Sveriges Konsumenters verksamhetsinriktning 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Konsumenters verksamhetsinriktning 2015"

Transkript

1 Sveriges Konsumenters verksamhetsinriktning 2015 BESLUTAD AV BUDGETMÖTET 4 DECEMBER 2014 Sveriges Konsumenter är en unik, samlande kraft av och för konsumenter som arbetar för konsumentens makt och rättigheter och en hållbar utveckling, nationellt, europeiskt och internationellt Ur Handlingsplan 2020

2 2

3 Förord Sveriges Konsumenter bildades för 22 år sedan för att ta tillvara konsumenternas röst i EU. Sedan dess har organisationen utvecklats enormt - fler medlemsorganisationer, fler nationella och internationella uppgifter, ökad efterfrågan, ökat erkännande och ökat inflytande. Dessutom rymmer dotterbolaget Råd & Rön numera både en framgångsrik och välkänd testtidning och en konsumentvägledning. Förutom påverkan av beslutsfattare och opinionsbildning når vi allt fler konsumenter direkt genom stora projekt som Ingen blåser mig, Stilmedveten och Fair Finance guide (Bankwiser). Konsumentrörelsens roll har blivit viktigare, mer utmanande och mer krävande. Globala företags, internationella överenskommelser och framför allt EU:s påverkan på våra vardagsliv blir allt större. Utmaningarna för konsumenterna har också blivit fler: val på fler marknader, mer komplexa varor och tjänster, informationsöverflöd parallellt med brist på oberoende rådgivning, dold marknadsföring, större krav på och behov av att ta ansvar för en hållbar utveckling. Det finns en stor risk att samhället delas in i två kategorier dels de med kunskap och möjlighet att göra aktiva val, dels som på grund av exempelvis utbildning, funktionshinder eller etnisk bakgrund står utanför. Civilsamhällets roll för starka och medvetna konsumenter betonas från politiker och myndigheter men också från näringslivets aktörer. Sveriges Konsumenter är i detta arbete en unik, mobiliserande, drivande, samlande kraft. Vi är den ideella, demokratiskt förankrade, obundna svenska konsumentrösten. En folkrörelse som kombinerar den traditionella föreningsformen med nya teknikens möjlighet att knyta nätverk och engagera sig virtuellt. Vi har en central roll som fristående och obunden vakthund, som väckarklocka för viktiga frågor och förstärkare av konsumentrösten. I april 2014 beslutade Sveriges Konsumenters årsmöte om en ny Handlingsplan, som ska sträcka sig fram till Den beskriver utmaningarna och anger vision, mål och därtill strategier för att komma dit. Med den som bas har Sveriges Konsumenter formulerat en verksamhetsplan för 2015 som grund för ansökan av medel från Konsumentverket. Detta dokument ger en bakgrund till vår planering och sammanfattar huvudinriktningen för nästa år - de prioriteringar inom det mångfacetterade konsumentområdet där vi tror vi gör mest nytta för konsumenterna under det kommande året. Stockholm december

4 1. Utgångspunkter för framtiden 1.1 Handlingsplan till antog Sveriges Konsumenters första handlingsplan, som sträckte sig fram till Vid årsmötet 2014 antogs nästa handlingsplan. Visionen är att konsumenter i Sverige är trygga, kunniga och handlingskraftiga, har en stark röst, makt över sin konsumtion och där de hållbara valen är enkla och möjliga för alla. Mottot är: Konsumentmakt NU - för alla konsumenters självklara rätt till skydd, inflytande och medvetna val Det innebär: Konsumenter som är trygga, kompetenta och handlingskraftiga, som har en stark röst med makt över sin konsumtion och där de hållbara valen är enkla och möjliga för alla. En fungerande marknad där det råder balans i styrka mellan näringsliv och konsumenter med varor och tjänster som är säkra, tillgängliga, prisvärda och hållbara. Ett perspektiv och synsätt som utgår från alla konsumenters behov och de åtta grundläggande konsumenträttigheterna samt från målet om en långsiktigt hållbar utveckling, såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Ett samhälle som är stöttande, fritt och rättvist med ett starkt konsumentskydd på en hög nivå där regler, tillsyn och sanktioner bidrar till ett samhälle där den som har rätt också får rätt. En konsumentrörelse som finns representerad i relevanta besluts- och referensforum, som aktivt och långsiktigt driver på utvecklingen och som bidrar till reell och hållbar förändring. Handlingsplanen innehåller strategier för fyra mål: 1. Trygga konsumenter säkerhet, rättsligt konsumentskydd och upprättelse 2. Starka och kunniga konsumenter konsumentmakt och aktivt deltagande av alla. 3. Medvetna konsumenter - hållbar konsumtion, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. 4. Väl representerade konsumenter en stark konsumentröst och en samordnad konsumentrörelse Särskilda strategier utarbetas också på centrala sakområden. En ny livsmedelsstrategi är den första som beslutats. Den utgår från kraven på säker, prisvärd och hållbart producerade livsmedel och principen Bra mat för alla. En strategi för finansiella tjänster är nästa steg. Hållbar utveckling är en central del av Sveriges Konsumenters arbete och idag även för den europeiska och internationella konsumentrörelsen. Detta har skett genom ett målmedvetet arbete där Sveriges Konsumenter varit en stark drivkraft och stått bakom bland annat BEUC:s nya hållbarhetspolicy. Arbetet fortsätter nu inom BEUC men också inom ANEC, CI med fler organisationer. 4

5 och 100 krav på konsumentpolitiken Två valplattformar togs fram under supervalåret krav på EU:s konsumentpolitik och 100 krav för en starkare konsumentpolitik. Dessa och har använts aktivt som underlag för samtal, debatter och utspel. Båda dokumenten utgör kataloger över krav på EU:s politik och nationell politik inom sex områden övergripande frågor, livsmedel, finansiella tjänster, hälsa, energi och digitala tjänster. Under 2014 har enkäter om båda plattformarna genomförts som visar samtliga partiers inställning till vart och ett av kraven och är en självklar grund för fortsatt påverkansarbete. 1.3 FN:s åtta konsumenträttigheter Värderingar och grundläggande krav för såväl vårt som den europeiska och internationella konsumentrörelsens arbete är de åtta grundläggande konsumenträttigheterna, som har FN- status. De är: 1. Rätten att få basbehov tillfredsställda tillgång till nödvändiga varor och tjänster som mat, kläder, husrum, sjukvård, utbildning, samhällsservice, vatten och sanitet 2. Rätten till säkerhet att få skydd mot produkter, produktionsprocesser och tjänster som är farliga för hälsa eller liv 3. Rätten till information att få de fakta som behövs för att göra ett medvetet och informerat val samt att skyddas mot vilseledande information, marknadsföring och märkning 4. Rätten att välja att kunna välja i ett utbud av produkter och tjänster som erbjuds till konkurrenskraftiga priser och god kvalitet 5. Rätten att bli hörd att konsumenternas intressen representeras i beslutsfattandet och genomförandet av regeringens politik, och i utvecklingen av produkter och tjänster. Och att därmed skapa reell konsumentmakt 6. Rätt till upprättelse att få en rättvis lösning av tvister med näringsidkare, vilket innebär bland annat ersättning för vilseledande, slarviga varor eller otillfredsställande tjänster 7. Rätten till konsumentutbildning att få kunskaper och färdigheter som behövs för att göra välgrundade, säkra val av varor och tjänster, vilket innebär bland annat vetskap om grundläggande rättigheter och skyldigheter 8. Rätten till hälsosam miljö att leva och arbeta i en miljö som inte hotar välbefinnandet för dagens och framtidens generationer 1.4. BEUC:s vision 2020 Dagordningen för Sveriges Konsumenters arbete förändras med den konsumentpolitiska utvecklingen, inte minst till följd av utvecklingen i EU. Men många frågor är desamma som tidigare år och är gemensamma för flertalet av Europas konsumentorganisationer. BEUC:s 42 medlemsorganisationer antog 2012 en vision för EU:s konsumentpolitik. I avsnittet EU:s inre marknad en ofullbordad symfoni beskrivs ett antal problem som behöver lösas: Konsumenterna har rätt på papperet, men inte i verkligheten Brist på reellt stöd för konsumentpolitik och konsumentorganisationer Informationsöverflöd snarare än ökad konsumentmakt 5

6 Nödvändighetstjänster och - varor är de mest problematiska områdena Avreglerade marknader lever inte upp till konsumenternas behov vision innehåller en strategi om åtta viktiga grundkrav som även är vägledande för Sveriges Konsumenter arbete: Konsumenterna ska enkelt kunna göra medvetna val på fungerande och rättvist utformade marknader Konsumenterna ska få bättre valuta för pengarna de lägger ner på varor och tjänster Konsumenterna ska kunna dra full nytta på ett säkert sätt av tekniska framsteg Konsumenterna ska ha tillgång till opartisk information och ha de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna dra nytta av informationen Konsumenterna ska ha stöd av effektiv tillsyn och möjlighet att få tvistlösning Konsumenterna ska enkelt kunna göra medvetna val för att främja en hållbar utveckling Konsumenterna ska kunna lita på att EU:s beslutsfattare tar all hänsyn till deras intressen Konsumenterna ska kunna dra full nytta av en inflytelserik och stark konsumentrörelse på nationell och på EU- nivå 1.5. Omvärldsfaktorer 2015 Se Handlingsplanens avsnitt 1.1 En föränderlig värld som beskriver ett antal tendenser fram till Följande kommer att vara särskilt viktigt att engagera sig i för Sveriges Konsumenter under 2015: Extravalet till riksdagen liksom valen 2014 kommer att i allra högsta grad prägla Det kommer att bli mycket viktigt att etablera nya kontakter med centrala politiker, inte minst i en ny regering, i de viktigaste utskotten i nya riksdagen och i det nyvalda Europaparlamentet. Oberoende stöd till konsumenterna och tillgång till tvistlösning är två stora frågor som blir aktuella 2015 i och med det nya kontaktcentret Hallå Konsument hos Konsumentverket, ett utvidgat mandat för Allmänna reklamationsnämnden samt ett nytt europeiskt tvistlösningssystem (ODR). Hållbar utveckling kommer att vara en viktig fråga, inte minst frågan om kött och om antibiotikaresistens. Fler områden förväntas också komma i fokus - textil, hemelektronik, leksaker och inte minst finansiella tjänster. Frihandelsförhandlingarna med USA (TTIP) kommer att vara en stor fråga under 2015, med tydliga följder för konsumenterna, bland annat vad gäller livsmedelssäkerhet och kemikalier. Några stora frågor under året där det pågår utredningar eller lagstiftning eller där problemen ökar är: Konsumentskydd vid e- handel 6

7 Telefonförsäljning Livsmedelskontroll och sanktioner för fusk Livsmedelsmärkning Risker med kemikalier Nanoteknik Hantverkare Integritet på nätet Telekommunikation och mobilt internet Mobila betaltjänster Det kontantlösa samhället Finansbranschens etiska ansvar 1.6. Prioriteringsgrunder Konsumentområdet är omfattande. Vad ska prioriteras och hur ska arbetet bedrivas? Här finns vägledning i Handlingsplanen. Till detta kan tilläggas ett antal frågeställningar: Skapar en förändring reell skillnad för konsumenterna? På vilket sätt? Finns en reell möjlighet för Sveriges Konsumenter till påverkan och resultat? Är frågan strategisk för Sveriges Konsumenters ställning? Finns det andra aktörer som arbetar med frågan ur konsumentperspektiv? Är det strategiskt att prioritera denna fråga just detta år eller senare? Sveriges Konsumenter har också beslutat att inte åtminstone inte proaktivt arbeta med alltför små och snäva frågor utan mer systemförändrande frågor med verklig effekt i den enskilde konsumentens vardag och som effektivt bidrar till en hållbar utveckling. 2. Inriktning verksamhetsplan Detta förslag till verksamhetsplan bygger på målen i handlingsplanen MÅL: TRYGGA KONSUMENTER Säkerhet, rättsligt konsumentskydd och upprättelse Verksamhet: Ökad påverkan på nationell, europeisk och internationell politik Trygga konsumenter handlar om att ha ett samhälle som är stöttande, fritt och rättvist med ett starkt konsumentskydd på en hög nivå där regler, tillsyn och sanktioner bidrar till att den som har rätt också får rätt. Sveriges Konsumenter arbetar nationellt, nordiskt, europeiskt samt internationellt för att påverka beslutsfattare och deltar i viktiga beslutsprocesser som rör konsumentfrågor. Som den enda breda och samlande konsumentföreträdaren i Sverige strävar vi efter att skapa långsiktiga relationer och vägar för påverkan. Det är nödvändigt att vara med tidigt i beslutsprocessen, helst innan en fråga har förts upp på den formella dagordningen, och sedan ha uthållighet, flexibilitet och kompetens att följa den hela vägen till beslut. Dessa processer sträcker 7

8 sig ofta över flera år och även över mandatperioder. Arbetet nationellt, europeiskt och internationellt hänger ofta intimt samman och våra prioriterade frågor (se avsnitt 4) dyker ofta upp på flera olika nivåer. Vi försöker alltid identifiera var i systemet en viss fråga befinner sig, och när den bäst går att påverka. I det internationella arbetet har vi en unik position med en tillgång till tidig information och vägar för påverkan som andra organisationer inte har. Vi finns, till skillnad från andra svenska aktörer, på plats. En stor del av konsumentlagstiftningen som berör konsumenter i Sverige beslutas på EU- nivå. En central uppgift är därför att följa pågående lagstiftningsarbete i EU och implementeringen i Sverige. Viktigt är också att ha fortsatt dialog med EU- kommissionen, Europaparlamentet, myndigheter, politiska partier, regeringskansliet, andra ideella organisationer och näringslivet. Engagemanget i den europeiska konsumentorganisationen BEUC har successivt ökat. Sedan tidigare har vi varit aktiva i arbets- och expertgrupper och suttit i styrelsen. Sedan 2012 har vi haft en vice ordförande och ansvaret för BEUC:s hållbarhetsarbete. Från i år har Sveriges Konsumenter en vald ordförande för BEUC. Därmed får svenska konsumenter en mycket stark röst i ett EU med både en ny kommission och ett nytt parlament. Vi arbetar även aktivt för ett gott konsumentskydd och hållbarhet genom standardisering, till exempel genom ANEC och SKA- rådet. Standardiseringen är centralt för säkerhet, skydd och marknadskontroll och en allt viktigare del i arbetet för ickediskriminering, tillgänglighet och design för alla. Under hösten 2014 startade analys och utveckling av 100 krav för en starkare konsumentpolitik utifrån den enkät som gjordes inför riksdagsvalet i september. Det arbetet fortsätter 2015 men beslutet om extraval till riksdagen den 22 mars gör att fokus första kvartalet behöver sättas på att få in centrala frågorna i valrörelsen. Därefter blir det viktigt att bygga upp kontakter med nyvalda beslutsfattare i regeringskansliet och riksdagen. Parallellt fortsätter arbetet med att bygga upp kontakter och påverka ledamöter i Europaparlamentet efter valet 2014 liksom beslutsfattare inom kommissionen. En självklar utgångspunkt är 50 krav på EU:s konsumentpolitik MÅL: STARKA OCH KUNNIGA KONSUMENTER Bättre förutsättningar för alla att utnyttja sin konsumentmakt Verksamhet: Uppmuntran, kunskapslyft, vägledning och mobilisering för användning av konsumentmakt för alla En marknad i balans kräver att alla konsumenter kan utöva sina rättigheter. Det handlar om grundläggande kunskap, om tillgänglig och begriplig information men också om kraft, självförtroende och förmåga. Det handlar också om att ställa rimliga krav, om att ha en realistisk uppfattning om vad en konsument kan, vill och hinner i sin vardag. Här är ett normkritiskt perspektiv centralt - att fundera över själva förväntningarna på konsumenter snarare än på varför konsumenter inte alltid möter förväntningarna. 8

9 Sveriges Konsumenters mål är att konsumentpolitiken ska vara inkluderande och möta behoven även hos de grupper som idag inte nås och omfattas. Under 2015 kommer vi att satsa ytterligare på metoder och vägar att arbeta för utsatta grupper, liksom att ifrågasätta normer samt önsketänkande och felaktiga uppfattningar hos beslutsfattare om vad konsumenten förväntas klara av i vardagen. I detta ligger att ta fasta på att Sverige är ett mångkulturellt samhälle med en befolkning som lever allt längre och att hitta vägar att arbeta för och med nyanlända svenskar, äldre och ungdomar. Som ideell organisation med medlemsorganisationer och nätverk har vi unika möjligheter att nå längre än vad myndigheter kan. För att höja medvetenheten hos konsumenter ska Sveriges Konsumenter vara aktiva genom en mängd olika kanaler. Vi ska medverka proaktivt och reaktivt i etablerade tryckta och digitala medier, samt i TV och radio. Vi kommer att arbeta aktivt via våra webbplatser, sociala medier och nyhetsbrevet KonsumentMakt. Mycket av kunskapsspridningen ska också ske via möten antingen med specifikt inbjudna parter eller i stora sammanhang som Almedalens politikervecka. Syftet med all denna kommunikation är att sprida kunskap och opinion som tillvaratar de svenska konsumenternas intresse. Vi fyller en viktig roll i kommunikationen med såväl näringsliv som med offentlig sektor. Sveriges Konsumenters ger också ut Råd & Rön, vars verksamhet bedrivs i ett helägt aktiebolag som omfattar tidningen och konsumentvägledning. Tidningens prenumeranter och de ca årliga rådgivningskontakterna är en värdefull del av Sveriges Konsumenters omvärldsbevakning. Genom regelbundna samråd och samarbete stärks och utvecklas båda genom gemensamma projekt och utspel. För att detta mål ska uppnås krävs att konsumentundervisningen i grundskola, gymnasium, SFI och kriminalvården förbättras. Sveriges Konsumenter har här en viktig roll att agera politiskt men också en mobiliserande och inspirerande roll, där samarbetet med våra medlemsorganisationer och andra delar av det civila samhället är en tillgång. Vi vet att det finns många organisationer inom och utanför Sveriges Konsumenter som på olika sätt efterfrågar och behöver mer kunskap inom konsumentområdet. Även företag behöver mer kunskap direkt från konsumenter. För att kunna stärka andra kan vi samla kompetensen och erbjuda forum för samtal och kompetensutveckling. Enligt handlingsplanen ska Sveriges Konsumenter arbeta mer proaktivt och sätta dagordning genom kampanjer. Ett liknande arbetssätt har också genomförts inom BEUC. Detta ger möjlighet till ett bättre genomslag och större möjlighet till samarbete med medlemsorganisationer och andra organisationer på den internationella arenan. Inom BEUC och i samarbete med andra konsumentorganisationer utarbetas grundläggande material och tidsplaner för koordinerade aktioner. Detta innebär samtidigt att vi lär oss mycket av våra kampanjerfarna europeiska systerorganisationers sätt att arbeta. 2.3 MÅL: MEDVETNA KONSUMENTER Hållbar konsumtion - ekonomiskt, socialt och ekologiskt Verksamhet: Uppmuntra, debattera och genomför hållbar konsumtion genom påverkan och systematiskt förändringsarbete 9

10 Sveriges Konsumenter arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbar konsumtion och utveckling utifrån de tre dimensionerna - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Detta genomsyrar verksamheten och integreras i allt arbete vi gör. Hållbarhetsfrågorna är centrala i såväl politiska krav som i standardisering och konsumentutbildningar. Våra kärnfrågor såsom säkerhet, hälsa, konsumentskydd och upprättelse är centrala delar av ett samhälles hållbarhetsarbete. Endast då konsumentens rättigheter är tillgodosedda har konsumenten reell möjlighet att till fullo bidra till en hållbar samhällsutveckling. Många av våra aktiviteter för medvetna konsumenter finns därför också integrerade inom de andra tre målområdena. Det område där vi också mycket synligt arbetar med vår hållbarhetsverksamhet är inom ramen för våra utvecklingsprojekt. Under 2015 kommer arbetet med projektet StilMedveten en samsatsning med Utbildningsradion med flera att vara på turné och möta unga över hela landet för att diskutera kvalitet och hållbarhet. Vi kommer också att lansera guiden Schyssta pengar för att underlätta för konsumenterna att påverka finansbranschen i en hållbar riktning (mer om dessa projekt i avsnitt 5). Sveriges Konsumenter satsar på ökat arbete för hållbarhet. Under parollerna Lätt att välja rätt och Vad är priset för lågpriset? vill vi öka engagemanget som berör alla delar av hållbarhetsperspektivet inte minst klimat, djurskydd, antibiotikaresistens, hälsa med mera. Sverige har en helt unik roll inom olika samarbeten i frågor som rör hållbar utveckling och Sveriges Konsumenter har stor strategisk kompetens och kraft att påverka, både inom samarbeten i konsumentrörelsen och mer direkt i olika samråd och andra politiska sammanhang. Under 2015 ska Sveriges Konsumenter utveckla vårt systematiska arbete med hållbarhet i all vår verksamhet. Förutom vårt intressepolitiska arbete för ett hållbart samhälle tar vi fram rutiner för att säkerställa att hållbarhet genomsyrar hela organisationen MÅL: VÄL REPRESENTERADE KONSUMENTER - rätten att vara representerad av en stark och samordnad konsumentrörelse Verksamhet: Upprätthålla, utveckla och skapa nya möjligheter till inflytande för konsumenters representanter Rätten att vara representerad är central för att konsumenters rättigheter ska tillvaratas. Behovet av en demokratiskt förankrad konsumentröst är stort både för att konsumenterna har rätt till det, men också för att företag, myndigheter och politiker i allt högre grad efterfrågar det. Sveriges Konsumenter samordnar och skapar möjlighet för representation i en stor mängd sammanhang både i Sverige, inom EU och internationellt. Sveriges Konsumenters har 26 medlemsorganisationer med ett stort antal individuella medlemmar. Vi arbetar ständigt med att bättre kunna möta behov hos organisationerna, men också att ta tillvara den kunskap och det kontaktnät som finns i respektive organisation. 10

11 Vi arbetar fortlöpande med att stärka representationen där konsumentintresset behövs för att inte åsidosättas eller glömmas bort. Rollen är både att vara dialogpartner och watchdog. Detta arbete har en stor utvecklingspotential och bara våra resurser sätter gränserna. Industrin, handeln, bankerna, jordbruket och andra parter har avsevärt mer resurser till sitt förfogande och arbetar aktivt och långsiktigt med lobbying. Sveriges Konsumenter har gjort sig kända för att kunna åstadkomma mycket med relativt små ekonomiska resurser. Vi får ofta inbjudningar att ingå i råd, referensgrupper, hålla föredrag och delta i debatter inom våra centrala områden. Vår strategi är att involvera fler på konsumentsidan, att engagera sig på så höga beslutsnivåer som möjligt och att komma in så tidigt som möjligt i beslutsprocesserna. Sveriges Konsumenter ska arbeta där det gör nytta. Det innebär deltagande i råd och hearingar inom regeringskansliet och riksdagen, liksom också hos myndigheter och i statliga utredningar. Vi ska upprätthålla och förstärka vår europeiska och internationella representation, inte minst inom BEUC, CI, ANEC och TACD. Sverige har genom ett aktivt och systematiskt arbete fått en nyckelroll som representant i många viktiga sammanhang men sedan 2014 också som ordförande för den europeiska konsumentrörelsen, BEUC. Under 2015 kommer vi att fortsätta med den översyn av stadgar, rutiner, samverkan och utvecklingsarbete som inleddes med den nya handlingsplanen under Sveriges Konsumenter är som idéburen organisation beroende av en engagerad och kunnig personal och ideella arbetsinsatser. 3. Fokus under verksamhetsåret Det utmärkande för 2015 kommer att vara följande satsningar: 1. Ökad växel i det europeiska arbetet. Sverige har för första gången en vald ordförande i BEUC vilket ger stora möjligheter till inflytande, tillsammans med ytterligare engagemang inom BEUC. Nyvalda parlamentariker i Europaparlamentet kräver också uppbyggande av kontakter som ger möjligheter och utmaningar för påverkan. Valplattformen 50 krav på EU:s konsumentpolitik behöver följas upp. 2. Påverkan inför extravalet och uppföljning av valresultatet. Svenska riksdagen fick nya ledamöter, nya medlemmar i centrala utskott för konsumentpolitiken under hösten En ny regering med nya partier i regeringskansliet och nya ministrar innebär alltid nya möjligheter att påverka. Inför extravalet 22 mars driver Sveriges Konsumenter ett urval centrala krav ur 100 krav för en starkare konsumentpolitik med enkäten som underlag. Parallellt fortsätter arbetet med analysera och utveckla de 100 kraven, med målet att presentera ett nytt underlag inför årsmötet. 3. Frihandelsförhandlingarna med USA (TTIP) kommer att vara en ny, stor fråga under 2015, med tydliga implikationer från konsumenterna. BEUC är aktiv tillsammans med amerikanska konsumentrörelsen, men även Sveriges Konsumenter kan här spela en viktig roll i att ge ett konsumentperspektiv. Att inneha BEUC:s ordförandeskap innebär här unika möjligheter, liksom att ansvaret för förhandlingarna hamnat på den svenska kommissionären Cecilia Malmström. 11

12 4. Ökat proaktivt arbete i form av kampanjer. Omställningen till en mer kampanjinriktad organisation började 2014 och fortsätter Det handlar både om BEUC:s gemensamma Flagship campaigns som egna kampanjer. 5. Arbetet för oberoende stöd till konsumenterna och tillgång till tvistlösning blir extra aktuellt att följa 2015 i och med det nya kontaktcentret Hallå Konsument hos Konsumentverket och utvidgat mandat för Allmänna reklamationsnämnden. 6. Ökat arbete för hållbarhet, under parollerna Lätt att välja rätt och Vad är priset för lågpriset? vill vi öka engagemanget som berör alla delar av hållbarhetsperspektivet inte minst klimat, antibiotikaresistens, hälsa med mera. 7. Att verkligen nå ut till utsatta grupper blir allt viktigare, liksom att ifrågasätta normer, önsketänkande från beslutsfattare och vad vi förväntas klara av i vardagen. I detta ligger att ta fasta på att Sverige blir ett allt mer mångkulturellt samhälle och hitta vägar att arbeta för och med nyanlända svenskar. Vi ska också fortsätta arbetet med och för unga konsumenter, dra lärdom av Ingen blåser mig (som avslutas 2014) och hitta nya kanaler, metoder och tilltal. Som ideell organisation har vi här unika möjligheter att göra detta på ett sätt som inte ser ut som myndighetsinformation. 8. Utveckling av organisationen till ett kunskaps- och engagemangscenter. I Sverige och internationellt behövs fler representanter i viktiga samråd, aktivt arbete inför viktiga allmänna val och mer konsumentkompetens. Vi behöver expertkunskap på de sakområden som prioriteras, liksom kompetens om vad konsumenter behöver, kan och vill. På olika sätt vill vi långsiktigt stärka vår roll som kunskaps- och engagemangscentrum för i första hand organisationer, politik, myndigheter, företag och media men också för konsumenter. 9. Skapa en helt ny webb, som kan uppfylla Handlingsplanens krav på att mobilisera konsumenter genom sociala medier, genom interaktion och inte minst med bilder från mobilkameror med mera. Sociala medier ska också användas i ökad utsträckning. 10. Standardiseringen är fortsatt viktig men får en viktigare roll inom rättsligt konsumentskydd och hållbar utveckling. Processerna omfattar allt fler områden och det blir allt viktigare att driva konsumentkrav. Sveriges Konsumenter kommer att arbeta för att säkra representation i viktiga tekniska kommittéer. EU:s standardiseringsstrategi ska implementeras bland annat för att utveckla standardiseringsorganisationernas samhällsansvar. Standarden för Socialt ansvarstagande, ISO 26000, behöver också få ett större genomslag. Den bygger på sju grundläggande principer och beskriver vad företag eller organisation kan göra för att bidra till en hållbar framtid. 12

13 4. Prioriterade sakområden Inom den europeiska konsumentorganisationen som den internationella har prioriteringarna blivit allt mer lika i takt med att marknaderna och företagen blivit mer globala. Hållbar utveckling får en allt mer framträdande roll inom konsumentrörelsen. BEUC prioriterar, för sitt arbete på EU- nivå, fyra områden: Livsmedel, Finansiella tjänster, Konsumenträttigheter och tillsyn samt Digitala tjänster. Hållbar utveckling är en uttalad och stark tvärfråga. BEUC ska också arbeta med, men mer som bevakningsområden, Energi, Hälsa och Säkerhet. Konsumentområdet är brett och omfattar frågor från vaggan till graven. Resurserna kräver en fokusering. För Sveriges Konsumenter innebär det under 2015 följande fyra sakområden: Livsmedel. Målet är säker, prisvärd och hållbart producerad mat. Sveriges Konsumenters nya livsmedelsstrategi anger målen Lätt att välja rätt och Bra mat för alla. Häri ligger bland annat goda möjligheter att göra medvetna val och en tydlig märkning Finansiella tjänster. Målet är bättre förutsättningar för konsumenter att ha en ordnad ekonomi och att ha tillgång till nödvändiga tjänster. Särskilda frågor att bevaka är överskuldsättning, finansiell rådgivning och utbildning, avgifter för finansiella tjänster, bankbyte, mobila betaltjänster och etiska, hållbara placeringar. Hälsa. Målet är en ökad folkhälsa, bättre information och ökat patient- och konsumentskydd. Särskilda frågor att bevaka är kemikalier, problemet med rollen patient- konsument, konsumentskydd och rådgivning för vård och omsorg, antibiotikaresistens, marknadsföring till barn och unga samt nanoteknik Digitala tjänster. Målet är förbättrat skydd för konsumentens digitala rättigheter, bland annat på internet och att hävda rättigheterna även för dem som inte har tillgång till internet. Särskilda frågor att bevaka är integritet, öppenhet, transparens och tillgänglighet samt ägarskap av kollektiva nyttigheter på internet Genom alla frågor skär målet om en hållbar utveckling i såväl ekologiska, sociala som ekonomiska avseenden. Det inkluderar också aspekter som säkerhet, tillgänglighet, integritet, icke- diskriminering och jämställdhet. Fler frågor kommer att bli aktuella. Konsumentområdet är brett och händelserikt, inte minst beroende på snabba växlingar på marknaden med nya företag, produkter, marknadsföring och företeelser. Alla resurser på Sveriges Konsumenter kan därför inte vara uppknutna till planerade aktiviteter. En flexibilitet måste upprätthållas genom resurser att reagera på hastigt uppkomna konsumentproblem, hastigt inkallade konsultationer och hearings och ökad efterfrågan från massmedia. Därför är det viktigt att i planeringen behålla flexibilitet samt möjligheter till omprioriteringar och brandkårsutryckningar. 13

14 5. Utveckling genom projekt Som nämnts i tidigare avsnitt utvecklas Sveriges Konsumenter i hög grad genom särskilt finansierade projekt. Detta har till exempel gällt ungdomsprojektet Ingen blåser mig som, efter tre år, avslutas Stora, fleråriga projekt är också en del av skapa en bättre och mer långsiktigt finansiell stabilitet för att inte vara så ensidigt beroende av medel från Konsumentverket. Under resterande del av 2014 samt 2015 kommer ytterligare flerårsprojekt att sökas Nedan presenteras de som beviljats eller hittills ansökts om för Stilmedveten (Arvsfonden, år 2 av 3, beviljat för 2015) Konsumtionen av kläder och skor ökar, samtidigt som konsumentens kunskap om material, kvalitet och hur en förlänger livslängden hos sina egna kläder blir allt lägre. Hållbarhetsfrågan engagerar unga, men de är också en viktig målgrupp för modeindustrin och blir genom det utsatta för ett högt konsumtionstryck, trots sitt begränsade ekonomiska utrymme. Syftet med projektet Stilmedveten, är att medvetandegöra unga, barn och de som dagligen möter dessa, om relationen mellan hållbarhet och kläd- och modekonsumtion. Vi vill genom att specifikt fokusera på kläders kvalitet och livslängd ur ett hållbarhetsperspektiv låta det fungera som en motor för hållbarhetstänket, även på andra områden. Det övergripande målet är att stärka och inspirera barn och unga så de kan ta makten över den egna textilkonsumtionen och bidra till ett mer hållbart samhälle. Vi tror att det går att kombinera ett starkt modeintresse och en egen stil med en hållbar och smart textilkonsumtion. Med Stilmedveten vill vi ge unga en ökad kunskap om textilier och verktygen de behöver för att göra medvetna, hållbara val och genom det ta makten över modet. Under projektet anordnas utställningar och lokala mötesplatser runt om i Sverige för att sprida information, inspiration och verktyg för en hållbar kläd- och modekonsumtion. Genom och sociala medier tar vi tillvara på ungas eget engagemang i frågan och erbjuder en plattform för att byta tips och råd med varandra. Premiären var i oktober 2014 på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm samtidigt som Utbildningsradion sände fyra programserier i radio och TV på samma tema Schyssta Pengar/Fair Finance Guide (Sida, år 2 av 3, beviljat för 2015) Schyssta Pengar är ett projekt som ska öka insynen och stärka konsumentmakten när det gäller bankers arbete med hållbarhetsfrågor och socialt ansvar. Genom projektet ges konsumenterna enkla verktyg att påverka och göra informerade val. Genom en internationell granskningsmetod betygsätts de svenska bankerna när det gäller vilken hänsyn de tar till exempelvis mänskliga rättigheter, klimatet, fackliga rättigheter när de lånar ut och investerar konsumenternas pengar. Betygen publiceras sedan genom en publik webbtjänst där konsumenterna enkelt kan kolla upp sin bank och jämföra med andra banker. På webbsidan finns även en rad 14

15 interaktiva verktyg som gör det enkelt för konsumenterna att uttrycka sig och de får vägledning för att byta till en schysstare bank. Schyssta Pengar är en del av det nystartade internationella nätverket Fair Finance Guide som finns i sju länder. Initiativet grundades ursprungligen 2009 i Nederländerna och har varit framgångsrikt med att förmå bankerna att tävla med varandra inom socialt ansvar. Nu ska initiativet spridas till fler länder: Sverige, Frankrike, Japan, Indonesien, Belgien och Brasilien. I Sverige heter det Schyssta Pengar och drivs av Sveriges Konsumenter i samarbete med Amnesty, Diakonia, Fair Trade Center och Naturskyddsföreningen. Projektet finansieras under huvudsakligen genom projektmedel från Sida. Lanseringen är planerad till januari Målet är att utvidga tjänsten till fler finansområden såsom fondbolag, pensionsbolag och försäkringsbolag för att på så sätt skapa en samlad plattform dit konsumenter kan vända sig för att få enkel, användbar och oberoende information inom detta område Begåvad konsument (Ansökan hos Arvsfonden, treårsprojekt med planerad start hösten 2015) Frågor om kognitiv tillgänglighet är centrala för alla konsumenter, inte bara dem med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är därför ett prioriterat område att arbeta med för att göra det enklare och lättare för fler att vara medvetna, hållbara och mindre lättlurade konsumenter. Genom att arbeta med kognitiv tillgänglighet ser vi också att vi kan stärka andra mer utsatta grupper t ex nyinvandrade och unga. Att bli lurad och vilseledd in i dyra avtal är ett vanligt och stort problem idag med svåra konsekvenser för den enskilde, anhöriga och samhället. Målet med detta projekt är att skapa trygghet, bättre bemötande och tydligare information. Vi ska göra det tillsammans med aktiva deltagare på skolor (inklusive särskola), funktionshindersorganisationer och gruppboenden. Vi kommer tillsammans med dem att nå andra i deras sammanhang men även politiker, lokalmedia, handeln och andra viktiga makthavare med möjlighet att direkt och indirekt påverka konsumenternas vardag. Projektet är tänkt att pågå i tre år men vara en del i ett sammanhang som kommer att fortsätta efter projekttiden och som under hela Sveriges Konsumenters nuvarande handlingsplansperiod fram till 2020 vara vägledande och integrerat i arbetet för utsatta konsumenter. 15

HANDLINGSPLAN

HANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN 2020-2023 Sveriges Konsumenters handlingsplan 2020-2023 Antagen på årsmötet 25 april 2019 Foto: Omslag: Foodiesfeed, Shutterstock. Illustration: s. 9: Shutterstock. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Detta är Sveriges Konsumenter!

Detta är Sveriges Konsumenter! Detta är Sveriges Konsumenter! Vad vi är Intresse- och lobbyorganisation Representerar konsumenter 26 medlemsorganisationer Finansieras av statliga stöd, medlemmarna och projektmedel Agerar nationellt,

Läs mer

Handlingsplan

Handlingsplan Handlingsplan 2014-2020 KONSUMENTMAKT NU - för alla konsumenters självklara rätt till skydd, inflytande och medvetna val 2 1. Bakgrund 1.1. En föränderlig värld Konsumenterna möter idag stora förändringar

Läs mer

Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter

Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter 1. Bakgrund 1.1. En föränderlig värld Konsumenterna möter idag stora förändringar, som innebär nya möjligheter men också svårigheter. Det gäller på såväl

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

strategi hela sverige ska leva

strategi hela sverige ska leva strategi 2017 2020. hela sverige ska leva Vision. Hela Sverige ska leva! Syfte. Balans mellan stad och land - god landsbygdsutveckling - goda villkor i hela landet. Verksamhetsidé. Från Hela Sverige ska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2013 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2013 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Verksamhetsinriktning och rambudget 2017 Förslag till budgetmötet 29 november 2016

Verksamhetsinriktning och rambudget 2017 Förslag till budgetmötet 29 november 2016 Verksamhetsinriktning och rambudget 2017 Förslag till budgetmötet 29 november 2016 Sveriges Konsumenter är en unik, samlande kraft av och för konsumenter som arbetar för konsumentens makt och rättigheter

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Ta steget in i SIS värld

Ta steget in i SIS värld Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar

Läs mer

Strategi kl

Strategi kl kl Strategi 2017-2020 Vision Hela Sverige ska leva! Syfte Balans mellan stad och land god landsbygdsutveckling goda villkor i hela landet Verksamhetsidé Från Hela Sverige ska levas stadgar Föreningen ska

Läs mer

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen

Läs mer

Haninge kommuns internationella program

Haninge kommuns internationella program Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2019-2021 VISION STRATEGIPLAN 2019-2021 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER OMFATTNING & SYFTE Detta dokument tar sin utgångspunkt i föreningens vision ett Västsverige där alla verksamheter tar ansvar

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Beviljade verksamhetsstöd 2016

Beviljade verksamhetsstöd 2016 Beviljade verksamhetsstöd 2016 Organisation Verksamhet 2016 Beviljat belopp 1 Sveriges Konsumenter Sveriges Konsumenter är en paraplyorganisation med 28 medlemsorganisationer som arbetar för konsumenternas

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Ledamot i avdelningsstyrelse

Ledamot i avdelningsstyrelse Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar

Läs mer

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025 Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017

Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa

Läs mer

Aleris Communication on Progress (COP) UN Global Compact

Aleris Communication on Progress (COP) UN Global Compact Aleris Communication on Progress (COP) 2018 UN Global Compact Aleris Communication on Progress (COP) 2018 De utmaningar som världen står inför gör att Global Compact, FN:s nätverk för företag som tar samhällsansvar,

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Verksamhetsinriktning för Djurens Rätt 2015-2019

Verksamhetsinriktning för Djurens Rätt 2015-2019 Verksamhetsinriktning för Djurens Rätt 2015-2019 Innehåll med sidanvisningar Om verksamhetsinriktningen 3 Vision och delmål hänger ihop 4 Översikt 5 Djurens Rätts verksamhetsinriktning 2015-2019 6 1. Politiskt

Läs mer

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern 2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Handlingsplan för ett integrerat samhälle 25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk

Läs mer