Verksamhetsinriktning och rambudget 2017 Förslag till budgetmötet 29 november 2016

Transkript

1 Verksamhetsinriktning och rambudget 2017 Förslag till budgetmötet 29 november 2016 Sveriges Konsumenter är en unik, samlande kraft av och för konsumenter som arbetar för konsumentens makt och rättigheter och en hållbar utveckling, nationellt, europeiskt och internationellt

2 Förkortningar och ordförklaring ANEC, den europeiska konsumentrösten i standardiseringen BEUC, den europeiska konsumentorganisationen med 41 oberoende organisationer i 31 europeiska länder CETA, handelsavtal mellan Kanada och EU CI, Consumers International, den internationella konsumentorganisationen som består av 240 medlemsorganisationer i 120 länder Codex alimentarius, CAC, är en mellanstatlig organisation som tar fram internationella regler standarder för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och frihandel med livsmedel på ett globalt plan Delningsekonomi, går ut på att människor istället för att äga eller kunna allt hyr ut och lånar både saker och kompetens. ECCG, EU-kommissionens rådgivande organ för konsumentfrågor som ger input till konsumentrelaterade frågor till hela kommissionens arbete FN, Förenta nationernas mellanstatliga organisation för att främja internationellt samarbete ISO, en internationell organisation för standardisering Nudging, metoder för att påverka rutinbeteenden eller att underlätta för individer att göra val i situationer med komplex information. De mer önskvärda alternativen görs mer tillgängliga genom att erbjuda dem som standardalternativ, genom att göra viktig information mer framträdande, genom att förenkla komplex information för användarna, eller genom att ändra den fysiska miljön Sakernas internet, från engelskans The Internet of Things, är vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer men även maskiner, fordon och byggnader som har försetts med inbyggda elektroniska delar, såsom sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att föremålen kan spara och utbyta data SIDA, Sveriges biståndsmyndighet SKA-rådet, Standardiseringens konsumentoch arbetstagarråd. Rådet fördelar ekonomiska medel samt arbetar med utbildning och information om deltagande i standardiseringsarbetet SWEDAC, statlig myndighet som ansvarar för ackreditering och kontroll enligt lagen om teknisk kontroll. Det innebär att de kompetensprövar verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning TACD, är en organisation för samarbete mellan Europas och USA:s konsumentorganisationer om gemensamma transatlantiska konsumentkrav TISA, är ett föreslag till internationellt handelsfördrag mellan 23 parter, däribland EU och Förenta staterna. Avtalet syftar till att liberalisera den globala handeln med tjänster såsom bank, hälsovård och transport TTIP, transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar mellan EU och USA WHO, världshälsoorganisationen

3 Innehåll Förord 4 1. Utgångspunkter för framtiden Handlingsplan lösningar för konsumentpolitiken FN:s konsumenträttigheter BEUC:s vision Consumers International Omvärldsfaktorer Verksamhet Löpande verksamhet Projektverksamhet Fokus på sakområden Finansiering och budget

4 Förord Sveriges Konsumenter bildades för 24 år sedan för att ta tillvara konsumenternas röst i EU. Sedan dess har organisationen utvecklats - fler medlemsorganisationer, fler nationella och internationella uppgifter, ökad efterfrågan, ökat erkännande och ökat inflytande. Dessutom rymmer dotterbolaget Råd & Rön både en framgångsrik och välkänd testtidning och en konsumentvägledning. Förutom påverkan av beslutsfattare och opinionsbildning når vi allt fler konsumenter direkt genom våra projekt som Med rätt att handla, Stilmedveten, Fair Finance Guide och inom standardiseringen. Konsumentrörelsens roll har blivit viktigare, mer utmanande och mer krävande. Globala företags, internationella överenskommelser och framför allt EU:s påverkan på våra vardagsliv blir allt större. Utmaningarna för konsumenterna har också blivit fler - val på fler marknader, mer komplexa varor och tjänster, informationsöverflöd parallellt med brist på oberoende rådgivning, dold marknadsföring, större krav på och behov av att ta ansvar för en hållbar utveckling. Det finns en stor risk att samhället delas in i två kategorier, dels de med kunskap och möjlighet att göra aktiva val, dels de som på grund av exempelvis utbildning, funktionshinder eller etnisk bakgrund står utanför. Civilsamhällets roll för att konsumenter ska bli starka och medvetna betonas från politiker och myndigheter men också från näringslivets aktörer. Sveriges Konsumenter är i detta arbete en unik, mobiliserande, drivande och samlande kraft. Vi är den ideella, demokratiskt förankrade, obundna svenska konsumentrösten. En folkrörelse som kombinerar den traditionella föreningsformen med teknikens möjlighet att knyta nätverk och engagera sig virtuellt. Vi har en central roll som fristående och obunden vakthund, som väckarklocka för viktiga frågor och förstärkare av konsumentrösten. I april 2014 beslutade Sveriges Konsumenters årsmöte om en ny Handlingsplan, som sträcker sig fram till Den beskriver utmaningarna och anger vision, mål och därtill strategier för att komma dit. Med den som bas har Sveriges Konsumenter formulerat en verksamhetsplan och rambudget för Detta dokument ger en bakgrund till vår planering och sammanfattar huvudinriktningen för nästa år - våra prioriteringar inom det mångfacetterade konsumentområdet där vi tror vi gör mest nytta för konsumenterna under det kommande året. Stockholm november

5 1. Utgångspunkter för framtiden 1.1 Handlingsplan antog Sveriges Konsumenters första handlingsplan, som sträckte sig fram till Vid årsmötet 2014 antogs nästa handlingsplan som sträcker sig fram till Visionen är att konsumenter i Sverige är trygga, kunniga och handlingskraftiga, har en stark röst, makt över sin konsumtion och där de hållbara valen är enkla och möjliga för alla. Mottot är: Konsumentmakt NU - för alla konsumenters självklara rätt till skydd, inflytande och medvetna val Det innebär: Konsumenter som är trygga, kompetenta och handlingskraftiga, som har en stark röst med makt över sin konsumtion och där de hållbara valen är enkla och möjliga för alla. En fungerande marknad där det råder balans i styrka mellan näringsliv och konsumenter med varor och tjänster som är säkra, tillgängliga, prisvärda och hållbara. Ett perspektiv och synsätt som utgår från alla konsumenters behov och de åtta grundläggande konsumenträttigheterna samt från målet om en långsiktigt hållbar utveckling, såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Ett samhälle som är stöttande, fritt och rättvist med ett starkt konsumentskydd på en hög nivå där regler, tillsyn och sanktioner bidrar till ett samhälle där den som har rätt också får rätt. En konsumentrörelse som finns representerad i relevanta besluts- och referensforum, som aktivt och långsiktigt driver på utvecklingen och som bidrar till reell och hållbar förändring. Handlingsplanen innehåller strategier för fyra mål: 1. Trygga konsumenter säkerhet, rättsligt konsumentskydd och upprättelse 2. Starka och kunniga konsumenter konsumentmakt och aktivt deltagande av alla 3. Medvetna konsumenter - hållbar konsumtion, socialt, ekonomiskt och miljömässigt 4. Väl representerade konsumenter en stark konsumentröst och en samordnad konsumentrörelse Särskilda strategier utarbetas också för centrala sakområden. En ny livsmedelsstrategi beslutades 2014, en strategi för finansiella tjänster 2015 och en strategi för digitala tjänster Hållbar utveckling är en central del av Sveriges Konsumenters arbete och idag även för den europeiska och internationella konsumentrörelsen. Sveriges Konsumenter har varit en stark drivkraft och stått bakom bland annat BEUC:s nya hållbarhetspolicy. Arbetet fortsätter nu inom BEUC men också inom ANEC, CI med flera. 5

6 lösningar för konsumentpolitiken Två valplattformar togs fram under supervalåret krav på EU:s konsumentpolitik och 100 krav för en starkare konsumentpolitik. Dessa har använts aktivt som underlag för samtal, debatter och utspel. Styrelsen initierade ett arbete för att revidera de 100 kraven och en remiss sändes ut till medlemsorganisationerna i januari Vid årsmötet den 26 april 2016 antogs en ny plattform 60 lösningar för en stark och hållbar konsumentpolitik. Den skickades ut till riksdagsledamöter i relevanta utskott före sommaren. Vi kan konstatera att ett 90 tal motioner under den allmänna motionstiden 2016/17 omfamnar frågor som återfinns i plattformen. 1.3 FN:s konsumenträttigheter Värderingar och grundläggande krav för såväl vårt som den europeiska och internationella konsumentrörelsens arbete är de nio grundläggande konsumenträttigheterna, som har FNstatus. 1. Rätten att få basbehov tillfredsställda tillgång till nödvändiga varor och tjänster som mat, kläder, husrum, sjukvård, utbildning, samhällsservice, vatten och sanitet 2. Rätten till säkerhet att få skydd mot produkter, produktionsprocesser och tjänster som är farliga för hälsa eller liv 3. Rätten till information att få de fakta som behövs för att göra ett medvetet och informerat val samt att skyddas mot vilseledande information, marknadsföring och märkning 4. Rätten att välja att kunna välja i ett utbud av produkter och tjänster som erbjuds till konkurrenskraftiga priser och god kvalitet 5. Rätten att bli hörd att konsumenternas intressen representeras i beslutsfattandet och genomförandet av regeringens politik, och i utvecklingen av produkter och tjänster. Och att därmed skapa reell konsumentmakt 6. Rätt till upprättelse att få en rättvis lösning av tvister med näringsidkare, vilket innebär bland annat ersättning för vilseledande, slarviga varor eller otillfredsställande tjänster 7. Rätten till konsumentutbildning att få kunskaper och färdigheter som behövs för att göra välgrundade, säkra val av varor och tjänster, vilket innebär bland annat vetskap om grundläggande rättigheter och skyldigheter 8. Rätten till hälsosam miljö att leva och arbeta i en miljö som inte hotar välbefinnandet för dagens och framtidens generationer Sedan översynen som gjordes 2015 av FN:s riktlinjer för konsumentskydd omfattas även hållbar konsumtion, internethandel och integritet. 1.4 BEUC:s vision 2020 Dagordningen för Sveriges Konsumenters arbete förändras med den konsumentpolitiska utvecklingen, inte minst till följd av utvecklingen i EU. Men många frågor är desamma som tidigare och är gemensamma för flertalet av Europas konsumentorganisationer. BEUC antog 2012 en vision för EU:s konsumentpolitik. I avsnittet EU:s inre marknad en ofullbordad symfoni beskrivs ett antal problem som behöver lösas: 6

7 Konsumenterna har rätt på papperet, men inte i verkligheten Brist på reellt stöd för konsumentpolitik och konsumentorganisationer Informationsöverflöd snarare än ökad konsumentmakt Nödvändighetstjänster och -varor är de mest problematiska områdena Avreglerade marknader lever inte upp till konsumenternas behov 2020-vision innehåller en strategi om åtta viktiga grundkrav som även är vägledande för Sveriges Konsumenter arbete. Konsumenterna ska: enkelt kunna göra medvetna val på fungerande och rättvist utformade marknader få bättre valuta för pengarna de lägger ner på varor och tjänster kunna dra full nytta på ett säkert sätt av tekniska framsteg ha tillgång till opartisk information och ha de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna dra nytta av informationen ha stöd av effektiv tillsyn och möjlighet att få tvistlösning enkelt kunna göra medvetna val för att främja en hållbar utveckling kunna lita på att EU:s beslutsfattare tar all hänsyn till deras intressen kunna dra full nytta av en inflytelserik och stark konsumentrörelse på nationell och på EU-nivå 1.5 Consumers International Globaliseringen gör att allt fler av utmaningarna för ett hållbart samhälle och även för Konsumentfrågor måste lösas globalt. Sveriges Konsumenter är medlemmar i Consumers International, CI. På CI världskongress fastslogs en ny strategi som tar fasta på hur konsumenter ska bli lika starka som de företag och myndigheter konsumentrörelsen samarbetar med. Den allt mer digitaliserade världen för oss närmre och CI ska stärka den kollektiva konsumentrösten och dess medlemmar. Visionen för framtiden handlar om att föra samman konsumenternas kraft och kunskap genom den globala konsumentrörelsen, dess medlemmar och den enskilda konsumenten. Genom att frigöra konsumentmakten på internationell nivå och positionera konsumentrörelsen kan vi åstadkomma relevans och möjlighet att påverka i konsumentens vardag. CI:s arbete utgår från solidaritet och samarbete för en hållbar samhällsutveckling ofta genom arbete med socialt ansvarstagande. Särskilt prioriteras arbete med finansiella tjänster, livsmedel, konsumenträtt och konsumentskydd samt digitala tjänster. CI är starka aktörer i globalt samarbete inom FN, WHO, klimatförhandlingarna, Codex alimentarius och ISO. 1.6 Omvärldsfaktorer 2017 Ett antal generella trender för samhällsutvecklingen är i många analyser desamma: Globalisering, åldrande befolkning, hållbart ansvarstagande, snabb teknisk utveckling. Utifrån Sveriges Konsumenters uppdrag presenteras här ett antal trender och omvärldsfaktorer som även om de ofta är långsiktiga påverkar val av inriktning för 2017: Trender Klyftorna ökar. Detta är en utveckling som handlar om inkomster, kunskap, hälsa, digitalt kunnande, mogenhet och mycket annat. Andelen äldre växer i antal under kommande år. Fortsatt stora grupper av flyktingar i landet och som anländer. Stora integrationsutmaningar. 7

8 Hållbara val blir allt viktigare för allt fler. Ökat intresse att köpa mindre nytt och mer begagnat, inte minst vad gäller textilier. Företag anpassar sig, men olika mycket. Nudging blir allt mer uppmärksammat och använt. Ökad efterfrågan av miljövänlig märkning och utfasning av mindre hållbara alternativ. Ekologiska livsmedel en ihållande trend liksom ökad andel vegetabilier och nya köttersättningsprodukter. Återvinning och återbruk är högaktuella frågor i nya innovativa former. Utredning om återanvändning presenteras i februari Vi blir både köpare och säljare av begagnat, second hand och energi. Samma utveckling ses i den digitala världen där vi är både konsumenter och producenter. Hållbara finansiella tjänster blir en allt viktigare fråga som sätter fokus på bankernas andra finansiella aktörers roll och ansvar. Stort behov av oberoende vägledning för konsumenterna. Fair Finance Guide planeras fortsätta, Svanen-märkning av fonder startar under Informationsöverflöd och trötthet gör det svårare att fatta medvetna val. Gränserna mellan oberoende information och marknadsföring suddas gradvis ut och reklam når oss via nya sofistikerade metoder, vilket är problematiskt inte minst när det gäller barn och unga. Transparens kommer att vara ett allt viktigare begrepp gällande allt från hur bankerna använder våra pengar till hur livsmedel och kläder produceras bakom kulisserna. Bostadsfrågorna kommer att bli allt mer aktuella, det handlar om bristen på boende, kostnaderna och även energiförsörjning och energimätning. Hälsa och ohälsa blir stora frågor. Det finns en tydlig hälsotrend i samhället, genom nya produkter, appar, tjänster med mera. Samtidigt fortsätter övervikt att vara ett stort problem. Marknadsföring, exponering och prissättning av skräpmat kommer att diskuteras, liksom åtgärder som sockerskatt och reklambegränsningar. Tjänstesektorn utvecklas med återupplivande av traditionella tjänster som skrädderi och skomakeri liksom nya tjänster för välmående och hälsa eller hjälp att shoppa eller hjälp med läxläsning. Aggressiva säljmetoder fortsätter att vara ett problem äldre, funktionsnedsatta och utlandsfödda med låga språkfärdigheter är särskilt utsatta. Eventuellt sker förbättringar genom skärpta krav på telefonförsäljning. Civila samhället anses allt mer viktigt och gör stora insatser men hittills utan reell förstärkning av finansiering från staten. Civilsamhället genomgår förändringar till följd av förändrade former för engagemang. Omvärldshändelser Integritetsfrågorna blir allt större och är ett sluttande plan där vi utsätts för all mer avancerade. Problem med obegripliga och långa avtal. Den digitala utvecklingen riskerar att stänga ute grupper av konsumenter. Samtidigt rusar den digitala utvecklingen genom bland annat sakernas internet, att alla apparater är uppkopplade och kommunicerar stora mängder information. EU:s Dataskyddsdirektiv ska träda i kraft 2018 men insatser för en bra implementering behövs under

9 Regeringens livsmedelsstrategi börjar gälla. Fortsatt viktigt med insatser från den ideella sektorn vad gäller konsumentperspektivet och hälso-, miljö- och djurskyddsaspekterna. Ett större fokus behövs på att stimulera efterfrågan av hållbara livsmedel t ex genom upphandling och en större kunskap i handeln och även bland konsumenterna Antibiotikaresistens ett stort hot, som bland annat handlar om bättre hygien, alternativa behandlingar samt överanvändning inom djurhållningen och därmed om vilket kött som säljs och konsumeras. Ursprungsmärkning kommer av detta skäl att vara en stor fråga, även vad gäller sammansatt mat och mat på restaurang och i storkök. Regelförenkling och regelrevidering är ett stort fokus inom EU under Smart reglering ska stärka konsumentskyddet genom att göra det lagstiftningen enklare och mer effektiv, men ofta står denna önskvärda utveckling under hot av en mycket stark näringslobby som vill minimera inte bara mängden regler utan även nivån på konsumentskydd som utvecklats under lång tid. Kreditsamhället och de negativa följderna av en bransch som inte agerar ansvarsfullt blir allt tydligare i samhällsdebatten. Många överskuldsatta, en utan möjlighet att någonsin ta sig ur skuldfällan. Eventuellt nya regler mot snabblån och nya regler för skuldsanering. Delningsekonomin blir allt mer etablerad med dess fördelar men också dess nackdelar vad gäller etablerat konsumentskydd. Statlig utredning om följder för konsumentskydd med mera läggs fram i mars EU:s e-handelsregler diskuteras och beslutas förhoppningsvis, både för fysiska och digitala produkter. 2. Verksamhet Löpande verksamhet Sveriges Konsumenters har 24 medlemsorganisationer med ett stort antal individuella medlemmar. Vi arbetar ständigt med att bättre kunna möta behoven hos och kraven från våra medlemsorganisationer, men också att ta tillvara den kunskap och det kontaktnät som finns i respektive organisation. Vi har regelbunden kontakt med våra medlemsorganisationer och informerar om vår verksamhet bland annat genom ett nyhetsbrev. Från den 1 januari 2017 gäller Sveriges Konsumenters reviderade stadgar som ökar medlemsorganisationernas inflytande genom tydligare beslutanderätt i övergripande frågor. Konsumentperspektiv i politiken Vårt politiska påverkansarbete är såväl nationellt som europeiskt. En mycket stor del av konsumentlagstiftningen som berör svenska konsumenter beslutas i EU. Mycket av Sveriges Konsumenters arbete präglas av det långsiktiga uppdraget att vara Sveriges konsumentröst i EU, med uppdrag att påverka våra europeiska organisationer BEUC och ANEC samt EU:s lagstiftande och beslutande institutioner. Vårt arbete nationellt, europeiskt och även i övrigt internationellt hänger ofta intimt samman och våra prioriterade frågor dyker ofta upp på flera olika nivåer. I det internationella arbetet har vi en unik tillgång till tidig information och vägar för påverkan som andra organisationer inte har. Vi driver också aktivt på för att få genomslag för hållbarhetsperspektivet, vilket sakta men säkert ger gott resultat. Vårt engagemang i den europeiska konsumentorganisationen, BEUC, har successivt ökat. BEUC är mycket väletablerat och har stor genomslagskraft i Bryssel. Vi 9

10 är Sveriges enda medlem. Vi innehar ordförandeposten, har ansvaret för hållbarhetsarbetet och sitter med i expertgrupper. Detta ger konsumenter i Sverige en stark röst i EU. Ett framgångsrikt påverkansarbete kräver långsiktiga relationer och vägar för påverkan såväl nationellt som internationellt. Det är nödvändigt att vara med tidigt i beslutsprocessen och sedan ha uthållighet, flexibilitet och kompetens att följa den hela vägen till beslut. Europaparlamentets inflytande över konsumentfrågorna är stort (då konsumentskydd regleras genom medbestämmandeförfarande). Vi försöker bibehålla och utveckla våra kontakter med europaparlamentariker i för oss relevanta grupper och utskott. Det sker direkt eller i samverkan med europeiska samarbetspartners, t ex BEUC. En unik position i det europeiska arbetet är vår representation i ECCG. EU-kommissionens program för regelförenkling ( Refit ) kommer 2017 att genomföra revidering av sex viktiga konsumentskyddslagar samt även livsmedelslagstiftningen. En ny dataskyddsförordning har beslutats och då den är på plats kommer ett flertal lagar att revideras t ex telekomlagstiftningen och lagstiftningen om elektronisk kommunikation. Den cirkulära ekonomin och utvecklingen av kollaborativ konsumtion ställer nya krav på konsumentlagstiftningen för att utvidga skyddet till dessa nya former av konsumtion där det inte alltid handlar om typisk marknadssituation mellan näringsidkare och konsument. Med en mer global handel, ökat fokus på hållbarhetsutmaningar och den digitala utvecklingen blir det mer nödvändigt med samverkan inom den internationella konsumentrörelsen. Därför är vi medlemmar i TACD. Vårt deltagande sker i huvudsak genom elektroniskt utbyte. CI, där vi är ende medlemsorganisation från Sverige, har startat en omorganisation som troligtvis resulterar i mer tyngd i konkreta globala konsumentprioriteringar än tidigare fokus på regional utveckling av konsumentrörelsen. Det talar för ett större behov av vår input och utökat deltagande i internationella konsumentfrågor och ett fördjupat samarbete inom CI. I det nationella politiska arbetet inriktar vi oss på att skapa långsiktiga relationer och för en aktiv dialog med politiker och tjänstemän i såväl riksdagen som regeringen. Vi deltar i hearingar, ingår i och påverkar statliga utredningar i centrala frågor samt bevakar och svarar på remisser till regeringen i frågor som är av särskild vikt för konsumentområdet. Konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund har initierat flera utredningar som har bäring på 2017 och vi sitter för närvarande (september 2016) i tre utredningar. Vårt nordiska samarbete är viktigt i synnerhet mot bakgrund av vår likartade syn på konsumentfrågor som en nödvändig del av en fungerande marknad och likheterna i utformningen av konsumentskydd i norden. Samarbetet med andra nordiska konsumentorganisationer har varit gott under 2016 och vi ser att det finns goda förutsättningar för att finna ytterligare nordisk nytta genom vårt samarbete under Riksdagsval 2018 För att lyckas påverka de olika riksdagspartiernas valmanifest inför riksdagsvalet 2018 måste vårt påverkansarbete i detta avseende påbörjas Särskilda träffar med representanter från de olika riksdagspartierna ska genomföras. En särskild satsning under Almedalsveckan 2017 planeras, om än med begränsad resursanvändning. 10

11 Ställningstaganden Vi ska vara fortsatt aktiva i vårt påverkansarbete och här spelar våra politiska plattformar en stor roll. Under 2016 tog vi fram 60 lösningar för en stark och hållbar konsumentpolitik samt ställningstagandet Digital vardag, detta i nära dialog med våra medlemsorganisationer planeras revidering av ståndpunkterna för finansiella tjänster samt nya gällande delningsekonomi. Ståndpunkterna sprids till riksdagsledamöter, departement och myndigheter och utgör underlag för samtal, debatter och utspel. Sedan tidigare har vi en lång rad ställningstaganden som används som input exempelvis Bra mat för alla, Livsmedelsstrategin, Lösningar för hållbar konsumtion, Dialog om textilier. Dessa används som underlag vid kontakter med politik och näringsliv även Konsumenternas röst Vi arbetar för en stark representation där konsumentintresset behövs. Utöver våra anställda är ett 50- tal volontärer från medlemsorganisationerna aktiva i vårt arbete. Vi deltar i rådskonstellationer, hearingar, seminarier men även i andra sammanhang där vi kan ha faktisk möjlighet att få gehör och genomslag för våra ståndpunkter. Det innebär bland annat arbetsgrupper och referensgrupper knutna till regeringskansliet, nationella myndigheters insynsråd, referensgrupper, bland annat Konsumentverket (inklusive KonsumentEuropa och Samordningsrådet för Hallå Konsument), Allmänna Reklamationsnämnden, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden. Vi deltar som representanter i Allmänna Reklamationsnämndens sakområdesnämnder, Reklamombudsmannens opinionsnämnd, Myndigheten för delaktighet, Swedac, Miljömärkningen i Sverige, Naturvårdsverket och en rad olika standardiseringskommittéer. Vi syns och hörs Vi arbetar ständigt med att öka kunskaper om konsumentens villkor och nå ut med lösningar på konsumentproblem. Genom intervjuer i riksmedier och lokalmedier når vi ut till många och vi blir ofta tillfrågade om att ge konsumentperspektivet i dagsaktuella händelser som berör konsumenter. Under 2015 syntes vi över 500 publiceringar i press och fick ge nära 50 intervjuer i radio och TV. I specifika frågor arbetar vi proaktivt med debattartiklar som vi ofta skriver under med medlemsorganisationer och andra engagerade i det specifika ämnet skrev vi under ett 10-tal publicerade debattartiklar. Vi arbetar i ökad utsträckning med sociala medier. Genom Twitter når vi makthavare och opinionsbildare. I bloggen Bertoft.se tilltalar vi en smalare krets med analys och kommentarer om konsumentpolitiken. Vår nya webbplats ger besökaren en överblick av det breda arbetet vi bedriver. Den innehåller både nyheter, fakta, där en del fokuserar på att ge konsumenter handfasta tips och verktyg för ökad konsumentmakt. Hjälp att leva ett miljövänligt liv Hållbar utveckling är en förutsättning för framtida generationers möjlighet till ett gott liv. Sveriges Konsumenter är en viktig konsumentkraft i hållbarhetsarbetet och vi arbetar aktivt för att de organisationer vi söker påverka i vårt arbete anammar hållbar utveckling i sin verksamhet. Sveriges Konsumenter har exempelvis bidragit till att BEUC tydligt prioriterar hållbarhet i sitt arbete och vi har tillsammans med den globala konsumentrörelsen sett till att konsumentens grundläggande rättigheter är en förutsättning för systematiskt hållbarhetsarbetet i enlighet med ISO Socialt ansvarstagande. 11

12 De projekt vi driver har en tydlig hållbarhetsprofil och vi uppmärksammar med särskild envishet de mänskliga rättigheterna som en nödvändig del av hållbarhet. Miljömärkning är ett viktigt generellt verktyg i hållbarhetsarbetet. Därför deltar vi i den Svenska miljömärkningsnämnden. Vi kommer att uppmärksamma att den europeiska miljömärkningen, Ecolabel, fyller 25 år Vårt humankapital Personalen är den viktigaste resursen vi har. Därför är det av stor vikt att deras kunskap tas tillvara och utvecklas inom relevanta områden. Här ingår möjlighet till utbytestjänstgöring med systerorganisationen i Norge. För oss är det viktigt att personalen är motiverad, engagerad och kunnig med relevant kompetens. Personalen erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling. Vi arbetar också systematiskt med hållbarhet i all vår verksamhet, inklusive hållbar arbetsmiljö. Vi ska följa upp 2015 års arbetsmiljöundersökning med en förnyad undersökning hösten Utmaningar som inte kan förutses Sveriges Konsumenters uppdrag som konsumentröst och konsumentrepresentant medför också stora krav på flexibilitet för att kunna möta utmaningar som inte gått att förutse på ett tidigt stadium. En viktig del av vårt arbete utifrån handlingsplan och stadgar är att vara reaktiva och ge konsumentperspektivet på och formulera krav utifrån aktuella händelser och nya initiativ från regeringen och EU-kommissionen. Exempel på detta de senaste åren är frihandelsavtalen TTIP, CETA och TISA, svenska regeringens livsmedelsstrategi samt omvärldshändelser som fusk med märkning av kött, Panama-affären, Volkswagenskandalen, tandläkare i förtroendekris samt frågan om kemikalier i mensskydd. Sveriges Konsumenters verksamhet kräver här flexibilitet och möjlighet till snabba omprioriteringar för att göra bäst nytta för konsumenterna. 2.2 Projektverksamhet Med rätt att handla Sveriges Konsumenter projekt som syftar till att göra konsumtionsmiljön mer tillgänglig. Med fokus på personer med kognitiva funktionsnedsättningar kommer vi undersöka vilka de största problemen är i köpsituationer och vilka möjligheter som finns för att göra dem bättre. Det som gör det tydligt och enkelt för vissa, gör det tydligt och enkelt för alla! Många känner idag att flertalet köpsituationer som när du går i en stökig och högljudd butik, stressas av telefonsäljare eller pressas till att snabbt välja på erbjudanden med otydliga villkor och som inte alls visar sig vara så bra som de sagts vara är stressande och svårbegripliga. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan det bli extra svårt, vilket leder till att många inte vill eller kan agera som trygga och medvetna konsumenter. Därför utgår vi i detta projekt från vad personer med kognitiva svårigheter uppfattar som jobbigast i olika köpsituationer. Tillsammans med organisationer som samlar personer med funktionsnedsättning, andra parter och brukarpaneler kartlägger vi de största problemen för att få en empirisk grund till arbetet med att skapa förbättringar, sprida kunskap, starta dialog och debatt samt verka för en förändring mot ett mer tillgängligt samhälle. Längs projektets gång kommer vi att släppa debattartiklar, hålla igång diskussioner, skapa handböcker och guider och självklart jobba tillsammans med personer som är direkt påverkade av 12

13 vår problemställning och de som vi vill ska hjälpa oss att få till en förändring: politiker, handel, civilsamhälle och skola. Projektet startades i juni 2015 och är finansierat under tre år av Arvsfonden. Stilmedveten Sveriges Konsumenters projekt för att uppmuntra till hållbar klädkonsumtion Stilmedveten vill uppmuntra till en mer hållbar klädkonsumtion genom inspiration, skaparglädje och lust men också genom att lyfta fram problemen med textilindustrin och placera dem i vår målgrupps vardag - unga år, textilslöjdslärare och allmänheten, i den prioritetsordningen. Den stora utställningen har vandrat genom Sverige och står just nu på Teknikens hus i Luleå. Upplägget för utställningen är interaktivt och upplevelsebaserat. Vår webbsida är fylld med artiklar, gör-det-själv och intervjuer med inspirerande personer. Vi har bland annat genomfört ett seminarium för textillärare i anslutning till Blåslampan. Vi har samlat på oss information, fakta och statistik kring unga syn på och inställning till hållbarhet, mode och identitet. Framför allt har vi samlat erfarenheter kring hur man kan prata om hållbarhet med vår målgrupp och vilka metoder som fungerar. Som sammanfattning av projektet har vi producerat ett metod- och erfarenhetsdokument om ungas syn på hållbarhetsfrågan och vad vi har lärt oss och vad vi drar för slutsatser kring det. Projektet har finansierats av Arvsfonden sedan Projektet avslutas vid årsskiftet Sveriges Konsumenter prövar olika vägar för finansiering av en fortsättning i någon form, men i skrivandes stund finns ingen sådan finansiering. Fair Finance Guide Sveriges Konsumenters projekt för granskning av bankers riktlinjer om hållbarhet Fair Finance Guide i Sverige har fått stort genomslag, både från bankerna, konsumenterna och politiker. Projektets webbsida har haft fantastiskt mycket besök och tusentals personer har skickat mail till sin bank och sagt vad de tycker. Bankerna har tydligt reagerat på kritiken och flera av dem förbättrade sig rejält efter våra granskningar. Från branschen hör vi även att projektet har lett till att hållbarhetsfrågor hamnat högre på agendan hos bankerna och avdelningar som jobbar med frågorna har fått förstärkning. En bidragande orsak är också den breda spridningen av våra granskningar i media. Projektet har finansierats av SIDA åren Sveriges Konsumenter har ansökt hos SIDA om en fortsättning av projektet efter Standardisering Inom standardiseringen möts näringsliv, beslutsfattare, myndigheter, branschorganisationer, vi inom konsumentrörelsen och andra ideella organisationer för att hitta universella riktlinjer som syftar till att förenkla, förbättra och säkra produkter och tjänster. Vårt projekt stödjer ett nätverk av representanter, som ser till konsumenternas bästa och påverkar medborgarnas vardag. Våra representanter tar plats inom standardiseringen inom skilda områden som säkerhet kring leksaker, skönhetstjänster, kvalitet inom äldrevård, livsmedelsproduktion och hållbarhet inom textilområdet och städer. 13

14 Konsumentrösten är i dessa arbeten oerhört viktig eftersom näringslivet ofta har stora resurser till sin hjälp för att få sin vilja igenom när det kommer till bestämmelser kring produktion, materialval, tjänsteutformning med mera. Våra representanters värnar i detta arbete konsumenternas säkerhet, trygghet och bästa oavsett om det handlar om tillgänglighet, produktsäkerhet eller äldre- och hälsotjänster. Genom vårt perspektiv får fler en säkrare, enklare och mer fungerande vardag. Projektet löper på ett år i sänder och finansieras av SKA-rådet. 2.3 Fokus på sakområden Sveriges Konsumenter behöver arbeta mer fokuserat inom färre sakområden med realistiska mål i relation till de resurser vi har. Samtidigt måste vi se över och hitta vägar för en förstärkt finansiering på sikt. De fokus vi väljer ska med konkreta aktiviteter hjälpa oss att på sikt nå de delmål som återfinns i Handlingsplanen. Aktiviteter kan vara synlig eller icke-synlig, mer kommunikativt inriktad eller lobbyinriktad, kortvarig eller långvarig. Mot bakgrund av ett övergripande perspektiv av hållbar utveckling, de trender och omvärldshändelser vi ser och de utvecklingsprojekt som vi har eller tror oss få finansiering för det kommande året föreslås nedanstående prioriterade fokusområden. I arbetet med dessa sex fokusområden ska vi genomföra tydliga satsningar mot specifika målgrupper. Konsumenträttigheter Övergripande mål är att det rättsliga konsumentskyddet i EU och Sverige ska vara bättre och, om tillräcklig skyddsnivå uppnås, fullt harmoniserat. Skyddet ska utgå från vad som är bäst för konsumenterna och efterlevnaden ska garanteras genom effektiv implementering, marknadskontroll och sanktionssystem. Dessutom skall konsumentskyddet utformas så att det främjar hållbara konsumtionsmönster. Utsatta konsumenter ska ha sina konsumenträttigheter tillgodosedda, därigenom tillgodoses alla. Inga konsumenter ska diskrimineras på grund av socioekonomisk situation, funktionshinder, religion eller trosuppfattning, kön och könsidentitet, sexuell läggning, ålder eller etnicitet. Implementeringen av rättigheter ska göras med ett normkritiskt perspektiv. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är att konsumenten hamnar i underläge gentemot företagen, inte kan göra trygga och väl informerade val och inte kan få rätt fast de rättsligt har rätt. Detta beror på att konsumentens rättigheter inte tillfullo respekteras och upprätthålls i reglering och tillsyn och på olika former av marknadsmisslyckanden och systemfel vilket bland annat märks genom aggressiv marknadsföring och brist på relevant och begriplig information. Vårt arbete tar fasta på erfarenheter och arbete i vårt projekt Med rätt att handla (som löper fram till juni 2018) och vårt standardiseringsprojekt. Inriktningen på det politiska arbetet nationellt och i EU utgår från omfattande revidering av etablerade konsumenträttigheter samt nya initiativ för e- handelsregler, digitala tjänster, aggressiva säljmetoder och delningsekonomi. Finansiella tjänster 14

15 Övergripande mål är att konsumenternas ställning är stärkt genom väl utformade finansiella regelverk och därmed möjlighet till prisvärda och långsiktigt hållbara finansiella tjänster med hög konsumentnytta. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är brister i det rättsliga skyddet för konsumenter av finansiella tjänster, hinder för trygga, välinformerade och hållbara val av finansiella tjänster. Det handlar om finansbranschens bristande ansvar för etik- och hållbarhetsfrågor, överskuldsättning via främst snabblån men även fakturakrediter och andra nya former av krediter. Det är också ett problem att offentligt stöd inte omfattar allas tillgång till oberoende finansiell rådgivning. Dessutom upplever stora konsumentgrupper problem med de ökande svårigheterna att ta ut, sätta in och betala med kontanter, det vill säga att lagstiftning inte underlättar konsumenternas hantering av kontanter. Vårt arbete tar fasta på erfarenheter och arbete i vårt projekt Fair Finance Guide som planeras fortsätta, även med märkning av fonder. Inriktning på politiskt arbete nationellt och i EU för att förstärka konsumentskyddet samt förbättra konkurrensen. Digitala rättigheter Övergripande mål är att alla konsumenter har god tillgång till användbara och universellt utformade digitala tjänster med ett gott konsumentskydd, där de vet vad de ingått avtal om och där integriteten respekteras. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är brister i tillgänglighet och integritet, som accentueras i takt med den snabba tekniska utvecklingen. Att konsumenters skydd i den digitala vardagen är på för låg nivå och inte följer med utvecklingen, att dagens regler inte efterlevs och att det finns små möjligheter att påverka och få kontroll över vad som händer med personliga data. Inriktning på politiskt arbete nationellt och i EU. Bas i arbetet: Vår strategi Digital vardag. Hållbar textilkonsumtion Övergripande mål är en politik som skapar incitament för att underlätta de hållbara valen som utgår ifrån försiktighetsprincipen för såväl producenters som konsumenters säkerhet och trygghet. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är den stora ökning av textilkonsumtionen samtidigt som det finns brist på alternativ som är miljömässigt och socialt hållbara. Brist på politisk styrning gör det svårare att göra hållbara val. Brist på incitament för en mer hållbar produktion samt kunskaps- och informationsbrist hos konsumenterna. Olika vägar prövas för finansiering av Stilmedveten I de fall vi inte hittar nya finansieringsformer som ger möjligheter att göra satsningar kring hållbar textilkonsumtion kommer detta fokusområde att få träda tillbaka. Livsmedel Övergripande mål är att alla konsumenter ska ha tillgång till bra mat. Det innebär mat som är säker, prisvärd och hållbart producerad. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är den ohållbar produktion och bristande information om vad maten innehåller och var den kommer ifrån. Vår konsumtion av livsmedel är sammantaget inte hälsosam och hållbar, bland annat för att livsmedelslagstiftning och tillsyn är 15

16 otillräcklig ur ett konsumentperspektiv. Politiken är också väldigt produktionsinriktad, eftersom det saknas tydliga hälso-, miljö- och djurskyddsperspektiv. Inriktning på politiskt arbete i EU fokuserar på regelförenkling och revision av EUs livsmedelsskyddslagstiftning. Bas i arbetet är vår livsmedelsstrategi Bra mat åt alla. Organisationsutveckling Övergripande mål är att öka antalet medlemsorganisationer samt skapa nätverk och metoder för kunskapsspridning mellan organisationerna. Med utgångspunkt från de nya stadgarna som träder i kraft 1 januari 2017 förverkligas ett ökat medlemsinflytande. Konsumentproblem som vi vill komma till rätta med är att konsumentrösten är starkare med fler engagerade intressenter och ett större kunskapsutbyte skulle stärka konsumentmakten. För lite kunskap och självförtroende om konsumentfrågor i medlemsorganisationer och potentiella nya medlemsorganisationer. Vårt engagemang i CI bör långsiktigt utvecklas och fördjupas. CI har startat sin omorganisation som troligtvis resulterar i att mer pengar användas på konkreta globala konsumentfrågor än regional utveckling. Det talar för att vi har mycket att vinna på ett fördjupa samarbete. Vi avstår från, på nuvarande resursnivå och i dagens bedömning, att engagera oss inom bland annat följande områden: Energi, Bostad, Transporter, Hälsovård, Tandvård och Äldreomsorg. Detta kan komma att ändras beroende på omvärld och möjligheter till förstärkt finansiering. 3. Finansiering och budget 2017 Verksamheten 2017 finansieras i huvudsak av fyra delar, i storleksordning: Verksamhets- och organisationsstöd från Konsumentverket Projektmedel från externa finansiärer som exempelvis Arvsfonden Medlemsavgifter och frivilliga bidrag från medlemsorganisationerna Externfakturering av exempelvis vissa resekostnader För att verksamheten ska kunna utvidgas och i större utsträckning möta de faktiska behoven krävs ökade resurser. Det behövs förstärkning av flera viktiga funktioner på Sveriges Konsumenter specialkompetens, omvärldsbevakning, samverkan med olika externa parter nationellt och internationellt med mera. En stor satsning har gjorts de senaste åren på att söka projektmedel från delvis nya bidragsgivare. Målet är att etablera ett antal fleråriga projekt som, i enlighet med Handlingsplanen, kan stärka och utveckla verksamheten väsentligt. Vi har kommit en bra bit på vägen mot uppfyllandet och fortsätter med höga ambitioner Kraven på alla alternativa finansieringskällor är att dessa ska kombinera konsumentnytta med intäkter samt att de på intet sätt skadar trovärdigheten och oberoendet hos Sveriges Konsumenter. Att ta emot sponsorpengar från företag är svårt med tanke på detta. I vår ansökan till Konsumentverket har vi valt att dels söka ett grundstöd för vår löpande verksamhet 16

17 men också för satsningar inom fokusområdena som vi skulle vilja genomföra. I regeringens budgetproposition för 2017 föreslås dock ingen höjning statsbidraget till konsumentorganisationer varför beslut om statsbidrag som meddelas i december troligen kommer att ligga på en lägre nivå än vad som anges i budgeten. Nedanstående är förslag på inriktning av total budget för Sveriges Konsumenter 2017, inkluderande medel som sökts från Konsumentverket, de tre projekt som beskrivs under avsnitt 2.2 där vi har finansieringen klar samt ytterligare intäkter. Intäkter Totalt: Verksamhets- och organisationsstöd som sökts från Konsumentverket Projektmedel från externa finansiärer som exempelvis Arvsfonden Medlemsavgifter och frivilliga bidrag från medlemsorganisationerna Vidarefakturering resor Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Löner inklusive sociala avgifter Arvode externa konsulter Lokalkostnader Administration (kontorsmaterial, mobil etc) Resor samt kost och logi Hyrda lokaler för möten, konferenser Trycksaker Revision Löneadministrativa kostnader Demokratikostnader Medlemsavgifter internationellt Övriga kostnader Summa kostnader: