VMR virkesmätning och redovisning. VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen

Transkript

1 VMR virkesmätning och redovisning VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen 2006

2 VMR virkesmätning och redovisning VMR är skogsnäringens forum för virkesmätningsoch redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMRs verksamhet finansieras via virkesmätningsföreningarna vilka även utser ledamöterna i rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Verksamheten inom VMR kommer till uttryck genom att: Representera skogsnäringen i virkesmätnings- och virkesredovisningsfrågor. Aktivt delta i nationell och internationell standardisering. Utveckla internationella kontakter för samarbete inom virkesmätnings- och redovisningsområdet. Inventera och koordinera, samt i förekommande fall även initiera och driva, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och virkesredovisning. Utarbeta och rekommendera virkesmätningsinstruktioner. Auktorisera virkesmätningsföretag. Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). Förvalta och utveckla koder och nomenklaturer. Utforma normer för kontroll av virkesmätning. Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet och begärda kontroller. Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel. Arrangera konferenser och seminarier vid behov.

3 INNEHÅLL Sammanfattning 4 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc VMR-rådet och VMR-avdelningen Ledamöter och funktionärer 5 Ny utredning Mätning och redovisning 5 Ledningsgrupper 6 Utvecklingsgruppen 6 MätplatsUtvecklingsGruppen (MUG-gruppen) Kontrollkommissionen Information om mätning och redovisning Mätnings- och redovisningsskolan Inte nationellt 8 Finska Timber measurement vision EU-regler för sundhetskontroll på importvirke Virkesförbrukningsstatistik för år Utveckling av mätning och redovisning Råvara för trämekanisk industri 11 Förändrad sågtimmermätning VMR Diametermätning under bark 13 Fastvolym sågtimmer 14 Ändyteanalyser Råvara för massa/pappersindustri 14 Massavedskommittén 14 Harmoniserad massavedsmätning VMR Harmoniserad importmätning 15 Nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk 16 Travmätning med laserteknik Modus 2000 vid Värö 16 Typgodkännande av MAS Mobil Automatisk Stockmätning 16 Mätning av bilvägstravar med hjälp av bildanalys 17 Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved Mätning av biobränslen 19 Kamerastödd inmätning av GROT 19 Torrhaltsmätning av bränslesortiment VMR-instruktioner för mätning med skördare Logistik och virkesredovisning 22 Utskick av mätbesked 22 PapiNet 23 3 Statistik från virkesmätningsföreningarna Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod 25 Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod 26 Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp 26 Tabell 4Virkesvolym per mätplatstyp 27 Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer 27 Tabell 6 Kvalitetsfördelning (VMR-klasser) för stockmätt barrsågtimmer 28 Tabell 7 Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll 29 Tabell 8 Funktionskontroll variation mellan mätplatser 30 Tabell 9 Kostnader för mätning 30 3

4 Sammanfattning VMR-rådet och VMR-avdelningen Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under Magnus Norrby var rådets ordförande. I april anställdes Christina Lundgren som analytiker vid VMR-avdelningen. I juni slutade Tor Marntell som chef för avdelningen varefter Lars Björklund under hösten var tf avdelningschef. Ny utredning Mätning och redovisning Många intressenter inom området mätning och redovisning har efterlyst tydligare beslutsoch organisationsstrukturer. Beslut om en ny utredning Mätning och redovisning fattades av Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna under sommaren Till utredare utsågs Linda Hedlund, LRF Skogsägarna. Utredningen var vid årets slut ej färdig. Sågtimmer Arbeten rörande förändrad sågtimmermätning har pågått sedan Under 2005 utarbetades ett förslag på mätningsinstruktion med fyra kvalitetsklasser för tall och två för gran. Instruktionen avspeglar virkesmarknadens krav på råvaran samtidigt som den möjliggör en rationell och objektiv inmätning. Efter ytterligare justeringar fastställde VMRrådet den nya instruktionen under Den gavs beteckningen VMR Den nya instruktionen införs 1 januari 2008 inom VMF Syd och VMF Qbera, respektive 1 augusti 2008 inom VMF Nord. En målsättning med VMR 1-07 är att kvalitetsklassningen ska kunna automatiseras. Under året pågick bland annat arbeten rörande årsringsmätning med hjälp av bildanalys. Massaved Den 1 augusti 2006 infördes en mätningsinstruktion för massaved, VMR 1-06, som innebar att VMF-visa skillnader rörande massavedsmätning minimerades. I VMR 1-06 är också kvistningskraven något liberalare jämfört med VMR Efter att VMR-rådet beslutat om en harmoniserad mätningsinstruktion för inhemsk massaved var det ett naturligt steg att ta sig an frågan om ökad harmonisering av mätningen av importerad massaved. Under hösten 2006 påbörjades en utredning kring denna fråga. Mot slutet av året togs en första mobil mätstation för stockmätning av massaved (MAS) i skarp drift inom VMF Qberas område. MAS innebär att den tidsödande manuella mätningen med klave och måttband kan avskaffas i takt med att fler MAS-enheter tas i drift. Innan driftsättningen typgodkändes MAS av VMR. VMR-instruktioner för mätning med skördare Under 2002 tog VMR-rådet principbeslutet att VMR ska arbeta inom hela logistikområdet från skog till industri, samt att VMR ska ta fram en instruktion för tredjepartskontroll av skördarmätning (betalningsgrundande mätning). De senaste åren har arbetet, under Skogforsks ledning, fokuserats på system för kvalitetssäkring av skördarnas mätdata. Vid årets slut förelåg förslag på två VMR-instruktioner; en för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Centrala delar i VMR-instruktionerna är krav på skördarens tekniska utrustning, förarnas kunskaper, regelbunden kalibrering, mätning av slumpvis utvalda kontrollträd, öppen redovisning av kalibrering och kontroll via SDC, samt extern kontroll av skördarlagets egenkontroll. 4

5 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc 1.1 VMR-rådet och VMR-avdelningen 2006 Ledamöter och funktionärer Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under 2006; i februari, maj, augusti och november. Magnus Norrby var ordförande och Jan Gustavsson vice ordförande. Vid majmötet anmäldes Mats Olofsson, Rolfs Såg o Hyvleri AB och Tomas Thuresson, Närkes Häradsallmänningar som nya suppleanter för Jörgen Näslund respektive Peter Strömberg. I april anställdes Christina Lundgren som analytiker vid VMR-avdelningen. I juni slutade Tor Marntell som chef för avdelningen varefter Lars Björklund under hösten var tf avdelningschef. Under 2006 bestod VMR-rådet av följande ledamöter: Ordinarie Thomas Agrell, Sydved Bengt Algotsson, Mellanskog Henrik Asplund, Såg i Syd Mats Boström, Norra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skog (v ordf) Sven-Erik Gustavsson, Sveaskog Sven Johannesson, Stora Enso Magnus Norrby, Sågv. Mellansv.(ordf ) Jörgen Näslund, Martinssons Kristian Areskog, SCA Peter Strömberg, Skogssällskapet Suppleanter Lennart Strömberg, Sydved Rune Dehlén, Orsa Besparingsskog Mattias Oscarsson, Såg i Syd Olov Söderström, Norrskog Anders Svensson, Södra Skog Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Lennart Stenquist Stora Enso Sture Karlsson, Weda Skog Jörgen Göransson, Primaskog (till maj) Mats Olofsson, Rolfs Såg (från aug) Åke Forsgren, Metsäliito Ulf Eliasson, Närk. Häradsallm. (till maj) Thomas Thuresson, Närk. Härads. (från aug) Adjungerade Göte Bengtsson, VMF Syd (till maj) Lars Björklund, VMR/SDC Per Hallerstig, VMF Syd (från augusti) Torbjörn Johansson SDC Tor Marntell, VMR/SDC (till maj) Anders Rixon, VMF Qbera Birger Risberg, VMF Nord Ny utredning Mätning och redovisning Vid VMR-rådets interna seminarium i augusti 2005 diskuterades behovet av en brett förankrad målbild inom virkesmätning och redovisning samt angränsande områden som virkesflöde, fiberegenskaper, produktionsteknologi, o.s.v. Det framkom att många upplevde en otydlighet i organisations- och beslutsstrukturer. Vid rådsmötet i februari 2006 presenterade Lars-Erik Eld, styrelseordförande för VMF Qbera, en verksamhetsanalys från Qberas område som även denna påvisade behovet av en samlad målbild samt tydligare besluts- och organisationsstrukturer. Mot denna bakgrund beslutade rådsmötet att utse, och uppdra till, Magnus Norrby, Kristian Areskog, Mats Boström, Bengt Algotsson, Sven Johannesson, Tomas Agrell och Jan Gustavsson att ta fram förslag till ett utredningsdirektiv kring ovanstående frågeställningar. Formellt beslut om utredningen Mätning och redovisning fattades av Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna under sommaren Till utredare utsågs Linda Hedlund, LRF Skogsägarna, och till sekreterare utsågs Linda Eriksson, Skogsindustrierna. En till utredningen kopplad referensgrupp hade sitt första möte i början av september. 5

6 Mot slutet av hösten framkom att utredningen troligen skulle betraktas som en förstudie och att Skogsindustrierna och LRF under början av 2007 kommer att fatta beslut om en eventuell fortsättning. Ledningsgrupper Tor Marntell, våren, och Lars Björklund, hösten, deltog i de koordineringsmöten som med ca två månaders intervall hålls mellan cheferna för de tre virkesmätningsföreningarna och SDC (VD-gruppen). Ordförande under 2006 var Birger Risberg, VMF Nord. Utvecklingsgruppen Sedan ett tiotal år har virkesmätningsföreningarnas utvecklingsansvariga under VMRs ledning utgjort en arbetsgrupp benämnd utvecklingsgruppen. I MoR-utredningens förslag från 2001 utpekas utvecklingsgruppen som en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. Utvecklingsgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom mätmetoder, mätmetodik och mätningsteknik men även framtagande av informationsmaterial och läromedel ingår. VMRs utvecklingschef är sammankallande i gruppen. Utvecklingsgruppen kan beskrivas som en fast arbetsgrupp vilken med ett proaktivt arbetssätt bereder och utreder ärenden samt, i vissa fall, svarar för implementering av gemensamma utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestod under 2005 av Lars Björklund och Christina Lundgren från VMR samt utvecklingsansvariga vid de tre virkesmätningsföreningarna; Johan Adolfsson VMF Syd, Fredrik Hansson VMF Qbera samt Torbjörn Näslund och Hans Weslien VMF Nord. Utvecklingsgruppen höll sju möten under året. Ledamöterna sammanstrålade dessutom i flera andra sammanhang. MätplatsUtvecklingsGruppen (MUG-gruppen) MUG-gruppen utgör, liksom utvecklingsgruppen, en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. MUG-gruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom förvaltning och utveckling av de IT-stöd som sammanlänkar verksamheterna inom VMF respektive SDC, exempelvis mätplatssystem. MUG-gruppen består av medarbetare inom VMF med arbetsuppgifter mot gränssnittet virkesredovisning samt medarbetare inom SDC med ansvar för mottagningsplatsernas ITsystem. Under 2006 var gruppens huvuduppgift att utgöra referensgrupp för det nya mätplatssystemet för pappers- och massabruk (se kap 2.2). Under 2006 deltog Johan Adolfsson VMF Syd, Lars Björklund VMR, Peter Högberg VMF Qbera, Torbjörn Näslund VMF Nord samt från SDC Bo Eriksson, Nils-Erik Flemström och Svante Wikner (ordförande). 1.2 Kontrollkommissionen Sedan 1996 har VMR ansvarat för den så kallade Kontrollkommissionen. I denna ingår förutom VMR virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. Inför 2006 ansåg VMR-rådet att kommissionen skulle prioritera den nya sågtimmerinstruktionen. Traditionell kommissionsmätning begränsades därför till besök hos VMF Latvia i september. Kommissionen diskuterade detaljfrågor, informationsmaterial etc rörande den nya sågtimmerinstruktionen vid möten i Boxholm i april och Mönsterås i november samt vid telefonmöten. Därtill organiserades en gemensam övning för landets kontrollmätare under september. VMR administrerar begärda kontroller vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Sådana kontroller genomförs av två kontrollmätare varav en från en annan VMF. Under 2006 begärdes 16 kontroller, sju avseende sågtimmer och nio avseende massaved. 6

7 VMR sammanställer varje höst en relativprislista. Denna används efterföljande år av VMF för att omsätta kontrollmätningsresultat till värdeavvikelser och värdekvoter. Med relativprislistan som grund kan virkesmätningsföreningarnas internkontroll jämföras med varandra. Utredning om kontrollkommissionens arbetsformer Under sommaren sammanställde Tor Marntell och Lars Björklund sina erfarenheter av kontrollkommissionens verksamhet. I denna sammanställning konstaterades att kommissionen har en viktig funktion men att dess arbetsformer i vissa avseenden kan ifrågasättas. VMR-rådet beslöt sedan i augusti att ge VD-gruppen i uppdrag att utreda kommissionens arbetsformer. Vid efterföljande rådsmöte påpekade VD-gruppen att: det är viktigt att inte nöta på i gamla hjulspår kommande förslag ska ej ha kostnadsbesparing som utgångspunkt utan vidareutveckling kommissionsarbetet bör vara problemorienterat med årsvisa handlingsplaner redovisningen i VMR-rådet bör förstärkas. Begärd kontroll på båtlast Vid VMR-rådets novembermöte ombads kontrollkommissionen att ge förslag på en VMRinstruktion för begärd kontroll på båtlast med importerad massaved samt beskriva vilka förutsättningar som då måste föreligga. VMR-rådet påpekade samtidigt att denna fråga även bör behandlas i utredningen om mätning av importerad massaved. 1.3 Information om mätning och redovisning VMR vidareutvecklade under året hemsidan med adressen Hemsidan kan också nås via SDCs hemsida eller via portalen Från hemsidan kan bland annat mätningsinstruktioner och informationsmaterial hämtas. När den nya instruktionen för sågtimmermätning fastlagts påbörjades framtagning av informationsmaterial i form av kompendium för virkesmätare, OH-bilder och broschyrer. Dessa förväntas bli färdiga under första halvåret I SDCs kundtidning LogIn publicerades en informativ artikel. Under året hölls föredrag vid exempelvis STFIs Renserikonferens i mars, VMF Qberas stämma i maj, SDCs kundkonferens i oktober samt vid Växjö universitets kurs för privata skogsägare i november. Ronny Pettersson, Stockholms Universitet fortsatte arbetet med Virkesmätningens historia. Resultatet ska bli en rikt illustrerad bok. Figur 1. Artikel i SDCs kundtidning om den nya instruktionen för sågtimmermätning (Login nr ). 7

8 Mätnings- och redovisningsskolan. Mätningsorganisationen har i dialog med SLU tagit fram förslag till kursmoment inom området virkeshandel, mätning och redovisning av virke, samt virkeslogistik och spårbarhet. Förslaget utarbetades av Fredrik Hansson, VMF Qbera, samt Torbjörn Näslund och Hans Weslien, VMF Nord. Förhoppningsvis kan kursen ingå i SLUs kursutbud från hösten Inte nationellt Finska Timber measurement vision 2010 I Finland har man under två år arbetat med att beskriva en vision för virkesmätningen år Till rådsmötet i februari inbjöds direktör Heikki Pajuoja från Metsäteho att presentera denna Timber measurement vision Målsättningen med visionen är att den ska; - stimulera utveckling - rikta forsknings- och utvecklingsresurser mot de viktigaste områdena - hjälpa externa finansiärer vid deras fördelning av medel genom att tydligt beskriva vilka FoU-områden som skogsnäringen anser vara mest angelägna. Arbetet med att ta fram visionen inleddes med att kartlägga vilken information som är av intresse nedbrutet på sortiments- och användarnivå. Pajuoja påpekade att det fortsatt kommer att vara mycket företagsfinansiering i den finska utvecklingen och att det, kanske tack vare detta, sällan går mer än tre månader mellan idé och påbörjat projekt. Viktiga delar av visionen: Såväl skördaren som mätstationen är betydelsefulla mätpunkter. Mätning ska ske automatiskt med hjälp av modern teknik. Ingen enskild mätapparat ger all information. Det handlar om att kombinera tekniker. Modern teknik är exempelvis röntgen, laser, radar, bildanalys, mikrovågor, ljudvågor, IR, 3D-modeller, kranmonterade vågar etc. En stor utmaning ligger i att kunna hantera och kombinera stora informationsmängder. Värdefull information kan motivera ökad mätkostnad. Energisortiment ska värderas efter sitt energivärde, fibersortiment efter sin torra vikt och sågtimmer efter yttre och inre egenskaper. Skördarmätning ska vidareutvecklas. I detta ingår kvalitetssäkring enligt den svenska modellen. Kriteriet för framgångsrik utveckling är att någon väljer att tillämpa tekniken. 8

9 Figur 2. En bild från Heikki Pajuojas presentation av den finska Timber measurement vision EU-regler för sundhetskontroll på importvirke Sedan mars 2005 gäller nya EU-regler vid import av barrved med ursprung utanför EU vilka innebär att virket ska inspekteras av behörig personal. Avsikten är att förhindra skadliga insekter, nematoder etc att sprida sig inom EU. Dispens gäller dock i avvaktan på att rutiner utarbetats och personal utbildats. Jordbruksverket har i dialog med mätningsorganisationen kommit fram till att: Kontrollen kan utföras stickprovsmässigt. VMFs personal kan efter vidareutbildning uppdras att utföra kontrollen. I augusti 2006 informerade Jordbruksverket berörda företag via ett möte på Arlanda. Under hösten utbildades ca 25 virkesmätare. 9

10 1.5 Virkesförbrukningsstatistik för år 2005 VMR har sedan 1985 på branschens uppdrag insamlat, bearbetat och redovisat statistik över virkesförbrukningen i landet. Rapporteringen bygger på frivilligt inlämnade uppgifter från samtliga företag inom massa-, pappers- och skivindustrin samt, med några få undantag, alla sågverk med en produktion överstigande 1000 m 3 sågad vara per år. År 2005 är vad gäller virkesförbrukningsstatistik exceptionellt som en följd av stormen Gudrun vilken fällde uppskattningsvis miljoner m3sk i södra Sverige. Vid årets slut fanns mycket stora kvantiteter i lager men någon samlad uppskattning av denna volym var svår att göra. Region 1: Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapet Jämtland. Region 2: Landskapet Härjedalen, Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län. Region 3: Örebro, Värmlands och Västra Götalands län utom den del av Västergötland som ingick i gamla Älvsborgs län. Region 4: Södermanlands län samt de övriga delar av Götaland som inte ingår i region 3. Resultaten som avser 2005 visade på en industriell rundvirkesförbrukning för hela landet på 73,9 miljoner m³fub vilket var 2,8 miljoner m³fub mer än Massaindustrins förbrukning, 47,6 miljoner m³fub inklusive flis och spån var ca 1 miljon m³fub mer än Även sågverken, 37,6 miljoner m³fub, slog förbrukningsrekord Den största ökningen stod massaindustrin i region 1 och sågverken i region 4 för. Resultaten för 2005 måste tolkas med beaktande av stormen Gudrun. Den beräknade bruttoavverkning på 93,2 miljoner m³sk inkluderar endast den del av stormvirket som använts av industrin eller exporterats. Om man antar att virke från region 4 främst utgjordes av stormvirke kan Bruttoavverkningssiffran för region 4, vilken var 35,1 miljoner m³sk, tolkas som att närmare hälften av stormvirket förbrukades av industrin under Som en följd av stormen sjönk rundvirkesimporten från 8,6 miljoner m³fub 2004 till 7,6 miljoner m³fub Omfattande transporter inom Sverige från region 4 till regionerna 2 och 3 medförde att bruttoavverkningen i dessa två regioner sjönk jämfört med året innan. Kommande år kan det bli svårt att via denna virkesförbrukningsstatistik skilja stormvirke från färsk avverkning. Först när allt stormvirke processats och virkesmarknaden återgått till någon form av normal ordning kommer en ackumulerad avverkningssiffra kunna sägas inkludera stormen Gudrun. 10

11 2 Utveckling av mätning och redovisning 2.1 Råvara för trämekanisk industri Förändrad sågtimmermätning VMR 1-07 Sedan 1999 pågår arbeten kring förändrad sågtimmermätning. I maj 2003 utsåg VMRrådet en arbetsgrupp för detta syfte. Under 2004 antogs visionen: Framtida sågtimmermätning kommer att ske genom automatisk bestämning av egenskaper av betydelse för slutprodukten. I takt med att ny teknik tas i bruk kommer mätningsinstruktionen att förändras. Under 2006 bestod gruppen av Johan Adolfsson, VMF Syd, Sten Andersson, Sveaskog, Anders Berggren, Mellanskog, Sven-Gösta Jakobsson, NWP, Lars Johansson, Stora Enso, Stig Jonsson, VMF Nord, Tony Jonsson, Södra, Tonny Kubénka, VMF Qbera, Mats Nylinder, SLU, Kristina Save, SCA, Anders Wadell, Vida Skog, Göran Vikman, Weda Skog, Lars Björklund, VMR, Christina Lundgren, VMR, och Tor Marntell, VMR. Gruppen hade sex möten under året. Under 2005 utarbetades ett förslag på mätningsinstruktion bestående av fyra klasser för tall och två klasser för gran. Instruktionen avspeglar virkesmarknadens krav på råvaran samtidigt som den möjliggör en rationell och objektiv inmätning. Efter ytterligare justeringar fastställde VMR-rådet den nya instruktionen under Den gavs beteckningen VMR 1-07 med nedanstående regler för klassning av sågtimmerdugliga stockar: Tabell 1. Klassningsschema enligt VMR 1-07 för sågtimmerdugliga tallstockar. Tabell 2. Klassningsschema enligt VMR 1-07 för sågtimmerdugliga granstockar. 11

12 Partivis bedömning av avverkningsskador Vad gäller avverkningsskador (dubbskador samt fäll- och kapsprickor) diskuterades att mäta dessa på kontrollstockar. Data skulle kunna aggregeras på säljarnivå och redovisas per lämplig tidsperiod. Remissvar från de mättekniska grupperna samt från referensgruppen sågtimmer visade dock att parterna, åtminstone i ett första steg, hellre såg en förenklad partivis bedömning. VMR-rådet fastställde detta under slutet av året. Det nya bedömningsschemat innebär att bedömning av barkskadeklasser tas bort, att gränsen för dubbskada sätts till 6 mm samt att yx-metoden är facitmetod för bestämning av dubbskadedjup. För att parti ska klassas som skadat ska omfattningen vara mer än ringa (mer än 5 % av antal eller volym). Schema för partivis bedömning av fäll/kapsprickor och dubbskador: Inga dubbskador Dubbskador Inga fäll- eller kapsprickor 1 2 Fäll- eller kapsprickor 3 4 Dubbelklassning För att erhålla underlag för detaljutformning av VMR 1-07 samt prisomräkning mellan VMR 1-99 och VMR 1-07 påbörjades dubbelklassning av kontrollstockar under våren Insamlingen omfattade samtliga sågverk där VMF-mätning bedrivs. Insamlingen ska pågå under ett år och beräknas generera en databas med ca stockar. Resultat baserade på ca stockar framgår av nedanstående figurer. Figur 3. Resultat från dubbelklassning av kontrollstockar av tall. VMR 1-07 jämförs med VMR

13 Figur 4. Resultat från dubbelklassning av kontrollstockar av gran. VMR 1-07 jämförs med VMR Fältförsök Under arbetet med att ta fram en sågtimmerinstruktion framfördes det på ett tidigt stadium att den tänkta instruktionen borde testas i praktisk virkestillredning med skördare. Några större företag; Sveaskog, Södra och Vida påbörjade under hösten 2006 sådana tester i samarbete med respektive VMF. Utbildade skördarlag tillredde under en längre period allt virke enligt VMR Hälften av varje objekt mättes enligt VMR 1-07 och resten enligt VMR För att göra förarnas arbete så normalt som möjligt lades prislistor med fyra tallklasser och två granklasser in i skördarnas datorer. Värdföretagen samlade på sig synpunkter från skördarförare och VMF från ordinarie mätare. Synpunkterna förmedlades till VMR-avdelningen. Erfarenheterna var goda, framförallt var maskinförarna nöjda med förenklingarna i den nya instruktionen. Första indikationerna vad gäller träffprocent vid ordinarie inmätning var att den var högre än för nuvarande klassning. Resultaten kommer att sammanställas av VMR-avdelningen under Diametermätning under bark Under slutet av 2005 typgodkände VMR Sawcos respektive Remas utrustningar för automatisk diametermätning under bark. Tekniken baseras på den så kallade trakeideffekten som gör det möjligt att skilja på om en laserlinje träffar ved eller bark. Under 2006 kom praktisk verksamhet igång på några platser. För att skilja automatisk mätning från manuell bedömning används särskilda barkkoder. Trakeideffekten fungerar väl på rena ytor men problem kan uppstå under snöiga förhållanden eller om stockarna missfärgats under lagring. TräCentrum Norr finansierade under året studier för att belysa dessa problem. Man arbetade även på att ta fram en särskild provkropp för den automatiska diametermätningen under bark. Provkroppens material ska efterlikna ved respektive bark. Figur 5. En provkropp för automatisk diametermätning under bark ska bestå av material vars reflektion av laserljus ska efterlikna ved respektive bark (illustration Luleå Tekniska Universitet). 13

14 Fastvolym sågtimmer Intresset för att mäta och redovisa sågtimmer i m 3 fub-volym istället för m 3 to-volym har ökat och VMR-rådet bad VMR-avdelningen att: - bevaka frågeställningen - skaffa sig insikt i hur de olika mätramstillverkarna beräknar sektionskuberad volym - sträva mot att sektionskuberad underbarksvolym görs tillgänglig Det konstaterades att den m 3 fub -volym som presenteras på mätbesked och i VIS baseras på omräkning från toppdiameter ub och längd via fasta omräkningstal till m 3 fub. Omräkningstalsmatriserna bygger på material insamlat under mitten på 1990-talet och är identiska för VMF Syd och VMF Qbera. VMF Nord har till skillnad från de andra VMFen klassberoende omräkningstal. Den via omräkningstalen beräknade fub-volymen kan behäftas med systematiska fel om timmerfångsten styrs mot extremt kort eller lång medellängd eller koncentreras till ett fåtal längder. Ändyteanalyser Teknik för ändyteavläsning kommer sannolikt att vara en viktig del i en framtida helt automatiserad sågtimmermätning. På ändytorna kan exempelvis diameter på och under bark, märgplacering, årsringsbredd, röta, kapsprickor, kärnved, färgmärkning och trädslag bli föremål för automatisk detektering. Under 2005 påbörjade doktoranden Kristin Norell vid Centrum för Bildanalys studier kring detta. Under 2006 förfinades tekniken för märglokalisering samt påbörjades tester av nya former av bildbaserad årsringsanalys. Praktiska försök med årsringsavläsning kommer att genomföras under Råvara för massa/pappersindustri Massavedskommittén VMR-rådet tillsatte i maj 2004 en massavedskommitté med uppdraget att arbeta med utveckling av mätmetoder, kvalitetskrav (t.ex. färskhet, fiberegenskaper) och revision av mätinstruktionen. Till kommittén utsågs Stefan Björ Stora Enso, Lars Björklund VMR, Håkan Broman Sveaskog, Åke Forsgren Metsäliitto, Jan Gustavsson Södra, Sven-Olov Lundqvist STFI, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Erik Persson Holmen, och Anders Rixon VMF Qbera. Under 2006 utökades kommittén med Jan Byström, SCA. Kommittén hade under året fem möten. Med anledning av att kommittén nu funnits i två år och att arbetet hittills fokuserat på harmoniseringen av de generella mätningsreglerna ansågs det angeläget med en genomgång av vad ledamöterna vill prioritera framöver. Vid mötet i april upprättades följande lista: - Färskhet/vägning/torrhaltsbestämning - harmoniserad redovisning av röta - översyn/harmonisering av mätning av importerad ved - flerträdshantering - MAS - Modus 14

15 Harmoniserad massavedsmätning VMR 1-06 Hösten 2004 initierades en harmonisering av VMFs mätningsbestämmelser för massaved. Detta eftersom det förekom ett flertal VMF-visa skillnader gentemot VMRs rekommendationer, VMR Under hösten 2005 svarade alla remissinstanser ja till massavedkommitténs förslag och VMR-rådet fastslog den nya instruktionen i februari Det beslöts att benämna den VMR 1-06 med tillämpning från 1 augusti Bytet av mätningsinstruktion tydliggjordes i form av ett särtryck av hela kapitlet (i VMR 1-99) om massavedsmätning. I VMR 1-06 är kvistningskraven något liberalare jämfört med VMR En annan förändring är att röta kommer att mätas på ett enhetligt sätt oavsett VMF. Denna förändring införs dock först i samband med att SDCs förnyelse av mätplatssystem för massa- och pappersbruk är genomförd. En fördel vore om parterna då enats om en gemensam modell för hur mängden röta ska redovisas. Både med tanke på leverantörernas upplevelse av harmonisering och SDCs kostnader för utveckling/underhåll. Harmoniserad importmätning Efter att VMR-rådet beslutat om en harmoniserad mätningsinstruktion för inhemsk massaved var det ett naturligt nästa steg att ta sig an frågan om ökad harmonisering av mätningen av importerad massaved. Efter ingående diskussioner i VMRs massavedskommitté fastställdes ett direktiv under hösten 2006 för en utredning med rubriken Harmoniserad mätning av importerad massaved. VMR-rådet godkände direktivet i november Till utredare utsågs Göte Bengtsson (före detta VD i VMF Syd). I direktivet sägs: Massavedskommittén har konstaterat att den främsta, och mycket betydelsefulla, skillnaden mellan VMF är att stickprovsmätning med stock som lägsta enhet tillämpas inom VMF Nord och Qbera medan VMF Syd har travmätning (TBF-mätning). Annat som särpräglar importmätningen är kollektivstrukturen med båt- och landskollektiv, hög andel vägning i den enkla mätningen samt att VIOL saknar vissa av de redovisningsmöjligheter som efterfrågas. Kommittén beslöt vid sitt möte 7 juni 2006 att arbetet med harmonisering av importmätningen bör inledas med en utredning där importmätningen belyses i ett vidare perspektiv. Den inledande utredningen ska belysa: De generella instruktionerna för importmätning vid respektive VMF. Dagens mätning i våra grannländer inklusive VMF-mätningen i Baltikum. Eftersom det till stor del handlar om båtlaster kan det även vara aktuellt att granska senaste tidens inrikestransporter från Sydsverige till andra delar av landet. Stickprov som bas för väntevärdesriktigt resultat. Beskrivning av tänkbara stickprovsmetoder, inklusive knippemetoden, samt analys av deras tillämplighet. Exempelvis om 7:2-mätning främst lämpar sig för båtkollektiv? MAS främst med tanke på dess speciella metodik för att bestämma barkavdragsprocenten. Kostnader samt andra för- och nackdelar i system med eller utan stockmätta stickprov. Vari består harmoniseringsvinsten? Redovisningsalternativ vad finns, eller bör finnas, i VIOL? 15

16 Den ursprungliga tanken var att behandla harmonisering av importmätningen (mätmetoder och mätningsbetämmelser), men massavedskommittén och VMR-rådet breddade vid efterföljande möten utredningen till att även omfatta: Mätning av importerat biobränsle i form av rundvirke. Mätning av bokmassaved från Tyskland och eukalyptusved (önskemål från Sydved). En översiktlig analys av möjligheter/fördelar/nackdelar med eventuell betalning av massaveden och/eller sjötransporterna på basis av råvikten. Behovet av informationsinsatser riktade till bland annat säljare av massaved i österled. Eventuella andra åtgärder för att säkerställa en likformig och trovärdig mätning av importveden. Vid årets slut hade utredningen resulterat i att huvudspåret för framtida harmonisering var via båtkollektiv och vägning med stockmätta stickprov (7:2-metoden). Utredningen ska slutredovisas före sommaren Nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk Arbetet med ett nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk påbörjades Det nya systemet innebär bland annat konstant uppkoppling till SDC. Under hösten gjordes en första installation; vid Iggesunds bruk. Projektets första fas inkluderar därefter installationer vid Väja, Gruvön och Mörrum. Kommande år ska det nya mätplatssystemet rullas ut till samtliga mätplatser som idag har mätplatssystem nord respektive mätplatssystem syd för RTV-mätning. Med tanke på den starka efterfrågan på mätnings- och redovisningstjänster inom biobränslemarknaden gjordes under året anpassningar för detta i mätplatssystemet. Travmätning med laserteknik Modus 2000 vid Värö Under 2005 installerade Södra Skog en lasermätram, Modus 2000, för mätning av virkesvolymen i travar vid mätstationen vid Södra Cell i Värö. På grund av stormen Gudrun och dess efterverkningar har driftsättandet försenats. Under 2006 pågick kalibreringsmätningar vilka gav spridningsbilder i nivå med VMRs gränsvärden för installationsgodkännande. Positivt var att vedlängd mättes mycket bra och att driftsäkerheten på avståndslasern förbättrades. Testerna omfattade inledningsvis standardlängd 4,5 m men ska utvidgas till att även omfatta fallande längder. I Finland finns nu åtta Modus 2000 varav tre för järnvägsmätning. Vid järnvägsmätning bestäms tågets hastighet med hjälp av stereokameror istället för avståndslaser. Denna lösning kan bli aktuell även för Värö. I Norge beslöt Borregard att installera en Modus 2000 vid mätplatsen i Opsund (nära gränsen till Bohuslän). Typgodkännande av MAS Mobil Automatisk Stockmätning Mot slutet av året togs en första mobil mätstation för stockmätning av massaved (MAS) i skarp drift inom VMF Qberas område. MAS innebär att den tidsödande manuella mätningen med klave och måttband kan avskaffas i takt med att fler MAS-enheter tas i drift. Innan driftsättningen typgodkändes MAS av VMR. 16

17 VMRs typgodkännande av MAS Beskrivning av systemet MAS mobil automatisk stockmätning, utgör en lastbilsmonterad mätstation för mätning av stockar. Stegmatare, mätram och ut-transportör har monterats så att de kan fällas in när lastbilen förflyttas. Tillverkare är Logcon Hortinorr. Mätramen är av fabrikatet Rema 9000 (en mätriktning). MAS är utvecklad för stockmätning av stickprovstravar med massaved. Mätramen registrerar stockens fysikaliska volym på bark. Denna volym räknas om till volym under bark via en funktion där travvis bedömning av barkavskav ingår. Handelsmåttet volym under bark mätt enligt topprotmätning säkerställs via mätning på stickprovsstockar. Underlag för typgodkännandet Resultat från tester avseende mätnoggrannhet genomförda i samarbete med VMR I samarbete med VMR framtagen funktion för omräkning av fysikalisk volym på bark till volym under bark. Redovisningsrutiner för massaved avseende såväl tillfällig lösning (där en del av bearbetningen av mätdata görs av VMF Qberas personal) som beskrivning av permanent lösning inom SDCs VIOL-system. Detta typgodkännande innebär att systemet får användas av VMR-auktoriserade mätningsföretag. När så sker måste de manuella bedömnings- och mätningsmomenten utföras av kompetent personal. Figur 6. MAS en lastbilsmonterad mätplats för stickprovstravar under övningskörning vid storvälta. Mätning av bilvägstravar med hjälp av bildanalys Sedan 2004 har ett danskt företag, Dralle Aps, bedrivit utveckling av system för virkesmätning med hjälp av bildanalys. Under 2006 utvecklades en produkt för mätning av bilvägstravar. Systemet användes under sommaren av Södra skogsägarna i samband med den omfattande bilvägsmätningen av stormvirke. Totalt mättes ca m3. Under hösten typgodkändes systemet av VMR. 17

18 VMRs typgodkännande av Dralle Aps kamerasystem (sscale) för delautomatiserad mätning av bilvägstravar Beskrivning av systemet Systemet baseras på att travens sida (eller sidor) filmas med stereomonterade kameror. Via bildanalys bestäms travsidans area. Övriga moment såsom bedömning av vedvolymprocent, travbredd (stocklängd), kvalitet och underläggsvolym bedöms eller mäts manuellt. Typgodkännandet avser alltså endast den delautomatisering som bestämning av travsidoarean utgör. Systemet har en särskild styrka vad gäller dokumentation av mätningen i det att rutiner för lagring av foton ingår. Underlag för typgodkännandet Den till VMR sända dokumentationen om systemets funktioner. Systemet har demonstrerats i fält för VMR. Resultat som redovisats till VMR avseende 1) en mindre studie genomförd på uppdrag av VMR och 2) partsmätning för Södra skogsägarna, inklusive kontrollmätning av VMF, är tillfredsställande. Detta typgodkännande innebär att systemet får användas av VMR-auktoriserade mätningsföretag. När så sker måste de manuella bedömnings- och mätningsmomenten utföras av kompetent personal. Figur 7. Mätning av bilvägstravar med hjälp av bildanalys. Kamerorna sitter i en box som monteras på takräcket. Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved Från flera massabruk efterfrågas en objektiv metod för färskhetskontroll av den ved som levereras till bruken. Vissa har också önskemålet att på sikt övergå till viktbaserad betalning av massaved. Alla bruk kan ha nytta av bättre information om virkets densitet. 18

19 Vid Holmens pappersbruk i Braviken installerades under 2005 utrustning för torrhaltsprovtagning på veden. Den typ av kedjefräs som används finns vid ett tiotal industrier i Centraleuropa. De tester som genomfördes under 2006 visade bland annat att torrhalten i spånproven ej skiljer sig från torrhalten i trissor som kapats bredvid kedjefräsproven. Provtagningen visade också att vissa fordonslaster hade en torrhalt över 60 %, dvs virke som ej lämpar sig för mekanisk massa. Kedjefräsen är dock tung att hantera varför alternativa redskap kommer att testas. Figur 8. Kedjefräs Torrhalt, medelvärde per fordon 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 Serie1 40,0 35,0 30, Figur 9. Resultat från torrhaltsprovtagning på granmassaved vid Braviken. 2.3 Mätning av biobränslen Kamerastödd inmätning av GROT VMF Nord fick 2005 i uppdrag av Jämtkraft AB att vid mätstationen i Östersund tillhandahålla VMF-mätning dygnet runt av sortimentet GROT. Mätmetoden är vägning med torrhaltsbestämning. För att klara detta utan ökad bemanning installerades övervakningskameror så att man kunde filma inkommande leveranser. Virkesmätaren kan sedan i efterhand identifiera bilen samt göra torrhaltsbedömning på samma sätt som om han varit närvarande när bilen ankom till mätstationen. Via stickprov som flisas och torrhaltsbestäms säkerställs att systemet fungerar tillfredsställande. Erfarenheterna är mycket goda och under 2006 kompletterades utrustningen med fler kameror för att även kunna bestämma travmått. Projektet ska ses i relation till det kraftigt stegrade intresset för biobränslemätning inom VMF Nord. En ytterligare målsättning är att kunna göra bildanalysen vid annan plats, dvs virkesmätarna ska kunna fjärrmäta vid mätstationer som är för små för att vara bemannade. Noggrann kameraregistrering, bredbandsuppkoppling samt stickprov som mäts med dagens metodik ska säkerställa förfarandet. Faller försöken fortsatt väl ut står flera mätplatser på tur för motsvarande installationer. Norska kollegor fattade snabbt tycke för konceptet och en likartad kamerauppsättning gjordes under slutet av 2006 i Elverum. Där används dock stillbildskameror istället för de videokameror som används i Östersund. Gemensamma svensk-norska erfarenheter ska förhoppningsvis leda till att metodiken kring kamerastödd mätning kan utvecklas snabbt och även få tillämpning för andra sortiment. 19

20 Tabell 3. Bedömningsschema för torrhaltsbestämning av GROT. Korrigeringar görs för andel stamved, andel lövved samt för snö och is. Torrhalt Bedömningsgrunder 45 % Nyavverkat och starkt påverkat av nederbörd och fukt. 50 % Nyavverkat. Eller torkat men tydligt påverkat av nederbörd och fukt. 55 % Något torkat. Eller torkat men något återfuktat. Färgade barr, löv och ändytor. 60 % Rejält torkat. Ej återfuktat. Barr & löv lossnat. Grå, mörkfärgade ändytor. 65 % Överlagrat. Ej återfuktat Figur 10. Utrustning för obemannad mottagning av GROT vid Jämtkrafts mätstation utanför Östersund. Videokameror samt exempel på skärmbild där virkesmätaren i efterhand kan göra en torrhaltsbedömning. Torrhaltsmätning av bränslesortiment VMR gick under 2006 in som delägare i ett projekt koordinerat av Värmeforsk. Projektet syftar till att utveckla metoder och utrustning för automatisk torrhaltsmätning vid leverans av biobränslen. I projektet ingår dels att utveckla lämpliga sonder eller skruvar för mätning med Near Infrared (NIR), dels att utveckla metoder för mätning med radiofrekvens (RF). Inom delprojektet NIR konstrueras en insticksprob som ska kunna användas för omedelbar torrhaltsmätning vid flisleveranser m m. Målsättningen är att systemet ska vara så automatiserat att mätningen kan utföras av föraren om så önskas. Mätsystemet består av en insticksprob som via optisk fiber är ansluten till en NIR-spektrofotometer. Proben förs ned i materialet med hjälp av en hydraulisk arm genom vilken den optiska fibern leds. Proben kommer att installeras vid Eskilstuna värmeverk under början av Figur 11. Torrhaltsbestämning av flisat biobränsle med hjälp av NIR och en prob som kan stickas ner på valfri plats i lasset. (Illustration: Bestwood) 20

21 2.4 VMR-instruktioner för mätning med skördare I dokumentet Strategi för Virkesmätningsrådets verksamhet (VMR 1993) nämns Mätning och mätdatahantering i skördare nödvändiga kontroll- och uppföljningsfunktioner vid skördarmätning under avsnittet Angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser inom virkesmätningen. VMR har därefter engagerat sig i frågan om mätning med skördare sedan mitten av 1990-talet. Under denna tid har omfattande utveckling av skördarnas förmåga att mäta och registrera virkets dimensioner skett. En utveckling som fortlöpande analyserats av Skogforsk. Under 2002 tog VMR-rådet principbeslutet att VMR ska arbeta inom hela logistikområdet från skog till industri, samt att VMR ska ta fram en instruktion för tredjepartskontroll av skördarmätning (betalningsgrundande mätning). Under 2004 påpekade flera ledamöter att VMR-instruktionen i ett första steg borde utformas mot kvalitetssäkring generellt och i ett andra steg mot en VMR-auktoriserad mätningsform för virkeshandel. Under 2006 kom det från flera håll ifrågasättanden huruvida VMR ska engagera sig i frågor rörande mätning med skördare. VMR-rådet ansåg dock att engagemanget var fortsatt berättigat. De senaste åren har arbetet, under Skogforsks ledning, fokuserats på system för kvalitetssäkring av skördarnas mätdata. Samtidigt har betalningsgrundande skördarmätning förekommit i begränsad omfattning. Antalet företag som varit inblandade i tester och utveckling har stadigt ökat. Under 2006 åtog sig VMF Qbera att följa upp ett antal skördare åt Sveaskog enligt VMRs preliminära instruktion för kvalitetssäkrad skördarmätning. Detta genererade värdefulla erfarenheter för arbetet med instruktionen. Skogforsk sammanställde under året mätdata från kvalitetssäkrade maskiner i dokumentet Mätnoggrannhet och krav på kontroll vid skördarmätning. Figur 12. Vid kvalitetssäkrad mätning med skördare kalibreras skördarens mätdon med hjälp av förarens manuella mätning av kontrollstammar. Vissa kontrollstammar mäts sedan av en revisor (tredjepartskontroll). Under hösten 2006 tillsatte VMR-rådet en arbetsgrupp bestående av Jan Gustavsson, Magnus Norrby, Jörgen Näslund, Sven-Erik Gustavsson och Lars Björklund för att färdigställa VMRs instruktioner. Arbetet skedde i nära kontakt med Skogsstyrelsen. Vid årets slut förelåg förslag på två instruktioner; en för kvalitetssäkring av skördarnas längdoch diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Dessa sändes under början av 2007 på remiss till VMF samt delgavs Skogsstyrelsen för yttrande. Centrala delar i VMR-instruktionerna är krav på skördarens tekniska utrustning, förarnas kunskaper, regelbunden kalibrering, mätning av slumpvis utvalda kontrollträd, öppen redovisning av kalibrering och kontroll via SDC, samt extern kontroll av skördarlagets egenkontroll. 21

22 Instruktion för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning Instruktion för virkesmätning med skördare (Mätmetod avseende ej sortimentsfördelad volym) rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning Figur 13. (efterhandskommentar) Instruktionerna godkändes av VMR-rådet i februari 2007 och gäller från Logistik och virkesredovisning Vad gäller logistikfrågor och virkesredovisning håller VMR-avdelningen en kontinuerlig dialog med övriga avdelningar på SDC. Under 2006 gällde detta exempelvis förändringarna i mätningsinstruktionen för sågtimmer, MAS-mätning och utvecklingen av instruktioner för mätning i skördare. Sådana förändringar får ofta konsekvenser för en rad delsystem inom VIOL-systemet varför avstämning, prioritering och tidsläggning med avseende på SDCs utvecklingsresurser måste göras innan tidpunkter för förändringar kan fastläggas. Utskick av mätbesked Fall har uppmärksammats där virkessäljare i affärsled 1, dvs skogsägare, haft svårigheter att få ta del av SDCs mätbesked. Vilka som får mätbesked bestäms i virkesordern vilken upprättas av köparen. När virket passerar flera affärsled händer det att affärsled 1 ej får mätbeskeden. Mot denna bakgrund fastslog VMR-rådet att VMR ska verka för en princip innebärandes att berörda skogsägare ska kunna få information direkt från VMF eller SDC under förutsättning att behörigheten kan säkerställas. Efter att frågan behandlats av styrelserna i alla VMF framkom att samsyn råder att: virkesredovisningsansvarig VMF-funktionär får lämna ut uppgifter om inmätta volymer (ursprung 2 undantaget) till leverantör om denne kan styrka dels sin identitet, dels sin koppling till virkesaffären. För att ytterligare säkerställa denna princip diskuterades huruvida virkeskontrakten borde innehålla frågor så att det krävs en aktiv handling av den som ej önskar få mätbesked direkt från SDC. Denna fråga utreds vidare i samråd med Skogsstyrelsen. 22

23 PapiNet PapiNet är en XML-baserad standard för informationsutbyte. PapiNet har sitt ursprung inom pappersindustrin, sedan hakade massaindustrin på och nu är trävaruhandeln på väg in i samarbetet ( Inledande studier på SDC visade att PapiNet-standarden ger en bättre struktur än vad direkt xml-taggning av befintlig information/nomenklatur skulle ge. Med detta som bakgrund inleddes fördjupade studier på hur sortimentskoder respektive transportmeddelanden skulle kunna anpassas till PapiNet. SDC blev under året medlem i PapiNet och startade en Wood Supply SIG dvs en arbetsgrupp för skoglig terminologi. SDC etablerade därvid kontakt med KWF (Tyskland, Österrike, Schweiz), Skog-Data (Norge) och Metsäteho (Finland). VMR-Rådet uttryckte sig positivt till fortsatt utvärdering av potentialen i PapiNet. Om PapiNet befinns lämplig som bas för informationsutbytet inom virkesmätning och virkesredovisning kommer det att innebära ett betydelsefullt paradigmskifte för den nomenklatur som VMR ansvarar för. 23

24 3 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2006 Statistiken över virkesmätningsföreningarnas verksamhet 2006 omfattar Virkesvolym per mätmetod Virkesvolym per stickprovsmetod Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp Virkesvolym per mätplatstyp Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Kvalitetsfördelning hos stockmätt kvalitetsfördelat barrsågtimmer Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Funktionskontroll variation mellan mätplatser Kostnader för mätning I flertalet tabeller redovisas även motsvarande siffror för de fyra föregående åren. Under de senaste åren har virkesmätningsföreningarna bytt redovisningsperiod från virkesår, september till augusti, till kalenderår. Först ut var VMF Qbera som genomförde detta år VMF Nord och VMF Syd gjorde motsvarande år I samband med bytena förlängdes räkenskapsåren till att omfatta 16 månader. Från och med 2003 gäller statistiken kalenderår för alla tre föreningarna. Den nedan redovisade statistiken omfattar därmed följande tidsperioder. År enligt beteckningarna i tabellerna Antal månaders räkenskapsår 2003 till 2006 Alla föreningarna: 12 månader (kalenderår) 2002 VMF Nord och VMF Syd: 16 månader VMF Qbera: 12 månader (kalenderår) Virkesmätningsföreningarna bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. I tabellerna 7 och 8 redovisas resultat av 2005 års funktionskontroller. I tabell 9 redovisas såväl totala kostnader som genomsnittliga kostnader för mätning. Det är viktigt att framhålla att denna kostnadsstatistik måste tolkas och tillämpas med stor försiktighet om syftet är att göra jämförelser mellan föreningar. Anledningen härtill är att kostnaden för mätning starkt påverkas av förhållanden som föreningarna inte råder över. Hit hör tillämpade mätmetoder, sortimentssammansättning, storleken på virkespartierna, kapacitetsutnyttjande av mätanläggningar och graden av öppethållande på mätplatserna. Det bör också påpekas att de redovisade kostnaderna endast utgör en mindre del av de samlade kostnaderna för virkets inmätning. Till dessa skall också läggas bland annat kostnader för fasta anläggningar på mätplatsen, virkeshantering, väntetider för fordon och redovisning av mätning. 24

25 Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod Förening Mätmetod Summa Stockmätning Bedömn. av volym Vägning Räkning S Travmätning med bedömn. av fastvolym- % TBF Trav/ skäppmätning T Bedömn. Av travvolym och fastvolym-% BTF BV Virkesvolym 1) i 1000 m³f 2) per mätmetod V Vägning med best. av torrhalt VTH R Alla mätmetoder Nord ,6 Qbera ,5 Syd ,9 Summa % Motsvarande: ) Medeltal 5 år Volym-% Anm, Data från SDC 1) Virkesvolymen avser kvantiteter enligt mätsyftena ordinarie mätning (1), ommätning (2), intern lagermätning (3) och mätning av stickprovsenhet (4). 2) Måttslaget avser volym under bark för rundvirke och motsvarande sortiment medan det för flis, kross, spån och bark etc, avser volym inklusive förekommande bark. 3) Sexton månaders räkenskapsår för VMF Nord och VMF Syd. 25