Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige , Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För den därefter följande tioårsperioden finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befadm-1920

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1920 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1921 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 (preliminärt resultat av folkräkningen) 9 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1920 (preliminärt resultat av folkräkningen) 39 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et departements, le 31 décembre 1920 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier 1921) (Résultats préliminaires du recensement) 9 Tabl. 2. Population par département, en 1920 (Résultats préliminaires du recensement).. 39 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7: Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col : Émigrés. Col : Immigrés. Col : Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total.

6 Résumé. La population de la Suède à la fia de 1920 a été de habitants, selon les chiffres préliminaires du recensement. L'augmentation pendant l'année, à savoir personnes, ou 9'70 pour nulle de la population au début de l'année, est, tant au point de vue absolu que par rapport au nombre des habitants, supérieure à celle de toute autre année depuis Particulièrement dans la campagne, l'accroissement a été plus considerable que l'ordinaire. D'après les calcnls préliminaires, le nombre des mariages contractés eu 1920 a été de , soit 7'29 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité a été plus forte que pendant les années précédentes. En réalité ce taux-ci de nuptialité n'a pas été si considerable depuis Le nombre des nés vivants, toujours d'après les calculs préliminaires, a été de La proportion des nés vivants pour do la population moyenne a été de en La forte diminution observée pendant plusieurs années s'est maintenant changée en une augmentation assez considerable. Le nombre total des décès, d'après les calculs préliminaires, était de , ce qui correspond à un coefficient de mortalité de 13'29 sur 1000 habitants. Ce taux-ci de mortalité est relativement inférieur à tout autre qui a été observé pendant plus de 170 années sur lesquelles nous avons des statistiques de la population en Suède. L'excédent des naissances monte à , ou 10'28 pour mille de la population moyenne. Le nombre des emigrants peut être fixé à et celui des immigrants à De plus, on a rayé des registres de population individus comme introuvables >, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. Le grand nombre de ceb radiations-ci est, sans doute, une conséquence des vérifications faites pour l'application de la loi sur l'assurance générale contre la vieillesse et l'invalidité.

7 Till KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed i underdånighet överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december I likhet med de närmast föregående åren har till redogörelsen såsom bihang

8 2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. fogats en preliminär översikt länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseäret. Vad beträffar den egentliga redogörelsens siffror för kommunernas folkmängd, grunda de sig på de för 1920 års allmänna folkräkning frän samtliga församlingår i riket utom»stockholm till statistiska centralbyrån insända utdragen ur församlingsböckerna; för Stockholms stad hava i stället genom rotemännen erhållits utdrag ur mantalsboken. Då emellertid dessa utdrag ännu ej hunnit slutgiltigt granskas i centralbyrån, äro siffrorna för en del kommuner att betrakta såsom i viss mån preliminära. De definitiva siffrorna komma att senare mera utförligt publiceras i förstft häftet av Folkräkningen år Bihangets uppgifter angående födelser, dödsfall, emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad beträffande den utrikes omflyttningen även av rotemänn»n upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap hava erhållits genom i centralbyrån företagen preliminär sammanräkning ur de från pastorsämbetena inkomna lysnings- och vigselboksutdragen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma som vanligt att senare offentliggöras i utförligare berättelser. Ur föreliggande tabellmaterial må framhållas följande. Rikets folkmängd vid 1920 års slut utgjorde enligt, som ovan nämnts, preliminär sammanräkning personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra ( ) visar en tillväxt under år 1920 av personer eller 9'70 promille. Till jämförelse med denna tillväxt meddelas här nedan motsvarande siffror för de senaste åren: Tillväxten under år 1920 är sålunda både absolut och relativt taget den största, som förekommit under något av de sista tio åren; man får gå tillbaka till år 1898 för att finna högre relativ och ända till år 1861 för att påträffa högre absolut ökning. Den gynnsamma ställning, som utmärker år 1920, beror huvudsakligen därpå, att den naturliga folkökningen varit avsevärd; sålunda är dödstalet (1329 %«) det lägsta, som hittills påträffats i riket, samtidigt med att antalet levande födda väsentligt ökats i jämförelse med de närmast föregående åren. Härtill kommer, att den utrikes omflyttningen givit något överskott av invandring. Folkmängden har ökats inom 23 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom 2 län, nämligen Gottlands och Blekinge. Den största absoluta tillväxten kommer på Stockholms län med personer, varefter följa Malmöhus län med 5 813, Stockholms stad med samt Göteborgs och Bohus län med Minskningen drabbar svårast Blekinge län med 699.

9 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 3 Folkökningen, resp. -minskningen länsvis på invånare vid 1019 åra slut angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror jämväl för de närmast föregående två åren. Tillväxten är beräknad från den 81 december ett föregående år till den 31 december under året. Den relativa tillväxten har även varit störst i Stockholms län med promille; närmast därintill komma Västerbottens län med lf>~9, Norrbottens län med 14-4G, Kopparbergs län med 12'ûit samt Malmöhus län med " oo. När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd hava ökats från vid 1910 års slut till , alltså med personer eller med 3-59 promille, och städernas från till , således med personer eller 24'60 promille. Att städernas folkökning varit så mycket större än landsbygdens, beror emellertid till ej oväsentlig del på de administrativa förändringar, som ägde rum med 1920 års ingång. Vid denna tidpunkt tillkommo nämligen två nya städer: Mjölby (förut landskommun, med inv.) och Vetlanda förut köping, med inv.); och samtidigt införlivades med Söderköpings stad en liten del (med 12 inv.) av Skönberga socken, med Hälsingborg en del (med 122 inv.) av Allerums socken 1 ) förutom ett för tillfället obebott mindre område av Kropps socken, med Borås stad hela Torpa socken (3 525 inv.), med Trollhättans stad en mindre del (med 138 inv.) av Västra Tunhems socken, med Gävle stad ett område (med inv.) av Hille socken ä ) samt med Haparanda stad ett område (med inv.) av Nedertorneå socken. På grund av alla dessa regleringar bör folkmängden vid 1920 års början upptagas till ') Samtidigt överflyttades ett obebott mindre område från Hälsingborgs stad till Allerums socken. ) Invånarna å detta område blcvo visserligen redan i december 1919 utskrivna från Hille och kyrkoskrivna i Heliga Trefaldighets församling i Gävle, men överflyttningen trädde rättsligen i kraft först den 1 jan

10 4 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR å landsbygden och i städerna. Räknar man med dessa siffror som utgångspunkt, så befinnes landsbygdens befolkning under år 1920 hava ökats med personer eller 710 promille och städernas med 27 12fi eller promille. Att märka är, att till denna ökning av stadsbefolk- ') I folkmängden ingår för år 1911 Västra Skrävlingc församling, pers., som den 1 januari 1911 införlivades ined staden.») I folkmängden för är 19;i0 ingår 122 pers., utgörande folkmängden å det område av Allernms förs., som den 1 jan införlivades med Hälsingborgs stad. ) I folkmängden för är 1911 ingår pers., utgörande folkmängden å det område av Valbo förs., som den 1 jan införlivades med Gävle stad, och för år Û pers., utgörande folkmängden å det område av Hille förs., som den 1 jan införlivades med staden. ) Häri ingår Torpa kommun, pers., som den 1 jan införlivades med Borås stad. 5 ) I folkmängden för år 1911 ingår S:t Lars förs., pers., som den 1 jan införlivades med Linköping. 6 ) Trollhättan blev stad den 1 januari I 1920 års folkmängd ingår 138 pers., utgörande folkmängden å det område av Västra Tunhems församling, som den 1 jan införlivades med Trollhättan.

11 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 5 ningen bidragit tillkomsten av ännu en ny.stad, Värnamo, som don 1 november 1920 inträdde i åtnjutande av stadsrättigheter oeh som vid 1920 års slut räknade 3 (>(!4 inv. Landsbygdens befolkning har alltså förevarunde är ökats relativt mera än vanligt, dä däremot stadsbefolkningens tillväxt annars ofta brukar helt dominera. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den öl december 11)20. Med 1921 års ingång överflyttades emellertid en del (med inv.) av Arvika landskommun till Arvika stad. förutom att ett för tillfället obebott område av Frändefors socken förlades till Vänersborgs stad. Folkmängden vid 1921 års början bör alltså upptagas till <>5 å landsbygden och l i städerna. Rörande dessa och övriga under året skedda förändringar ävensom en del oregelbundenheter i den administrativa indelningen se anmärkningarna till tab. 1. Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i omstående tabell för städer med över invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1911, 1920 och 1921 ävensom tillväxten under det sista året oeh de sista tio åren. Folkmängden i de städer, som hade egen jurisdiktion, utgjorde vid ovannämnda tidpunkt sammanlagt 1 (>3(i 4(>9 oeh i rikets domsagor sammanlagt 1 2(57 291!. Rikets folkmängd av ninnkön har under år 1920 ökats frän 2 <S(!S 395 till 2 899(571 och folkmängden av kciunkön från ('.42 till Mot varje tusental män svarade vid årets början ocli vid dess slut 1 03(5 kvinnor. Motsvarande siffra för tio år sedan eller vid slutet av år 1910 utgjorde 1 04(5. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse liar överskottet av kvinnor relativt taget aldrig varit sä lågt som nu. A landsbygden råder sedan två år tillbaka överskott av män. Beträffande folkmängdens förändringar meddelas i tab. A å sid. (! en översikt med absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de fyra sista aren äro preliminära med undantag dock för emigration och immigration under åren 1917, 1918 och Antalet under år 1919 ingångna äktenskap uppgives till , motsvarande 7-29 på av medelfolkmängden. Såväl det absoluta som det relativa talet är ej oväsentligt större än medeltalet för de närmast föregående åren; i själva verket har, därest den preliminära uppgiften bekräftas, ett så högt giftermålstal icke förekommit sedan är Antalet levande, födda beräknas till eller på 1000 invånare, mot endast eller /oo år Den snabba och kontinuerliga nedgång av födelsetalet, som kunnat iakttagas för vart och ett av de senaste tio aren och som resulterat i att födelsetalet under år 1919 nådde relativt lägre än under något annat av de 170 år, vår befolkningsstatistik omfattar, har alltså för är 1920 förbytts i en stark stegring, vilken dock troligen iir av mera tillfällig natur. Den exeptionellt låga födelsefrekvensen under de närmast föregående två åren har emellertid sin särskilda förklaring i den svåra influensaepidemi, som under åren 191M och 1919 bidragit att sänka födelsetalet. fl 2116X0

12 6 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren Dödligheten, som under år 1918 på grund av den nyssberörda s. k. spanska sjukans härjningar var alldeles ovanligt hög, men under år 1919 gick avsevärt tillbaka, har för ar 1920 ytterligare minskats; antalet avlidna uppgives preliminärt till eller 1320 /V Det förtjänar påpekas, att ifrågavarande relativa tal är det lägsta, som hittills iakttagits i vårt land. På grund av födelsetalets stegring och dödlighetens minskning har nativitet sover skottet beräknats uppgå till ett så relativt stort tal som tio 393, motsvarande oo, vilket utgör maximum för det senaste decenniet. Antalet emigranter har utgjort och antalet immigranter , motsvarande resp. 174 och 1-84 promille. Utvandrarnes antal är avsevärt större än under år 1919, men även immigranternas antal har ökats betydligt, så att landet, liksom under de närmast föregående två åren, tillförts ett överskott genom den utrikes omflyttningen. Ur kyrkoböckerna har avförts ett rätt stort antal s. k. obefintliga, ej färre än

13 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 7 Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda och dïida samt födelseöverskott på av medclfolkmängden, åren Av de under året ingångna äktenskapen komma på landsbygden, motsvarande 6-92 på 1000 av medelfolkmängden, och på städerna, motsvarande 8'18 oo. Antalet levande födda har pä landsbygden uppgått till eller 2457 /oo och i städerna till eller oo, och antalet döda å landsbygden till eller / o och i städerna till eller /oo, vadan sålunda nativitetsöverskottet utgjort å landsbygden eller 1083 /oo och i städerna eller 8-95 /oo.

14 8 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. Antalet ingångna äktenskap, levande födda och döda samt födelseöverskott på av medelfolkmängden inom varje län meddelas i omstående tab. B, vilken för jämförelse innehåller jämväl motsvarande tal för åren 191H och Samtliga dessa siffror äro preliminära. Äktenskapstalet har som vanligt varit högst i Stockholms stad; därnäst komma Uppsala län, Västerbottens län samt Göteborgs och Bohus län. Det lägsta äktenskapstalet är att anteckna för Hallands och Jönköpings län. De högsta promilletalen för levande födda komma pä de norrländska länen, speciellt de två nordligaste, medan Stockholms stad såsom vanligt uppvisar det avgjort lägsta talet. Dödligheten har under året varit högst i Norrbottens och lägst i Göteborgs och Bohus län. Det högsta födelseöverskottet är att anteckna för Västerbottens län och därnäst för Norrbottens; lägsta äter för Gottlands län och Stockholms stad. Emellertid äro skillnaderna mellan de olika länen vad angår här behandlade tal understundom så obetydliga, att länens ordningsföljd med avseende på dessa tal lätt kan undergå en del smärre förändringar, då befolkningsrörelsens siffror bliva definitiva. Stockholm den 27 augusti Underdånigst LUDVIG WIDELL. E. AKOSENIUS. Kji-ll Sanne.

15 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 dec. 1920, enligt indelningen den 1 jan. 192l. (preliminärt rosultat av folkräkningon.) [Körs. = fcirsiunliiil', li:il - lianul. k:ip. -- k:i])cll, k:i; ; k <» ] i i n tr. m:n = iiiiiiiii'i iiilmiinliiilli'. l:ir i i iitr^liiir. 9

16 10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

17 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL,. LÄN. 11

18 12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

19 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 13

20 14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) ÖSTEEGÖTL. LÄN (förts.). 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

21 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD C) JÖNKÖPINGS LÄN (forts.). - 7) KRONOBERGS LÄN. 15

22 16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) KALMAR LÄN.

23 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) KALM. L. (forts.). 9) GOTTL. L. 10) BLEK. L. 17

24 18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LÄN.

25 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) KRISTIANST. L. (forts.). 12)MALMÖHUS LÄN. 19

26 20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) MALMÖHUS LÄN (forts.).

27 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) MALMÖHUS L. (forts.). 13) HALLANDS LÄN. 21

28 22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) HALL. L (forts.). - 14) GÖTEB. 0. BOHUS LÄN.

29 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L. 23

30 24 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD ) ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

31 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD )ÄLVSB. L. (forts.). 16)SKARAB. LÄN. 25

32 26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) SKARABORGS LÄN (forts.).

33 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN. 27

34 28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) VÄRMLANDS LÄN (forts.).

35 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 29

36 30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD )ÖREB.L.(forts.). 19) VÄSTM.L. 20) KOPPARB.L.

37 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) KOPPA KB. LÄN (IbrtS.). 2 1) GÄVLEBORGS LÄN. 31

38 32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) GÄVLEB. LÄN (forts.). 22) VÄSTERNORRL. LÄN.

39 TAB.l (forts.). FOLKMÄNGD ) VÄSTERNORRL. L. (forts.). 23) JÄMTLANDS LÄN. 33

40 34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) JÄMTL.L. (forts.). 24) VÄSTERB.L.- 25)NORRB.L.

41 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ) NORRBOTTENS LÄN (forts.). 35

42 36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD l920. ANMÄRKNINGAR. Anmärkningar. Anm. till Stockholms»tail. ') Siffrorna avse den kyrkoskrivna folkmängden inom tcrritorialförsamlingnrna oniriidcn; dess fördelning ä församlingar, alltsil även icke territoriella, kan ännu ej exakt uppgivas. Den mantalsskrivna folkmängden vid början av är 1921 utgjorde K, fördelad i nedannämnda församlingars områden sålunda: Anm. till Stockholms län. M Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. a ) Usmo församling omfattar Osmo kommiii! och Nynäshamns köping. ') Östertälje och Väsiertälje kommuner bilda Södertälje landsförsamling. ) Vaxholms församling är delad p ; i Vaxholms stad och Värmdö landskommun. 6 ) Staden Djursholm lyder i ju diciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga, Uanderyds, Åkers oeh Värmdö skeppslags tings-»k- ") Städerna Östhammar och Oregrund lyda i judiciellt hilnseeudc under landsrätt, Norra ltoslags domsaga, Frösäkers tingslag. Anm. till Uppsala län. ') Vänge och Läbg församling omfattar Vänge kommun och 1'jiiby kommun. '").tumkils kommun är delad pä liälinge h:d och Ullcräkers h:d. ') I Bälinge kommun är inräknad Uppsala länsdel (5 pers.) av Harho församling, jfr anm. 2 under Västmanlands län. 4 ) Söderfors församling har en mindre del i Gävleborgs län (292 pers.), vilken i kommunalt hänseende ej räknas till Söderfors kommun utan till Hedesunda kommun; jfr anm- 2 under Gävleborgs län. 6 ) Tierps församling omfattar Tierps kommun oeh Ticrps köping. Anm. till Södermanlands län. l ) 1 folkmängden för Tunnhe.rg ingå 1-12 pers., utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1921 överflyttades från S:t Nikolai till Tiimtberg. -') I Giisinge kommun äro inräknade 19 i Dillnäs kyrkoskrivun, personer. 3 ) Stora Malms församling omfattar Stora imalms kommun och Katrineholms stad. ) Staden Katrineholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Villåttiiige härads domsaga, Oppunda tingslag. ft ) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och imnlmköpiugs kommun. Anm. till Östergötlands län. 1 ) Siffrorna nvse folkmängden den 1 jan. 1920, enär försainlingsboksutdrogen för folkräkningen ännu ej inkommit. 2 ) Boxhulms municipalsamhälle är delat på Kkeby oeh Åsbo socknar. 3 ) Varvs och Styra församling omfattar Varvs kommun o. h Styra kommun. ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. ) Av Västra Ny församling, som är delad å Aska h:d och Aska, Dals och Bobergs h:ds t:g i Östergötlands län samt Sundbo h:d o. t:g i Örebro liin, utgör Östergötlands läusdel Västra Ny kommun, varemot Örebro länsdel (öu Stora Rökueö, ö pers.) hör till Hammars kommun; jfr anm. o under Örebro län. l Staden Mjölby lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, AMfolku, Valkebo oeh Gutlberga domsaga, Vifolka tingslag. Anm. till Jönköpings län. l ) Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. ) Städenia Huskvarna och Nässjö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. 3 ) Säby fårsamling omfattar Säby kommun och Tranas stad. j Vetlanda församling omfattar Vetlanda lundskommun och Vetlanda stad. T judiciellt hänseende lyder Vetlanda stad under landsrätt, Östra härads domsaga och tingslag. 8 ) Värnamo församling omfattar Värnamo kommun och Värnamo stad (förut köping), vilken senare den 1 november 1920 inträdde i åtnjutande av stadsriittighetur. I judiciellt hänseende lyder den nya staden fortfarande under landsrätt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. ) Säusjö municipalsamhälle är delat pä Vallsjö och Norra Ljunga socknar. ') Staden Tranås lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra oeh Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. Anm. till Kronobergs län. 1 ) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. 2 ) Tingsus församling omfattar Tingsås kommun oeh Tingsryds köping, vilken sedare den 1 januari 1921 inträdde i åtnjutande av köpingsrättigheter. a ) Skatelövs kommun är delad pä Allbo h:d o. t:g samt Kiunevalds h:d o. Mellersta Värcnds t:g. ') Markaryds församling omfattar Mnrkaryds kommun och Markaryds köping. Anm. till Kalmar län. ') Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Kigeholms köping. ) Församlingen Mâlilla med (iårdveda omfattar Målilla kommun oeh Gärdveda kommun.

43 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ANMÄRKNINGAR (forts.) ) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. ) Madesjö församling omfattar Madesjö kommun och Nybro köping. 6 ) I Köpings kornmun äro inräknade en del av Alböke kyrkoskrivna folkmängd (30 pers.) och en del av Lots församling (40 pers.), vilken senare del även tillhör Slättbo härad. ) Mörbylånga föriamling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping. ') Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Olands domsaga, Olands norra mots tingslag. Anm. till Blekinge län. ') Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. Anm. till Kristianstads län. ') Alius församling omfattar ihus kommun och Ahus köping. A hus municipalsamhällt omfattar Ahus köping och en mindre del av Ahus kommun. s ) K. Skånska trängkårens Jörs. (207 pers.) är fördelad a Vankiva kommun (189 pers.) och Hässleholms stad (68 pers.). ) Hishults kommun är delad på Höks h:d o. t;g [i Hallands län] samt Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. ) Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs socknar. 6 ) Kiviks municipalsamhälle är delat pä Södra Mellby och Vitaby socknar. 6 ) Staden Hässleholm lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. ') Av folkmängden i Tomelilla köping, vilken den 1 januari 1921 inträdde i åtnjutande av köpingsrättigheter, tillhörde Tryde församling och 415 Ullstorps församling. Anm. till Malmöhus län. ') ) Följande kommuner äro delade på härad eller tingslag, nämligen: ') Gårdstånga: Frosta h:d o. t:g Torna h:d o. Torna och Bara h:ds t:g. ') Kvistofla: Rönnebergs h:d och Rönnebcrg8, Onsjö och Harjagers h:ds t;g Luggnd» h:d o. t:g. ') Norrvidinge : Onsjö h:d Hnrjagcrs h:d. ') Stehag: OIIBJÖ h:d Harjagers h:d. 6 ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala köping. ") I Lunds landskommun är inräknad en del (5 pers.) av Jlardeberga församling. ') Skurups församling omfattar Skornps kommun och Skumpa köping. ) Hörby församling omfattar Hörby kommun och Hörby köping. ') Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. 10 ) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kominuu och Södra Vrams kommnn. ") Akarps municipalsamltällt är delat på Tottarps och Burlövs socknar. ls ) Löberöds är delat pä Högseröds och municipalsamliålle Hammarlunda socknar. la ) Staden Eslöv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. Anm. till Hallands län. ') ) Följande kommuner äro fördelade på härad, tingslag eller län, nämligen: ') Hishult: Höks h:d o. t:x [i Hallands län] Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads lan]. ') Enslöv: Tönnersjö h:d Halmstads h:d. 8 ) Tomp : Halmstads h-.d Tönnersjö h:d. ) Oskarsströmi municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslövs socknar samt på sistnämnda sockens båda häradsdelar. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Skaftå församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och G rundan nd s kommuner. v ) Blek-ets viunicipalsamhälle är delat på Htenkyrka och Rönnängs kommuner. Anm. till Älvsborgs lån. ') Kölingareds kommun är delad på Uedvägs h:d o. t.g [i Alvsborgs län] samt Vartofta h:d o. Vartofta och Frökinds h:ds t:g [i Skaraborgs län]. ) Till Bråttensby och Lnndn kommun, som utgöres av Brältensby församling och Landa församling, äro räknade 34 i liråttensby mantals- och skattskrivna personer, som äro kyrkoskrivna i Hällestad, vilken kyrkosocken sålunda är delad å tiäseoe h:d o. t:g och Kullings h:d o. t:g. ') Holms församling omfattar Holms kommun och Melloruds köping. 1 kopingcus folkmängd ingå 357 pen., utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1921 överflyttade» frän Holms kommnn till köpingen. 4 ) Församlingen Tösse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. ) Släden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flandre, Väne och Ujärke domsaga och tingslag. Anm. till Skaraborgs län, ') Bjårkängs församling omfattar Ujörk&ngs kommun och Törcboda köping. ') Till Flistuds koramun äro räknade 47 pers. (åboar ä några torp), som kyrkobkrivas i Oöilundn församling. 3 ) Folkmängden i V o åsbo härad utgjorde ) Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings västra och Falköpings östra landskommuner. 6 ) Kölingareds kommun är delad pä Rcdvägs h:d o. t:g [i Alvsborgs län] samt Vartofta h:d o. Vartofta och Frökinds h:ds t:g [i Skaraborgs län]. ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. ') Till Axvalls munioipauamhälle hör jämväl att obebott mindre område inoui Skärvs socken. } Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping. ) Vara församling omfattar Vara kommun och Vara köping. 10 ) Uitterna församling omfattar två kommuner, Oiterbittcrna och Västerbittmia. ") Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Skälvums, Ledsjö och Ova socknar. Sistnämnda sockendel utgöres av ett obebott mindre område. Anm. till Värmtands län. ') Ny sunds kommun är delad på Edsbergs h:d o. t:g [i Örebro

44 38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD ANMÄRKNINGAR (forts.). län] och p& Visnums h:d o. Ölmc, Visnums och \a«e h:ds t.g [i Värmlands län]. s ) Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Jöase domsaga och tingslag. 8 ) Sunne jörsamlimj omfattar Sunnc kommun och Sunne köping. ) I Arvika städa folkmängd ingå pers., utgörande folkmängden a ett område, som den 1 januari 1921 överflyttades från Arvika landskommun till staden. Till detta område hörde bl. a. det hittillsvarande Haga municipalsamhälle (1131 inv.) Anm. till Örebro län. ') Hallsberg» församling omfattur Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. 8 ) Nysunds kommun är delad på Edsbergs h:d o. t:g [i Örebro län] och på Visnums h:d o. Ölme, Visnnms och Vase h:ds t:g [i Varmlands län]. ') I Hammars kommun ar inräknad Örebro länsdel (6 pers.) av Västra Ny församling, jfr anm. 5 under Östergötlands län. 4 ) Ljusnarsbergs fårsamling (med JlOrkens kapell) omfattar Ljusnarsbergs kommun (med kapellet) och Kopparbergs köping. Anm. till Västmanlands län. ') Kung Karls fårsamling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörs köping. ') Harbo församling har en mindre del i Uppsala län (5 pers.), vilken i kommunalt hänseende ej räknas till Harbo kommun utan till Bälinge kommun; jfr anm. 3 under Uppsala län. Anm. till Kopparbergs län. ') Kopparbergs församling omfattar Kopparbergs kommen (Falu landskommun) och en del av Falu stad. a ) Stora Tuna församling (med Amsbergs kapell) omfattar Stora Tuna kommun (med kapellet) och Borlänge köping. 8 ) Falkarna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. ) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare härads tingslag. 6 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 7 ) I Åls kommun är inräknad en del (Vrebro by, 127 pers.) av Bjursås församling. 8 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 9 ) Marnas municipalsamhälle är delat på Ludvika och Norrbärke socknar. Anm. till Gävleborgs län. ') Från den 1 januari 1921 är Gästriklands domsaga delad i två, nämligen Gästriklands östra domsuga, omfattande det hittillsvarande östra tingslaget jämte Österfärnebo socken, samt Gästriklands västra domsaga. 8 ) I Hedesunda kommun är inräknad Gävleborgs länsdel (292 pers.) av Söderfors församling, jfr anm. 4 under Uppsala län. ") Bollnäs församling (med Annefors kapell och Katrinebergs kapell) omfattar Bollnäs kommun och Bollnäs köping. ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. ) Folkmängden i Hamra kapell utgjorde 1t>89 pers. Anm. till Vasternori'lands lan. ') Staden Sollefteå lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. A'. Norrlands trängkårs församling är delad på Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. Sollefteå församling ar Kkukdc& delad ps. landskommunen och staden. Anm. till Jämtlands län. ') Om de s. k. lappförsamliugarna i Jämtlands län är av K. M:t«befallningshavande uppgivet, att de icke bilda särskilda kommuner och ej heller ingå i någou annan kommun och sålunda ej deltaga i några allmänna val. Anm till Västerbottens lån. ') Från den 1 januari 1921 är den dittillsvarande Västerbottens södra domsaga delad i två sälnnda, att Umeå tingslag med nndantag av den del av Hörnefors socken, som hört till detta tingslag, bildar en domsaga, benämnd Umeå domsaga, och återstående delen av domsagan bildar en domsaga med bibehållande av den gamla domsagans namn. Hörnefors socken tillhör hädanefter odelad Nordmalings och Bjwrholms Uugil&g. ) 1 denna folkmängd ingår med 396 personer Lycksele marknadsplats, som i vissa avseenden bildar ett mnnicip&wmhäue för sig 8 ) Skellefteå landsförsamling omfattar Skellefteå landskommun och Bureå kommun. Anm. till Norrbottens län. ') Oyerlulei. församling omfattar Överluleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Överluleå tingslag. ") Staden Haparanda lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Torneå domsaga, Torseå tingslag.

45 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år (Preliminärt resultat av folkräkningen.) 39 ') Vid beräkningen ar medelfolkmängdcn bar Värnamo för hela året niknati till landsbygden; jfr sid. ö.

46 40 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1920.

47 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år ) l ) Uppgifterna för samtliga &r äro preliminära ntom vad angår folkökningen för åren 1918 och 1919 samt emigranter och immigranter. ) Räknat från den 31 derember till nästföljande 31 december. I siffrorna ingir äten sådan folkökning och minskning, som är en följd a» områdesregleringar: «e härom texten. 41

48

49

50