Predation på ren från lodjur och järv Rapport till Toleransnivåer för rennäringen
|
|
- Vilhelm Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Predation på ren från lodjur och järv Rapport till Toleransnivåer för rennäringen Henrik Andrén Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, Riddarhyttan Grimsö Bakgrund Dagens ersättningssystem för rovdjursdödade renar i Sverige är riskbaserat, d.v.s. ersättningen bygger antal rovdjur i ett område och inte på dokumenterat antal rovdjurdödade renar. Ett sådant system är att föredra om det är svårt att dokumentera skadorna samtidigt som det är möjligt att förutsäga dem (Schwerdtner och Gruber 2007). Ett riskbaserat ersättningssystem blir orättvist om det finns stor variation i rovdjurens skador på tamdjuren. Det är alltså av stor betydelse att ta fram kunskap på hur stora skador rovdjuren orsakar, hur mycket skadorna variera och hur mycket av variationen i skador om man kan förklara. Om det finns stor variation i t.ex. predationstakt som går att förklara med olika variabler (t.ex. förekomst av andra bytesdjur (rådjur, småvilt), täthet av ren, säsong) kan man ta hänsyn till dessa variabler och ha olika ersättningsnivåer i olika områden. Om i stället utgår från tolerans, så kan man tolerera fler rovdjur i vissa områden jämfört med andra och kanske inga rovdjur i vissa känsliga områden. Det betyder i så fall att man zonerar tätheten av rovdjur. Predationsstudier lodjur Lodjurens huvudsakliga bytesdjur är för det mesta medelstora hjortdjur, men lodjur kan klara sig på enbart småvilt (Breitenmoser och Breitenmoser- Würsten 2008). Inom stora delar av renskötselområdet är renen lodjurens huvudsakliga bytesdjur (Pedersen et al. 1999, Mattisson et al. in press), men även rådjur är viktiga bytesdjur inom vissa delar av renskötselområdet (Sunde et al. 2000). Det har genomförts åtminstone tre studier i Sverige och Norge som rapportera lodjurets predationstakt på ren (Pedersen et al 1999, Sunde et al. 2000, Mattisson et al. in press). De två första studierna bygger på manuell radiopejling av sändarförsedda lodjur samt spårning av dessa lodjur. Studierna är begränsade till var sitt studieområde och endast under vinter. Pedersen et al. (1999) studerade lodjursfamiljegrupper i Jokkmokksfjällen under vintern. Data bygger på 6 olika familjegrupper som följdes under 12 perioder (totalt 106 dygn). De fann en predationstakt på 5.9 renar per 30 dagar (± 2.3 renar 95 % konfidensintervall; Tabell 1). Två gånger (9 %, n=21) hade lodjuren dödat två renar vid samma tillfälle. Sunde et al. (2000) studerade lodjursfamiljegrupper i Nord- Tröndelag under vintern. Data bygger på 2 olika familjegrupper som följdes under 7 1
2 perioder (totalt 133 dygn). De fann en predationstakt på 1.6 renar per 30 dagar (± 1.8 renar 95 % konfidensintervall; Tabell 1) och en predationstakt på 3.8 rådjur per 30 dagar (± 1.4 renar 95 % konfidensintervall; Tabell 1). Predationstakten var alltså högre på rådjur än på ren. Detta trots att tätheten av rådjur är väldigt låg och att tätheten av ren är betydligt högre än för rådjur. Lodjuren föredrar också miljöer under både sommar och vinter där rådjuren finns (Moa et al. 2006). Styrkan med dessa två studier (Pedersen et al. 1999, Sunde et al. 2000) är att man både pejlat och följt lodjurens spår mellan pejlpositionerna. Detta minskar risken att man missar renar som lodjuren dödat och sedan inte utnyttjat. Den mest omfattande studien av lodjurs predation på ren har använt en annan metod (Mattisson et al. in press). Lodjuren var märkta med GPS- halsband, som automatiskt tar positioner med förutbestämda intervall. Lodjurens positioner laddas ner och analyseras. Då det finns flera positioner (s.k. kluster) inom ett begränsat område under en begränsad tid och lodjuret har återvänt till klustret, besöker man området för att leta om det finns något dödat bytesdjur vid klustret. Mattisson et al. (in press) samlade in data från fem olika studieområden under både vinter (oktober- april) och sommar (maj- september). Data bygger på 35 lodjur (11 hanar, 21 ensamma honor, 16 familjegrupper; 13 honor förekommer både som ensamma honor och i familjegrupper) som följdes under 128 perioder (totalt 3667 dygn). Predationstakten varierade mellan kön/social status, vinter och sommar samt hög och låg täthet av ren. Den högsta predationstakten hade hanar under sommaren i områden med hög täthet av ren (Tabell 1) och en stor andel av de dödade renarna var årskalvar. Den lägsta predationstakten hade hanar och ensamma honor under vintern i områden med låg täthet av ren (Tabell 1). Lodjuren dödade för det mesta endast en ren vid varje tillfälle (94.5 %, n=1010), medan två renar vid samma tillfälle (4.7 %) och tre renar vid samma tillfälle (0.8 %) var väldigt ovanligt (Mattisson et al. in press). Predationstakten i Pedersen et al. (1999) var ungefär samma som för familjegrupper på vinter med hög täthet av ren (Mattisson et al. in press). Det var förväntat eftersom delar av Mattisson et al. s studie genomfördes i samma område som Pedersen et al. s studie (Jokkmokksfjällen). Att det inte var någon skillnad visar också på att GPS- tekniken och klusteranalyser ger relativt säkra uppskattningar av predationstakt. Däremot skiljer sig predationstakten mellan Sunde et al. (familjegrupper på vinter) och Mattisson et al. (familjegrupper på vinter med hög täthet av ren). Studieområdet i Sunde et al. s studie (Nord- Tröndelag) hade ren året runt (se Moa et al. 2006). Troligtvis beror skillnaden på att lodjuren i Nord- Tröndelag framförallt dödade rådjur och att renarna var ett alternativbyte (Sunde et al. 2000), medan i Mattisson et al. s studie i stort sett inte fanns några rådjur tillgängliga för lodjuren. I Hedmark där lodjuren under sommar har tillgång till får på fritt skogsbete visar lodjuren en stark preferens för rådjur (Odden et al. 2006). Lodjuren valde också områden med hög rådjurstäthet och undvek områden med fårbete (Odden et al. 2008). Lodjuren tycks alltså föredra rådjur framför ren och får, om det finns rådjur i området. Men lodjuren klarar sig bra i områden med bara ren, som då blir lodjurens huvudsakliga byte. 2
3 Det finns alltså ganska stora variation i lodjurens predationstakt som beror på tillgången på ren och andra bytesdjur (t.ex. rådjur). Det är alltså i viss mån möjligt att beräkna förlusterna för rennäringen utifrån antal lodjur (även sammansättningen på lodjursstammen) och samtidigt ta hänsyn till om det finns rådjur i området (predationstakten på ren blir då lägre), om det finns renar i området året runt eller bara på sommaren respektive vintern. Men studierna visar också på en relativt stor variation som inte kan förklaras av t.ex. kön (hane eller hona), social status (hon med eller utan ungar), tillgång på ren och säsong. Denna variation, som inte går att förklara, försvårar beräkningarna av förlusterna för rennäringen utifrån antal lodjur ett område. Man kan givetvis räkna ut ett medelvärde på predationstakt för alla lodjur oberoende av de faktorer som vi vet påverkar predationstakten och sedan använda detta medelvärde för att beräkna förlusterna för rennäringen utifrån antal lodjur ett område. Om man gör så kommer de beräknade förlusterna vara mindre än de verkliga förlusterna i vissa områden och tvärtom i andra områden. Predationsstudier järv Järven är ett viktigt rovdjur på ren, men järven också en asätare som utnyttjar kadaver som andra rovdjur dödat eller kadaver från djur som dött av andra anledningar. I ett område med både järv och lodjur var renar den viktigaste födokällan för järv (85 % av alla järvbesökta kadaver, n=151) och de alla flesta var lodjursdödade (61 % av renkadaverna; Mattisson et al. 2011). Men järvarna spenderade mer tid vid järvdödade renar än vid lodjursdödade renar. Den tillgängliga biomassan från lodjursdödade renar (efter lodjurets konsumtion) var ungefär dubbelt så stort som järvarna födobehov, vilket visar att lodjurens predation på ren har stor betydelse för järvarna i områden där de förekommer tillsammans. Födotillgång (i form av mängden kadaver) påverkar också reproduktionsframgången hos järv (Persson 2005). Lodjuren tycks påverkas relativt lite av att järvarna utnyttjar deras kadaver. Om järvar utnyttjade de lodjursdödade renarna, samtidigt som lodjur, minskade tiden till nästa dödade byte för lodjuren endast om renkadavret låg i skogen och om det var en vuxen ren. Eftersom de flesta renar dödas på fjället (71 %) påverkas inte lodjurets predationstakt även om järvar utnyttjar de lodjursdödade renarna. Troligtvis har även andra asätare, som korp och kungsörn, stor betydelse för hur snabbt ett renkadaver försvinner. Det har inte genomfört någon studie där man direkt titta på järvens predationstakt på ren. Det är delvis ett metodproblem då det är svårt att avgöra om en ren som järvarna besökt är järvdödad eller om den har dött av någon annan anledning, t.ex. lodjursdödad. Av de renarna som klassades som lodjurs- eller järvdödade (n=192), klassades 93 % som lodjursdödade och 7 % som järvdödade. Om järvar även hade dödat de renar som endast klassificerades som rovdjursdödade (n=8), skulle 90 % av renarna vara lodjursdödade och 10 % vara järvdödade (Mattisson et al. 2011). I denna studie var alltså järvens predationstakt betydligt lägre än lodjurets. Man måste också tänka på att det fanns något fler järvar än lodjur inom studieområdet. Det finns alltså knapphändigt med data på järvens predation på ren i områden med lodjur, men det saknas helt data från områden med enbart järv. 3
4 Ålder och könssammansättning på rovdjursdödade renar Metoden för att samla in data på predationstakt bygger på att man besöker kluster av positionerna från GPS- märkta lodjur eller järvar. Fältkontrollen sker efter det att lodjuret eller järven har lämnat området för att inte störa individen vid ett eventuellt kadaver. Om man stör rovdjuren vid kadavren kan det leda till att de lämnar dem och dödar ett nytt byte, vilket skulle öka predationstakten. Vid fältkontrollen är det därför ofta svårt att bestämma både ålder och kön på de dödade renarna, eftersom det ofta bara finns hår/päls eller vom/tarminnehåll kvar på klustret. Under sommaren då renkalvarnas päls är rödbrun är det dock möjligt att avgöra om det är en årskalv eller inte. Under sommaren (maj- augusti) var de flesta lodjursdödade renar årskalvar (74 %, 61 av 82). Under resten av året (september till april) var det möjligt att bestämma ålder och kön på hälften av de lodjursdödade renarna (50 %, 101 av 200). Bland dessa var 31 % (31 av 101) årskalvar och 69 % (70 av 101) vuxna renar. Bland de vuxna renarna sok gick att könsbestämma var 73 % (24 av 33) hondjur och 27 % (9 av 33) handjur. En viktig fråga är om de ålders- och könsbestämda renarna är ett representativt stickprov. Om t.ex. storleken på renen avgör hur snabbt kadavret försvinner och det bara återstår rester av hår/päls eller vom/tarminnehåll kvar på platsen, så kommer andel kalv vara underrepresenterat och andelen vuxna handjur vara överrepresenterat i det ålders- och könsbestämda materialet. För järvdödade renar är mängden data väldigt liten (31), men järven har dödat både vuxna hondjur (8) och handjur (2), samt årskalvar (6). Dessa siffror är dock ännu osäkrare än de för lodjur. Förvaltningsaspekter Inom förvaltningen av lodjur och järv i Skandinavien används strategier där man försöker separera förekomsten av lodjur och järv i olika förvaltningszoner eller kraftigt minska lodjursstammen i vissa områden för att minska skador på ren från rovdjur. Denna förvaltning av lodjuret kan påverka järvstammen negativt, eftersom lodjur bidrar till en ökad födotillgång för järven och en ökad tillgång på kadaver under vintern påverkar järvens reproduktionsframgång positivt. Om antalet lodjur minskar mycket eller försvinner helt kan det resultera i en lägre reproduktion hos järvhonor. Järvens predation på ren påverkas troligen också av tillgången på kadaver. I områden utan lodjur kan vi därför förvänta oss att järvens predation ökar då det finns mindre mat i form av lodjursdödade renar. Vi har beräknat att antalet renar som dödas av järv och lodjur tillsammans blir lägre om de finns i samma område (Andrén et al. 2011). Det beror på att järven kan utnyttja lodjursdödade renar och därmed själv dödar färre renar. Lodjuret påverkas inte i så stor utsträckning av att järvar utnyttjar renar som den dödat (se ovan). I Norge har man beräknat risker för förlust av ren till rovdjur som bygger på avstånd till rovdjursförekomst (Herfindal et al. 2011). I dessa beräkningar har man inte tagit hänsyn till att förlusterna kan påverkas av tillgången på andra bytesdjur (t.ex. rådjur). Det går att utveckla detta, vilket också diskuteras av Herfindal et al. (2011). 4
5 Referenser Andrén, H., Persson, J., Mattisson, J. and Danell, A.C Modelling the combined effect of an obligate predator and a facultative predator on a common prey - lynx Lynx lynx and wolverine Gulo gulo predation on reindeer Rangifer tarandus. Wildlife Biology 17: Breitenmoser, U. and Breitenmoser- Würsten, C Der Luchs. Ein Grossraubtier in der Kulturlandschaft. Salm Verlag, Bern. Herfindal, I., Brøseth, H., Kjørstad, M., Linnell, J.D.C., Odden, J., Persson, J., Stien, A., og Tveraa, T., Modellering av risikobasert erstatning for tap av tamrein til rovvilt En vurderinga av ulike datasetts egnethet. NINA minirapport 329 (In Norweigian). Mattisson, J., Andrén, H., Persson, J. and Segerström, P The influence of intraguild interactions on resource use by wolverine and Eurasian lynx. Journal of Mammalogy 92(6) Mattisson, J., Odden, J., Nilsen, E.B., Linnell, J.D.C., Persson, J. and Andrén, H. (in press). Factors affecting Eurasian lynx kill rates on semi- domestic reindeer in northern Scandinavia: can ecological research contribute to the development of a fair compensation system? Biological Conservation Moa, P. F., Herfindal, I., Linnell, J. D. C., Overskaug, K., Kvam, T., and Andersen, R., Does the spatiotemporal distribution of livestock influence forage patch selection in Eurasian lynx Lynx lynx? - Wildlife Biology 12: Nilsen, E. B., Linnell, J. D. C., Odden, J., and Andersen, R., Climate, season, and social status modulate the functional response of an efficient stalking predator: the Eurasian lynx. - Journal of Animal Ecology 78: Odden, J., Linnell, J. D. C., and Andersen, R., Diet of Eurasian lynx, Lynx lynx, in the boreal forest of southeastern Norway: The relative importance of livestock and hares at low roe deer density. - European Journal of Wildlife Research 52: Odden, J., Herfindal, I., Linnell, J. D. C., and Andersen, R., Vulnerability of domestic sheep to lynx depredation in relation to roe deer density. - Journal of Wildlife Management Pedersen, V. A., Linnell, J. D. C., Andersen, R., Andrén, H., Linden, M., and Segerström, P., Winter lynx Lynx lynx predation on semi- domestic reindeer Rangifer tarandus in northern Sweden. - Wildlife Biology 5,: Persson, J. (2005). Female wolverine (Gulo gulo) reproduction: reproductive costs and winter food availability. - Canadian Journal of Zoology 83: Schwerdtner, K., and Gruber, B., A conceptual framework for damage compensation schemes. Biological Conservation 134: Sunde, P., Kvam, T., Bolstad, J. P., and Bronndal, M., Foraging of lynxes in a managed boreal- alpine environment. - Ecography 23:
6 Tabell 1. Lodjurets predationstakt (antal per 30 dagar) på ren och rådjur. Medelvärde samt 95 % konfidensintervall, vilket är en beskrivning på osäkerheten i uppskattningen och att det sanna medelvärde med 95 % sannolikhet ligger inom intervallet. Om 0 ingår i intervallet betyder det att det ingår flera perioder då lodjuren inte dödat någon ren alternativt rådjur. Bytestäthet Kategori Säsong Medel 95 % CI Ref Bytesart: ren Hög Familjegrupper Vinter Hög Familjegrupper Vinter Hög Ensamma honor Sommar Hög Hanar Sommar Hög Familjegrupper Sommar Låg Ensamma honor Vinter Låg Hanar Vinter Låg Familjegrupper Vinter Hög Ensamma honor Vinter Hög Hanar Vinter Hög Familjegrupper Vinter Bytesart: rådjur Låg Familjegrupper Vinter Hög Familjegrupper Hela året Hög Ensamma individer Hela året Hög Familjegrupper Hela året Hög Ensamma honor Hela året Hög Hanar Hela året Sunde et al Pedersen et al Mattisson et al. in press 4 Nilsen et al Andrén et al. unpubl. 6
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merInventering av lodjur felkällor och naturlig variation
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 5 2009 Inventering av lodjur felkällor och naturlig variation I rovdjurspolitiken som antogs av riksdagen 2001 har man gett tydliga
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merBeskattningsmodell för lodjur
Beskattningsmodell för lodjur 2019 2020 Prognoser för lodjurspopulationen 2019 och 2020 i Sverige vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2018 5 BESKATTNINGSMODELL FÖR LODJUR 2019
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...4 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merDen svenska lodjurspopulationen samt prognoser för
Den svenska lodjurspopulationen 2009-2010 samt prognoser för 2011-2012 Henrik Andrén, Linn Svensson, Olof Liberg, Henrike Hensel, N. Thompson Hobbs och Guillaume Chapron INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs merViktiga faktorer för bevarandet av järv
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Viktiga faktorer för bevarandet av järv Antonia Skog Candemo Uppsala 2015 Kandidatarbete15
Läs merRådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 2 Version 2.0 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation... 5 3. Resultat...5 4. Hur många lodjur finns
Läs merDe skador rovdjuren orsakar. Skansen 19 november 2010
De skador rovdjuren orsakar rennäringen Skansen 19 november 2010 Mirja Lindberget Disposition Något om renstammen Rovdjur i renskötselområdet Antal rovdjursdödade renar enligt simuleringar Antal rovdjursdödade
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige vintern 08/09
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige vintern 08/09 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventeringar av lodjur INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-2
Läs merLodjuret och människan i Sverige
Lodjuret och människan i Sverige - konflikterna mellan två rovdjur Camilla Zetterlund Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2010 Institutionen för biologisk
Läs merBrunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478)
Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö 2012-11-26 901 83 UMEÅ Brunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478) Jonas Kindberg, Ole-Gunnar
Läs merPredationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010
Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige
Läs merSverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros
SKANDULV Skandinaviska Vargforskningsprojektet Populationsekologi Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros Grimsö Research Station Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merBoazodiehtu Nyhetsblad om forskning & utveckling i renskötseln Nr 1-2011 (18)
l Boazodiehtu Nyhetsblad om forskning & utveckling i renskötseln Nr 1-2011 (18) Studie av björnpredation på ren Jens Karlsson (PhD), Ole Gunnar Stöen, Rune Stokke, Peter Segerström, SLU Jens.Karlsson@slu.se
Läs merUppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
SWEDISH ENVIRONMENTA PROTECTION Uppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Redovisning av regeringsuppdrag
Läs merResultat från inventering av järv i Sverige vintern 2012/2013
Institutionen för ekologi Resultat från inventering av järv i Sverige vintern 2012/2013 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av järv RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER,
Läs merVargens återkomst. effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare
Vargens återkomst effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare Varg i Västmanland en tidig morgon i april 2012. Foto: Tomas Lundquist Antalet vargar i Sverige och Norge har tredubblats under de senaste
Läs merPrognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting
Läs merSLUTRAPPORT LODJURSPROJEKTET
SLUTRAPPORT LODJURSPROJEKTET Henrik Andrén och Olof Liberg Grimsö forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 73 91 Riddarhyttan November 28 1 SLUTRAPPORT LODJURSPROJEKTET Henrik Andrén och Olof Liberg
Läs merJärven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013
Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Malin Aronsson Jens Persson Kent Sköld Järv i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 MalinAronsson GrimsöForskningsstation,InstitutionenförEkologi
Läs merKortfakta om rovdjursinventeringarna
Kortfakta om rovdjursinventeringarna 2014-07-07 Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka 3 300
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merUTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Läs merRovdjurs påverkan på produktionen i renskötseln
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Rovdjurs påverkan på produktionen
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-7 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Avståndskriterier Detta faktablad Lodjur: Avståndskriterier inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merFAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark
1(6) FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark Detta faktablad Varg: Inventering av varg på barmark inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no) i Norge och inom Naturvårdsverkets
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-8 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2010
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010 Nationell sammanställning av länsstyrelsens inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-6 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merViltövervakning med viltkameror
Scandcam Viltövervakning med viltkameror Möjligheter och utmaningar för viltövervakning med hjälp av viltkameror Tim Hofmeester, John Odden, Jonas Kindberg, John Linnell, Henrik Andrén och Joris Cromsigt
Läs merINVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2012/2013 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs merVilken inverkan har vargen på älgstammen?
Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Håkan Sand, Olof Liberg, Per Ahlqvist och Peter Wabakken V argens återkomst skapar oro i många läger, inte minst bland de jägare som jagar på marker där vargen
Läs merINVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs meroch reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.
Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur TEKST HÅKAN SAND, CAMILLA WIKENROS, JOHAN MÅNSSON GRIMSÖ FORSKNINGSSTATION, SVERIGES LANT- BRUKSUNIVERSITET Skillnaderna mellan en naturlig och en
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merStrategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn
2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...
Läs merResultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2013/2014
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2013/2014 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-06
Läs merVARG: Instruktion för fastställande av förekomst (familjegrupp, revirmarkerande par och föryngring)
1(7) VARG: Instruktion för fastställande av förekomst (familjegrupp, revirmarkerande par och föryngring) Detta dokument Varg: Instruktion för fastställande av förekomst (familjegrupp, revirmarkerande par
Läs merUppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A P R OTE C T IO N Uppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Redovisning
Läs merLenvik: Er det ikke l i t t fqr bestemt når man sier
- 84 - Rehbinder: Minimum 10 døgn. Lenvik: Er det ikke l i t t fqr bestemt når man sier "vekk med sil"? Rehbinder: Svaret er: større tamhetsgrad. Ekstensiv renskötsel kan ikke kombineres med systemet "
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005 Version 1.0 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Detta är version 1.0. Version Utgivningsdatum
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
INSTRUKTIONER LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Instruktion för fastställande av föryngring Detta dokument Lodjur: Instruktion för fastställande av föryngring
Läs merDen svenska lodjursstammen
Den svenska lodjursstammen 2004-2008 Henrik Andrén och Olof Liberg Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan Radiomärkt lohona med diande ungar. Foto: Henrik Andrén, Grimsö/SLU
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merJärv. Gulo gulo. EU-kod: Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV Beslutad: 20 januari 2011
Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV-01162-10 Beslutad: 20 januari 2011 Järv Gulo gulo EU-kod: 1912 Länk: Gemensam text (arternas namn och koder) http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/arter/artergemensam.pdf#2
Läs merResultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2010/2011
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2010/2011 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventeringar av lodjur INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-11
Läs merLodjuret och människan två konkurrenter i Sverige
Lodjuret och människan två konkurrenter i Sverige Camilla Zetterlund Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2010 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Läs merDNA-analys av spillning NRM
DNA-analys av spillning NRM 22. November 2017 Jonas Kindberg Rovdata ROVDATA Det nasjonale overvåkingsprogrammet (2000) for rovvilt skal sikre at kartlegging og overvåking av rovvilt blir utført på best
Läs merEkologi och modern historia för våra stora viltarter
Ekologi och modern historia för våra stora viltarter Aspekter av interaktioner inom och mellan arter vid populationsförändringar Robert Weimer Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi,
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merVargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg
Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1 2 Vargangrepp på tamdjur och
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
INSTRUKTIONER VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Instruktion för fastställande av familjegrupp, revirmarkerande par och föryngring Detta dokument VARG: Instruktion
Läs merRovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper:
Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper: Svenska Rovdjursföreningen, AEm mars 06 Källor: Viltskadecenters årsrapport 2001/02; Viltskadestatistik från länsstyrelsen
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Särskiljning och gruppering i fält Detta faktablad Lodjur: Särskiljning och gruppering i fält inom Nasjonalt overvakningsprogram
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK DECEMBER 2018 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Instruktion för att fastställa antal föryngringar (familjegrupper) Detta dokument Lodjur: Instruktion för att
Läs merEkosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Henrik Andrén, Håkan Sand, Johan Månsson, Lars Edenius och Petter Kjellander
Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur Henrik Andrén, Håkan Sand, Johan Månsson, Lars Edenius och Petter Kjellander Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur Henrik Andrén, Håkan
Läs merOBS! Arbetsmaterial EJ FÖR SPRIDNING
Lodjuret - Artfakta Olof Liberg och Henrik Andrén Grimsö Forskningsstation Institutionen för naturårdsbiologi Sveriges Lantbruks universitet (SLU) 73 9 Riddarhyttan olof.liberg@nvb.slu.se henrik.andren@nvb.slu.se
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merBJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN
Rovdjur i Norrbotten BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN FOTOGRAFER sid 4-5 Magnus Elander sid 6-7 Magnus Elander sid 8-9 Magnus Elander sid 10 Peter Rosén sid 11 Magnus Elander sid 12-13 Staffan Widstrand sid
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merResultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2009/10
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2009/10 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventeringar av lodjur INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-3
Läs merEtt förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merList of publications May 2013
Johan Månsson Department of Ecology List of publications Peer reviewed articles Månsson J., Nilsson L. and Hake M. In press. Territory size and habitat selection of breeding common cranes in a boreal landscape.
Läs merResultat från inventering av lodjur i
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2009/10 Preliminär nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventeringar av lodjur INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-3
Läs merRovdjur orsakar 40 procentiga förluster för våra samebyar
Sida 1 av 14 Statsrådet Lena Ek Miljödepartementet 103 33 Stockholm Rovdjur orsakar 40 procentiga förluster för våra samebyar Bakgrund Strömsunds kommun är sedan 2011 en samisk förvaltningskommun. I kommunen
Läs merBeskattningsmodell för lodjur
Beskattningsmdell för ldjur 2018-2019 Prgnser för ldjursppulatinen 2018 ch 2019 vid lika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-2 Beskattningsmdell för ldjur 2018-2019 Författare: Henrik
Läs merLodjuret Lynx lynx i Västerbottens län
Lodjuret Lynx lynx i Västerbottens län Meddelande 8 2006 Lodjuret Lynx lynx i Västerbottens län Förvaltningsplan för åren 2006 2010 Foto på titelsidan: Lodjur på spaning i Lycksele djurpark. Fotograf:
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2007
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merToleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren
Toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren Jägare, vildren och varg Innehåll Toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren...1 1. Inledning...2
Läs merÅrsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad
Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Jonas Malmsten, Anne-Marie Dalin, Holger Dettki, Kent Nilsson, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka,
Läs merKonkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort
Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå
Läs merSKRIVELSE Ärendenr: NV
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator
Läs merRenens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker
Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Anna Skarin, SLU Christian Nellemann, UNEP Per Sandström, SLU Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen
Läs merDahle, B. 2000. Extensive illegal killing of brown bears in Sweden. Intern. Bear News 9(2):7.
Vetenskapliga artiklar Andrén, H., Linnell, J.D.C., Liberg, O., Ahlqvist, P., Andersen, R., Danell, A., Franzén, R., Kvam, T., Odden, J. and Segerström, P. 2002. Estimating total lynx (Lynx lynx) population
Läs merInventering av stora rovdjur. Värmlands län
Inventering av stora rovdjur Värmlands län 2013-2014 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:28 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2014:28 ISSN 0284-6845 Foton: Länsstyrelsen Rapporten är sammanställd av Maria Falkevik Länsstyrelsen
Läs merGällande ersättningssystem infördes. rovdjur-renar
Ersättningen till samebyarna...men utbetalningarna för deras i renskötselområdet används inte renodlat som syftet var, Betande renvajor på vårvintern inför stundande kalvning i maj. Tanken var att nuvarande
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs merFAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur
1(5) FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur Detta faktablad Allmänhetens observationer av stora rovdjur inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se)
Läs merHur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas?
Hur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas? Optimala storleken på rovdjursstammar i Sverige ur ett naturvårdsperspektiv Charlotta Öhnfeldt Independent Project in Biology Självständigt arbete i
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Läs merNATURVÅRDSENHETEN. Inventering av stora rovdjur i Västmanlands län Årsrapport :12
NATURVÅRDSENHETEN Inventering av stora rovdjur i Västmanlands län 2015-2016 Årsrapport 2016 2016:12 Titel: Inventering av rovdjur i Västmanlands län 2015-2016 Årsrapport 2016 Daniel Mallwitz Rovdjur Naturvårdsenheten
Läs merKungsörn, havsörn och tamren En kunskapssammanställning. Ett samarbetsprojekt mellan Norsk institutt for naturforskning och Naturvårdsverket
Kungsörn, havsörn och tamren En kunskapssammanställning Ett samarbetsprojekt mellan Norsk institutt for naturforskning och Naturvårdsverket RAPPORT 6814 MARS 2018 Kungsörn, havsörn och tamren En kunskapssammanställning
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs mer