Miljönämndens sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljönämndens sammanträde"

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: Onsdagen den 4 juni 2014 kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation torsdagen den 5 juni 2014, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Bjarne Andersen (S), (Annbritt Andersson (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 12 juni, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Galvanoverken tillstånd 6. Detaljplan Citadellstaden 1:9 och 1:1 Enligt förslag 7. Klimatfonden 8. Klimatsmart stad 9. Ekonomisk redovisning tertial 1 Enligt förslag 10. Verksamhet tertial 1 Enligt förslag 11. Ny miljö- och hälsoskyddstaxa Rapporter: a) Fallande stoft 13. Anmälningsärende 14. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2014\Föredragningslista mn juni.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :01

2 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(7) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Anna Kristoffersson /4 170 Miljönämnden Landskrona stad Landskrona Galvanoverk AB ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Landskrona Galvanoverk AB (organisationsnummer ) har till Länsstyrelsen i Skåne län lämnat in en ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad miljöfarlig verksamhet på fastigheten Kulverten 3 i Landskrona stad. Tillståndsansökan avser ytbehandling av järn- och stålgods genom elektrolytförzinkning med en maximal förbrukning av 40 ton anoder. Länsstyrelsen har översänt handlingarna till miljönämnden i Landskrona stad för yttrande. Förslag till beslut Miljönämnden tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet bestående av ytbehandling av järn- och stålgods med en förbrukning av 40 ton anoder per kalenderår, dock med högre krav på rening av processavloppsvattnet än vad företaget yrkar. Miljönämnden yrkar på att följande villkor föreskrivs för verksamheten: 1. Om inget annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet. Detta inbegriper åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar och andra störningar för människors hälsa och miljön. 2. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras enligt följande: Väl märkta i täta behållare, På tätt underlag av resistent material I invallning som rymmer volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluter förekommande röranslutningar och ventiler till behållarna Skyddat från nederbörd Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp48474.docx Tfn Fax Bankgiro Postgiro Org.nr :20

3 2(7) Så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan blandas. På sådant sätt att åtkomst förhindras av obehöriga, samt I övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras. 3. Farligt avfall ska transporteras bort. Högst 50 ton farligt avfall får samtidigt förvaras vid anläggningen. 4. Orenat processvatten får inte släppas ut till recipienten. Utgående processvatten ska renas i intern reningsanläggning. Volymen renat processavloppsvatten som släpps ut får som begränsningsvärde inte överstiga 5000 m 3 /år. 5. Verksamhetsutövaren ska i syfte att hushålla med energi och ändliga resurser arbeta för att effektivisera energianvändningen och minska andelen energi från icke-förnyelsebara källor. För verksamheten ska finnas en energiplan som redovisar hur verksamhetens energianvändning kan effektiviseras. Energiplanen ska uppdateras årligen och ska omfatta alla energislag fördelat på olika verksamhetsprocesser och stödprocesser samt bland annat beskriva planerade åtgärder på kort och lång sikt samt dess påverkan på energianvändningen. Energiplanen ska också redovisa vilka åtgärder som genomförts. 6. Ett kontrollprogram ska skickas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. 7. Förstagångsundersökning av anläggningar och verksamhet ska utföras av utomstående besiktningsförrättare senast 12 månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Därefter ska periodisk undersökning av anläggningar och verksamhet utföras vart tredje år. Förslag till besiktningsförrättare och program för undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid innan undersökningen. Besiktningsförrättarens rapport från undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter datum för undersökningen eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. Miljönämnden yrkar också att Länsstyrelsen, med stöd av 22 kap. 27 miljöbalken under en prövotid skjuter upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för rening av processavloppsvatten och dagvatten. U1. Under prövotiden ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka bästa reningsteknik för processavloppsvattnet. Målet ska vara att minska utsläppen av zink till mindre än 0.5 mg/l, krom (Cr tot respektive Cr 6+ ) till mindre än 0.05 mg/l. U2. Under prövotiden ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka föroreningsinnehållet i det dagvatten som avleds från fastigheten. Bolaget ska också undersöka möjliga åtgärder och bästa möjliga reningsteknik för att begränsa föroreningsinnehållet och vilka kostnader detta skulle medföra.

4 3(7) Under prövotiden och intill dess annat beslutas ska följande provisoriska föreskrifter gälla: P1. Innehållet av metaller, näringsämnen och olja i utgående processavloppsvatten får som begränsningsvärde inte överstiga: Ämne Halt (mg/l) Mängd (kg/år) Zink 1 5 Krom (Cr tot) Krom (VI) (Cr 6+ ) Koppar (Cu) Kväve (N tot) Olja 5 - BOD ph-värdet i det utgående avloppsvattnet ska ligga inom intervallet Villkoret är uppfyllt om maximalt tre av månadmedelvärdena under året överskrider halten i begränsningsvärdet. Vid lägre zinkanodförbrukning än 40 ton skall gränsvärdena för metallerna minskas proportionerligt med denna. Kontroll av att villkoret uppfylls ska göras genom månadssamlingsprov och dagsprov. Vid uttagning av månadsprovet används en tidsstyrd provtagare. Dagsprovet tas ut manuellt i slutet av provtagningsperioden (stickprov). Analyser ska ske med Svensk Standard eller motsvarande metod. Motivering Landskrona Galvanoverk AB har lämnat in en tillståndsansökan där de presenterar en ökad produktion och utbyggnad av maskinparken med ytterligare en manuell hänglinje. Utbyggnaden och den ökade produktionen skulle bland annat medföra en ökad förbrukning av zinkanoder och en ökad mängd processavloppsvatten som släpps ut till Lundåkrabukten. Bolaget har själv föreslagit en rad villkor (se under bakgrund) och Miljönämnden bedömer att flera av dessa som företaget själva har föreslagit uppfyller de krav som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ur miljösynpunkt säkert sätt. Det måste dock ställas högre krav på reningen av processavloppsvattnet och tillståndet bör kompletteras med villkor för dagvattenrening och energihushållning. Utsläpp till vatten Landskrona Galvanoverk AB är en s.k. IED-anläggning enligt industriutsläppsförordningen (2013:250). Detta medför att verksamheten omfattas av de be-

5 4(7) gränsningsvärden för utsläpp som fastställts genom de EU-gemensamma slutsatserna om bästa möjliga teknik (BAT och BREF). I dagsläget ligger gränsvärdena i BREF-dokumentet för zink på mg/l, men hänsyn ska alltid tas till recipienten och totala utsläppsmängder. Enligt utsläppsriktvärdena i Naturvårdsverkets allmänna råd för oorganisk ytbehandling (1997:5) så bör halten zink inte överstiga 0.5 mg/l och endast om särskilda skäl föreligger kan 2.0 mg/l medges. Miljönämndens bedömning är att det inte föreligger några särskilda skäl i detta fall. Enligt VISS framgår att Landskrona stads kustvatten inte kommer att uppnå god kemisk vattenstatus till Sedimenten i Lundåkrahamnen där verksamhetens processavloppsvatten går ut är förorenat av bland annat zink, mg/kg TS vid Lundåkrahamnen jämfört med punkter som ligger söder om som uppvisar halter på mg zink/kg TS (Grunda bottnar inom Landskrona kommun 1992, Landskrona, Lundåkrahamnen är en del av Lundåkrabukten som är ett Natura 2000-område och ett Ramsar-område och arbete pågår även för att göra det till ett naturreservat. De halter och mängder av metaller, framför allt zink, som bolaget avser släppa ut i denna vattenmiljö kan inte anses vara godtagbart utan företaget bör minska sina utsläpp. Området är redan förorenat och ökade utsläpp är inte förenliga med Vattendirektivets icke-försämringsprincip. I kompletteringarna till tillståndsansökan redovisades kortfattat vilka möjligheter som finns för att kunna ytterligare rena processavloppsvattnet och miljönämnden anser att detta måste utredas vidare. Målet ska vara att nå ner till de utsläppsnivåer som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd. I de analysresultat som har bifogats tillståndshandlingarna framgår det att även koppar finns i förhöjda halter i processavloppsvattnet, men bolaget har inte angett något förslag till begränsningsvärde för denna parameter. Koppar anges i BREF-dokumentet som en av sex metaller som behöver beaktas särskilt ur miljöoch hälsosynpunkt. Därför bör också det fastställas ett begränsningsvärde för koppar i det vatten som släpps ut. Miljönämnden har drivit en aktiv linje för att minska Södra industriområdets negativa påverkan på miljön genom dagvatten. Hitintills har ingen provtagning och utredning av det dagvatten som avleds från fastigheten gjorts. Provtagningar av dagvatten på andra fastigheter i industriområdet visar alla på höga halter av tungmetaller och därför bör också föroreningsinnehållet i dagvattnet utredas även på denna fastighet. Då provtagningen är genomförd ska också förslag till eventuell rening av dagvattnet tas fram innan slutliga villkor för detta kan ställas. NSVA har tagit fram riktvärden för dagvattenutsläpp som bör användas som underlag vid fastställandet av villkor. Energihushållning Verksamheten använder sig idag av MWh el för processer samt uppvärmning av lokalerna, vilket motsvarar en årlig förbrukning för ca 30 villor. Vissa energibesparande åtgärder är genomförda och vissa ytterligare åtgärder är under övervägande enligt tillståndsansökan. Enligt miljöbalkens hushållningsprincip och kretsloppsprincip (2 kap., 5 ) ska verksamhetsutövaren hushålla

6 5(7) med råvaror och energi och förnyelsebara energikällor ska i första hand användas. Enligt EU:s energimål som antogs 2008, ska Sverige energieffektivisera med 20 % (jämfört med 2008) och 50 % av all energi ska komma från förnyelsebara källor till år För att detta mål ska kunna uppnås måste industrin ta sitt ansvar. En energiplan är en grundläggande del i ett systematiskt arbete med energihushållning och ett viktigt redskap för tillsynen i energihushållningsfrågor. En sådan är därför nödvändig för att säkerställa att arbete med energieffektivisering sker så att målen kan uppnås. Bakgrund Landskrona Galvanoverk AB har ett befintligt tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Tillståndet är daterat den 21 september 2000 och innehåller följande villkor: 1. Om inte annat framgår av övriga föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Utgående processvatten ska renas i intern reningsanläggning. Det renade avloppsvattnet skall avledas via kommunens industriavloppsnät till Öresund och får som gränsvärde uppgå till högst 3000 m 3 per år. 3. Föroreningsinnehållet i utgående processavloppsvatten, från den interna reningsanläggningen, får som riktvärde ej överskrida 0.5 mg/l för totalkrom och 2.0 mg/l för zink. Mängden total-krom och zink får som gränsvärde ej överstiga 3 kg/år respektive 5 kg/år. Vid längre zinkanodförbrukning än 40 ton skall gränsvärdena minskas proportionellt mot denna. Halten sexvärt krom och järn från den interna reningsanläggningen får som riktvärde inte överskriva 0.05 mg/l respektive 5 mg/l (ändrad lydelse i och med beslut från Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län daterat den 21 april 2005) 4. ph-värdet i det utgående avloppsvattnet ska ligga inom intervallet Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inomhus. Förvaringsutrymmen skall ha golvmaterial som är ogenomsläppliga för vätskor så att spill och läckage till avlopp förhindras. 6. Avfall av olika slag skall samlas upp och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Avfallet skall i största möjliga utsträckning upparbetas, återanvändas eller nyttiggöras på annat sätt. 7. Avfall från reningsanläggning, avfettning och betbad skall hanteras som farligt avfall. Inom fastigheten får samtidigt lagras högst 20 ton farligt avfall. 8. Bullret från anläggningen skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närliggande bostäder

7 6(7) än 50 db(a) dagtid (07-18), 45 db(a) kvällstid (1-22) samt söndagar och helgdagar och 40 db(a) natt (22-07). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartade ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 db(a)-enheter. 9. Nonylfenoxylater och oktylfenoxylater får inte användas inom verksamheten. 10. Förslag till kontrollprogram skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Bolaget har i sin tillståndsansökan yrkat på följande villkor: 1. Om inget annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet. Detta inbegriper åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar och andra störningar för människors hälsa och miljön. 2. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras enligt följande: Väl märkta i täta behållare, På tätt underlag av resistent material I invallning som rymmer volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluter förekommande röranslutningar och ventiler till behållarna Skyddat från nederbörd På sådant sätt att åtkomst förhindras av obehöriga, samt I övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras. Kemiska produkter i fast form och fast farligt avfall undantas från kravet på förvaring i täta behållare. 3. Farligt avfall ska transporteras bort. Högst 50 ton farligt avfall får samtidigt förvaras vid anläggningen. 4. Innehållet av metaller i utgående processvatten får inte överstiga: Ämne Halt (mg/l) begränsningsvärde Zink Cr tot Cr Mängd (kg/år) begränsningsvärde Villkoret är uppfyllt om maximalt tre av månadsmedelvärdena under året överskrider halten i begränsningsvärdena.

8 7(7) Kontroll av att villkoret uppfylls görs genom månadssamlingsprov och dagsprov. Vid uttagning av månadsprovet används en tidsstyrd provtagare. Dagsprovet tas ut manuellt i slutet av provtagningsperioden (stickprov). Analyser ska ske med Svensk Standard eller jämförbar metod. 5. Ett kontrollprogram ska insändas till tillsynsmyndigheten i två exemplar senast tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. 6. Förstagångsundersökning av anläggningar och verksamhet ska utföras av utomstående besiktningsförrättare senast 12 månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Därefter ska periodisk undersökning av anläggningar och verksamhet utföras vart tredje år. Förslag till besiktningsförrättare och program för undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid innan undersökningen. Besiktningsförrättarens rapport från undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter datum för undersökningen eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. Jörgen Hanak miljöchef Anna Kristoffersson miljöinspektör

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Olle Nordell / Miljönämnden Landskrona stad Samråd om detaljplan för Citadellstaden 1:9 och del av Citadellstaden 1:1 Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för Citadellstaden 1:9 och del av Citadellstaden 1:1, Landskrona stad. Ärendet har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra. Kompensation för de avverkade träden och minskade parkytan bör ske på annan plats. Bakgrund och motivering Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten i att göra en mindre reglering av planområdet för fastigheten Citadellstaden 1:9, där detta utökas med 171 m 2 till 267 m 2. Planändringen innebär att del av fastigheten Citadellstaden 1:1 omvandlas från allmän platsmark park till kvartersmark handel. Befintlig byggnad inom Citadellstaden 1:9 är handelsverksamheten Haralds kiosk (f.d. Sandvångskiosken). Planförslaget är förenligt med gällande översiktsplan såväl som med den översiktsplan som är under framtagande. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan och bygglagen. Då planförslaget medger en tillbyggnad till befintlig byggnad påverkas grönstrukturen genom avverkning av fyra träd vid nyttjande av byggrätten. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp28774.doc Tfn Fax miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :21

29 2(3) Andelen hårdgjord yta ökar något. Grönområdet i sin helhet kommer att behålla sin nuvarande karaktär. Miljöförvaltningen har i ett tidigare bygglovsärende framfört: Miljöförvaltningen har inget att erinra under förutsättning att mat- och sophantering sker på ett sådant sätt att det inte orsakas olägenheter av fåglar och råttor. Då fyra stora träd får avverkas bör detta kompenseras på annan plats. Jörgen Hanak miljöchef Handlingarna finns tillgängliga på: adellstaden%201x9/citadellstaden%201_9%20handlingar%20till%20samrad% 2019%20maj.pdf

30 3(3)

31

32 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Jörgen Hanak Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Beslut avseende kriterier för Landskrona stads klimatfond Beslut Miljönämnden beslutar förslå kommunstyrelsen att anta nedanstående förslag till prioriteringsordning och maximal bidragsandel från fonden för tilldelning av medel från Landskrona stads klimatfond. Prioritet Åtgärd 1:a Investeringar som minskar resande eller tar bort resande helt. 2:a Inköp av transport- eller arbetsfordon samt arbetsredskap som leder till minskade utsläpp av fossil koldioxid. 3:e Investeringar i teknik som minskar bränsleförbrukning. 4:e Utbildning som syftar till att uppnå ändrat beteenden som i sin tur leder till minskade utsläpp av fossil koldioxid. Max bidrag Exempel 70 % video- och telefonkonferenssystem. 50 % cyklar, elbilar, gasbilar och eldrivna arbetsredskap. 40 % ruttplaneringssystem och hastighetsövervakningssystem 20 % ecodriving Utöver ovanstående prioriteringordning föreslås följande avgränsningar: Bidragets storlek avgörs av behovet i relation till tillgängliga medel i fonden. Fonden är endast till för Landskrona stads egna förvaltningar. Åtgärder som leder till övergripande miljövinster för Landskrona stad prioriteras framför sådana som bara omfattas av enskild förvaltning Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\ADMIN\JH_Beslut kriterier klimatfond.docx Tfn Fax Bankgiro Postgiro Org.nr :07

33 2(3) Stöd kan samtidigt erhållas från klimatfonden och andra investeringsstöd. Motivering Genom aktuellt förslag breddas klimatfondens användningsområde till att mer generellt stimulera till omställning som minskar klimatpåverkan. Förslaget ger en tydlig prioriteringgrund till fördelning av fondens medel. Bakgrund Kommunfullmäktige beslöt 169/2012 att införa en klimatavgift för alla kommunala resor. Avgiften fastställdes till 4 % av kostnaderna för bilersättning och flygresor samt 4 % av kostnaderna för drivmedel till stadens fordon. Ingen avgift skall betalas för transporter med förnybara drivmedel. Klimatavgiften skall enligt beslutet samlas i en klimatfond vars medel ska användas för att minska klimatpåverkande utsläpp från i första hand transporter. Miljönämnden fick i uppdrag att lämna förslag på närmare utformning och genomförandet av klimatfonden. Kommunfullmäktige hade åter i 21/2013 uppe frågan om klimatfonden. Man beslöt då att ge stadsledningskontoret i uppdrag att varje tertial avsätta medel till klimatfonden enligt beslut 169/2012. Vidare beslöt man att ge miljönämnden i uppdrag att dels bevilja bidrag från fonden för i första hand byte av fordon drivna av fossila drivmedel. Men också att ta fram förslag till fler användningsområden för Landskrona stads klimatfond. Beaktanden och överväganden Klimatfonden har förutsättningar att bli ett kraftfullt verktyg för att minska stadens transportrelateradeutsläpp som påverkar klimatet. Detta genom att fonden verkar genom att belasta oönskade beteenden med extra kostnader och samtidigt stimmulerar till investering i ny teknik. De båda delarna underbygger varandra. Investeringar i ny teknik leder till att det skapas alternativ för den som vill undvika merkostnaden för klimatmässigt sämre beteende. Systemet skapar därmed stimulans till förflyttning mot ett hållbart transportsystem i kommunens egen verksamhet. Genom att staden går före skapas både erfarenhet och en andrahandsmarknad som sekundärt kan spridas vidare till företag och enskilda. Därmed kan fonden även få ett visst inflytande utanför stadens egen verksamhet. För att öka stimulansen och därmed effekten av systemet bör man framöver överväga att öka procentsatsen som avsätts till fonden. Medlen som avsätts bedöms vara begränsade jämfört med de verkliga behoven inom stadens transportsektor. De medel som avsattes 2014 räcker t.ex. i stort sett bara till en bil som kvalificerar sig för supermiljöbilspremien. Genom att sätta upp en prioriteringsordning signaleras tydligt vilka investeringar som främst efterfrågas. Det är då naturligt att högst prioritera sådant som helt elliminerar behovet av transporter eftersom att det både leder till minskade utsläpp av koldioxid och förbrukning av energi. Exemplet med investeringar i it-

34 3(3) baserat konferenssystem leder dessutom till minskad förlust i arbetstid genom att restiden försvinner. Ett maxbelopp förstärker effekten av prioritetsnivån så att medlen verkligen fördelas enligt vad som bedöms vara mest effektivt. Vid investering i ny teknik inkluderar förslaget även arbetsredskap och arbetsfordon. Från miljöförvaltningen anser vi att det finns skäl till att arbetsfordon och arbetsredskap finns med bland det som man kan söka bidrag för. Något generaliserat kan man säga att detta område ofta inkluderar teknik med dåliga miljöprestanda. Dåliga miljöprestanda i form förorenande avgaser samt i form av buller. Utsläppen sker ofta nära brukaren av maskinen vilket innebär större hälsorisker. Stadens klimatfond föreslås i aktuellt beslut endast vara tillgänglig för de egna förvaltningarna. Det bör dock övervägas att inkludera stadens bolag. En förutsättning för detta bör i sådant fall vara att bolagen skjuter till medel till klimatfonden på samma villkor som stadens förvaltningar. De flesta andra investeringsstöd av detta slag som finns godkänner normalt inte att åtgärden samtidigt får annat investeringsstöd. Eftersom bolagen inte är en och samma huvudman som Landskrona stad kommer dessa i sådant fall oftast inte kunna utnyttja möjligheten att samtidigt söka från andra stödformer. Staden bör i framtiden undersöka möjligheten att inkludera andra klimatpåverkande åtgärder än sådant som är kopplat direkt till transporter som tas upp i detta förslag. Då avses ett liknande eller utvidgat system som möjliggör investeringar i effektivisering och produktion av klimatneutral energi i ett mer övergripande perspektiv. Jörgen Hanak miljöchef

35 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(13) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Håkan Ärnflykt / Miljönämnden Landskrona stad Sveriges mest klimatsmarta stad Niklas Karlsson (S) har motionerat om att miljönämnden ges i uppdrag att redovisa erforderliga åtgärder såsom handlingsplan, tidplan, ekonomi med mera för att Landskrona sak kunna bli Sveriges mest klimatsmarta stad. Kommunfullmäktige har beslutat i enlighet med motionen. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta följande handlingsplan: 1. Transporter a. Ökad satsning på trådburen kollektivtrafik och utökad batteribussatsning som kan omfatta hela stadsbusstrafiken. b. Försök med en kortare trådlastbilslinje, t.ex. till och från Citygross eller ICA Kvantum c. Satsning på snabbladdningsplatser för elbilar på flera platser i kommunen. d. Satsning på ett vätgastankställe inom kommunen e. Den kommunala bilpoolen omvandlas till att huvudsakligen bestå av elbilar. Övriga bilar i kommunens bilpool ska ha det bränsle som leder till minsta möjliga klimatpåverkan och miljöpåverkan i övrigt sett i ett livscykelperspektiv. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp82023.doc Tfn Fax miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :25

36 2(13) f. Den kommunala bilpoolen utökas till att omfatta alla fordon som används i tjänsten där det inte är tekniskt svårt eller omöjligt, även där det nu används privatfordon i tjänsten mot bilersättning g. Bilpoolen öppnas för allmänheten förutom ordinarie arbetstid för användning av de fordon som bara används dagtid h. Kommunal cykelpool upprättas och en allmän regel införs där alla tjänsteresor inom staden som är kortare än 3 km genomförs med cykel om det inte är olämpligt i. Gratis lånecyklar ordnas för turister som kommer till kommunen mot en pant som säkerhet j. Samtliga anställda i kommunen erbjuds ett månadskort hos Skånetrafiken eller en bonus motsvarande ett månadskort om man cyklar eller går till jobbet. Samtidigt införs parkeringsavgifter på de fria parkeringarna i närheten av kommunala arbetsplatser under tiden kl Planering a. Den fysiska planeringen ändras så att minskad klimatpåverkan genom transporter utgör utgångspunkten för all fysisk planering och upprättandet av s.k. noder där all vardagsservice nås till fots eller med kollektivtrafik. b. Vid nyplanering av bostadsområden etableras miljöanpassad kollektivtrafik redan från det att den första boende flyttar in. 3. Boende/byggnader a. All kommunal nybebyggelse sker genom s.k. passivhus eller nära-noll-energihus (NNE) i enlighet med EU:s direktiv b. Befintliga kommunala fastigheter byggs om med mål att de uppnår de mål som motsvarar NNE c. Privata fastighetsägare uppmanas att renovera sina fastigheter så att de uppnår NNE d. En bomässa ordnas för lågenergihus i Landskrona där olika byggare som bygger lågenergihus bjuds in att delta

37 3(13) 4. Energi a. Solcellspark på Gipsön, m 2 med 700 kvadratmeter yta, 0,1 MW som första etapp. b. Solcellskarta över Landskrona där var och en kan se vilken effekt en solcell på taket på det egna huset ger för elenergi. c. Kartläggning av förutsättningarna att placera solceller på taken på kommunala fastigheter 5. Industri a. Energiförbrukningen granskas vid ordinarie tillsyn och förslag till åtgärder föreslås 6. Lantbruk a. Upplysning till lantbrukare om handelsgödselns klimateffekter och information om ekologiskt lantbruk. För all kommunal jordbruksmark som arrenderas ut bör i arrendeavtalen ställas krav på ekologisk odling 7. Avfall a. Avfall som innehåller fossilt bränsle som plast undviks vid förbränning i kommunens kraftvärmeverk. b. Bioavfall (matavfall) samlas in till 80 % och skickas till rötning. 8. Kolonier a. Koloniområdena förses med gemensamhetsanläggningar för toalett, tvätt och duschar. b. Ett stöd införs och rådgivning för solceller på kolonierna. c. Kurs och rådgivning om permakultur erbjuds kolonister. 9. Klimatkompensation Kommunala åtgärder/projekt som medför utsläpp av växthusgaser ska klimatkompenseras.

38 4(13) Motivering En omställning till klimatsmart kommun är i nuläget inte möjligt till 100 %. Skälet är att det finns formella hinder som förhindrar vissa åtgärder. Det är t.ex. inte möjligt för en kommun att införa koldioxidskatt på alla utsläpp av fossila gaser, vilket hade varit det mest effektiva. Koldioxidavgifter kan man bara införa internt för kommunala verksamheter. Ett annat hinder är de indirekta utsläppen som sker när varor produceras i eller utanför Sverige. Där man i de flesta fall enbart försöka påverka konsumtionen genom information. Information är en svag metod om den inte kombineras med andra mera hårda metoder. Det finns två vägar att gå när man ska förebygga utsläpp av klimatgaser. Den ena är att minska behovet av de varor och tjänster och varor som ger upphov till utsläpp av klimatgaser, det andra är att ändra produktionen av varor och tjänster så att detta sker med mindre utsläpp av klimatgaser. Detta är tydligast när det gäller bostäder. Dels kan man försörja bostäderna med mindre energi, t.ex. isolera bostäderna mer. Eller så kan man producera energin utan att utsläppen av klimatgaser ökar. Utsläppskällor De viktigaste utsläppskällorna inom kommunen är transporterna 36 %, industriprocesser 30 % och energiförsörjning 16 %. Därefter kommer jordbruk 7 %, vatten och avlopp 5 % och arbetsmaskiner 5 %. Av transporterna består personbilstransporterna för 56 % och tunga lastbilar och bussar för 28 % och lätta lastbilar för 7 %. Av industriprocesserna står metallindustrin för 93 % och utsläpp av fluorerade gaser för 7 %. Inom energiförsörjningen utgör elvärmeväxling och industrienergi 63 %, panncentraler 21 % och egen uppvärmning 15 %. De 4 områden som har störst utsläpp av växthusgaser är metallindustrier 28 % av totalutsläppen i kommunen, personbilar 20 %, tunga lastbilar och bussar 10 % och energiförsörjning via el-värmev. samt ind. 10 %. Därefter kommer övrigt jordbruk 5 % och arbetsmaskiner vid verksamheter 5%. Andra har mindre utsläpp.

39 5(13) Prioriteringar De områden som borde prioriteras är därför 1. Industriutsläppen 2. Personbilstrafiken 3. Lastbils- och busstrafiken 4. Energiförsörjningen 5. Jordbruk och 6. Arbetsmaskiner Denna prioritering är dock svår att följa främst p.g.a. att kommunen saknar vissa instrument, främst befogenheter, för att genomföra åtgärder. När det gäller prioritet Industriutsläpp är svår att hantera enbart kommunalt. De industrier som det rör sig om är Boliden Bergsöe och Befesa ScanDust. Båda två utövar länsstyrelsen tillsyn över. Synpunkter på tillsynen bör framföras till tillsynsmyndigheten även när det gäller utsläppen av växthusgaser och även vid tillståndsprövningar. Utsläppen av fossil koldioxid regleras i flera fall genom speciella regler bl.a. genom utsläppsrätter. Resultatet av utsläppsrätterna är dock sämre än av någon annan reglering som införts. 0,6 % minskning av utsläppen av växthusgaser borde få de största entusiasterna av att reglera frågan med hjälp av marknadskrafterna genom ett krångligt och orättvist system att själva reagera. Utsläppen i Landskrona av växthusgaser har under de senaste årtiondena minskat kraftigt. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser minskat med ca. 75 % koldioxidsekvivalenter. Orsaken är de stora utsläppen av lustgas, dikväveoxid som bildas vid tillverkning av kvävegödselmedel. Lustgasen är en mycket kraftig växthusgas, 300 gånger kraftigare än koldioxid. Prioriteringen som praktiskt kan göras blir i stället följande: 1. Transporterna 2. Energiförsörjningen/boendet 3. Arbetsmaskiner 4. Avfallet 5. Industrin

40 6(13) 6. Jordbruket 1. Transporter Här finns det flera åtgärder som bör vidtas. Dessa medför även att flera andra miljöfrågor löses samtidigt. Bullret minskar, ohälsosamma utsläpp minskar som kväveoxider, partiklar m.m. och trängsel och det fysiska intrånget i omgivningen minskar. Åtgärderna som gäller är främst att underlätta för befolkningen att använda andra sätt att resa än att ta egen bil och att i första hand ersätta de tvungna resorna med ett mera miljöanpassat sätt att resa. De resor som det rör sig om är resor som inte görs för nöjes skull utan som man är tvungen att genomföra för att vardagen ska fungera, som resor till och från jobbet, dagligvaruhandel, resor till och från skola och förskola. Om man kan ersätta dessa resor med mera miljöanpassade sätt att resa minskar utsläppen av växthusgaser avsevärt. Ett första steg som kommunen är suverän att vidta är att påverka pendlingen för de kommunanställda. Det kan man göra genom att ersätta de som pendlar längre sträckor med bil eller kollektivtrafik med delar eller hela månadskort hos Skånetrafiken. Även de som pendlar genom att cykla eller gå till jobbet bör kompenseras på något sätt t.ex. genom bonus på lönen. Endast de som fortsätter att pendla med bil mister denna förmån. Ett försök som gjordes vid Kulturförvaltningen visade att det även behövs vissa restriktioner för att bilpendlarna skulle avstå från att ta bilen. En sådan restriktion är att införa parkeringsavgifter på de parkeringar som är avgiftsfria idag. För att dessa avgifter inte ska inverka negativt på handeln kan man begränsa tiden för avgiften till klockslag tidigt på morgonen med relativt höga avgifter kl varje vardag. Självklart behövs det möjligheter för undantag för enskilda personer som har svårt att klara sig utan bil. Ett stående argument som alltid kommer när restriktioner diskuteras är hur ska vi göra som är rörelsehindrade? Det är lika enkelt att lösa som parkeringstillstånd för handikappade. Kostnaderna för åtgärden beror på hur snabbt man vill gå fram. Ett pendlarkort kostar kr. Ett kort för ca 1000 kr under 12 månader kostar kr per person och år. För 3000 anställda blir kostnaden 36 miljoner kr per år. För att locka bilister att byta bilå-

41 7(13) kandet mot ett tåg eller buss krävs det troligen minst 20 % av den summan, troligen mer. Eftersom alla inte kommer att sluta köra bil blir totalsumman mindre än kr per år. En del inkomster kommer in i parkeringsavgifter från de nu fria parkeringarna. Bidrag kan sökas från Region Skånes miljövårdsfond som avsatt 2 miljoner som öronmärkts för klimatinsatser. Skånetrafiken får fler resenärer och borde kunna ge en viss rabatt när så många nya resenärer kommer till. Kostnad mindre än en halv miljon borde man kunna räkna med. För att underlätta i övrigt är utökad cykling bra alternativ. Det innebär att säkra cykelvägar är viktiga. För det mesta handlar det om att cyklar och bilar är skilda åt. Ett annat problem är cykelstölderna. Fler låsta cykelförvaringar vid alla stationerna och aktiv information till cyklister om hur man förhindrar att cykeln blir stulen. Cykelautomater vid stationerna i Glumslöv och Häljarp till en kostnad av kr i investering. Den fysiska planeringen är viktig när det gäller att underlätta för invånarna att minska transporterna utan att det inkräktar på deras bekvämlighet i vardagslivet. Transporterna står för 36 % av utsläppen av växthusgaser i Landskrona. En planering som utgår från att transporttvånget minskas så lång det går kräver lång tid att genomföra. Den fysiska planeringen påverkar rörelsemönster och befolkningens livsstil lång tid framöver. Ett samhälle som bygger på det s.k. knutpunkts-samhället kräver att målbilden är klar tidigt och att planeringen utgår från den. Nedan visas en skiss på hur man kan illustrera olika faser i samhällsutvecklingen, där arbete, bostad, service och fritid planeras olika i rummet beroende på i vilken utvecklingsfas samhället är.

42 8(13) Det betyder att man tar stor hänsyn till möjligheterna att nå olika delar av de aktiviteter som man besöker till vardags till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. En viktig åtgärd är att ordna fungerande kollektivtrafik redan dagen som de första boende flyttar in i ett bostadsområde. Nya kriterier behöver utvecklas för den fysiska planeringen där utgångpunkten är att minimera de onödiga bilresorna; för att få vardagslivet att fungera. Förbättrade cykelvägar är även nödvändiga för att cykling ska vara ett bra alternativ. Och stöldsäker cykelförvaring. 4. Energi Sol och vind är de alternativ som står till buds när det gäller energikällor. Solceller är redan idag överlägsna t.ex. biobränsle som energiproducent. Om man tog all mark som används för att producera vete till etanolfabriken i Linköping och placerade ut solceller där, så skulle energin räcka till för att driva alla Sveriges bilar. Etanolen räcker däremot bara till för att driva ungefär en halv procent av alla bilar. Om man tar m 2 av gipsöns yta i anspråk för solceller skulle det ge en solcellspark som saknar motstycke i Sverige. Det klokaste är att bygga ut solcellsparken i etapper, eftersom utvecklingen är mycket snabb både när det gäller priset och effektiviteten hos solcellerna. Om man i en första etapp börjar med 700 m 2 solceller ger 100 kw till en kostnad av kr per kw blir kostnaden 1,5 Mkr. Med 35 % bidrag blir kostnaden kr. Varje kw ger knappt 1000 kwh per år. Om inkomsten per kwh är 1,22 kr är anläggningen betald redan efter 7 år och ger inkomster därefter. En satsning på en mindre anläggning som första etapp borde kunna ge värdefull information om inte bara solcellerna och deras funktion utan även mera lokala praktiska aspekter som förankring av solcellerna m.m. Utifrån dessa erfarenheter kan man sedan satsa på ytterligare utbyggnad. För att uppmuntra befolkningen att själva satsa på solenergi bör man satsa på en solkarta av det slag som man gjort i Stockholm och Lund. Se länk:

43 9(13) En kartläggning med laserskanning av kommunen kan ge kommuninvånarna besked om hur bra taken på deras egna hus är för att etablera solceller på. Landskrona kraft kan, som Lunds Energi gör, erbjuda högre pris för den el som man levererar till nätet än man annars gör. En kalkyl visar att en solcell som täcker 20 m 2 mot söder ger ca 3 kw till en kostnad av kr utan bidrag vilket blir kr med 35 % bidrag. Det ger el till ett värde av kr per år och mer om man kan få bra pris av Landskrona kraft för överskotts-el som man levererar till nätet. Återbetalningstiden blir år. För kommunala byggnader kan man genom enkel inventering få fram var man kan etablera solceller på taken och därmed öka användningen av förnybar energi avsevärt i kommunen. 2. Boende/byggnader All nybebyggelse bör i första hand ske som passivhus eller åtminstone som nära-noll-energi-hus (NNE) som EU kräver av medlemsländerna från 2021 (2018 på offentliga byggnader). Projekt som innebär att byggbranschens aktörer bjuds in till en tävling för att bygga energisnåla hus bör ordnas. Bidrag för demonstrationsbyggen bör kunna sökas. Vid renovering bör privata fastighetsägare uppmuntras att satsa på NNEstandard i så stor utsträckning som möjligt. Särskilt Landskronahem bör få ett uppdrag att satsa på upprustning till NNE-nivå. Den största energivinsten gör man genom att spara energi i det befintliga bostadsbeståndet. 7. Avfall Avfallsfrågan är till stor del kommunal angelägenhet. En enkel åtgärd är att låta bli att förbränna fossilt avfall i det kommunala kraftvärmeverket. Det är främst plast som ingår i RDF-fraktionen. En viktig uppgift för kommunen är att samla in bioavfall och skicka det till rötning för utvinning av biogas. Insamlingen av matavfallet borde kunna öka upp till minst 80 %. 8. Kolonier Kolonierna är ett resurssnålt alternativ som Landskrona, med det äldsta befintliga koloniområdet och den kolonitätaste staden i Sverige, borde satsa på. Som första åtgärd kan man satsa på gemensamma hygienanläggningar med gemensamma vattentoaletter, duschar och tvättmöjligheter. Detta tillsammans med urinseparerande toaletter för de som även vill ha egna toaletter i stugan höjer

44 10(13) den hygieniska standarden utan att belasta miljön ytterligare. Kostnaden tas lämpligen ut genom arrendeavgiften. Satsning på information till koloniägare om solcellssatsning och råd om hur man lämpligen förser sin koloni med solel medför inte någon stor minskning av utsläppen av växthusgaser, även om det medför en del minskning av gasol. Den största vinsten är ökad kunskap och medvetenhet om klimateffekten och vad man själv kan göra för att stävja den. Ytterligare åtgärd är att satsa på koloni som tillämpar permakultur. Det sker lämpligen genom att man erbjuder dem som vill hjälp och information om permakultur och etablerar permakultur på minst en koloni som demonstration av vad det kan innebära. 7. Jordbruket Mineralgödselproduktionen och lustgasutsläppen från åkermarken beräknas utgöra 40% av jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser. Det utgör nästan en tredjedel av transportsektorns utsläpp. Lustgasen som bildas vid framställning av mineralgödsel är en mycket stark växthusgas, 300 gånger starkare än koldioxid. Det sker även en del läckage av lustgas från åkermarken vid odling och markbearbetning. Även om utsläppen av lustgas minskat mycket i Landskrona genom att Yara/Hydro/Supra lade ner sin produktion är det troligt att motsvarande utsläpp sker någon annan stans i världen. Lustgasutsläppen minskas endast om man minskar användningen av mineralgödsel. Användningen av mineralgödsel behöver däremot minskas om man ska lyckas minska utsläppen av lustgas. Ökad information om ekologiskt lantbruk är det som står kommunen tillbuds. En gödselmedelsavgift borde vara den enkla lösningen, men det redskapet är förbehållit staten. För all kommunal jordbruksmark som arrenderas ut bör i arrendeavtalen ställas krav på ekologisk odling. Åtgärdsnivåer Den bästa lösningen av klimatfrågan är en global lösning. Det är i praktiken den enda lösningen. Och det går att lösa klimatkrisen om alla vill och är beredda att göra de uppoffringar som behövs. Det finns inga tekniska eller ens ekonomiska hinder som inte kan passeras. Problemet är politiskt, oförmågan att hitta politiska lösningar som innebär att man måste ge upp vissa saker för att rädda världen. Problemet är i huvudsak den att det är de rika länderna som är huvudsakliga orsaken till klimatkrisen, men de fattiga länderna är de som drabbas mest. Det största hindret för en politisk lösning är att de rika länderna inte

45 11(13) vill avstå från något av sin rikedom och de fattiga länderna gärna vill nå upp till de rika ländernas nivå. Globala åtgärder Den enklaste lösningen följer ett välprövat mönster: låt den som orsakar problemet betala för att lösa det. Genom en global källskatt på alla fossila bränslen och alla vitala processer som orsakar utsläpp av växthusgaser löser man halva problemet. Det skulle leda till effektivare energilösningar för att slippa betala så mycket skatt för den fossila energin och förstärka insikten att en sparad kilowatt är effektivare än en producerad kilowatt. Det skulle leda till både energibesparingar och utveckling av alternativa energikällor. Om man avsätter denna globala skatt i en fond som sedan kan användas av de fattigare länderna för att utveckla alternativa energikällor löser man hela problemet. Solceller är en mycket effektiv lösning redan idag för att förse jordens befolkning med energi. Solceller på en yta motsvarande 10 % av Saharas yta skulle räcka för att tillgodose hela världens energibehov med nuvarande teknik. Den tekniska utvecklingen är mycket snabb när det gäller solceller. Även i det fallet är det bara politiska beslut som behövs; de ekonomiska och tekniska hindren vet vi redan idag hur man ska passera. Nationella åtgärder För att komma vidare med klimatfrågan i Sverige och Landskrona är en nationell lösning den i särklass smartaste och effektivaste sättet, även om en del kan genomföras lokalt. Lösningen är av samma slag som den globala lösningen. Vi har redan svaret när det gäller koldioxidskatten som varit mycket effektiv i klimatarbetet. Den kan både höjas och utvidgas till att omfatta processer och produkter som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. En del av skatten kan användas för att stödja åtgärder och beteende som minskar utsläppen av växthusgaser eller för att kompensera branscher som är starkt beroende av nuvarande system med höga utsläpp av växthusgaser. En hög klimatskatt på handelsgödsel som återförs till lantbruket t.ex. per hektar odlad mark är en effektiv metod. Vi vet genom kväveoxidavgiften på energianläggningar som tas ut per kväveoxidenhet och återbetalas per producerad energienhet är en mycket effektiv metod. En avgift på handelsgödsel skull dessutom få en hel del andra positiva effekter; minskad övergödning och ökad biologisk mångfald. Även här är solceller redan idag mycket effektiva. Man kan få ut 100 kwh eller mer per kvadratmeter (1 m 2 ) med solceller. Om man odlar bioenergi på samma yta får man ut omkring 2 kwh per kvadratmeter. Om man tog all mark som används för att producera vete till etanolfabriken i Norrköping och placerade ut solceller där, skulle energin räcka för att driva alla Sveriges bilar. Etanolen räcker däremot bara till att driva ungefär en halv (½) % av alla Sveriges bilar. Genom nationella satsningar

46 12(13) på alternativa transportsätt genom ökad järnvägssatsning, spårvagnar, trådbussar och inte minst trådlastbilar kan transportsektorns bidrag till växthuseffekten minska kraftigt. Nya klimatanpassade regler dör den fysiska planeringen där man tvingar fram planering som minskar kraftigt det vardagliga transporttvånget till affären, jobbet, skolan dagis m.m. har många positiva effekter förutom klimateffekterna som bättre folkhälsa. Bättre privatekonomi och mer egen tid. Även nya regler om bostäders och energiförbrukning för enskilda boende skulle kunna minska energiförbrukningen avsevärt utan att i något avseende minska standarden. Även förbättrad tillsynsvägledning till tillsynsmyndigheterna över miljöfarliga verksamheter om energiaspekter och t.o.m. förprövning enligt miljöbalken av energiförbrukande och transportkrävande verksamheter hade haft klimatförbättrande effekt. Även effekterna av klimatförändringen behöver tas med i beräkningen. Även om alla utsläpp av växthusgaser upphörde nu skulle vi ändå vara tvungna att klimatanpassa oss. Höjda temperaturer, värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar, stormar, nya skadedjur m.m. kommer att inträffa även om alla utsläpp upphörde nu. Effekten av de utsläpp som redan skett har alla inte visat sig ännu. En nationell klimatanpassningsplan saknas för Sverige och en sådan skulle kunna sätta fart på det arbetet i kommunerna. Lokala åtgärder De lokala klimatåtgärderna är begränsade och många är svåra att genomföra utan statligt stöd eller skulle bli mycket effektivare om de understöddes av både ekonomiskt stöd och eller/statligt regelverk. De åtgärder som man kan vidta lokalt är i första hand knutna till den egna verksamheten. Det gäller kommunens transporter, lokaler och upphandling. Det gäller även tillsyn enligt miljöbalken, produktion av energi, avfallshantering, kommunalt bostadsbolag, fysisk planering och ansvarig för den kommunala delen av kollektivtrafiken. Det finns dock en hel del förhinder som begränsar handlingsutrymmet, både inhemska lagar och regler och främst EU-lagstiftning. Även konkurrens från omvärlden spelar roll. Erfarenheterna från andra kommuner visar att med politiks vilja kan man passera många av dessa hinder. Cykling passar bra i en stad av Landskronas storlek som alternativ till de kortare resorna. En satsning som underlättar för cyklister är både billig och effektiv åtgärd. Klimatanpassningsarbetet följer sin egen fåra. Det brukar vara lättare att få gehör för klimatanpassningsåtgärder än för förebyggande åtgärder. Effekterna av klimatet är påtagligt och drabbar befolkningen här och nu. Åtgärder som förbättrar situationen kan man därför avläsa direkt. Konsekvenserna av de förebyggande åtgärderna är oftast svåra om inte omöjliga att avläsa eller koppla

47 13(13) ihop med åtgärden. Effekterna av energi från solceller kan svårligen kopplas ihop med effekter på klimatet. Länsstyrelsens granskning av kommunernas klimatåtgärder visar att under rådande regelverk och omständigheter bör arbetet fortsätta och intensifieras. Jörgen Hanak miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

48 Budget Redovisat Redovisning Avvikelse Återstår jmfr BENÄMNING full tertial 1 mot tertial med redovisat Miljönämnden Miljöskydd Miljöundersökningar konton för grundvatten, gräs, hav och naturvård har inte använts, sammanlagt Saxån-Braån Miljöskydd övrigt Råån, Luftsvårdförbundet Tillsynsavgifter Främst årsavgifter B och C som debiterats mindre debitering U och kemtillsyn SUMMA Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedel Debitering nya lokaler och extra kontroll tillkommer efterhand Vatten Dricksvatten, strandbad, ännu inga kostnader Hälsoskydd, bostadsinsp, m.m Eftersläpning debitering bostadsinsp nya debiteringsrutiner ska införas

49 SUMMA Hälsoskydd Miljöadministration Personalkostnader Andel i service Lokalhyra, datadrift, telefoni, vaktmästeri m.m. Administration IT, datorer, prenumerationer, tryckeri, porto, kontorsmaterial m.m. Agenda Miljöbokslut bokslut 2013 trycks i maj Diverse SUMMA Miljöadministration SUMMA MILJÖNÄMNDEN

50 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Håkan Ärnflykt / Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsredovisning 1:a tertialen 2014 Miljöförvaltningen har upprättat en redovisning av i vilken utsträckning som verksamhetsplanen har genomförts under 1:a tertialen. Avtalsprocessen har också granskats och där konstateras att inga nya avtal har ingåtts och inga avtal har sagts upp. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att med godkännande lägga verksamhetsredovisningen till handlingarna. Jörgen Hanak miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljö S:\gemensam\mfhemsida\admin\Nämnd 2014\6_hä_verksamhet_tertial1_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :39

51 Verksamhet 2014 Objekt Plan1maj Plan1sep Plan1jan Klart1maj A B B miljörappoter C C årsrapporter U U årsrapporter Lantbruk Bassängbad Strandbad Kosmetiska och hygieniska produkter Köldmedieanmälningar Livsmedel Insp ordinarie Dricksvattenobjekt enl SLV LIV Insp uppföljande 24 LIV Registreringar 23 LIV Prov 25 LIV Karneval Insp 0 LIV Karneval Reg 0 Trafikärenden 5 Saneringsintyg 4 Värmepumpar 3 Radon 2 Sopdispenser 15 Offentliga lokaler insp 4 Bostad inspektioner 12 Bostad klagomål 20 Bostadsprojektet Nedskräpning 9 Övriga klagomål hälsoskydd 8 Dricksvattenklagomål 3 Enskilda avlopp 1 Barnvattenprover 4 Legionellaprovtagningstillfällen 0 Latrinärenden 0 Cisternärenden 0 Bekämpningsmedel 3 Köldmedieanmälningar 0 Kem-inspektion, butik 4 Kemikalieskydd, allmänhet 0 Förorenad mark, tillkomna 0 Förorenad mark, avslutade 1 PCB-ärenden, tillkomna 1 PCB-ärenden, avslutade 9 Farligt avfall, mellanlagring 0 Farligt avfall, transport 2 Olyckor och tillbud 8 Miljösanktionsavgifter 0 Åtalsanmälningar 6

52 Bostadsprojekt 2014 januari december pågående Tillsyn av solarium april december påbörjad Tillsyn av tatuerare - förbjudna färger maj december Tillsyn av skolor - Nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljö augusti mar-15 Informationsutskick till frisörsalonger inför planerad tillsyn 2015 oktober december Renhållning Utreda möjligheterna att införa grindhämtning jan dec ej påbörjat Dricksvatten Grundvattenkontroll September oktober Justerat till provtagning en gång detta året Utförs under hösten Rapport grundvattenkontroll September december Upphandling av analyser juni juni påbörjat Förlängning av avtalet ska göras i juni. Vattenskyddsområde för Säbytäkten januari december inte påbörjat Kräva kartläggning av de kommunala ledningarnas och reservoarernas status samt framtagandet av ett åtgärdsprogram januari december påbörjat Livsmedel Glassprovtagning april juni Inte påbörjat april september Påbörjat Samsynsprojekt om allergikost Karnevalen juli juli Blir 2 Landskronadagar istället för karneval Kontroll av julbord december december Miljöskydd Kartläggning av förekomsten av nya verksamheter på en tredjedel av södra industriområdet September December hösten Arbeta för en kartläggning av dagvattennätet samt mätningar av föroreningsinnehållet i dagvattenutsläpp och i dagvattennätet Januari December inte påbörjat Ev. delta i nationella tillsynsprojekt från Naturvårdsverket Januari December ännu inga projekt Tillsyn på transportörer av farligt avfall lokaliserade inom kommunen Januari December Inte påbörjat Kemikalieskydd Kemikalieregister: Driftsättning Januari December Påbörjat Tillsyn enligt PCB-förordningen - krav på inventering och sanering Januari December Påbörjat Ställa krav på undersökning av prioriterade nedlagda deponier September December Deltagande i Kemikalieinspektionens nationella tillsynsprojekt SMID Januari Juli Påbörjat Deltagande i Läkemedelsverkets nationella tillsynsprojekt Kontroll av märkning på hårfärgningsprodukter hos detaljister September November Markföroreningar och MIFO - färdigställande av markföroreningsregister samt uppstädning av historisk diarieföring av MIFO-ärenden September December Påbörjat Miljöövervakning URBAN-mätningar januari december pågående OPSIS-mätningar Januari December pågående Metaller i grönsaker maj December tertial 2 Metaller i gräs maj December tertial 2

53 Fallande stoft Januari December pågående Kontroll av PM 2,5 januari december pågående Saxån-Braån och Råån : Övervakning av vattenvaliteten fortsätter enligt fastställda kontrollprogram jan dec pågår Alla vattendata för Saxån-Braån läggs in i en databas som finns på Saxån-Braåns vattenvårdskommittés hemsida jan dec pågår Undersökning av vattenkemi i kommunens småbäckar. jan dec ej påbörjat Undersöka möjligheterna att ha automatisk mätning on-line av vattenkvaliteten i Saxån. jan dec pågår Elfiskeinventering genomförs maj okt Havet: Algtoxin i alger mäts om algblomning uppstår. juli aug Belastning på Öresund redovisas genom Öresundsvattensamarbetet. maj sept Sondmätning av vattenkvaliteten i Öresund jan dec pågår Miljöövervakning - Naturvård Häckfågelinventering i Kvärlövs naturområde genomförs. april maj ej påbörjat Antalet råkor i kommunen räknas april april klart Häckfågelinventering i Kvärlöv och Sundvik april juni pågår Vinterfågelräkningarna genomförs jan och dec klart Provtagning på strandbad juni aug Miljöövervakning - Redovisning Arbeta med att lagra miljöövervakningsdata i ECOS och andra databaser fortsätter jan dec pågår Miljöbarometern uppdateras jan dec delvis klart Miljöatlasen över Landskrona stad utvecklas jan dec ej påbörjad Miljöledningsarbete Grundläggande miljöutbildning för nyanställda och förtroendevalda jan dec pågående Kontinuerligt efter behov. Utbildning av nya miljöhandledare jan dec pågående Kontinuerlig utbildning för ny personal sammanställning av förvaltningarnas miljöredovisningar Förvaltningarna redovisar miljöarbetet i sina verksamhetsberättelser Uppdatera utbildningsmaterial klart Genomförs årligen 1-2 gånger Revidera handlingsplaner enligt nya miljömål april sept påbörjat Uppdatera miljöledning på intranätet jan dec pågående Uppdateringar genomförs kontinuerligt vid behov 2 personal på MIL saknar Eco-driving. Ingår numera i juni ECO-driving för nyanställda körkortsutbildning Insatsstöd för bilpoolen jan dec pågående Administratör för miljöförvaltningen Kommunsamverkan miljöledning sept nov Slutförande av Grön IT-policy tillsammans med IT-avdelningen Datasupport för personalen på miljöförvaltningen It policyn klar, kan presenteras för politikerna Datasupport pågår kontinuerligt Slutföra resepolicyn klart kan presenteras för politikerna Administration av hyrcykelsystemet. maj sept ska placera med start på turistbyrån Medverka i arbetet med ett nytt cykelparkeringssystem vid stationen. ej påbörjat Byggstart under sensommaren Anordna en cykelpool för kommunanställda Produktionen av Landskronas miljöredovisning för 2013, grafisk formgivning, diagram samt framtagning av avsnitten miljöledning och miljöövervakning m.m. jan juni påbörjat i tryck maj månad Earth hour Earth day Gymnasieskolor hösten 2014 i samarbete med gymnasieskolan

54 Ökat samarbete med referensgruppen inom kostavdelningen för att uppnå nytt miljömål. Delta i arbetet för certifiering av kostverksamheten för inköp av fisk enligt MSC:s standard. Medverkan i "Europeiska Trafikantdagen" 2014 aug sep samarbete kring ekologisk mat och minskning av matsvinnet Kampanjen är tänkt att genomföras tillsamman med trafikavdelningen och Skånetrafiken Miljöredovisning Miljöredovisning för 2013 jan juni påbörjat klar juni Klimatanpassning Med den lokala klimateffektprofilen, LCLIP, som tagits fram för Landskrona som grund identifieras problemområden och åtgärdsförslag på kort och lång sikt börjar utarbetas. jan dec pågår Naturvård Åtgärder till skydd och utveckling av Saxtorpsskogen jan dec pågår Utredningsarbetet för naturskydd av den marina miljön vid Staffans bank jan dec ej påbörjat Etablering av mätstation i Saxån jan aug pågår Kartor över växt- och djursamhällen i Öresund jan sept klart Åtgärder för att förbättra situationen för sällsynta och hotade groddjur genom grodstaket, dammar mm fortsätter mars sept pågår

55 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(14) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Jörgen Hanak Miljönämnden Landskrona stad Förslag till inriktningsbeslut avseende taxa på miljöbalkens område. Beslut Miljönämnden beslutar att ge miljöförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderad taxa på miljöbalkens område till miljönämndens sammanträde i september. Förslaget ska vara i enlighet med Sveriges kommuners och landstings (SKL:s) modell för risk och erfarenhetsbaserad taxa. Förslaget bör innehålla en modell för succesiv anpassning av taxan för de verksamheter som får väsentligt förändrad taxa jämfört med dagens. Motivering SKL:s har tagit fram förslag till taxa på miljöbalkens område. Genom att använda sig av denna taxa fullt ut erhålls större möjlighet till en likvärdig taxa med andra kommuner inom detta område. Det medför att resursbehovet för tillsyn bedöms lika över kommungränserna. SKL:s taxa innebär att avgiftsfinansieringen av tillsynsverksamheten ökar samtidigt som den medger viss möjlighet för verksamhetsutövaren att själv påverka avgiftens storlek. Genom att ha ett system som i större utsträckning leder till att kostnaderna ligger hos verksamhetsutövaren och som denne kan påverka uppnås flera fördelar. Skattekollektivet avlastas från kostnader. Incitament skapas för verksamhetsutövaren att jobba i rätt riktning. Det leder i sin tur till att resurserna för tillsynen kan läggas där behovet är som störst. Bättre möjlighet ges till att anpassa tillsynsverksamheten efter resursbehovet. Vilket leder till mer förebyggande tillsyn som i sin tur leder till mindre frekvens av akuta ärenden. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\JH_Förslag till inriktningsbeslut avseende taxa på miljöbalkens område.docx Bankgiro Postgiro Org.nr :03

56 2(14) Man får en rättvisare fördelning av tillsynskostnaderna. Bakgrund Enligt miljöbalken har kommunen stöd för att anta en taxa för tillsyn inom miljöbalkens område. Det finns inte närmare reglerat i miljöbalken eller dess förordningar hur taxan ska vara utformad. Landskrona stad har en taxa på miljöbalkens område som strukturellt varit oförändrad av kommunfullmäktige sedan Sedan taxan antogs har det kommit flera reviderade förslag till taxa på miljöbalkens område från SKL. Revideringarna innebär utöver Landskrona stads nu gällande taxa att fler tillsynsobjekt föreslås ha regelbunden tillsyn med besök minst vart 3:e år och därmed årlig tillsynsavgift. Vidare innebär SKL:s förslag att erfarenhet av en verksamhet och risk för miljö- och hälsa påverkar den enskilda verksamhetens avgift för tillsynen. Vissa delar av SKL:s taxa på miljöbalkens område används redan idag i Landskrona. Men i de delar som tar upp verksamheter med fast årlig avgift är skillnaden stor jämfört med nu gällande taxa. SKL:s taxemodell SKL:s taxemodell består av fyra olika delar: timtaxa, taxa för prövning, taxa för anmälningsärende och fast årlig taxa för verksamheter med regelbundet tillsynsbehov. För att få en taxa som stämmer överens med SKL:s modell är det främst det under det sistnämnda som det finns ett stort revideringsbehov i Landskronas nuvarande taxa SKL:s taxemodell för verksamheter med regelbundet tillsynsbehov innebär att varje verksamhetstyp som bas tilldelas ett resursbehov i form av en timfaktor. Utöver verksamhetens inriktning och omfattning finns det två faktorer till i modellen som påverkar resursbehovet på den enskilda verksamheten.

57 3(14) Riskfaktorer Riskfaktorer av olika slag göra att tillsynsbehovet ökar. Det kan handla om att det finns risk för historisk förorening, att verksamheten hanterar särskilt farliga kemikalier, inte använder förnybar energi, omfattas av specialbestämmelser, är särskilt transportintensiv eller innebär ytterligare risker med avseende på hälsoskyddet. Faktor och bedömningsgrund Riskpoäng 1. Markförhållanden, lokalisering m.m. a) Historisk förorening i mark eller byggnad 1 a) Närhet till bostäder, skola, förskola, sjukhus, vårdlokaler eller inom vattenskyddsområde 1 a) Påverkar miljökvalitetsnorm 1 1. Kemiska produkter Särskilt farliga kemikalier, utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen 1. Tillägg av riskpoäng 1 a) Verksamheten berörs av specialbestämmelser 1 a) Använder ej förnybar energi 1 a) Särskilt transportintensiv verksamhet 1 a) Ytterligare delar i en hälsoskyddsverksamhet som medför ökade risker eller ökat tillsynsbehov 1-6 Tabell 1 De olika riskfaktorerna som påverkar verksamhetens fasta avgift. Om en verksamhet omfattas av en riskfaktor erhålls riskpoäng som påverkar

58 4(14) tillsynsavgiften. Figur 1 Illustrerar hur riskfaktorn vägs in i slutlig timavgift. Baserat på verksamhetens typ och volym identifieras en avgiftsklass (AK). Avgiftsklassen identifieras därefter i en riskmatris där man utgår från riskkolumn 0 och sedan förflyttar samma antal kolumner som det antal riskpoäng som verksamheten fått i riskbedömningen. Bildens exempel illusterar en verksamhet som fått två riskpoäng och då förflyttats två riskkolumner och fått timfaktorn 10 istället för utgångsläget med timfaktor 8.

59 5(14) Erfarenhetsfaktorer Modellen innebär att erfarenheten av verksamheten påverkar tillsynsavgiften. De verksamheter som har få anmärkningar och/eller fortlöpande korrigerar de brister som påträffas premieras. Likaså premieras de verksamheter som ingår i ett kvalitetsledningssystem eller har en dokumenterat god egenkontroll av annat slag. Det räcker dock inte bara att man använder ett kvalitetsledningssystem. Det måste kunna dokumenteras i kontrollen att det fungerar. Figur 2 Figuren illusterar hur premiering fungerar baserat på erfarenheten i kontrollen. I första skedet värderas erfarenheten av förtagets egenkontroll samt erfarenhet från tidigare inspektioner och aktuell inspektion. Resultatet från denna utvärdering ger en erfarenhetspoäng. Erfarenhetspoängen används först för att bedöma om extra tillsynstid ska debiteras under aktuellt år. I aktuellt fall hade verksamheten 1 erfarenhetspoäng vilket inte medför att verksamheten får extra tillsynsavgift under aktuellt år. Erfarenhetspoängen används därefter för att avgöra verksamhetens premiepoäng som påverkar kommande års tillsynsavgifter. I aktuellt fall hade verksamheten 0-1 erfarenhetspoäng vilket ger 2 premiepoäng. Dessa poäng medför att verksamheten förflyttas horisontellt 2 riskkolumner och därför får timfaktorn reducerad från 10 till 8 timmar kommande år.

60 6(14) Beräkning av tillsynsavgiften Modellen ger som illustrerats en timfaktor som är en schablon för den enskilda verksamhetens resursbehov. Timfaktorn multipliceras med timkostnad som fastställs utifrån en egen beräkningsmodell. Beräkningsmodell för timfaktorn revideras för närvarande av SKL. Revideringen planeras att vara klar i september och ska göra att kommunerna beräknar timkostnaden på samma sätt. Figur 3 Figuren illustrerar taxemodellens olika delar. Det finns en fast del som påverkas av en grundavgift och riskbedömning av verksamheten. Utöver den fasta delen finns det en rörlig del som påverkas av vilken erfarenhet som tillsynsmyndigheten har av verksamheten. Den rörliga delen kan förändras över tiden baserat på erfarenheten av verksamheten.

61 7(14) Beaktanden och överväganden Inom miljö- och hälsoskyddsområdet tillämpas ppp, poluters pay principle på svenska förorenaren betalar. Begreppet härstammar från OECD:s riktlinjer från 1972 beträffande hur de europeiska staterna skulle fördela kostnader relaterade till miljöproblem. På det globala planet inkluderades begreppet i FN:s Riodeklaration från 1992 allmänt kallad Agenda 21 som princip 16. Principen finns implementerad i all lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet utan att begreppet som sådant nämns. Genom att kostnaden fullt ut belastar den som har ansvaret för att åtgärda eventuella brister undanröjs incitament för att fördröja processer med att rätta till bristerna. En strävan efter att avgiftsfinansiera tillsynen tillgodoser intresset av en mera likvärdig tillsyn och av konkurrensneutralitet. Regeringen har i propositionen om miljöbalk uttryckt att myndigheternas miljöarbete så långt som möjligt bör avgiftsfinansieras : Regeringen vill understryka vikten av att myndigheternas verksamhet i möjligaste mån avgiftsfinansieras. Tillsynen över hela miljöbalkens område bör som idag som huvudprincip vara avgiftsfinansierad. Regeringen bedömer inte att det finns skäl att, i enlighet med vad LRF anfört, begränsa avgiftsmöjligheten till tillståndspliktig verksamhet. Så långt det är möjligt bör samma principer gälla för finansiering av tillsynen enligt hela miljöbalken. En tillsynsmyndighet bör således få ta ut avgift för tillsyn av olika objekt på ett enhetligt sätt oavsett om tillsynen avser miljöfarlig verksamhet, kemikalieanvändning eller annat som regleras av balkens bestämmelser. Även Jordbruksutskottet har uttryckt att utgångspunkten bör vara att full kostnadstäckning ska uppnås för myndigheters och kommuners verksamhet enligt miljöbalken och att detta så långt som möjligt ska ske genom avgifter. Kommuner konkurrerar naturligt med varandra om att locka till sig företag för att skapa arbetstillfällen i den egna kommunen. Det är emellertid inte rimligt att konkurrera genom att ha olika nivå på tillsynsbehovet. Det skulle bryta mot en av grunderna i vårt statsskick, att alla ska vara lika inför lagen. Här finns det en stor poäng i att använda en gemensam taxemodell där det grundläggande resursbehovet för tillsynen av olika typer av verksamheter fastställs av central part. Miljöbalkens tillsynsområde rymmer en mängd olika typer av företag och det är orimligt för den enskilda kommunen att ha kunskap om resursbehovet för varje typ av verksamhet. Det är dessutom mer resurseffektivt om modell för taxan tas fram och uppdateras centralt istället för i varje enskild kommun. Genom att flera aktörer central samverkar för att ta fram taxan kan den

62 8(14) också få en större legitimitet och därmed acceptans i näringslivet. En sådan modell garanterar inte att kostnaden blir lika mellan kommuner, men den medför att bedömningen av resursbehovet inte varierar mellan kommuner. De årliga timfaktorerna som erhålls genom SKL:s modell är schabloner. Det innebär att den timfaktor som erhålls för varje verksamhet inte är kopplad direkt till inspektion och kontroll på plats av ett enskilt objekt. Avgifterna måste dock stå i rimlig proportion till de kostnader som den avgiftsbetalande åsamkar myndigheten. Det finns också stöd för att avgiftsbegreppet även kan inbegripa vissa fall där motprestationen inte är individuellt bestämt utan istället utgörs av en kollektiv motprestation. Schablonen anger den tid som en viss verksamhets tillsyn är förknippad med. I förarbetena till miljöbalken definieras tillsynsbegreppet så att det omfattar alla åtgärder som tillsynsmyndigheten vidtar i syfte att uppnå en efterlevnad av miljöbalken och föreskrifter, tillståndsdomar och beslut som grundar sig på balken. Här ingår dels den myndighetsutövande verksamheten, dvs. tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken eller regler utfärdade med stöd av miljöbalken, dels tillsynsmyndigheternas andra uppgifter av förebyggande och stödjande karaktär. Till de myndighetsutövande uppgifterna räknas såväl kontroll och uppsikt som åtgärder för att rättelser ska vidtas. Till de andra uppgifterna kan räknas t.ex. information i allmänhet och rådgivning angående gällande regler i enskilda fall eller i kampanjform. Tillsynsmyndigheterna har även en viktig uppgift att sammanställa information om miljöpåverkan. Det är data som kommer fram vid den löpande tillsynen, i miljörapporter och genom miljöövervakningsarbetet. Den informationen tar mer sikte på miljötillståndet som sådant och utvecklingen av miljöarbetet relativt miljömålen. Det ankommer på tillsynsmyndigheten att utöver den löpande tillsynsverksamheten verka för balkens efterlevnad på så sätt att information sprids och kunskap görs tillgänglig, så att miljöbalkens mål kan nås. Utöver resursbehovet så är det timfaktorn som avgör den totala kostnaden och den kan variera mellan olika kommuner. SKL:s taxemodell är en taxa som tagits fram centralt i samverkan med flera aktörer bland både kommuner och näringsliv. Det finns goda möjligheter att förbättra processen med den centrala revideringen av taxan både i hur revidering sker och hur delaktighet av andra aktörer ser ut. De centrala tillsynsmyndigheterna på miljöbalkens område borde t.ex. få ett större ansvar i processen. Tyvärr har inte SKL satt av tillräckligt med resurser för att fortlöpande revidera taxan. Kommunerna bör trycka på centralt för att resurser avsätts och att centralt viktiga aktörer samverkar för att kontinuerligt revidera taxemodellen. Det är också viktigt att varje enskild kommun förbinder sig att så långt möjligt använda sig av den centralt

63 9(14) framtagna modellen utan större ändringar. Revideringsbehov bör alltid kanaliseras till SKL. Det finns kritik mot SKL:s modell. Kortfattat så anses den komplicerad att praktisera och att resursbehovet därför kan bedömas olika för samma verksamhet beroende på handläggare. SKL håller för närvarande på och tittar över hur man kan förenkla tillämpningen av taxan. Vid tillämpning av taxan kommer det att fattas ett beslut baserat på den bedömning som handläggaren gör om verksamhetens tillsynsavgift enligt taxan. Beslutet om fastställande av tillsynsavgift kan alltid överklagas av verksamhetsutövaren. Kostnadstäckning i Landskrona stad Kostnadstäckning kan beräknas på flera olika sätt. Klart är att det finns stöd för att täcka alla kostnader som är förknippad med tillsynen enligt miljöbalken. Vid beräkning av kommunens behov av resurser för prövning och tillsyn kan nedanstående ingå enligt SKL:s modell: Registrering, komplettering av ärende. Inläsning och beredning av ärende. Kontroll av verksamheter, eventuella del- och slutbesiktningar. Samråd, samverkan och informationsutbyte med övriga tillsynsmyndigheter och med de verksamheter som är föremål för tillsynen, t.ex. periodiskt återkommande samråd med representanter för de största miljöfarliga verksamheterna inom tillsynsområdet. Arbete med inventeringar, kartläggningar, undersökningar eller kontroll (miljöövervakning och uppföljning av miljökvalitetsnormerna ) som, utan att vara riktad mot miljöfarlig verksamhet i det enskilda fallet, berör flera sådana verksamheter inom visst geografiskt område, viss bransch eller liknande. Klagomålsärenden om klagomålen inte är obefogade (Se avsnitt Befogade och obefogade klagomål nedan). Databehandling av insamlade fakta. Interna och externa kontakter med sakkunniga, t.ex. jurister, läkare, geologer m.fl. Upprättande av skrivelser. Beslutsfattande i ärenden. Expediering av handlingar. Resor Det som bl.a. inte kan debiteras den enskilda verksamheten är: Kostnader för information, rådgivning som inte är förknippad med myndighetsutövning. Remisser i tillståndsprövningsärenden. De kostnader som inte kan täckas är miljöförvaltningens arbete med Agenda 21 och naturvårdsarbete som inte är kopplat till tillsyn i det

64 10(14) enskilda fallet. Handläggning av remissärenden av olika slag kan inte heller inrymmas i tillsynsavgifterna. Slutligen kan inte ärenden som visar sig bero på obefogade anmälningar debiteras. Det är viktigt att timfaktorn som belastar respektive verksamhet verkligen står i proportion till det resursbehov som verksamheten har för tillsynen. Uppgiften om timfaktorn hämtas på det sätt som beskrivits under avsnittet SKL:s taxemodell. I tabell 2 finns ett antal perspektiv presenterade med avseende på finansieringsgrad nu och efter introduktion fullt ut av SKL:s taxemodell. Perspektiven syftar till att belysa finansieringsgraden på olika sätt. Det framgår av perspektiv A att verksamheten totalt betraktat endast utifrån personalkostnader är finansierad till 39 % genom avgifter och att personalkostnaderna med SKL:s taxa på miljöbalkens område skulle bli finansierad till 60 %. Sett till enbart personalkostnader skulle intäkterna på miljöområdet då vara högre än personalkostnaderna (121%). Men de ökade intäkterna avses användas för att anställa fler inspektörer. Intäkterna blir då inte högre än personalkostnaderna på miljöområdet. Av perspektiv B framgår det att verksamheten med personalkostnader och alla övriga kostnader inkluderade är finansierad till 28 % med dagens taxa och att den med SKL:s taxa på miljöbalkens område skulle bli finansierad till 43 %. Av perspektiv C framgår att verksamheten inklusive administration samt miljöövervakningskostnader är finansierad till 34 % med dagens taxa och att den med SKL:s taxa på miljöbalkens område skulle bli finansierad till 52 %. Av perspektiv D framgår att verksamheten inklusive administration och exklusive miljöövervakningskostnad är finansierad till 40 % med dagens taxa och att den med SKL:s taxa på miljöbalkens område skulle bli finansierad till 55 %. Den beskrivning som gjorts tidigare av vad SKL anser kan ingå i taxan stämmer bäst överens med perspektiv C. I detta perspektiv bär varje delverksamhet sina administrativa kostnader fullt ut och likaså ingår kostnader för miljöövervakning under miljöbalken. I denna sammanställning har det inte tagits hänsyn till att miljöövervakningen i Landskrona sker på stor bredd. Det innebär att det finns delar av miljöövervakningen som det är tveksam att finansiera genom tillsynsavgifter. När det gäller undersökningar som är kopplade till utsläpp till luft och vatten är det rimligt att den bekostas av miljöfarliga verksamheter med utsläpp till dessa miljöer. Miljöövervakning av biologisk mångfald är exempel på sådan som är mer tveksamt om den kan ingå.

65 11(14) NAG MIL LIV ADMIN TOT A Strikt personalkostnader och intäkter Nuvarande kostnad Intäkter för närvarande Intäktsgrad för närvarande 0% 66% 82% 0% 39% Tillskott i intäkt SKL:s taxa fullt ut Intäktsgrad SKL:s taxa fullt ut 0% 121% 82% 0% 60% B Hela verksamheten alla kostnader och intäkter Nuvarande kostnad Intäkter för närvarande Intäktsgrad för närvarande 1% 30% 82% 28% Tillskott i intäkt SKL:s taxa fullt ut Intäktsgrad SKL:s taxa fullt ut 0% 54% 82% 0% 43% C Tillsynsverksamhet inkl. administration och miljöövervakning Nuvarande kostnad Intäkter för närvarande Intäktsgrad för närvarande 30% 82% 34% Tillskott i intäkt SKL:s taxa fullt ut D Intäktsgrad SKL:s taxa fullt ut 0% 54% 82% 0% 52% Tillsynsverksamhet inkl. adminisstration och exkl. miljöövervakning Nuvarande kostnad Intäkter för närvarande Intäktsgrad för närvarande 37% 82% 40% Intäktsgrad för närvarande Tillskott i intäkt SKL:s taxa fullt ut Intäktsgrad SKL:s taxa fullt ut 0% 84% 82% 0% 55% Tabell 2 Tabellen visar självfinansieringsgraden utifrån olika aspekter enligt perspektiven A-D. Förkortningar NAG= naturvård & agenda 21, MIL=miljöbalken, LIV=livsmedelslagen, ADMIN= administration. För varje alternativ ser man under den streckade linjen kalkylerad effekt av att tillämpa SKL:s taxa fullt ut. Alternativ A visar bara personalkostnad utan att inkludera några andra kostnader, alternativ B visar alla kostnader i verksamheten med fördelning baserat på antal anställda inom gruppen,

66 12(14) alternativ C visar alla kostnader inklusive admin och miljöövervakning men utan kostnader för agenda 21 och allmän naturvård slutligen alternativ D visar all tillsynsverksamhet men här finns varken med kostnader för miljöövervakning, agenda 21 eller allmän naturvård. Intäkterna för närvarande baseras på budgeterade intäkter. Tillskott i intäkter vid tillämpning av SKL:s taxa fullt ut har beräknats på 75 % av timfaktor för tillkommande objekt på miniminivån i det timspann som anges. Procentsatsen satt till 75% då alla enskilda objekt ännu inte är säkerställda till sin inriktning och omfattning på verksamhet. Beräkningarna inkluderar endast budgeterade intäkter för timbaserad tillsyn. Syftet är att få en taxa som svarar upp mot det resursbehov som finns för tillsynen i den enskilda kommunen. Det blir då möjligt att i högre grad än idag kunna anpassa bemanningen efter det faktiska resursbehovet. Det blir då mer tid att arbeta förebyggande vilket för med sig att antalet akuta ärenden minskar. Nya verksamhetstyper som omfattas av årlig tillsynsavgift i Landskrona Miljöförvaltningen har gjort en analys av vilka objekt som finns i kommunen och som skulle få årlig avgift enligt SKL:s taxa på miljöområdet. Siffrorna ska inte tas för exakta då de enskilda verksamheterna inte betraktats individuellt ännu. Det finns även ett antal verksamheter som har timbaserad avgift idag vilket kan göra att skillnaden i intäkter inte blir så som uppskattats. Nedanstående uppgifter ligger också till grund för beräkningen i tabell 2 av tillkommande intäkter. Det är huvudsaken på hälsoskyddsområdet som det tillkommer ett betydande antal nya verksamheter Verksamhet Antal Avgift Utbildningsverksamheter Samlingslokaler 9 10 Skönhetsvård Vård och hälsa Idrott Boende

67 13(14) Verksamhet Antal Avgift Summa hälsoskydd Tabell 3 Verksamhetstyper som kommer att få årlig avgift om SKL:s taxa på miljöbalkens område introduceras fullt ut. Av tabell 3 framgår det att på hälsoskyddsområdet är det främst verksamheter inom uthyrning av bostäder, offentlig verksamhet och vård samt skönhetsinrättningar som tillkommer. Verksamhet Antal Avgift Hamnar, flygplatser och annan infrastruktur 4 85 Hälso- och sjukvård Skjutbanor, skjutfält och sportanläggningar 4 20 Fordonsservice och drivmedelshantering Övrig industriell verksamhet Summa miljöskydd Figur 4 Verksamhetstyper som kommer att få årlig avgift om SKL:s taxa på miljöbalkens område introduceras fullt ut. På miljöskyddsområdet är det främst verksamheter kopplat till infrastruktur med större trafikerade vägar och järnvägen som tillkommer. Ett antal U-verksamheter inom fordonsbranschen och övrig industriell verksamhet utgör en annan stor grupp. Verksamheter som får betydande förändring i årsavgift. Av sammanställningen ovan framgår att intäkterna kommer att öka med ett införande av en ny taxa enligt SKL:s modell. Intäkterna ökar främst på grund av att det är ett betydande antal verksamheter på hälsoskyddsområdet som får årlig avgift och som inte har sådan idag. Om man betraktar befintlig verksamhet så visar några stickprov att det finns verksamheter som får sänkt årsavgift och att

68 14(14) det finns andra som får höjd till mycket högre avgift. Flera av de som får mycket höjd avgift jämfört med idag har av oklar anledning haft sänkt avgift jämfört med dagens taxa. Det finns ju möjlighet att sätta ner årsavgiften i dagens taxa om det finns särskilda skäl. Men det finns för de objekt som har sänkt avgift mycket sällan några sådana skäl angivna. Nya avgifter och kraftigt höjd taxa medför problem vid eventuell introduktion av taxa enligt ovanstående modell. Ett sätt att hantera detta skulle kunna vara att introducera taxan i flera steg under en period. Berörda företag bör då få beslut som innebär att avgiften succesivt kommer att stegras till en slutgiltigt fastställd nivå enligt SKL:s modell. Det kan t.ex. åstadkommas genom att initialt gå in på en lägre nivå i riskklassningssystemet för dessa verksamheter och sedan genom fastställd tidplan gå upp i risknivå till slutnivån. Miljöförvaltningen Jörgen Hanak miljöchef

69 Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2013 Victoria Karlstedt Rapport 2014:2 Miljöförvaltningen Landskrona

70 Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fem olika mätstationer ( Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten och Vallgården ) och proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel och koppar) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer. Blymängderna och kadmiummängderna är som störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. Mängden kadmium har tidigare varit ungefär lika stor vid de tre mätstationerna inom industriområdet ( S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ), men under 2013 har nivån varit mycket lägre vid Sydpunkten. Mängderna av övriga tungmetaller förutom krom är som störst vid mätstationen Sydpunkten. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Det finns dock ingen tydlig trend till att det totala nedfallet minskar. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet (summerade värden från ScanDust och S: Bergsöe ) 2013 var ca 100 gånger högre än för mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Det maximala månadsvärdet för blynedfallet för Landskrona 2013 var 1200 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i Svalövs kommun Om man jämför Landskronas maximala månadsvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 580 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 154 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 148 mg/m 2. De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre nedfall under de senaste åren. ScanDust summerade årsvärde på 320 mg/m 2 är det högst uppmätta värdet sedan mätningarna startade Kadmiummängderna har överlag haft en positiv utveckling vid alla mätstationer förutom vid mätstationen Sydpunkten där mängderna ökade markant 2001 och har fortsatt vara relativt höga sedan dess. Under 2013 så har Sydpunkten dock ett lågt värde och det är istället vid mätstationen ScanDust som visat ett högre värde än tidigare. Zinkmängderna har haft en klart positiv trend vid mätstationen ScanDust efter 2001 med betydligt lägre mängder. Dock har zinkmängderna vid mätstationen Sydpunkten varierat mycket. Nickelmängderna har blivit betydligt mindre vid mätstationen ScanDust från 2006 och framåt och har sedan dess varit stabilt låga. Dock har mätstationen Sydpunkten haft klart förhöjda mängder nickel efter Kopparmängderna har haft några tydliga trender. Från 1988 till 1991 var det ganska höga mängder på alla mätstationer, för att sedan abrupt bli mycket mindre Denna trend höll i sig fram till 2001, därefter har det åter uppmätts höga mängder. Krommängderna följer inte någon tydlig trend för mätstationerna förutom att fram till och med 1999 var krommängderna högst vid ScanDust. Från 2001 och framåt har istället den största mängden uppmätts vid Sydpunkten. Under 2013 däremot har ungefär lika höga krommängder 2 (21)

71 uppmätts på båda mätstationerna. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger. Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona stad samt industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft. Mätprogrammets omfattning Mätlokaler & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fem (se figur 1). Tre av lokalerna, S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan och den femte, Vallgården som ligger centralt i Landskrona är en ny mätstation från och med Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca). 3 (21)

72 Vallgården Figur 1: Mätplatser Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS. 4 (21)

73 Figur 2: Nedfallstratt 5 (21)

74 Meteorologisk data Diagram 1*. Visar en vindros över året 2013 *Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 8 %. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2013 till den 31 december 2013, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 32 %), följt av ostlig (ca 29 %). Vindfrekvensen i procent angivet i kvadranterna nord till väst (ca 26 %), nord till öst (ca 20 %), syd till öst (ca 23 %) och syd till väst (ca 31 %), se vindrosen i diagram 1 ovan. 6 (21)

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Bilaga 1A till förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 1 (7) Fasta avgifter och er för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-632 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Förslaget

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna

Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna 1(10) Taxebilaga 1 Avgift för prövning och anmälan enligt denna taxebilaga betalas i form av en fast avgift (grundavgift) eller timavgift. en multipliceras med timtaxan genom att den faktiskt nedlagda

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Avgifter för prövning och tillsyn

Avgifter för prövning och tillsyn Samhällsbyggnadsförvaltningen Avgifter för prövning och tillsyn Skydd av naturen av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 2013-09-19 1 [6] Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden

Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 014-01-1 (5) Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden och Tillsynsnämnden Miljö Antagen av Kommunfullmäktige 69 014-11-7. Gäller från och med 015-01-01 Bilaga 1 prövningsavgifter enligt Miljöbalken 014-0-13

Läs mer

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn!"""#$%&'()(*++(, $+!""#,) $-.+-/,, / $%&(* ($ $-,-. (.0 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne

Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne Tillbaka blick 2012-03-15 Ny organisation 2012-04-16 Kick-off Lean 2012-06-01 Team-indelning 2013-03-01 Cold-case grupp ersätter

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden 41 Yttrande till Mark- och miljödomstolen - Målnummer M 2188-14, Klahrs Byggnads AB, Mullsjö kommun... 75 42 Beslut om föreläggande med vite att mäta radon i flerbostadshus, Mullsjö Kommun... 76 43 Tertialuppföljning

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-10 1 Plats och tid Rum 611, AVA-huset, Katrineholm kl 08.15 9.30 ande Erik Liljencrantz ordförande (M), Marie-Louise Karlsson (S) vice ordförande, Göran Ivarsson (C)

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer