Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Lekeberg 2015

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Lekeberg 2015 Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Säkerhetskoordinator Diarienummer: KS

2 Sida 2 av 64 Innehållsförteckning 1 Antagen och reviderad Sammanfattning Inledning Begrepp och termer Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Kommunens ansvarsområde och uppgifter Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten Vilka författningar som beaktats i redovisningen Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdrag Syfte och mål Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Arbetsprocess, metod och material Avgränsningar Sekretess och spridning av material Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifierade beroenden Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade typrisker med definitioner Extrema väderhändelser Stormar och snöoväder Skyfall Översvämningar... 23

3 Sida 3 av 64 Värmebölja Ras och skred Skogsbränder Åska Olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Transport av farligt gods Stor trafikolycka (tåg/väg/båt/flyg) Allvarlig händelse i publikt område/objekt Dammbrott Brand i särskilda objekt Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i dricksvattenförsörjningen Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i finansiella system Störningar i elförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i värmeförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro Social oro Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terrorism och våldsbejakande extremism Subversiv verksamhet Sjukdomar Pandemi/Epidemi Epizooti och zoonos Klimatförändringar Inträffade händelser Riskvärdering... 42

4 Sida 4 av 64 Sannolikhet Konsekvens Osäkerhetsbedömning Riskmatris Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Förvaltningsnivå Kommunnivå Handlingsplan förvaltningarnas krisberedskapsarbete Handlingsplan övergripande krisberedskapsarbete Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat Behov av utbildning och övning Åtgärder kopplat till sociala risker Behov av tekniska åtgärder Behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet Övrigt Litteraturlista Bilaga 1 Konsekvensbeskrivning vid riskanalyserna Bilaga 2 Scenarier sociala risker Scenario 1 - Oro, bilbränder och skadegörelse Scenario 2 - Politisk oro... 63

5 Sida 5 av 64 1 Antagen och reviderad Detta dokument är författat och genomgånget av säkerhetskoordinator samt kommunens ledningsgrupp under sommaren Dokumentet följs upp årligen och vart 4:e år sker en större revidering. 2 Sammanfattning Lekeberg har under åren varit förskonad från större samhällsstörningar, men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belyser åtgärder före, under och efter en samhällsstörning. Detta arbete är en del utav det som gör Lekeberg till en trygg och säker kommun att leva i. Samhällsstörningar är företeelser och händelser som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska. Ibland används också begreppet extraordinär händelse. En sådan kan definieras som en händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av samhället Exempel på en extraordinär händelse är skogsbranden i Västmanland Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att utgöra en grund i Lekebergss kommuns löpande krisberedskapsarbete. I analysen kartläggs hot, risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska sårbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser.

6 Sida 6 av 64 3 Inledning Det finns många risker och samhällsstörningar, eller typer av risker, där man kan befara att konsekvenserna blir allt större om den nuvarande samhällsutvecklingen fortsätter. Samhällsstörningar är företeelser och händelser som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället. Det kan exempelvis gälla naturkatastrofer, svåra olyckor inom trafik- och kommunikationssektorn, större bränder, utsläpp i luft eller vatten, störningar i eltillförseln eller i teletrafiken, hot och sabotage. En risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är en grund för att kunna genomföra insatser för att förbättra krishanteringsförmågan och minimera avbrottstiden när något inträffat. Genom att tänka efter före någonting händer blir inte situationen främmande utan snarare väntad och hanterbar. Denna analys är skriven i syfte att vara ett levande dokument som ska uppdateras i takt med att förändringar sker i kommunens riskbild. Här presenteras en sammanställning av kommunens identifierade och värderade risker, sårbara verksamheter och samhällsstörningar. Analysen tar även upp kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser samt åtgärder för att minska risken, konsekvenserna, sårbarheten och/eller öka hanteringsförmågan.

7 Sida 7 av 64 4 Begrepp och termer Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel Identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare. Sociala risker En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro Olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda.

8 Sida 8 av 64 5 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Den första januari 1995 bildades Lekebergs kommun efter att tidigare ha tillhört Örebro kommun. År 2014 var det 599 personer (83 män och 516 kvinnor) som hade arbetsgivare inom Lekebergs kommuns regi. Mycket arbetskraft pendlade ut, stycken och 675 pendlade in. Kommunens företagsstruktur består till största delen av enmans, eller småföretagare (0-5 anställda) och de flesta är inom sektorn jord- och skogsbruk, bygg, logistik och handel. I Lekeberg finns det ett antal större vägar som genomkorsar kommunen med ganska tät och tung trafik som kan orsaka krissituationer. Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen vilket medför en risk som kan få katastrofala följder. Årligen ordnas ett antal publika arrangemang i kommunen. Sannamarken i Fjugesta på hösten, Mullhyttemarken mitt i juli och Lillmarken i Fjugesta samt Torpkonferensen på sommaren, är arrangemang som lockar många besökare. Vid dessa tillfällen mångdubblas antalet människor i och vid kommunens orter. Dessutom besöks golfbanan i Lanna av många gäster dagligen under perioden apriloktober. Ökat antal människor på samma plats medför att en eventuell olycka får större omfattning än vilket annars skulle varit fallet. 5.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Enligt kommunallagen (1991:900) har kommuner ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter: Socialomsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling 1

9 Sida 9 av 64 I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden, som exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor och energifrågor. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och skollagen. Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i månaden. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. 2 Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Kommunfullmäktige tillsätter även de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Till varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: exempelvis till socialnämnden hör ett socialkontor. 5.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten Kommunfullmäktige utser kommunstyrelse, de egna nämnderna och representanter i gemensamma nämnder, kommunalförbund och bolag. Förutom kommunstyrelsen finns det i kommunen två egna nämnder inom vilka huvuddelen av den kommunala verksamheten bedrivs. Dessa är Vård- och omsorgsnämnden och Kultur- och bildningsnämnden. Kommunen har dessutom flera nämnder gemensamt med andra kommuner. De är Sydnärkes miljönämnd, Sydnärkes byggnämnd, Sydnärkes ITnämnd, Sydnärkes lönenämnd samt Taxe- och avgiftsnämnden. Kommunen är medlem i två kommunalförbund, Nerikes brandkår ansvarar för räddningstjänsten och Sydnärkes kommunalförbund ansvarar för insamling och behandling av avfall. Från den 1 mars 2013 sköter Nerikes brandkår det kommunala säkerhetsarbetet. En kommunal säkerhetskoordinator är placerad på brandstationen i Byrsta, som tillsammans med e n kollega planerar den kommunala säkerheten i kommunerna Laxå, Askersund, Hallsberg och Lekeberg. Kommunen har tre helägda bolag. De är Lekebergs kommuns holdingbolag AB, Lekebergs bostäder AB och Lekebergs kommunfastigheter AB. Lekebergs kommunfastigheter AB tillhandahåller kommunens verksamhetslokaler och Lekebergs bostäder AB är kommunens fastighetsbolag med hyreslägenheter. Kommunfullmäktige har i reglementen, förbundsordningar respektive bolagsordningar som definierar deras ansvar och uppgifter. Nämndernas, förbundens och bolagens verksamhet bedrivs i egna förvaltningar som är organiserade på olika sätt beroende på vilken verksamhet man bedriver. Kommunen har också en krisledningsnämnd och en krisledningsgrupp som kan aktiveras vid

10 Sida 10 av 64 samhällsstörningar. Krisledningsgruppen arbetar även förebyggande och förberedande. Krisledningsgruppen har representanter från kommunens förvaltningar och består av chefer, tjänstemän samt andra nyckelpersoner. 5.3 Vilka författningar som beaktats i redovisningen Framförallt beaktas lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS 2015:5, i denna riskoch sårbarhetsanalys. Övriga lagar som berörs är; epizootilagen (1999:657), lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, lag (2006:263) om transport av farligt gods samt förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare.

11 Sida 11 av Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Lekebergs kommun som ligger mellan Karlskoga och Örebro har cirka invånare, varav de flesta bor på landsbygden. Centralorten är Fjugesta med cirka 2000 invånare och övriga större tätorter är Mullhyttan, Gropen och Hidinge-Lanna. I Hidinge-Lanna råder just nu en kraftig expansion där framför allt byggandet av enfamiljshus pågår. Villabebyggelsen ökar vilket påverkar infrastrukturen. Kommunen präglas av skogsbygd i väster genom Kilsbergen, för att österut vara en mer utpräglad jordbruksbygd. Den 484 km² stora kommunen har med andra ord en väl blandad struktur av skog och landsbygd. Av de mer än 900 företagen i kommunen är cirka 230 jord- och skogsbruksföretag. Övrig verksamhet utgörs av hantverks-, tillverknings- och tjänsteföretag, där tjänsteföretagen är i ökande. I Fjugesta och Mullhyttan finns också en väl fungerande handel inom en rad olika branscher. Inom jordbruket, som är den enskilt största näringen i kommunen, bedrivs traditionellt jordbruk men också en hel del svin- och kycklinguppfödning. Kommunens små industrier är koncentrerade till tätorterna. I Fjugesta finns också en kemisk industri som i huvudsak tillverkar förpackningsplast.

12 Sida 12 av 64 6 Beskrivning av arbetsprocess och metod 6.1 Uppdrag Varje kommun är skyldig enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap att bland annat att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska under det första kalenderåret göra en analys av vilka risker, hot och samhällsstörningar som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Dessa risker kan vara eller leda till en extraordinärhändelse. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som redovisas skriftligen till länsstyrelsen. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. 6.2 Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen utgöra en grund i Lekebergs kommuns krisberedskapsarbete öka medvetenheten och stärka kunskapen samt ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga utgöra ett underlag för egen planering ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället. Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska samhällsstörningars skadlighet på människors liv, hälsa egendom och miljö. 6.3 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag från regeringen att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Lekebergs kommun har som ambition att alltid följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp till, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar i kommunen inleddes redan under januari 2015 och det färdigställa dokument var klart under sommaren 2015 eftersom det sedan behöver behandlas av de politiska beslutsorganen. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år blir då mycket svårt. I den utsträckning det finns avvikelser i denna rapport från MSB:s föreskrifter och allmänna råd för kommuners och landstings risk- och

13 Sida 13 av 64 sårbarhetsanalyser beror dessa på den snäva tidsramen snarare än en bristande ambition att följa dem. 6.4 Arbetsprocess, metod och material Denna risk- och sårbarhetsanalys har utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Länets kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har bedrivit ett gemensamt arbete för att likrikta och utveckla risk- och sårbarhetsanalyserna. Under 2015 genomfördes ett antal träffar med olika arbetsgrupper och ett länsgemensamt enhetligt stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram. Sammanställningen av Lekebergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på internt arbete med risk- och krishantering i form av workshops som genomförts. Riskidentifieringen utgår från kommunens förutsättningar där varje förvaltning har fått analysera risker och sårbarheter inom sitt verksamhetsområde. Varje förvaltning inom Lekebergs kommun har utsett en arbetsgrupp bestående av personer med ingående kännedom om dess verksamheter för att arbeta med riskoch sårbarhetsanalysen utifrån förutbestämda mallar. Processen riskanalys ska systematiskt identifiera samhällsstörningar, bedöma hur troligt det är att händelserna inträffar, bedöma de omedelbara negativa konsekvenserna, analysera verksamhetens sårbarheter, samt bedöma förmågan att hantera olika påfrestningar. En grovanalys genomfördes för att kartlägga identifierade risker samt prioritering av dessa. 3 Genom en grovanalys får man en översiktlig bild över alla tänkbara risker inom varje verksamhet. Processen har följt de olika steg som återfinns i bilden nedan. Det största analysarbetet skedde i förvaltningsgrupper och har i de flesta fall utförts med överseende av säkerhetskoordinatorn. Materialet har sedan bearbetas för att utgöra grunden i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen och sammanställningen har sedan förankrats i kommunledningsgruppen. Till viss del har även material från kommunens tidigare risk- och sårbarhetsanalys använts. Ytterligare information från specifika verksamheter inom kommunens geografiska område med särskild kunskap om olika delar av kommunens risk- och sårbarhetsarbete samt kommunens förmåga att hantera kriser har även tillämpats. Säkerhetskoordinatorn har även träffat representanter för de kommunala bolagen.

14 Sida 14 av 64 Kommunens risk- och sårbarhetsanalyser har de senaste åren fokuserat på risker som exempelvis översvämningar, störningar i elförsörjningen och pandemier. Sociala risker är inget nytt fenomen i samhället, och inte heller arbetet för att förebygga riskerna. Men kunskapen om hur sociala risker ska ingå i en mer sammansatt bedömning av samhällets risker och sårbarheter är däremot begränsad. Inom området med sociala risker har tillvägagångssättet skett på ett annat sätt. Att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser och integrering av risker av social karaktär kräver tvärsektoriella samarbeten inom ett antal områden som en traditionell risk- och sårbarhetsanalys inte behandlar. Därför bestod arbetsgruppen för området med sociala risker av representanter från Polismyndigheten, vård och omsorg, kultur och bildning, gata/park, folkhälsostrateg, samordnare ensamkommande barn samt säkerhetskoordinator. Arbetsprocessen har följt dessa steg: 1. Vad är skyddsvärt? 2. Riskbedömning och riskvärdering 3. Förmågebedömning 4. Föreslå åtgärder Skyddsvärt Riskbedömning och riskvärdering Förmågebedömning Åtgärdsförslag Arbetsgruppen har träffats fyra gånger under våren och genomfört de olika stegen. Utifrån steg ett och två utformades två scenarier som analyserades djupare (se bilaga 2) och slutligen åtgärdsförslagsförslag. 6.5 Avgränsningar Utifrån de identifierade och värderade riskerna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tid- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. I år fick dock alla förvaltningar analysera riskerna som hade sin grund i det länsgemensamma stödet för RSA-arbetet men med fokus på de risker som påverkar just deras verksamhet. Riskerna som förvaltningarna inte ansåg ge några direkta konsekvenserna för verksamheten bedömdes bara ytligt. De andra riskerna analyserades djupare gällande vilka konsekvenserna skulle bli samt vilka åtgärder som redan är vidtagna samt vilka möjliga åtgärder som finns för att kunna minska sannolikheten eller konsekvensen och/eller förbättra krishanteringen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en föreskrift med sju punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, vilket denna handling gör. Syftet med föreskriften är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter och användas i hela krishanteringsperspektivet kommun/landsting länsstyrelse - regering.

15 Sida 15 av 64 Punkterna är: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 6.6 Sekretess och spridning av material Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga. Risk- och sårbarhetsanalysen publiceras på kommunens externa webb.

16 Sida 16 av 64 7 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Vid en samhällsstörning är det viktigt att samhället fortsätter fungera så normalt som möjligt. Kommunen ansvarar för att olika samhällsviktiga verksamheter som exempelvis vatten- och avloppsförsörjning, äldreomsorg och undervisning ska fungera. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. De samhällviktiga verksamheterna kan i sin tur vara beroende av andra funktioner såsom exempelvis farbara vägar, elförsörjning och data- och telekommunikation. Dessa funktioner omnämns ibland med begreppet kritiska beroenden och finns presenterade under kapitel 4. I händelse av en kris är det viktigt att i förväg ha definierat vilka dessa samhällsviktiga verksamheter och kritiska infrastrukturer är, dels för att kunna prioritera rätt i en krissituation, dels för att redan i förväg kunna stärka dessa verksamheters motståndskraft vid vissa situationer. Vilka verksamheter som klassas som samhällsviktiga kan förändras med tiden, dels eftersom olika verksamheter har olika betydelse beroende på krisens art, dels för att förutsättningarna förändras över tid. Till exempel kan läkemedel och apotek vara väldigt viktiga för att hantera en samhällskris som beror på en pandemi, men de är mindre viktiga i samband med ett långvarigt elbortfall. På samma sätt kan det vara viktigt att inte få störningar i värmeförsörjningen när det är vinter och minusgrader ute, men samma störning går jämförelsevis obemärkt förbi om den inträffar mitt i sommaren. Diskussionen om vad som är samhällsviktigt är ständigt levande och bitvis motsägelsefull eftersom tidsfaktorn och krisens art inte är givna på förhand men ändå spelar roll för i vilken ordning man bör skydda eller prioritera olika verksamheter. Den bedömning som gjorts inför denna analys baseras till stor del på det urval som gjordes i förvaltningarnas bedömningar samt kommunens arbete med Styrelsprojektet En samhällsstörning innebär inte att kommunens lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner. Kommunens viktigaste målsättning under en krissituation är att kommunens förvaltningar och företag i största möjliga utsträckning ska klara av sin normala samhällsviktiga verksamhet. Kommunens andra stora uppgift vid en krishändelse är att leda, samordna och besluta om de åtgärder som bör vidtas. Att ge löpande information till allmänheten om händelseutvecklingen och de åtgärder som bör vidtas ingår också som en viktig del i kommunens uppgifter. En annan viktig uppgift för kommunen är att samordna arbetet med andra myndigheter och organisationer. Med detta menas att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning, både i planerings- och förberedelsearbetet och i den direkta krishanteringen. Detta kan exempelvis handla om räddningstjänst, vårdcentraler, livsmedel- och drivmedelsförsörjning.

17 Sida 17 av Samhällsviktig verksamhet I tabellen nedan beskrivs vad som bedöms vara samhällsviktigt i Lekebergs kommun. Sektorer Elektronisk kommunikation Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Identifierad verksamhet/funktion Fast telefoni samt mobil telefoni, internet, IT-kommunikation och radio. Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgång på drivmedel. E.ON och Fortum är elnätsföretagen i kommunen. Kommunikationssystem i form av TV, Sveriges radio, Internet, tidningar, post, IT och sociala medier. Radio Örebro, Nerikes Allehanda, kommunens hemsida, facebook, VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Betalningar. Kontantförsörjning som kontanthantering, betalningsförmedling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjningsstöd. Vård och omsorg samt övrig verksamhet knuten till socialtjänst inom kommunal ram. Primärvård, barnomsorg, läkemedelsdistribution, funktionshindrade och äldre. Det finns ingen ambulans stationerad i Lekeberg, närmast finns i Örebro. Närmaste akutsjukhus är Universitetssjukhuset Örebro. Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Nerikes Brandkår och Polismyndigheten i Örebro län. Polismyndigheten har kontorslokaler och finns på plats vissa tider i Lekeberg och räddningstjänst finns via deltidskår. Väg-, järnväg- och kollektivtrafik. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering samt väghållning. Dricksvatten, distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel och tillverkningsindustrin. Livsmedelsaffärer; ICA och Konsum. Ledning, information och kommunikation. Lokala ledningsfunktioner finns i kommunhuset.

18 Sida 18 av 64 8 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 8.1 Identifierade beroenden En sammanställning av de olika verksamheternas identifierade beroenden av fungerande funktioner från andra delar av samhället, som exempelvis drivmedel, el, och farbara vägar redovisas i tabellen nedanför. Beroendena är uppdelade i tre olika kategorier som redogör för hur länge verksamheterna anser att de kan bedriva sin verksamhet, på ett annat men fungerande sätt, efter ett avbrott eller bortfall av funktionen. Beroende/ Samhällsviktig verksamhet KLF information och krisledning Elförsörjning Elektroniska kommunikationer Vatten och avlopp Värme Farbara vägar Kylsystem/ Luftkonditionering Personal med spetskompetens 1 vecka < 3 timmar < 3 timmar IT verksamhet 24 timmar 24 timmar Drivmedel Kultur och bildning 24 timmar 24 timmar 24 timmar 24 timmar 24 timmar 24 timmar Vård och omsorg < 3 timmar < 3 timmar < 3 timmar 24 timmar < 3 timmar < 3 timmar 24 timmar Sophämtning (SNKFB) 24 timmar 24 timmar 24 timmar Väghållning < 3 timmar < 3 timmar < 3 timmar Vattenproduktion 1 vecka 24 timmar 1 vecka 1 vecka 24 timmar 24 timmar Avloppsfunktion < 3 timmar 24 timmar < 3 timmar 24 timmar Måltidsförsörjning < 3 timmar 24 timmar < 3 timmar 24 timmar 24 timmar 24 timmar 24 timmar Räddningstjänsten, NB, Lekeberg < 3 timmar 24 timmar 1 vecka Verksamheternas möjlighet att hantera ett avbrott på ett alternativt men tillfredsställande sätt < 3 timmar 24 timmar 1 vecka

19 Sida 19 av 64 KLF För att kunna arbeta med information och krisledning behövs elektricitet, elektroniska kommunikationer samt spetskompetens. Kommunhuset har reservkraft vilket gör att beroende av el är mindre akut. Reservkraften är dock beroende av drivmedel. IT-avdelningen är lokaliserad i kommunhuset i Lekeberg där reservkraft nyligen installerats. IT-avdelningens verksamhet är indirekt samhällsviktig då många samhällsviktiga verksamheter är beroende av dem. Reservkraften är dock beroende av drivmedel. Kultur och bildning; Förskola/skola/fritidshem/socialtjänst El påverkar både vatten och värme. Verksamheten klarar sig utan vatten i 24 timmar under förutsättning att det levererats vattentankar. Värme är ett beroende som finns under vinterhalvåret. Farbara vägar behövs för att föräldrarna ska kunna hämta/lämna sina barn. I en krissituation behövs inte spetskompetens utan endast personal för tillsyn av barnen. Verksamheten är också beroende av mat som tillagas eller levereras av annan förvaltning. Socialtjänsten (upp till 21 år) är beroende av elektroniska kommunikationer redan inom 3 timmar och även drivmedel inom 24 timmar samt en spetskompetens (socionom). Vård och omsorg Det finns många kritiska beroenden för vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. El, elektroniska kommunikationer, vatten och avlopp, farbara vägar och spetskompetens behövs redan inom 3 timmar. Farbara vägar behöver hemtjänsten men även drivmedel inom 24 timmar. Hälso- och sjukvårdens journalhantering är beroende av att IT fungerar. Spetskompetens är också ett kritiskt beroende som behövs för vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Sophämtning (SNKFB) För att kunna bedriva funktionen behövs farbara vägar, spetskompetens och drivmedel inom 24 timmar. Väghållning Framkomliga vägar (barmarkunderhållning och snöröjning) är den samhällsviktiga funktionen där farbara vägar och spetskompetens samt drivmedel är de kritiska beroendena. Vattenproduktion För att kunna leverera dricksvatten är de kritiska beroendena elektronisk kommunikation, spetskompetens och drivmedel. Avloppsfunktion Rening/omhändertagande av spillvatten behövs och för att kunna gör det krävs el samt vatten/avlopp men även spetskompetens och elektronisk kommunikation behövs inom 24 timmar. Måltidsförsörjning Tillagning och transporter av måltider till äldreboenden och hemvården är en samhällsviktig funktion som har el samt vatten och avlopp som de viktigaste kritiska beroendena. Finns det tillgång till vattentank klarar verksamheten 24 timmar utan vatten och avlopp. Tillagningsköken har ej möjlighet till reservkraft. Elektronisk kommunikation behövs för matbeställningar och matleveranser. Farbara vägar och drivmedel behövs till bilarna för kunna leverera mat. En hel del mat går att leverera utan bil då avståndet inte är så långt. Genom att utforma en RSA-meny (se handlingsplanen) blir inte behovet av spetkompetens lika påtagligt. Räddningstjänsten, Nerikes Brandkår Lekeberg Räddningstjänsten klarar sig utan el i 8 timmar, sedan finns behov för att kunna ladda batterier som sköter

20 utalarmeringen. Värme behövs inom 24 timmar till bilarna och utrustningen om vädret är kallt. Drivmedel är också ett kritiskt beroende men det finns resurser för bedriva verksamheten under en vecka om inte någon större händelse inträffar. Sida 20 av 64

21 Sida 21 av 64 9 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Dramatiska händelser i Lekebergs kommun kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledningens förmåga kan sättas på prov. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavandefel (mänskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder sommartid som vintertid samt våld eller annan avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som liten inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Följande hot och risker har identifierats inom Lekebergs kommuns geografiska område: Naturolyckor och extrema väderhändelser Snöoväder och storm Skyfall Översvämning Värmebölja Ras och skred Skogsbrand Åska Olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Transport av farligt gods Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) Allvarlig händelse i publikt område/objekt Dammbrott Brand i särskilda objekt Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i: dricksvattenförsörjning och avloppssystem livsmedelsförsörjning finansiella system elförsörjning elektroniska kommunikationer värmeförsörjning drivmedelsförsörjning transporter

22 Sida 22 av 64 Antagonistiska hot och sociala risker Social oro Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/våldsbejakande extremism Subversiv verksamhet (politiskt omstörtande verksamhet) Sjukdomar Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos 9.1 Identifierade typrisker med definitioner Extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser, till exempel ett kraftigt ihållande ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. Stormar och snöoväder Kraftiga stormar, där träd knäcks eller rycks upp med rötterna samt elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur som följd. 4 Stormens effekt på samhällssviktiga verksamheter består i huvudsak av trädfällning som orsakar skador på vägnät, järnvägsnät, elnät och annan infrastruktur. Även andra föremål som rycks loss och träffar egendom, infrastruktur eller människor är en fara vid storm. Stormar i samband med snöfall kan också leda till drivbildning som påverkar framkomligheten på vägar och järnvägar. Framförallt är det bristen på farbara vägar som påverkar kommunen och den samhällviktiga verksamheten. Det blir svårt för personal att ta sig till arbetet och för personal inom t.ex. hemtjänsten att ta sig fram till brukare. Detta i kombination med ett elavbrott gör att situationen blir ännu mer svårhanterad. För att minska konsekvenserna har tekniska förvaltningen både personella och materiella resurser i beredskap. Förebyggande åtgärder såsom inventering av trädbestånd intill vägarna, underhåll och besiktning av bryggor, gångbroar och byggnader sker regelbundet. Lekebergs kommun har varit förskonade från stormar men stormarna Gudrun och Per påverkade länet till viss del där ett stort antal abonnenter blev utan el och fast telefoni. Lekebergs kommuns geografiska läge innebär att stormar kan förekomma då kommunen består av en hel del skogsbruk och jordbruk. Sommartid påverkas inte det öppna landskapet nämnvärt av kraftig vind eller nederbörd. Dock kan skogsbygden påverkas både sommar och vinter och vid oväder försvåra framkomligheten på vägar i området. Vintertid kan kraftiga snöoväder skapa problem på vägarna i kommunen framför allt på E18 som är starkt trafikerad. Sannolikheten för stormar och snöoväder bedöms därför som hög och konsekvenserna som allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor.

23 Sida 23 av 64 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer skyfallen sannolikt bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. 5 El-, gasoch teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten och även avloppsreningsverken kan påverkas. Varje år drabbas delar av länet av översvämningar till följd av skyfall under sommaren varför sannolikheten bedöms som hög för Lekebergs kommun men med betydande konsekvenser, även om det lokalt kan ställa till med stora problem för bland annat tätorter, vägar och jordbruk. Osäkerhetsbedömningen för skyfall är medelhög. Eftersom skyfall kan vara orsaken till översvämning kan konsekvenserna jämföras med översvämningarna (se nedan). Konsekvenserna av skyfall förebyggs också på samma sätt som översvämningar (se nedan). Översvämningar I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen spelar också avrinningsområden, topografi och geologi roll för hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall. Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter, infrastruktur (framförallt vägar och banvallar) samt påverka sanitet och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för smittspridning. 6 Beroende på var detta inträffar kan konsekvensera bli stora för verksamheterna som blir drabbade i kommunen. I Lekeberg skulle ingen samhällsviktigt verksamhet bli drabbad. Beräknade översvämningsrisker längs med Svartån söder om Fjugesta visar att riskerna är störst runt östra sidan om sjön Teen. Det är främst sträckan mellan Backa damm och sjön Teen som riskerar att översvämmas. Området är idag mestadels obebyggt (enstaka hus förekommer). Stora delar ligger i ett större sammanhängande våtmarksområde där förhöjda vattennivåer inte borde medföra några större risker. Svartån fortsätter i nordöstlig riktning från Fjugesta där det finns översvämningsrisker i områdena söder om Lanna och Hidingebro. I dessa områden har genomförts s k invallningsföretag vilket ytterligare minskar risken för översvämmning. Området utgörs idag till största del av jordbruksmark och förväntade översvämningar antas inte medföra några större risker. Översvämningen skulle i så fall ge konsekvenser på vägar, jordbruk och infrastruktur. Frekvensen på översvämningarna väntas kunna öka i ett framtida klimat men i kommunen finns inga större vattendrag och inte heller några större översvämningsområden. 6 Sannolikheten för översvämning i Lekeberg bedöms som medelhög. För att förebygga konsekvenserna av en översvämning gäller det att tillse att det finns avvattningsytor samt ett fungerande och rätt dimensionerat dagvattensystem. Det förebyggande arbetet handlar också om att ha beredskapslager av livsmedel och en plan för alternativa kök. Egenkontrollprogram, processförbättringar och riskanalyser, förnyelsearbete med ledningsnätet samt beredskap för att kunna pumpa dränkta ytor är också åtgärder som kommunen arbetar med. Med tanke på beredskapen som finns gällande översvämning samt kommunens geografiska läge

24 Sida 24 av 64 bedöms konsekvenserna vid en översvämning som betydande samt med en medelhög osäkerhetsfaktor. Värmebölja Längre och intensivare värmeböljor kommer att bli vanligare i och med klimatförändringen. Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. 7 Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flertalet problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. 8 Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. 9 Att en värmebölja inträffar sommartid innebär också minskad personalstyrka för de flesta på grund av semestertider. Äldre och sjuka är de som framförallt blir drabbade och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Vård- och omsorgsförvaltningen i Lekebergs kommun har rutiner för att minska konsekvenserna vid värmebölja. Historiskt sett har en värmebölja drabbat länet vartannat år och utvecklingen går mot en höjd frekvens av värmeböljor. 8 Sannolikheten att en värmebölja ska inträffa är alltså mycket hög men konsekvenserna bedöms som betydande. Osäkerhetsfaktor bedöms som låg med tanke på underlaget. Ras och skred Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser för Örebro län visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med mellan 5-30 procent i och med ett förändrat klimat. 10 De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. Det finns ett kartunderlag som Länsstyrelsen har tagit fram där det framgår var det finns risk för ras och skred i kommunen. Detta underlag används vid samhällsplanering i förebyggande syfte, det finns dock många osäkerhetsfaktorer i beräkningen. 11 Det står dock klart att ett ras eller skred inte skulle ge mer än begränsade konsekvenser och inte påverka samhällsviktig verksamhet. Sannolikheten för ras och skred uppskattas som låg med begränsade konsekvenser med låg osäkerhetsfaktor. Skogsbränder En brand kan uppstå på grund av flera olika orsaker, till exempel mänsklig aktivitet som oaktsamhet vid grillning, gräseldning och rökning. En brand kan också uppstå på grund av åska och felaktig teknik. En skogsbrand får framförallt konsekvenser för i första hand den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren. Ibland drabbar den även enstaka fristående byggnader samt begränsar framkomligheten för trafiken. Samhällsviktig verksamhet kan bli drabbad eftersom branden kan förstöra mobilmaster, kraftledningar, Rakelmaster med mera. Vid bränder är det ofta brandröken ett hot mot människor och djur. 12 Röken kan bli mycket besvärlig, men inte i farlig koncentration förrän även branden är så nära att

25 Sida 25 av 64 den utgör ett reellt hot. Det är faran för brandspridning som utgör hot och som skulle föranleda att evakuering skulle vara nödvändig. Senast 2014 rådde det eldningsförbud i länet och flera skogsbränder inträffade i Lindesbergs, Hällefors och Askersunds kommun. Kring flertalet av kommunens tätorter finns stora skogsområden. Skogsbränder kan drabba kommunens skogsområden väster genom Kilsbergen med stort ekonomiskt bortfall som följd. Ingen av kommunens tätorter bedöms ligga direkt i riskområde för skogsbränder. Däremot kan vägar tillfälligt blockeras. Både räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och mycket krävande. Nerikes Brandkår bedömer dock inte denna fara som överhängande. Sannolikheten för skogsbränder i kommunen är bedömd till hög med tanke på klimaten som varit de senaste åren. Konsekvenserna blir dock betydande eftersom kommunens skogspartier ligger långt ifrån tätorten samt samhällsviktig verksamhet. Konsekvenser kommer framförallt påverka miljö och ekonomi. Osäkerhetsfaktorn bedöms som låg. Åska Ungefär 2000 åskväder pågår ständigt runt jordklotet. Eftersom åska gynnas av hög temperatur och fuktig luft är frekvensen högst i tropiska områden. I Sverige kan åska uppträda närsomhelst på året men de flesta åskdagarna inträffar i perioden juni-juliaugusti. Åska är ett begränsat väderfenomen som normalt inte innebär någon omfattande påverkan eller skador på samhällsviktig infrastruktur. Men åska är ett aktuellt fenomen eftersom dagens elektronik ofta är åskkänslig. 13 Åska ger framförallt konsekvenser för Sydnärkes IT-förvaltning men detta kan i sin tur kan påverka samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är beroende av it. Eventuellt kan klimatförändringarna också medföra gynnsammare förutsättningar för bland annat åska i framtiden. 14 Sannolikheten för åska som i sin tur kan orsaka hårdvarufel, brand eller strömavbrott beräknas vara hög. Konsekvenserna bedöms som betydande eftersom it har beredskap och backup planer för olika problem. Osäkerhetsfaktorn bedöms som medelhög. Olyckor Enligt statistik från kommunens räddningstjänst, Nerikes Brandkår, genomfördes 70 räddningsinsatser under De senaste fyra åren har antalet legat på i Lekeberg. Statistik från visar att trafikolyckor är den vanligaste olyckan som representerar nästan en tredjedel (27 procent) av alla räddningsinsatser, men även automatlarm utgör 27 procent. En femtedel av insatserna är brand ej i byggnad, 24 procent brand i byggnad och 1 procent står för utsläpp av farligt ämne. CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) samt explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser.

26 Sida 26 av 64 Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. 12 Lekebergs kommuns näringsliv domineras av några medelstora företag samt ett stort antal mindre företag inom olika branscher. De tre viktigaste anläggningarna som kan anses utgöra de största säkerhetsriskerna i Lekebergs kommun är: Trioplast Fjugesta AB är tillverkare av emballagelösningar i polyetenfilm och sträckfilm. Det värsta riskscenariot där är om en brand skulle uppstå i de eldfängda produkter som företaget hanterar och tillverkar. NEMAX Miljöhantering AB tar hand om farligt avfall, främst hantering och transport av blybatterier och oljefilter. Fjugesta Gummiverkstad AB driver försäljning och reparation av däck för både lantbruk, industri och privatpersoner. En brand där kan orsaka kraftig rökutveckling som kan vålla obehag för närliggande skola. Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till sannolikheten för skadehändelsen och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar. I första hand påverkas de som arbetar inom företaget, därnäst finns grannrisker som kan bestå av närliggande bebyggelse eller människor som av en eller annan anledning finns i direkt anslutning till drabbat objekt. Industribränder kan också innebära risker för människor eller miljön i närområdet genom utsläpp till luft eller vatten av giftiga eller på annat sätt hälsofarliga ämnen. Den största faran till följd av en olycka med farliga ämnen på en anläggning som konstruerats för att hantera sådana, anses ur samhällsperspektiv vara störningar i vattenförsörjningen, exempelvis utsläpp eller bränder som riskerar att leda ner släckvatten och gifter i grundvattentäkten. Avloppsverkets reningsprocesser är också sårbara för utsläpp av exempelvis kemikalier. Framförallt är det den biologiska reningsprocessen som är sårbar. Utsläpp av farliga ämnen kan också få stor påverkan på de människor som vistas i området och får ämnet på sig, i kläderna eller i luftvägarna. Om utsläppet sker på ett sådant sätt att många människor utsätts för ämnet innebär det en ökad belastning på vården och eventuellt stor frånvaro på vissa arbetsplatser. Sannolikheten för utsläpp från farliga anläggningar bedöms som låg med begränsade konsekvenser samt en låg osäkerhetsfaktor. Transport av farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på våra vägar och järnvägar i Sverige och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. 16 Genom kommunen transporteras farligt gods på vägar. Det finns ingen heltäckande information om vilka kemikalier som transporteras inom kommunen. Farligt gods utgörs till största delen av petroleumprodukter. Kommunen genomkorsas av ett