Regional kulturplan för Skåne

Transkript

1 Datum Dnr Regional kulturplan för Skåne Postadress: Kultur Skåne, Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Internet: skane.se/kultur

2 2 FÖRORD En hållbar utveckling i Skåne med kulturpolitiken i centrum I Skåne finns ett brett och rikt kulturutbud med flera verksamheter som utmärker sig nationellt och internationellt. Tillsammans med Skånes kommuner, ett starkt föreningsliv och professionellt kulturliv har under lång tid byggt upp en gedigen kulturell infrastruktur, som gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. s kulturnämnd har ett övergripande uppdrag att göra konst och kultur tillgängligt för så många som möjligt. står även som huvudägare till tre scenkonstinstitutioner i Skåne; Malmö Opera, Skånes Dansteater och Musik i Skåne samt för det regionala resurs- och produktionscentret Film i Skåne. Vi ansvarar för det regionala biblioteksuppdraget i Skåne, vilket innebär att vi främjar samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de kommunala folkbibliotek. Vi ansvarar även för Konst- och kulturfrämjande verksamhet, bildkonst, som innebär specifika främjandeinsatser riktade till bildkonstområdet. Varje dag, året runt producerar kulturinstitutioner och organisationer positiva upplevelser till stor glädje för invånarna. Konst och kultur är också en kraft i samhället som sträcker sig långt utanför den traditionella kultursektorn. Detta betyder för oss att kulturen har en bredare roll i samhällsutvecklingen. Ett välfungerande, rikt och varierat kulturliv är en förutsättning för en hållbar utveckling av välfärdssamhället. Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Vi tror på en avgörande fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditionella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För kulturnämnden handlar hållbarhet också om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper. Kultursektorn kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Kulturinstitutionerna är tillsammans med studieförbund, folkhögskolor och andra kulturorganisationer viktiga knutpunkter/arenor för kunskap i Skåne. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde. Yngve Petersson (MP) tjänstgörande ordförande Ronny Johannessen (M) 2:e vice ordförande Gitte Grönfeld Wille, kulturchef

3 3 1 INLEDNING Bakgrund och utgångspunkter Nationella kulturpolitiska mål Regionala kulturpolitiska mål och strategier VERKSAMHETSOMRÅDEN Biblioteksverksamhet Litteratur och serier Bildkonst, fotografi, form och design Film och rörlig bild Scenkonst och musik Kulturarv Folkbildning Kultur och hälsa Kulturella och kreativa näringar SYFTET MED SAMVERKAN KULTURPOLITISK ORGANISATION Primärkommunerna FORMER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD Samverkan mellan och kommunerna Samråd mellan och kulturlivet Samverkan mellan och staten UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 41

4 4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och utgångspunkter Regional kulturplan för Skåne är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn. Under våren 2015 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpolitiker i fyra delregionala samverkansmöten för att diskutera den lokala, delregionala och regionala kulturutvecklingen. Under samma period arrangerade förvaltningen 15 samrådsmöten om kulturplanen med representanter för kulturlivet. s kulturnämnd vill stärka samverkan på bred front och inte bara utifrån hur de statliga medlen ska fördelas. Därför lyfter in hela det regionala kulturpolitiska uppdraget i kulturplanen; så att utvecklingsambitionerna, snarare än var pengarna kommer ifrån, är i fokus i kultursamverkansmodellen i Skåne. vill med denna inriktning stärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman. Kulturplanen är ett regionalt prioriteringsverktyg och ett underlag i dialogen med staten om det statliga kulturanslaget till regional kulturverksamhet. Kulturplanen är inte resurssatt och kan därför inte ha samma konkretionsnivå som en handlingsplan. I de årliga verksamhetsplanerna konkretiseras och resurssätts satsningar för att förverkliga utvecklingsambitionerna i kulturplanen. s roll som utvecklingsaktör förutsätter ett processinriktat arbetssätt tillsammans med kommunerna och representanter för kulturlivet, för att utveckla Skåne som kulturregion. stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. Region Skåne stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av konsultativa och finansiella insatser. har en bred kompetens inom olika konst- och kulturområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt. En central del av den kulturpolitiska samverkan är det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialoger och analyser för prioriteringar. s hållning är att alla de utvecklingsambitioner som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkansoch samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med kultursamverkansmodellen. Trots att arbetet med den regionala kulturplanen inneburit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med representanter för kulturlivet och slutligen ett remissförfarande, kan planen inte fånga allt. Bredden och

5 5 kraften i skånskt kulturliv är omfattande. I Skånes 33 kommuner finns förutsättningarna för den väv som utgör själva basen för ett rikt kulturliv. Allt låter sig inte fångas i en plan som denna - kulturens betydelse och kraft är långt större. Mångfalden av kulturinstitutioner, fria professionella kulturskapare och föreningar är avgörande för ett starkt kulturliv i Skåne., kommuner, kulturliv, näringsliv och engagerade invånare har under lång tid byggt upp den kulturella infrastruktur som gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. Andra centrala byggstenar är de kommunala kulturskolorna, biblioteken och föreningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Verksamheter som bidrar till att skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga. Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerad i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delar av den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för människors eget skapande. Skåne är en tättbefolkad region med cirka 1,3 miljoner invånare. Andelen unga är stor jämfört med övriga landet. Utöver våra stora städer finns 250 tätorter av varierande storlek. Skåne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sverige. Det faktum att Skåne har en flerkärnig ortsstruktur är en bra grund för ett stort och tillgängligt kulturutbud i hela Skåne. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historiens gång varit en plats där kulturer mötts och blandats. Skåne är också en del av Öresundsregionen, som är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner invånare, varav en tredjedel bor i Skåne. En av s viktigaste uppgifter är att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur där erfarenheter kan bytas, kompetens överföras och upplevelser spridas. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan Skånes institutioner, föreningar och invånare är centralt. Det lokala kulturlivet främjar att invånarna får möjlighet att möta olika kulturella uttryck. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar såväl professionella kulturskapare som amatörer. De utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Med professionella avses i kulturplanen de som utövar kultur yrkesmässigt. 1.2 Nationella kulturpolitiska mål En viktig utgångspunkt för det regionala arbetet är de nationella kulturpolitiska målen. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

6 6 Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur 1.3 Regionala kulturpolitiska mål och strategier Regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 Den regionala utvecklingsstrategin ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne med sikte på år Målbilden inleds på följande sätt: Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Vi är porten till Sverige och ut i världen. I det öppna Skåne rör sig människor fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan tätort och landsbygd. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, idrott, sammanhang, kapital, nya idéer, innovation och entreprenörskap, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. / / Den regionala utvecklingsstrategin gör fem prioriterade ställningstaganden: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Kulturpolitiken lyfts fram som viktig för utvecklingen av Skåne: En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med starkt kulturliv, föreningsliv och stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget. s kulturpolitik ska bidra till att förverkliga målbilden och ställningstagandena i Det öppna Skåne 2030 genom att arbeta för ett dynamiskt,

7 7 öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar genom integration och demokratiutveckling till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skåne ska vara en stark, öppen och innovativ kulturregion tillåtande och inkluderande där alla känner sig välkomna. Kultur ska bidra till ett miljömässigt hållbart Skåne. Kulturen är en viktig och naturlig del av samhällets utveckling och människors vardag. Den bidrar till ökade möjligheter att förstå och uttrycka sig i viktiga samhällsfrågor. s kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser av hög kvalitet tillgängliga i hela Skåne för så många som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till människors livskvalitet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk och kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning eller ålder samt socioekonomiska förutsättningar och bostadsort. Mångfalden i Skåne ska bejakas och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda. Människors möjligheter att dela sina berättelser med varandra är viktigt för demokratin. Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska främja kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikområde i hela Skåne. Samtidigt ska konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet värnas och stödjas, också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsättning för en dynamisk utveckling av hela kultursektorn. Kulturens egenvärde är en självklar utgångspunkt för s kulturpolitik Kulturpolitiska mål har två kulturpolitiska mål: Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. ska verka för ett ökat konst- och kulturutbud av hög kvalitet i Skånes kommuner samt bidra till att kultur är tillgänglig i hela Skåne. Detta förutsätter en väl fungerande kulturell infrastruktur och ett flöde mellan olika konstnärliga och kulturella verksamheter. Alla har möjlighet att delta i Skånes kulturliv och kulturupplevelser. Fler människor ska oavsett individuella och geografiska förutsättningar ha tillgång till ett brett och varierat utbud. Kanaler för påverkan, en ökad brukardialog samt bättre möjligheter till eget skapande ska fortsätta utvecklas.

8 8 Dialogen mellan kommuner och kulturinstitutioner om frågor som rör tillgänglighet och delaktighet ska fortsatt utvecklas Kulturpolitiska strategier För att nå de kulturpolitiska målen och bidra till att nå målbilden i den regionala utvecklingsstrategin arbetar med följande kulturpolitiska strategier som ska genomsyra hela kulturnämndens arbete: Stärkt kulturell infrastruktur Med kulturell infrastruktur menas ett sammanhållet system av organisationer, föreningar och professionella aktörer. Dessa är grundläggande förutsättningar för att konstnärligt skapande ska utvecklas och för att tillgänglighet till kultur ska främjas. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska strukturer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att verka och livnära sig på konst och kultur. Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet Med ökad tillgång och tillgänglighet menas att kulturlivet ska vara tillgängligt och brukas av fler människor. Aspekter som spelar in är exempelvis geografiskt avstånd, individens förutsättningar, den fysiska miljön, information, distributionskanaler, etc. Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden menas att kulturens roll inom till exempel vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas fram och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av områdena. Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat utbyte över Skånes gränser gärna med EU-finansiering - och mellan olika kulturuttryck. Onödiga formella och administrativa hinder för rörlighet över nationsgränserna ska undanröjas.

9 9 Stärkt dialog inom kultursektorn Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, det fria professionella kulturlivet och den idéburna sektorn ska hitta tydliga och ändamålsenliga former i syfte att utnyttja gemensamma resurser bättre. Stärkt kunskapsutveckling och forskning Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forskning och såväl kulturpolitik som kulturliv. s roll i detta sammanhang ska förtydligas. Ökad användning av digitaliseringens möjligheter Med ökad användning av digitaliseringens möjligheter menas att skapa bättre förutsättningar för Skånes kulturaktörer att använda digital teknik för att producera och sprida kultur. För invånarna i Skåne ska såväl tillgången till ett kvalitativt digitalt kulturutbud öka, som möjligheterna och förmågan att ta del av utbudet. Utvecklad regional samverkan med den idéburna sektorn Med utvecklad regional samverkan med den idéburna sektorn menas att den idéburna sektorns möjligheter att vara en tydlig resurs i kulturutvecklingen ska tas tillvara. Detta ska göras med utgångspunkt i Överenskommelse Skåne mellan och den idéburna sektorn i Skåne Särskilda målgrupper Barn och unga är en kulturpolitiskt prioriterad målgrupp i kulturpolitiken på statlig, regional och lokal nivå. Denna prioritering har stöd i bland annat FN:s barnkonvention. En annan målgrupp som har en särskild ställning är de nationella minoriteterna, vilken regleras i en lag som trädde i kraft 2010 (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Barn och unga Barns och ungas kreativitet, nyfikenhet och inlevelseförmåga stimuleras och stärks genom möten med konst och kultur. Kulturupplevelser och eget skapande berikar deras liv och ger dem förutsättningar för individuell utveckling, förmåga att uttrycka sig och kunskaper om och förståelse för deras omvärld. Barns och ungas delaktighet och inflytande i kulturlivet leder till självkänsla, utveckling och ansvarstagande. s arbete med utveckling av kulturlivet med fokus på barn och unga utgår från FN:s barnkonvention, de nationella kulturpolitiska och ungdomspolitiska målen och avser barn och unga upp till 25 år. Det innebär att

10 10 barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur, möjlighet till eget skapande och att tillägna sig olika estetiska språk, oavsett uppväxtvillkor och individuella förutsättningar. Ur detta perspektiv är det viktigt att utveckla kulturens kopplingar till skolans verksamhet, där alla barn finns. Barns och ungas bästa ska vara utgångspunkten för beslut. Barn och unga ska vara delaktiga och kunna påverka utbud och kulturutveckling som rör dem, såväl regionalt som lokalt. Utbud och aktiviteter ska upplevas angelägna, präglas av kvalitet och bestå av en mångfald av uttryck. Det är speciellt viktigt att unga hittar estetiska uttrycksformer och upplever att kulturlivet är tillgängligt, inkluderande och meningsskapande. Nationella minoriteter Sedan år 2000 är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 och förstärkte då skydd för de nationella minoriteterna och deras språk som antogs av riksdagen Erkända minoritetsspråk är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I lagen anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Förvaltningsmyndigheter ska också ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. ska formulera och implementera långsiktiga insatser och arbetsformer för att uppfylla lagens intentioner på kulturområdet. Detta ska göras i dialog med de nationella minoriteterna, Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner. Under planperioden ska utveckla former för att främja de nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur, vilket ska ske i dialog med kulturlivets aktörer och de nationella minoriteterna.

11 11 2 VERKSAMHETSOMRÅDEN s kulturpolitiska uppdrag omfattar utvecklingsarbete inom ett antal verksamhetsområden. Några av dem är definierade i den statliga förordningen (2010:2012) som reglerar kultursamverkansmodellen, medan andra är definierade av i dialog med kommunerna och kulturlivet. Gemensamt för utvecklingsambitionerna inom de olika verksamhetsområdena är att de styrs av de kulturpolitiska målen och strategierna i kapitel Biblioteksverksamhet Bibliotekverksamhet är en lagstadgad verksamhet på både regional och kommunal nivå (Bibliotekslagen 2013:801). Enligt bibliotekslagen ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Den regionala kulturplanen utgör för den del som rör regional biblioteksverksamhet också s biblioteksplan fattades beslut om att ta fram en nationell biblioteksstrategi för det allmänna biblioteksväsendet. kommer att delta i processen genom den regionala biblioteksverksamheten. Strategin beräknas vara klar Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Vissa målgrupper är särskilt prioriterade: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. För folkbiblioteken är även barn och unga en prioriterad målgrupp. ansvarar för det regionala biblioteksuppdraget i Skåne som handlar om att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i länet samt att erbjuda olika former av stöd och utvecklingsmedel. Biblioteken utgör i Sverige och i Skåne ett vitt förgrenat nätverk av bibliotek i samverkan, en gemensam samhällelig resurs för alla invånare. Det skånska bibliotekslandskapet präglas av stor mångfald: här finns både bredd och spets, små och stora bibliotek och alla bibliotekstyper representerade. Folkbibliotek finns i samtliga skånska kommuner och består av cirka 150 folkbiblioteksenheter (inklusive kombinerade skol- och folkbibliotek) samt ett tiotal bokbussar. I Skåne finns också universitets- och högskolebibliotek, sjukhusbibliotek och skolbibliotek. En viktig del av den skånska folkbiblioteksstrukturen är de delregionala bibliotekssamarbetena. Bibliotek samarbetar för att erbjuda invånarna ett utbud av biblioteksservice med större bredd och spets, än vad som annars hade varit möjligt.

12 12 För många, inte minst barn och unga, sker den första och mest frekventa kontakten med kultur via folkbiblioteken. Genom biblioteken får Skånes invånare tillgång till en mångfald av litteratur, rik programverksamhet, formella och informella mötesplatser samt möjligheter till livslångt lärande och kulturupplevelser. Vid Lunds universitet finns forskning inom området biblioteks- och informationskunskap och ett masterprogram inom ABM (arkiv, bibliotek och museer). Utveckling Tillgång till litteratur, information och kultur Alla Skånes invånare ska ha tillgång till biblioteksverksamhet. Närheten till bibliotek är särskilt avgörande för barn och unga. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer i stort ska fortsätta att utvecklas, inte minst när det gäller bibliotekens tillgänglighet utanför de traditionella bibliotekslokalerna. Biblioteken ska enligt lagen erbjuda ett utbud av litteratur och information, som präglas av allsidighet och kvalitet. Målet är att invånarna ska ha likvärdig tillgång till litteratur och information och att de gemensamma resurserna används effektivt. vill stimulera vidareutveckling av det regionala mediesamarbetet och stärka samarbetet mellan folkbibliotek och andra offentligt finansierade bibliotek, i Skåne och nationellt, för att förbättra gemensam infrastruktur för media och information (när det gäller till exempel digitala frågor, samverkansstrukturer, logistik eller system). Region Skåne vill särskilt stimulera satsningar på att utveckla bibliotekens samarbete, utbud och förmedling av tillgängliga medier, e-medier och litteratur på andra språk än svenska. Barn och vuxna i alla delar av Skåne bör ges möjlighet att möta litteratur och författarskap på sina modersmål. vill därför stimulera biblioteken att ytterligare utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten, bland annat genom att stödja kommunövergripande samarbeten. Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur är viktigt för såväl minoritetsgrupperna som för samhällets utveckling. I det arbetet har biblioteken en särställning. vill stimulera biblioteken att utveckla arbetet med de nationella minoriteterna. Biblioteken erbjuder redan idag ett rikt utbud av kulturella upplevelser, bland annat genom sin programverksamhet. Tillgången till kultur i olika former kan ytterligare stärkas, exempelvis genom en fortsatt utveckling av folkbiblioteken som kulturhus och samarbeten med andra aktörer inom kultursektorn.

13 13 Livslångt lärande och eget skapande vill stärka biblioteken som arenor för delat lärande, eget skapande och möten över gränserna. Genom att arbeta aktivt med människors möjligheter att utvecklas när det gäller läsning, informationskompetens, digital delaktighet, livslångt lärande, och andra grundläggande demokratiska värden, spelar biblioteken en viktig roll för den sociala hållbarheten. På så sätt kan insatserna bidra till att utjämna klyftor och ge alla invånare lika förutsättningar att ta aktiv del i samhället och påverka den egna situationen. Grundläggande demokratiska förmågor som att läsa, sålla och kritiskt granska texter och informationskällor blir allt viktigare i det multimediala samhället. vill stimulera biblioteken ytterligare i arbetet med att utveckla dessa förmågor, exempelvis genom metodutveckling, nätverk, utveckling av den digitala förmedlingen samt genom att främja samverkan med andra folkbildnings- och kulturaktörer och stärka kopplingen mellan forskning och praktik. Läsfrämjande De nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, som beslutades i Riksdagen 2013, kan sammanfattas i att alla ska få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande är sedan dess ett område inom kultursamverkansmodellen och bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning förtydligades i bibliotekslagen. Folkbiblioteken har alltid bedrivit läsfrämjande verksamhet. vill tillsammans med folkbiblioteken och andra aktörer bidra till att vända den negativa utvecklingen när det gäller läsande och läsförståelse. Målet är att öka läsandet genom att utveckla metoder och nå nya grupper, främst de som idag läser mindre eller inte alls. Det är viktigt att insatser för små barn görs så tidigt som möjligt. vill uppmuntra samarbeten mellan bibliotek, författare, studieförbund, folkhögskolor, aktörer inom den idéburna sektorn, skolor, förskolor och aktörer inom andra samhällsområden som till exempel hälso- och sjukvården. En viktig regional uppgift är att ta tillvara och sprida erfarenheter samt öka kontakterna med den forskning som görs inom området. Biblioteken i det lokala samhället Biblioteket är en viktig mötesplats med utrymme för medskapande, socialt läsande och lärande, utbyte av erfarenheter och kunskaper. Genom att erbjuda en öppen, offentlig och välkomnande miljö där människor kan arbeta, lära eller mötas och genom att möjliggöra möten mellan människor, föreningar, företag, skola och förskola, kan biblioteket bidra till att stärka ortens eller stadsdelens attraktivitet och människors samhörighet

14 14 och tolerans. Här är samarbeten med lokala aktörer inom bland annat kulturarvsområdet och den idéburna sektorn viktiga. Bibliotekens företagsservice gör också biblioteken till en del av den lokala entreprenörsstödjande verksamheten. vill fortsätta att stödja bibliotek som vidareutvecklar sin roll i närsamhället genom att stödja kunskapsutveckling, metodutveckling och samarbeten. För att biblioteken ska utnyttja sin fulla potential, som öppna platser dit alla känner sig välkomna, behöver de bredda sina kontaktytor och nå en större andel av befolkningen. Även utvecklingen mot fler meröppna bibliotek behöver fortsätta. Biblioteken i en internationell och digital kontext Invånarna i Skåne talar många olika språk och har erfarenheter från stora delar av världen. Detta är en samhällsresurs som biblioteken kan bidra till att utveckla, genom att människor möts, lär av varandra och ges större möjligheter att bli aktiva deltagare i samhället. Biblioteken kan bidra till att människor bättre förstår varandra och det sammanhang de verkar i, såväl lokalt som globalt. Här spelar den digitala tekniken en viktig roll. vill stimulera biblioteken att i högre grad ta tillvara det digitala och globala samhällets möjligheter. vill också stimulera biblioteken att i högre grad dra nytta av att de ingår i väletablerade strukturer (till exempel när det gäller digitala verktyg, kompetensutveckling och informationsförsörjning) även på internationell nivå Biblioteken i demokrati- och samhällsutvecklingen Bibliotekens grunduppdrag kring folkbildning och demokratifrågor ger dem en roll i en samhällsutveckling som präglas av utmaningar kring ojämlikhet, arbetslöshet, bildnings- och delaktighetsklyftor. vill tydliggöra biblioteken som viktiga aktörer i demokratioch samhällsutvecklingen. Detta kan bland annat göras inom ramen för arbetet med den nationella biblioteksstrategin, men också genom att utveckla tvärsektoriell samverkan med andra samhälls- och kulturområden på kommunal, regional och nationell nivå. vill främja en likvärdig tillgång till litteratur, information och kultur för alla invånare utveckla folkbibliotekens arbete med livslångt lärande och eget skapande utveckla folkbibliotekens läsfrämjande arbete stimulera fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i lokalsamhället

15 15 stärka bibibliotekens roll i en internationell och digital kontext tydliggöra och stärka biblioteken som viktiga aktörer i demokrati- och samhällsutvecklingen 2.2 Litteratur och serier Litteratur innefattar prosa, poesi, fackprosa och dramatik. Konstformen serier är väletablerad i Skåne. Skåne har ett gynnsamt litteratur- och serieklimat med flera nätverk och centrumbildningar kring litteratur, författare och serieskapare. Många författare och serieskapare har Skåne som bas. Här finns flera små förlag, kulturredaktioner, litterära tidskrifter, bibliotek och i två tredjedelar av kommunerna finns en bokhandel. Biblioteken har en central ställning som mötesplats mellan berättelsen, författaren och läsaren. De senare årens ökande intresse för olika former av möten med författare och andra litterära samtal har också lett till att många nya arrangörer startat litterära scener, klubbar och litteraturfestivaler även utanför biblioteken. Alla ovan nämnda aktörer utgör delar av infrastrukturen för litteratur och serier. Genom att stärka och utveckla centrumbildningar och stödja samarbetet mellan litteraturområdets olika delar, kan bidra till att förbättra möjligheterna för författare, dramatiker och serieskapare att verka i Skåne. Därigenom bidrar även till att mångfalden av erfarenheter finner ett litterärt uttryck och på så vis ges fler människor möjlighet att ta del av berättelser i litteratur och serier. Läsfrämjande och litteraturfrämjande är varandras förutsättningar. Genom att stärka litteraturens och seriernas ställning kan även främja läsning. I Skåne finns det författarutbildningar på folkhögskolor och en författarskola på universitetsnivå. För serieskapare finns det en utbildning på folkhögskolenivå. Utveckling En mångfald i litteratur och serier för angelägna berättelser åt alla Det är viktigt med många olika röster och uttryck för att barn, ungdomar och unga vuxna, erfarna och nya läsare, människor med olika erfarenheter från alla delar av samhället ska kunna hitta berättelserna som engagerar och angår just dem. vill genom stöd till centrumbildningar, metodutveckling inom biblioteken och främjande av samarbete mellan olika litterära aktörer, bidra

16 16 till ökad kännedom om Skånes litterära mångfald av författare, såväl etablerade som mindre etablerade författare, författare inom olika genrer och författare som skriver på andra språk än svenska. Stöd till utvecklingen av litterära mötesplatser och deras arrangörer vill att litteraturen och serierna når ut till alla. Därför behöver Skåne olika arenor för litterära möten och litterärt skapande. Ett ökat samarbete mellan olika litterära aktörer bidrar till detta med författare, förlagen i Skåne, bibliotek, bokhandlare, folkhögskolor, studieförbund men även samarbete med andra konstarter som till exempel film och musik. vill stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och arrangörer för att bidra till framväxten av litterära scener, festivaler och mötesplatser i hela Skåne. vill också ta tillvara de digitala möjligheterna för att sprida större litterära arrangemang utanför storstäderna. Förbättra villkoren för författare och serieskapare i Skåne Merparten av författarna liksom serieskaparna är egna företagare och bör i större utsträckning än idag kunna försörja sig på sitt skapande. Centrumbildningarnas arbete med förmedlande verksamhet för att vidga författarnas arbetsmarknad behöver fortsatt stöd, till exempel genom att utveckla möjligheter till framträdanden, lyfta fram litteraturens och seriernas roll i skolan även utanför språkämnena samt utveckla samarbeten med andra konstområden. För många författare är framträdanden på bibliotek och andra litteraturscener en viktig del av inkomsten. Författare och serieskapares medverkan berikar också samhällsområden utanför kultursektorn till exempel i läs-, berättar- och skrivfrämjande projekt på skolor och inom vården. vill verka för att de författare som anlitas av skolor, bibliotek i kommuner arvoderas enligt Författarförbundets rekommendationer. vill på olika vis stödja bibliotek och andra arrangörer som vill utveckla formerna för sina litterära arrangemang. vill tillsammans med lärosätena verka för att författare och serieskapare får möjlighet att öka sin pedagogiska kompetens och kunskap, så att de i högre grad kan verka som inspiratörer i skrivarverkstäder, workshops och i samarbeten i skolan. Öka kunskapen om den litterära infrastrukturen Författare arbetar ofta ensamma medan serietecknare däremot kan ingå i olika tecknarkollektiv och verkstäder. För att undersöka vilka insatser som kan stödja eller stimulera litteraturen som konstform, behöver en inventering göras av aktörerna inom området, stödstrukturer, samarbeten och strategier. vill därför initiera en kartläggning av den litterära infrastrukturen i Skåne. Verka för samordning och öka kunskapen om fristadsprogrammet i hela Skåne

17 17 Genom att bli en fristad kan en kommun ge en förföljd konstnär - som inte kan verka fritt i sitt yrke i hemlandet - möjlighet att verka och samtidigt berika både sitt eget konstnärskap och värdkommunens kulturliv. Värdskapet kan samtidigt bidra till internationaliseringen av det lokala kulturlivet. vill utveckla den kompetens och samordning som gör det möjligt för Skåne att bli en region där fristadsprogrammet utgör ett inslag inte bara i stora kommuner utan även i mindre kommuner. vill verka för en mångfald av litteratur och serier för angelägna berättelser åt alla stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och arrangörer verka för att förbättra villkoren för författare och serieskapare i Skåne öka kunskapen om den litterära infrastrukturen i Skåne verka för samordning och öka kunskapen om fristadsprogrammet i hela Skåne 2.3 Bildkonst, fotografi, form och design Skåne har genom sina institutioner, konsthallar, konstmuseer, fria aktörer, gallerier, organisationer och professionella kulturskapare ett stort utbud av bild- och formkonst. Ett flertal konstorganisationer arbetar med att stärka förutsättningarna för professionell konstnärlig verksamhet. Många konstnärer väljer också att bosätta sig och arbeta med Skåne som bas. Tillsammans utgör dessa aktörer ett omfattande och varierat konstliv i hela Skåne, som uppmärksammas nationellt såväl som internationellt. Ett flertal kulturskolor erbjuder barn och unga möjligheten att skapa och ta del av konst. Utbildningsmöjligheterna i Skåne är goda och finns på såväl förberedande nivå på folkhögskolor som på universitet och högskola med mycket hög kvalitet. Inom ramen för studieförbundens och konstföreningarnas kursverksamheter finns ett rikt kursutbud av bildkonst och form. s roll är att stärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion genom att utveckla områdets infrastruktur. har utifrån genomförda analyser av området, förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till områdets aktörer. En utvecklad dialog med dessa nyckelaktörer är nödvändig för fortsatt utveckling av området. Inom ramen för kultursamverkansmodellen finns också den särskilda uppgiften Konst- och kulturfrämjande verksamhet, bildkonst, som innebär specifika främjandeinsatser riktade till bildkonstområdet.

18 18 Utveckling Stärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion I utvecklingsarbetet med infrastrukturen ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan kulturskapare, institutioner och andra aktörer. Bildkonsten behöver fortsatt stöd för att utveckla olika arenor/mötesplatser. Det behöver också skapas möjligheter för att arbeta mer offensivt med den kompetens som finns på området, till exempel inom det fria kulturlivet. Förutsättningarna för de professionella kulturskaparna, kulturproducenterna och organisationerna, att producera bildkonst och form av hög kvalitet i hela Skåne behöver fortsatt stärkas. Institutionerna ska fungera som inkluderande mötesplatser där idén om det fria ordet och den fria tanken hålls levande. Om Skåne ska kunna behålla och utveckla sin roll som konstregion behöver fler gränsöverskridande projekt av hög konstnärlig kvalitet, internationella nätverk och internationella samarbeten etableras. På så sätt förstärks och synliggörs Skånes attraktionskraft, både när det gäller professionell konstnärlig verksamhet och som en plats där invånarna har möjlighet att ta del av konst med hög kvalitet. Skåne har med sina aktörer inom bildkonst, fotografi, form och design en stark ställning i landet. vill verka för att samarbeten med statliga myndigheter inom området utvecklas och att det under perioden placeras nationella uppdrag i Skåne. Främja intresset för och tillgången till bildkonst, fotografi, form och design Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska fortsätta att utvecklas. Barn och unga ska ges redskap för att förstå och utveckla nyfikenhet och skaparlust. De ska ges verktyg för ett kreativt förhållningssätt som stöd i utveckling till framtida medvetna och aktiva samhällsbyggare, verktyg som behövs för att lösa framtidens utmaningar. Region Skåne ska fortsatt utveckla samverkan mellan institutioner, det fria konstlivet, organisationer och kommuner. ska fortsätta stimulera nätverk och stöd till fördjupat konstpedagogiskt utvecklingsarbete med inriktning på barn och unga. Stärka villkoren för konstnärligt skapande och förbättra konstnärers arbetsmiljöer De fyra konstnärliga kollektivverkstäderna är unika och centrala resurser som möjliggör konstnärliga produktioner regionalt, nationellt och internationellt. Centrumbildningarna verkar för att utveckla och stimulera arbetsmarknaden och uppdragsmöjligheter för sina medlemmar. ska fortsätta det långsiktiga arbetet med en samlande resursplattform för bildoch formkonsten i Skåne.

19 19 Ersättningar till konstnärer enligt ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar (MU-avtalet) är en viktig del i att ge konstnärer bättre villkor. medverkar till att kontinuerliga informationsoch utbildningsinsatser rörande MU-avtalet genomförs för institutioner, kommuner och konstnärer. avsätter medel i samband med ny-, om- och tillbyggnad av sina fastigheter för konstnärlig gestaltning. Detta förhållningssätt kan förutom fast gestaltning även omfatta konstnärlig medverkan inom ramen för olika byggprocesser. strävar efter att efterleva 1 % - rekommendationen. Den offentliga konsten som alla har tillgång till är en del av vårt demokratiska samhälle. Att avsätter resurser för konstnärlig gestaltning gör att platser och rum för vårdtagare, anhöriga och personal blir en bättre miljö att vistas i samtidigt som det är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. fortsätter med insatser och kvalificerat stöd rörande offentlig konst för kommunala tjänstemän och politiker. Stärka kopplingen mellan form och design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling Förutom design- och arkitekturområdets tydliga förankring i konst- och kultursektorn är det även ett tvärsektoriellt område. Området står i förbindelse med och berör samhällsutvecklingen i stort. Designområdet involverar ämnen som till exempel samhällsutveckling, näringsliv, hållbarhet, lärande och sociala frågor. Områdets breda inriktning bildar på så vis en naturlig utgångspunkt för en meningsskapande diskussion om hållbar samhällsutveckling. Det tvärsektoriella samarbetet kring arkitektur, bildkonst, form och design kommer under att utvecklas under planperioden. s roll inom området ska tydliggöras. Samverkansformerna med Skånes kommuner och akademin och statliga aktörer ska utvecklas inom detta fält. vill säkra att det i Skåne finns en tydlig plats för kunskap och inspiration, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande inom form, arkitektur och design; ett tillgängligt centrum för en bred allmänhet, men också för den specifikt ämnesintresserade och aktörer i branschen. vill stärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion främja intresset för och tillgången till bildkonst, fotografi, form och design stärka villkoren för konstnärligt skapande och förbättra konstnärers arbetsmiljöer inom bildkonst, form och design stärka kopplingen mellan design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling

20 Film och rörlig bild I Skåne har film och rörlig bild fokus på berättelsedriven innehållsproduktion oavsett media. Det kan handla om filmberättelser inom olika genrer, likväl som berättelser inom spel och annan digital kultur, men också transmedia vars berättelser kan komma till uttryck genom fusioner av olika konstoch kulturformer och digitala möjligheter. Film och rörlig bild drar positiv uppmärksamhet till Skåne, både nationellt och internationellt. Det efterfrågas och produceras mer film och rörlig bild än någonsin tidigare i Skåne. Samtidigt har ny teknik och förändrade distributionsformer och konsumtionsmönster minskat möjligheterna till finansiering och skärpt villkoren för innehållsproducenterna. Film och rörlig bild engagerar yrkesgrupper inom olika konstnärliga yrken såsom regissörer, författare, musiker, bildkonstnärer, skådespelare, scenografer, fotografer, spelutvecklare med flera. Det finns många filmarbetare i Skåne som är sysselsatta i verksamheter som handlar om produktion, visning och spridning, talangutveckling, pedagogisk verksamhet för barn och unga med mera. Även den idéburna sektorn spelar en viktig roll i detta sammanhang. I Skåne finns produktionsbolag inom olika genrer som spelfilm, dokumentärfilm, tv-produktioner, spel och transmedia. De skånska filmfestivalerna utgör en viktig del för visning och spridning av film och rörlig bild. Flera av festivalerna attraherar en internationell bransch och vissa har barn och unga som målgrupp. Skåne satsar på talanger bland annat genom program för talangutveckling inom film och transmedia. Inom denna verksamhet har Skåne en framträdande position i Norden. verkar för att det finns kompetens och utvecklingsmöjligheter för de aktörer som utgör den regionala infrastrukturen för film och rörlig bild. Genom att stödja samarbete mellan dessa aktörer kan medverka till nya insatser och modeller att verka i. I Skåne finns det utbildningsmöjligheter inom film och rörlig bild på folkhögskolor, universitet och högskolor. Utveckling Utveckla kulturpolitikens roll inom film och rörlig bild I s strategi för film och rörlig bild anges att Skåne ska vara Skandinaviens mest dynamiska och innovativa region för film och rörlig

21 21 bild år Det ställer krav på konstnärlig kvalitet, hög kompetens, tillgång till utbildning och branschens återväxt och innovation genom bland annat satsningar på talangutveckling och nya verksamheter i hela Skåne. Andra förutsättningar är att den regionala infrastrukturen, de lokala förutsättningarna och utbildningssystemen utvecklas samt att möjligheterna att utnyttja internationella program och utbyten tas tillvara. En viktig kulturpolitisk aspekt är invånarnas och publikens möjligheter och behov av film och rörlig bild som kultur, konst och näring. Att se, uppleva och skapa film och rörlig bild i olika former ska vara en möjlighet för alla. För att det ska uppnås behövs former för samverkan på området. En tydlig regional filmpolitik stärker möjligheterna att framgångsrikt kunna föra dialog och förhandla med nationell stödnivå. Främja konstnärlig utveckling inom film och rörlig bild Genom att främja konstnärlig utveckling ökas möjligheterna att skapa film och rörlig bild av hög kvalitet i Skåne. Det är därför viktigt att öka samverkan och etablera strategiska partnerskap mellan aktörer inom film och rörlig bild och universitet, högskola, folkhögskola och andra lärosäten. Det ska också finnas möjligheter till utvecklande partnerskap med andra konst- och kulturområden för att främja utvecklingen. Skapa förutsättningar för högre produktionsvolym Skåne behöver öka produktionen av film/tv och rörlig bild för att kreatörer, professionella filmskapare, produktionsbolag och andra näringar inom film och rörlig bild ska kunna utveckla de förmågor och tjänster som krävs för en kontinuerligt fungerande marknad på området. Många professionella filmskapare i Skåne reser och arbetar i andra delar av Sverige och världen. Det är naturligt att spetskompetens rör sig nationellt och internationellt, men arbetstillfällena i Skåne behöver öka. vill främja utvecklingen av resurs- och kompetenscentra i olika delar av Skåne för att stimulera produktion och innovation inom film och rörlig bild. Stärka Skånes position internationellt och interregionalt En fungerande regional infrastruktur för film och rörlig bild är en förutsättning för att kunna bedriva internationella projekt och samarbeten, vilket är viktigt för exponeringen av Skåne internationellt. Skåne har ett flertal filmfestivaler, finansieringsforum och branschevenemang som samlar aktörer från hela världen. Dessa mötesplatser är viktiga för såväl det internationella utbytet, som för exponeringen av Skåne som potentiell produktions- och inspelningsplats. Etablera en hållbar och dynamisk infrastruktur för visning och spridning

22 22 Kring festivalerna och mötesplatserna byggs mer eller mindre tillfälliga organisationer, kompetens och erfarenheter upp. Genom samverkan med bland annat bibliotek, föreningsliv, organisationer och näringsliv kan stabila strukturer byggas för att öka tillgängligheten och locka en större publik till visningsarrangemangen i Skåne. I detta sammanhang har digitaliseringen stor betydelse. vill verka för en stark infrastruktur för film och rörlig bild. Barn och unga ska ha möjlighet att se, uppleva och skapa Bland barn och unga ökar både konsumtionen och det egna skapandet av film och rörlig bild. Film- och mediepedagogiken har stor betydelse när det gäller att stärka barn och ungas förmåga att navigera och tolka innehållet i det stora utbudet. Barn och ungas eget skapande medverkar till användardriven innovation och skapar marknader för nya produkter och tjänster. Detta bidrar till utvecklingen av både den konstnärliga kvaliteten och näringslivet. vill fortsätta stärka filmkulturell verksamhet inom pedagogik, eget skapande, visning och spridning för, med och av barn och unga. vill utveckla kulturpolitikens roll inom film och rörlig bild främja konstnärlig utveckling inom film och rörlig bild skapa förutsättningar för högre produktionsvolym av film och rörlig bild stärka Skånes position internationellt och interregionalt inom film och rörlig bild etablera en hållbar och dynamisk infrastruktur för visning och spridning av film och rörlig bild verka för att alla barn och unga ska ha möjlighet att se, uppleva och skapa film och rörlig bild 2.5 Scenkonst och musik Skåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dans- och musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av föreställningar och konserter i hela Skåne. Här finns kulturskolor, studieförbund, konstnärliga utbildningar vid teater- och musikhögskolorna, folkhögskolor med mera samt forskning inom scenkonst- och musikområdet vid universitet och högskola. För blivande dansare och koreografer saknas dock utbildningsmöjligheter på högskolenivå i Skåne.

23 23 Institutionerna inom scenkonst- och musikområdet har uppdrag som förenar kontinuitet och förnyelse genom att både levandegöra ett kulturarv och svara för kunskap, konstnärlig kvalitet och utveckling. Institutionerna garanterar en långsiktighet i utbudet inom respektive konstområde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till Skåne. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för kulturskapare. De fria grupperna spelar en viktig roll för kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I Skåne finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande när det gäller att nå ut med produktioner till den unga publiken. Deras föreställningar och konserter produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrupper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvärkonstnärlig verksamhet finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan den konstnärliga praktiken och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärksammad utveckling och förnyelse av scenkonsten och musiken. Till infrastrukturen för spridning av scenkonst och musik hör även ett flertal fria gästspelsscener och återkommande festivaler. Teaterföreningarna i Skåne är viktiga aktörer för att sprida scenkonst. De ser till att ett kvalitativt utbud inom teater, musikteater och dans möter en publik också utanför de större städerna. Fristående musikarrangörer och fria musikgrupper står för en viktig del av det professionella musiklivet i Skåne, med ett kvalitativt utbud inom olika genrer. Många kulturarbetare bor i Skåne, inte minst frilansande musiker och dansare, som har en stor internationell arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa. s uppgift är att genom stöd, samordning och dialog med nyckelaktörer stärka scenkonstens och musikens ställning i Skåne. Regional överblick möjliggör ett strategiskt utvecklingsarbete med kunskapsuppbyggnad som bas. Utveckling Säkra konstnärlig utveckling och fördjupning Scenkonstens och musikens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Institutionerna ska ha möjlighet att fortsätta sitt konstnärliga utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag. Samtidigt ska det fria scenkonstoch musiklivet och de professionella kulturskaparna få bättre villkor för att producera teater, dans och musik av hög kvalitet och göra den tillgänglig för invånarna i hela Skåne. Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format, ska fortsatt främjas, liksom de möjligheter digitaliseringen kan innebära i konstnärlig produktion. Kopplingen mellan scenkonst- och musikaktörerna och forskningen ska stärkas.