VMR virkesmätning och redovisning. VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen

Transkript

1 VMR virkesmätning och redovisning VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen 2005

2 VMR virkesmätning och redovisning VMR är skogsnäringens forum för virkesmätningsoch redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMRs verksamhet finansieras via virkesmätningsföreningarna vilka även utser ledamöterna i rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Verksamheten inom VMR kommer till uttryck genom att: Representera skogsnäringen i virkesmätnings- och virkesredovisningsfrågor. Aktivt delta i nationell och internationell standardisering. Utveckla internationella kontakter för samarbete inom virkesmätnings- och redovisningsområdet. Inventera och koordinera, samt i förekommande fall även initiera och driva, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och virkesredovisning. Utarbeta och rekommendera virkesmätningsintruktioner. Auktorisera virkesmätningsföretag. Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). Förvalta och utveckla koder och nomenklaturer. Utforma normer för kontroll av virkesmätning. Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet och begärda kontroller. Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel. Arrangera konferenser och seminarier vid behov.

3 INNEHÅLL Sammanfattning 3 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc VMR-rådet Ledamöter 4 Rådsseminarium i augusti 4 Stormen Gudrun Fasta arbetsgrupper 5 Ledningsgrupper 5 Utvecklingsgruppen 5 MätplatsUtvecklingsGruppen (MUG-gruppen) Kontrollkommissionen Virkesförbrukningsstatistik Information om mätning och redovisning Inte nationellt 7 Nordisk mätningsexkursion 7 Europastandard för virkesmätning 7 EU-regler för hälsokontroll på importvirke 8 Utvecklingsgruppen på studieresa till Italien och Österrike 8 Mätning av massaved och flis i Kanada 9 2 Utveckling av mätning och redovisning Råvara för trämekanisk industri 10 Förändrad sågtimmermätning 10 Typgodkännande av Remas respektive Sawcos system för automatisk bestämning av diameter under bark 11 Krökmätning 12 Provsågning av Kvistvarvsstockar 13 Ändyteanalyser 14 Röntgen 14 Mätningsteknisk vision för ett (gran)sågverk Råvara för massa/pappersindustri 15 Massavedskommittén 15 Harmoniserad massavedsmätning 15 Nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk 16 Travmätning med laserteknik installation av Modus 2000 vid Värö 16 Mobil mätplats för massaved (MAS) 16 Stock- eller travmätning med bildanalys 17 Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved 18 Uppdelning av flisfraktion 3 (acceptflis) i två fraktioner och ökade möjligheter till prisdifferentiering Kvalitetssäkring av skördarnas mätnoggrannhet Logistik och virkesredovisning 20 Reviderade sortimentskoder för cellulosaflis, biobränslen, insatsvaror etc 21 Certikonto för FSC och PEFC förslag framtaget 21 Fastställande av standards för transportmeddelande 22 Ingen GOST-redovisning efter

4 3 Statistik från virkesmätningsföreningarna Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod 25 Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod 26 Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp 27 Tabell 4 Virkesvolym per mätplatstyp 28 Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer 29 Tabell 6 Kvalitetsfördelning (VMR-klasser) för stockmätt barrsågtimmer 29 Tabell 7 Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll 30 Tabell 8 Funktionskontroll variation mellan mätplatser 31 Tabell 9 Kostnader för mätning 31 2

5 Sammanfattning VMR-rådet Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under Vid septembermötet tillträdde Magnus Norrby som ordförande. VMRs funktionärer var liksom året innan Tor Marntell, chef, och Lars Björklund, utvecklingschef. Den 8-9 januari drabbades södra Sverige av den värsta stormfällningen i landets historia. Stormen Gudrun kom därefter att prägla 2005 för ett stort antal medarbetare inom mätnings- och redovisningsorganisationen. Allra mest givetvis inom VMF Syd. Sågtimmer VMR-rådet påpekade vid sina möten att arbetet med sågtimmermätning har högst prioritet bland pågående utvecklingsprojekt. Vid novembermötet beslöt man att på basis av de framsteg som gjorts under året hålla fast vid tidsplanen att en förenklad sågtimmerinstruktion ska införas 1 januari Vid årets slut förelåg ett relativt komplett förslag. Detta består av fyra klasser för tall och två klasser för gran. En betydelsefull förändring i en kommande instruktion gäller friskkvistvirke av tall. För denna klass lanserades begreppet tydliga kvistvarv. En annan del av förslaget innebär att volymbehandling begränsas till tall och då endast i form av diameternedsättning. Under året passerades en milstolpe vad gäller automatisering i och med att såväl Remas som Sawcos utrustning för automatisk bestämning av diameter under bark typgodkändes av VMR. Massaved och cellulosaflis VMRs massavedskommitté fokuserade under 2005 sitt arbete på en harmonisering av mätinstruktionerna för massaved. Under hösten svarade alla remissinstanser ja till kommitténs förslag och regelförändringarna träder i kraft 1 augusti I den nya instruktionen är kvistningskraven något liberalare än de nuvarande. En annan förändring är att röta kommer att mätas på ett enhetligt sätt oavsett VMF. Förändringarna som avser röta införs dock först i samband med att SDCs förnyelse av mätplatssystem för massa- och pappersbruk är genomförd. Under året installerade Södra Skog en lasermätram, Modus 2000, för mätning av virkesvolymen i travar vid mätstationen vid Södra Cell Värö. Vid Korsnäsverken testades under hösten en lastbilsbaserad mätplats för massaved vilken döptes till MAS (Mobil Automatiserad Stockmätning). Sedan 1 augusti 2005 sållas all cellulosaflis enligt SCAN-CM Det innebär att acceptflisen, fraktion tre, delas upp i en grövre och en finare storlek. Från och med augusti 2006 har säljare och köpare även möjlighet att variera priset för dessa (och övriga) fraktioner. Virkesredovisning Den 1 augusti 2005 infördes reviderade sortimentskoder för vissa energisortiment och biprodukter. Den nya sortimentslistan är indelad i kategorier och produktgrupper och innehåller fler icke skogliga produkter. I samband med detta beslutade VMR-rådet att revision av resterande koder (rundvedssortimenten) ska inledas inom snar framtid. Under 2005 togs ett förslag på så kallade certi-konton fram. Dessa är tänkta att fungera som bankkonton där certifierade volymer kan sättas in och tas ut. Förslaget syftar till att minska glappet mellan certifierad skogsmarksareal (= råvara) och den volym som industrin kan nyttja som underlag för att certifiera slutprodukterna. Något SDC-beslut om införande fattades dock ej under EU-regler för virkesimport Sedan mars 2005 gäller nya EU-regler vid import av barrved med ursprung utanför EU. Avsikten med dessa är att införsel av oönskade organismer ska kunna förhindras. Under året framtogs förslag på hur kontrollen ska utföras i praktiken. 3

6 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc 1.1 VMR-rådet 2005 Ledamöter Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under 2005, i februari, juni, september och november. Vid augustimötet valdes Magnus Norrby till ordförande och Jan Gustavsson till vice ordförande. Som ordinarie ledamöter anmäldes Bengt Algotsson Mellanskog, Jörgen Näslund Martinsons och Peter Strömberg Skogssällskapet. Ulf Eliasson Närkes Häradsallmänningar och Anders Svensson anmäldes som suppleanter. VMRs funktionärer var liksom året innan Tor Marntell, chef, och Lars Björklund, utvecklingschef. Under 2005 bestod VMR-rådet av följande ledamöter: Ordinarie Suppleanter Thomas Agrell, Sydved (ordf till sept) Lennart Strömberg, Sydved Bengt Algotsson, Mellanskog (från sept) Rune Dehlén, Orsa Besp.skog Henrik Asplund, Såg i Syd Mattias Oscarsson, Såg i Syd Mats Boström, Norra Skogsägarna Olov Söderström, Norrskog Jan Gustavsson, Södra Skog (v ordf från sept) Anders Svensson, Södra Skog Sven-Erik Gustavsson, Sveaskog Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Sven Johannesson, Stora Enso Lennart Stenquist Stora Enso Magnus Norrby, Sågv. Mellansv.(ordf från sept) Sture Karlsson, Weda Skog Jörgen Näslund, Martinssons (från juni) Jörgen Göransson, Primaskog Kristian Olofson, SCA Åke Forsgren, Metsäliito Peter Strömberg, Skogssällskapet (från sept) Ulf Eliasson, Närk. Häradsallm. (från sept) Ulf Eliasson, Närkes Häradsallm. (till sept) Peter Strömberg, Skogssällsk. (till sept) Arvid Svanborg, Mellanskog (till febr) Adjungerade Göte Bengtsson, VMF Syd Lars Björklund, VMR/SDC Torbjörn Johansson SDC (från juni) Tor Marntell, VMR/SDC Anders Rixon, VMF Qbera Birger Risberg, VMF Nord Bengt Wikman, SDC (till juni) Rådsseminarium i augusti Rådsmötet i augusti utökades med en seminariedel. Då diskuterades behovet av en brett förankrad målbild inom virkesmätning och redovisning samt angränsande områden som virkesflöde, fiberegenskaper, produktionsteknologi, o.s.v. Det påpekades även att många upplevde en otydlighet i organisations- och beslutsstrukturer. Stormen Gudrun Den 8-9 januari drabbades södra Sverige av den värsta stormfällningen i landets historia. Stormen Gudrun kom därefter att prägla 2005 för ett stort antal medarbetare inom mätningsoch redovisningsorganisationen. Allra mest givetvis inom VMF Syd. Som mest var ett 60-tal tillfälliga mätplatser vid hamnar och terminaler igång. SDC tillhandahöll datorer, skrivare, mätplatsprogram etc. VMF Qbera och VMF Nord bidrog med personal (förutom det stora 4

7 antal tillfälliga mätare som utbildades och korttidsanställdes av VMF Syd). Flera industrier inom VMF Qberas område var mottagningsplatser för de tågsätt som dagligen rullade från Sydsverige. Vid årets slut var merparten av stormvirket upparbetat och inmätt. Stormen medförde ett ökat antal mätnings- och redovisningsrelaterade frågor till VMRavdelningen. Frågeställarna representerade en stor spridning, från enskilda skogsägare till departement. De modifierade inmätningsregler (stormregler) som snabbt infördes ledde till att VMR-avdelningen fattade ett antal avdelningsbeslut i nomenklaturärenden. En annan konsekvens av stormen var en hög andel travmätning av sågtimmer med redovisning i m3fub. Såväl Södra som vissa köpsågverk inom VMF Syd har sedan visat intresse att fortsätta redovisa sågtimmer i m3fub även efter Gudrun-tiden. 1.2 Fasta arbetsgrupper Ledningsgrupper Tor Marntell deltog i de koordineringsmöten som med ca två månaders intervall hölls mellan cheferna för de tre virkesmätningsföreningarna och SDC (VD-gruppen). Ordförande under 2005 var Birger Risberg, VMF Nord. Tor Marntell deltog även i SDCs ledningsgrupp. Utvecklingsgruppen Sedan ett tiotal år har virkesmätningsföreningarnas utvecklingsansvariga under VMRs ledning utgjort en arbetsgrupp benämnd utvecklingsgruppen. I MoR-utredningens förslag från 2001 utpekas utvecklingsgruppen som en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. Utvecklingsgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom mätmetoder, mätmetodik och mätningsteknik inom fackområdet men även framtagande av informationsmaterial och läromedel ingår. VMRs utvecklingschef är sammankallande i gruppen. Utvecklingsgruppen kan beskrivas som en fast arbetsgrupp vilken med ett proaktivt arbetssätt bereder och utreder ärenden samt, i vissa fall, svarar för implementering av gemensamma utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestod under 2005 av Lars Björklund från VMR samt utvecklingscheferna vid de tre virkesmätningsföreningarna; Johan Adolfsson VMF Syd, Fredrik Hansson VMF Qbera samt Torbjörn Näslund VMF Nord. Utvecklingsgruppen höll sex möten under året samt genomförde en studieresa. Ledamöterna sammanstrålade dessutom i flera andra sammanhang. Under året diskuterades relationen mellan utvecklingsgruppen och MUG-gruppen. Båda grupperna ansåg det befogat med två självständiga grupper. Främsta anledningen är den rätt klara skiljelinjen mellan gruppernas arbetsuppgifter. Utvecklingsgruppen: Mätning vad och hur? MUG-gruppen: Registrering med beaktande av efterföljande redovisning. Samtidigt kan och bör förbättrade kontaktytor eftersträvas vilket kan innebära ett eller två gemensamma möten per år. MätplatsUtvecklingsGruppen (MUG-gruppen) MUG-gruppen utpekades, liksom utvecklingsgruppen, av MoR-utredningen som en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. MUGgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom förvaltning och utveckling av de IT-stöd som sammanlänkar verksamheterna inom VMF respektive SDC, exempelvis mätplatssystem. Gruppen utgör här en stödfunktion för SDC vad avser inriktning och 5

8 prioriteringar. MUG-gruppen består av medarbetare inom VMF med arbetsuppgifter mot gränssnittet virkesredovisning samt medarbetare inom SDC med ansvar för mottagningsplatsernas IT-system. Arbetet kan grovt delas in i två huvuddelar. Dels förvaltningsåtgärder inom nuvarande mätplatssystem, dels att utgöra referensgrupp för det nya mätplatssystemet för pappers- och massabruk (se kap 2.2). Under 2005 deltog Johan Adolfsson VMF Syd, Lars Björklund VMR, Peter Högberg VMF Qbera, Jonny Johansson SDC, Torbjörn Näslund VMF Nord och Svante Wikner SDC (ordförande). 1.3 Kontrollkommissionen Sedan 1996 har VMR ansvarat för den s k Kontrollkommissionen. I denna ingår förutom VMR virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. Under 2005 bedrevs verksamheten enligt gängse rutin vilket innebar att ett antal kontrollmätare inom varje virkesmätningsförening, inklusive VMF Latvia, fick besök av kommissionen. I enlighet med tidigare beslut tog VMR fram en relativprislista baserad på höstens prislistor. Denna distribuerades till VMF i december för tillämpning från 1 januari Relativprislistan används för att omsätta kontrollmätningsresultat till värdeavvikelser och värdekvoter. VMR administrerar begärda kontroller vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Sådana kontroller genomförs av två kontrollmätare varav en från en annan VMF. Under 2005 begärdes tolv sådana kontroller vilket var avsevärt färre än åren innan. 1.4 Virkesförbrukningsstatistik för år 2004 VMR har sedan 1985 på branschens uppdrag insamlat, bearbetat och redovisat statistik över virkesförbrukningen i landet. Rapporteringen bygger på frivilligt inlämnade uppgifter från samtliga företag inom massa-, pappers- och skivindustrin samt alla sågverk med en produktion överstigande 1000 m 3 sågad vara per år. I och med den redovisning som skedde under året föreligger en obruten serie om 20 år. Resultaten som avser 2004 visade på en industriell rundvirkesförbrukning för hela landet på 71,2 miljoner m 3 fub vilket motsvarar en bruttoavverkning på 86,6 miljoner m 3 sk. Detta är drygt tre miljoner m 3 sk högre än Siffrorna är de högsta som noterats för landet och förlänger den ökande trend som rått de senaste åren. Av ökningen stod massaindustrin för två tredjedelar och sågverken för en tredjedel. Vad gäller bruttoavverkning skall dock en reservation göras för att importen kan vara underskattad med en storlek som skulle motsvara 0,5 miljoner m 3 sk. Massaindustrin förbrukade 2004 totalt 46,6 miljoner m 3 fub, inklusive flis och spån, medan sågverksindustrin förbrukade ca 36 miljoner m 3 fub. Importen låg relativt oförändrad på ca 9,5 miljoner m 3 fub. Såväl massaindustrin, 12,2 miljoner ton vedbaserad massa, som sågverksindustrin, 16,9 miljoner m 3 sågad vara, slog produktionsrekord Däremot fortsätter skivindustrins tillbakagång. Under 2004 förbrukades totalt 1,1 miljoner m 3 fub inom träfiberskive-, spånskive- och plywoodindustrin. Vad gäller användningen av sågverkens biprodukter tycks barken i ökande grad säljas som bränsle istället för att eldas vid sågverket. 6

9 1.5 Information om mätning och redovisning VMR fick under året en ny helt omarbetad hemsida med adressen Hemsidan kan också nås via SDCs hemsida eller via portalen Ronny Pettersson, Stockholms Universitet fortsatte arbetet med Virkesmätningens historia. Resultatet ska bli en rikt illustrerad bok. Figur 1. VMRs nya hemsida. 1.6 Inte nationellt Nordisk mätningsexkursion Finland var i september värd för den Nordisk/Baltiska mätningsexkursion som genomförs vart annat år. Det baltiska deltagandet var rekordstort och kan ses som ett av flera tecken på att aktiviteten inom ämnesområdet virkesmätning/redovisning är mycket hög för närvarande. Bildandet av partssammansatta organisationer i Litauen och Lettland, kraftig expansion i VMF Qberas baltiska dotterbolag, avsiktsförklaring om lettiskt delägande i VMF Latvia, och studiebesök (SDC, VMR, VMF Qbera) från Litauen (virkesmätningsföreningen tillsammans med IT-företaget Prototechnika) är andra exempel. Europastandard för virkesmätning VMR-avdelningen deltar i det internationella standardiseringsarbetet via SIS, TK 182 (Teknisk kommitté trä) och dess AG 1 (Arbets-Grupp, rundvirke, med Jan-Olov Bäcke, Skogsstyrelsen som ordförande). VMR-avdelningen inskränker sitt engagemang till rundvirke i råvaruledet. Efter diskussioner med bland andra Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna beslöt Sverige att ställa sig bakom en ny ramstandard för rundvirkesmätning (pren 1309). I denna hänvisas 7

10 till länders och/eller regioners standards avseende hur volym mäts. I en bilaga finns en reservstandard om lokal standard saknas. Under året diskuterades inom EU även standarden för kvalitetsklassning av rundvirke. Denna fråga förväntas bli het under EU-regler för sundhetskontroll på importvirke Sedan mars 2005 gäller nya EU-regler vid import av barrved med ursprung utanför EU. Avsikten med dessa är att införsel av oönskade organismer ska kunna förhindras. Under året diskuterade VMR och växtinspektionen (del av Jordbruksverket) hur denna kontroll ska kunna utföras. Bland annat organiserades i juni en exkursion med företrädare från Jordbruksverket, Skogsindustrierna, SLU, VMF Nord och VMR. Vid årets slut förelåg ett förslag vars centrala delar var: Bedömd risknivå påverkar den fysiska kontrollen. Dokument (sundhetscertifikat) och identitet kontrolleras för alla leveranser. Fysisk kontroll riktas i första hand mot annan ved än sågtimmer, och detta görs i huvudsak vid åtta utvalda mottagningsplatser. Fysiska kontroller vid andra mottagningsplatser sker utifrån ett glest stickprovsförfarande. Jordbruksverket behåller myndighetsrollen. VMF utför identitetskontroll, provtagning och distribution till analysutförare. Utvecklingsgruppen på studieresa till Italien och Österrike Under april var utvecklingsgruppen på studieresa till Österrike och Italien. Resans fokus låg på Microtecs utrustningar för 3D-mätning och röntgen vilka är särskilt intressanta med tanke på automatisk sågtimmermätning. Microtec grundades 1980 och efter uppköp av några konkurrenter har företaget idag ca 100 anställda och en omsättning runt 15 miljoner Euro. Microtec bedriver en omfattande egen utveckling med en årlig budget på ca 2 miljoner Euro varav 1 miljon Euro avser röntgenteknik. Marknaden är främst det tyskspråkiga området men Microtecs sågverksprodukter finns även på några verk i Sverige, främst i kombination med Linck-linjer. Microtecs vision om den ultimata stockmätningen innefattar en kombination av 3D, röntgen och bildanalys av mantelytan ingen enskild teknik kan ge oss allt vi vill ha Microtec bedriver forskning kring röntgen tillsammans med Holzforschung Austria. Vid sågverket Hasslacher i södra Österrike fanns tre mätramar. 3D-ram och röntgen före barkning samt 3D-ram efter barkning och rotreducering. Data skulle samlas under ett år för att sedan kunna jämföra och utvärdera olika mätningsalternativ. Vid besök på några italienska sågverk söktes svar på hur den fem-gradiga italienska kvalitetsindelningsskalan utformats och tillämpas. Vilka kriterier man skall beakta och i vilken grad dessa skall tillåtas förekomma i respektive klass är till synes något som till fullo tillåts variera från såg till såg. Då skall man komma ihåg, att varje liten dalgång med självaktning har sitt eget lilla sågverk som förädlar ortens rundvirke. Floran av mätningsregler för sågtimmer måste med andra ord vara i det närmaste oändlig. Vid Mondi Frantschachs massaindustri i Wolfsberg, Österrike studerades vägning med torrhaltsprovtagning. I Österrike görs provtagningen oftast med en modifierad motorsåg. Med denna gjorde virkesmätaren snitt genom halva diametern på de stockar han kom åt. Spånet samlades i en låda som monterats på sågens undersida. Somligt spån hamnade i lådan somligt, speciellt från de nedersta stockarna, hamnade bredvid. På frågan om detta var 8

11 representativt blev svaret: keine Probleme, så har vi gjort i 20 år. Hela reserapporten finns på Figur 2. Till vänster: Microtecs VD Federico Giudeceandrea visar 3D-komponenter. I mitten: Mätstationen på sågverket i Hasslacher. Till höger: Torrhaltsprovtagning med motorsåg vid Mondi Frantschach i Österrike. Mätning av massaved och flis i Kanada I maj var VD-gruppen (VMFs och SDCs respektive VD samt VMF-avdelningens chef) på studieresa i Kanada. Vid sidan av Skandinavien torde provinserna Ontario och Quebec i Kanada vara en av de viktigaste regionerna för långfibrig massa i världen. Eftersom trädslag, tillväxttakt och virkesdimensioner liknar de i Sverige är förutsättningarna för virkesmätning likartade. Värd för resan var Patric Selin, tidigare VD för VMF Nord. Inför resan hade Patric fått i uppdrag av VMR-rådet att beskriva virkesmätning och virkesredovisning i dessa provinser. Nedan följer ett kort referat. Hela rapporten finns på I Ontario och Quebec äger provinsen 90 % av all skogsmark vilket innebär ett stort inflytande över virkesflödet. Provinsen äger skog, bestämmer de mätningsregler som ska tillämpas (på råvara från dess skogar) samt bestämmer den avgift (Stumpage Fee) industrin ska betala per utnyttjad kubikmeter. Detta påverkar i hög grad hur man organiserar och utför mätning samt redovisning av massaved och cellulosaflis. Avverkningar utförs i huvudsak av större skogsbolag som har olika former av långsiktiga avtal med provinserna. Industrin köper i huvudsak sin råvara fritt industri. I båda provinserna dominerar den mätmetod som kallas för Mass Scaling vilken används på ca 95 % av total volym med ursprung från provinsens skogar. Härvidlag kan volym beräknas utifrån dess vikt med hjälp av omräkningstal, men i många fall var vikten betalningsgrundande utan omvägen via volym (inkl. avverkningsföretag). Provinserna utför inte den fysiska mätningen utan har mer en kontrollerande och administrativ funktion. Den fysiska mätningen utförs av personal anställd av industrin. Man har krav på vad som krävs innan en person har rätt att mäta råvara från provinsens skogar. Råvara från privata skogsägare omfattas inte av provinsens mätningsbestämmelser. Dessa volymer mäts in av industrins personal efter bestämmelser industrin slagit fast, dock oftast starkt influerat av provinsens regler. I de båda provinserna har man bestämmelser för att fastställa kvalitet som är förenklade jämfört med det svenska systemet. Mätmetoden Mass Scaling, deras relativt enkla mätningsregler samt hur man valt att organisera sin mätning genererar jämfört med Sverige en högre produktivitet och lägre kostnader. Detta ska dock ställas mot att man har mer liberala noggrannhetskrav än i Sverige. 9

12 2 Utveckling av mätning och redovisning 2.1 Råvara för trämekanisk industri Förändrad sågtimmermätning Sedan 1999 pågår arbeten kring förändrad sågtimmermätning. I maj 2003 utsåg VMRrådet en arbetsgrupp för detta syfte. Under 2004 antogs visionen: Framtida sågtimmermätning kommer att ske genom automatisk bestämning av egenskaper av betydelse för slutprodukten. I takt med att ny teknik tas i bruk kommer mätningsinstruktionen att förändras. Man påpekade samtidigt att en ny mätningsinstruktionen ska: Utgöra en gemensam plattform för förtroende, stabilitet och flexibilitet på virkesmarknaden. Kännetecknas av förenklingar och/eller automatisering vid jämförelse med dagens instruktion. Vara automatiseringsfrämjande, dvs den skall där så är möjligt fokusera egenskaper för vilka automatisk mätning är möjlig idag, eller synes möjlig inom rimlig framtid. Garantera tillfredsställande värdering och god repeterbarhet på partinivå. Helst skall träffprocenten vid klassning av enskild stock bli högre än idag. Vara begriplig och kontrollerbar på stocknivå. Arbetsgruppen påpekade vidare vikten av att: Mätningen (klassningen) inriktas på egenskaper som är relevanta ur ett slutproduktperspektiv. Mätningen hjälper sågverken att få den råvara som passar deras behov. Skogsskötseln styrs utifrån ett produktperspektiv. Vid slutet av 2005 bestod gruppen av Johan Adolfsson, VMF Syd, Sten Andersson, Sveaskog, Anders Berggren, Mellanskog, Sven-Gösta Jakobsson, NWP, Lars Johansson, Stora Enso, Stig Jonsson, VMF Nord, Björn Karlsson, Södra, Tonny Kubénka, VMF Qbera, Mats Nylinder, SLU, Kristina Save, SCA, Anders Wadell, Vida Skog, Göran Vikman, Weda Skog, Lars Björklund, VMR, och Tor Marntell, VMR. Gruppen hade nio möten under året. Som komplement till referensgruppens arbete genomfördes under augusti tre regionala stockrullningsövningar där utkastet till förenklad mätningsinstruktion diskuterades. Under vintern och våren bedrevs en stockdatainsamling baserad på kontrollstockar. Datainsamlingen var omfattande eftersom avsikten var att kunna belysa största möjliga antal alternativa mått och egenskaper. Detta var tidsödande, och stormen Gudrun störde insamlingen i södra Sverige, varför antalet stockar i denna databas endast blev drygt 500. De analyser som genomfördes i SLUs regi visade ändock att variabler som ovalitet, excentrisk märg och avsmalning hade alltför svaga samband med de tänkta klasserna för att kunna ingå i en förändrad mätningsinstruktion. Under slutet av året tog SP-Trätek på uppdrag av VMR fram algoritmer för automatisk mätning av krök i 3D-mätramar. Tester visade att dagens kortning kan mätas med god repeterbarhet, se vidare under avsnittet Krökmätning. Under året förfinades förslaget på förenklad mätningsinstruktion så att ett relativt komplett förslag förelåg vid årets slut. Detta består av fyra klasser för tall och två klasser för gran. En betydelsefull förändring i en kommande instruktion gäller friskkvistvirke av tall. För denna klass lanserades begreppet tydliga kvistvarv, se vidare under avsnittet Provsågning 10

13 av kvistvarvsstockar. En annan förändring innebär att volymbehandling begränsas till tall och då endast i form av diameternedsättning. VMR-rådet påpekade vid sina möten att arbetet med sågtimmermätning har högst prioritet bland pågående utvecklingsprojekt. Vid novembermötet beslöt man att på basis av de framsteg som gjorts under året hålla fast vid tidsplanen att en förenklad sågtimmerinstruktion ska införas 1 januari Figur 3. Förslaget på förenklad klassning av sågtimmer innebär fyra klasser för tall. Pilarna indikerar den tänkta förflyttningen från klass enligt VMR 1-99 till den nya klassningen. Typgodkännande av Remas respektive Sawcos system för automatisk bestämning av diameter under bark Under året passerades en milstolpe vad gäller automatisering i och med att såväl Remas som Sawcos utrustning för automatisk bestämning av diameter under bark typgodkändes av VMR. Tekniken bygger på att det finns barkavskav på stockens övre del och att det laserljus som används i 3D-mätramar sprids olika i ved respektive bark, den så kallade trakeideffekten. Bland annat genomfördes tester med 50 stockar av vardera tall och gran spridda över ett stort diameterintervall. Facit utgjordes av kontrollmätares korsklavning. Resultaten klarade VMRs krav: Repeterbarheten i form av standardavvikelse vid upprepad mätning (minst tre körningar) på samma stock var under 2,5 mm. Systematisk avvikelse, vilken i praktisk drift kommer att korrigeras bort via mätplatsvis diameterkorrektion, understeg: +/- 3 mm +/- 0,01 x diametern i mm. Grova fel: Ingen stock hade, efter korrigering för systematisk avvikelse, större avvikelse än 10 %. Mindre än tre stockar hade en avvikelse mellan 5 och 10 %. I typgodkännandena ingår också följande krav för vederlagsmätning: Att barktyp sätts till 4 vid automatisk underbarksmätning. Möjlighet att ange en mätplatsvis diameterkorrektion. 11

14 När automatiken ej finner tillräckligt antal mätpunkter för underbarksmätning ska operatören tydligt meddelas. Om så önskas ska banstopp genereras. Operatören kan då ange barktyp i enlighet med gällande instruktion för mätning med 3D-ram. En funktion ska finnas så att operatören enkelt kan välja mellan automatik och manuell barktypsbedömning. Valet ska tydligt visas på lämplig display. Figur 4. Tekniken för automatisk diametermätning under bark bygger på att laserljuset sprids olika i ved respektive bark. Tekniken kan tills vidare ej användas på snöiga stockar. Krökmätning Upplösningen i de senaste versionerna av 3D-mätramar gör det möjligt att gå vidare i automatiseringen av mätinstruktioner vad avser yttre egenskaper på stockarna. Idag ger mätramarna exempelvis stockens båghöjd. Detta bör kompletteras med, eller ersättas av, andra krökmått. VMR gav därför under hösten SP-Trätek i uppdrag att utveckla, testa och jämföra olika algoritmer för automatisk mätning av krök. Följande krökmått jämfördes: Kortning enligt samma principer som i VMR Båghöjd (hela stocken) samt position för högsta båghöjd. Stockens båghöjd på sämsta 2 m samt position för denna båghöjd. Toppcylinderdiameter (största raka diameter som ryms genom hela stocken). Toppcylinderandel (andel av stocken som faller inom en rak toppcylinder). Inledande tester i Sävar visade på mycket god överensstämmelse mellan manuellt och automatiskt mätt kortning. Samtidigt framstod övriga krökmått som svåra att tillämpa i manuell mätning varför referensgruppen förordade principen med kortning som klassningsgrund i en förenklad sågtimmermätning. 12

15 Manuellt: 4 dm Automatik: 3,7 dm Manuellt: 5 dm Automatik: 5,7 dm Manuellt: 7 dm Automatik: 5,1 dm Figur 5. Exempel på manuellt respektive automatiskt uppmätt kortning. Provsågning av Kvistvarvsstockar En av de viktigare nyheterna i förslaget på förenklad mätningsinstruktion är kriterierna för friskkviststock av tall. Förlaget innebär att det viktigaste kriteriet blir att stocken har tydliga kvistvarv. Avsikten är att de klass-4-stockar som man av erfarenhet vet ger friskkvistutbyten ska klassas som friskkviststockar. Provsågning av sådana stockar genomfördes vid fem platser under hösten 2005, se tabell 1. För att klassas som friskkviststock användes följande krav: Stock med tydliga kvistvarv: Tydligt kvistvarv innebär att minst två kvistar med diameter 15 mm ska finnas i kvistvarvet. Första tydliga kvistvarv ska finnas inom två kvistvarv från rotänden. Sett över hela stocken får max två kvistvarv finnas som ej uppfyller kravet på tydligt kvistvarv. Resultaten visade att centrumutbyten från kvistvarvsstockar från dagens klass 4 kvistmässigt utgjorde en mellanklass mellan utbyten från klass-2-stockar respektive klass-4- stockar utan kvistvarv. Resultaten var tillräckligt goda för att säga att tydliga kvistvarv är en bra grund för klassning av friskkviststockar. Dock gick det ej att fastslå att man funnit bästa möjliga definition. Ytterligare provsågningar kommer därför att genomföras. Tabell 1. Antal provsågade stockar vid de fem platser där det nya begreppet för friskkviststock testades. Plats Antal provsågade stockar Kvistvarv Icke kvistvarv Totalt Vimmerby Boxholm Norsälven Jämtlamell Lövholmen Summa

16 Ändyteanalyser Teknik för ändyteavläsning kommer sannolikt att vara en viktig del i en framtida helt automatiserad sågtimmermätning. På ändytorna kan exempelvis diameter på och under bark, märgplacering, årsringsbredd, röta, kapsprickor, kärnved, färgmärkning och trädslag bli föremål för automatisk detektering. Under 2005 påbörjade doktoranden Kristin Norell vid Centrum för Bildanalys studier kring detta. Arbetet koncentrerades inledningsvis på märglokalisering. Märglokalisering är en förutsättning för analys av flera av ovan nämnda egenskaper. Den metod för detta som utvecklades är mycket lovande. Under 2006 ska arbetet fortsätta med årsringsanalys. Figur 6. Den framtagna bildanalysrutinen för märglokalisering är mycket robust. På dessa tre svåra trissor lokaliserades märgen med < 2 mm fel. Röntgen Det senaste året har ett påtagligt stegrat intresse för röntgenbaserad stocksortering märkts i såväl Sverige som i flera andra europeiska länder. I Sverige var vid årets slut utrustningar i drift vid Stora Ensos sågverk i Ala samt vid Moelvens sågverk i Valåsen. Det beviljades också medel till Träcentrum Norr för en försöksanläggning vid något sågverk i norra Sverige. För virkesmätningens vidkommande innebär detta att röntgen, på de platser man av processtekniska skäl väljer att investera i denna teknik, även blir ett alternativ för automatisk klassning. Det förslag på förenklad klassning av tall som omnämnts ovan bedöms vara lämpat för detta. Mätningsteknisk vision för ett (gran)sågverk I samband med VMF Syds stämma 2005 ombads VMR-funktionärerna att presentera en mätningsteknisk vision för ett sågverk. Denna visas i figur 7 och är med tanke på de mättekniker som föreslås mest intressant för ett gransågverk. Visionen grundar sig dels på det arbete som pågår med en förenklad mätningsinstruktion för sågtimmer, dels på olika undersökningar som gjorts i VMRs regi de senaste åren. En utgångspunkt för visionen är också att mätningen tjänar två syften; prisgrundande och processtyrande. I båda fallen kan VMF mäta och SDC redovisa. Eftersom kritiska faktorer för konstruktionsvirke ofta är hållfasthet och formstabilitet föreslås mätning av växtvridenhet respektive akustisk mätning av styvhet. I ett inledande perspektiv för processtyrning. I ett längre perspektiv bör även dessa egenskaper påverka prissättningen vilket då kan stimulera utveckling av metoder för mätning redan i skogen. Målet bör vara att olämpligt virke ej apteras till sågtimmer. 14

17 1. Barkning före mätningen 2. Mätning av växtvridenhet på korta keratten A. Förenklad klassning B. Helautomatisk 3. Ändyteavläsning (kapsprickor, årsringar, färgmärkning etc) 4. Akustisk mätning av styvhet 5. Sortering på längd, diameter och styvhetsklasser. Kraftigt växtvridna ursorterade. Figur 7. Mätningsteknisk vision för ett (gran)sågverk. Från VMR-funktionärernas presentation vid VMF Syds stämma Råvara för massa/pappersindustri Massavedskommittén VMR-rådet beslöt i maj 2004 att tillsätta en massavedskommitté med uppdraget att arbeta med mätmetodikutveckling, kvalitetskrav (t.ex. färskhet, fiberegenskaper) och revision av mätinstruktionen. Till kommittén utsågs Stefan Björ Stora Enso, Lars Björklund VMR, Håkan Broman Sveaskog, Åke Forsgren Metsäliitto, Jan Gustavsson Södra, Sven-Olov Lundqvist STFI, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Erik Persson Holmen, och Anders Rixon VMF Qbera. Kommittén hade under året sju möten. Under 2005 var kommitténs arbete fokuserat på en rikstäckande harmonisering av mätinstruktionerna för massaved (se nedan). När detta uppdrag är fullföljt är avsikten att kommittén ska fokusera bland andra följande frågor: - färskhet - harmoniserad redovisning av röta - översyn/harmonisering av mätning av importerad ved - flerträdshantering - MAS - Modus 2000 Harmoniserad massavedsmätning Idag tillämpar varje VMF mätningsbestämmelser för massaved vilka på vissa punkter avviker från VMRs rekommendationer (VMR 1-99). Med avsikten att minimera dessa skillnader initierade VMR-rådet hösten 2004 en harmonisering av reglerna. Under hösten 2005 svarade alla remissinstanser ja till en arbetsgrupps förslag och regelförändringarna 15

18 träder i kraft 1 augusti I den nya instruktionen är kvistningskraven något liberalare än de nuvarande. En annan förändring är att röta kommer att mätas på ett enhetligt sätt oavsett VMF. Förändringarna som avser röta införs dock först i samband med att SDCs förnyelse av mätplatssystem för massa- och pappersbruk är genomförd. Förhoppningsvis kan denna väntan användas för att enas om att även redovisa rötförekomst på ett enhetligt sätt. Först då kommer leverantörerna att uppleva verklig harmonisering. Idag förekommer rötredovisning både som volymreduktion och som andel av ändytan. Förutom att det bidrar till disharmoni ökar det även redovisningskostnaderna. Nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk Arbetet som påbörjades 2004 rullade på under Första installationen ska enligt planerna göras i Iggesund under andra kvartalet Travmätning med laserteknik installation av Modus 2000 vid Värö Under året installerade Södra Skog en lasermätram, Modus 2000, för mätning av virkesvolymen i travar vid mätstationen vid Södra Cell Värö. På grund av stormen Gudrun försenades driftsättandet men vid årets slut pågick kalibreringsmätningar. Mobil mätplats för massaved (MAS) Vid massavedsmätning lottas vissa bil- eller järnvägstravar ut som stickprov vilka stockmäts med klave och måttband. Sökandet efter en mer rationell metod än denna kostsamma mätning har pågått länge. Under 2004 beslöt mätplatsägarna i nedre Norrland (StoraEnso, Holmen, Korsnäs och Rottneros) tillsammans med VMR, VMF Qbera och entreprenören Dick Söderström att utveckla en lastbilsbaserad mätplats. I mitten av augusti 2005 rullade så ekipaget som döpts till MAS (Mobil Automatiserad Stockmätning) ned från tillverkaren Logcon Hortinorr i Noraström till Gävle där den testades under hösten och vintern. Virkesmätaren, tillika kranförare, lastar upp stockarna på stegmataren och bedömer kvalitet, andel röta etc för varje stock. Efter diverse smärre tekniska modifieringar kan man slå fast att grundidén håller. Det går att mäta massaved med tillräcklig noggrannhet och kapacitet med en lastbilsmonterad utrustning. En man klarar på 20 minuter det som annars tar 60 minuter för två man och en truck. Sex bilar skulle därmed kunna klara alla mätningar av detta slag som behövs inom VMF Qbera och VMF Nord. 16

19 Figur 8. MAS en lastbilsmonterad mätplats för stickprovstravar. Virkesmätaren är också kranförare. Ett problem är dock att MAS mäter volymen på bark medan handelsmåttet är under bark. För att nå handelsmåttet är tanken att operatören för varje trave ska bedöma barktjocklek och andel barkavskav. Via en enkel modell räknas sedan vedvolymen under bark fram. Avslutningsvis görs en slutkorrigering baserad på stickprovsstockar. Eftersom det handlar om framåtriktade kollektiv kommer slutkorrigeringen att baseras på mätningar från föregående månader. Den närmaste tiden framöver kommer fokus att läggas på redovisningen via SDC. Vissa anpassningar måste göras så att MAS-mätning kan etableras som mätmetod. Skarp MAS-mätning kan förhoppningsvis komma igång till hösten Figur 9. Massaved med 15 respektive 3 % bark. Om handelsmåttet inkluderade befintlig bark skulle barkfria stockar straffas samtidigt som mätningen förenklades, dvs blev billigare. Vad vill industrin ha? Stock- eller travmätning med bildanalys Sedan 2004 har ett danskt företag, Dralle Aps, bedrivit utveckling av ett system för automatisk stockmätning på mätbänk. Kameror placeras på takräcket på en personbil vilken kör runt mätbänken och filmar. Via bildanalys ska sedan varje stocks längd och diameter beräknas. Systemet testades vid flera tillfällen under 2005 och förhoppningsvis kan en färdig produkt finnas

20 Under 2005 utvecklades en produkt för travmätning baserad på samma bilmonterade kameror. Systemet testades i Sydsverige under slutet av året för att eventuellt kunna användas i samband med den omfattande bilvägsmätningen av stormvirke. Figur 10. Trav- respektive stockmätning med bildanalys och takräcksmonterade kameror. Bilder från Dralle Aps. Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved Från flera massabruk efterfrågas en objektiv metod för färskhetskontroll av den ved som levereras till bruken. Vissa har också önskemålet att på sikt övergå till viktbaserad betalning av massaved. Alla bruk kan ha nytta av bättre information om virkets densitet. I Centraleuropa finns sedan 40 år en metod där bilarna vägs varefter man med kedjefräs tar ut spånprov ur stockarna. Fukthalten bestäms på detta spånprov och därmed kan virkets torra vikt bestämmas. Är även volymen bestämd erhålls dessutom densiteten. Med Stora Ensos massabruk i Maxau i Tyskland som förebild har Holmen vid Braviken byggt en kopia som kan bli mönsteranläggning i Sverige. Där påbörjas nu studier med målsättningarna: Att utveckla en objektiv mätmetod för fukthalts-/färskhetskontroll av massavedleveranser Att samla in data kring densitetsvariationen i levererad massaved Att förbereda och skaffa erfarenhet inför en övergång till torrvikt som betalningsgrund för massaved Skall informationen från provtagningen användas för att sortera inkommande ved måste fukthalten på spånprovet bestämmas momentant. Metoder för detta finns och bland annat har studier i Värmeforsks regi visat att NIR (Near Infra-Red) kan vara lika tillförlitligt som den traditionella metoden med torkskåp. 18

21 Figur 11. I Braviken har utrustning för fukthaltsprovtagning med kedjefräs installerats. Spånprovet samlas i plastpåse (dock ej på bilden) för analys i torkskåp eller med lämplig momentan metod. Uppdelning av flisfraktion 3 (acceptflis) i två fraktioner och ökade möjligheter till prisdifferentiering Sedan 1 augusti 2005 sållas all flis enligt SCAN-CM 40-01, se tidsplanen i figur 12. Det innebär att acceptflisen, fraktion tre, delas upp i en grövre och en finare storlek. Från och med augusti 2006 har säljare och köpare även möjlighet att variera priset för dessa (och övriga) fraktioner. Det innebär en förändring från sex regionala och statiska modeller till en gemensam grundmodell. I denna finns möjlighet att differentiera pris- och vrakgräns per fraktion i varje enskild affär. Förändringen förväntas leda till ökad dialog mellan tillverkare och förbrukare av cellulosaflis, vilket i sin tur förhoppningsvis kan bidra till ömsesidiga mervärden. Synen på vidhängande bastbark på flisstycken är också förändrad. Numera följer Sverige och majoriteten av Europas skogsländer SCAN-standarden även inom detta område. Med andra ord räknas alla typer av bark som bark oavsett om den är skild från ved eller ej XX Beslut om start av dubbelsållning X Dubbelsållning (med och utan 13 mm plåt) Avrapportering dubbelsållning Beslut om sållning enligt SCAN 40:01 X Sållning enligt SCAN 40:01 (med 13 mm plåt) Utveckling av prismodell Prisberäkning enligt fraktion = 3a+3b 3a och 3b Figur 12. Tidsplan för införande av SCAN 40:01 för sållning av cellulosaflis. 19

22 Säsongen 04/05 dvs innan beslutet om att införa SCAN-CM 40:01fattades dubbelsållades cirka 30 procent av alla sållningsprov enligt dåvarande och nuvarande standard. Utfallet för hela Sveriges totala flisfångst bjöd inte på några överraskningar. Andelen acceptflis ökade med en procentenhet medan andelen pinnflis minskade i motsvarande grad. Men bryter man ner resultaten på enskilt sågverk, se exempel i figur 13, framträder en stor variation. Med kännedom om förbrukarnas varierande känslighet för hög andel av olika fraktioner är det enkelt att inse att flisdestination handlar om väsentligt mer än transportoptimering. F3, F3A och F3B per sågverk ordnade efter stigande F3A % F3A F3B Figur 13. Resultat från ett års dubbelsållning. Tjugofem mellansvenska sågverk sorterade efter stigande andel grov acceptflis (fraktion 3A). 2.3 Kvalitetssäkring av skördarnas mätnoggrannhet Intresset för kvalitetssäkring av skördarnas mätnoggrannhet avseende diameter och längd fortsätter att öka. Dock har VMR-avdelningens insatser inom området varit måttliga under 2005 eftersom VMR-rådet prioriterat andra aktiviteter högre. Oavsett nedprioriteringen under 2005 kvarstår beslutet att VMR ska ta fram en instruktion för kvalitetssäkring av skördarna och ett relativt komplett koncept ligger färdigt sedan 2004 (se VMRs årsskrift 2004). De aktiviteter som pågått under 2005 talar för konceptet i sin nuvarande form. VMRrådet har uttalat sig positivt över att VMF Qbera engagerat sig inom området och använder sig av konceptet för att få värdefulla erfarenheter inför den slutgiltiga utformningen av en VMR-instruktion för kvalitetssäkring av skördarnas mätnoggrannhet. 2.4 Logistik och virkesredovisning Vad gäller logistikfrågor och virkesredovisning håller VMR-avdelningen en kontinuerlig dialog med övriga avdelningar på SDC. Under 2005 gällde detta exempelvis förändringarna i mätningsinstruktionerna för sågtimmer och massaved. Sådana förändringar får ofta konsekvenser för en rad delsystem inom VIOL-systemet varför avstämning, prioritering och tidsläggning med avseende på SDCs utvecklingsresurser måste göras innan tidpunkter för förändringar kan fastläggas. 20

23 Reviderade sortimentskoder för cellulosaflis, biobränslen, insatsvaror etc VMR förvaltar och utvecklar den nomenklatur som används i virkesredovisningen via SDC. Sortimentskoderna består av fyra positioner varav de två första är sortiment (SS-fältet) den tredje trädslag (T-fältet) och den fjärde egenskapskod (E-fältet). Den 1 augusti 2005 infördes reviderade sortimentskoder för vissa energisortiment och biprodukter. Den nya sortimentslistan är indelad i kategorier och produktgrupper och innehåller fler icke skogliga produkter. För många sortiment utökades antalet egenskapskoder. I samband med att denna revision av delar av sortimentslistan blev färdig beslutade VMR-rådet att revision av resterande koder (rundvedssortimenten) ska inledas inom snar framtid. Återvinning Returträ Trä från byggnader och andra träkonstruktioner, emballage, pallar etc som tillvaratagits för eldningsändamål. T-kod 1 = rent trä T-kod 2 = målat trä ingår T-kod 3 = impregnerat trä ingår E-kod 1 = ej sönderdelat E-kod 3 = flisat E-kod 4 = krossat Kod SSTE E 492E 493E 49_1 49_3 49_4 Figur 14. Exempel på T- och E-koder i de reviderade sortimentskoderna. Den fullständiga listan kan hämtas från aktuella publikationer på VMRs hemsida Certikonto för FSC och PEFC förslag framtaget Certifiering av skogsbruk och skogsprodukter har varit på tapeten sedan ett 10-tal år. De två viktigaste systemen, FSC och PEFC, omfattar allt större arealer såväl i Sverige som i omvärlden. För att underlätta redovisningen av certifierade virkesvolymer utsåg VMR-rådet 2004 en arbetsgrupp där Sven Johannesson StoraEnso, Hans-Olof Johansson Södra, Ronny Johansson SDC, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Lena Pettersson SCA och Tor Marntell VMR ingick. Under 2005 togs ett förslag på så kallade certi-konton fram. Dessa ska fungera som bankkonton där certifierade volymer kan sättas in och tas ut. Förslaget syftar till att minska glappet mellan certifierad skogsmarksareal (= råvara) och den volym som industrin kan nyttja som underlag för att certifiera slutprodukterna. Förslaget tar hänsyn till att certifikaten kan vara skilda från det fysiska virkesflödet och förväntas därmed kunna minska nuvarande administration avsevärt. Hur snabbt certikonton kan införas i redovisningen är nu en prioriteringsfråga på SDC. 21

24 Timmer Massaved Såg AB Flis Massa A Massa B Trävaror Massa A Såg AB Massa B Ind1 Ind2 Ind1 Ind2 Figur 15. Förslaget på certikonton innebär förbättrad spårbarhet för certifierade volymer. Inmätt volym 40 m3f, certkod 11*) Såg 30 % certifierat Massa 50 % certifierat Ind2 Såg AB: Konto 11 Barrmassaved Transaktion Saldo Ingående saldo Insättning Uttag Massa A: Konto 11 Barrmassaved Transaktion Saldo Ingående saldo Insättning Uttag Ind 2: Konto 11 Barrmassaved Transaktion Saldo Ingående saldo Insättning Figur 16. Förslaget på certikonton innebär att certifierade volymer ska kunna följas enligt bankkontoprinciper. Fastställande av standards för transportmeddelande Det finns ett behov av standards för informationsöverföring rörande skogsnäringens råvarutransporter. SDC har fått i uppdrag att i samråd med områdets intressenter utveckla sådana för; - transportorder - körorder - lastspecifikation - väglagerinformation VMR-Rådet har fått i uppgift att ansvara för att formellt fastställa ovanstående standards (utifrån SDCs och användarnas förslag). Nedan exemplifieras ett av sambanden inom virkesflödesområdet i form av lastspecifikation. Nya mätplatssystemet erbjuder en funktion där lastspecifikationen (identiteten på bilen, förutsättningar för transporten samt information om den transporterade råvaran) används 22

25 som underlag för mätningen. Detta innebär vid full drift att mätplatsen får information i förtid om vilka bilar som är på väg in till stationen. Med lastspecifikationen som underlag kan mätplatssystemet automatiskt förbereda mätningen och komplettera med virkesorderuppgifter vilket minimerar antalet uppgifter mätaren ska fylla i. Detta kommer på sikt att öka kvalitén på transportredovisningen och öka mätkapaciteten. Ingen GOST-redovisning efter Sedan lång tid tillbaka har VMF och SDC tillhandahållit mätnings- och redovisningsrutiner där klassning och/eller volymberäkning av stockar baserats på ryska GOST-regler. Volymen av detta har dock minskat och under 2004 beslöt VMR-rådet att VMF och SDC efter varken ska klassa eller kubera timmer enligt GOST-systemet. Figur 17. Ingen mer GOST-redovisning efter

26 3 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2005 Statistiken över virkesmätningsföreningarnas verksamhet 2005 omfattar Virkesvolym per mätmetod Virkesvolym per stickprovsmetod Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp Virkesvolym per mätplatstyp Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Kvalitetsfördelning hos stockmätt kvalitetsfördelat barrsågtimmer Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Funktionskontroll variation mellan mätplatser Kostnader för mätning I flertalet tabeller redovisas även motsvarande siffror för de fyra föregående åren. Under de senaste åren har virkesmätningsföreningarna bytt redovisningsperiod från virkesår, september till augusti, till kalenderår. Först ut var VMF Qbera som genomförde detta år VMF Nord och VMF Syd gjorde motsvarande år I samband med bytena förlängdes räkenskapsåren till att omfatta 16 månader. Från och med 2003 gäller statistiken kalenderår för alla tre föreningarna. Den nedan redovisade statistiken omfattar därmed följande tidsperioder. År enligt beteckningarna i tabellerna Antal månaders räkenskapsår 2003 till 2005 Alla föreningarna: 12 månader (kalenderår) 2002 VMF Nord och VMF Syd: 16 månader VMF Qbera: 12 månader (kalenderår) 2000/01 Alla föreningarna: 12 månader. VMF Qbera dock fasförskjutet fyra månader till att gälla kalenderåret Virkesmätningsföreningarna bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. I tabellerna 7 och 8 redovisas resultat av 2005 års funktionskontroller. I tabell 9 redovisas såväl totala kostnader som genomsnittliga kostnader för mätning. Det är viktigt att framhålla att denna kostnadsstatistik måste tolkas och tillämpas med stor försiktighet om syftet är att göra jämförelser mellan föreningar. Anledningen härtill är att kostnaden för mätning starkt påverkas av förhållanden som föreningarna inte råder över. Hit hör tillämpade mätmetoder, sortimentssammansättning, storleken på virkespartierna, kapacitetsutnyttjande av mätanläggningar och graden av öppethållande på mätplatserna. Det bör också påpekas att de redovisade kostnaderna endast utgör en mindre del av de samlade kostnaderna för virkets inmätning. Till dessa skall också läggas bland annat kostnader för fasta anläggningar på mätplatsen, virkeshantering, väntetider för fordon och redovisning av mätning. 24