Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse. med årsredovisning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012

2 2 Verksamhetsberättelse 2012 Foto omslaget: Kurt Engström

3 Verksamhetsberättelse Ordförande har ordet Undertecknad har sedan årsmötet den 21 april 2012 haft den stora förmånen att sitta som ordförande i den gemensamma styrelsen för Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Mycket arbete har lagts ner på att konsolidera arbetet inom den nya styrelsen. Det är en laguppställning med bred kompetens som säkert kommer att kunna utveckla den norrbottniska idrotten ytterligare. Styrelsen har också gemensamt genomfört en utbildningsdag och inom styrelsen utsett förtroendevalda som har särskilda ansvarsområden. Bland de frågor som varit högaktuella under året kan nämnas hur vi skall skapa trygga idrottsmiljöer och förebygga kränkningar och övergrepp inom idrotten. En annan och viktig fråga är givetvis marknadsdomstolens beslut som bygger på att ideella föreningar jämställs med vinstdrivande företag. Bakgrunden är att enligt Svenska Bilsportförbundets tidigare regler fick inte en medlem delta eller vara funktionär i tävlingar utanför föreningens eller förbundets verksamhet om inte dessa var sanktionerade av förbundet. Domstolen beslut innebär att Bilsportförbundet inte får tillämpa ett totalförbud mot deltagande i tävlingar som inte sanktionerats av förbundet. Detta kan få långtgående konsekvenser för idrottsrörelsen. Kansliarbetet har också formaliserats genom att man tillsatt en lednings-/ samordningsgrupp som effektiviserat kansliarbetet. Mycket arbete har också lagts ner på att planera och organisera genomförandet av Riksidrottsmötet maj 2013 i Luleå på Kulturens Hus. Riksidrottsmötet (RIM) består av både RF-stämman och SISU-stämman. Idrottspartner är ett annat intressant nystartat projekt där föreningar och förbund kan få hjälp med diverse administrativa uppgifter såsom exempelvis registerhantering i IdrottOnline, lättare ekonomihantering eller datasupport. Vidare fortsätter antidopingprojektet SANN att utvecklas liksom det internationella arbetet främst genom Barentskommittén. Medieintresset och synligheten av oss har ökat liksom antalet besökare på vår hemsida. Behovet av lokalyta i Idrottens Hus har ökat dels på grund av våra egna projekt och dels genom önskemål från ett flertal SDF att bli hyresgäster. Överläggningar har därför förts med fastighetsägaren Luleå kommun i frågan och ett nytt hyresavtal har tecknats som innebär större och ändamålsenligare lokaler som på sikt kommer att kunna innebära att samarbetet effektiviseras ytterligare till gagn för idrottsrörelsen i Norrbotten. Slutligen vill jag tacka styrelsen och särskilt personalen med distriktidrottschefen Katarina Halvardsson för väl genomförda insatser för den norrbottniska idrotten under det gångna året. Leif Nordström Ordförande Norrbottens Idrottsförbund Det är en laguppställning med bred kompetens som säkert kommer att kunna utveckla den norrbottniska idrotten ytterligare.

4 4 Verksamhetsberättelse 2012 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund (NIF) ska som Riksidrottsförbundets (RFs) distriktsorganisation och samlande organ för idrotten i Norrbotten bland annat: Verkställa beslut fattade av Riksidrottsstämman. Arbeta med de av Riksidrottsstyrelsen föreslagna fokuserade verksamhetsområden. Verkställa beslut fattade av distriktidrottsstämman. Organisatoriskt, administrativt och ekonomiskt vara ett stöd för norrbottnisk idrott. Idrotten i Norrbotten Norrbottens Idrottsförbunds medlemmar är Specialidrottsdistriktsförbunden (SDF) med sina respektive föreningar. 58 av de idrotter som är anslutna till Riksidrottsförbundet har verksamhet i Norrbotten. Flera av SDFen har ett verksamhetsområde som sträcker sig över flera län, ibland upp till sju distrikt. I Norrbotten finns det ca 700 föreningar med 932 sektioner. Vår verksamhet Rådgivning I takt med att många idrottsledare i Norrbotten nu genomgått SISU Idrottsutbildarnas utbildning Idrottens Föreningslära skulle man tänka sig att behovet av specifik rådgivning inom området minskar. Snarare upplever vi att frågorna ökar vilket tyder på att det sker snabba ledarbyten i idrottsföreningarna. I vissa fall är idrottsledarna inte medvetna om kunskapsbrister förrän problem uppstår. Det är lätt att göra som man alltid har gjort vilket med tiden kanske inte är rätt längre. Inte sällan vill man ha rådgivning inom det ekonomiska området. Ekonomihanteringen har med åren blivit allt mer omfattande och styrs på ett helt annat sätt idag även för den lilla föreningen. Gissningsvis finns det många kassörer, ekonomihanterare och även revisorer som har behov att fylla på sina tidigare kunskaper för att kunna fullgöra sina uppdrag på ett tillfredställande sätt. Exempel på frågor där vi hjälpt föreningarna: Hur gör man för att bilda en ny förening? Vad gäller vid hopslagning av föreningar? Om vi vill lägga ned föreningen, vad gör vi då? Vilket ansvar har styrelsen och hur bedriver vi styrelsearbetet på ett korrekt sätt? Vilka regler finns att förhålla sig till? Hur genomför man ett årsmöte? Allmäna grundläggande föreningskunskapfrågor Upplägg av bokföring Vilka regler gäller för bokföring Specifika ekonomifrågor Arbetsgivarfrågor Ekonomihanteringen har med åren blivit allt mer omfattande och styrs på ett helt annat sätt idag även även för den lilla föreningen. Karin Wennström svarar ofta och gärna på frågor om föreningskunskap, idrottsjuridik och ekonomi.

5 Verksamhetsberättelse Granskning av SDF:s förvaltning och redovisning Årligen genomför Norrbottens Idrottsförbund en granskning av specialidrottsdistriktstsförbundens verksamhetsberättelser inklusive ekonomiredovisning. I enlighet med stadgarna ska NIF övervaka den idrottsliga och administrativa ordningen inom distriktets föreningar och granska SDFs förvaltnings- och verksamhetsberättelser och revisionshandlingar. IdrottOnline IdrottOnline är svensk idrotts egna verksamhetssystem, anpassat för idrottens behov när det gäller kommunikation och administration. Verktyget bestående av två delar. En hemsida avsedd för kommunikation med möjlighet att publicera föreningens egna nyheter, lägga upp aktiviteter i kalendrar och visa resultat från olika serier. I den administrativa delen är det bland annat möjligt att söka idrottsmedel som statligt LOKstöd och Idrottslyftet, hantera sitt medlemsregister och sina aktiviteter, både de idrottsliga och de som rör det övriga föreningsarbetet. Antalet föreningar som använder IdrottOnline ökar ständigt. Samtliga 69 specialidrottsförbund använder nu IdrottOnline Administration, vilket innebär ökade krav på föreningar att använda systemet. Uppdraget att informera om och erbjuda support rörande IdrottOnlinefrågor till idrottsorganisationer ligger på Norrbottens Idrottsförbund. Som ett komplement till RF:s idrottssupport har det under året funnits en person tillgänglig i distriktet för att kunna svara på frågor från såväl föreningar som förbund samt internt i den egna organisationen. Antalet telefonsamtal och behov av support har ökat. Vi tar det som en indikation på att fler föreningar aktivt börjar använda sig av både administrationen och hemsidedelen i IdrottOnline. SISU Idrottsutbildarna har uppdraget att erbjuda utbildning till föreningar och förbund i IdrottOnline. I första hand erbjuds webb-sända utbildningar för att möjliggöra deltagande utan resor. RF:s mål till 2015 är att alla aktiva SF, SDF och IF i Sverige är anslutna och använder IdrottOnline. Under 2012 har man i utvecklingen av IdrottOnline fokuserat på de verktyg som en ledare behöver för att sköta sitt uppdrag. Mycket har kommit att kretsa kring mobila lösningar och kommunikationen med de aktiva. Intresse för de administrativa och mobila funktionerna har ökat, speciellt när det gäller LOK-närvaroredovisning. Luleå Kommun fattade under 2012 beslut om att använda uppgifterna i IdrottOnline som underlag till det kommunala LOK-stödsbidraget. I praktiken innebär det att föreningarna måste sköta hela LOK-stödshanteringen med registrering av alla sina aktiviteter via klubbens IdrottOnlinesida från 1 juli Under hösten höll vi informationsträffar i den praktiska hanteringen tillsammans med representanter från Luleå kommun. Internationellt arbete Det internationella arbete som bedrivs i Norrbottens Idrottsförbunds regi är företrädesvis samarbetet i Barentsregionen. Under 2012 har de ordinarie Barentskamperna genomförts på olika håll i Barentsområdet. Norrbottens Idrottsförbund (NIF) fungerar som en sammanhållande länk för våra Specialidrottsförbund (SDF) när det gäller Barentskamper och andra aktiviteter som genomförs. NIF fördelar ut bidrag till varje SDF som genomför Barentskamper. Detta bidrag har under många år haft samma omfattning. Under 2012 liksom 2011 har NIF arbetat på att kunna öka påsen pengar som fördelas till våra SDF för att utveckla Barentssamarbetet i framtiden. Dialogen med RF fortsätter och vi har förhoppningar att kunna få ett större bidrag till vårt internationella arbete i framtiden. Under det gångna året har NIF;s projektkontor fortsatt arbetet att, tillsammans med övriga länder i Barentsregionen, få till stånd ett Barentsprojekt som syftar till att engagera ungdomar att starta företag inom sportsektorn. Barents kontaktutskott, med representanter från Finland, Norge, Sverige och Ryssland, har träffats sex gånger under året; i Kirkenes, i Rovaniemi (2 ggr), i Luleå (2 ggr) och i Murmansk. Vid träffarna synkroniseras kommande Barentskamper men diskussioner förs även om gemensamma ledarträffar, ungdomsforum och om hur Barentssamarbetet kan utvecklas i framtiden. Mycket av arbetet i kontaktutskottet har också kretsat kring arbetet med EU ansökan för Barentsprojektet. I oktober månad träffades representanter för Barentsutskottet och idrotterna i Monchegorsk, Ryssland, på en stor konferens där dagens och framtidens Barentssamarbete diskuterades. Antidopingverksamheten Norrbottens Idrottsförbund (NIF) ansvarar för antidopinginformation, utbildning och rådgivning till distriktens kontrollanter, SDF och föreningar. Vi har även en samordningsroll för distriktets dopingkontrollfunktionärer, totalt sex kontrollanter. Genom dessa har NIF bistått Riksidrottsförbundet med lokal kompetens vid genomförande av dopingkontroller. 20 förebyggande och 77 övriga nationella kontroller har genomförts under NIF, som har ett uppdrag att främja regional samverkan och bedriva opinionsbildning, har arbetat med detta främst genom projektet S.A.N.N. Antidopingprojektet S.A.N.N Projektet Samverkan Antdoping Nätverk Norrbotten (S.A.N.N) startade Genom att få olika samhällsaktörer att samverka ökar effekten i kampen mot doping. Kommun, landsting, polis, tull, länsstyrelse, gym och den av RF anslutna idrotten tjänar alla på att samordna resurserna har S.A.N.N genomfört en

6 6 Verksamhetsberättelse 2012 stor mängd föreläsningar. Elever vid gymnasieskolan är nyckelgruppen för föreläsningen om dopningsmedel och kosttillskott Är du säker på att du inte är dopad?. Projektet har anordnat en antidopingkonferens, utbildat poliser, hållit föredrag på spridningskonferenser och narkotikanätverksträffar. Inom ramen för konceptet 100% hård träning har gympersonal och gymägare i sex kommuner utbildats. Vi har också deltagit vid event, till exempel Piteå Dansar och Ler och marknadsfört 100% ren hård träning. S.A.N.N finansieras av Statens Folkhälsoinstitut och ingår i det nationella nätverket PRODIS prevention av doping i Sverige. FaR År 2006 drog Norrbottens Landsting igång FaR i Norrbotten med Norrbottens Idrottsförbund som samarbetspartner. Vi är alltså inne på vårt 6:e år och verksamheten utvecklas hela tiden. Förskrivningen av FAR-recept har ökat tre dubbelt i år så det är ett väldigt inspirerandearbete. Vår roll i detta är att utbilda ledare som ska ta emot deltagare som fått recept på fysisk aktivitet som komplement eller istället för medicinering. Vi sammanställer även utbud i varje kommun i norrbotten så personal inom vården lätt kan hänvisa patienter till aktiviteter. Vi har anordnat en FaR ledarutbildning i Luleå, besökt flertalet föreningar i länet, haft möten med projektgruppen och deltagit på två nationella nätverk för FaR under året. Vi har även beviljats medel för Samtal på Idrottsdialogen kring Trygga och säkra idrottsföreningar. Vecka 42 anordnades den nationella uppmärksamhetsveckan för att lyfta fysisk aktivitet och goda matvanor. Vi bidrog med idrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma utbildningshelg Idrottsforum. I november deltog vi på en inspirations dag som Landstinget anordnade gällande kost, fysisk aktivitet och vårt välbefinnande. SDF-konferens Den årliga SDF-konferensen genomfördes denna gång i samband med utbildningshelgen Idrottsforum i Luleå under två dagar. Teman som diskuterades var bla mångfald och Idrott hela livet hur behåller vi fler i idrotten? Malte Olsson från Norrbottens Fotbollförbund berättade om fotbollens kommittéarbete och Gustav Uusihanno från Hertsöskolans IF berättade om deras integrationsarbete. Björn-Anders Larsson, föreläste om Idrotten som tillväxtsektor för SDF:en och övriga deltagare vid Idrottsforum. Läs mer om helgen i SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse. Idrottsdialog med kommunerna Med temat Trygga och säkra idrottsföreningar bjöd NIF tillsammans med SISU Idrottsutbildarna in kommunernas fritids- och kulturförvaltningar till dialog. Representanter från 10 av länets 14 kommuner var på plats. Även Karl Bergdahl från Kommunförbundet var med denna dag. Folkhälsa Folkhälsoaspekten finns alltid med i Norrbottens Idrottsförbunds arbete. Den ansvarige handläggaren för folkhälsofrågor har bland annat medverkat i en arbetsgrupp i Boden där man planerat och genomfört aktivitetsdagen Hela Boden i rörelse Hon har också deltagit i två nationella nätverksträffar för folkhälsa. Vi har deltagit i Folkhälsostämman i april som Folkhälsoinstitutet anordnade. Björn-Anders Larsson föreläste om idrotten som tillväxtsektor för deltagarna på SDF-konferensen

7 Verksamhetsberättelse Idrottspartner vill underlätta föreningarnas vardag genom att erbjuda administrativa tjänster. Projektkontor Sedan 2011 finns ett projektkontor inom Norrbottens Idrottsförbund där vi arbetar med projektutveckling, såväl internt som externt hos idrottsföreningar och specialidrottsdistriktsförbund, samt omvärldsbevakning. Under det gångna året har vi fortsatt arbeta för att få till stånd ett Barentsprojekt som syftar till att engagera ungdomar att starta företag inom sportsektorn. I många hänseenden är projektet ett sätt att arbeta idrottspolitiskt för att lyfta idrotten som den närande tillväxtsektor den faktiskt är. Detta budskap har lyfts vid ett antal träffar med kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget och ett antal andra viktiga organisationer. Därigenom har idrotten fått en mer framskjuten roll i det regionala utvecklingsarbetet och är med i samtal kring landsbygdsutvecklingen i Norrbotten. Ett nytt projekt har startats upp under hösten, Alla platsar, vilket har fått finansiering från Riksidrottsförbundets Idrottslyft. Utöver detta har vi lyckats få fortsatt finansiering för vårt projekt Idrottspartner. Finansiering sker av tillväxtverket samt Landstinget. Vi väntar även med spänning på besked om vi beviljas finansiering för ett integrationsprojekt. Projektet har till syfte att skapa långsiktiga och effektiva metoder, med stöd av idrottsrörelsen, för att överbrygga integrering av nyanlända tredjelandsmedborgare i Norrbottens län. Vi har passerat Europeiska integrationsfondens första gallring. Besked väntas i mars. Externt har vi även stöttat ett antal föreningar med utbildning och i deras processer att ansöka om projektmedel för sina projektidéer. Det handlar om allt från anläggningsfrågor till mera verksamhetsbaserade projekt. Vi hjälper föreningarna att hitta finansieringsvägar, stöd i att skriva ansökan samt hjälp i ledningen av projektet. På Idrottsforum, idrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma utbildningshelg genomförde vi bland annat ett pass just på detta tema. Projekt Idrottspartner Projektet Idrottspartner startades sommaren 2012 med stöd från Tillväxtverket, Norrbottens Läns Landsting och Arbetsförmedlingen. Projektet fungerar som arbetsmarknadsåtgärd för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden med målet att ge idrottsföreningar och specialidrottsdistriktsförbund stöd med deras administration, datasupport och att kunna bistå med utvecklingsidéer vid exempelvis Idrottslyftsansökningar. Fokus har lagts på att omsätta den teoretiska projektbeskrivningen till praktiska göromål. Deltagarna i projektet har fått kontinuerlig kompetensutveckling och vägledning på både individ- och gruppnivå. Det faktiska kundbehovet har visat sig vara relevant inom idrottsrörelsen. Idrottspartner har därför relativt snabbt fått kontakt med ett antal test- och utbildningskunder, som gjort att projektmedarbetarna fått lära och utveckla sig i verklig kundmiljö med verkliga behov. Det positiva gensvar som Idrottspartner har fått från uppdragen, har gjort att man sökt möjligheten från Skatteverket att få börja med egen tjänsteförsäljning från 2013 Projektet Alla platsar I september 2012 startades det tvååriga projektet Alla platsar. Projektet vill möjliggöra idrottsutövande för alla oavsett ekonomiska resurser. Projektet genomförs i Luleå Kommun och med fokus på områdena Hertsön, Råneå och Bergnäset. Förhoppningen är att det ska generera metoder som går att applicera på hela länet. Utgångspunkten är att påverka strukturer snarare än kortsiktiga satsningar. Projektet fokuserar på tre delar; föreningsarbete, starta ett resurscentra för utlåning av idrottsutrustning samt opinionsbildning. Under hösten har bland annat inspirationsträffar genomförts hos några föreningar på Hertsön, Bergnäset och i Råneå.

8 8 Verksamhetsberättelse 2012 Reportage Alla Platsar I Luleå växer nästan barn upp i familjer som räknas som fattiga. Den ekonomiska utsattheten påverkar barnens möjligheter att finnas med i organiserade fritidsaktiviteter. Men genom att tänka till kan idrotten underlätta för familjerna. Luleå Ridklubb är en förening som tagit ställning. De har valt att ingå i Norrbottens Idrottsförbunds projekt Alla Platsar. - Alla Platsar är ett projekt som handlar om barnfattigdom och hur vi inom idrotten kan bemöta att allt fler är fattiga i samhället idag, säger Helena Lindvall, projektledare för Alla Platsar. Fattigdom skamligt Tillsammans med Katarina Leinikka från Rädda Barnen besökte hon Luleå Ridklubb för att informera om projektet och berätta om hur barnfattigdomen i Sverige ser ut. - Fattigdom är ett dolt problem, något man inte skyltar med. Det är förknippat med skamkänslor, säger Katarina Leinikka, ordförande i Rädda Barnens lokalavdelning Luleå-Gammelstad. Den mest utsatta gruppen är ensamstående med barn och familjer med utländsk bakgrund. Slutar när det börjar kosta- När fritidsaktiviteten börjar kosta pengar tvingas barnet sluta. Familjen har helt enkelt inte råd. Sällan eller aldrig erkänner man att beslutet handlar om brist på pengar. Istället hittar man på andra ursäkter, till exempel att idrott är trist. I Luleå Ridklubb känner man igen problemet. För att underlätta ekonomiskt förutsätter de att alla vill delbetala avgifterna. De skickar inte ut räkningar inför jul och semestern eftersom många har svårt att få pengarna att räcka till de månaderna. Möjligt att låna utrustning- Många gånger är det små saker som gör stor skillnad. Att välja att gemensamt arbeta ihop pengar till aktiviteter är en väg. Då behöver ingen betala ur egen ficka. Ett resurscentrum för utlåning av idrottsoch friluftsutrustning skulle hjälpa många. Projektet Alla Platsar jobbar för att få till ett sådant. Policy inte bara för ekonomisk utsatthet Med på träffen fanns också SISU Idrottutbildarnas utbildningskonsulent Petra Mörtsjö. Det är hon som ska guida Luleå Ridklubb i processen att hitta lösningar på hur alla verkligen ska platsa i verksamheten. Klubben planerar att träffas några gånger för att under kreativa former jobba fram policydokument och handlingsplaner. Man kommer också att beröra annan typ av utsatthet, till exempel mobbning och kränkningar. Letar lösningar - Det finns potential för fler ungdomar att vara här. Det går att göra mycket annat än att rida i stallet, men hur känns det för barn som inte har råd att rida? Man kan vara hästskötare utan att det kostar något mer än medlemsavgiften. Kanske går det att hitta lösningar med att en hästskötare belönas med ridlektioner några gånger per år, funderar Luleå Ridklubbs mötesdeltagare. - Möjligheterna är många men det gäller att tänka till så att systemet känns rättvist och att det accepteras av medlemmarna. En åtgärd som Luleå Ridklubb redan bestämt sig för att sjösätta är en informationsbroschyr på flera språk. Barn får inte diskrimineras Enlig FN:s konvention om barnets rättigheter får inget barn diskrimineras, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Trots det har barn som växer upp i familjer med knapp ekonomi ofta inte samma möjligheter och förutsättningar som andra barn. - Även om barnfattigdomen i grunden är ett strukturellt samhällsproblem kan idrotten medverka till att förbättra situationen. Tillsammans med idrottsföreningar ska vi hitta nycklar till åtgärder som håller deltagarkostnaderna nere, avslutar projektledaren Helena Lindvall.

9 Verksamhetsberättelse Idrottslyftet Riksidrottsförbundet har fått 500 miljoner kronor/år för satsningar på att behålla och rekrytera fler medlemmar till idrottsföreningarna. Satsningen har pågått sedan Idrottslyftets huvudmål är Mer och Fler. Huvudinriktningen är att få, främst inaktiva barn och ungdomar att börja idrotta men även att få fler som idrottar längre upp i åldrarna. Nyrekrytering till länets idrottsföreningar är en av de saker som prioriteras när vi beslutar om Idrottslyftsprojekt. Arbete ska utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv. Numera görs alla Idrottslyftsprojektsansökningar digitalt via klubbens IdrottOnlinesida. Detta underlättar hanteringen av projektansökningar och återrapporter både för föreningar och förbund. Här kan föreningarna söka Idrottslyftsmedel: Norrbottens Idrottsförbund För att starta samverkan mellan idrottsföreningen och skolan och för att utveckla idrottsmiljöer och anläggningar. SISU Idrottsutbildarna Ledarförsörjning/utbildning samt stöd till unga ledare. Läs mer om detta i SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse. Specialidrottsförbund (SF) Övriga Idrottslyftsprojekt. Här kan man söka medel för mera grenspecifika projekt. Alla SF har sina egna upplägg av Idrottslyftet, men grunden är den samma för hela idrottsrörelsen Mer och Fler. Det mesta av Idrottslyftets medel fördelas av respektive specialidrottsförbund. Riksidrottsförbundet (RF) Mångfaldssatsning ska öppna dörrarna för fler till idrotten. Idrotten ska vara öppen för alla. Respektive distrikt och förbund förfogar inte över Idrottslyftsmedlen, utan det är RF som sköter utbetalningarna. Vår uppgift är att informera, inspirera och stödja föreningarna i ansökningsarbetet. NIFs arbetssätt med Idrottslyftet Norrbottens Idrottsförbund marknadsför möjligheten att ansöka om Idrottslyftsmedel. Det vanliga är att föreningen själv har en projektidé och skickar in sin ansökan. Men vi fungerar också som bollplank för föreningarna när det gäller skolsamverkansprojekt och Idrottslyftets anläggningsstöd, även kallat RFs stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Föreningen tar kontakt med oss och beskriver vad de vill göra eller åstadkomma. Tillsammans utvecklar vi projektidén och slutligen skriver föreningen en ansökan och lämnar in den till oss. I dialogen med föreningarna försöker vi se till helheten, finns det några utbildningsdelar, anläggningsmöjligheter, har de varit i kontakt med sitt SF och finns det redan några projekt igång på den skolan? För Idrottslyftet 2012 (år 5) har följande medel fördelats: Till skolsamverkan: ca kr Till idrottsmiljöer och anläggningar: Se rubriken RF:s stöd till anläggningar och Idrottsmiljöer.

10 10 Verksamhetsberättelse 2012 Riksidrottsförbundet på besök hos IFK Luleå för att ta del av föreningens erfarenheter. Reportage idrottslyftsprojekt: Lyckat integrationsprojekt med stöd från Idrottslyftet För två år sedan startade IFK Luleå projektet Träning är vägen förening är målet. Nu lyfts projektet fram som ett gott exempel på hur ungdomar med utländsk bakgrund kan slussas in i det svenska samhället på ett naturligt sätt. Grundidén med projektet är att ungdomarna ska få träna på att ingå i en förening. Att de ska känna att de är en tillgång. - Vi har använt många kanaler för att nå ut. Fritidsgårdar, skolan, Arbetsmarknadsförvaltningens mottagning för ensamkommande flyktingbarn och inte minst mun mot mun-metoden, säger Gustav Uusihannu som är den drivande kraften i projektet som finansierats via Idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet. Fotboll varvat med andra aktiviteter Två gånger i veckan har föreningen arrangerat aktiviteter, både för nyanlända och för de som funnits i Sverige en tid. Basen har bestått av fotboll som varvats med andra sociala aktiviteter. Ungdomarna har också hjälp till vid några evenemang. Ökad kunskap om hur en förening fungerar har varit minst lika viktigt som den fysiska träningen. - Varje träning börjar med en samling. Vi lyfter glädjeämnen eller något aktuellt som har skett sedan förra gången. Efter träningarna pratar vi om vad vi ska tänka på framöver. Vi vill visa ungdomarna vilka möjligheter som finns och göra dem medvetna om vad de måste göra för att deras drömmar ska bli verklighet, säger Gustav när han försöker beskriva hur de har jobbat med beteende och värderingar i projektet. Nyttjar ungdomarnas erfarenhet I snitt har 20 personer i åldrarna år dykt upp på träningarna. Det har inte funnits ett krav att delta varje gång. Under ett år har uppskattningsvis 100 ungdomar deltagit i verksamheten. Att jobba med nyanlända ungdomar tillsammans med de som funnits i Sverige en tid är en framgångsfaktor på flera plan. - Ungdomar som funnits här ett tag blir tolkar åt mig. De blir verktyg som för verksamheten framåt. Och som hjälpledare växer de i sin tur, säger Gustav entusiastiskt och berättar i samma andetag om hur viktigt det är att använda sig av lokala förebilder. Bland annat har Norrbottens bästa fotbollsspelare Anton Andersson varit med vid flera träningstillfällen. Man har också ve- lat lyfta fram duktiga fotbollsspelande ungdomar med invandrarbakgrund. Positivt grupptryck Vilka effekter ser man att projektet, som håller på att avrundas, har åstadkommit? - Vi har lärt känna ungdomarna och har bra relationer. Deltagarna har fått en stor insikt om Luleås föreningsliv och vilka värderingar som vi tycker är viktiga. Det har skapats ett positivt grupptryck. Det gör att vi har haft få konflikter. Vi har jobbat mycket med värderingar och hoppas och tror att ungdomarna tar med sig den positiva inställningen till andra sammanhang, säger Gustav. - Vi ser att ungdomarna vill engagera sig. Många har gått med i föreningar och börjat spela aktivt. Några har deltagit i ledarutbildningar. Merit för framtiden Projektet har inte bara haft betydelse för en utvecklande fritid. - Det är en merit att kunna skriva att man varit hjälpledare på sitt CV, avslutar Gustav nöjt. IFK Luleås aktiviteter för ungdomar med utländsk bakgrund har varit populära.

11 Verksamhetsberättelse RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer Från den 1 juli 2011 samordnades RFs anläggningsstöd med Idrottslyftets anläggningsstöd. Det innebär att idrottsföreningar i fortsättningen bara behöver ansöka om anläggningsstöd på ett ställe, hos Norrbottens Idrottsförbund. Regelverket förändras också. Det nya stödet går under namnet RFs bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer. Perioden har NIF kr att fördela. Ansökningar ur RFs stöd till anläggningar och idrottsmiljöer behandlas av en regional handläggningsgrupp bestående av representanter från Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtland Härjedalens Idrottsförbund under ledning av RFs ansvarige handläggare Lars Allert. Projekt som har fått anläggningsstöd under 2012: Förening Kommun Objekt Bidrag Total kostnad Rosviks IK Piteå Utökade ytor b&u skidor Lillpite IF Piteå Multiarena Storfors AIK Piteå Verksamhetslokal Överkalix IF Överkalix Konstgräsplan i Överkalix OK Renen Luleå Orienteringskartor Älvsby IF TK Älvsbyn Ny beläggning tennisbanor Älvsby Motorsällskap Älvsbyn Miljöanpassning Älvsby Motorsällskap Älvsbyn Säkerhetsutrustning Bergnäsets AIK Luleå Belysning konstgräsplan Riviera Friidrott Piteå Näridrottsplats Bergsviken Luleå Pingisförening Luleå Pingisbord för rullstol Summa Bidrag Total byggkostnad Michael Fleuron, handläggare av RF:s städ till anläggningar och idrottsmiljöer.

12 12 Verksamhetsberättelse 2012 Utmärkelser Norrbottens Idrottsförbunds utmärkelser kan tilldelas specialdistriktsidrottsförbund, föreningar och idrottsledare inom distriktet. Ett aktivt idrottsledarskap som varit till gagn för norrbottnisk och svensk idrott ligger till grund för utmärkelsen. Förslagsrätt har DF-styrelse, SDFstyrelse samt föreningsstyrelse. Stipendier Norrbottens Idrottsförbund förvaltar/administrerar ett flertal stipendier. Nedan visar vi utdelade stipendier MAX AB:s Idrottsstipendium Tobias Karlsson, Norrfjärdens IF - skidor längd Förtjänstdiplom Michael Nordh Anita Hortlund Erica Lundström Stefan Andersson Mona Lasu Stefan Lundmyr Alf Norberg Norrbottens Friidrottförbund Lillpite IF Lillpite IF Kiruna Ishockeyförening Kiruna Ishockeyförening Kiruna Ishockeyförening Kiruna Ishockeyförening Landstingets kulturstipendium Idrott Alexander Majorov, Luleå Konståkningsklubb - konståkning Länsförsäkringars Ungdomsstipendium Henna Johansson, Gällivare SK - brottning Martin Bergström, Strömnäs GIF - skidor längd Lisa Sundberg, Piteå HIF - boxling Stefan Sundvall, DHR Luleå - bordtennis Förtjänstmedalj i silver Alf Norberg Kiruna Ishockeyförening Stora Ledarmärket Nr 547 Alf Karlsson Lillpite IF Förtjänstmedalj i guld Marie Nilsson-Lundberg Norrbottens Ridsportförbund Standar Henry Granlund Norrbottens Idrottsföbund Claes-Göran Lund Bodens BK Bernt Häggbom Luleå Hockey Karl-Erik Nyström Seskarö IF Guldklubbens Ungdomsstipendium Julia Rumbutis, Älvsbygymnasterna - gymnastik Max Sköld, Älvsby MS - motocross Guldklubbens Ledarstipendium Sture Norén, Älvsby IF - orientering NSD-medaljen Marcus Hellner, Gellivare Skidallians - skidor längd Årets Idrott Styrkelyft Leif Nordström och Katarina Halvardsson förärar Karl-Erk Nyström ett standar vid SDF-konferensen. Sofia Henriksson, Max-stipendiat 2012.

13 Verksamhetsberättelse Norrbottens Idrottsgala Röda mattan låg där den skulle och de nominerade anlände i vit limosin. Premiären av Norrbottens Idrottsgala blev en succé med närmare 300 deltagare från hela länet. - Vi har en fantastisk idrott i länet. Galan ger oss ett tillfälle att lyfta fram det lite extra, säger distriktidrottschefen Katarina Halvardsson. Trots att Kung Bore bjöd på ett ymnigt snöfall var temperaturen inne i Kalix Folkets Hus på topp redan när galan inleddes med mingel. I vimlet syntes idrottskändisar från både förr och nu. Charlotte Kalla - Vilket härligt initiativ, sa Sven-Åke Lundbäck, välkänd längdskidåkare med VM- och OS-medaljer hemma i villan på Björkskatan i Luleå. Den gamle skidkungen hade fått det ärofyllda uppdraget att vara en av prisutdelarna under kvällen. - Den här galan var faktiskt mycket mysigare och trevligare än den stora som brukar visas på TV, sade Sven-Åke och det märktes att det kom från hjärtat. Pristagare vid Norrbottens Idrottsgala 2012 Årets manliga idrottare: Alexander Majorov Marcus Hellner, längdskidor Årets kvinnliga idrottare: Charlotte Kalla, längdskidor Årets eldsjäl: Jan-Anders Jampa Ericson, basket Årets lag: Luleå Hockey Årets förening: ASSI IF, fotboll Årets junior: Alexander Majorov, konståkning Årets prestation: Sofia Mattsson, brottning Årets ledare: Joakim Abrahamsson, längdskidor Årets idrottskommun: Piteå kommun Årets Fairplay: Öjeby Atletklubb Joakim Abrahamsson tar emot priset. Jan-Anders Jampa Ericson De nominerade tillsammans med juryns ordförande Per Ola Eriksson. Öjeby Atletklubb får sitt pris.

14 14 Verksamhetsberättelse 2012 Styrelse och personal Styrelse Efter valen vid årsstämman 2012 fick styrelsen följande sammansättning: Leif Nordström Carina Winsa Mårten Ström Kicki Blomkvist Monica Sahlin PO Persson Maud Wikström Rickard Lindström Eiie Mikaelsson Katarina Halvardsson Elisabeth Johansson Olle Strömbäck Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Distriktsidrottschef, föredragande Personalrepresentant Hedersledamot Verkställande utskott Leif Nordström, Carina Winsa, Katarina Halvardsson och Karin Wennström. Valberedning Malte Olsson Siv Tjärner Ulf Boström Revisorer Anders Westman Hans Öyistilä Sol-Britt Hertting Birger Sjöberg Sammankallande Auktoriserad, KPMG Auktoriserad suppleant, KPMG Lekmannarevisor Lekmannarevisor, suppleant Styrelsen samlad för en arbetshelg.

15 Verksamhetsberättelse Personal & organisation Norrbottens Idrottsförbund har 2012 haft 7 anställda. För en tjänst utgick anställningsstöd och 2,5 av tjänsterna är projektfinansierade. Katarina Halvardsson Erik Fridesjö Michael Fleuron Jonas Näslund Anders Vikberg Sara Lindfors Helena Lindvall Johan Öhman Distriktidrottschef (Anställd av RF) Vaktmästeriservice, tryckeri/kopiering Idrottslyftet, anläggningsfrågor, Barentssamarbete IT ansvarig och IT koordinator i Idrottens Hus, idrottspolitik, projektkontoret Ekonomi Projektledare FaR, folkhälsoarbete Projektkontoret Projektledare S.A.N.N. Sedan några år tillbaka samverkar Norrbottens Idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna genom en samordnad kansliorganisation. Katarina Halvardsson är chef för båda organisationerna och det gemensamma kansliet. Detta innebär att personal kan nyttjas flexibelt, allt för att ge idrotten i Norrbotten så god service som möjligt. Idrottens Hus Nio idrottsorganisationer sitter tillsammans i Idrottens Hus i Luleå. I huset finns förutom närheten till andra organisationer bland annat tillgång till modern teknik, en fast lina mot INA (Idrottens nätverk), anslutning till centrala databaser, Internet och e-post, telefonväxel, posthantering, kopieringsservice och support på hårdoch programvara. I årsskiftet startar en utbyggnad av lokalerna på Idrottens Hus vilket gör att fler förbund och föreningar kommer in under samma tak. Detta är vi väldigt glada för och ser fram emot. Följande organisationer sitter idag tillsammans i Idrottens Hus: Luleå Motorsällskap, Norrbottens Ishockeyförbund, Norrbottens Fotbollförbund, Norrbottens Handikappidrottsförbund, Norrbottens Skidförbund, Norrbottens Ridsportförbund, Norrbottens Innebandyförbund, SISU Idrottsutbildarna och Norrbottens Idrottsförbund.

16 16 Verksamhetsberättelse 2012 Representation/deltagande i nätverk Länssamrådsgruppen för alkohol och drogfrågor: NIF finns representerat i den av Länsstyrelsen ledda gruppen för ett aktivt arbete mot alkohol och droger i samhället. Antidopingnätverket i Luleå: NIF finns representerat i Luleå Kommuns nätverk mot doping tillsammans med privatägda gym, Landsting, polis, gymnasieskolan och kommun. Folkhälsa: Arbetsgrupp med Landstinget kring FaR - fysisk aktivitet på recept. Hälsans Dag: Arbetsgrupp för att få allmänheten att promenera alternativt cykla en slinga och pröva på olika aktiviteter i Luleå. Boden i Rörelse: Arbetsgrupp, för att planera och genomföra friskvårdsdagen Boden i Rörelse. Allas ansvar Luleå: Ett drogförebyggande nätverk där representanter från NIF, Luleå Kommun, Polisen, Svenska Kyrkan, Röda Korset, RFHL, Brottsofferjouren, Ung i Luleå, skolan, IOGT och Landstinget ingår. Civila Samhället, Luleå: NIF, Länsstyrelsen, IOGT/NTO, Rädda Barnen, Röda Korset, Föräldraföreningen mot narkotika, Svenska Kyrkan. PRODIS, Sverige: NIF, Stockholm förebygger alkohol och droger STAD, Länsstyrelsen i Kronoberg, Kalmar Kommun, Malmö Stad, Dopingjouren, Rikskriminalpolisen, Folkhälsoinstitutet. Nätverket för den sociala ekonomin: NIF, Coompanion, Svenska Kyrkan, sociala företag, studieförbunden m fl. Folksams Idrottskommitté: Arbetsgrupp, för att planera försäkringsinformation till idrotten och Ledarcampen för unga ledare. Styrelsens medlemmar har dessutom representerat vid ett antal föreningsjubileum, RF/SISU Riks ordförandekonferens, Riksidrottsforum i Stockholm samt Norrlandskonferensen.

17 Verksamhetsberättelse Statligt lokalt aktivitetsstöd 2011 betalades det ut kronor i statligt lokalt aktivitetsstöd till totalt 337 föreningar i Norrbotten. Antalet sammankomster var st med deltagartillfällen. Anledningen till att vi har valt att redovisa 2011 års siffror i 2012 års verksamhetsberättelse är att LOK-stödet för andra halvåret 2012 redovisas in först i mitten på februari Statligt lokalt aktivitetsstöd per kommun Samman- Deltagar- Summa Kommun komster tillfällen kronor Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Topplista idrotter Sammankomster Deltagartillfällen Fotboll Ridsport Ishockey Basket Innebandy Handboll Skidor Gymnastik Friidrott Konståkning Topplista föreningar Sammankomster Deltagartillfällen Luleå Ridklubb Piteå IF Sunderby Sportklubb IFK Luleå Piteå Ridklubb Lira BK Malmbergets AIF Kiruna Ridklubb Gällivare Sportklubb Kiruna Fotbollförening

18 18 Verksamhetsberättelse 2012 Norrbottens Idrottsförbund Org.nr ÅRSREDOVISNING FÖR NORRBOTTENS IDROTTSFÖRBUND Styrelsen för Norrbottens Idrottsförbund lämnar härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Förbundet ska som Riksidrottsförbundets (RF) distriktorganisation och samlade organ för idrotten i Norrbottens län arbeta med gemensamma angelägenheter för den norrbottniska idrotten utifrån Riksidrottsförbundets anvisningar. Under verksamhetsåret har verksamhet genomförts i enlighet med årsmötets fastställda måldokument och verksamhetsplan för året Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Genomförd verksamhet redovisas i verksamhetsberättelse för Norrbottens Idrottsförbund har väl följt sin verksamhetsplan och genomfört planerad verksamhet. Medlemmar Förbundets medlemmar är 926 sektionsföreningar samt 17 registrerade korpföreningar genom 53 olika Specialdistriktsidrottsförbund (SDF). Resultat och ställning Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Verksamhetens resultat Eget Kapital Antal anställda 7 6 6

19 Verksamhetsberättelse Norrbottens Idrottsförbund Org.nr Framtida utveckling VERKSAMHETSINRIKTNING Vid årsmötet 2012 beslutades om Norrbottens Idrottsförbunds verksamhetsinriktning för Verksamhetsinriktningen beskriver organisationens uppdrag, ledstjärnor och långsiktiga mål. Den innehåller också en ekonomisk plan som utgör grunden för de årliga verksamhetsplanerna och budgeterna. Vid Riksidrottsmötet 2011 beslutades om att tydliggöra distriktidrottsförbundens roll och uppdrag. Ett av syftena var att stärka banden mellan Riksidrottsförbundet och distriktidrottsförbunden. Samtliga 21 distriktidrottsförbund i landet ska erbjuda samma basservice och stöd till föreningar och förbund. Basverksamheten kan sedan kompletteras med regionsspecifik verksamhet. I framtiden kan distrikten komma att samverka kring olika typer av specialistkompetens. I praktiken innebar beslutet att Norrbottens Idrottsförbund har utgått från Riksidrottsförbundets verksamhetsinriktning och måldokument vid verksamhetsplaneringen. Vi har i verksamhetsinriktningen ökat fokus på idrottspolitiskt arbete, ökat stöd och anläggningstillgång för den lokala idrotten samt arbete med idrottens värdegrundsfrågor. I framtiden blir den regionala finansieringen allt viktigare för att vi fortsatt ska kunna vara ett gott stöd till idrotten i länet. Oförändrade bidrag från Riksidrottsförbundet innebär, med hänsyn till kostnadsökningar, i praktiken en neddragning. Det finns tydliga signaler om att bidraget från RF i framtiden kommer att minska ytterligare. Vår personals förmåga att skapa engagemang, se nya vägar för utveckling och lyssna till föreningens behov är en framgångsfaktor för den framtida utvecklingen. FÖRSLAG TILL DISPOSITIION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen föreslår att till förfogande stående resultat. Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Överförs i ny räkning ,-kr 0,- kr 0,- kr ,-kr Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där annat inge anges.

20 20 Verksamhetsberättelse 2012 Norrbottens Idrottsförbund Org.nr RESULTATRÄKNING NOT Intäkter Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Hyresintäkter Summa intäkter Kostnader Förbundskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och Immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader 50 0 Resultat efter finansiella poster Årets resultat före fördelning Årets resultat enligt resultaträkning Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för årets/balanserat kapital