En svensk straffrättslig reglering av tortyr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En svensk straffrättslig reglering av tortyr"

Transkript

1 Skrivelse från Svenska Röda Korset 2011/11 En svensk straffrättslig reglering av tortyr

2 2 Förord Tortyr handlar ytterst om det tillfogade och upplevda lidandet. Det handlar om lidandets nedbrytande inverkan på den psykiska och kroppsliga hälsan hos individen, men lika mycket om hämmande av den mellanmänskliga och sociala sfären, det vill säga lidandet i hela samhällskroppen. Tortyrens själva avsikt är just att bryta ner kropp, själ, personlighet och social förmåga, att försvaga och avlägsna motstånd och motståndskraft hos en individ eller en grupp. Kort uttryckt är det den yttersta och allra allvarligaste formen av våld, förtryck och övergrepp som människor kan begå gentemot andra. Sedan 1985 har Svenska Röda Korset bedrivit rehabiliteringsverksamhet för personer som utsatts för tortyr. Vi möter i behandlingsverksamheten årligen mellan 1000 och 1500 patienter. Mötet och samtalen med dessa människor har gett oss en djup kunskap och insikt om tortyrens effekter och offrens behov. En central återkommande fråga är frågan om upprättelse. Svenska Röda Korset har också sedan 1970-talet gett råd och stöd till asylsökande. I asylärendet bedöms risken för att utsättas för tortyr vid ett återvändande. Genom mötet med tiotusentals asylsökande har vi sett vikten av att frågan om tortyr behandlas med största allvar och respekt. Tortyren är en verklighet för väldigt många människor runt om i vår värld, och så även i Sverige. Ingen som riskerar att utsättas får tortyr får skickas tillbaka. Internationella rödakorskommittén (ICRC) har ett särskilt mandat från världssamfundet att dokumentera och påtala kränkningar mot frihetsberövade personer, särskilt under väpnade konflikter. ICRC besöker årligen ungefär fångar över hela världen. Syftet är att bevaka att ingen försvinner, torteras eller på annat sätt behandlas inhumant. De övervakar också de allmänna förhållandena i fängelserna eftersom fängelsemiljön i sig är en bidragande faktor till omänsklig eller förnedrande behandling och tortyr. Det finns inom vår globala organisation en djup och väldokumenterad kunskap om tortyrens rättsliga aspekter. Enligt många av de fångar som besökts av ICRC är den kanske viktigaste funktionen med besöken deras preventiva verkan. Nelson Mandela som under flera år besöktes av ICRC under sin tid på Robben Island utanför Kapstaden har uttryckt det så här: What matters is not only the good the ICRC brings but the evil it prevents Röda Korsets har således en bred erfarenhet och kunskap om tortyr, dess offer och samhällseffekter i skilda länder. Vi arbetar förebyggande för att förhindra tortyr. Vi arbetar reaktivt för att stoppa tortyr. Vi arbetar för att tortyrens offer ska kunna återfå värdighet och hälsa. Vår mångåriga erfarenhet visar otvetydigt att lagen som förbjuder tortyr fyller en oerhört viktig funktion. Svenska Röda Korset har vid många tillfällen genom åren framhållit detta och att Sverige därför måste införa ett särskilt tortyrbrott som tydligt definierar vad som avses med tortyr. I denna skrivelse har vi samlat de skäl som vi anser talar för att en särskild lag behövs, de viktiga faktiska och praktiska funktioner en nationell tortyrlagstiftning skulle ha i Sverige.

3 3 En svensk straffrättslig reglering av tortyr Although torture as the most brutal form of ill-treatment constitutes a serious crime and direct attack on the core of human dignity, it unfortunately is a global phenomenon. Manfred Nowak Special Representative on Torture to the 13 th Session of the UN Human Rights Council, 8 March Innehåll Sammanfattning Bakgrund Vad är tortyr? Tortyrdefinitionen enligt tortyrkonventionen Gränsdragningen mellan tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Europakonventionen och tortyrbrott Romstadgan och tortyrbrott Kriminalisering av tortyrbrott i enlighet med definitionen i Tortyrkonventionen De juridiska perspektiven Förebyggande av tortyr Det mänskliga perspektivet vård och upprättelse Tortyrkonventionen kräver att en definition av tortyr förs in i nationella lagstiftningar Trovärdighet gör som vi säger, inte som vi gör Bilaga A Internationella traktater som innehåller förbudet mot tortyr (senast nedladdad:

4 4 Sammanfattning Genom att ta in ett särskilt tortyrbrott i svensk strafflagstiftning: 1. manifesteras tortyrbrottets unika och allvarliga karaktär. 2. fördömer Sverige tydligt tortyr och ställer sig med kraft bakom det universella tortyrförbudet. 3. blir Sverige ett föregångsland för andra länder och kan på så sätt bättre och på ett mer trovärdigt sätt bidra till att globalt motverka tortyr. Vi ska leva som vi lär. Sveriges trovärdighet ökar även i EU-sammanhang och i genomförandet av EU:s riktlinjer mot tortyr. 4. försvarar Sverige grundläggande regler i folkrätten och visar en konsekvent svensk politik baserad på folkrätten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Sverige bör mot bakgrund av den svenska grundinställningen till folkrätten och FN, följa de beslut som fattas av de folkrättsliga institutioner som fått mandat att övervaka efterlevnaden av folkrätten, exempelvis FN:s kommitté mot tortyr. 5. effektiviseras det preventiva arbetet mot tortyr. Såväl en klar definition i nationell lagstiftning som en särskild straffbestämmelse är viktiga förutsättningar i det förebyggande arbetet som omfattar allt från utbildning till oberoende övervakning. JO:s nya funktion som nationell preventiv mekanism i enlighet med tilläggsprotokollet till Tortyrkonventionen bör naturligtvis utgå från Tortyrkonventionens definitioner och krav på genomförande. I det arbetet skulle en tydlig svensk lagstiftning som motsvarar konventionens innehåll väsentligt underlätta det preventiva arbetet i förhållande till svenska myndigheter och domstolar. 6. skapas förutsättningar för insamlande av tillförlitlig statistik: För att kunna mäta effektiviteten i genomförandet av Tortyrkonventionen måste en stat kunna tillhandahålla tillförlitlig statistik. Statistiken fyller även viktiga funktioner i det förebyggande arbetet, i arbetet med att lagföra personer som misstänks för att ha begått tortyrbrott och i rehabiliteringen av tortyroffer. Utan definitioner och adekvata brottsrubriceringar är statiken kring tortyr näst intill omöjlig att föra, eller att analysera och hantera på ett enhetligt sätt. 7. förbättras rättssäkerheten: Ett tortyrbrott i svensk lag fyller även flera viktiga praktiska och faktiska rättsliga funktioner: - Torterare kan dömas för det brott de verkligen har begått tortyr. - Rättsvårdande myndigheter ges bättre förutsättningar att upptäcka, utreda och lagföra tortyrbrott. - Personer som drabbats ges bättre förutsättningar att identifiera och anmäla. - Samhället ger tydliga signaler om tortyrbrottets allvar, vilket fyller en allmänpreventiv funktion. - Förutsättningar skapas för att lika fall ska kunna behandlas lika. - Tortyrbegreppet ges en enhetlig tolkning inom olika berörda rättsområden där begreppet redan finns och används, exempelvis vid bedömning av asylärenden eller utlämning på grund av brott. - Det hjälper till att identifiera risker för tortyr vid återsändande, samt underlättar identifieringen av tortyrskador vilket är avgörande vid bedömning av rätten till vård, ersättningar eller skadestånd.

5 5 - Det skapar tydlighet kring preskriptionstiden kopplat till tortyrbrottet och skapar bättre förutsättningar för rättsligt samarbete mellan stater. 8. skapas bättre förutsättningar för vård och rehabilitering av tortyrskadade samt identifiering av tortyrskador: tortyrdefinitionen och tortyrbrottet fyller även viktiga funktioner i arbetet med att vårda och rehabilitera personer som harutsatts för tortyr. Definitionen är central vid medicinska utredningar som också kan ligga till grund för det rättsliga arbetet, som i sin tur kan ha avgörande effekter på hur en patient svarar på sin behandling. En svensk lag skulle alltså även fylla en viktig medicinsk funktion över hela landet. 9. uppnås erkännande och upprättelse för tortyroffer: Lagen, fördömandet av brottet, lagföringen och eventuella skadestånd och ersättningar är viktiga element i erkännandet av att en person varit utsatt för tortyr. Erkännandet blir också en del i den upprättelse som tortyrens offer har rätt till. Detta är också viktigt för den torterades anhöriga. Genom att ta in ett särskilt tortyrbrott i svensk lag tar Sverige ställning för tortyrens offer, en upprättelse och en solidarisk handling mot den tortyr som de har utsatts för.

6 6 1. Bakgrund Den här skrivelsens syfte är att diskutera och utreda argument för införandet av ett separat tortyrbrott i den svenska brottsbalken. Svensk lagstiftning analyseras utifrån tortyrbegreppet i folkrätten och de krav den ställer på genomförande av relevant lagstiftning i nationell rätt. Ett särskilt fokus läggs på FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning (Tortyrkonventionen) och dess definition av tortyr. Vi tar emellertid även upp Europakonventionen eftersom den har inkorporerats i svensk rätt 2, och Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (Romstadgan) vars genomförande i svensk rätt för närvarande bereds inom regeringskansliet. Utgångspunkt tas bl. a. i de argument FN:s Tortyrkommitté / Committee Against Torture (CAT) och FN:s specielle rapportör om tortyr, hänvisar till i sitt arbete med att förmå stater att fullt ut implementera Tortyrkonventionen och speciellt dess definition av tortyr i artikel 1. Skrivelsen avser att tydliggöra tortyrbrottets unika karaktär det som skiljer tortyr från andra brott och funktionen och betydelsen av en särskild straffbestämmelse om tortyr i svensk lag. En beskrivning av de rättsliga instrument som hanterar förbudet mot tortyr 3 tar normalt sin utgångspunkt i en hänvisning till artikel 5 i FN:s Allmänna Deklaration om Mänskliga Rättigheter, artikel 7 i FN:s Konvention om Medborgerliga och Politiska Rättigheter och artikel 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). 4 Förbudet mot tortyr är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och finns med i flertalet av de instrument som reglerar skyddet för mänskliga rättigheter. Ett tecken på tortyrförbudets vikt är klassificeringen som icke-derogerbar rättighet, d.v.s. rättigheten att inte utsättas för tortyr kan aldrig inskränkas inte ens under krig eller vid hot mot nationens fortsatta existens. 5 Såväl artikel 3 och 15 i Europakonventionen, som den gemensamma artikel 3 i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, samt deras två tilläggsprotokoll klargör tydligt att tortyr hör till de absoluta förbuden oavsett fred eller krig och oavsett vilken typ av konflikt, intern eller mellanstatlig, som brutit ut. Tortyr är också förbjudet enligt internationell sedvanerätt och anses också ha status som jus cogens i folkrätten. 6 Ytterligare ett bevis på tortyrförbudets absoluta karaktär, och staternas långtgående ansvar under denna, är principen om non-refoulement att ingen får sändas till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Även non-refoulementprincipen anses i dag ha status av sedvanerätt. 7 2 Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (senast nedladdad ). 3 En mer omfattande lista över internationella konventioner och andra traktater som innehåller förbudet mot tortyr återfinns i bilaga A. 4 FN: s Allmänna Deklaration för mänskliga rättigheter, (senast nedladdad ), FN:s Konvention för Medborgerliga och Politiska Rättigheter, 0om%20medb%20och%20pol%20r%e4ttigheter.pdf (senast nedladdad ), Europakonventionen, pdf (Senast nedladdad ) 5 Se t.ex. artikel 15 Europakonventionen. 6 Se t.ex International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), Prosecutor v. Anto Furundzija, Case no IT-95-17/1T-1 T, Trial Chamber,10 December Intressant att notera är att non-refoulement-principen inte ställer upp ett krav på att tortyren ska ha utförts av en representant för staten för att utgöra en kränkning av Europakonventionens artikel 3. Det är själva överförandet som utgör kränkningen, H.L.R. v Frankrike, 29 april 1997; se även M. Nowak & E. McArthur, s. vi

7 7 Tortyrförbudet finns även uttryckt i internationella regleringar tillämpliga under väpnade konflikter. Förbudet mot tortyr är tydligt uttryckt såväl i de fyra Genèvekonventionerna, deras två tilläggsprotokoll och i sedvanerättsliga regler tillämpliga under väpnad konflikt. 8 Det mest omfattande och kompletta instrumentet som tydligt reglerar olika aspekter av förbudet mot tortyr är den konvention som tillkom 1984 inom FN, Tortyrkonventionen. Mot bakgrund av Tortyrkonventionens särskilda ställning anser vi att den är en lämplig utgångspunkt när det gäller nationella regleringar av förbudet mot tortyr. Konventionen innehåller en vedertagen definition som vunnit stor acceptans bland världen stater och som även anses ha sedvanerättslig status. 9 Den innehåller också i artikel 4 ett särskilt krav på att statsparterna till konventionen ska kriminalisera tortyrhandlingar i den nationella strafflagstiftningen. Sverige har generellt i sin utrikespolitik och speciellt som medlemsstat i FN varit mycket aktiv och drivande i arbetet med att uppnå ett internationellt regelverk som tydligt förbjuder alla former av tortyr. Sverige bidrog på ett avgörande sätt till skapandet av Tortyrkonventionen genom att 1974 driva fram en resolution som bland annat begärde att medlemsstaterna skulle tillhandahålla information till FN:s Generalsekreterare om vilka lagstiftningstekniska (legislative), administrativa och judiciella åtgärder staten vidtagit för att skydda personer under deras jurisdiktion mot tortyr. 10 När FN-systemet lyckades enas om en deklaration med ett förbud mot tortyr 1975, fortsatte Sverige att driva frågan om att få till stånd en juridiskt bindande konvention och arbetade fram ett första utkast som presenterades 1978, och som kom att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med konventionen. Det svenska utkastet inkluderade bl.a. tre principer som kom att bli en del av den slutliga Tortyrkonventionen principen om non-refoulement, principen om universell jurisdiktion för tortyrbrott och principen om aut detere aut judicare. 11 Trots det mycket omfattande och långvariga arbete som bedrivits till stöd för ett absolut förbud mot tortyr, har Sverige valt att inte implementera tortyrförbudet i Tortyrkonventionen fullt ut i svensk lagstiftning. Bristen i implementering, som består i att Sverige inte skrivit in ett tortyrbrott i brottsbalken baserat på den definition av tortyr i artikel 1 Tortyrkonventionen som konventionen kräver, har kontinuerligt påtalats av CAT åtminstone sedan Sverige lämnade in sin tredje periodiska rapport Kritiken har återkommit i samtliga slutkommentarer från CAT sedan dess. 13 I slutkommentarerna till den senaste periodiska rapporten, den femte i ordningen, uttrycker sig CAT speciellt tydligt om problemet med det svenska motståndet mot att skapa ett tortyrbrott i svensk lag: The State party should incorporate into domestic law the crime of torture and adopt a definition of torture that covers all the elements contained in article 1 of the Convention. By naming and defining the offence of torture in accordance with the Convention as distinct from other crimes, the Committee considers that States parties will directly advance the Convention s overarching aim of preventing torture, inter alia, by alerting everyone, including perpetrators, victims, and the public, to the special gravity of the crime of torture and by improving deterrent effect of the prohibition itself. 14 Återkommande kritik mot denna brist i implementeringen har också framförts av svenska och internationella organisationer bland annat Amnesty, Civil Right Defenders (fd. Helsingforskommittén), Svenska Röda Korset m.fl.. 8 Gemensamma artikel 3 i Genèvekonvention I IV, Artikel 75 (2), Tilläggsprotokoll I från 1977 och artikel 4 (2) Tilläggsprotokoll II från 1977, samt artikel 90 ICRC:s sedvanerättsstudie. 9 Enligt Jugoslavientribunalen, International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) reflekterar definitionen internationell sedvanerätt. Se t.ex. ICTY, Zejnil Delalic and Others,IT T, (Trial Chamber) 16 november 1998, para UN 3218 (XXIX), 6 November 1974, para. 1a. 11 Alternative Report to UN Committee against Torture regarding Sweden s Fourth Periodic Report, 2002, p Concluding Observations of the Committee against Torture: Sweden. 05/06/07, A/52/44, p Conclusions and recommendations of the Committee against Torture, Sweden, CAT/C/CR/28/6, 6 June 2002, p. 5 och 7a. 14 Concluding Observations of the Committee against Torture, Sweden, CAT/C/SWE/CO/5, 4 June 2008, p. 9.

8 8 Sverige har sedan ratificeringen av Tortyrkonventionen argumenterat mot ett separat tortyrbrott i svensk lagstiftning. De argument som presenteras kan sammanfattas som följer: Allt agerande som skulle betecknas som tortyr enligt art. 1 Tortyrkonventionen skulle utgöra ett brott i svensk lag, och skulle bestraffas med lämpliga straff som tar hänsyn till brottets grova natur. Det samma gäller även försök, medhjälp och anstiftan. 15 Tortyr, som begrepp används i den svenska brottsbalken i paragrafen rörande olaga tvång, 4 kap 4 BrB, där tolkningen av vad som är tortyr förefaller mycket annorlunda än den definition som finns i Tortyrkonventionen. 16 Konventionen kräver inte att en definition av tortyr i enlighet med artikel 1 Tortyrkonventionen skrivs in i den nationella lagstiftningen. 17 Det är lagstiftningstekniskt svårt att skapa ett eget tortyrbrott, det kan medföra överlappning med andra brott i brottsbalken och därmed osäkerhet om vilka rekvisit brottet omfattar. 18 Brottsrubriceringarna i brottsbalken har under de senaste åren moderniserats och i flera fall gjorts mer allomfattande. 19 Eftersom man just nu arbetar med ett förslag till en lag om internationella brott, där tortyrbegreppet ingår i reglerna för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten riskerar man att skapa ytterligare oklarheter om dessutom ett separat tortyrbrott införs i brottsbalken. 20 Vi återkommer till de här argumenten för att analysera dem ytterligare i vår genomgång av argumenten för ett införande av ett tortyrbrott i svenska brottsbalken. 2. Vad är tortyr? Det finns flera rättsliga definitioner av tortyrhandlingar, men i den här skrivelsen tar vi som angivits ovan utgångspunkt i den mest inarbetade och accepterade definitionen, som dessutom kommit att accepteras som sedvanerätt, den i Tortyrkonventionen. Den är också den lämpligaste för den här skrivelsen eftersom vi fokuserar på en diskussion om kriminalisering av tortyrbrott som begås i fredstid i Sverige eller utomlands. I syfte att tydliggöra skillnaderna, och förklara varför en formulering av ett tortyrbrott i enlighet med tortyrkonventionen bör hanteras oberoende av de diskussioner som förs rörande tortyr som krigsbrott, kommer vi även att ta upp Romstadgans definition av tortyr och Europakonventionens formulering av tortyr. 2.1 Tortyrdefinitionen enligt tortyrkonventionen Tortyrkonventionen innehåller en tydlig definition av begreppet tortyr i artikel 1. Definitionen är den mest specialiserade och skapades som en del i det skyddsnät av mänskliga rättigheter som alltid gäller oavsett krig eller fred. Begreppet tortyr avser inte vilken typ av misshandel eller vållande av kroppsskada som helst utan det finns flera specifika rekvisit som ska vara uppfyllda för att en handling ska bedömas som tortyr: - Handlingen medför en allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande - Smärtan eller lidandet tillfogas någon medvetet - Handlingen har ett syfte: - Att erhålla information eller bekännelse av personen eller en tredje person, 15 Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 5, p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 6, p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 5 p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 6, p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 5, p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 6, p. 20.

9 9 - Att straffa personen eller en tredje person för ett brott han/hon begått eller misstänks för, - Att hota eller tvinga personen eller en tredje person - Att diskriminera - Handlingen ska utföras av, eller på anstiftan av, eller med samtycke eller medgivande från en offentlig tjänsteman eller någon som agerar som företrädare för det allmänna. 21 Artikel 1 i tortyrkonventionen utgör ett portalstadgande som alltid ska läggas till grund för, och läsas tillsammans med, de olika skyldigheter som etableras i övriga artiklar i konventionen. Detta innebär t.ex. att när staterna implementerar artikel 4, som kräver en kriminalisering av tortyr, ska tortyrbrottet innefatta samtliga handlingar som enligt artikel 1 definieras som tortyr Gränsdragningen mellan tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Tortyr ska särskiljas från grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som också tas upp i Tortyrkonventionen. Distinktionen dem emellan har diskuterats såväl i FN som i Europadomstolen. Tortyr ses i Europadomstolens tolkning som ett extra stigma, och är en rubricering som ska ges till handlingar där en person medvetet utsätter någon för en omänsklig behandling som orsakar ett synnerligen svårt och grymt lidande. 23 Detta ligger i linje även med FN:s tortyrdeklaration där man konstaterat att tortyr är en grövre och medveten form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 24 Samma grundtanke återfinns även i Tortyrkonventionen och i CAT:s praxis i enskilda ärenden. 25 Praxis har klart visat att det endast är handlingar som är av en speciellt grov karaktär, som uppfyller kriterierna i artikel 1 Tortyrkonventionen, och där offret i praktiken varit berövad sin frihet på något sätt eller under kontroll av förövaren, som rubriceras som tortyr. 26 I linje med den distinktionen är det därför också viktigt att även i Sverige särskilja tortyrbrott från övriga brott som innebär orsakande av skada och lidande på en person. Tortyr ska endast innefatta handlingar enligt definitionen i konventionen. Tortyrens särställning som synnerligen grovt brott mot mänskliga rättigheter var viktig även för staterna som deltog i arbetet när tortyrkonventionen skapades. Stigmatiseringen i rubriceringen av en handling som tortyr betonades, och kravet på tillfogande av synnerlig svår smärta eller lidande ansågs säkerställa att betydelsen av tortyr inte urholkas. Staterna ville förhindra att det, enligt förarbetenas formulering, skulle kunna gå inflation i tortyrbrottet. 27 Mot den bakgrunden är det också tydligt varför tortyr inte kan bedömas som ett misshandelsbrott, vilket har sina egna specifika rekvisit som tydligt urskiljer en tortyrgärning från en misshandelsgärning. 2.3 Europakonventionen och tortyrbrott Tortyrförbudet finns även uttryckt i flertalet regionala konventioner om mänskliga rättigheter. För svensk del är det Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som är mest central, och dess artikel 3 som 21 Artikel 1 Tortyrkonventionen, df (senast nedladdad ) 22 M. Nowak & E. McArthur, s M.W. Janis, R.S. Kay, A.W. Bradley, s. 173, och Ireland v United Kingdom, 18 January 1975, 2E.H.R.R GA Resolution 3452 (XXX), Artikel 1 (in fine). 25 M Nowak & E. McArthur, s. 66f. 26 M. Nowak & E. McArthur, s Refererat i M. Nowak & E. McArthur, s. 67.

10 10 innehåller ett förbud mot tortyr. Även i Europakonventionen ingår tortyr i de rättigheter som inte får inskränkas oavsett fred eller krig. 28 Europakonventionen innehåller ett tydligt uttryckt tortyrförbud, som skapades redan 1950 d.v.s. mer än 30 år innan Tortyrkonventionen. Däremot innehåller inte konventionstexten någon definition. Artikel 3 lyder: Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Uttolkningen av vad artikel 3 innebär, d.v.s. hur tortyr i Europakonventionens mening definieras, har därmed främst skett genom praxis först från Europakommissionen och senare Europadomstolen. Delvis har Europadomstolen hänvisat till Tortyrkonventionen vid uttolkningen av vad som ska definieras som tortyr. Detta var t.ex. fallet i Aksoy mot Turkiet, där domstolen bedömde behandlingen som tortyr med hänvisning till att den utförts medvetet, ett av rekvisiten från Tortyrkonventionen, i syfte att orsaka mycket allvarligt och grymt lidande för offret. 29 Domstolen har även i sin praxis hänvisat till Tortyrkonventionens rekvisit om att handlingen ska utföras i ett specifikt syfte, men däremot aldrig sagt att det är ett absolut krav för bedömningen av om en handling är att definiera som tortyr eller inte Romstadgan och tortyrbrott Inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen (ICC) och den därtill hörande Romstadgan har inneburit att det nu finns en permanent internationell institution för utredning och lagföring av de mest allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt, samt systematiska och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. 31 ICC är ett komplement till de nationella rättsordningarna, vilket innebär att brott i första hand ska hanteras i de nationella domstolarna. Först när dessa inte fullgör sin uppgift kan ICC gå in enligt den s.k. komplementaritetsprincipen. 32 Romstadgan hanterar två brott av intresse för den här skrivelsen, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Brott mot mänskligheten Brott mot mänskligheten i artikel 7.1 inbegriper en lång lista av brott, däribland tortyr artikel 7.1 (f). För att en tortyrhandling ska rubriceras som brott mot mänskligheten ska det utgöra en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp mot civilbefolkning, gärningen ska vara en av flera och följa av eller främja en politik rörande angreppet som följer en stats eller en organisations politik. 33 Tortyr som delmängd i brott mot mänskligheten har definierats med hjälp av följande specifika rekvisit: - The perpetrator inflicted severe physical or mental pain or suffering upon one or more persons. - Such person or persons were in the custody or under the control of the perpetrator. - Such pain or suffering did not arise only from, and was not inherent in or incidental to, lawful sanctions. - The conduct was committed as part of a widespread or systematic attack directed against a civilian population. - The perpetrator knew that the conduct was part of or intended the conduct to be part of a widespread or systematic attack directed against a civilian population Artikel 15 Europakonventionen. 29 Aksoy mot Turkiet, 18 Dec. 1996, 23 E.H.R.R. 553, para M.W. Janis, R.S. Kay, A.W. Bradley, sid. 203f. 31 Prop. 2000/01:122, s Prop. 2000/01:122, s Prop. 2000/01:122, s Elements of Crimes, ICC, 45BF9DE73D56/0/ElementsOfCrimesEng.pdf (senast nedladdat ).

11 11 Brott mot mänskligheten kan begås såväl under fred som i krig 35 och det som skiljer definitionen av tortyr som delmängd i ett brott mot mänskligheten är att det inte krävs en koppling mellan handlingen och staten. Det finns inte heller, till skillnad från Tortyrkonventionen, ett krav på att tortyrhandlingen utförs i något särskilt syfte, t.ex. framtvingande av information eller bekännelse. En grund till avvikelserna från Tortyrkonventionens definition kan vara att man rörande gärningsman har velat bredda tillämpningsområdet för att kunna hantera tortyrhandlingar som begås av en organisation som inte är statlig. En annan grund kan finnas i att det rekvisit för brott mot mänskligheten som angivits i Romstadgan, att gärningen främjar och utgör del av en stats eller organisations politik, gör Tortyrkonventionens rekvisit om att tortyrhandlingen utförs i ett specifikt syfte överflödigt. Krigsförbrytelser Avseende krigsförbrytelser i artikel 8 i Romstadgan enades man om en formulering som begränsar domstolens jurisdiktion till de mest allvarliga brotten som är internationella angelägenheter. 36 Domstolen ska hantera brott som begås som del av en plan eller en politik eller utgör del av förövandet av sådana brott i stor skala, artikel 8.1. Även i det här fallet anges tortyr som ett av de brott som begångna inom ramen för en internationell eller icke-internationell väpnad konflikt kan bedömas som krigsförbrytelser. Tortyr som krigsförbrytelse i artikel 8 (2) (a) (ii) har definierats med hjälp av följande rekvisit: - The perpetrator inflicted severe physical or mental pain or suffering upon one or more persons. - The perpetrator inflicted the pain or suffering for such purposes as: obtaining information or a confession, punishment, intimidation or coercion or for any reason based on discrimination of any kind. - Such person or persons were protected under one or more of the Geneva Conventions of The perpetrator was aware of the factual circumstances that established that protected status. - The conduct took place in the context of and was associated with an international armed conflict. - The perpetrator was aware of factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 37 Definitionen av tortyr som krigsförbrytelse skiljer sig från såväl Romstadgans definition av tortyr under brott mot mänskligheten som Tortyrkonventionens definition av tortyr. Det finns inte krav på att gärningen kan kopplas till staten, vilket är logiskt med hänvisning till att man avser att komma åt även icke-statliga aktörer, särskilt i icke-internationella konflikter. Däremot har man här inkluderat ett krav på att handlingen utförs i ett särskilt syfte, t.ex. för att få information eller tvinga fram ett erkännande eller för att bestraffa personen eller personerna. Ett av argumenten mot instiftandet av ett separat tortyrbrott i brottsbalken har varit att man utreder frågan om hur Romstadgans brott ska implementeras i svensk rätt. Det finns ett förslag om införandet av en speciell del i brottsbalken som ska hantera internationella brott. 38 Eftersom tortyr i Romstadgans mening därmed eventuellt blir kriminaliserat vill man inte dessutom skapa otydlighet genom ytterligare en separat brottsbeskrivning för tortyrbrott enligt Tortyrkonventionen. En kriminalisering av tortyrbrott enligt Romstadgan innebär emellertid inte att tortyrbrott kriminaliseras generellt. Romstadgans tillämpning förutsätter antingen att tortyrhandlingen begås inom ramen för en väpnad konflikt (krigsförbrytelse), eller att den utgör en delmängd i ett systematiskt eller vidsträckt angrepp på en civilbefolkning som i sin tur utgör en del i en strategi 35 Prop. 2000/01:122, s Prop. 2000/01:122, s Elements of Crimes, ICC, 45BF9DE73D56/0/ElementsOfCrimesEng.pdf (senast nedladdat ) 38 SOU 2002:98 del A, s. 174f.

12 12 eller politik från en stats eller organisations sida (brott mot mänskligheten). Personerna kommer att dömas för krigsförbrytelser respektive brott mot mänskligheten och inte i första hand för tortyr. Tortyrkonventionen däremot är tillämplig oavsett fred eller väpnad konflikt och förutsätter att staterna alltid bedömer, även enskilda fristående handlingar som utförs medvetet, i ett specifikt syfte, av en företrädare för staten eller på anstiftan av eller med samtycke eller medgivande från en offentlig tjänsteman enligt definitionen av tortyr i artikel 1. Det är en komplicerande faktor att man genom Romstadgan fått något olika definitioner av tortyr istället för att enhetligt definiera tortyr i enlighet med Tortyrkonventionens formulering. Men, det finns, som visats ovan, goda skäl till att den utvecklingen ändå skett. En reglering i svensk rätt av brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i enlighet med Romstadgan ska inte heller ses som en komplicerande omständighet för en kriminalisering av tortyr enligt Tortyrkonventionen. Istället kompletterar dessa brott varandra. Genom införandet av ett självständigt tortyrbrott i brottsbalken uppnår man en heltäckande reglering av förbudet mot tortyr. Från 2 kap. 5 Regeringsformen och dess förbud mot tortyr skapas en länk till brottsrubriceringar med lämpliga straffskalor anpassade till dels enskilda tortyrbrott som begås i fredstid, till tortyrbrott som begås inom ramen för en väpnad konflikt eller som en del i en stats- eller organisationsstrategi med systematiska angrepp mot civilbefolkningen. 3. Kriminalisering av tortyrbrott i enlighet med definitionen i Tortyrkonventionen Artikel 4 i Tortyrkonventionen handlar om kriminalisering av tortyr i nationell lagstiftning: Artikel 4 1. Varje konventionsstat skall säkerställa att alla tortyrhandlingar utgör brott enligt dess strafflag. Detsamma gäller försök att utöva tortyr samt av någon person vidtagen handling som utgör medverkan till eller deltagande i tortyr. 2. Varje konventionsstat skall belägga dessa brott med adekvata straff, som beaktar deras allvarliga karaktär. 39 Hur och varför skapar det då problem att Sverige har valt att inte införa ett speciellt tortyrbrott? Svensk rättstradition och förhållningssätt till folkrätten präglas av den dualistiska principen. Det innebär att vid ratificering av ett internationellt avtal är Sverige folkrättsligt bundet av avtalsinnehållet, men det blir inte direkt en del av svensk rätt. Istället måste avtalsinnehållet på något sätt införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter. 40 Lagstiftaren skapar därmed, vid ratificeringen av internationella avtal, antingen en ny svensk lag för att införliva viktiga regler med svensk rätt, eller ändrar befintlig lagstiftning så att den ligger i linje med avtalsinnehållet. I många fall uppfyller svensk rätt redan konventionsreglerna och då påpekas i allmänhet detta i propositionen om ratificering av konventionen, och inga ytterligare lagstiftningsåtgärder görs. I det läget fungerar propositionen mer som en vägledning för domstolar och myndigheter i hur relevanta svenska lagar ska tolkas i ljuset av konventionsreglerna. Rörande Tortyrkonventionen har lagstiftaren ansett att svensk lag är helt i enlighet med konventionen, vilket medfört ett motstånd från svenska regeringen när det gäller att införa en separat brottsrubricering för tortyr i enlighet med definitionen i Tortyrkonventionen. Det finns en rad brister och problem med en sådan hållning, särskilt mot bakgrund av Sveriges dualistiska förhållningssätt till folkrätten sv.pdf (senast nedladdad ) 40 W. Warnling-Nerep m. fl., s. 145.

13 De juridiska perspektiven Rrekvisiten för tortyrbrott motiverar ett separat brott i brottsbalken Regeringen har ansett att befintliga svenska regleringar, bl.a. 3 och 4 kap. tillsammans med medverkansreglerna i 23 kap. brottsbalken (1962:700) väl täcker alla typer av brott som skulle kunna definieras som tortyr i artikel 1 Tortyrkonventionen. Det anförs att handlingarna kommer att medföra lämpliga straff som väl tar hänsyn till brottets grova natur. Genom olika regler i brottsbalken kommer även försök, medhjälp och anstiftan till tortyr att bestraffas. 41 Vidare sägs att tortyr, som begrepp, används i brottsbalken i en paragraf som hanterar olaga tvång, 4 kap 4 BrB, och där ges en vidare definition än i Tortyrkonventionen. 42 En konsekvens av ett sådant förhållningssätt är att en person som gör sig skyldig till tortyrhandlingar, en torterare, inte kommer att dömas för tortyrbrott. Den personen kommer att dömas för misshandel, grov misshandel, olaga tvång eller något annat brott i brottsbalken, men inte för tortyr. Vi vill särskilt understryka att när Sverige inte använder tortyrbegreppet på ett tydligt sätt och inte definierar vad ett tortyrbrott är, finns en risk att handlingar inte utreds utifrån de specifika rekvisit som skulle kunna medföra en klassificering som tortyrbrott. Att hantera tortyrbrott som misshandelsbrott visar också att det finns en stor okunskap och oförståelse om vad tortyr faktiskt är. År 2010 fick Sverige en reviderad lagstiftning där ytterligare en grad av misshandel infördes som brottsrubricering i 3 kap. 6 brottsbalken, synnerligen grov misshandel, med en straffskala på minst 4 och högst 10 års fängelse. I förarbetena diskuteras huruvida istället ett tortyrbrott skulle ha kunnat föras in i brottsbalken, men Regeringen menade att de gärningar som enligt konventionen ska kriminaliseras redan är straffbara och att ett misshandelsbrott med inslag av tortyrkaraktär bestraffas strängare med en uppdelad straffskala för grov misshandel. 43 Ingenting i lagstiftningen om misshandel, i förarbeten eller i argumentationen inför CAT anger hur Regeringen menar att ett tortyrbrott enligt definitionen i artikel 1 Tortyrkonventionen ska kunna bedömas rättvisande utifrån de kriterier som anges för synnerligen grov misshandel. Propositionen uppehåller sig i kommentarerna endast kring vilken svårhetsgrad av smärta och dödsångest som offret ska vara utsatt för om rubriceringen synnerligen grov misshandel ska bli aktuell. 44 Men, de speciella rekvisit som återfinns i Tortyrkonventionen om att tortyr, per definition, innebär att den genomförs medvetet, med ett specifikt syfte, och av en tjänsteman eller en person som representerar staten saknas i kommentaren till synnerligen grov misshandel. Det är enligt vår mening också klart att det aldrig bör komma i fråga att hänföra tortyrfall till normalgraden av misshandel eller olaga tvång. Mot bakgrund av de speciella rekvisiten för tortyrbrott och det speciella stigma som en tortyr innebär anser vi att det är felaktigt att hävda att i princip samtliga brott i 3 och 4 kap. brottsbalken kan användas för att döma någon för en handling som enligt definitionen i Tortyrkonventionen är tortyr. Rubriceringen tortyr ska endast ges de, förhoppningsvis yttersta fåtal, handlingar som verkligen uppfyller rekvisiten i Tortyrkonventionens artikel 1. De handlingar som verkligen utgör tortyr ska rubriceras korrekt och inte hanteras som ett annat brott med andra rekvisit än tortyrdefinitionen. Speciellt inte som det andra brottet, misshandel, i en allmän rättsuppfattning ses som mindre stigmatiserande. Tortyroffer som lever i Sverige, oavsett om de utsatts för brottet här eller någon annanstans, förtjänar vid en svensk rättegång att handlingen de utsatts för rubriceras på ett korrekt juridiskt sätt, som tortyr. 41 Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 5, p Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 6, p Prop. 2009/10:147, s Prop. 2009/10:147, s. 18f.

14 14 Att tortyr är förbjudet i Sverige framgår tydligt av såväl artikel 3 i Europakonventionen, som inkorporerats i svensk rätt 45, samt i 2 kap. 5 Regeringsformen. Vidare framgår det av 12 kap. 1 utlänningslagen (2005:716) att ingen får avvisas eller utvisas till ett land där det finns risk att personen kan utsättas för tortyr principen om non-refoulement. Tortyrbegreppet tillämpas och bedöms av svenska myndigheter och domstolar bland annat vid prövningen av alternativt skyddsbehov och i frågor som rör avvisning, utvisning och utlämning på grund av brott. Men, inte för något fall finns en tydligt angiven definition av vilka handlingar som enligt svensk rätt utgör tortyr. Svenska domstolar har även i två rättsfall, Arklöf och Makitan, dömt personer för handlingar som enligt domstolen kan rubriceras som tortyr. I fallen har domstolen främst hänvisat till Romstadgans formulering om tortyr, men en mer djupgående analys av definitionen av tortyr och motivet för en rubricering som tortyr saknas, framförallt i fallet Makitan. 46 Ökad rättssäkerhet Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det centralt att alla personer som kan komma att beröras av en lagstiftning eller vissa rättsliga begrepp också konkret kan förhålla sig till dessa. Rättssäkerheten ställer krav på lagens kvalitet, den ska vara tillgänglig, begriplig och förutsägbar. Det är således viktigt för såväl enskilda som för rättstillämparen att ett rättsligt begrepp som tortyr ges en tydlig och greppbar innebörd. Det är också en förutsättning för att lika fall ska kunna behandlas lika. Ett tydligt definierat tortyrbrott skapar bättre förutsättningar för rättsvårdande myndigheter att upptäcka, utreda och lagföra handlingar som utgör tortyr. Personer som har utsatts för, bevittnat eller på annat sätt berörts av tortyr ges även bättre förutsättningar att identifiera och anmäla. Vid bedömningen av risken för tortyr vid återsändande av personer till andra länder skulle en definition av begreppet tortyr väsentligt underlätta prövningen. Tortyrkonventionen ställer krav på rättsligt samarbete och det finns en skyldighet att bistå varandra i det straffrättsliga förfarandet. Även i dessa hänseenden skulle en tydlig definition i svensk lag ha en praktiskt rättslig funktion och ha betydelse för ökad rättssäkerhet. Medicinska utredningar Istanbulprotokollet Ett svenskt rättsligt begrepp underlättar och effektiviserar vidare medicinska utredningar av tortyrskador, vilka kan vara avgörande vid polisutredningar om tortyrbrott, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten, bedömningen av rätten till vård, ersättningar eller skadestånd. Medicinska utredningar spelar också en viktig roll i asylutredningar. Istanbulprotokollet som skapades 2004 under ledning av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter är inriktat på ett av de avgörande problemen i att skydda människor mot tortyr, nämligen dokumentationen av tortyrbrott. Protokollet kom till för att ge internationella riktlinjer till stöd för utredningar av misstankar om tortyr och grym eller omänsklig behandling och för att rapportera utredningsmaterialet vidare till polis eller åklagarmyndigheter. Riktlinjerna och manualen har tagits fram i ett omfattande samarbete mellan jurister, hälsovårdspersonal och experter på mänskliga rättigheter med erfarenhet från mer än 15 länder. 47 Det förefaller naturligt att myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal endast kan dokumentera och utreda skador som resultat av tortyr om tortyr definierats tydligt i landets egen lagstiftning. Protokollet utgår från Tortyrkonventionens definition och för att svensk sjukvårdspersonal, polis och rättsväsende ska kunna hantera de utredningar som görs på ett korrekt sätt, måste därmed också lagstiftningen komplettera övrigt arbete inom området. Preskription Ytterligare ett viktigt rättsligt perspektiv är frågan om preskription. Svensk lag ändrades 2010 så 45 Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 46 A. Makitan, målnummer B , Stockholms tingsrätt , J. Arklöf, målnummer: B , Stockholms tingsrätt The Istanbul Protocol, s. 1f.

15 15 att vissa allvarliga brott är undantagna från preskription. 48 Dessa omfattar mord, dråp folkmord, grovt folkrättsbrott och terroristbrott som utförs genom mord eller dråp. Tortyr omfattas inte eftersom tortyr inte har någon egen brottsrubricering i svensk rätt. Enligt CAT:s tolkning ska tortyrbrott aldrig preskriberas och på just den här punkten har också kommittén kritiserat Sverige Förebyggande av tortyr En rättslig definition i svensk lag är också av vikt för det förebyggande arbetet som varje konventionsstat har en skyldighet att utföra enligt artikel 2 och 11 i Tortyrkonventionen. I svenska myndigheters arbete för att förhindra tortyr skulle ett tydligt rättsligt begrepp i svensk lag fylla en viktig pedagogisk funktion. Det följer också naturligt av skyldigheten att utbilda om Tortyrkonventionen i artikel 10. Justitieombudsmannen (JO) etablerade 2011 en särskild enhet som ska verka för att förhindra tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning bland annat genom att granska situationen för frihetsberövade på svenska fängelser, förvar och andra låsta institutioner. Av 5 a lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO-instruktionen), framgår att JO fullgör de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan enligt det fakultativa protokollet till Tortyrkonventionen. Eftersom JO utför detta uppdrag i enlighet med Tortyrkonventionen och dess fakultativa protokoll, utgår JO från konventionens definitioner och bestämmelser. I dialogen med berörda myndigheter och institutioner är det, enligt vår mening, lämpligt att JO och de berörda myndigheterna kan förhålla sig en svensk lagstiftning som definierar och specifikt kriminaliserar tortyr. Det skulle även underlätta dialogen med de internationella övervaknings- och besöksorgan som har uppdraget att förebygga tortyr, exempelvis Sub- Committee for the Prevention of Torture. 3.3 Det mänskliga perspektivet vård och upprättelse Att utsättas för tortyr innebär en kränkning och medför fysisk smärta, psykiskt lidande och moralisk skada. Den torterade har fått ett budskap genom den kränkning hon utsatts för, ett budskap som innebär att hon kan behandlas som ett objekt utan vilja, värde och rättigheter. Den onda handlingen kan betraktas som en sorts symbolisk kommunikation, en handling som värderar offret. Essensen i budskapet är att offrets värde är lågt, vilket kan påverka hennes självrespekt och leda till en upplevelse av ett förminskat värde som människa. Detta är den moraliska skadan. Så här beskriver Barbro O Connor, verksamhetschef på Röda Korsets center för behandling av krigsskadade och torterade i Malmö, kärnan i tortyren. Röda Korsets mångåriga erfarenhet från behandling av tortyrskadade visar att den som utsatts för tortyr behöver upprättelse och om det finns en brottsrubriceringen och ett straff som kan utmätas för torteraren bidrar detta till att upprätta offrets skadade självrespekt. Det ger den tortyröverlevande ett erkännande av den smärta och den moraliska skada han eller hon lidit och signalerar tydligt att det offret blivit utsatt för är oacceptabelt. Samhället tar ställning för offret genom att straffa den som skadat honom eller henne. Rättsprocessen bör syfta till och bidra till att laga och hela den utsatta människan. 48 Proposition 2009/10:50 Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott 49 Concluding Observations of the Committee against Torture, Sweden, CAT/C/SWE/CO/5, 4 June 2008, s. 3 para. 10. The State Party should review its rules and provisions on the statute of limitations and bring them fully in line with its obligations under the Convention so that acts of torture, attempts to commit torture, and acts by any person which constitute complicity or participation in torture, can be investigated, prosecuted and punished without time limitations.

16 16 I terapeutisk samtalskontakt eller behandling framkommer ofta att de för patienterna viktigaste resultaten har bestått i ett återupprättande av självrespekt och tillit till omvärlden, ofta i kombination med psykosociala och kurativa stödinsatser. Som tortyröverlevare är det av största vikt att bli trodd på och att skuld- och skamkänslan lyfts bort från den som utsatts för tortyr till den som i egentlig mening är skyldig. Patientens självbild kan restaureras genom samtalsterapi och stöd, men för en mer varaktig förändring i helandet behövs också att brottet mot individen erkänns av gällande myndigheter. En svensk lag skulle vara av avgörande betydelse för att bättre uppnå erkännande och upprättelse för tortyröverlevare och skulle samtidigt förbättra förutsättningarna för vård och rehabilitering. Definitionen och kriminaliseringen är central vid medicinska utredningar som också kan ligga till grund för det rättsliga arbetet, vilka i sin tur kan ha avgörande effekter på hur en patient svarar på behandling. Lagen, fördömandet av brottet, lagföringen, eventuella skadestånd och ersättningar är viktiga element i erkännandet av att en person varit utsatt för tortyr. Erkännandet är även viktigt för den torterades anhöriga. Erkännandet blir en del i den upprättelse som tortyrens offer har behov av och rätt till. 4. Tortyrkonventionen kräver att en definition av tortyr förs in i nationella lagstiftningar Svenska regeringen har i samtliga periodiska rapporter till CAT och i nationella propositioner och utredningar med anknytning till området argumenterat för att konventionen inte kräver ett införande av definitionen och ett specifikt tortyrbrott i nationell rätt. 50 Denna uppfattning har delats av t.ex. Burgers and Danelius i deras handbok om Tortyrkonventionen och har lett till en hel del diskussioner eftersom staterna har haft olika åsikt i frågan. 51 CAT tvekade i inledningen om huruvida konventionen krävde ett införande av definitionen i nationell rätt, vilket är anledningen att man vid genomgången av Sveriges andra periodiska rapport godkände Sveriges argument att tortyr inbegrips i andra brott i brottsbalken. 52 Denna hållning har dock förändrats. Sedan 90-talet har CAT varit mycket tydliga med att den ursprungliga intentionen bakom artikel 4 i Tortyrkonventionen innehöll ett krav på att nationell lagstiftning innehåller ett tortyrbrott i enlighet med definitionen i artikel 1. Man har inte krävt en fullständig inskrivning av artikel 1 i nationell lagstiftning, men menar att det är den lämpligaste lösningen eftersom det annars är svårt att få en korrekt tolkning och implementering av reglerna om tortyrbrott. 53 Sverige har i hög grad bidragit till att definitionen i artikel 1 och kriminaliseringskravet i artikel 4 finns med i Tortyrkonventionen och att de utgör mycket viktiga instrument för en fullständig implementering av Tortyrkonventionen. Därför uppfattas det som märkligt att just Sverige inte uppfyller sina skyldigheter i den här delen. Att svenska staten dessutom motsätter sig den tolkning av konventionen som FN gör är ännu märkligare. Regeringen har tydligt deklarerat sin syn på FN som den enda legitima uttolkaren av statssamfundets gemensamma ställningstaganden, och att det också är den främsta källan till allmängiltig normbildning på området. 54 Eftersom CAT har 50 Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February 2006, s. 5 p M. Nowak and E. McArthur, s Fifth Periodic Reports of States Parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5 10 February 2006, s. 4, p M. Nowak and E. McArthur, s Skr. 2007/08:109, s. 45.

17 17 tolkat konventionen som innebärande ett krav på kriminalisering i enlighet med definitionen borde Sverige rätta sig efter detta. 5. Trovärdighet gör som vi säger, inte som vi gör Svenska regeringen konstaterade vid ratificeringen av Tortyrkonventionen att just regleringar om tortyr var ett betydelsefullt tillskott till det regelsystem som syftar till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. 55 Sverige har också uttryckt ett tydligt mål och syfte med sitt internationella arbete för mänskliga rättigheter; att uppmana stater till att ratificera tilläggsprotokollet till Tortyrkonventionen, den enskilda klagorätten, och att stödja CAT:s, och den specielle rapportörens arbete så att de ges alla förutsättningar att utöva sitt ämbete. 56 Vid sidan av detta är artikel 4 i Tortyrkonventionen, som kräver en kriminalisering av tortyrhandlingar, en av de regleringar som i princip oförändrad följde med från tortyrdeklarationen 57, det svenska utkastet till tortyrkonvention 58 och in i den slutgiltiga konventionstexten. Sverige har därmed i allra högsta grad bidragit till att kravet på en kriminalisering finns med i Tortyrkonventionen. Mot den bakgrunden finner vi det märkligt att Sverige är ett av de länder som valt att inte tydligt kriminalisera tortyrbrottet i enlighet med definitionen i artikel 1 Tortyrkonventionen. Även inom ramen för EU-samarbetet har förbudet mot tortyr givits en stor plats i arbetet för mänskliga rättigheter. EU har skapat riktlinjer till stöd för dialogen med tredje länder rörande förbudet mot tortyr, senast uppdaterade Riktlinjerna är tänkta som ett operativt verktyg som ska användas på alla nivåer vid kontakter med tredje länder och i multilaterala forum för mänskliga rättigheter. Syftet är att stödja och stärka arbetet med att förebygga och förhindra användningen av tortyr i alla länder i världen. 59 I riktlinjerna anges att EU proaktivt kommer att bidra till att det redan existerande internationella och regionala skyddet mot tortyr förstärks och blir effektivt implementerat. 60 På första plats i den lista av åtgärder som EU uppmanar tredje länder att vidta finns implementeringen av förbudet mot tortyr genom lagstiftning, inklusive strafflagstiftning. 61 För länderna inom EU, däribland Sverige, borde det därmed vara självklart att föregå med gott exempel och tydligt i den inhemska lagstiftningen kriminalisera tortyrhandlingar. Att tortyrhandlingar bestraffas som tortyr, och att Sverige tydligt i sin lagstiftning visar att tortyr är straffbart är en del av ett förtroendeskapande internationellt. Sverige har idag ett stort antal personer utsända i världen på uppdrag i såväl militära som civila insatser. När dessa är utsända av svenska staten ska personerna själva vara medvetna om vilka regler de har att leva upp till och vikten av att en eventuell våldsanvändning ligger i linje med reglerna i mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (krigets lagar). Den svenska staten har också ansvaret för att eventuella brott som utsänd personal begår faktiskt bestraffas i Sverige. Det får aldrig framstå som om dessa personers agerande ligger utanför svenska statens kontroll eller att de kan agera hur som helst utan konsekvenser. Norge har under flera år fört ungefär samma argumentation som Sverige mot ett införande av ett tortyrbrott i norska strafflagen. Dock har man nu ändrat åsikt bl.a. med hänvisning till de argument vi framfört här. Norska regeringen såg det bl.a. som en viktig förtroendeskapande åtgärd att Norge föregår med gott exempel gentemot länder man tillrättavisar för brott mot mänskliga rättigheter och för att de inte implementerat t.ex. tortyrkonventionen fullt ut. Man anser också att Norge, som 55 Prop. 1985/86:17, s Skr. 2007/08:109, s GA/Res.3452 (XXX) of 9 December Refererat i M. Nowak & E. McArthur, s. 30, med dokumentreferens E/CN Guidelines to EU Policy, (Updated version of the EU Guidelines, senast nedladdad ) 60 Guidelines to EU Policy, s Guidelines to EU Policy, s. 5.

18 18 lägger stor vikt vid FN-systemet och dess effektivitet, inte ska behöva kritiseras kontinuerligt av ett FN-organ för att man inte efterföljer en konvention om mänskliga rättigheter. 62 Tortyrbrott hör vidare till de brott som omfattas av universell jurisdiktion, d.v.s. Sverige har rätt att utöva domsrätt oavsett var och av vem tortyrbrottet har begåtts. 63 Sverige har därmed ett ansvar inte bara för sina egna medborgare och deras agerande utomlands. Det kan också vara en utländsk medborgare boende i Sverige som i sitt hemland, eller i ett annat land, gjort sig skyldig till tortyrbrott, och som om hemlandet inte agerar kan ställas inför en svensk domstol. Eller så har vi personer av utländsk härkomst som utsatts för tortyr i sitt hemland, eller i ett annat land, men idag bor i Sverige och där en misstänkt gärningsman finns i Sverige, eller i ett annat land. I alla dessa fall har Sverige ett ansvar att genom sina domstolar hantera tortyrbrott, och därmed har vi också behov av en tydlig reglering av tortyrbrott i brottsbalken. I slutändan handlar det enligt vår mening också om en signalverkan gentemot andra stater som bl.a. Sverige anser sig kunna tillrättavisa för att de inte följer konventionsreglerna. Vill Sverige framstå som trovärdig och med tyngd kunna arbeta för en bättre efterlevnad av bl.a. Tortyrkonventionen måste svenska staten också visa att den är villiga att implementera konventionen fullt ut och rätta oss efter den kritik som CAT riktar emot Sverige. Det minskar Sveriges trovärdighet internationellt när den här frågan kommer upp varje gång Sverige presenterar en periodisk rapport inför CAT, och får samma kritik om och om igen utan att problemet åtgärdas. Trovärdigheten, och viljan att visa sitt stöd för att förbättra implementeringen av regelverken om förbud mot tortyr, var också ett motiv för svenska regeringen när man valde att ratificera även den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr Justis- och politidepartementet, /7.html?id= (senast nedladdat ). 63 Se t.ex. diskussion om detta i SOU 2002:98 del B, s Prop. 1987/88:133, s. 15.

19 19 Källor Förarbeten och skrivelser från Regeringen Proposition 1985/86:17 om godkännande av FN-konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Prop. 1985/85:17). Proposition 1987/88:133 med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr m.m (Prop. 1987/88:133). Proposition 2000/01:122 Sveriges tillträde till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (Prop. 2000/01:122). Proposition 2009/10:147, Skärpta straff för våldsbrott m.m. (Prop. 2009/10:147). Regeringens skrivelse 2007/08:109, Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (Skr. 2007/08:109). SOU 2002:98, del A Svensk straffrättslig domsrätt (SOU 2002:98, del A). SOU 2002:98, del B Straffansvar för internationella brott (SOU 2002:98, del B). Sedvanerättslig regel 90 från ICRC Customary Law Study hämtad ur: SOU 2010:72, Folkrätt i väpnad konflikt svensk tolkning och tillämpning. FN-dokument GA Resolution 3218 (XXIX), 2278 th plenary meeting, 6 November 1974, Torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment in relation to detention and imprisonment (GA Res (XXIX)). GA Resolution 3542 (XXX), 9 December 1975, Declaration on the Protection of All Persons from Being Subjected to Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (GA Res (XXX)). Concluding Observations of the Committee against Torture: Sweden. 05/06/07, A/52/44. Conclusions and recommendations of the Committee against Torture, Sweden, CAT/C/CR/28/6, 6 June Fifth Periodic Reports of States parties due in 2004, Sweden, CAT/C/SWE/5, 10 February Concluding Observations of the Committee against Torture, Sweden, CAT/C/SWE/CO/5, 4 June Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Istanbul Protocol Manual on the Effective Investigation and Documentation of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, Professional Training Series No. 8/Rev. 1, UN New York and Geneva 2004 (The Istanbul-protocol). Praxis från Europadomstolen Ireland v United Kingdom, 18 January 1978, 2E.H.R.R.25 Aksoy v. Turkey, 18 Dec. 1996, 23 E.H.R.R Praxis från International Criminal Tribunal for former Yugoslavia Zejnil Delalic and Others,IT T, (Trial Chamber) 16 november 1998, para 459. Prosecutor v. Anto Furundzija, Case no IT-95-17/1T-10, Trial Chamber,10 December 1998 Svensk domstolspraxis A. Makitan, målnummer B , Stockholms tingsrätt , J. Arklöf, målnummer: B , Stockholms tingsrätt Litteratur M. Nowak & E. McArthur, The United Nations Convention Against Torture A Commentary, Oxford Commentaries on International Law, Oxford University Press, 2008 (M. Nowak & E. McArthur). W. Warnling-Nerep, A. Lagerqvist Veloz Roca, J. Reichel, Statsrättens grunder, Norstedts Juridik, 2:a uppl, Vällingby 2007 (Warnling-Nerep m.fl.). M.W. Janis, R. S. Kay, A. W. Bradley, European Human Rights Law Text and materials, Oxford University Press, Third Edition, 2008 (M.W. Janis, R. S. Kay, A.W. Bradley).

20 20 Alternative Report to UN Committee against Torture regarding Sweden s Fourth Periodic Report, 2002 Genèvekonvention I IV hämtade ur: The Geneva Conventions of August , ICRC, Geneva. Tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna hämtade ur: Protocols Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, ICRC, Geneva Länkar Statement by Manfred Nowak, Special Rapporteur on Torture to the 13th session of the Human Rights Council, 8 March 2010, Geneva, (senast nedladdad: Svensk översättning av Tortyrkonventionen, b4af5b8c7961/CAT%20sv.pdf (senast nedladdad ) Guidelines to EU Policy Towards Third Countries on Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (An up-date of the Guidelines), (Senast nedladdad ) (Guidelines to EU Policy) Svensk översättning av FN:S Allmänna Deklaration om Mänskliga Rättigheter, (senast nedladdad ) FN:s Konvention för Medborgerliga och Politiska Rättigheter, cc316/Konventionen%20om%20medb%20och%20pol%20r%e4ttigheter.pdf (senast nedladdad ), Europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de fundamentala friheterna, ca6c6485a221/europa_ pdf (Senast nedladdad ) Lag (1994:1219) om den Europeiska Konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (senast nedladdad ). Justis- och politidepartementet, /7.html?id= (senast nedladdat ) Elements of Crimes, ICC, AD7B-45BF9DE73D56/0/ElementsOfCrimesEng.pdf (senast nedladdat ).

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Stockholm 2014-02-03 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Sammanfattning Svenska Röda

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 2002

Läs mer

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas " dedicated since 1952 to the primacy, coherence and implementation of international law and

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Deklarationen har dessvärre inte fått någon större uppmärksamhet i Sverige. På initiativ av Brottsoffermyndigheten

Deklarationen har dessvärre inte fått någon större uppmärksamhet i Sverige. På initiativ av Brottsoffermyndigheten -deklarationen om grundläggande rätts- för offer för brott och makt- FNprinciper missbruk antogs av Generalförsamlingen i december 1985. Deklarationen, som i dagligt tal kallas FN:s brottsofferdeklaration,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

MARK KLAMBERG. Gränsdragningen mellan utlänningslagen och svensk straffrätt beträffande internationella brott 2012-13 NR 2

MARK KLAMBERG. Gränsdragningen mellan utlänningslagen och svensk straffrätt beträffande internationella brott 2012-13 NR 2 MARK KLAMBERG Gränsdragningen mellan utlänningslagen och svensk straffrätt beträffande internationella brott 2012-13 NR 2 286 Mark Klamberg Gränsdragningen mellan utlänningslagen och svensk straffrätt

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-10-09 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 De stater som är parter i denna konvention, som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja)

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja) PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 30.10.2007 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för skydd av foster, embryo och

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Foto: Scanpix/Viggo Rivad Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 2007/08:109

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer