ghix AUGUSTI 2013 Hur l ange kan vi leva?

Transkript

1 ghix AUGUSTI 2013 Hur l ange kan vi leva?

2 ghix I DETTA NUMMER s MER PAN ATET TON ARINGAR M ANADENS TEMA Hur l ange kan vi leva? SIDAN 6 9 r UNGDOMAR FRAGAR: VARFOR SKAR JAG MIG SJALV? Varje gang jag skar mig sjalv, berattarentjejsomheterjerrine, var det som att omgivningen forsvann, och jag fortr angde mina problem. Sjalvskadebeteende ar ett problem for manga unga. Varfor? Ar det bara en trend? Hur kan du fahj alp om du brukar skada dig sjalv? (G a till BIBELNS PRAKTISKA V ARDE TON ARINGAR.) 3 BLICK PAV ARLDEN 4 HJ ALP FOR FAMILJEN Nar din tonaring skadar sig sjalv 10 INTERVJU En ortoped berattar om sin tro 12 LAROR Ar treenighetslaran sann? 14 BIBELNS SYN Alkohol 16 SLUMP ELLER FORMGIVNING? Vandringsalbatrossens energisnala flygteknik BARN r Las tecknade serier hamtade fran Bibeln. Anvand projektuppgifterna for att hjalpa dina barn att lara sig merompersoneroch moralprinciper i Bibeln. (G a till BIBELNS PRAKTISKA V ARDE BARN.) Vol. 94, No. 8 / Monthly / SWEDISH Upplaga: pa99spr ak Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus. Vakna! (ISSN ) utges pa svenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. Awake! (ISSN X). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER: Send address changes to Awake!, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Alla rattigheter forbeh allna. Printed in Germany. Vill du veta mer eller faengratisbibelkurs? Gainp a eller skriv till: JEHOVAS VITTNEN, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. For lasare i FINLAND: PB 68, FI Vanda, Finland. En komplett lista over adresser finns pa

3 BLICK P A V ARLDEN USA Varje dag tar mer an 20 amerikanska krigsveteraner livet av sig. Varje ma- nad intraffar omkring 950 sjalvmords- fors ok bland personer som tar emot vard fran USA:s veterandepartement. KINA Nastan halften av alla [kinesiska] kvinnor under 30 som flyttar for att faarbe- te blir gravida utan att vara gifta, vilket innebar en dramatisk okning av ogifta modrar pa bara en generation, rapporterar China Daily. Kinesiska samhallet sags ocksa ha en mer oppen install- ning till... att ogifta personer bor till- sammans. ITALIEN [Katolska] kyrkan ar trott, bade i rika Europa och i Amerika. Var kultur ar for- legad, vara kyrkor ar stora, vara kloster star tomma och kyrkans byrakrati har svallt, vara ceremonier och ambetsdrakter ar pomposa.... Kyrkan ligger 200 ar efter sin tid. (Intervju med den katolske kardinalen Carlo Maria Martini, publicerad efter hans dod i Corriere della Sera.) GREKLAND Grekland har upplevt en okning av malaria, en sjukdomsomistortsettvarutrotad ur landet Den ekonomiska krisen och nedskarningar inom sjukvarden anses vara forklaringen till aterkomsten. INDIEN En undersokning visade att trots snabba sociala for andringar fore- drar 74 procent av de tillfragade arrangerade aktenskap framfor att gifta sig av karlek. Hela 89 procent foredrar ocksaattlevaistor- familj framfor att bara bo med karnfamiljen. Soldater: U.S. Marine Corps photo by Spc. Cory Grogan/Released; kardinal: AP Photo/Luca Bruno. 3

4 HJ ALP F OR FAMILJEN F OR ALDRASKAP Nar din tonaring skadar sig sjalv UTMANINGEN Du upptacker att din tonaring medvetet har skadat sig sjalv. Vad ar det som hander?, tanker du. For- soker hon ta livet av sig? Svaret ar med storsta sannolikhet nej. Men om hon skadar sig sjalv beho- ver hon fahj alp. Hur kan du ge det? Tank for det forsta igenom vad som kan ligga bakom hennes orovackande beteende. Sjalvskadebeteende innebar att man medvetet skadar sig sjalv genom att skara, branna eller slasigsj alv eller liknande. Idenh ar artikeln talar vi om tonaring- en som hon, men principerna galler naturligtvis bade killar och tjejer. VAD DET KAN BERO PA Ar sjalvskadebeteendet bara en trend? Det finns visserligen unga som borjar skada sig sjalva for att de hort om andra som gor det. Men inte ens dar or det sig om en trend i vanlig mening. Varfor inte? Darf or att den som skadar sig ofta gor det i smyg och skams mycket over sitt beteende. Jag ville inte att nagon skulle faredap avadjag gjorde, sager 20-ariga Celia. Jag var noga med att dolja mina arr. Ar det bara ett satt att fa uppmarksamhet? For en del ar det kanske det. Men de som vi behandlar i den har artikeln brukar dolja vad de gor och anvander inte sina arr och sar for att fa andra att reagera. Andas ager en tjej som tidigare skadade sig sjalv att hon onskade att na- gon skulle ha lagt marke till hennes skador, saattproble- met hade upptackts och hon kunde fatt hjalp tidigare. Varfor skadar de dasigsj alva? De bakomliggande orsakerna ar komplexa, men i grunden handlar det oftast om att personen har svart att uttrycka sin kanslom assiga smarta i ord.isinbokcutting beskriver psykoterapeuten Steven Levenkron sjalvskadepatienten som nagon som upptackt att fysisk smartakanbotaenk anslomassig smarta. Tar du padigskulden?ist allet for att grubbla over om din tonarings beteende kan bero paattduvaritend alig for- alder, bor du fokusera pahurdukanvaraenbra for alder medan hon tillfrisknar. Namnen i artikeln har andrats. r P a finns mer hj alp f or familjer.

5 VAD DU KAN GORA Beratta for din tonaring att du vill att hon ska prata med dig om det som ar jobbigt. Foljande rad kan vara till hjalp. Trosta. Fors ok att inte bli chockad eller skrackslagen om hon berattar att hon skadar sig. Tala i stallet med henne pa ett lugnt och trostande satt. (Biblisk princip: 1 Thessalonikerna 5:14) Stall fragor som inte pressar. Har ar nagra forslag pavad du kan saga: Jag vet att du inte alltid ar san ojd med dig sjalv. Vad ar det du tycker ar jobbigast? Hur kan jag hjalpa dig nar du kanner dig deppig och ledsen? Vad skulle jag behova gora for att vi ska komma narmare varandra igen? Lyssna pa svaret utan att avbryta. (Biblisk princip: Jakob 1:19) Den som skadar sig sjalv bar ofta pa en kanslom assig smarta som ar svar att satta ord pa. Hjalp henne att fa en balanserad sjalvbild. Eftersom sjalvskadare ofta inriktar sig pasinamisslyckandenkan du kanske hjalpa din tonaring att se sina positiva sidor. Du kan till exempel tipsa henne om att skriva ner minst tre saker som hon gillar med sig sjalv. Att skriva ner mina styrkor hjalpte mig att se att jag har positiva egenskaper, sager en tjej som heter Briana. Uppmana henne att be till Jehova Gud. Bibeln sager: [Kasta] allt ert bekymmer pa honom, eftersom han bryr sigomer. (1Petrus5:7) Jagf orsokte oppna mig for Jehova Gud och beratta precis hur jag kande, sager 17- ariga Lorena, speciellt nar jag ville skara mig. Det gjorde att jag kampade annu hardare for att sluta. (Biblisk princip: 1 Thessalonikerna 5:17 ) Sjalvskadebeteende ar ofta ett symtom padepressionellern agon annan sjukdom. Om sa ar fallet kan medicinsk hjalp vara nodv andig. Vakna! rekommenderar inte nagon viss behandling. Kristna bor fors akra sig om att den behandling de valjer inte strider mot Bibelns principer. ANVANDBARA BIBELSTALLEN Tala trostande till de nedstam- da sjalarna. (1 Thessalonikerna 5:14) Varje manniska skall vara snar till att hora, sen till att tala. (Jakob 1:19) Be oupphorligt. (1 Thessalonikerna 5:17) JAG BERATTADE FOR MAMMA Ett tag efter att jag slutat skara mig berattade jag om det for mamma. Jag trodde att hon skulle borja gapa och skrika, men hon var valdigt stottande. Hon var mest ledsen for att jag inte hade kant att jag kunde ga till henne och prata om mina problem. Hon ville gora allt hon kunde for att jag skulle bli frisk. Det kandes battre nar vi hade pratat. Hon gav mig karlek, och det var egentligen det jag hade velat ha hela tiden. Celia. Mer information finns i artikeln Ungdomar fragar: Varfor skar jag mig sjalv? Den finns pav ar hemsida jw.org. (Ga till BIBELNS PRAKTISKA VARDE TONARINGAR.) Vakna! augusti

6 Vissa tr adarter M ANADENS TEMA Islandsmusslan Hur l ange kan vi leva? Flodp arlmusslan Galapagossk oldpaddan M anniskan N AR Harriet dog 2006 var hon ungefar 175 ar. Vi pratar naturligtvis inte om en manniska, utan om en galapagosskoldpadda som bodde paendjurparkiaustralien. Jamf ort med oss fick Harriet ett valdigt langt liv. Men jam- fort med andra levande varelser var det inte sam arkvar- digt. Vi ska se pan agra exempel. Flodparlmusslan kan leva i 200 ar, uppger finska forskare. Islandsmusslan blir ofta over 100 ar och kan till och med passera 400-arsstrecket. Olika trad, som mammuttradet och vissa cypresser, tallar och granar, lever i tusentals ar. Men vi manniskor, som brukar kallas den jordiska skapelsens krona, anses leva lange om vi blir 80 eller 90 ar trots alla anstrangningar vi gor for att forl anga livet. Vad tror du? Ar 80 ar allt vi kan hoppas pa? Eller finns det nagon mojlighetattlevamycketl angre? Manga hoppas att vetenskapen och forskningen ska knacka gatan.

7 Kan vetenskapen hjalpa oss? Vetenskapen har gjort mycket for att forb attra var halsa. Farre [amerikaner] dor av infektionssjukdomar och i barnsang, sags det i tidskriften Scientific American. Sp adbarnsdodligheten har sjunkit med 75 procent sedan Men fors oken att forl anga manniskans maximala livslangd har haft begransad Till och med efter artionden av forskning ar aldrandet till stor del en gata. framgang. Till och med efter artionden av forskning ar aldrandet till stor del en gata, sags det i ett annat nummer av samma tidskrift. Det sags vidare: Om aldrandet framst ar en genetisk process, borde det teoretiskt sett gaattf orhindra. En del av forskningen kring de bakomliggande orsakerna till aldrandet, aven aldersrelaterade sjukdomar, sker nu pa ettrelativtnyttomr ade inom genetiken som kallas epigenetik.vadar det? Levande celler innehaller genetisk information som behovs for att nya celler ska produceras. Mycket av den informationen finns i genomet, ett begrepp som syftar pa allt DNA i en cell. Men pase- nare tid har forskare uppmarksammat en annan uppsattning mekanismer i cellen epigenomet, ett ord som kan overs attas over genomet. Epigenetik ar studiet av denna forunderliga uppsattning kemiska mekanismer. De molekyler som utgor epigenomet ser inte alls ut som DNA. Medan DNA ar en dubbelspiral och liknar en vriden repstege, ar epigenomet snarare ett system av kemiska markorer som sitter padna:t. Vad har det for uppgift? Precis som en dirigent leder en orkester, styr epigenomet hur den genetiska informationen i DNA ska uttryckas. De molekylara markorerna slar pa eller stanger av gener beroende pa cellens behov och miljom assiga faktorer, som kost, stress och gifter. Pasenare tid har upptackter kring epigenomet inneburitenrevolutioninombiologin,eftersom man kunnat faststalla ett samband mellan epigenomet och vissa sjukdomar, till och med aldrandet. [Epigenetiska faktorer] ar involverade is adana sjukdomar som schizofreni och ledgangsreumatism, cancer och kronisk vark, sager genetikern Nessa Carey. Och de spelar definitivt en roll i aldrandet. Darf or kan epigenetikforskningen mojli- gen leda fram till effektiva metoder for att forb attra halsan och bekampa sjukdomar till exempel cancer och pas as att for- langa livet. Men for narvarande har man inga storre genombrott inom synhall. Det ar fortfarande det gamla vanliga sattet [att bekampa aldrandet] som galler, sager Carey. Massor av gronsaker och rejalt med motion. Men varfor gor vi manniskor nastan vad som helst for att forl anga livet? Varfor vill vi fortsatta att leva i all oandlig- het? I den brittiska tidningen The Times stalldes fragan: Varifran kommer manni- skans gemensamma besatthet av att lura doden genom ododlighet, en uppstan- delse, ett liv efter detta eller reinkarna- tion? Som vi ska se kastar svaret aven ljus pafr agan om varfor vi aldras. Varfor vill vi leva for evigt? Manniskor har brottats med den fragan itusentalsar. Finns det en logisk forkla- ring till att vi vill leva for evigt och till att var kropp har foruts attningarna for att Vakna! augusti

8 Kan vi f aettfriskareochl angre liv redan nu? Ienstorunders okning med over personer som var fodda omkring 1910 menar forskarna Howard S. Friedman och Leslie R. Martin att tvafakto- rer som bidrar till ett langt liv ar att man ar samvetsgrann och har manga so- ciala band. De som ar samvetsgranna gor mer for att ta hand om halsan och agnar sig sallan at riskfyllda aktiviteter, sager Friedman och Martin. Rent allmant undviker de att roka, dricka for mycket, anvanda droger eller kora for fort. De ar bra paattanv anda sakerhetsb altet och folja lakarens ordinationer. De kanske inte ar radda foratttarisker,mendeanv ander ofta sunt fornuft for att avgora hur langt man kan ga. Nar det gallde sociala band hade de som levde lange ett stort natverk och... hjalpte andra. Forskarna sager att det gamla engelska talesattet de goda dor unga, de onda dor gamla, kullkastas vid en vetenskaplig granskning. Allmant talat... dor de onda unga, och de goda klarar sig jattebra. gora det? Miljoner manniskor skulle svara ja padet.varf or det? Darf or att de har fatt en bra forklaring nar de undersokt Bibeln. Aven om manniskor och djur har vissa drag gemensamt, visar Bibeln klart och tydligt att de i grunden ar olika. I Forsta Moseboken 1:27 laser vi till exempel att Gud skapade manniskan till sin avbild. Pavilkets att? Han gav oss mojligheten att visa karlek, rattvisa och vishet. Och eftersom Gud lever for evigt gav han ocksa oss onskan att leva for evigt. Han har lagt evigheten i manniskornas hjartan och sinnen, star det i Predikaren 3:11. (The Amplified Bible) Hjarnans form aga ger fysiska bevis for att vi har skapats forattlevamycketl angre an vi gor nu. Det galler sarskilt inlar- ningskapaciteten. I en uppslagsbok om hjarnan sags det att langtidsminnet ar i stort sett obegransat. Varfor har vi en sadan kapacitet om den inte ar tankt att anvandas? Ja, pagrundl aggande satt aterspeglar vi Guds avsikt med manni- skan. Savarf or blir vi gamla, sjuka och dor? Varfor vi blir gamla och dor Den forsta mannen och kvinnan hade fullkomliga kroppar och en fri vilja. Tra- kigt nog missbrukade de sin fria vilja ge- r P a finns fler svar p abibelfr agor.

9 nom att gora uppror mot sin Skapare. (1 Moseboken 2:16, 17; 3:6 11) Resultatet av denna synd blev att de kande sig djupt skyldiga och skamsna. Det startade ocksa en fysisk process i deras kroppar, saattdel angsamt men oundvikligen bor- jade brytas ner mot doden. Den udd som fororsakar dod ar synden, star det i 1 Korinthierna 15:56. I linje med de fysiska arftlighetslagarna fick sedan alla Adams och Evas avkomlingar arva ofullkomligheten och tendensen att synda, eller gora det som ar fel. I Romarna 5:12 sags det: Synden kom in iv arlden genom en enda manniska, och doden genom synden, och doden... spred sig till alla manniskor darf or att de alla hade syndat. Vad kan vi dra for slutsats av det vi gatt igenom hittills? Att nyckeln till evigt liv inte finns i ett laboratorium. Det ar bara Gud som kan upphavadenskadasom synden har orsakat. Men kommer han att gora det? Bibelns svar ar aterigen ja. Han skall uppsluka doden for alltid Gud har redan gjort nagot viktigt for att avlagsna synden och doden. Han san- de Jesus Kristus till jorden for att ge sitt liv for oss. Jesus foddes fullkomlig och begick ingen synd. (1 Petrus 2:22) Dar- for hade han mojligheten att leva for evigt som en fullkomlig manniska. Vad gjorde han med sitt fullkomliga liv? Han gav det villigt som betalning for vara synder. Ja, Jesus gav sitt liv som en losen i utbyte mot manga. (Matteus 20:28) Snart kommer den losen att anvandas fullt ut till Adams och Evas uppror vackte allvarliga moraliska fragor som inbegrep Gud. Dessa fragor, som forklarar varfor Gud har tillatit ondskan under en begransad tid, behandlas i bibelstudieboken Vad lar Bibeln? Las den online pajw.org. nytta for oss. Vad kan det betyda for dig? Vi ska se pan agra bibelverser. ˇ Gud alskade varlden samycketatthan gav sin enfodde Son, for att var och en som utovar tro pa honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv. (Johannes 3:16) ˇ Han skall uppsluka doden for alltid, och den suverane Herren Jehova skall torka tararna fran alla ansikten. (Jesaja 25:8) ˇ Som den siste fienden skall doden goras till intet. (1 Korinthierna 15:26) ˇ Guds talt ar bland manniskorna... Och han skall torka varje tar fran deras ogon, och doden skall inte finnas mer. (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Hur lange kan vi leva? Bibelns svar ar tydligt: Manniskor kan falevaf or evigt. Det kommer att bli mojligt nar Gud har renat jorden fran all ondska. (Psalm 37: 28, 29) Jesus tankte padetdyrbarahop- pet nar han sa till den man som hangde bredvid honom: Du skall vara med mig i paradiset. (Lukas 23:43) Ja, manniskans onskan att falevaf or evigt ar bade rimlig och naturlig. Gud har skapat oss sadana. Dessutom kommer han att uppfylla var onskan. (Psalm 145:16) Men vi maste ocksag ora var del. Vi behover till exempel bygga upp var tro pagud. Utantro ar det omojligt att behaga honom [Gud], ty den som nar- mar sig Gud maste tro att han ar till och att han belonar dem som uppriktigt soker honom, star det i Hebr eerna 11:6. Det ar inte fraga om godtrogenhet, utan om en rationell overtygelse grundad pafaktai Bibeln. (Hebr eerna11:1)omduskulle vilja faens adan tro, tala damedjehovas vittnen dar du bor, eller besok var hemsida jw.org. Vakna! augusti

10 INTERVJU IR ` ENE HOF LAURENCEAU En ortoped ber attar om sin tro Irene ` Hof Laurenceau arbetar med ortopedisk kirurgi i Schweiz. En gang i tiden tvivlade hon pa Guds existens, men sedan blev hon overtygad om att han finns och ar Skaparen till allt liv. Vakna! fick en pratstund med henne om hennes arbete och tro. Hur vacktes ditt intresse for vetenskap? Som barn fascinerades jag av naturen. Jag vaxte upp i Richterswil, en underbar by vid Zurichsj on. Mina for aldrar och aldre syskon brukade ta med mig papromenaderoch beratta om djur och vaxter vi sag langs vagen. Varf or valde du att bli ortoped? Min pappa arbetade en kort period som operationsassistent vid ett lokalt sjukhus. Det fick honom att prata entusiastiskt om kirurgi. Hans entusiasm smittade av sig sa mycket att jag senare valde att bli kirurg. Jag specialiserade mig inom ortopedi eftersom jag tyckte om de mekaniska aspekterna. En ortoped maste tanka som en ingenjor for att kunna reparera ben, muskler och senor som gor att vi kan rora oss. Men det basta med mitt jobb ar att faseminapatienterm a battre. Jag gillar verkligen att jobba med manniskor. Varfor tvivlade du paatt Gud fanns? Det borjade i tonaren, och det var speciellt tvafaktorersom paverkade mig. For det fors- ta lade jag marke till att vis- sa kyrkliga ledare levde omoraliskt, och det storde mig. For det andra trodde nagra av mina biologilarare paevo- lutionen en lara som jag tog till mig, speciellt nar jag borja- de pa universitetet. Hurkomdetsigattdub orjade tro paevolutionen? Jag litade paminal arare. Dessutom tyckte jag att likheten i anatomi mellan olika

11 djur pekade mot ett gemensamt ursprung och stodde tanken pa att genetiska mutationer ger upphov till nya organismer. Men med tiden andrade du uppfattning. Varfor da? En van inbjod mig till ett av Jehovasvittnensm oten. Jag blev imponerad av den vanli- ga atmosfaren och de intres- santa talen. Senare kom en trevlig kvinna fran forsamling- en och besokte mig, och jag fragade henne: Hur kan jag veta att Bibeln ar sann? Hon visade bibliska profetior om handelser som skulle vara typiska for var tid. Ett exempel ar Jesus profetia om de sista dagarna for den har ordningen, som skulle kanne- tecknas av storskaliga krig, stora jordbavningar, valdsam- ma epidemier och hungers- nod. 1 Hon visade ocksaprofe- tior som forutsade det sociala forfallet, den okade girigheten och mycket annat hemskt vi ser i dag. 2 Snart borjade jag studera Bibeln paallvar och insag att det den forut- sager alltid intraffar. Jag bor- jade ocksat anka over min syn palivetsursprung. Hade du nagon nytta av din forskning nar du funderade over livets ursprung? Ja. Nar jag borjade studera Bibeln forskade jag ocksa Mutationer skulle aldrig kunna astadkomma nagot sa briljant som det manskliga knat. kring knakirurgi. I borjan av 60-talet borjade vetenskapsman forst akn ats invecklade uppbyggnad battre. De kom fram till att knat inte bara bojs paenaxelsomettg angjarn. Det bade roterar och glider en sinnrik kombination som ger knat storre rorlighet, saattvikang a, dansa, aka skridskor och mycket annat. Iungef ar 40 ar har forskare arbetat med att utveckla konstgjorda knan. Men knat ar sakomplextattdet ar svart att kopiera. Dessutom har konstgjorda knan en relativt kort livslangd. Aven om materialen har blivit battre far man vara nojd om de hal- ler i 20 ar. Vart riktiga kna ar forst as gjort av levande celler som fornyas undan for undan. For mig vittnar knat om Guds vishet, inte en blind evolutionsprocess. Hur ar det da med mutationer och likheter i anatomin mellan vissa djur? Denlikhetenpekarmotsamma upphovsman. Mutationer forb attrar inte konstruktionen sa att levande organismer blir en hogre livsform. I stallet har mutationer en tendens att skada generna. En olycka kan forst as fora med sig nagot bra. Tank dig att ett tag kor in ienbroochf orstor den och darigenom skyddar staden mot en invaderande arm e. Menstadenf orbattras inte av kraschen. Pa samma satt for- battras inte organismer av mutationer. Och mutationer skulle aldrig kunna astadkomma nagot sabriljantsomdet manskliga knat for att inte tala om andra delar i kroppen. Varfor blev du ett Jehovas vittne? Nar jag borjade tillampa Bibelns principer forb attrades mitt liv markant. Och 2003 var jag med vid en internationell sammankomst for Jehovas vittnen och sag en unik enhet. Alla var som en familj, aven delegater som inte hade traffats tidigare. De alskade verkligen varandra, och jag ville ocksabliendel av det. 1. Lukas 21:10, Timoteus 3:1 5. Vakna! augusti

12 Ar treenighetslaran sann? Mer an tva miljarder kallar sig kristna. De flesta tillhor kyrkor som lar ut treenigheten l aran att Fadern, Sonen och den heliga anden tillsammans utgor en Gud. Hur blev treenigheten en officiell lara? Och annu viktigare, stammer den med Bibeln? B IBELN fardigstalldes under det forsta arhundradet efter Kristus. Laror som ledde fram till att treenigheten utvecklades borjade formuleras ar325 mer an 200 ar senare vid ett kyrkomote i Nicaea i Mindre Asien, den nutida turkiska staden Iznik. Enligt New Catholic Encyclopedia innehaller trosbekannelsen som uppkallats efter detta kyrkomote den forsta officiella definitionen av kyrkans laror, daribland definitionen av Gud och Kristus. Men varfor var det nod- vandigt att definiera Gud och Kristus flera hundra ar efter att Bibeln fullbordats? Ar Bibeln otydlig pa detta viktiga omrade? AR JESUS GUD? Nar Konstantin blev ensam harskare over det romerska imperiet var de kristna oense om forh allandet mellan Gud och Kristus. Var Jesus Gud? Eller var han skapad av Gud? For att avgora detta samlade Konstantin kyrkans ledare i Nicaea, inte for att han sokte sanningen, utan for att han inte ville att religionen skulle splittra hans rike. Konstantin bad biskoparna, som kan ha uppgatt till ett par hundra, att komma fram till ett enhalligt beslut, men hans begaran var for- gaves. Han foreslog daattde skulle anta den dunkla tanken att Jesus var av samma vasen (homoousios)somfadern. Denna obibliska grekiska filosofiterm lade grunden for treenighetslaran, som senare blev en del av kyrkans trosbekannelser. I slutet av S aharvibaraen Gud, Fadern. (1 Korinthierna 8:6, Svenska Folkbibeln) 300-talet hade treenighetslaran i huvudsak antagit den form som den har i dag. Da ingick aven den sa kallade tredje delen av gudomen, den heliga anden. VAD HAR DET FOR BETYDELSE? Jesus sa att sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i... sanning. (Johannes 4:23, Svenska Folkbibeln)Densan-

13 SNABBFAKTA: ˇ Nicenska trosbekannelsen ar egentligen inte ett verk fran det forsta kyrkomotet i Nicaea (325)... utan fran det forsta kyrkomotet i Konstantinopel (381), sags det i The New Westminster Dictionary of Church History. ˇ Kyrkomotet i Nicaea ar 325 faststallde den formulering som blev avgorande for denna [framtida] lara i sin bekan- nelse att Sonen ar av samma vasen... som Fadern. (Encyclopædia Britannica) Det forsta kyrkomotet i Nicaea banade vag for treenighetslaran. SuperStock. ningen finns nedtecknad i Bibeln. (Johannes 17:17) Lar Bibeln att Fadern, Sonen och den heliga anden ar tre personerienochsammagud? For det forsta finns inte ordet treenig i Bibeln. For det andra pastod aldrig Jesus att han var jamlik Gud. Jesus tillbad Gud. (Lukas 22:41 44) Ett tredje skal har med Jesus relation till sina larjungar att gora. Aven nar Jesus hade blivit uppvackt till en andevarelse kallade han sina efterfoljare for mina broder. (Matteus 28:10) Var de bro- der till den allsmaktige Guden? Sjalvklart inte! Men genom sin tro pakristus Gudsf orstfodde Son blev aven de soner till Fadern. (Galaterna 3:26) Jamf or nag- ra bibelstallen med det som sags i Nicenska trosbekan- nelsen. Vad Nicenska trosbekannel- sen sager: Jag tror... paenendaherre, Jesus Kristus,... Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,... av samma vasen som Fadern. Vad Bibeln sager: ˇ Fadern ar storre an jag [Jesus]. (Johannes 14:28) ˇ Jag [Jesus] far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud. (Johannes 20:17) ˇ Saharvibaraen Gud, Fadern. (1 Korinthierna 8:6) ˇ Valsignad ar var Herre Jesu Kristi Gud och Fader. (1 Petrus 1:3) ˇ Gud ar Kristi huvud. (1 Korinthierna 11:3) Kursiverat av oss. Citaten i det har avsnittet ar hamtade fran Svenska Folkbibeln. Bibelstudieboken Vad lar Bibeln? innehaller bland annat kapitlen Vad ar sanningen om Gud? och Vem ar Jesus Kristus? Du kan bestalla den fran Jehovas vittnen eller lasa den online pajw.org. Liksom Gamla har ej heller Nya Testamentet nagon fardigutformad treenighetslara. (Illustrerat Bibellexikon) Treenighetslaran... ar inte fran den forsta kristna eran, och den uttrycktes inte tydligt forr an i slutet av det andra arhundradet. (Library of Early Christianity Gods and the One God) For att tydligt forklara treenighetslaran behovde [katolska] kyrkan utveckla sinegenterminologimed hjalpavvissabegreppfr an filosofin. (Catechism of the Catholic Church) Vakna! augusti

14 BIBELNS SYN ALKOHOL ALKOHOL Ar det fel att dricka alkohol? Vin, som gor manniskan glad, olja, som ger hennes ansikte glans, och brod, som ger henne styrka. (Psalm 104:15, Bibel 2000 ) VAD MANNISKOR SAGER Im anga hem ses alkoholhaltiga drycker som basvaror och som ett naturligt inslag vid maltider. Hos andra ar det inte alls accepterat. Varfor skiljer sig asikterna at? Det kan vara manga faktorer som paverkar, till exempel kultur, halsoaspekter och religion. VAD BIBELN SAGER Bibeln ford omer missbruk och omattlighet av alkohol men inte en balanserad konsumtion. (1 Korinthierna 6:9, 10) Sedan urminnes tider har man och kvinnor som tjanat Gud druckit vin, en dryck som namns mer an tvahundrag anger i Bibeln. (1 Moseboken 27:25) At ditt brod med gladje och drick ditt vin med glatt hjarta, sags det i Predikaren 9:7. Eftersom vin bidrar till en glad stamning brukade man bjuda padetvidh ogtidliga tillfallen, som brollopsfester. Det var just paenbr ollopsfest som Jesus Kristus utforde sitt forsta underverk och forvand- lade vatten till fint vin. (Johannes 2:1 11) Vin anvandes ocksai medicinska syften. (Lukas 10:34; 1 Timoteus 5:23) r P a hittar du svaren p a fler bibliska fr agor.

15 S atter Bibeln upp n agon gr ans f or hur mycket man f ar dricka? VAD SPELAR DET FOR ROLL? Varje ar blir manga familjer lidande for att en eller bada for aldrarna dricker. Alkoholmissbruk leder ocksatillm anga fallolyckor och andra incidenter, till exempel i trafiken. Dessutom kan hjarnan, hjartat, levern och magen idetl anga loppet ta skada. VAD BIBELN SAGER Mattlighet nar det galler mat och dryck ar nagot grundlaggande som Gud forv antar av oss. (Ordspraks- boken 23:20; 1 Timoteus 3:2, 3, 8) Han accepterar inte bris- tande sjalvbeh arskning. Bibeln konstaterar: Vinet ar en hanare, starka drycker ar bullersamma, och ingen som irrar omkring av det ar vis. (Ordspraksboken 20:1) Alkohol kan bland annat fa en person att handla irrationellt genom att sanka den moraliska garden. I Hosea 4:11 sags det: Vin och sott vin tar bort det goda motivet. En man som heter John fick lara sig det den harda vagen. Efter ett gral med sin fru gick han till ett hotell, drack sig full och var sedan otrogen n agot han sedan djupt angrade och bestamde sig for att aldrig upprepa. Alkoholmissbruk kan skada oss fysiskt, moraliskt och andligt, och Bibeln sager att drinkare inte kommer att faevigt liv. (1 Korinthierna 6:9, 10) Namnet har andrats. VAD SPELAR DET FOR ROLL? Alkohol ar en kraftfull drog, sags det i World Book Encyclopedia.Detkand arfor finnas omstandig- heter och tillfallen da aven en mattlig alkoholkonsumtion skulle vara oforst andig. VAD BIBELN SAGER Manga rusar bara pa och far problem for att de dricker vid fel tillfallen. For allt finns det en bestamd tid, sags det i Bibeln, ocksan ar det galler att avhalla sig fran alkohol. (Predikaren 3:1) Man kanske inte har aldern inne, ar nykter alkoholist eller tar mediciner som inte far kombineras med alkohol. For manga ar ratt tid att avstafr an alkohol fore eller under arbetstid, sarskilt om man hanterar potentiellt farliga maskiner. En forst andig person ser livet och halsan som vardefulla gavor fran Gud. (Psalm 36:9) Vi visar respekt for dessa gavor nar vi later Bibelns principer paverka var installning till alkohol. [Var inte] slavar under mycket vin. (Titus 2:3) N ar ar det ol ampligt att dricka alkohol? Den som ar klok marker nar det drar ihop sig till problem och undviker dem, men den som inte tanker sig for rusar bara paochf ar angra det sedan. (Ordspr aksboken 22:3, Good News Translation ) Vakna! augusti

16 SLUMP ELLER FORMGIVNING? Vandringsalbatrossens energisnala flygteknik Minden Pictures/SuperStock. F AGLAR som glidflyger kan halla sig i luften med minsta mojliga anstrangning. Vandringsalbatrossen ar ett enastaende exempel pa det. Med ett vingspann pa 3,4 meter och en vikt pan ara 8,5 kilo kan den flyga tusentals kilometer nastan utan att forbr anna nagon energi. Hemligheten ligger bade i anatomin och flygtekniken. Intressanta fakta: Albatrossen har sar- skilda senor som laser vingarna i fullt ut- fallt lage saattmusklernakanvilan ar den flyger. Hur den sedan kan glidflyga timme ut och timme in har att gora med hur masterligt den anvander sig av havsvindarna. Ute till havs stiger, vander och dyker albatrossen i regelbundna bagar en manover som ger tillracklig fart for att kompensera luftmotstandet. Det ar forst pa senare tid som forskarna med hjalp av avancerade gps-sandare och dataprogram har listat ut hur den kan lyckas med detta. De upptackte att albatrossen utvinner den nodv andiga energin nar den van- der fran motvind till medvind i den ovre delen av bagen. Energiutvinningen ar jamn och fortlopande, sager forskarna. Och resultatet? Fageln kan glidflyga i timmar utan ett enda vingslag! Den har kunskapen kan hjalpa ingenjo- rerattutvecklamerbr anslesnala flygplan, kanske aven med motorlos framdrivning. Vad tror du? Har albatrossens energisnala flygteknik och speciella anatomi uppstatt genom evolution? Eller finns det en Konstruktor? s n o Gratis nedladdning av den har tidskriften. p Bibeln online paomkring 50 sprak. Gainp a eller skanna koden. g13 08-Z