Studiebesök Skottland

Transkript

1 Studiebesök Skottland mars 2013 Hållbara Servicelösningar i NV Skåne

2 Hållbara Servicelösningar i Nordväst Skåne Ett projekt för att höja kapaciteten för hållbar landsbygdsutveckling, med fokus på service i Nordväst Skåne. Servicen på landsbygden är hotad. Ett sätt att möta utmaningen kring landsbygdens service är hitta och skapa långsiktiga, lokala lösningar med brett ägande och engagemang. Om de boende i bygden själv både äger och driver viktiga servicefunktioner förbättras förutsättningar för delaktighet, hållbarhet och engagemang. I NV Skåne finns förutsättningar för att skapa ett nätverk av byalag/föreningsråd eller utvecklingsgrupper som vill ta ett större ansvar för lokala service- och utvecklingsfrågor, men som idag saknar kunskap, kapacitet eller erfarenhet kring dessa frågor. Samtidigt läggs äldreboenden, busslinjer, lanthandlar och skolor ner. Det är viktigt att redan nu möta utmaningen och vända trenden. Har en lanthandel eller skola en gång lagts ner, är det ovanligt att den startar igen! Projektet mobiliserar och höjer kapaciteten i ett par utvalda byar och organisationer, på gräsrotsnivå, så att de tillsammans kan bygga kunskap och erfarenheter för att kunna ta över och driva service lokalt, med breda lokala lösningar. Vi utvecklar en modell för utveckling som gör att bygderna kan binda både kapital, kompetens och skapa arbetstillfällen samt skapa möjlighet att möta upphandlingar, nya former för lokal samverkan etc. Projektet går ut på koordinera kapacitetshöjande insatser, skapa nätverk, inspirera varandra och lära av de som finns och stödja och coacha byalagen/utvecklingsgrupper i processen. I mars 2013 åkte 11 personer som representerade 5-6 lokala organisationer i NV Skåne till Skottland för att lära och utbyta erfareheter kring hurman behåller eller utvecklar service på landbygden! Det blev både tid till nyttiga och inspirerande besök, samt till utbyte och samverkan inom gruppen. Denna rapport är en sammanställning av vilka organisationer vi träffade och minneanteckningarna från dessa möten. Eventuella missförstånd och felaktgeheter i sammanfattningen ansvarar vi för. Läs mer om projektet på hemsidan

3 Besök 1: SENSCOT - Social Entrepreneurs Network Scotland, Edinburgh Aidan Pia (Executive Director) aidan@senscot.net eller mail@senscot.net Senscot är en ett nätverk som verkar genom lokala nätverk av sk Social Entrepreneurs eller Social Enterprises (SE) och når över 4500 personer över hela Skottland. SENSCOT arbetar utifrån att marknadsföra SE-modellen, stödja de lokala nätverken eller SE, som dessutom kan vara indelade i nätverk efter tema : sport, hälsa, kultur, community development, lokal producerad mat etc. SE-modellen består av att skapa en hållbar lokal utveckling, gärna genom Community Interest Companiny (CIC) eller andra företagsformer baserad på allmännytta. (Det är företag registrerade som Charity ibland kombinerat med sk Asset L ock vinstuttag-begränsning) Läs mer om Community interest Company: CIC kontrolleras av myndigheten: SCIO: Det är mycket på gång just nu inom SE I Skottland: Man håller på att se over upphandlingslagarna, för att försöka anpassa dom för småskalighet och lokala organisationer, och inte bara går på att det skal vara billigast. Man är på gång att klubba igenom en Community Empowement and renewal -bill ett förslag som skall underlätta för kommuner att överföra lokala tillgångar till lokala organisationer/cic t ex badhus, skolor, etc. Man har också öppnat för möjligheten att små samhällen köpa loss marken från några av de stora landägarna (12 släkter/familjer i Skottland äger det mesta av marken en problematik som skulle återkomma när vi besökta landsbygden). Dessutom är det en del på gång inom förnyelsebar energi (vatten/vind-kraft etc), vilket kan bli ett nav i lokalt utvecklingsarbete.på frågan om varför man inför alla dessa lagar och förslag nu så är det att Skottland har en stor offentlig sektor, som kostar för mycket. Det handlar alltså om att spara kronor och ören. Det har ingen med demokrati att göra egentigen. Den stora utmaningen är frågan om lokalsamhällena är redo och har kapacitet (!) lokalt att axla utmaningen. SENSCOT jobbar därför också med utbildning och inkubator verksamhet i deras program inom: Social Enterprise Academy. Besök 2: Scottish Community Alliance (SCA), Development Trust Association Scotland and Local People Leading, Edinburgh Angus Hardie angus@scottishcommunityalliance.org.uk Scottish Community Alliance (SCA) är en organisation av små lokalsamhällen, gräsrots- och utvecklingsorganisationer som verkar i ett nätverk för att synliggöra och lära om utvecklingsfrågor för att på sikt bli fria från bidragsberoende. Skottland har en enorm resurs I den tredje sektorn och staten pumpar också in pengar I sektorn, men alltid utifrån ett top-down - perspektiv, vilket inte är hållbart. SCA organiserar både landsbygd och stad faktum är att 90% av skottarna bor i städerna, men det mesta av Skottland är landsbygd, och upplevs som åsidosatt. Dessutom: Hela vår sektor verkar där det offentliga och det privata näringslivet misslyckats. På frågan om det finns mer socialt kapital på landet än i staden, blev svaret att det inte var mer, men annorlunda. Det fanns mer connectivityness på landsbygden dock!

4 Angus har varit i Sverige och inspirerats av Hela Sverige Skall Leva och Landsbygdsriksdagen och skall nu själv arrangera ett Rural Parlament en konferens under parrollen: The future is local den 26 april Info: I Skottland skapar den politiska och skattemässiga organiseringen ett glapp mellan myndigheter och medborgare: som undergräver känslan av egentlig delaktighet och demokrati. Besök 3: Assist Social Capital, Edinburgh Colin Campbell colin@social-capital.net Colin berättade om sitt arbete med Assist Social Capital och hur han försöker hjälpa organisationer att mäta och synliggöra det sociala mervärdet (social impact) av sitt gräsrotsarbete eller med sitt SE. Colin pratade mycket om Connectivity hur man genom att koppla ihop personer och processer lokalt kan öka och mäta mervärdet och hur det kan förbättra arbetet lokalt. Den första veckan i september arrangeras Social Capital World Forum i Skottland, bland annat med Sveriges Kommuner & Landstings (SKL) Anna Karin Berglund (som är ansvarig på SKL för att kolla på hur det offentliga (i Sverige) kan samverka med civilsamhället). Mer nyttig info om detta på SKLs hemsida: Besök 4: Killin and Ardeonaig Trust, Killin Willie Angus, ordf i KAT och Jim Cushley, ordf I Killin Care Trust willieandgina@btinternet.com Killin är ligger vackert, en bit innanför högländerna och är ett uppskattat turistmål. Orten avfolkas dock och Killin and Ardeonaig trust (KAT) bildades i syfte att ta hand om och utveckla lokala resurser, förbättra miljön, stötta utbildning, fritidsaktiviteter, lokal näringslivsutveckling och arbeta för kvarvarandet av strukturer av historisk betydelse är viktiga för bygden. William Angus är ordförande i KAT och visar bland annat Breadalbane park, ett fritidsområde som de ska göra ännu mer tillgängligt och rusta upp området. I byn har de även en tidning, Killin News som vi passerar på vägen till Falls of Dochart Retirement home där vi träffar ordföranden i Killin Care Trust, Jim Cushley, som berättar om verksamheten. Falls of Dochart Retirement home 2001 så köpte bygden det tidigare hotellet med syfte att driva det som äldreboende. Det var inte kommersiellt attraktivt, men det låg i bygdens intresse och man såg en långsiktig bärkraft också ekonomiskt. Genom ansökningar och beviljande av medel från fyra organisationer varav Big lottery funding stod för 50% och de övriga 50 % från local council, health board och land fund så finansierades köpet. Stirling council är deras största kund och av verksamheten så finansierar staten 1/3 och de boende 2/3. Verksamheten är en registrerad välgörenhetsorganisation (charity) vilket varit viktigt för att få in regelbundna donationer. Man har förutom kapital och gåvor från bygden också beviljats medel från Bell s Whiskey och Famous Groose Whiskey. Organisation I styrelsen har man med en bred kompetens för som behövs praktiskt i verksamheten: Sköterskor, företagare, finansiärer etc. Alla i styrelsen arbetar ideellt. Dagligt och operativt har man en huvudansvarig och en en vice ansvarig, två seniora skötare, och totalt 15 personer som arbetar i verksamheten varav sju personer fulltid. Det finns alltid minst två anställda tillgängliga i huset dygnet runt och man har tre skift. 15 anställda i en verksamhet med 10 inneboende.

5 Alla anställda kommer från byn. I Storbritannien får man statliga bidrag för att leva på äldreboende från det att man är 85 år. Och även om det inte varit något problem att fylla rummen så är det små marginaler - om ett (1) rum står tomt i sex månader, så innebär det en förlust för verksamheten. Man är inget sjukhem, även om det har hänt att man också hjälpt andra än de boende, med vård. Men det är upp till den ytterst ansvarige, vad som är möjligt att göra. Det har även hänt att man i nödläge vårdat människor i deras hem, men i övrigt så driver man ingen hemtjänst eller motsvarande. De boende betalar 5000 Pund (motsvarande SEK) per år för sitt boende och vård. Om fem år, vad har hänt då? Om fem år är det andra och yngre som sitter med i styrelsen. Verksamheten går rakt mot utvecklingen, de flesta av de andra liknande uppläggen som funnits och som finansierats av våra finansiärer, har inte klarat sig. Vårt äldreboende är ovanligt för det att det har klarat sig. Besök 5: Here We Are, Cairndow Christina Noble, ordf. Here We Are christina@hereweare-uk.com Christina Nobel presenterar föreningen. Helene a co-worker/member is also participating. Agnes, writing her Master thesis in human geography, studies in the NL, originally from Hungary, is in Cairndow as a result of a project from the Scottish government. Short presentation of everybody present. Paul (the busdriver), talks about his village and social housing which interests him a lot, windfarms with good community benefits, rebuilding of the local hall, how they made a timber bus shelter which might seem like a small thing but was important from a security point of view. Lives on the borders between Scotland and England. Historik Here we are was initiated and started up as a consequence of Christinas experiences from working in India, and how she watched people grow when the visitors asked about their lives that they thought interested no one. She came back to the Highlands and saw how the only tourist subjects and objects available were tartan, ghosts and whiskey. She felt strongly that someone needed to tell other things about peoples lives, like their community and (geographic?) economy In 1998 she gathered people (out of anger on the tourist information that couldn t answer a simple question) The goal is to Create a better driving seat for tomorrow, the future! It was more difficult to explain about community owned companies and associations in 1998 because it wasn t as common as today. More funding was actually available but less knowledge on local social community initiatives. Verksamhet Here we are keeps a Meeting room for rental, a small shop, they do open days every year, they offer internet access, the wood chipping and the boiler, different exhibitions. One source of inspiration was a big house in the village (owned by some important person) that had the first own electricity installed in the early 1900s. A feasibility study on renewable energy was done. Hydroelectric schemes, and the third study was on woodchip biomass. They wrote a business plan, contracted a big customer (laxodlingen), and

6 contracted 5 years for timber being delivered. A Housing association on another location in the village might also start their own woodchip biomass energy. Staff of 6 people that is paid, all part-timers. Cooperation with the community committee. Events and open day. Inhabitants about 200. People that commute in and work also about 200. Distance Students liaison to different universities living here. Financing: Leader, heritage lottery fund, membership, meeting room, donations, internet access, shop, Woodchip Energy. Turnover: pounds. Here we are is non-profit. Social investment fund Scotland. About five years ago. Community Energy Scotland. Our power = the woodchip energy. Framtid More surveys are done, checking insulation for example, to survey the needs locally. They wish for local hydroelectric but HereWeAre got no assets and it is difficult to get a loan. For the woodchip biomass they received a loan of pounds from the Scottish government. Renewable energy is a lifeline for the village, likewise in many other rural villages in Scotland. Heritage Lottery Fund kan bli en sponsor pga det kulturhistoriska intresset av platsen, looking at landscape and land use historically, how the economics affect what the landscape looks like. Vattenkraften har två privata aktörer: Liability partnership. Frågor: Varför finansierar olika org? Christina is interested in the process of local community development, but does not think that it is the driver for the funders. Maybe that they wish for good examples for other places, to show off. How to continue grass root engagement? Some people are interested others not. Simple as that. Through the process of doing things people are getting involved, like when working or contributing to a project (for example the woodchip business). Volunteers are paid important. Does not have to be much though. Lots of towns have heritage places but not dynamic like here! Important to look at what the important things are in your own village. What affects that certain village? People who bought houses in Cairndow got interested in the house s history which led them in to the village. It is important with partners that see the significance of what they do nationally. Iceland started a similar centre (after having a visitor here on a prize for her master thesis, a stay for 3 months), our visit from Sweden is important, for example when we go visit the pub in the evening locals will get to know why we are there. Besök 5: Atlantis Leisure, Oban Nick Weasley (manager) och Roger Elliott (Styrelseledamot, ideell) nick@atlantisleisure.co.uk och roger.elliott@unk.com Atlantis Community Leisure is run as a social enterprise (CIC) and is a registered charity. This means that any profits made, are re-invested into the business to make continuing improvements in the centre and to put staff through training. Vi tas emot av Nick Weasley, manager och av Roger, Elliott som är IT-ansvarig i den ideella styrelsen. De bjuder oss på en stolt rundtur i faciliteterna som inkluderar: en simhall, vattenrutschkana, squash-hallar, lekland, klättringshall, spinning, konstgräsplan, tennisbanor, gym, idrottshall med kapacitet för publik om 800 personer. En egen elproduktion (värme). Med mera! Samverkan med lokala myndigheter Om samverka med de lokal myndigheterna/kommunen. Varför är kommunen intresserad? Det blir helt enkelt bättre

7 och billigare! Men vi måste jobba för att få politikerna att förstå vad, hur och varför det är så. Vi skulle kanske haft politiker med i styrelsen (adjungerade) från början, men vi har det nu, och vi får utbilda dom i hur det fungerar. De ser oss fortfarande endast som en kostnad när vi förhandlar drift och underhåll. Visst, vi har haft planer på att försöka mäta vår social impact det sociala värdet av vår verksamhet, men vi har helt enkelt inte tid att göra det. Men den mjuka effekten (soft impact) är enorm! Det finns en inbyggd entreprenörskap och affärsmässighet i verksamheten, eftersom de som valde att engagera sig i detta från början (1992) kom från det lokala näringslivet i och runt Oban.Ambitionen är att göra allt professionell, och därför är det avgörande att knyta till sig rätt personer/kompetenser i t ex styrelsen. Man blir inte vald man blir rekryterad till styrelsen! Vi vill förmedla en can-do -mentalitet. Det finns nio personer I styrelsen, som sedan organiseras i 3-4 arbetsgrupper och ca volontärer. Vi har ca besökare/år, med en omsättning på 1 miljon pund. Vi finansieras ca 40% av offentligt stöd, resten på övriga intäkter. Vi har dessutom fem företag som hyresgäster (spa, vård, massage etc)visst, vi kanske konkurrerar med privata gym, och det är ett problem, men också något som vi tar hänsyn till när vi utvecklar vår verksamhet. Vi skulle t ex vilja sälja sportartiklar/sportkläder, men det finns ju redan en sportbutik i byn, den skall vi inte konkurrera med. Nyckelord för verksamheten: Bra rekrytering på viktiga poster, det rätta stödet av kvalificerade personer och en organisationskultur som reflekterar, och har en positive energy! Besök 6: Creative Stirling, Stirling Joe Hall joe@creativestirling.org Bakgrund: Ca boende i Stirling och den mesta kreativa talangen, konstnärer flyttar till Edinburgh. Det uppstår ett problem vad gäller ägandeskap av utvecklande processer då de flesta som bor här arbetar någon annanstans, och vice versa. Joe Hall skrev därför ihop en affärsplan som syftar att skapa ett forum för kreativitet i Stirling, för sociala företag med fokus på kultur. Alister Gammack och Joe Hall är tillsammans föreståndare, co-directors, för verksamheten. Alister har goda relationer med universitetet och är entreprenör, Joe arbetar med film. Totalt arbetar fem stycken deltid i verksamheten. Det finns ingen officiell styrgrupp, men en stöttande grupp med människor som Joe får råd från vid behov: en arkitekt, lokal politiker, chef vid en lokal organisation etc. En bra spridning på folk och kompetens. Visst offentligt stöd behövs, idealiskt vore om 40 % kom därifrån. Det är svårt att bygga self-sustaining strukturer. Joe började processen i oktober 2011 och började i april 2012 med verksamheten. De flyttade in i det gamla fängelset vid slottet i maj. Nu byggs det kreativa nätverket på och fram, de håller i events och undersökte efter möjligheten att erbjuda konstnärer och kreativa entreprenörer prisvärda arbetsplatser och utrymme, studios etc. Vilket man nu kan genom att ha verksamheten i det gamla fängelset. Ett av projekten är att organisera försäljning av lokala konstnärers verk i en gemensam affär. Mer än 57 konstnärer har sålt sina verk där under tre månader. De är väldigt glada att ha en försäljningskanal och på så sätt kunna bygga sin försörjning. Det projektet stöttas av the local council då man vill se mer kommersiell aktivitet i centrum. Man samarbetar med universitetet och har haft företagsekonomer på plats för att titta på deras organisation. Studenter som inte har någon koll alls på sociala entreprenörer eller ideell drivkraft, vilket var viktigt att få dem att se, liksom att få bra råd kring hur man kan driva vidare verksamheten här och arbeta fram en bättre kalkyl. Idéer som franchising kom upp. Mycket intressant. Nu kommer även studenter som studerar social ekonomi hit för att titta på den SROI (Social Return on Investment) som verksamheten genererar. Samarbetet är särskilt viktigt med tanke på att det man försöker göra inte tidigare gjorts.

8 Hur får ni in pengar? Planen är att vi ska få in pengar genom att vi hyr ut lokaler, har hög kapacitet och utvecklar vissa delar vidare som digital film? Vissa av de lokala konstnärerna är kommersiellt framgångsrika och de kan man ha som hyresgäster. Beviljade medel från Social enterprise Scotland för det initiala stegen. Liksom pengar från Creative Scotland Vi ordnar utomhuskonserter, två i år. Anledningen till varför vi flyttade just hit var behovet att koppla samman bra lokaler och utrymme för expansion, och kulturarvet personer besökte Stirling Castle i fjol. Här kan man både relatera och arbeta med turism, kulturarv och kreativitet. Själva området är viktigt med tanke på den stora strömmen turister, och man har tidigare inte lyckats få turisterna att besöka mer än själva slottet. Det är också viktigt för konstnärer att synliggöra vad de arbetar med, men svårt. Därför engagerar vi brett och försöker att arbeta med många människor. Det är lätt att missuppfatta mycket av stödet till kulturella verksamheter, då mycket av det nu stoppas. Vi arbetar med olika typer av verksamheter och det är inte så enkelt som att man flyttar en summa från en verksamhet till en annan. Vi arbetar med flera andra konstaktörer, och projekt, initiativ inom den kreativa sektorn, och skapar samverkan för att stärka vårt arbete. Och inte spela ut våra verksamheter mot varandra. Att vara proaktiv och engagera oss i beslutsprocessen för stöd.