- och snötäckens absorption 3 % Markabsorption 5 % Havens absorption 89 % Havens övre skikt ner till 700 meter har hittills sugit upp mest av det genererade tillskottet av värme. De senaste decennierna har alltmer av värme förts djupare ner mot nivån meter. Observera att klimatförändringen, liksom alla andra förlopp i naturen, varierar upp och ner kring ett medelvärde över år, decennier och sekler. Den pågående förändringen måste mätas över ett antal decennier för att påvisa trender. Klimatförändringen några konsekvenser Jordsfären har visat tecken på att vara mycket känslig för redan små förändringar i medeltemperaturen. En stor mängd forskningsrapporter redovisar effekterna av närmare 1 grad högre medeltemperatur. Här är några av de mer påtagliga resultaten.

14 14 Vad händer vid 1 grads höjning? Arktis istäcke krymper i vidd och tjocklek Grönlands ishyllor vid kusten smälter Glaciärer över hela jorden minskar Ökenutbredning i USA, Nordafrika, Australien, Mongoliet bl a Havsytan stiger Sänkt ph-värde i haven: försurning Folkomflyttningar i Nordafrika, Bangladesh, Mongoliet, Stillahavs öar Vi i Sverige har varit bland de minst utsatta för konsekvenser av höjningen av temperaturen. FN:s klimatmål mot den fossila energimarknadens mål FN:s medlemsstater formulerade vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 målet att: Atmosfärens medeltemperatur från industrialiseringens början fram till år 2050 bör inte överstiga + 2 grader. Detta för att undvika en farlig klimatförändring, a dangerous climate change. Livet på jorden kan redan vid målet 2 graders höjning komma att utsättas för stora påfrestningar. Risken bedöms stor att dagens ekonomiska, sociala och ekologiska system inte kommer att hinna med en nödvändig anpassning till effekterna av en temperatur som inom detta århundrade överstiger FN:s mål. Det råder emellertid en motsättning mellan FN:s 2-gradersmål och den fossila branschens planer. Idag ligger stora mängder kol, olja och naturgas inmutade i marken och under haven, i väntan på att bli exploaterade. De är bokförda som tillgångar i branschföretagens redovisningar, och påverkar bolagens värdering på marknaden. Tillgångarna är så omfattande att om de tas upp och förbränns skulle mängden koldioxid i atmosfären komma att fördubblas från ca miljarder ton till ca miljarder ton. Följden skulle bli många graders höjning av medeltemperaturen med förödande effekter på allt liv på jorden, och är därför knappast möjlig att realisera. Endast en mindre andel av dessa bokförda fossila tillgångar beräknas kunna tas upp och förbrännas för att klara FN:s 2-graders mål. Merparten betraktas som obrännbart kol ( unburnable carbon ). Detta, menar man, kan komma att leda till en omvärdering av den fossila industrins marknadsvärden. Internationellt

15 15 diskuteras risken för att en kommande finansiell bubbla kan vara under utveckling, a carbon bubble bursting, om de berörda finansiella aktörerna inte agerar i tid. I BP:s World Energy Outlook 2035 Januari 2014, liksom ExxonMobils World Energy Outlook 2040 år 2014, förekommer inga resonemang kring FN:s 2-gradersmål. I branschens planer beräknas fossil energi ännu i slutet av detta tidsperspektiv (2040) svara för omkring 80 % av världens energiförbrukning. Inom klimatforskningen beräknar man tvärtom att möjligen upp till 80 % av energibehovet istället måste komma från förnybara energiformer, utan tillskott av koldioxid till atmosfären, för att kunna klara 2- gradersmålet. Detta beroende på när och hur snabbt en minskning av de totala koldioxidutsläppen realiseras. Framskrivning av klimatet Det finns även en motsättning mellan FN:s 2-gradersmål och medlemsländernas planer på användning av fossila bränslen. International Energy Agency, IEA, är en verksamhet för globala energifrågor. De utger varje år en sammanställning av globala energitillgångar och förbrukningar, samt producerar en rad olika framskrivningar. Utgåvan från november 2013 sträcker sig primärt fram till En av IEA:s framskrivningar bygger på de nuvarande sammanlagda energiplanerna från FN:s närmare tvåhundra medlemsländer. Beräkningarna indikerar att medeltemperaturen, med ländernas nuvarande planer på användningen av fossila bränslen, kommer att leda till en höjning under främst nuvarande sekel med mellan 3,6 och 5,3 grader, mätt från industrialiseringens början. Siffrorna ovan fångar den drastiska motsättningen mellan det beslut FN:s medlemsländer varit med att fastställa, 2-gradersmålet, ställt mot deras egna energiplaner för närmaste decennierna. Motsättningen kan möjligen leda till att FN:s mål om 2-graders höjning kommer att passeras redan inom ett par decennier, såvida inte en radikal minskning av koldioxidutsläppen genomförs. Det är idag osäkert hur mycket och hur snabbt den ökande mängden koldioxid i atmosfären kommer att leda till en bestämd högre medeltemperatur. En komplikation utgör den inneboende trögheten i naturens reaktioner på ökningen av koldioxidhalten i atmosfären med 120 ppm, alltså över 40 %, de senaste tvåhundra åren. Effekterna har ännu inte slagit igenom i medeltemperaturen, vilken uppmäts strax över jordytan med nuvarande metoder. Som beskrivits tidigare beräknas 90 % av den tillkommande värmen gå ner i haven. Det är idag svårt att förutsäga vad detta kan leda till på sikt när det gäller värmebalansen mellan atmosfär och hav. Framskrivningar av temperaturen anges därför inom

16 16 de relativt vida ramar med sannolikhetsfördelningar, som t ex IEA:s siffror ovan visar (3,6 till 5,3 grader). Möjligheterna att på politisk väg komma fram till åtgärder för att minska koldioxidutsläppen så att 2-gradersmålet om möjligt kan uppnås, kommer att ha en avgörande betydelse för hur klimatförändringen utvecklas under detta sekel, och vilka konsekvenser det kan leda till för allt levande på jorden. Fossila bränslen ändliga resurser Att de fossila bränslena är ändliga resurser är naturligtvis alla klara över. Under många årtusenden tillfredsställdes energibehovet av förnybara energislag, främst ved. Vi har nu gått igenom tre överlappande epoker med fossila bränslen: kol, olja och nu alltmer naturgas. Även om de brukbara tillgångarna på kol, olja och naturgas skulle räcka för behovet de närmaste seklen menar forskarna att det redan under de närmaste decennierna är nödvändigt med en övergång från fossil energi till olika former av förnybar energi, med solen i centrum direkt eller indirekt. Ett genomgripande paradigmskifte. Skälen, som framhålls i debatten, är många, bland andra: - Den snabba förändringen av atmosfärens och havens kemiska sammansättning genom förbränningen av fossila bränslen, presenterad ovan, och de risker detta kan medföra för nuvarande och framförallt kommande generationer. - Uppmätta effekter av stigande temperatur på marken och i haven. - De snabbt ökande kostnaderna för klimatrelaterade miljökatastrofer. - Social oro och konflikter genom förändringar i tillgång på vatten och jordbruksmark. - De stigande kostnaderna per oljeekvivalent (energi motsvarande en liter olja) för utvinningen av nya fossila källor. - De allt större miljömässiga och sociala riskerna med fossil utvinning. - Hälsoeffekterna av den smog som bildas av farliga partiklar vid förbränning av fossila ämnen. - Konkurrenskraftiga priser och övriga direkta och indirekta fördelar med förnybar energi. T ex genom bättre möjligheter till distribuerad energiproduktion nära användarna - De nya affärsmöjligheter som de förnybara energiformerna kan erbjuda progressiva krafter på marknaden. Frågan är om paradigmskiftet kommer att kunna genomföras inom en tillräckligt kort tidsperiod, vi talar om decennier. Samtidigt måste övergången till förnybara energikällor ske i en takt som medger fortsatt utveckling av våra samhällen utan påfrestande ekonomiska, sociala eller ekologiska störningar.

17 17 Under alla förhållanden kommer den fossila epoken bara att vara ett antal hundra år, en ytterst kort period i jordens och människans historia. Dr Michael Höök, Associate Professor, Global Energy Systems, Uppsala Universitet Obegränsad tillgång till energi Som tur är finns det hur mycket energi som helst att ta tillvara för oss människor. Det saknas idag varken tekniska, ekonomiska eller arbetsmässiga hinder för att ersätta fossila bränslen med olika former av direkt eller indirekt solenergi, och därmed kunna utveckla vår jord på ett hållbart sätt. Obegränsad tillgång till energi Solen ger kontinuerligt: 120 petawatt (miljoner miljarder watt) = gånger mer än människans behov: 15 terrawatt (tusen miljarder watt) Människans årsbehov = cirka 1 timmes sol Det går timmar på ett år. Solen ger ungefär gånger mer än människans löpande behov av energi. Det framhålls därför att omkring en timmes sol motsvarar den mängd energi människan behöver under ett år.

18 Vi står nu inför det snabbaste och mest omfattande paradigmskiftet i mänsklighetens historia. Skiftet måste genomföras inom detta sekel. Och vi är alla deltagare. 18

19 19 Bilaga: Referenser i urval Aleklett, Kjell et al: The peak of the oil-age, Energy Policy Volume 38, March 2010 Alley, Richard: Abrupt Climate changes: Oceans, Ice and Us, The Roger Revelle Commeerorative Lecgture Series Dec 2004 AMAP: Arctic Ocean Acidification Assessment: Summary for Policymakers, Arctic Monitoring and Assessment Programme 2013 Anderegg, W et al: Expert credibility in climate change, PNAS April 9, 2010 (PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, arkiv med stort antal godkända vetenskapliga artiklar) Anderson, Kevin: Climate change going beyond dangerous Brutal numbers and tenuous hope, UK s department for International Development September 2012 Andersson, John: Carbon dioxide levels top 400 ppm pressure up on unburnable carbon, Education and Science 2013 Anisimov, Oleg: Potential feedback of thawing permafrost to the global climate system through methane emission, Environmental Research Letter 27, November 2007 Anisimov, Oleg Reneva, Svetlana: Permafrost and changing climate: the Russian perspective, Royal Academy of Sciences, June 2006 Anthony, K.R.N. et al: Ocean acidification causes bleaching and productivity loss in coral reef builders, University of Queensland September 26,2008 Archer, Dana: Lessons from Past Climate Predictions: Wallace Broecker, The Sceptical Science, 18 July 2011 Archer, Dana: Updating the climate big picture, Real Climate 23 December 2011 Archer, David: Global warming, understanding the forecast, Brackwell Publishing 2007 Archer, David: How long will global warming last?, Real Climate 15, March 2005 Archer, David: The Climate Crisis, Cambridge University Press 2010 Archer, David: The global carbon cycle, Princeton University Press 2010 Archer, David Victor Brovkin: The millennial atmospheric lifetime of anthropogenic CO2, University of Chicago 2008 Archer, David: The long thaw, Princeton University Press 2009 Arctic Climate Impact Assessment: Impact of a Warming Arctic, Executive Summary and Conclusions, Arctic Ocean Acidification Assessment: Summary for Policymakers, 2013 Augustin, Laurent et al: Eight glacial cycles from an Antarctic ice core, Epica Community Members, Nature 429, June 10, 2004 Azar, Christian: Makten över klimatet, Albert Bonniers Förlag 2008 Barker, S Knorr, G: Antarctic climate signature in the Greenland ice core record, PNAS October Beck, E-G: 180 years accurate CO2 gasanalysis of air by chemical methods, Merian- Schule Freiburg 8/2006, och Georg Hoffman: Beck to the future, Real Climate 1 May, 2007 Bender, Michael L: Paleoclimate, Princeton Primers in Climate 2013 Berkeley Earth Surface Temperature Group: 250 years of global warming, July 2012 Berkeley Earth Surface Temperature Group: Global land temperatures have increased by 1,5 degrees C over the past 250 Years, Summary of Results 2012 Bern, Lars: Homo Eco, Recito Förlag AB, 2010 Bernes, Claes: En ännu varmare värld, växthuseffekten och klimatets förändringar, Naturvårdsverket, 2007 Bernes, C Holmgren, P: Meteorologernas väderbok, Medströms Bokförlag 2006

20 Biello, David: 400 ppm, Carbon Dioxide in the atmosphere reaches Prehistoric Levels, Scientific American May 9, 2013 Björklund, J Holmgren, P Johansson, S: Mat & klimat, Medströms Bokförlag 2009 Bolin, Bert: A history of the science and politics of climate change, Cambridge University Press 2007 Bowen, Mark: Censoring science, Penguin Group 2008 BP: Energy Outlook 2035, January 2014 Bradford, Travis: Solar revolution, the Economic Transformation of the Energy Industry, MIT Press Braungart, M McDonough,W: Cradle to cradle: Remaking the way we make things, Brewer, Peter: A changing ocean seen with clarity, PNAS July 28, 2009 Brook, Ed: Windows on the Greenhouse, Nature 453, May 15, 2008 Brown, Lester: Civilisationens väg, - mot avgrund eller hållbarhet, Earth Policy Institute 2011 Brydsten, Lars et al: Förväntade extremvattennivåer för havsytan vid Forsmark och Laxemar-Simpevarp fram till år 2100, Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2009 Calvin, William H: The great climate flip-flop, The Atlantic Online January 1998 Cambridge University: Impacts of a warming arctic, 2004 Canadell, J et al: Contributions to accelerating atmospheric CO2 growth from economic activity, carbon intensity and efficiency of natural sinks, PNAS November 20, 2007 Cazenave, A Llovel, W: Contemporary sea level rise, Annual Review of Marine Science, 2010 Charpentier Ljungqvist, Fredrik: Global nedkylning, Norstedts 2009 Choudhury, Nilima: Decertec s collapse unlikely to affect EU energy plans, 5 July2013 Church, J White, N: A 20 th century acceleration in global sea-level rise, Geophysica Research Letters L01602, 2006 Church, John et al: Revisiting the Earth s sea-level and energy budgets from 1961 to 2008, Geophysical Research Letters, 16 September 2011 Collins, Terry: Icy meltwater pooling in Arctic Ocean: a wild card in climate change scenarios, Flanders Marine Institute Project CLAMER,5 April 2011 Cook, John: The Scientific Guide to Global Warming Scepticism, Scepotical Science December 2010 Cotton, William: Human impacts on weather and climate: Aerosols, Cambridge Press 2007 Cotton, W van der Heever, S: Aerosol interactions with cloud dynamics, Colorado State University Coumou, D Rahmstorf, S: A decade of weather extremes, Nature 2012 Cowtan, Kevin Way, Robert: Coverage bias in the HadCRUT4 temperature series and its impact on recent temperature trends, University of York, UK, 2013 Crutzen, Paul: Geology of mankind, Macmillan Magazines Ltd 2002 Curry, William: Common misconceptions about abrupt climate change, Woods Hole Oceanographic Institution, October 24, 2008 Daniel, J J: Introduction to atmospheric chemistry (valda kapitel), Princeton University 1999 Davis, S Caldeira, K: Consumption-based accounting of CO2 emissions, PNAS January 29, 2010 Del Genio, Anthony: Separating natural from anthropogenic influences in twentieth century climate data records, PNAS December 2008 Denmark National Space Center: A brief summary of cosmoclimatology

21 Doney, SC et al: Ocean acidification, a critical emerging problem for the ocean sciences, Oceanography December 2009 Dessler, A. E. et al: Water-vapor climate feedback inferred from climate fluctuations, , Geophysical research letters Vol. 35, 2008 Dukes, Jeffrey: Burning buried Sunshine: human consumption of ancient solar energy, University of Utah 2003 Ekins, P McGlade, C: Un-burnable oil: An examination of oil utilization in a decarbonised energy system, University Collage of London 2013 Eklund, Klas: Vårt klimat ekonomi, politik, energi, Norstedts Akademiska Förlag 2009 Ekman, Bo et al: Grasping the climate crisis, Tällberg Foundation November 2008 Elton, Byron: CO2 recycling offers alternative to Carbon Capture and Sequestration, Carbon Sciences Inc, 30 March 2010 EREC European Renewable Energy Counsil: Re-thinking 2050, a 100 % Renewable Energy Vision for the European Union, April 2010 European Academies Science Advisory Council: Concentrating solar power: its potential contribution to a sustainable energy future, November 2011 European Commission: Energy Roadmap 2050, 15 December 2011 European Environment Agency: Trends and projections in Europe 2013 Executive Summary 2913 ExxonMobil: The Outlook for Energy: A View to 2040, 2014 Falkowski, P et al: The Global Carbon Cycle: A test of our knowledge of Earth as a system, Science Vol 290, 13 October 2000 Feely, R et al: Impact of Anthropogenic CO2 on the CACO3 system in the oceans, Science 16 July 2004 Feulner, G Rahmstorf, S: On the effect of a new grand minimum of solar activity on the future climate on Earth, Geophysical Research Letters Vol 37, 2010 Flannery, Tim: Vädermakarna, Norstedts 2006 Forsberg, Björn: Tillväxtens sista dagar, Forsberg Cogito 2009 Forssman, Hanna: Avsmältningen av isen i Arktis, Centrum för Geobiosfärsvetenskap Lund 2009 Foster, G Rahmstorf, S: Global temperature evolution , IOP Publishing November 16, 2011 Francis, J Vavrus, S: Evidence linking Arctic amplification to extreme weather in mid-latitudes, Geophysical Research Letters, 2012 Gagosian, Robert: Abrupt climate change: should we be worried?, World Economic Forum January 27, 2003 Garver, Geoffrey: A framework for Novel and Adaptive Governance Approaches based on Planetary boundaries, Earth System Governance Project, Colorado Conference 2011 Gerlach, Terry: Volcanic versus Anthropogenic Carbon Dioxide, EOS American Geophysical Union 14 June 2011 Global Carbon Project: Global Carbon Budget 2013, November 19, 2013 Goldberg, Fred: Rate of increasing concentrations of atmospheric carbon dioxide controlled by natural temperature variations, Artikel Internet 2007 Gore, Al: En obekväm sanning, ICA-Förlaget 2007 Gore, Al: Climate of Denial, Rolling Stone, June 22, 2011 Gruber, Nicolas et al: The Oceanic sink for anthropogenic CO2, PNAS 16 July 2004 Hammarklint, Thomas: Swedish sea level series, a climate indicator, SMHI December 2009 Hansen, James: Storms of my grandchildren, Bloomsbury

22 22 Hansen, James et al: Climate impact of increasing atmospheric carbon dioxide, Science 28 August 1981 Hansen, J et al: Global warming in the twenty-first century: an alternative scenario, PNAS August 29, 2000 Hansen, James et al: Earth s energy imbalance: confirmations and implications, Science 3 June 2005 Hansen, J et al: Global temperature change, PNAS September 26, 2006 Hansen, James et al: Target atmospheric CO2: Where Should Humanity Aim?, Nasa GISS 2007 Hansen, James et al: Paleoclimate implications for human made climate change, NASA GISS 18 Januari 2011 Hansen, James et al: Increasing climate extremes and the new climate dice, 10 August 2012 Hansen, James et al: Perception of climate change, NASA GISS March 29, 2012 Hansen, James et al: Global Temperature Update Through 2013, Columbia University 13 January, 2013 Hansen, James et al: Assessing Dangerous Climate Chang : Required reductioin of Carbon Emissions to Protect Young People, Future generations and Nature, PLOS ONE December 2013 Harding, Gary: Broecker s warning, Harding 20 January 1999 Harper, Kristine C: Weather by the numbers, MIT 2008 Hausfather, Zeke: Examining the Recent Pause in Global warming, Berkeley Earth, 2013 Hausfather, Zeke: On Climate Change and temperature Variance, Berkeley Earth 2013 Hays, J D: Variations in the Earth s Orbit: Pacemaker of the Ice Ages, Science 10 December 1976 Hays, J D: Water: The vital fluid, April 1996 Heaps, Charles et al: Europe s Chare of the Climate Challenges, Stockholm Environment Institute, November 2009 Hoggan, James: Climate cover-up, the crusade to deny global warming, Greystone Books 2009 Hoggan, James: The Case against the Sceptics Stirring Up the Warming debate, Environment 360, 2010 Holland, D et al: Acceleration of Jakobshavn isbraeg triggered by warm subsurface ocean waters Nature Geoscience, October 2008 Howat, M et al: Rapid changes in ice discharge from Greenland outlet glaciers, Science 16 March 2007 Hug, Heinz: The climate catastrophe a spectroscopic artifact?, Wiesbaden Germany July 31, 1998 (john-daly.com) Höök, Mikael: Fuelling future emissions Examining fossil fuel production outlooks used in climate models, Uppsala Universitet Höök, Michael: Overall perspectives on fossil fuels: oil, gas and coal depletion, Uppsala Universitet 5 May 2011 International Energy Agency: World Energy Outlook 2013, Executive summary International Energy Agency: Energy Technology Perspectives 2012, Executive Summary International Energy Agency: Redrawing the Energy-Climate Map, 2013 International Institute for Applied Systems Analysis: Global Energy Assessment: Toward a Sustainable Future, Cambridge University Press 2012 IPCC Climate change 2001 Third Assessment Report: The Scientific Basis Summary IPCC Climate change 2007 Fourth Assessment Report, November 2007: Summary for policymakers

23 23 Working group I: The physical science basis Working group II: Impacts, adaptation and vulnerability Working group III: Mitigation of climate change med Summaries for policy makers and Technical summaries IPCC: Technical paper on climate change and water 2007 IPCC: Managing the risks of extreme events and disasters to advance Climate Change Adaptation, Summary for Policy Makers Final, March 2012 IPCC: Climate change 2013 Fifth Assessment Report WG1 Summary for Policymakers, September 27, 2013 IVA: Miljöarbetets nya arena: Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde, 2008 Jacob, Daniel J: Introduction to Atmospheric Chemistry, Princeton University 1999 Jaeger, C et al: A new growth path for Europe, Synthesis Report German Federal Ministry for the Environment 2011 Jaworowski, Zbigniew: Climate change: incorrect information on pre-industrial CO2, written for the US Senate Committee on Commerce, Science and Transportation March 2004 Jaworowski, Zbigniew: CO2: The greatest scientific scandal of our time, EIR Science, March Johannesson, Ö M et al:: Petermann Glacier, North Greenland: massive calving in 2010 and the past half century, The Cryosphere Discuss No 5, 2011 Joint Science Academies Statement: Global response to climate change, Joint Science Academies: Statement on growth and responsibility: Sustainability, energy efficiency and climate protection, maj 2007 Joint Science Academies Statement: Climate change adaptation and the transition to low carbon society, June 2008 Joint Science Academies Statement: Climate change and the transformation of energy technologies for a low carbon future, maj 2009 Jones, Nicola: Rising tide, Nature 19 September 2012 Joos, F Spahni, R: Rates of change in natural and anthropogenic radiative forcing over the past 20,000 years, PNAS Februari 5, 2008 Joughin, I et al: Seasonal speedup along the Western flank of the Greenland ice sheet, Science 9 May, 2008 Karlsson, Svenolof et al: Domedagsklockan och myten om jordens städniga underång, Ekerlids Förlag 2013 Katey, M et al: Estimating methane emissions from northern lakes using ice-bubble surveys, American Society of Limnology and Oceanography, 2010 Kiehl, J T Trenberth, K: Earth Annual Global Mean Energy Budget, February 1997 Kolbert, Elizabeth: Disappearing islands, thawing permafrost, melting polar ice: How the earth is changing, The New Yorker 2005 Korman, Carolyn: Retreat of Andean glaciers foretells global water woes, 360 Yale Environment 2010 Kungliga Vetenskapsakademien: Den vetenskapliga grunden för klimatförändringar, rapport Lacis, Andrew A et al: Atmospheric CO2, Principal Control Knob Governing Earth s Temperature, Science 15 October 2010 Latif, M Keenlyside, N S: El Niño/southern Oscillation response to global warming, PNAS December 8, 2009 Lawrence, D Slater, A: A projection of severe near-surface permafrost degradation during the 21 st century, Geophysical Research Letters, 17 december 2005

24 Lawrence, David et al: Permafrost threatened by rapid melt of Arctic sea ice, American Geophysical Union, 10 June 2008 Lean, Judith: Cycles and trends in solar irradiance and climate, John Wiley & Sons February 2010 Lean, Judith et al: Reconstruction of solar irradiance since 1610: Implications for climate change, Geophysical Research Letters V22 No 23, PNAS December 1995 Lenton, Timothy: Tipping elements in the Earth s climate system, November Le Quéré, Corinne: Trends in the sources and sinks of carbon dioxide, Nature Geoscience 17 November 2009 Ling Long, Ma et al: Recent area and ice volume change of Kangwure Glacier in the middle of Himalayas, Chinese Science Bulletin Vol 55 1 July 2010 Linköpings Universitet: Studier av direkt solinstrålning i Sverige , Birgitta Hoffman Tina Plejert, 2004 Lockwood, Mike: Recent changes in solar outputs and the global mean surface temperature, Proceedings of The Royal Society, 2008 Lovelock, James: Gaia, a new look at life on Earth, Oxford University Press, 2000 Lovelock, James: The revenge of Gaia, Penguin Books, 2006 Lovelock, James: Climate change on a living Earth, The Royal Society 20 October 2007 Lovelock, James: The vanishing face of Gaia, Perseus Books Group, 2009 Lunds Tekniska Högskola: Kemiska och fysikaliska mekanismer för växthuseffekt och ozonuttunning, 23 september 2008 Lüthi, Dieter et al: High-resolution carbon dioxide concentration record 650, ,000 years before present, Nature 453, May 18, 2008 Lynas, Mark Sex degrees, our future on a hotter planet, National Geographic Society 2008 Maier-Reimer, E et al: Future ocean uptake of CO2 interaction between ocean circulation and biology, Max Planck Institut für Meteorologie, 22 April 1996 Malm, Andreas: Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent, Bokförlaget Atlas 2007 Mann, Michael et al: Proxy-based reconstruction of hemispheric and global surface temperature variations over the past two millennia, Ohio State University, June 26, 2008 Mann, M Nuccitelli, D: How The Economist got it wrong, ABC Environment 12 April 2013 Marshall, Shaw J: The Cryosphere, Princeton University Press 2012 Mascarelli, A L: What we ve learned in 2008, Nature Reports Climate Change December 2008 Maslin, Mark: Global warming, a very short introduction, Oxford University Press, 2009 Mastepanov, Michail et al: Large tundra methane burst during onset of freezing, Nature 4 december 2008 Mathez, Edmund: Climate Change, the Science of Global Warming and our Energy Future Columbia University Press 2009 McKibben, Bill: Global Warming s Terrifying New Math, Rolling Stone, July 19, 2012 McKinsey & Company: Curbing global energy demand, Executive Summary May 2007 McNeil, B I Matear, R J: Southern Ocean acidification: A tipping point at 450-ppm atmospheric CO2, PNAS December 2, 2008 Meadows, Donella et al: Limits to Growth, The 30-Year Update, Chelsea Green Publishing Company, May 2004 Meinshausen, Malte et al: Green-house gas emission targets for limiting global warming to 2 degrees C, Nature 30 April

25 Melles, Martin et al: 2,8 Million Years of Arctic Climate Change from Lake El gygytgyn, Russia, Science, 20 July 2012 Menon, Surabi et al: Climate effects of black carbon aerosols in China and India, Science 297, September 2002 Menon, Surabi et al: Black carbon aerosols and the Third Polar Ice Cap, Atmospheric Chemistry and Physics,18 May, 2010 Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet: Characterization of light absorbing particulate matter in air and precipitation over Southern Asia Metereologiska Institutionen vid Stockholms Universitet: Kunskap om klimatet, från Klimatsajten Met Office Hadley Centre: Climate change and the greenhouse effect, December 2005 Stabilising climate to avoid dangerous climate change 2005 Warming Climate Change the Facts, 2009 Can we limit warming to 2degrees C? AVOID Risks of dangerous climate change, AVOID Can we avoid dangerous impacts?, AVOID The recent pause in global warming, July What do observations of the climate system tell us? 2 What are the potential causes? 3 What are the implications for projections of future warming? Molina, Mario et al: Reducing abrupt climate change risk using the Montreal Protocol and other regulatory actions to complement cuts in CO2 emissions, PNAS December 8, 2009 Monastersky, Richard: Climate crunch: A burden beyond bearing, Nature 458, 29 April 2009 Montenegro; A et al: Long term fate of anthropogenic carbon, Geophysical Research Letters, Vol 34, 2007 Mooney, Chris et al: Is the Arctic really drunk, or does it just act like this sometimes?, Mother Jones, February 14, 2014 Mother Jones: The man behind the hockey stick 2005 Muller, Elizabeth: 250 Years of Global Warming, Berkeley Earth Surface Temperature Project 29 July 2012 Muller, Richard: The conversion of a Climate-Change Skeptic, The New York Times July 28, 2012 Muller, Richard: Has Global warming Stopped?, Berkeley Earth Memo, 26 September 2013 NASA Earth Observatory: A delicate balance: Signs of change in the tropics, 2003 Arbiters of energy, 2002 Does the Earth have an Iris analog?, 2002 Clouds and Radiation, May The Ocean Carbon Balance, 2009 Will run-away water warm the world?, 2009 Aerosols: Tiny Particles, Big Impact, 2012 NASA Goddard Laboratories: Earth radiative balance per unit area Nature Dec : Large tundra methane burst during onset of freezing Nayar, Anjali: Arctic thaw could prompt huge release of carbon dioxide, Nature 27 May 2009 Nelson, T.J.: Cold facts on global warming, Nicholls, R. J. et al: Oceans & sea level rise: consequences of climate change in the oceans, Climate Institute

26 NOAA Paleoclimatology: Heinrich and Dansgaard-Oeschger events, 20 Augusti, 2008 NOAA Paleoclimatology: The Younger Drias, 20 Augusti, 2008 NOAA Earth System Research Laboratory: The NOAA Annual Greenhouse Gas Index, September 4, 2009 NOAA: Arctic Report Card: Update for 2012, Executive Summary Nordell, Bo: Global uppvärmning, Luleå Tekniska Universitet Notz, Dirk: The future of ice sheets and sea ice: Between reversible retreat and unstoppable loss, PNAS December 8, 2009 Näslund, J-O et al: Förväntade extremvattennivåer för havsytan vid Forsmark och Laxemar- Simpevarp fram till år 2100, Svensk Kärnbränslehantering AB, januari 2009 Obama, Barack: President Obama s Climate Change speech, June , Georgetown University, Washington Obama, Barack: The President s Climate action Plan, Executive Office of the President, June 2013 Oceanography Volume 17 nr 4, Dec 2004: Abrupt climate changes: oceans, ice and us, from The Roger Revelle Commemorative Lecture Series Oeschger, Hans: Ancient atmosphere, University of Bern (letter to ESPR 2/1995 in answer to statement by Z Jaworowski, se ovan) Olah, G A et al: Chemical recycling of carbon dioxide to methanol and dimethyl ether, American Chemical Society, 8 December 2008 O Neill, B et al: Mitigation implications of midcentury targets that preserve long-term climate policy options, PNAS October 23, 2009 O Neill, B et al: Global demographic trends and future carbon emissions, PNAS August 27, 2010 Oreskes, Naomi/Conway, Erik: Merchants of doubt, Bloomsbery Press 2010 Orr, James et al: Anthropogenic ocean acidification over the twenty-first century and its impact on calcifying organisms, Nature 29 september 2005 Parrenin, F et al: The EDC3 chronology for the EPICA Dome C ice core, European Geosciences Union 485/2007 Parrenin, F et al: Synchronous Change of atmospheric CO2 and Antarctic Temperature During the Last deglacial Warming, Science Vo 339, 1 March 2013 Perovich, D et al: Sea ice, University of Colorado, Boulder, December 2012 Peterson, Bruce et al: Increasing river discharge to the Arctic Ocean, Science Vol 298, 2002 Petersson, Göran: Klimatfrågan, en kritisk introduktion om koldioxid växthuseffekt miljö, Chalmers oktober 2007 Petersson, Göran: Koldioxid och klimat, kritiska frågor om temperatur förändring ekologi, Chalmers februari 2008 Petit, J.R. et al: Climate and atmospheric history of the past 420,000 years from the Vostok Ice core, Antarctica, Nature 399, April 14, 1999 Petit, J.R.: Historic Isotopic Temperature Record from the Vostok Ice Core, CDIAC January 2000 Petit, J.R. et al: Eight glacial cycles from an Antarctic ice core, Epica Community 10 June 2004 Pielke, Robert A Jr: A positive path for meeting the global climate challenge, 360 Yale Environment, 2010 Pope, Vicky: Scientists must rein in misleading climate change claims, MET Office 11 February 2009 Pope, Vicky: The scientific evidence for early action on climate change, MET Office 2009 Qiu, Jane: The Third Pool, McMillan Publishers

27 Qiu, Jane: Chain reaction shattered huge Antarctica ice shelf, Nature 9 August 2013 Rahmstorf, Stefan: The Vanishing Arctic, Project Syndicate October 17, 2011 Rahmstorf, Stefan: What ocean heating reveals about global warming, Real Climate 25 September 2013 Rahmstorf, Stefan: Global Warming since 1997 Underestimated by Half, Real Climate, 13 November 2013 Rahmstorf, Stefan: The Global temperature jigsaw, Real Climate 17 December 2013 Rahmstorf, Stefan: Global temperature 2013, Real Climate 27 January 2914 Ramanathan, V Carmichael, G: Global and regional climate changes due to black carbon, Nature Publishing Group 2008 Ramanathan, V Feng, Y: On avoiding dangerous anthropogenic interference with the climate system: Formidable challenges ahead, PNAS September 23, 2008 Randall, David: Atmosphere, clouds and climate, Princeton Primers in Climate 2012 Raupach, M. R. et al: Anthropogenic and biophysical contributions to increasing atmospheric CO2 growth and airborne fraction, Biogeosciences 28, November 2008 Raupach, M et al: Global and regional drivers of accelerating CO2-emissions, PNAS June Raven, J A Falkowaski, P G: Oceanic sink for atmospheric CO2, Plant, Cell and Environment No 22, 1999 Readfearn, Graham: What will happen to global warming when we get the next big El Niño, The Guardian 7 February 2014 Revelle, Roger - Suess, Hans: Carbon dioxide exchange between atmosphere and ocean and the question of an increase of atmospheric CO2 during the past decades, University of California 1957 Ribbing, C-G: Atmosfärens koldioxidhalt, Stockholmsinitiativet 2009 Riccardo: On temperature and CO2 in the past, Sceptical Science, May 29, 2010 Riebeek, Holli: Paleoclimatology, NASA Earth Observatory 2005 Riebesell, Ulf et al: Sensitivities of marine carbon fluxes to ocean change, PNAS December 8, 2009 Rignot, Eric Kanagaratnam, Pannir: Changes in the velocity structure of the Greenland ice sheet, Science, 17 February 2006 Rignot, Eric et al: Recent Antarctic ice mass loss from radar interferometry and regional climate modeling, Nature 13 January 2008 Rind, David et al, American Meteorological Society,: The relative importance of solar and anthropogenic forcing of climate change between the Maunder Minimum and the Present, 2004 Rind, David: Do variations in the Solar cycle affect our climate system?, Nasa Goddard Institute January 2009 Rockström, J Wijkman, A: Den stora förnekelsen, Medströms Förlag 2011 Rockström, Johan et al: Planetary bounderies: Exploring the safe operating space for Humanity and Supplementary information, Ecology and Society 14:32, 2009 Rockström, Johan Klum, Mattias: Vår tid på jorden: Välfärd inom planetens hållbara gränser, Bokförlaget Langenskiöld 2012 Rockström, Johan: Från långsamma till abrupt globala miljöförändringar, Klimatforum Roe, Gerard H et al: Why is Climate Sensitivity so Unpredictable?, Science 318, 2007 Rohde, Henning: Stoftmoln över Asien, Formas Miljöforskning Romanovsky, Vladimir: How rapidly is permafrost changing and what are the impacts of these changes?, National Ocean and Atmospheric Administration 13 July

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet 1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014 Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Observationer Förlängda tidsserier

Observationer Förlängda tidsserier FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Påverkar människan klimatet?

Påverkar människan klimatet? Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion 2010-01-27 Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion 1.0 2009-09-23 Foto Martin Nilsson 2 Foto Martin Nilsson 3 Foto Martin Nilsson 4 FNs klimatpanel om stigande havsnivåer i januari 2007:

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org IPCC AR5 WGI (Physical Science Basis) WGIII (Mitigation of Climate Change)

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Klimat i förändring. Martin Hedberg. swc.se

Klimat i förändring. Martin Hedberg. swc.se Klimat i förändring Martin Hedberg Meteorolog Stockholms universitet Försvarsmakten Sveriges Television, SVT Swedish Weather & Climate, SWC Tällberg Martin.Hedberg@swc.se 070-601 04 05 swc.se klimat neutral

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Hur fungerar växthuseffekten?

Hur fungerar växthuseffekten? Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet Globala utmaningar I vår tid har vi bredare vägar, men smalare perspektiv har vi större frihet och finare hem, men mindre tid till varandra - och trasigare relationer spenderar vi mer pengar, men njuter

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer