MILJÖRAPPORT 2013 Biogasanläggningen vid Kungsängens gård

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2013 vid Kungsängens gård

2

3 Innehållsförteckning GRUNDDEL ÅR FÖR VILKEN MILJÖRAPPORTEN GÄLLER UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 4 TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VERKSAMHETENS ORGANISATION BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Lokalisering Omfattning BIngående råvaror och biogödsel PROCESSBESKRIVNING Gassystem Reningsanläggningar VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN UNDER ÅRET TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDVERKETS FÖRESKRIFTER RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR PRODUKTKONTROLL MÄTNING AV UTSLÄPP TILL LUFT BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH KONTROLL BETYDANDE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR ELLER LIKNANDE HÄNDELSER FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI KEMISKA PRODUKTER ANVÄNDNING AV KEMIKALIER HUVUDDELEN AV REDOVISADE KEMIKALIER AVSER BIOGASANLÄGGNINGEN MEN VISS FÖRBRUKNING AV NEDAN REDOVISADE KEMIKALIER HAR ÄVEN SKETT VID GR INSTALLERAD OCH FÖRBRUKAD MÄNGD KÖLDMEDIUM BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET FRÅN VERKSAMHETEN ICKE FARLIGT AVFALL TILL FÖRBRÄNNING OCH BIOLOGISK BEHANDLING FARLIGT AVFALL BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA RISKER FÖR OLÄGENHET FÖR MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR 13

4 17 UNDERSKRIFT Bilagor: Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Situationsplan Sammanställning över mängden inkommande och utgående material Sammanställning över analyser på inkommande material Sammanställning över analyser på utgående biogödsel samt biogödsel vid satellitlager

5 GRUNDDEL Miljörapport år BÅr för vilken miljörapporten gäller Miljörapport för år: BUppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7 Postnummer och ort: Box 1444, Uppsala 3 2BUppgifter om verksamheten Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Kungsängen 37:1 vid Kungsängens gård Besöksadress:, Kungsängens gård, Uppsala Huvudbransch: Kod för farliga ämnen: (B-verksamhet) Nej Tillstånd enligt: Miljöskyddslagen (Datum för tillstånd ) Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen i Uppsala län Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Koordinater: Nord Ost Kontaktperson för anläggningen Kontaktperson för anläggningen: Juridisk ansvarig för godkännande av miljörapporten Ja Lennart Nordin, Sektionschef Biogas, Tfn ; lennart.nordin@uppsalavatten.se Tommy Högström, VD för Uppsala Vatten och Avfall AB tommy.hogstrom@uppsalavatten.se

6 Textdel 1 Beskrivning av verksamheten 1.1 Verksamhetens organisation Uppsala Vatten och Avfall AB för vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning inom Uppsala kommun. Uppsala Vatten och Avfall AB är organisatoriskt uppdelad i tre avdelningar; Avfall, VA och marknad. Avfallsavdelningen ansvarar för ägande, drift och underhåll, planering, beställning och uppföljning av allt som rör avfallshantering. Avfallsavdelningen är uppdelad i fyra sektioner; planering, Hovgården, Biogas och sektion ÅVC. vid Kungsängens gård ingår i Biogassektionen. 1.2 Beskrivning av anläggningen Lokalisering är belägen cirka 2,5 km sydost om Uppsala centrum. Anläggningen är placerad inom fastigheten Kungsängen 37:1 i omedelbar anslutning till Sveriges lantbruksuniversitets gård. Cirka 300 meter norr om anläggningen ligger bostadshus (bilaga 1) Omfattning 1996 byggdes biogasanläggningen vid Kungsängens gård. Avsikten med biogasanläggningen är att ta emot och röta olika typer av organiskt avfall så att näringsämnen kan återföras till naturen och energiinnehållet tillvaratas. Vid biogasanläggningen produceras biogas, som används för fordonsdrift, t.ex. av stadsbussar samt biogödsel, som används som gödselmedel och sprids på åkrar i Uppsalas närområde BIngående råvaror och biogödsel I anläggningen behandlas olika typer av organiskt material genom rötning. De råvaror som kommer in till anläggningen delas in i följande kategorier: hushållsavfall (bestående av källsorterat organiskt hushållsavfall och livsmedelsavfall från restauranger och storkök) och industriavfall (bestående av slakteriavfall, övrigt industriavfall exempelvis avfall från livsmedelsförädling). Vid biogasanläggningen registreras alla råvaror med avseende på mängd (vikt alt. volym), produkt och leverantör. Ur respektive råvara uttages stickprov för att analysera förekomst av tungmetaller (se bilaga 3). Biogödsel från anläggningen lagras i anläggningens rötrestlager. Från rötrestlagret transporteras biogödseln ut till satellitlager hos lantbrukare för att sedermera användas som växtnäringsämne på åkermark. Biogödseln analyseras med avseende på växtnäringsinnehåll, tungmetaller och mikrobiologiska parametrar (se bilaga 4). 1.3 Processbeskrivning Vid rötning bildas biogas när mikroorganismer bryter ned organiskt material i frånvaro av syre. Biogasen är en energirik gas som till största delen består av metan och koldioxid. Den

7 organiska slutprodukten, biogödsel, är rik på växtnäring och mull vilket gör den till ett bra jordförbättringsmedel. Anläggningen kan ta emot fasta och flytande avfallsfraktioner. De flytande avfallet pumpas in i mottagningsficka eller till sedimenteringstank. Den fasta avfallsfraktionen tas emot med och utan plastemballage. Fast avfall utan plastemballage levereras in i anläggningens förbehandlingshall där materialet töms ned i en tippficka. Tippfickan är försedd med 4 stycken bottentransportörer som antingen kan blanda om materialet eller tömma tippfickan. Det källsorterade organiska hushållsavfallet genomgår en separat förbehandling innan det förs till ovan beskrivna tippficka. Hushållsavfallet från Uppsala inkommer förpackat i plastemballage, varför en separering av matavfall och emballage genomförs. Inkommande hushållsavfall töms i en separat tippficka varifrån materialet skruvas till en påsöppnare följt av en trumsikt. Där avskiljs emballaget, tillsammans med eventuellt felsorterat material, som leds till en container för vidare omhändertagande utanför anläggningen. Det separerade matavfallet förs med hjälp av skruvtransportörer till tippfickan som används för övrigt fast avfall. Därefter hanteras hushållsavfallet på samma sätt som övrigt inkommande fast avfall. Från tippfickan, där allt fast material blandas, leds materialet via tranportskruvar till omblandningstankar där materialet späda till en torrsubstanshalt på ca 15 %. Där finns även möjlighet att frånskilja tyngre partiklar som avleds via sandavvattning till en rejektcontainer. Efter omblandning sönderdelas materialet i en dispergeringsmaskin till en partikelstorlek på 1-5 mm. Från bufferttanken pumpas substratet via värmeväxlare till en av tre parallella hygieniseringstankar. När nivån i aktuell hygieniseringstank nått startnivå för omröraren startas omröraren i tanken. Tankens ångventil öppnas och ånga inblåses till dess att inställd temperatur erhållits från de två temperaturgivarna. Hygieniseringen fortgår under minst en timme och övervakas av styrsystemet som reglerar och övervakar att temperaturen överstiger 70 o C. Skulle temperaturen sjunka under inställd temperatur tillsätts mer ånga och om temperaturen faller under 70 o C startas processen om efter att rätt temperatur har erhållits. Efter att substratet har hygieniserats och värmeväxlats mot inkommande substrat rötas materialet i rötkammaren. Rötningen sker genom en kontinuerlig anaerob termofil process, 52 C. I rötkammaren sker en kontinuerlig omrörning. Från rötkammaren pumpas biogödseln, via kylning i värmeväxlare, till en rötresttank. Under 2012 installerades en roterande silskruv mellan rötkamrar och rötresttank. När stabilisering och tillvarantagande av biogas har skett i rötresttanken transporteras biogödseln till lantbrukare BGassystem Biogasen produceras i rötkammare och rötrestlager för att sedan samlas upp i en gasdom och ledas via slam/skumfälla till gaskylare och gasklocka. Gasdomen är försedd med under/övertrycksventil för att skydda rötkammaren/rötrestlagret för eventuellt över- eller undertryck. I gasdomen finns även skumgivare som ger larm vid eventuell vildjäsning. Eftersom gasen från rötkammaren och rötrestlagret kan ha en temperatur överstigande + 50 C kyls gasen ned i en vattenkyld gaskylare. Därefter samlas gasen upp i en gasklocka. Gasen leds från gasklockan till en av tre blåsmaskiner för att komprimeras till ca 700 mbar övertryck. Efter blåsmaskinerna kyls gasen ännu en gång för att antingen ledas till gasbehandlingsanläggningarna vid Kungsängsverket eller till biogasanläggningens värmepanna eller till en gasfackla. Utgående ledning samt ledning till gaspanna och

8 gasfackla är försedda med flödesmätare. Separat mätning av gasflöden sker i kompressorstationen avseende flöden till gaspanna, gasklocka samt leverans till Kungsängsverket BReningsanläggningar är försedd med ett biofilter, placerad söder om huvudbyggnaden. Där behandlas utgående ventilationsluft för att minska risken för luktstörningar till omgivningen. För ytterligare rening använder man sig av två kolfilter. Dessa kolfilter behandlar utgående ventilationsluft Det kondensvatten som uppstår vid nedkylningen av gas återförs efter oljeavskiljning till processen. 1.4 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt genom att biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. I ringa omfattning påverkas anläggningens närmiljö negativt av buller och emissioner från transporter till och från anläggningen. I anläggningens närområde och vid spridning av biogödseln finns det risk för luktpåverkan. Då behandlingen vid biogasanläggningen sker huvudsakligen i en sluten process genereras inget direkt utsläpp till luft och vatten vid normal drift. Däremot bidrar den producerade biogasen till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle.

9 2 4BTillståndsbeslut har tillstånd för verksamheten enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen Uppsala län Tillstånd att inom fastigheten Kungsängen 37:1 årligen genom rötning behandla sammanlagt ton gödsel, slakteriavfall samt livsmedelsavfall och liknande från industrier, handel, storkök och hushåll. Övriga beslut som har betydelse för verksamheten: Länsstyrelsen Uppsala län - prövotidsförordnade Länsstyrelsen godkänner Uppsala kommuns prövotidsredovisning och fastställer inga särskilda villkor för utsläpp av metan Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger tekniska kontoret att genomföra kontroll enligt upprättat kontrollprogram daterat för biogasanläggningen, Kungsängen 37:1. Föreläggandet gäller tills vidare, dock längst t o m Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Kontrollprogrammet för biogasanläggningen upphör att gälla , därefter skall kontroll av verksamheten utföras i enlighet med förordningen (1998:899) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Rapportering av mottagna avfallsmängder ska som tidigare rapporteras till miljökontoret. Resultatet av analyser på ingående avfall samt rötrest redovisas i den årliga miljörapporten. 3 5BAnmälningspliktiga ändringar , Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Beslut angående anmälan om att uppföra en fastbränsle panna vid, fastigheten Kungsängen 37: Uppsala kommun har beslutat att omorganisera den verksamhet som bedrivs av VA- och avfallsnämnden till det av kommunen helägda bolaget Uppsala Vatten och Avfall AB. Förändringen gäller från och med den 1 januari Miljökontoret, Uppsala kommun Miljökontoret gör bedömningen att utbyggnaden av biogasanläggningen ryms inom befintligt tillstånd och inte ger upphov till negativ påverkan på miljö och hälsa Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den anmälda förändringen i mottagandet av fast avfall inte medför risk för olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö Miljökontoret, Uppsala kommun Miljökontoret har inga invändningar mot anmäld avvikelse i fråga om fastmottagningshallens port i förhållande till villkor 3 i Länsstyrelsens tillståndsbeslut

10 4 6BÖvriga beslut enligt miljöbalken under året , Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Beslut om föreläggande om försiktighetsåtgärder med anledning av anmälan om efterbehandling av förorenad mark vid Kungsängen 37: , Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Beslut angående anmälan om att uppföra en ny gasuppgraderingsanläggning på fastigheten Kungsängen 37:1. 5 7BTillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun är tillsynsmyndighet för. Uppsala Vatten och avfall har under året varit i kontakt med tillsynsmyndigheten i samband med olika typer av driftstörningar. 6 8BTillståndsgiven och faktisk produktion Enligt tillståndet Årligen genom rötning behandla ton gödsel, slakteriavfall samt livsmedelsavfall och liknande från industrier, handel, storkök och hushåll Faktisk produktion Under 2013 behandlade ton organiskt avfall Under verksamhetsåret 2013 behandlades ton organiskt avfall, varav ton utgjordes av industriavfall (slakteriavfall, fiskrens och livsmedelsrelaterad avfall från industri) och ton utgjordes av organiskt hushållsavfall, inklusive livsmedelsavfall från storkök, restauranger, livsmedelsrelaterad detaljhandel och grossistverksamhet. Under året levererades ton biogödsel till lantbruket. Mängdsammanställning över inkommande och utgående material återfinns i (bilaga 2). Under 2013 producerades MWh biogas vid anläggningen (4,6 miljoner Nm 3 ) varav cirka 89 % har använts som fordonsbränsle, cirka 9 % för intern uppvärmning och cirka 2 % har avfacklats 1. Fackling av gas sker då gasen inte kan omhändertas på grund av driftstörningar. Gasproduktionen har under året varit hög, vilket innebär att den befintliga gasuppgraderingsanläggningen vid Kungsängsverket är den begränsande faktorn när det gäller produktion av fordonsgas. På grund av bättre styrning och kapacitet på facklan vid Kungsängsverket har fackling av gas under 2013 i första hand skett vid Kungsängsverket. Det innebär att andelen fackling varit högre vid Kungsängsverket och lägre vid under En ny fackla installerades i december och ersätter den gamla facklan. Den nya facklan har kapaciteten1 200 Nm 3 /h. 1 Mätning av gasflöden är komplicerad och påverkas av en mängd enskilda faktorer som temperatur, tryck, fuktighet och metan- och koldioxidhalter. Genom att produktion och användning av biogasen sker på många ställen vid, gasreningen och Kungsängsverket, så baseras volymuppgifterna på en mängd enskilda mätare. Det innebär att mängduppgifter på gas alltid innehar vissa osäkerheter.

11 Under hösten 2013 påbörjades byggnationen av den nya gasreningen (GR3) vid Kungsängens gård. Upphandlingen av gasuppgraderingsanläggningen överklagades vilket innebar en försening av projektet. GR 3 kommer att tas i bruk i början En mycket liten del av avfacklingen har skett genom kallfackling, se vidare under avsnitt Villkor Länsstyrelsen Uppsala län (tillstånd enligt miljöskyddslagen) Villkor 1: Åtgärd: Villkor 2: Åtgärd: Villkor 3: Åtgärd: Villkor 4: Åtgärd: Villkor 5: Om inte annat framgår av detta beslut ska verksamheten inbegripet åtgärder för att förhindra vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsakligen överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Kommunen har i huvudsak bedrivit verksamheten i överensstämmelse med vad som uppgetts i ansökan. Avfallsanläggningen ska utformas och eventuell lagring av råvara eller restprodukt ska ske så att smittspridning eller annan sanitär olägenhet inte uppkommer. Driftinstruktioner ska finnas för transporter, hantering och lagring av inkommande avfall och rötrest. är utformad så att materialhanteringen i möjligaste mån sker i slutna system för att därmed undvika exponering av materialet mot omgivningen. Vidare är anläggningen försedd med tvättutrustning för anläggningsdelar som är i kontakt med råvaror och restprodukter för att bl.a. kunna tillgodose en god hygien i anläggningen. Anläggningen är certifierad enligt SPCR 120 och av Jordbruksverket godkänd anläggning för hantering av ABP-material, vilket innebär att det finns dokumenterade rutiner för transporter, hantering och lagring av inkommande avfall och rötrest. Frånluft från utrymmen där avfall hanteras, med risk för lukt eller smittspridning, ska ledas till biologiskt filter, som placeras söder om behandlingsbyggnaden. Lossnings och lastningshallarnas portar ska vara stängda vid lossning och lastning av tranportfordon. Om luktolägenheter av betydelse uppstår i omgivningen till följd av verksamheten ska kommunen vidta sådana åtgärder att olägenheterna upphör. Kompostfilter finns söder om anläggningen. Processutrustningen som behandlar orötat organiskt material samt process-, mottagnings- och lastningslokaler är försedda med frånluftsventilation som evakueras till kolfilter. Inkommande avfall ska transporteras i täta behållare som utvändigt hålls rena från avfallsrester. Inkommande avfall transporteras till anläggningen i slutna tankar, täta containrar eller sopbilar. Transporterna ombesörjs av respektive avfallsavlämnare. Transporter och övrig hantering samt lagring av avfall ska hållas väl avskilda från drivgator, rastplatser och betesfållor för husdjur. Dagvatten från körytor

12 eller andra hårdgjorda ytor där avfallsbehållare hanteras utomhus ska avledas så att det inte kan komma i kontakt med de ytor, som husdjuren har tillgång till. Åtgärd: Villkor 6: Åtgärd: Villkor 7: Åtgärd: Villkor 8: Åtgärd: För att förhindra kontakt med husdjur är hela anläggningsområdet försett med stängsel. Spillvatten i anslutning till tippfickor avleds till pumpgrop och återförs till processen. Dagvatten från körytor och hårdgjorda ytor leds från området via ledningsnät till SLU:s dagvattenssystem. Avfall ska värmebehandlas vid minst 70ºC i den omfattning som behövs för att undvika smittspridning, dock minst en timme. Allt inkommande avfall värmebehandlas under minst en timme och 70 C i hygieniseringstankarna. Hygieniseringen övervakas och styrs av anläggningens styrsystem. Rötrest, som används för jordbruksändamål, ska hanteras och lagras åtskild från orötat avfall. Mellanlagring av rötrest ska ske så att ammoniak förhindras att avgå till luft. Spridning på betesmark ska undvikas. Anläggningen är utformad så att orötat och färdigrötat avfall, s.k. biogödsel, hanteras i separata ledningar och lagringsbehållare. Lagerbehållaren på är försedd med tak och är påkopplad till gassystemet. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte vid någon bostad ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus än: 50 dba vardagar, dagtid (kl ) 40 dba samtliga dygn nattetid (kl ) 45 dba övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dba. Ovan angivna värden ska sänkas med 5 dba -enheter om buller innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Anläggningsdelar så som motorer och fläktar som genererar buller är i huvudsak placerade inomhus eller placerade på huvudbyggnadens södra sida. Inga klagomål på buller har inkommit under Villkor 9: Avfallsmottagningen ska i möjligaste mån begränsas till dagtid kl Åtgärd: Transporter till och från anläggningen sker i huvudsak kl Villkor 10: Kontroll av verksamheten ska ske enligt kontrollprogram som tillsynsmyndigheten fastställer efter samråd med huvudmannen för verksamheten samt lantbruksuniversitetet. Åtgärd: Kontrollprogrammet för biogasanläggningen upphör att gälla , därefter skall kontroll av verksamheten utföras i enlighet med förordningen (1998:899) om verksamhetsutövarens egenkontroll, i enlighet med Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslut daterat Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Villkor 11: Åtgärd: Producerad gas som inte kan nyttiggöras får inte släppas ut till luften utan ska förbrännas. Biogas som inte kan nyttjas till fordons gas, el- eller värmeproduktion förbränns i biogasanläggningens gasfackla.

13 8 Efterlevnad av naturvårdverkets föreskrifter Föreskrift SNFS 1990:141 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandlingar av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket NFS 2001:11 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. NFS 2002:264 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:28 Avfallsförbränning Kommentar Ej aktuell omfattas inte av denna föreskrift men i de Råd och anvisningar som medföljer den biogödsel som produceras på biogasanläggningen är denna föreskrift vägledande när det gäller begränsning av tillförsel av metaller till åkermark. Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell 9 11BResultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 9.1 Produktkontroll Biogödsel från Uppsalas biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Certifieringen innebär att produktionen av biogödsel samt kvalitén på biogödseln uppfyller kraven som ställs i regelverket SPCR 120. Provtagning sker regelbundet i enlighet med ett kontrollprogram på inkommande material och utgående biogödsel. Anläggningens produktion av biogödsel genomgår regelbundet kontroll av innehåll av växtnäringsämnen, tungmetaller och ett antal mikrobiologiska parametrar. Fjärde juni 2013, gjorde kontrollorganet, SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut), sin återkommande kontroll av biogödselproduktionen på. En sammanställning av analysresultat på biogödsel och inkommande material återfinns i bilaga 3 och 4. Analyser på inkommande material under 2013 har uppvisat låga halter av tungmetaller. Källsorterat organiskt hushållsavfall innehåller något högre halter av bly, nickel, krom, kadmium och aluminium än övrigt inkommande material. Provtagning för utgående biogödsel tas vid utlastningen av biogödsel i rötrestrummet förutom det mikrobiologiska provet i december som togs i samband med utlastning vid ett biogödsel lager. Samtliga analysresultaten för tungmetaller i biogödsel under 2013 uppvisar värden långt under SPCR 120 gränsvärde för metaller i biogödsel. Halterna för metaller ligger kvar på ungefär samma nivåer som för 2011 och 2012.

14 När det gäller synliga föroreningar så har värdena varit mycket låga under I de mikrobiologiska undersökningarna på biogödseln kunde ingen förekomst av Salmonella i biogödseln påvisas. Analyserna avseende förekomst av Enterokocker, Enterobacteriaceae och presumtiva E-coli uppvisar normalt låga värden i biogödseln (se bilaga 4) BMätning av utsläpp till luft Biogasanläggning vid Kungsängens gård ingår i en nationell kartläggning av biogasanläggningars metanslipp. Resultaten från mätningarna som gjordes 2013 gav ett totalt metanslipp på 0,01% per år för anläggningen (exklusive gasuppgraderingsanläggningen) BBetydande åtgärder gällande drift och kontroll Kontroll och underhåll av maskinell utrustning görs löpande i syfte att förebygga risk som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Nedan beskrivs några av de större planerade åtgärderna som gjorts under året. Tömningar av sediment från bufferttankar har gjorts under januari, maj och september. I juni renoverades gasklockan på Kungsängsverket och revision utfördes av gasrening 2, samband med detta facklades ca Nm 3 biogas (= ca Nm3 metangas) vid. Rötkammartömning skedde under sommaren. Rötkammare 2 tappade omröraren vilket ledde till att arbete med öppning, tömning, renovering och påfyllning av rötkammare 2 skedde under juni och juli. Eftersom redskap och personal fanns på plats så togs beslut om att även tömma rötkammare 1. Arbetet inklusive renoverings och underhållsarbete inuti kammare 1 utfördes under augusti och september. Under tiden för rötkammartömningarna omdirigerades delar av hushållsavfallet till Hovgårdens avfallsanläggning. Under september påbörjades markarbetet och byggnation av den nya gasreningen. Gasreningen tas i drift i början av Kontroll och underhåll av maskinell utrustning görs löpande i syfte att förebygga risk som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö BBetydande åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser Omröraren i rötkammare 2 tappades under juni och med anledning av detta så påbörjades en rötkammartömning under juni. Ny omrörare och installerades och kammaren var åter i drift under augusti, se avsnitt 10. Hushållavfall omdirigerades till Hovgården. Under maj skedde ett läckage slurry från tippfickan ut på asfaltsplanen. Materialet fördes tillbaka till tippfickan under dagen men en liten del kan runnit ned i dagvattnet. Läckaget

15 orsakades av problem med en pump. Styrningen samt larmhanteringen för pumpen åtgärdades. Under september påbörjades markarbetet för den nya gasreningen. För det område där tidigare markförorening påträffats upprättades en efterbehandlingsplan. Vid grävning skedde noggrann schaktkontroll och de förenade massor som påträffades grävdes bort och ersattes av rena massor. De uppgrävda förorenade massor transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. I slutet av augusti skedde en överjäsning i en av bufferttankarna vilket orsakades av för långa uppehållstider i tanken. Anledningen till den långa upphållstiden var pågående renoverings och underhållsarbeten. Under hösten kördes porten till en av tippfickan sönder och under ett antal veckor saknades port till tippfickan vilket innebar risk för luktspridning och värmeläckage. Ny specialbeställd port monterades upp i oktober. Utsläpp av gas har skett vid ett par tillfällen under året. Utsläppen har löpande meddelats tillsynsmyndigheten. I januari uppstod ett stopp i ledningen till gasrening 2. För att snabbt kunna häva stoppet vändes gasflödet, d.v.s. gasreningsgasen skickades tillbaka genom ledningen under minuter. Åtgärden innebar att ca 225 m 3 metangas släpptes till atmosfären (motsvarar ca 350 m 3 biogas). Stoppet hävdes. Därefter så sköts en plugg genom ledningen för att rensa ledningen på den beläggning som uppstått. I samband med detta släpptes biogas till atmosfären motsvarande ledningens fulla volym, vilket motsvarar 14 m 3 biogas (9 m 3 metangas). Det visade sig vid analys av beläggningen i ledningen, att den troligvis till stor del bestod av ammoniumkarbonat, hjorthornssalt. Tank- och rötkammartömningar innebär alltid ett visst släpp av metangas till atmosfären. Dessa utsläpp är svårt att kvantifiera men det handlar om små utsläpp BFörbrukning av råvaror och energi Förbrukningen av elström har ökat med ca 5 % under 2013 jämfört med 2012 och dessutom har oljeanvändningen ökat från 7 m till 34 m 3 under Även andelen biogas som använts till uppvärmning har ökat med ca 100 MWh från Åtgången av olja beror framförallt på tömningarna av rötkamrarna vilket innebar att olja istället för gas användes för uppvärmning och hygienisering av substrat. I övrigt är orsaken till den ökade energiåtgången dels en råvaruökning på ca 6 % och dels en effekt av att rötkammarna var oisolerade en tid efter tömningarna (vid tömningen skalas isoleringen bort). Den trasiga porten till mottagningsfickan och de byggprojekt som pågått under året (personalutrymmen samt ny gasrening) har troligtvis också bidragit till ökad energiåtgång. Energislag eller råvara Volym Energimängd Elström Eldningsolja (MK 1, max 0,001 % svavel) Biogas 34 m MWh MWh Vatten (enskilt) m 3

16 Den stora biogasproduktionen har lett till att gasreningens kapacitet utnyttjats fullt ut, vilket gjort att gasen används till uppvärmning. Användningen av biogas till fordonsdrift är annars prioriterad. Vattenförbrukningen har ökat med ca m 3 vatten BBetydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortsatt arbete pågår med att belasta rötkamrarna med så hög TS-halt som mikrobiologin i kamrarna tål. Högre TS-halt innebär att volymen substrat som skall hygieniseras minskar samt att volymen biogödsel minskar. Vilket leder till både energieffektivisering, mindre åtgång av spädvatten, mindre transporter samt ett näringstätare och därmed bättre biogödsel. Energibehovet i anläggningen begränsas genom att processvärmen återvinns via värmeväxling och att eldrivna anläggningsdelar, t.ex. sönderdelningsutrustningen, nyttjas till fullo under kort drifttid. I så stor utsträckning som möjligt ersätts eldningsoljan av egenproducerad biogas som värmekälla BKemiska produkter Ambitionen vid inköp och användande av insatsmedel, t.ex. smörjolja och rengöringsmedel, är att i första hand välja ett miljövänligt alternativ om sådant finns samt att välja produkt med hänsyn till hur länge produkten kan nyttiggöras BAnvändning av kemikalier Huvuddelen av redovisade kemikalier avser men viss förbrukning av nedan redovisade kemikalier har även skett vid GR2. Produktnamn Användningsområde Förbrukning under året Järnklorid, BPD-825 Tillsats i rötkammaren 121 ton Aspen 4 Drivmedel 40 liter Glykol Frostskyddsvätska 20 kg Brakleen Avfettning 10 kg Asepto Rengöring 400 liter Myrsyra Korrosionskydd av pannan 60 liter Shell Tellus oil Hydraulolja till maskiner 1640 liter Q8 formula Smörolja 416 kg Quickleen Avfettningsmedel 20 kg Metanol Lösningsmedel 1 kg Dow Corning 210 H Smörjning 1 kg

17 13.2 Installerad och förbrukad mängd köldmedium HCFC HFC Installerad köldmediemängd 0,0 kg 32 kg Påfylld köldmediemängd 0 kg Omhändertagen köldmediemängd 0,0 kg 0kg 14 Betydande åtgärder med syfte att minska volymen avfall och avfallets miljöfarlighet från verksamheten BIcke farligt avfall till förbränning och biologisk behandling Volymerna avfall från anläggningen är förhållandevis små och vid normal drift uppkommer alltid en viss mängd process- och plastrejekt 2. Plastrejektet innehåller den största andelen plast och förbränns. Denna rejektmängd avskiljs redan efter påsrivare och trumsikt. Processrejektet består av rejektmängder från tömning och underhåll av tankar/rötkammare och av de rejektmängder som avskiljs i ett senare skede av förbehandlingen. Rejektmängderna från tömning och underhåll av tankar/rötkammare transporteras till Hovgården för kompostering medan det övriga rejektet pressas och värmeåtervinns genom förbränning hos Vattenfall. Under verksamhetsåret 2013 transporterades ca 1140 ton processrejekt till Hovgårdens avfallsanläggning för kompostering. Under 2012 var mängden ca 470 ton. Den ökade mängden under 2013 beror till stor del på att bägge rötkamrarna tömdes under sommaren. Under 2013 har ca 1090 ton plastrejekt samt 940 ton övrigt processrejekt skickats till vattenfall för energiåtervinning. Mängden plastrejekt har minskat något medan processrejektmängderna har ökat vilket främst beror på rötkammartömningar. Under 2013 har dessutom 13 ton förorenad jord och 17 ton kolfiltermassa transporterats till Hovgården för behandling BFarligt avfall Under verksamhetsåret 2013 har ca 137 liter spillolja omhändertagits och transporterats bort genom Kemstationens försorg. Verksamheten genererar relativt små mängder farligt avfall. Den typ av farligt avfall som uppstår är exempelvis lysrör och spilloljor. Vid inköp och användande av insatsmedel, t.ex. smörjolja och rengöringsmedel, väljs i första hand ett miljövänligt alternativ. Vid val av produkt ska även produktens möjliga nyttjandetid tas i beaktande. De insatser i verksamheten som generar farligt avfall är svår att begränsa och möjligheten att påverka mängden farligt avfall är därför liten. 2 Det rejekt som avskiljs efter påsrivare och trumsikt. Detta rejekt innehåller även organiskt material.

18 15 17BBetydande åtgärder med syfte att minska risker för olägenhet för människors hälsa och miljön Vid normal drift av anläggningen är utsläpp till mark, vatten eller luft mycket små. För att förhindra utsläpp av gas vid längre eller planerade strömavbrott så installerades under 2013 elutrustning för inkoppling av reservelsaggregat. I juni genomförde Vattenfall underhållsarbete vid Kungsängens gård vilket ledde till planerat strömavbrott. Ett reservelsaggregat kunde kopplas in tack vare de förberedda elinstallationerna och därmed förhindrades utsläpp av gas. I slutet av 2013 gjöts en cementplatta vid bufferttankarna. Cementplattan fungerar som en invallning och kommer att underlätta arbetet med tömning av bufferttankarna samt minska risken för spill och läckage. Inga klagomål om dålig lukt vid processanläggning har inkommit till Uppsala Vatten och Avfall AB, däremot har det inkommit ett klagomål om lukt i samband med påfyllnad av satellitlager hos lantbrukaren under Ny teknik för påfyllnad av lagret har testats under 2013 och fungerat tillfredställande. Processanläggningen är försett med reningsanläggning för att motverka lukt bestående av två kolfilter. Under hösten byttes kolfiltermassan ut i bägge filtrena. 16 Miljöpåverkan vid användning av de varor som verksamheten tillverkar s produktion av biogas har en positiv miljöpåverkan genom att den minskar mängden fossil koldioxid vid ersättning av bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. Genom nyttiggörande av energi ur avfall fås även en användbar restprodukt i form av biogödsel. Biogödsel är ett "grönt fullgödselmedel" som innehåller alla näringsämnen som grödan behöver - i mycket tillgängliga former - samtidigt som den tillför marken värdefulla mullämnen BUnderskrift Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2013 för vid Kungsängens gård, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Eleonora Barck-Holst, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB Tommy Högström, VD

19 Bilaga 1

20

21 Sammanställning över inkommande material 2013 Inkommande material Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År enhet Bilaga 2 Industriavfall ton Slakteriavfall, slaktbiprodukter ton Övrigt ton Hushållsavfall & livsmedelsavfall Total mängd inkommande material ton ton Sammanställning över utgående material 2013 Utgående material Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År Enhet Certifierad biogödsel ton Icke certifierad gödsel ton Total mängd utgående biogödsel ton

22 Sammanställning över analyser på inkommande material år 2013 Bilaga 3 Parameter TS Glödförlust Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Aluminium Kalcium Magnesium Enhet % % av Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts mg /kg Ts Slaktbiprodukt februari 32,7 96,9 <0,06 0,011 0,967 <0,06 <0,02 0,106 11,3 < april 16,4 92,2 0,238 0, ,5 <0,04 8,32 87,4 65, april 26,9 96,4 <0,08 0,0691 4,1 <0,08 <0,03 0,42 26,2 61, december 11,6 93,9 0,298 0, ,9 1,6 <0,04 1, Årsmedel* 21,9 94,9 0,15 0,54 14,0 1,8 0,02 2, Livsmedelsavfall december 31,9 95,7 0,163 0,0576 6,2 0,779 <0,04 0,778 22, Årsmedel* 31,9 95,7 0,16 0,058 6,2 0,78 0,02 0, Hushållsavfall februari 28,1 94,1 0,118 <0,02 5,25 0,303 <0,04 0, , maj 30,9 88,5 2,66 0, ,5 3,7 <0,04 2, juni 24,4 92,3 0,415 0,0694 8,39 1,87 <0,04 1,51 31, juli 29,5 92,8 0,753 0,0639 8,83 1,75 0,0646 1,38 32, december 16,9 91,2 1,35 0,0877 9,91 1,15 <0,04 1,21 35, Årsmedel* 25,96 91,8 1,06 0,064 10,4 1,8 0,03 1, * Vid medelvärdesberäkning har halva mindre än värdet använts

23 Sammanställning över analyser på biogödsel 2013, näringsämnen och tungmetaller. Bilaga 4 1(2) Vid medelvärdesberäkning har halva mindre än värdet använts Parameter TS Glödförlust ph synliga föroreningar > 2mm Enhet % % av TS % av TS Ammoniumkväve Totalkväve Total- P (g/kg TS) (g/kg TS) (g/kg TS) (g/kg TS) g /Kg Ts (g/kg TS) g/kg TS Kalcium Bly Kadmium Koppar Krom mg /Kg Ts Kalium Magnesium Totalsvavel Kvicksilver mg /Kg Ts mg /Kg Ts mg /Kg Ts mg /Kg Ts Medelvärde 3,49 66,2 8,0 0,04 76, ,7 41 3,4 8,10 44,7 2,69 0,26 44,97 9,24 0,05 9,4 142 januari 3,46 68,6 7,9 0,10 69, ,9 37,7 3,79 6,99 39,3 1,86 0,267 37,9 6,34 0,0715 7, februari 3,31 68,9 7,8 0,02 74, ,8 41,8 3,95 7,7 34,5 2,37 0,29 40,1 11,9 0,101 10,2 150 mars 3,38 68,9 8 0,04 74, ,7 39,7 2,85 6,73 28,9 1,44 0,24 30,8 5,18 <0,04 6,6 116 april 3,51 68,5 7,8 0,057 68, ,9 40,2 4,12 8,54 40,9 2,2 0,256 52,2 5,6 0,0495 6, maj 3,62 66,4 8 0,1 67, ,3 40,1 3,46 7,85 44,7 2,18 0,288 41,2 6,46 0,0468 8, juni 3,83 66,7 8,2 0,09 65, ,9 39,4 4,17 7,71 45,6 3,05 0,238 42,8 13,3 0, juli 3,68 65,3 8,2 0 89, ,5 42,4 3,08 7,77 48,5 3,63 0,271 49,4 10 0,0778 9,5 152 augusti 3,22 62,2 8, ,3 43,2 3,28 8,49 49,2 3,61 0,253 49,4 9,41 0, ,6 145 september 3,21 62,2 8,2 0 91, ,1 3,11 9,51 57,6 2,82 0,287 53,2 13,1 0, ,9 160 oktober 3, ,9 0 81, ,8 41 2,86 8,39 48,6 2,19 0, ,02 <0,04 9, november 3,62 65,9 8,2 0 77, ,7 40,2 2,77 8,44 49,8 4,42 0,262 49,3 9,72 0,057 9, december 3,4 66 7,9 0,05 59, ,4 37,1 3,88 9,07 48,3 2,56 0,26 49,3 10,8 <0,04 10,4 133 Gränsvärde SPCR 0, Nickel mg /Kg Ts Zink mg /Kg Ts

24 Sammanställning över analyser på biogödsel 2013 (mikrobiologisk analys) Bilaga 4 2(2) Parameter E. coli Fekala Streptokocker Salmonella Provpunkt vid utlastning/rötrestrummet cfu/g cfu/g cfu/g januari <100 <100 ej påvisad februari <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad mars < ej påvisad mars < ej påvisad mars < ej påvisad mars < ej påvisad april <100 <100 ej påvisad maj <100 <100 ej påvisad maj <100 <100 ej påvisad juni <100 <100 ej påvisad juli <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad oktober <100 <100 ej påvisad november <100 <100 ej påvisad december* <100 <100 ej påvisad 1000 samt högst samt högst 5000 för 0 för ett prov i femserien ett prov i femserien Gränsvärde enligt certifierings- reglerna *Provet togs vid satellitlager

25

26 Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, Uppsala Telefon: Fax: E-post: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7