SVENSKA NARKOTIKA POLISFÖRENINGENS UTBILDNINGSDAGAR Bakom varje test finns en människa!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA NARKOTIKA POLISFÖRENINGENS UTBILDNINGSDAGAR 2015. Bakom varje test finns en människa!"

Transkript

1 SVENSKA NARKOTIKA POLISFÖRENINGENS UTBILDNINGSDAGAR 2015 Bakom varje test finns en människa!

2 Ett utmärkt ställe! Vad gör en restaurang utmärkt för dig? God mat och kunnig servispersonal? Absolut! På Visita betyder det också ett seriöst företagande där omtanke och ärlighet är ledorden. Visitamärket är ett tryggt val som står för en god affärsetik mot gäst, medarbetare och leverantör. Gör ett bra val, välj ett utmärkt ställe! För mer information besök visita.se

3 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Ledare Det är svårt att undkomma narkotikaproblematiken. På ett eller annat vis måste man förhålla sig. Narkotika utgör den gemensamma nämnaren och medför så många faror och elände från samhället lokalt till det globala perspektivet. Det är från narkotikan krig och terroristverksamhet oftast hämtar sin finansiering. Grov organiserad brottslighet omsätter så stora pengar att man kan hålla hela nationer i ett järngrepp och utsätta oskyldiga medborgare för mord och terror. I framställningsprocesserna av narkotika lämnar man enorma mängder farligt avfall efter sig och vars konsekvenser för miljön blivit katastrofala. I människors dagliga liv finns narkotikan som orsaken till utsattheten i boendemiljöerna där de kriminella som bevakar sina försäljningsrevir försätter de boende i skräck och förtvivlan för de våldinslag som tyvärr blivit en del av vardagen. Samtidigt förlorar man av sina ekonomiska tillgångar när bostaden sjunker i värde, bilen har brunnit och hemmet har vandaliserats genom inbrott. Det mest förrädiska är narkotika i sig. Kemikalier som inledningsvis lurar skjortan av hjärnans signalsubstanser och den som tar känner bara lycka och rus. Det som är för bra för att vara sant är sällan sant. Ganska snart startar eländet kring den enskilde missbrukaren som fastnat i ett beroende som inte ingick i planen. Allt rasar runtomkring som ekonomi, konflikter med familjen, förmågan att försörja sig och en ständig jakt efter preparaten leder mot ett kriminellt liv. Alltid finns där risken att man utsätt för livhotande våld eller en för tidig död genom ett livsfarligt preparat eller en överdos. Det finns de som lever i tron att man besegrat riskerna genom ett så kallt rekreationsmissbruk. Man tar narkotika vid festliga tillfällen. I längden håller inte det beteendet. Det blir oftast omgivningen så som arbetskamrater som får reagera och slå larm när de märker att vederbörande inte fungerar balanserat längre och börjat uppträda på ett underligt och farligt sätt på jobbet som riskerar arbetskamraternas liv och hälsa. För att kunna motverka narkotikan och dess konsekvenser krävs mycken kunskap då frågan är oerhört komplex och ständigt under förändring. Svenska Narkotikapolisföreningens huvudsakliga uppgift är att försöka hämta in kunskapen om fakta och företeelser och förmedla det vidare till de som har ett ansvar på området eller på något sätt är berörda. Anders Stolpe Vad är SNPF? UTBILDAR & INFORMERAR Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är och har sedan mitten av 80-talet varit det största utbildningsväsendet i narkotikafrågor för dom som jobbar inom rättsväsendet. Den är också en ideell, fristående organisation som samlar medlemmar från polis, tull, åklageri, kustbevakning och kriminalvård. Idag, med sina ca 2500 medlemmar, är den en av världens största föreningar i sitt slag! Förutom att fortbilda medlemskårerna verkar föreningen också för allmänheten genom t.ex. föreläsningar och utbildningsmaterial till företag, skolor och föräldrar samt dagsseminarier på olika orter runtom i Sverige. Svenska Narkotikapolisföreningens tidsskrift kommer ut fem gånger per år och skickas till medlemmar, stödmedlemmar, annonsörer, vissa rättsinstanser m.fl. Ett nyhetsbrev skickas också ut ett par gånger om året via mail. Faktalitteratur finns att beställa via hemsidan eller via telefon/ mailkontakt. Mer om SNPF finns på

4 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Utbildningsdagar 2015 Växjö 25/3 Göteborg 16/4 Linköping 23/4 Karlstad 22/10 Stockholm 5/11 Lägesbeskrivning om läkemedels- och narkotikamissbruk i Sverige Moderator Gunnar Hermansson, SNPF s redaktör, f.d. kriminalinspektör på Rikskriminalens narkotikarotel och polisens expert på läkemedelsdroger ger en översikt över narkotikasituationen i Sverige med särskilt fokus påläkemedelsmissbruket. I mc-väst och sidenslips hur kriminella gäng opererar (Göteborg, Karlstad, Stockholm) Skjutningar, hot och misshandel med koppling till kriminella gäng ser ut att ha rotat sig djupt i flera av Sveriges städer. Bakom kulisserna sker också en omfattande organiserad brottslighet, utförd av samma gäng som står för gatuvåldet men med kanske fler oskyldiga offer. Det kan t.ex. handla om utpressning av företagare, hotade tjänstemän och vittnen, övertagande av verksamheter. Sven Lindgren, kommissarie på Länskriminalpolisen i Göteborg. Vad kan vi lära från legaliseringsvågen i USA? (Göteborg, Linköping, Stockholm, Växjö) I USA har Colorado och Washington legaliserat marijuana, fler delstater kan troligen följa efter. I flera av dem växer också marknaden för medicinsk användning av cannabis, trots att innehav och användning är förbjudet i federal lag. Hur kommer det sig att denna drog ligger så högt på många länders agenda och varför nu? Hur ser myterna om cannabis ut och hur bemöter man dem? Pelle Olsson, författare, skribent och föreläsare. Bitcoins och krypterade nätverk nycklar till gigantisk anonym knarkhandel (Växjö, Linköping) Begrepp som Deep Web, Darknet eller TOR rör en hemlig del av internet och har uppstått ur behovet av integritet och frihet från censur och förtryck. Tyvärr gynnar den också en omfattande brottslighet Niklas Lindroth, gruppchef för gatulangningsgruppen i Alingsås. Missbruk på jobbet vad gör vi? (Karlstad) Hur kartlägger man problemen med droger på arbetsplatsen? Vilka droger förekommer och hur ska man bemöta och ta hand om dem som är fast eller på väg in i ett missbruk? I samråd med styrgrupper inom ICA-koncernen och andra företag har Jonas Andersson och Per Lifvergren framgångsrikt lyft dessa och andra svåra frågor i stor skala. Genom att dela sin positiva människosyn och empatiska förhållningssätt visar de om och om igen hur värdefullt det är för arbetsplatsen att skapa goda relationer, oavsett vilka problem medarbetaren har. Per har egen erfarenhet av tungt drogmissbruk i ungdomen och har sedan dess haft alkohol- och drogförebyggande arbeten på skolor, företag, behandlingshem, socialtjänst och fängelser. Jonas hade även han en period i sitt unga vuxna liv där drogerna tog över och ledde till fatala konsekvenser. Tillbaka från ett fängelsestraff i Bolivia fick han jobb på ICA lager i Kungälv och har från den stunden jobbat hårt med förebyggandefrågor på arbetsplatsen. För mer information och anmälan: Petra Bullarsjö Tel: , Theresa Grimwade Cully Tel: , Kostnad: Kostnaden är 2200:- per deltagare (exkl. moms). Lunch, fika och utbildningsmaterial ingår. Anmäler ni fler än 4 personer kostar det 1200:-/person fr.o.m. den femte deltagaren, är ni ett större antal från samma arbetsgivare kan ni få ett offererat pris.

5 Risker och symtom vid förgiftning med spice Bruket av spice som berusningsmedel har ökat dramatiskt under senare tid i Sverige. Redan 2013 visade en drogvaneundersökning bland skolelever i Göteborg att nära 10 procent av alla ungdomar i årskurs 2 provat på spice. Normalt intas Spice via rökning i rullcigaretter eller pipa. När man framställer rökmixar används ofta aceton varför patienterna ibland också luktar aceton. De psykoaktiva tillsatserna, som är ett flertal olika i spice, kallas vanligen för cannabinoidreceptoragonister eller cannabinoider. Vid annat intag (peroralt intag eller injektionsbruk) är det vanligen råvaran, dvs. de syntetiska cannabinoiderna som använts i pulverform. Genom att substanserna binder till samma typer av receptorer i hjärnan (CB1 och CB2) liksom tetrahydrocannabinol (THC), ger de primärt ett cannabisliknande rus som upplevs som euforiserande och relaxerande. De flesta cannabinoiderna är svagare än THC men några är starkare och vissa tom mycket starkare och mer potenta på CB1-receptorn än THC och aktiv dos blir relativt liten, oftast under 1 mg. Daglig dos för en missbrukare varierar mellan 1-15 mg aktiv substans. Spice tenderar att vara beroendeframkallande och under senare tid har allt fler allvarliga överdoseringar rapporterats från sjukvården. Dödsfall är sällsynt men flera misstänkta fall är just nu under utredning. Spice är svårt att hitta vid rutinmässig blodprovstagning men kan påvisas i blod och urin genom utvidgad och riktad analys. Rättskemiska laboratoriet i Linköping samt avdelningen för klinisk kemi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kan detektera olika varianter av spice. Snabbtester av urinprov (drogstickor) finns för vissa varianter av spice. Negativa symtom och akuta överdoser Strax efter det behagliga ruset av spice kan negativa symtom uppträda och de karaktäriseras av: Torr mun Panikkänslor Hungerkänslor Ångest Illamående, kräkningar Trötthet Somnolens Stora pupiller, röda blodsprängda ögonvitor. Minnesstörningar Förhöjd puls, oregelbunden puls även långsam puls. Förhöjt blodtryck I en klinisk studie gjord i USA 2012 presenterades hjärtklappning i 37,5 procent, agitation i 21,8 procent, dåsighet i 17,9 procent, kräkningar i 15,4 procent, hallucinationer i 9,9 procent, illamående i 9,8 procent, förvirring i 9 procent och högt blodtryck i 8,5 procent av fallen. Rapporter har kommit under senare år om mer allvarliga biverkningar såsom akut njursvikt, akut hjärtinfarkt och leverpåverkan. Även enstaka dödsfall samt fall med allvarliga neurologiska skador har rapporterats. I fallen med njursvikt så har substansen 5F-UR-144 (XLR-11) varit vanlig. Vid akut överdosering av spice märks bland annat: Stora, vidgade pupiller Röda ögonvitor Hyperaktivitet Excitation Upprymdhet, rastlöshet och agitation Patienten kan te sig onaturligt uppspelt och vara psykomotoriskt orolig. Hon eller han kan drabbas av hjärtklappning, palpitationer och skakningar, samt högt blodtryck och bröstsmärta. Förvirring och hallucinationer förekommer. Det finns risk för att patienten drabbas av muskelspänningar, muskelryckningar och till slut kollaps. Överdosering innebär även risk för: Akut konfusion akut psykos Vakenhetssänkning Högt blodsocker Högt blodtryck Illamående, kräkningar Muskelkramper Njursvikt Hjärtarytmier Det finns även en liten risk för akut hjärtinfarkt och cirkulationskollaps. Det medicinska omhändertagandet vid akut överdosering med spice är i huvudsak symtomatiskt. Specifika motgifter saknas. Viktigast är en noggrann övervakning av: Vakenhet Andning Cirkulation Temperatur Mentala funktioner Det är viktigt att styra patienten till sjukhus om den omhändertagne är så pass oklar att han eller hon inte kan redogöra för sig eller har svårigheter att stå eller gå så att vitala livsfunktioner kan säkerställas akut. I efterförloppet bör drogmissbruket behandlas; bedömning av psykiatriker och remiss till beroendemedicinsk klinik och socialtjänsten blir ofta aktuellt. Anmälan till socialtjänsten skall alltid utföras vid livshotande missbruk. Prognosen vid förgiftning med spice är i regel god om inte allvarliga komplikationer tillstött redan före ankomsten till sjukhus. Överläkare Kai Knudsen

6 TILLSAMMANS SÄTTER VI PRESS PÅ ELMARKNADEN. 100 % GRÖN EL SLOPADE AVGIFTER ÄNNU BÄTTRE ELPRIS! Läs mer på Vissa saker gör man bättre tillsammans Lifvergren&Andersson ALKOHOL OCH DROGPROBLEM, SLÅR HÅRT MOT INDIVID & SAMHÄLLE VI KAN UTBILDA & HJÄLPA lifvergren_andersson.indd 1 3/6/2015 9:33:59 AM

7 Lär dig bemöta argument för fri cannabis De flesta medborgare i Sverige, såväl unga som äldre, har en restriktiv inställning till cannabis. Men alla har inte tillräcklig kunskap om droger och missbruk för att kunna delta i den något snedvridna debatt som pågår här och världen över om legalisering av cannabis De som förespråkar en legalisering eller avkriminalisering menar att cannabis inte är farligt för hälsan, åtminstone inte jämfört med den legala drogen alkohol. Man anser också att det är moraliskt fel att förbjuda cannabis eftersom förbudet ändå inte fungerar. Ny publikation med argument I skriften Cannabis argument mot legalisering som kom ut i juni i år, diskuteras dessa frågeställningar och läsaren får underlag för att förstå och argumentera för att cannabis är en farlig drog som fortsatt ska vara olaglig och att förbud är ett effektivt sätt att begränsa missbruk. Publikationen är utgiven av Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP) med finansiellt stöd av Statens Folkhälsoinstitut. Författarna Walter Kegö, Senior Fellow vid institutet, och projektkoordinator Erik Leijonmarck inleder med att beskriva cannabisplantan och hur drogen påverkar hjärnan, samt bakgrunden till varför cannabis i cirka hundra årvarit förbjudet över hela världen. I synen på narkotika står länder som vanligtvis inte har mycket gemensamt, t.ex. USA, Iran, Kuba, Japan, Sverige, Italien och Ryssland, på samma sida. Är cannabis tillräckligt farligt? Förespråkarna för legalisering hävdar att cannabisrökning är relativt ofarligt och att det inte leder till dödliga överdoser och inte heller till beroende. Man lever kvar i argumenten från talen då marijuana hade en THC-halt på några få procent mot dagens förädlade och potenta plantor med procent THC i toppskotten. Genom vetenskapliga studier idag är det bevisat att cannabisrökning påverkar och skadar hjärnan, framförallt hos unga under 25 år. Bland de viktigaste skadliga effekterna nämns försämring av de kognitiva funktionerna som minne, uppmärksamhet, koncentration samt analys- och planeringsförmåga. Hit hör också det så kallade amotivationssyndromet som minskar rökarens motivation och beslutsamhet att ta sig an saker i livet. Kegö/Leijonmarck menar att det därför också är relevant att ställa frågan hur cannabisrökning inverkar på skolresultat och prestationer inom arbetslivet. Cannabismissbruk fördubblar också risken att bli inblandad i trafikolyckor. Är det moraliskt riktigt att cannabis är förbjudet? I publikationen diskuteras varför samhället ingriper med förbud för att skydda medborgarna mot cannabis och andra narkotiska preparat. Legaliseringsförespråkare jämför gärna med alkohol och varför det ena är tillåtet medan det andra är förbjudet. Läsaren får här lära sig olika argument om varför det inte är lämpligt att göra fler farliga droger lagliga. Fungerar förbudet? Vissa personer menar att en mer tillåtande attityd till cannabisanvändande skulle innebära mindre problem med brottslighet och tungt missbruk. Förbudet mot cannabis medför helt enkelt värre konsekvenser än vad själva användandet gör. Kegö/Leijonmarck hävdar att förbud är en bättre åtgärd än alla andra alternativ. Organiserad brottslighet skulle givetvis fortsätta att utnyttja den svarta marknad som rimligen borde skapas parallellt med den legala, på liknande sätt som sker med illegal alkoholoch tobakshandel. Därför bör cannabis inte legaliseras eller avkriminaliseras. Publikationen Cannabis argument mot legalisering kan laddas ner från Gunnar Hermansson

8 Böcker att beställa på Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall genom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Anabola Androgena Steroider Upplaga 3.1 Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

9 Följderna av legaliserad marijuana i Colorado Föreställ er mina svenska vänner att ni är ute och kör på friluftstur genom Colorados vackra natur och ni känner stanken av det ni tror är en död skunk, men det visar sig vara utsläppen från de många inomhusodlingarna som förpestar den annars så rena luften i Colorado. Föreställ er att ni är hemma och kopplar av med vänner och familj och ni känner samma stank komma från några av grannhusens hemmaodlingar, men det finns ingenting ni kan göra åt saken. Inte för att ni är apatiska eller inte bryr er, utan orsaken är att missledda och apatiska väljare i delstaten har röstat fram det. Påverkan och konsekvenser kommer till sin fullo att stå exponerade om några få år från nu. Låt oss ändå blicka in i vad vi erfarit så här långt sedan marijuana för s.k. medicinskt bruk började spridas från marijuana apoteken, dispensaries, för 4 år sedan och marijuana för rekreationsbruk släpptes fritt 1 januari i år. Mellan 2006 och 2011 minskade trafikolyckorna i Colorado med 16 procent, men olyckor med marijuanapåverkade förare ökade med 114 procent. Det nationella genomsnittet för ungdomar 12-17, som för tillfället missbrukade marijuana, var ,64 procent, vilket var den högsta noteringen sedan Genomsnittet i Colorado mättes till 10,72 procent. Under samma år var det nationella snittet för åldersgruppen ,7 procent, i Colorado 27,26 procent. Under perioden 2005 till 2008 var snittet 741 fall av ungdomar per år som hamnade på sjukhusens akutintag på grund av marijuana. Det antalet steg till 800 per år mellan Mellan exponerades i snitt fyra barn i åldrarna 0-5 för marijuana. Det antalet har ökat med 200 procent mellan Väpnade rån, mord, bostadsinbrott, explosioner med butangas för att frigöra cannabisolja är några exempel på allvarliga företeelser som ökat kraftigt och som på ett negativt vis påverkar trygghet, säkerhet och människors livskvalité. Allt detta har sin förklaring i den enorma affärsverksamhet det blivit med marijuana över hela Colorado. Av delstaten sanktionerade marijuanaapotek är idag många fler än antalet Starbuckscaféer och spritbutiker i Colorado. Med början 2001 kunde man följa en utveckling där drogbruket minskade i skolorna år för år. Sedan började de rapporterade fallen att öka mellan När alla andra rapporterade brottstyper började droppa under förra årtiondet så skruvades narkotikabrotten upp i en helt annan riktning. En studie av Education News Colorado, Solutions och I-News Network kan påvisa att antalet narkotikaincidenter i skolorna har ökat med 45 procent de senaste fyra åren. Intervjuer med skolledare, lärare, elever och sjukvårdspersonal visar tydligt kopplingen till marijuana som den dominerande orsaken. Lagstiftning och regler för marijuana som kommit i bruk har visat sig otillräckliga och bristfälliga för att kunna reglera och få någon ordning av hanteringen. Det existerar helt enkelt inga möjligheter att reglera marijuanaprodukter eller hanteringen med farlig butangas för extraktion av cannabisolja. Vem kan då köpa marijuana? Ja förutom de som är över 21 år, alla brottslingar, kognitivt handikappade, mentalt sjuka och alla som kommer på besök till Colorado. Detta sociala experiment med marijuana kommer att medföra att vi förlorar en hel generation av våra ungdomar. På Denver Health Medical Center har man de senaste två åren konstaterat en ökning av marijuanaberoende hos ungdomar med 200 procent. Legalisering är ingen bra folkhälsopolicy, och den kommer heller inte att öka skatteintäkterna i slutändan som ett universalmedel för våra ekonomiska bekymmer vilket många anfört. Vår guvernör anslog nyligen ¾ av skatteintäkterna från marijuana för att förstärka regleringen, förebyggandet och utbildning om farorna med marijuana! Legalisering leder bara till en uppåtgående spiral av sociala och medicinska kostnader för de kommande åren. Förespråkare för legalisering uppmuntrar varje generation av brukare att följa i de irrande och riktningslösa fotspår tidigare generationer av marijuanamissbrukare lämnat efter sig. Ernie Martinez, ordförande Colorados Narkotikapolisförening, översatt och bearbetat av Anders Stolpe

10 Narkotikan utgör ett förbisett mycket allvarligt miljöproblem Svenska Narkotikapolisföreningen kan konstatera de mycket allvarliga konsekvenser som narkotikaframställning och odling för med sig för miljön. Det är inte enbart de grova kriminella handlingarna som tillverkning, odling och försäljning som aktörerna gör sig skyldiga till utan polisen måste även hantera de grova miljöbrott som blir en effekt med alla de kemikalier som dumpas hänsynslöst efter att narkotika producerats. Benny Van Camp, rättslig expert vid den federala polisen i Belgien kan berätta att produktionen ökar både vad avser syntetiska cannabinoider (spice) som odlingen av cannabis. Eftersom cannabisodling är mycket lönsamt har det lockat till sig kriminella gäng som med stor hänsynslöshet bedriver sin verksamhet. Fastighetsägare hotas för att upplåta mark och byggnader. El stjäls genom olagliga inkopplingar på nätet utförda av de med liten kunskap vilket medfört ett stort antal explosionsartade bränder. Även vatten stjäls genom olagliga kopplingar till kommunala nät och översvämningar som förstör fält, lägenheter och gårdar är ett vanligt förekommande fenomen. Eftersom man odlar exempelvis i isoleringsull och inte vanlig matjord blir bruket av gödningsmedel, syror och ej godkända bekämpningsmedel gigantiskt och lämnar ifrån sig berg av svårsanerat material som inte är brännbart. Man uppskattar att Holland har 5500 och Belgien 1200 odlingar som ständigt sprider riskmaterial omkring sig. Det rör sig om avfall som plastdunkar med kemikalier man sprider direkt i naturen eller så fyller man stulna bilar vilka antänds. Luften förgiftas av okända kemikalier. Koldioxid generatorer och gasflaskor medför särskild risk för förgiftning. Ozone generatorer lämnar ifrån sig liknande gifter. Svavelutsläpp i naturen medför omfat- tande sanering. Mögelbakterier som ger besvärliga hudsjukdomar sprids. Ett nytt fenomen är att man efter traditionell framställning hottar upp narkotikan med farliga kemikalier. Myndigheterna har organiserat sig i s.k Lab Intervention Teams som består av polis och räddningstjänst. Det är stor fara för de polispatruller som kommer först till brottsplatserna. Faran för explosion eller eldsvåda har ökat med 24 % och man söker en bättre utrustning av arbetsmiljöskäl. Nu söker sig de kriminella till andra länder eftersom det börjar bli trångt och man behöver större utrymme. Produktionen av syntetiska droger har avsevärda miljöeffekter enligt Werner Verbruggen, expert på syntetiska droger vid Europol. 1 kg färdigt amfetamin lämnar kg farligt avfall efter sig oavsett vilken framställningsmetod man använder sig av. Man har organiserat sig på ett utstuderat sätt där olika personer har olika roller i framställningskedjan och man sprider även produktionsmomenten till olika belägna geografiska platser i gränsområdet mellan Holland och Belgien för att försvåra bevisvärde (man måste styrka syftet med ett visst moment), bevisinhämtning och lagföring. De som verkar på en plats i ett moment har ingen aning om vilka de andra i kedjan är. Den kunskapen finns enbart hos huvudmännen. Det är numer svårt att komma över en del av de nödvändiga prekursorerna som exempelvis BMK och

11 därför genomförs ytterligare en smutsig och farlig process när man själva framställer det. Förgiftnings och explosionsrisken är mycket hög. När man gör sig av med avfallet sköts det av särskilt inhyrda personer som helt hänsynslöst sprider det var som helst. Man stjäl lastbilar och fyller dem med avfall och dumpar lastbilen vid första bästa tillfälle och i bästa fall tänder man inte på. Man kör runt med större skåpbilar med hål i golvet och låter kemikalierna rinna ut direkt över körbanan eller på ett fält. Dumpning sker i det kommunala avloppet och i sopcontainrar. Ute på jordbruksmarkerna kan man fylla diken eller kanaler med 200 liters plasttunnor fyllda med farliga gifter. Det har hänt att det varit barn som först kommit till platsen och börjat leka bland de färgglada tunnorna. I andra fall är det vilda djur eller boskap som blivit förgiftade. Saneringen är en utmaning för polisen både vad avser risker, tidsresurser och övriga skyhöga saneringskostnader för att på ett miljösäkert sätt klara av bevisinhämning genom undersökning av materialet, transport och slutförvaring. Det finns en budget på 60 miljoner kronor om året men den överskrids ständigt. EURADS generalsekreterare Fay Watson framhåller de miljökonsekvenser narkotikahanteringen lämnar i avloppssystemen. På många platser måste man av hälsoskäl genomföra kontinuerliga prover på färsk och avloppsvatten för att ha en kontroll på halterna av narkotika. Som en sidoeffekt kan man genom analyserna även följa stadens sammantagna utvecklig av narkotikamissbruket, vilka preparaten är på vilka av veckans dagar. Det blir alltid pikar i vecksluten. När man jämför mellan länder kan man exempelvis se kokain i västeuropa och metaamfetamin i öst. Brukarens demografi kan inte fatsställas men man får en tidig varning när nya preparat dyker upp. Exempel på kemikalier vid narkotikaframställning och administration: 1 kg kokain 659 kg kokablad 50 kg cement 3,9 kg natriumhydroxid och ammoiumhydroxid 11 l Urea 1294 l bensin 2,2 l svavelsyra 8,5 l lösningsmedel 12 l etylacetat 0,535 kg kaliumpermanganat 0,2 l saltsyra 0,2 l metylenklorid 117 gr kaliumklorid 157 gr natriummetabisulfit. Amfetamin enligt Leuckart-syntes metod Myrsyra, metanol, fenyl-2-propanol, aceton, svavelsyra, formamid, saltsyra Heroin Kalciumoxid, ammoniumklorid, ättikasyraanhydrid, natriumkarbonat, saltsyra, ammoniaklösning, aceton Spice Varierande ingredienser, blandas ut med följande: Aceton, cyklohexanon, heptanal, 3-metylbutanal,toluen, etylacetat Anders Stolpe

12 SNPF internutbildar Vi kommer till er! Visste ni att man också kan beställa utbildning från oss? Vad behöver er arbetsplats bli bättre på? Vilka behov och önskemål har ni? KONTAKT Theresa Grimwade Cully Petra Bullarsjö interner.indd 1 3/6/2015 8:45:52 AM Vi stöttar Svenska Narkotikapolisföreningens förebyggande arbete mot droger. siemens_annons_halv.indd 1 3/5/2015 9:53:52 AM

13 Spice-missbruk oroar över hela landet Det alltmer normaliserade missbruket av cannabis, i synnerhet marijuana, är alarmerande. Samtidigt verkar syntetisk cannabis, det vi kallar spice, tilltala allt fler och framförallt yngre missbrukare. Under hösten har medierna rapporterat om allvarliga överdoser av spice i bl.a. Sundsvall, Örebro, Karlstad, Gävle och Oskarshamn. Rapporter om spicemissbruk som ett starkt ökande problem bland unga kommer från hela landet. Spice säljs via internet och når ut till alla. Den aktiva substansen i spice är syntetiska cannabinoider som förekommer i hundratals varianter. Några av de mest populära cannabinoiderna blir efterhand klassade som narkotika eller hälsofarliga varor. Försäljarna på internet importerar då nya varianter av cannabinoider som ännu inte är förbjudna, och försäljningen till ungdomar är alltså inte olaglig och inte heller användandet av drogerna. Missbrukare aningslösa Syntetiska cannabinoider levereras i pulverform från kemiföretag i Kina. Pulvret löses upp i aceton och duschas över rökbart material som t.ex. tobak eller andra torkade växtdelar. Efter avdunstning av vätskan får man spice, en s.k. rökmix som består av det rökbara växtmaterialet impregnerat med en syntetisk cannabinoid. Faran ligger i att tillverkaren kan blanda in även andra substanser som kan ge en annan och mycket farligare påverkan än den förväntade. Den som köper spice och röker för att få ett cannabisrus har alltså ingen aning om vilken eller vilka kemiska substanser som finns i rökmixen. Styrkan i syntetiska cannabinoider varierar, men är alltid starkare eller betydligt starkare än THC, som är den rusgivande substansen i hasch och marijuana. Styrkan på nya och oklassade spicevarianter är okänd tills missbrukarna skaffat sig egna erfarenheter genom att agera försöksdjur. Förgiftningsfallen ökar Under ett par veckor i slutet av september och början av oktober 2014 rapporterades ett 20-tal förgiftningsfall som kommit in till sjukhus i bland annat Sundsvall, Gävleborg och Oskarshamn. Ångest, förvirring och epileptiska kramper är några vanliga symtom. Men också kramper med medvetslöshet, andningsproblem med risk för att dö har förekommit. En 16-årig pojke fick vårdas i respirator i Gävle efter att ha överdoserat spice. Samtalen från sjukvården till Giftinformationscentralen ökar angående spiceförgiftningar och är nu uppe i några samtal i veckan. Gunnar Hermansson Kriminella nätverk invaderar landsorten Kriminella nätverk och gäng som begår brott finns nu i minst 55 områden i 22 städer från Gävle och söderut, enligt Rikskriminalpolisens kartläggning Nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället. Förutom storstäderna Stockholm och Göteborg har nu även flera mindre städer och orter kriminella ungdomsgäng som säljer narkotika och ligger bakom stölder och inbrott i området. Andra gäng som är bättre organiserade och består av lite äldre medlemmar ägnar sig åt utpressning och mer avancerade stölder och hanterar större mängder narkotika. Enligt rapporten kan polisens svårighet att stävja brotten bidra till att allmänheten uppfattar det som att de kriminella styr områdena. Nu ska konkreta förslag till åtgärder tas fram för att man bättre ska kunna bekämpa gängen. Lars Öjelind, biträdande chef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, säger i ett pressmeddelande bland annat att polisen behöver samverka med andra samhällsaktörer för att utvecklingen i områdena ska förändras. Gunnar Hermansson

14 Unilabs laboratorieanalyser när du vill ha svar. SVERIGES STÖRSTA PRIVATA KLINISKA LABORATORIUM Alla analysspecialiteter inom klinisk kemi, mikrobiologi, patologi/ cytologi, transfusionsmedicin och genetik. Stort analyssortiment av droger, screening och verifiering. Ackrediterade enligt ISO/IEC 17025/ISO och följer EWDTS, European Laboratory Guidelines for Legally Defensible Workplace. Lätt att få kontakt Snabba svarstider. För mer information, kontakta: SÄKER ÅTERVINNING För oss på SITA är omtanke om varandra och miljön en självklarhet. Medan vi hela tiden ökar återvinningen som nu är drygt 94 procent arbetar vi kontinuerligt med förbättrad säkerhet i det dagliga arbetet. Miljöcertifiering, säkerhetsvecka, alkolås i alla våra bilar, slumpmässiga drogtester, ecodrivning och miljövänliga bränslen är en naturlig del av vår verksamhet. Läs om våra tjänster på Återvinning avfallshantering källsortering farligt avfall marksanering högtrycksspolning slamsugning containeruthyrning vattenrening cisternkontroll miljörådgivning

15 Bakom varje test finns en människa! DDS2- Instrument för droganalys i saliv Alco- Sensor FST- Alkometer Droganalys för urin Alere Toxicology AB förser professionella användare med kunskap, rådgivning och kvalitetssäkrade produkter. Vi är din samarbetspartner inom området drogtestning. Vill du veta mer, så kontakta Alere Toxicology!

16 Address Mailbox Stockholm Sweden Phone swtab.se

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Cannabis. Lathund om. www.nbv.se

Cannabis. Lathund om. www.nbv.se Cannabis Lathund om www.isdp.eu www.iogt.se www.nbv.se Övningar: 1. Debatt: Gå igenom för- och motargument. Dela sedan upp er i två grupper grupp 1 är cannabisrökare som är för en legalisering av cannabis

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden.

Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden. Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden. Jag har en patient som har tagit en överdos litiumtabletter och undrar om han måste dialyseras.

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Utnyttjas din verksamhet av kriminella?

Utnyttjas din verksamhet av kriminella? INFORMATION OM NARKOTIKAPREKURSORER Utnyttjas din verksamhet av kriminella? VI SAMVERKAR FÖR ATT FÖRHINDRA ATT KEMIKALIER AVLEDS TILL OLAGLIG NARKOTIKATILLVERKNING. Visste du att vissa kemikalier kan användas

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

(C) 2011 Jonas Hartelius Vers allm

(C) 2011 Jonas Hartelius Vers allm Skapa tydlig bild av utvecklingen för narkotika m.m. i SE och världen Bygga robusta system för bevakning/inhämtning Kvalitetsmärka källor och info Ge bättre info om missbruksrisker, akuta situationer m.m.

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Utvinning av THC från Fiberhampa

Utvinning av THC från Fiberhampa Utvinning av THC från Fiberhampa Intern rapport droganalysenheten, 2006:1 MariAnne von Wachenfelt Lena Johansson INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND... 1 2.1 Lagstiftningen... 1 2.2 Vanliga uppfattningar

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationell utblick - Cannabistrender

Internationell utblick - Cannabistrender Internationell utblick - Cannabistrender - statistik, policy, legalisering etc Joakim Strandberg, Internationell narkotikarapportering Cannabismarknaden i EU Ökad inhemsk produktion efter kunskapsutbyte

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 1999-05-20 Reviderad 2012 Ystads kommuns alkohol- och drogpolitiska program Den kommunala verksamheten har på många sätt en viktig inverkan

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Är tester det bästa sättet att stävja missbruk?

Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? SEKOs vägledande principer om drogtester vid arbetsplatser med privatanställda Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? SEKOs vägledande principer

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Cannabis som medicin?

Cannabis som medicin? Cannabis som medicin? www.cannabishjalpen.se Cannabis Cannabis är droger som utvinns ur växten Cannabis Sativa eller hampa, som den också kallas. Marijuana är de torkade växtdelarna och hasch, som är vanligast

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsens organisation Miljöprövningsdelegationen Landshövding Länsråd Stab Rådet Viltförvaltningsdelegationen Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer