MILJÖRAPPORT 2017 Biogasanläggningen vid Kungsängens gård

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2017 vid Kungsängens gård

2

3 Miljörapport år 2017 Innehåll GRUNDDEL År för vilken miljörapporten gäller 4 Uppgifter om verksamhetsutövaren 4 3 Uppgifter om verksamheten 4 Textdel 5 1 Beskrivning av verksamheten Verksamhetens organisation Beskrivning av anläggningen Lokalisering Omfattning Ingående råvaror och biogödsel Processbeskrivning Gassystem Reningsanläggningar Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa 7 2 Tillståndsbeslut 7 3 Anmälningspliktiga ändringar 8 4 Övriga beslut enligt miljöbalken under året 8 5 Tillsynsmyndighet 9 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion 9 7 Villkor 9 8 Efterlevnad av vissa förordningar och föreskrifter 11 9 Resultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar Produktkontroll Mätning av utsläpp till luft Betydande åtgärder gällande drift och kontroll Betydande åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser Gasutsläpp Förbrukning av råvaror och energi Betydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Kemiska produkter Användning av kemikalier Betydande åtgärder med syfte att minska volymen avfall och avfallets miljöfarlighet från verksamheten Icke farligt avfall till förbränning och biologisk behandling Farligt avfall 17 2

4 Miljörapport år Betydande åtgärder med syfte att minska risker för olägenhet för människors hälsa och miljön Markförorening Lukt Miljöpåverkan vid användning av de varor som verksamheten tillverkar Underskrift 18 Bilagor: Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Situationsplan Sammanställning över mängden inkommande och utgående material Sammanställning över analyser på inkommande material Sammanställning över analyser på utgående biogödsel samt efter rötkamrarna. 3

5 GRUNDDEL Miljörapport år År för vilken miljörapporten gäller Miljörapport för år: Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7 Postnummer och ort: Box 1444, Uppsala 3 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Kungsängen 37:1 Besöksadress: Verksamhetskod i enlighet med 29 kap 65, Miljöprövningsförordningen: Kod för farliga ämnen: Tillstånd enligt: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: vid Kungsängens gård, Kungsängens gård, Uppsala i (B-verksamhet) Nej Miljöskyddslagen (Datum för tillstånd ) Länsstyrelsen i Uppsala län Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Koordinater: Nord Ost Kontaktperson för anläggningen: Lennart Nordin, Sektionschef Biogas, Tfn ; lennart.nordin@uppsalavatten.se Juridisk ansvarig för godkännande av miljörapporten Sigrid De Geyter, VD för Uppsala Vatten och Avfall AB sigrid.degeyter@uppsalavatten.se 4

6 Miljörapport år 2017 Textdel 1 Beskrivning av verksamheten 1.1 Verksamhetens organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Beskrivning av anläggningen Lokalisering är belägen cirka 2,5 km sydost om Uppsala centrum. Anläggningen är placerad inom fastigheten Kungsängen 37:1 i omedelbar anslutning till Sveriges lantbruksuniversitets gård. Cirka 300 meter norr om anläggningen ligger bostadshus (bilaga 1) Omfattning 1996 byggdes biogasanläggningen vid Kungsängens gård. Avsikten med biogasanläggningen är att ta emot och röta olika typer av organiskt avfall så att näringsämnen kan återföras till naturen och energiinnehållet tillvaratas. Vid biogasanläggningen produceras biogas, som används för fordonsdrift, t.ex. av stadsbussar samt biogödsel, som används som gödselmedel och sprids på åkrar i Uppsalas närområde Ingående råvaror och biogödsel I anläggningen behandlas olika typer av organiskt material genom rötning. De råvaror som kommer in till anläggningen delas in i följande kategorier: hushållsavfall (bestående av källsorterat organiskt hushållsavfall, livsmedelsavfall från restauranger, storkök och handel) och industriavfall (bestående av slakteriavfall, övrigt industriavfall exempelvis avfall från livsmedelsförädling). Vid biogasanläggningen registreras alla råvaror med avseende på mängd (vikt alt. volym), produkt och leverantör. Ur det inkommande materialet uttages ett antal stickprov ut under året för att analysera förekomst av tungmetaller (se bilaga 3). Biogödsel från anläggningen lagras i anläggningens rötrestlager. Från rötrestlagret transporteras biogödseln ut till satellitlager hos lantbrukare för att sedermera användas som växtnäringsämne på åkermark. Biogödseln analyseras med avseende på växtnäringsinnehåll, tungmetaller och mikrobiologiska parametrar (se bilaga 4). 1.3 Processbeskrivning Vid rötning bildas biogas när mikroorganismer bryter ned organiskt material i frånvaro av syre. Biogasen är en energirik gas som till största delen består av metan och koldioxid. Den organiska slutprodukten, biogödsel, är rik på växtnäring och mull vilket gör den till ett bra jordförbättringsmedel. 5

7 Miljörapport år 2017 Anläggningen kan ta emot fasta och flytande avfallsfraktioner. De flytande avfallet pumpas in i mottagningsficka eller till sedimenteringstank. Den fasta avfallsfraktionen tas emot med och utan plastemballage. Fast avfall utan plastemballage levereras in i anläggningens förbehandlingshall där materialet töms ned i en tippficka. Tippfickan är försedd med 4 stycken bottentransportörer som antingen kan blanda om materialet eller tömma tippfickan. Det källsorterade organiska hushållsavfallet genomgår en separat förbehandling innan det förs till ovan beskrivna tippficka. Hushållsavfallet från Uppsala inkommer förpackat i plastemballage, varför en separering av matavfall och emballage genomförs. Inkommande hushållsavfall töms i en separat tippficka varifrån materialet skruvas till en påsöppnare följt av en trumsikt. Där avskiljs emballaget, tillsammans med eventuellt felsorterat material, som leds till en container för vidare omhändertagande utanför anläggningen. Det separerade matavfallet förs med hjälp av skruvtransportörer till tippfickan som används för övrigt fast avfall. Därefter hanteras hushållsavfallet på samma sätt som övrigt inkommande fast avfall. Från tippfickan, där allt fast material blandas, leds materialet via tranportskruvar till omblandningstankar där materialet späds till en torrsubstanshalt på ca 15 %. Efter omblandning sönderdelas materialet i en dispergeringsmaskin till en partikelstorlek på 1-5 mm och silas sedan i ett silgaller. Efter sönderdelning och silning pumpas substratet till buffertank där det lagras innan rötning. Från bufferttanken pumpas substratet via värmeväxlare till en av tre parallella hygieniseringstankar. När nivån i aktuell hygieniseringstank nått startnivå för omröraren startas omröraren i tanken. Tankens ångventil öppnas och ånga inblåses till dess att inställd temperatur erhållits från de två temperaturgivarna. Hygieniseringen fortgår under minst en timme och övervakas av styrsystemet som reglerar och övervakar att temperaturen överstiger 70 o C. Skulle temperaturen sjunka under inställd temperatur tillsätts mer ånga och om temperaturen faller under 70 o C startas processen om efter att rätt temperatur har erhållits. Efter att substratet har hygieniserats och värmeväxlats mot inkommande substrat rötas materialet i rötkammaren. På väg in till rötkammaren silas materialet ytterligare en gång för att ta bort plast. Rötningen sker genom en kontinuerlig anaerob termofil process, 52 C. I rötkammaren sker en kontinuerlig omrörning. Från rötkammaren pumpas biogödseln till en rötresttank. Mellan rötkamrar och rötrestank passerar biogödseln en roterande silskruv för att ytterligare en gång sila bort synliga föroreningar. När stabilisering och tillvaratagande av biogas har skett i rötresttanken transporteras biogödseln till lantbrukare Gassystem Biogasen produceras i rötkammare och rötrestlager för att sedan samlas upp i en gasdom och ledas via slam/skumfälla till gaskylare och gasklocka. Gasdomen är försedd med under/övertrycksventil för att skydda rötkammaren/rötrestlagret för eventuellt över- eller undertryck. I gasdomen finns även skumgivare som ger larm vid eventuell vildjäsning. Eftersom gasen från rötkammaren och rötrestlagret kan ha en temperatur överstigande + 50 C kyls gasen ned i en vattenkyld gaskylare. Därefter samlas gasen upp i en gasklocka. Gasen leds från gasklockan till en gasuppgraderingsanläggning som avskiljer koldioxid från gasen så att metanhalten i den uppgraderade gasen överstiger 97 %. Gasuppgradering är utrustade med en termisk förbränningsanläggning (RTO) som förbränner det metanslipp som sker i anläggning. Med hjälp av den termiska förbränningsanläggningen är metanslippet till atmosfär mindre än 0,3 % av inkommande metanmängd. Den uppgraderade gasen 6

8 Miljörapport år 2017 transporteras via gasledningar till tankstation. Det finns även möjlighet att använda den uppgraderade gasen för att producera värme i en gaspanna på biogasanläggningen. På biogasanläggningen finns en gasfackla där biogas kan förbrännas vid driftstörningar på övrig utrustning, t.ex. problem med gasuppgraderingsanläggningen. I facklan sker förbränning vid hög temperatur som säkerställer fullständig förbränning av den metan som finns i gasen. Gasledningar till fackla, gasuppgradering och gaspanna är försedda med gasflödesmätare för att mäta de olika gasflödena Reningsanläggningar är försedd med ett kompostfilter samt två kolfilter för att behandla utgående ventilationsluft och därmed minska risken för luktstörningar till omgivningen. Det kondensvatten som uppstår vid nedkylningen av gas återförs efter oljeavskiljning till processen. 1.4 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt genom att biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. I ringa omfattning påverkas anläggningens närmiljö negativt av buller och emissioner från transporter till och från anläggningen. I anläggningens närområde och vid spridning av biogödseln finns det risk för luktpåverkan. Då behandlingen vid biogasanläggningen sker huvudsakligen i en sluten process genereras inget direkt utsläpp till luft och vatten vid normal drift. Däremot bidrar den producerade biogasen till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. 2 Tillståndsbeslut har tillstånd för verksamheten enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen Uppsala län Tillstånd att inom fastigheten Kungsängen 37:1 årligen genom rötning behandla sammanlagt ton gödsel, slakteriavfall samt livsmedelsavfall och liknande från industrier, handel, storkök och hushåll. Övriga beslut som har betydelse för verksamheten: Länsstyrelsen Uppsala län - prövotidsförordnade Länsstyrelsen godkänner Uppsala kommuns prövotidsredovisning och fastställer inga särskilda villkor för utsläpp av metan. 7

9 3 Miljörapport år 2017 Anmälningspliktiga ändringar Beslut angående anmälan om ombyggnad av förbehandling på vid Kungsängens gård, Kungsängen 37:1. Miljöförvaltningen bedömer att ändringen är anmälningspliktig. Det innebär att tillståndsprövning inte behövs för att genomföra ändringen Beslut angående om utbyggnad av en tredje rötkammare på vid Kungsängens gård, fastigheten Kungsängen 37:1 Mot bakgrund av inlämnade uppgifter har miljöförvaltningen inget att erinra angående uppförande av en tredje rötkammare vid Kungsängens gård Anmälan om rivning och återuppbyggnad av bufferttank på vid Kungsängens gård, fastigheten Kungsängen 37: , Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Beslut angående anmälan om att uppföra en fastbränsle panna vid, fastigheten Kungsängen 37: , Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Beslut angående anmälan om att uppföra en ny gasuppgraderingsanläggning på fastigheten Kungsängen 37: Miljökontoret, Uppsala kommun Miljökontoret gör bedömningen att utbyggnaden av biogasanläggningen ryms inom befintligt tillstånd och inte ger upphov till negativ påverkan på miljö och hälsa Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den anmälda förändringen i mottagandet av fast avfall inte medför risk för olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö Miljökontoret, Uppsala kommun Miljökontoret har inga invändningar mot anmäld avvikelse i fråga om fastmottagningshallens port i förhållande till villkor 3 i Länsstyrelsens tillståndsbeslut Övriga beslut enligt miljöbalken under året , Länsstyrelsen beslutar med stöd av miljöprövningsförordningen (2013:251) att huvudverksamhets kod i samt huvudavgiftskod i-2 Kn ska gälla för verksamheten. Inga övriga beslut som berör har tagits under året. 8

10 5 Tillsynsmyndighet Miljörapport år 2017 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun är tillsynsmyndighet för. Uppsala Vatten och Avfall har under året varit i kontakt med tillsynsmyndigheten i samband med olika typer av driftstörningar. 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion Enligt tillståndet Årligen genom rötning behandla ton gödsel, slakteriavfall samt livsmedelsavfall och liknande från industrier, handel, storkök och hushåll Faktisk produktion Under 2017 behandlade ton slakteriavfall samt livsmedelsavfall och liknande från industrier, handel, storkök och hushåll Under verksamhetsåret 2017 behandlades ton organiskt avfall, varav ton utgjordes av industriavfall (slakteriavfall, fiskrens och livsmedelsrelaterad avfall från industri) och ton utgjordes av organiskt hushållsavfall inklusive livsmedelsavfall från storkök, restauranger och livsmedelsrelaterad detaljhandel. Under året levererades ton biogödsel till lantbruket. Mängdsammanställning över inkommande och utgående material återfinns i (bilaga 2). Under 2017 producerades 5 miljoner Nm 3 biogas vid anläggningen ( MWh) varav cirka 89 % har använts som fordonsbränsle, cirka 7 % för intern uppvärmning och cirka 4 % har avfacklats 1. Fackling av gas sker då gasen inte kan omhändertas på grund av driftstörningar och överskott av gas. 7 Villkor Länsstyrelsen Uppsala län (tillstånd enligt miljöskyddslagen) Villkor 1: Åtgärd: Villkor 2: Om inte annat framgår av detta beslut ska verksamheten inbegripet åtgärder för att förhindra vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsakligen överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Kommunen har i huvudsak bedrivit verksamheten i överensstämmelse med vad som uppgetts i ansökan. Avfallsanläggningen ska utformas och eventuell lagring av råvara eller restprodukt ska ske så att smittspridning eller annan sanitär olägenhet inte 1 Mätning av gasflöden är komplicerad och påverkas av en mängd enskilda faktorer som temperatur, tryck, fuktighet och metan- och koldioxidhalter. Genom att produktion och användning av biogasen sker på många ställen vid, gasreningen och Kungsängsverket, så baseras volymuppgifterna på en mängd enskilda mätare. Det innebär att mängduppgifter på gas alltid innehar vissa osäkerheter. 9

11 Miljörapport år 2017 uppkommer. Driftinstruktioner ska finnas för transporter, hantering och lagring av inkommande avfall och rötrest. Åtgärd: är utformad så att materialhanteringen i möjligaste mån sker i slutna system för att därmed undvika exponering av materialet mot omgivningen. Anläggningen är certifierad enligt SPCR 120 och av Jordbruksverket godkänd anläggning för hantering av ABP-material, vilket innebär att det finns dokumenterade rutiner för transporter, hantering och lagring av inkommande avfall och rötrest. Villkor 3: Åtgärd: Villkor 4: Åtgärd: Villkor 5: Åtgärd: Villkor 6: Åtgärd: Villkor 7: Frånluft från utrymmen där avfall hanteras, med risk för lukt eller smittspridning, ska ledas till biologiskt filter, som placeras söder om behandlingsbyggnaden. Lossnings och lastningshallarnas portar ska vara stängda vid lossning och lastning av tranportfordon. Om luktolägenheter av betydelse uppstår i omgivningen till följd av verksamheten ska kommunen vidta sådana åtgärder att olägenheterna upphör. Processutrustningen som behandlar orötat organiskt material samt process-, mottagnings- och lastningslokaler är försedda med frånluftsventilation som evakueras till 2 stycken kolfilter. Restgasen från gasrening 3 passerar termisk förbränning (RTO-anläggning) innan utsläpp vilket effektivt tar bort lukt. Under året har det inkommit ett luktklagomål. Uppsala Vatten och Avfall har inför tanktömningarna informerat SLUs hyresgäster via e-post om åtgärderna. Inkommande avfall ska transporteras i täta behållare som utvändigt hålls rena från avfallsrester. Inkommande avfall transporteras till anläggningen i slutna tankar, täta containrar eller sopbilar. Transporterna ombesörjs av respektive avfallsavlämnare. Transporter och övrig hantering samt lagring av avfall ska hållas väl avskilda från drivgator, rastplatser och betesfållor för husdjur. Dagvatten från körytor eller andra hårdgjorda ytor där avfallsbehållare hanteras utomhus ska avledas så att det inte kan komma i kontakt med de ytor, som husdjuren har tillgång till. För att förhindra kontakt med husdjur är hela anläggningsområdet försett med stängsel. Spillvatten i anslutning till tippfickor avleds till pumpgrop och återförs till processen. Dagvatten från körytor och hårdgjorda ytor leds från området via ledningsnät till SLU:s dagvattenssystem. Avfall ska värmebehandlas vid minst 70ºC i den omfattning som behövs för att undvika smittspridning, dock minst en timme. Allt inkommande avfall värmebehandlas under minst en timme i 70 C i hygieniseringstankarna. Hygieniseringen övervakas och loggas av anläggningens styrsystem. Rötrest, som används för jordbruksändamål, ska hanteras och lagras åtskild från orötat avfall. Mellanlagring av rötrest ska ske så att ammoniak förhindras att avgå till luft. Spridning på betesmark ska undvikas. 10

12 Åtgärd: Villkor 8: Miljörapport år 2017 Anläggningen är utformad så att orötat och färdigrötat avfall, s.k. biogödsel, hanteras i separata ledningar och lagringsbehållare. Lagerbehållaren på är försedd med tak och är påkopplad till gassystemet. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte vid någon bostad ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus än: 50 dba vardagar, dagtid (kl ) 40 dba samtliga dygn nattetid (kl ) 45 dba övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dba. Ovan angivna värden ska sänkas med 5 dba -enheter om buller innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Åtgärd: Anläggningsdelar så som motorer och fläktar som genererar buller är i huvudsak placerade inomhus eller placerade på huvudbyggnadens södra sida. Inga klagomål på buller har inkommit under Villkor 9: Avfallsmottagningen ska i möjligaste mån begränsas till dagtid kl Åtgärd: Transporter till och från anläggningen sker i huvudsak kl Villkor 10: Kontroll av verksamheten ska ske enligt kontrollprogram som tillsynsmyndigheten fastställer efter samråd med huvudmannen för verksamheten samt lantbruksuniversitetet. Åtgärd: Kontrollprogrammet för biogasanläggningen upphör att gälla , därefter skall kontroll av verksamheten utföras i enlighet med förordningen (1998:899) om verksamhetsutövarens egenkontroll, i enlighet med Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslut daterat Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Villkor 11: Åtgärd: Producerad gas som inte kan nyttiggöras får inte släppas ut till luften utan ska förbrännas. Biogas som inte kan nyttjas till fordons gas, el- eller värmeproduktion förbränns i biogasanläggningens gasfackla. 8 Efterlevnad av vissa förordningar och föreskrifter Föreskrift Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006, bilaga 1 Kommentar Omfattas och rapporteras emissionsdeklaration rapporteras in via SMP. 11

13 Industriutsläppsförordningen (2013:250) Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Förordning (2013:253) om förbränning av avfall Förordning (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel Tillståndspliktiga täkter, 31 a förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tar emot bygg- och rivningsavfall NFS 2016:6 Rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Miljörapport år 2017 Verksamheten omfattar av industriutsläppsförordningen, BATreferensdokument för avfallsanläggningar. BAT-slutsatser för avfallsanläggningar är under framtagande men några fastställda finns ännu inte. Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell omfattas inte av denna föreskrift men i de Råd och anvisningar som medföljer den biogödsel som produceras på biogasanläggningen är denna föreskrift vägledande när det gäller begränsning av tillförsel av metaller till åkermark. 9 Resultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 9.1 Produktkontroll Biogödsel från Uppsalas biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Certifieringen innebär att produktionen av biogödsel samt kvalitén på biogödseln uppfyller kraven som ställs i regelverket SPCR 120. Provtagning sker regelbundet i enlighet med ett kontrollprogram på inkommande material och utgående biogödsel. Anläggningens produktion av biogödsel genomgår regelbundet kontroll av innehåll av växtnäringsämnen, tungmetaller och ett antal mikrobiologiska parametrar. I juni 2017 gjorde kontrollorganet, SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut), sin återkommande kontroll av biogödselproduktionen på. En sammanställning av analysresultat på biogödsel och inkommande material återfinns i bilaga 3 och 4. Analyser på inkommande material under 2017 har uppvisat låga halter av tungmetaller. 12

14 Miljörapport år 2017 Provtagning för utgående biogödsel avseende näringsämnen och tungmetaller tas vid utlastningen av biogödsel i rötrestrummet. Provtagning avseende mikrobiologiska parametrar tas vid utlastningen samt en gång per år efter vardera rötkammaren. Samtliga analysresultaten för tungmetaller i biogödsel under 2017 uppvisar värden långt under SPCR 120 gränsvärde för metaller i biogödsel. Medelvärdet för metallerna ligger kvar på ungefär samma nivåer som för 2015 och Analys av synlig förorening större än 2 mm görs i enlighet med SPCR 120s regelverk. Med hjälp av bildanalys bestäms hur stor yta per kg substans som de synliga föroreningarna upptar. Värdena har varit låga mycket låga eller noll under senare delen av 2017, vilket framförallt beror på installation av ny utrustning i syfte att avlägsna synliga föroreningar. I de mikrobiologiska undersökningarna på biogödseln kunde ingen förekomst av Salmonella i biogödseln påvisas. Analyserna avseende förekomst av Enterokocker och presumtiva E-coli uppvisar normalt låga värden i biogödseln (se bilaga 4). 9.2 Mätning av utsläpp till luft Biogasanläggning vid Kungsängens gård ingår i en nationell kartläggning av biogasanläggningars metanslipp, vilket innebär att mätningar av metanslipp genomförs vart tredje år. Resultaten från mätningarna som gjordes 2015 gav ett totalt metanslipp på 0,01 % per år för processanläggningen och 0,07 % för GR3. Bolaget redovisar årligen till tillsynsmyndigheten en sammanställning av den samlade metanhanteringen för gassystemet på och Kungsängsverket. 10Betydande åtgärder gällande drift och kontroll Kontroll och underhåll av maskinell utrustning görs löpande i syfte att förebygga risk som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Nedan beskrivs några av de större planerade åtgärderna som gjorts under året. Under året har planerade revisioner och tömningar gjorts av tankar och lager på. Under februari gjordes en tömning av rötrestlagret och buffertankstömningarna utfördes under mars och augusti. Renovering av trumsikten utfördes under sommaren. Under året byggdes porten till lilla tippfickan om. Porten höjdes så att det lättare gick att tippa i fickan. Bygget av en ytterligare rötkammare, RK3, som på sikt ska ersätta rötkammare 1 har pågått under året. Under våren färdigställdes själva rötkammarbyggnaden. Planen är att rötkammaren ska kunna tas i bruk under första halvåret Därutöver har arbeten med mediabrygga mellan processanläggning och rötkammare byggts. I samband med byggandet av fundamenten till mediabryggan utfördes en marksanering av dagvattenschakten, se mer under avsnitt 16. Arbetet med byggandet av ny förbehandling påbörjades innan sommaren. Inför starten av markarbetena togs kompostfiltret bort och kolfiltrena flyttades. I samband med detta byttes kolet i filtrena ut. En byggnad för två stycken UV-filter och fem stycken kolfilter håller på att byggas och kommer tas i bruk i samband med att den nya förbehandlingen driftas. 13

15 Miljörapport år 2017 I juni byttes en av utrustningarna för avskiljning av plast ut. Den ganska slitna rotmaten, ersattes av en roto-sieve vilket resulterat i en mycket god avskiljning av plast. I december påbörjade grävningsarbeten för dragning av vatten- och gasledning mellan reningsverket och. Syftet med den nya vatten- och gasledningen är dels att ersätta det enskilda vattnet som inte har tillräckligt bra teknisk kvalité för att användas i gasrening 3 och dels att för att få bättre redundans och att kunna rena gas från Kungsängsverket i gasrening 3. Idag körs kommunalt vatten. Kontroll och underhåll av maskinell utrustning görs löpande i syfte att förebygga risk som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 11Betydande åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser Vissa driftproblem med RTOn (termisk förbränning av restgas efter gasreningen) har förekommit under året. I juli var RTOn ur drift i drygt ca 3 timmar. I december stängdes RTOn (termisk förbränning av restgas efter gasreningen) ned för reparation på grund av trasiga element i bädden. För att förhindra luktspridning facklades all gas i 3,5 dagar innan RTOn åter kunde tas i bruk. Den 19 dec inträffade en gasexplosion i ett elskåp på busstankstationen. Boostern stängdes under ett dygn för reparation och pumpen för personbilsförsäljningen stängdes under 18 timmar för att bussarna skulle få tillräckligt med gas. Analys av vad som kan ha orsakat händelsen samt korrigerande åtgärder har vidtagits och händelsen är rapporterad till Arbetsmiljöverket. Driften av pelletspannan har under året inte varit problemfri varmed gaspannan har använts i första hand. Driftstörningar har uppstått på grund av att transportskruvarna i lilla tippfickan gått sönder. Reparation och lagning av dessa har skett för att de skulle hålla fram till den nya förbehandlingen tas i bruk men slutligen har utbyte av skruvar varit tvunget Gasutsläpp Inga större gasutsläpp har skett under året men rötkammar- och bufferttankstömningar innebär alltid ett visst utsläpp till atmosfären. Dessa utsläpp är svåra att kvantifiera men det handlar om förhållandevis små utsläpp. 12Förbrukning av råvaror och energi Den totala förbrukningen av elström på har minskat något under 2017 jämfört med Det åtgick under 2017 ca 41 kwh elström/ton mottagen mängd avfall jämfört med 2016 då det åtgick ca 49 kwh elström/ton mottagen mängd. Pellets och biogas används främst som processvärme men även till uppvärmning av lokaler. Under 2017 åtgick 96 kwh/ton mottagen mängd avfall till uppvärmning vilket är en minskning jämfört med 2016 då det åtgick 119 kwh/ton mottagen mängd. 14

16 Miljörapport år 2017 Några troliga orsaker till den minskande energimängden är dels; - Storskalighetseffekten, ökad mängd substrat som processas leder till att energiåtgången per ton blir lägre. - Det har använts mindre vatten vilket leder till minskad uppvärmningsvolym - En större andel av substratet har varit flytande (exempelvis sockelösning från GE) vilket leder att mängden substrat som behöver sönderdelas är mindre - Pelletspannan har under året använts i mindre utsträckning under förra året. Värmeförlusterna vid användning av pelletspannan är större än för gaspannan. Orsakerna till det är problem som kvarstår sedan pannan byggdes nämligen att markvärmekulverten från pelletspannan är dåligt isolerad samt problem pga. av den för ändamålet icke optimala vattenkvalitén som medför mer bottenblåsning vilket ökar värmeförlusten. Under 2017 har 3100 liter Diesel MK1 (30 MWh) används till drift av hjullastare inne på anläggningen. Hjullastaren används bland annat när det uppstår s.k. vallning i tippfickan eller vid stopp i tippfickan. Energislag eller råvara Volym eller vikt Energimängd Elström* MWh Pellets 581 ton MWh Biogas Vatten (enskilt samt åvatten) m 3 * ej GR 3 inräknad MWh Åvatten användes för att täthetsprova rötkammare 3 och kunde efter täthetsprovningen användas som spädvatten i processen. Förbrukningen av vatten har minskat från m 3 under 2016 till m 3 (med vissa reservationer för fel pga. att vattenmätaren varit trasig vilket inneburit att förbrukningen under några månader uppskattats utifrån tidigare månadsförbrukningar). Anledningen till minskningen är delvis att anläggningen tagit emot mer flytande substrat samt att det finns strävan att spädning ska ske i så begränsad omfattning som möjligt för att därmed erhålla en mer koncentrerad biogödsel 12.1 Betydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energibehovet i anläggningen begränsas genom att processvärmen återvinns via värmeväxling och att eldrivna anläggningsdelar, t.ex. sönderdelningsutrustningen, nyttjas till fullo under kort drifttid. På grund av hög gasproduktionen och de värmeförluster som uppstår vid användandet av pelletspannan har Uppsala Vatten valt att nyttja gaspannan i större utsträckning under 2017 än Kemiska produkter Ambitionen vid inköp och användande av insatsmedel, t.ex. smörjolja och rengöringsmedel, är att i första hand välja ett miljövänligt alternativ om sådant finns samt att välja produkt med hänsyn till hur länge produkten kan nyttiggöras. 15

17 Miljörapport år Användning av kemikalier Förbrukningen av järnklorid är i samma storleksordning som föregående år. Gaspannan har använts i mycket större utsträckning än förra året därav ökningen av myrsyra. Den högre förbrukningen av olja beror på att redovisningen även omfattar förbrukning vid tankstation och gasmotorn. Produktnamn Användningsområde Förbrukning under året Järnklorid, BPD-865 Tillsats i rötkammaren 106 ton Miljöbensin 2 takt Drivmedel 10 liter Glykol Frostskyddsvätska 120 liter Asepto Rengöring kg* Myrsyra Hydraulolja Korrosionsskydd av pannan Till maskiner främst på tankstationen 1200 liter liter Motorolja Till gasmotorn 415 liter Bromsrengöring Avfettningsmedel 55 liter *Huvuddelen användning av Asepto sker vid rengöring av GR2. Den stora mängden rengöringsmedel beror på att renat avloppsvatten används istället för ren vatten, vilket innebär att det behövs tvättning gånger istället för 1-2 gånger För redovisade kemikalier så sker användningen till största del på men förbrukning av redovisade kemikalier har även skett vid GR2, gasmotorn och tankstationen. 14Betydande åtgärder med syfte att minska volymen avfall och avfallets miljöfarlighet från verksamheten 14.1 Icke farligt avfall till förbränning och biologisk behandling Volymerna avfall från anläggningen är förhållandevis små och vid normal drift uppkommer alltid en viss mängd process- och plastrejekt. Plastrejektet innehåller den största andelen plast. Denna rejektmängd avskiljs redan efter påsrivare och trumsikt. Processrejektet består av rejektmängder från tömning och underhåll av tankar/rötkammare och av de rejektmängder som avskiljs i ett senare skede av förbehandlingen. Rejektmängderna från tömning och underhåll av tankar/rötkammare transporteras till Hovgården för kompostering medan det övriga rejektet pressas och värmeåtervinns genom förbränning hos Vattenfall. Under verksamhetsåret 2017 transporterades ca 270 ton processrejekt till Hovgårdens avfallsanläggning för kompostering. Under 2016 var mängden ca 860 ton. Anledningen till den stora differensen mellan är att båda rötkamrarna tömdes under

18 Miljörapport år 2017 Under 2017 har ca ton plastrejekt (rejekt från påsrivare och trumsikt) samt ton övrigt processrejekt (rejekt avskiljt i andra delar av processen) skickats till Vattenfall för energiåtervinning. Mängden plastrejekt och processrejektmängderna under 2017 är större än jämfört med tidigare år. Under 2016 var mängden plastrejekt 1500 ton och processrejekt ton. Ökningen beror delvis på att det förekommit vissa driftstörningar i processen under året som bidragit till att rejektmängderna ökat ett exempel att trumsikten varit sliten och ett inte optimalt fungerande silgaller. Barriärerna för avskiljande av plast och ovidkommande material innebär också att en del organiskt material avskiljs. Det finns planer på att installera en tvättpress vilket kan komma att minska rejektmängderna framgent. Under 2017 har dessutom 0,5 ton byggavfall, 6 ton skrot, 13,8 ton förorenade massor samt 2 ton sand från slamsugning, och spolning av dagvattenbrunnar och ledningar transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning. Varje år bytes kolet i ventilationsanläggningens kolfilter vilket ger upphov till 4 ton förbrukad kolfiltermassa som under 2016 skickades till Vattenfall för förbränning Farligt avfall Eftersom kondensvattnet från gassystemet innehåller terpener så leds detta vatten via en oljeavskiljare innan det släpps ut i dagvattnet. Under 2017 har totalt 5,5 ton oljeavskiljt terpenvatten omhändertagits genom Mellanlagringstation Fyrislunds (Kemstationen) försorg. Dessutom har Kemstationens personal hämtat ca 1,1 ton spillolja 2 och 300 kg övrigt farligt avfall (ex basisk tvättvatten från panntvätt). Normalt genererar verksamheten relativt små mängder farligt avfall. Den typ av farligt avfall som uppstår är exempelvis lysrör och spilloljor. Vid inköp och användande av insatsmedel, t.ex. smörjolja och rengöringsmedel, väljs i första hand ett miljövänligt alternativ. Vid val av produkt ska även produktens möjliga nyttjandetid tas i beaktande. De insatser i verksamheten som generar farligt avfall är svår att begränsa och möjligheten att påverka mängden farligt avfall är därför liten. 15Betydande åtgärder med syfte att minska risker för olägenhet för människors hälsa och miljön Vid normal drift av anläggningen är utsläpp till mark, vatten eller luft mycket små Markförorening Den förorening av dagvattenschakten som uppmärksammades under 2016 sanerades i samband med byggandet av fundament till mediabrygga mellan processanläggningen och rötkammare 3 i november. Förorening berodde på en läckande oljeavskiljare som numera är ersatts av en ny. Resultaten från provtagning av förorenande massor visar på små mängder terpener i de jordmassor som körts bort till Hovgårdens för omhändertagande Lukt Under året har det inkommit ett klagomål på lukt via Miljöförvaltningen från en boende i industristaden. Tidpunkten för klagomålet sammanföll med tidpunkten för tömning av buffertankar på. Det är dock osäkert om det var orsaken till lukten då 2 Till allra största delen härör spilloljan från gasmotorn och tankstation. 17

19 Miljörapport år 2017 den klagande anger att det rör sig om avloppslukt. Öppning och tömning av tankar på Biogasanläggning riskerar främst att ge en påverkan på den allra närmaste omgivningen. På sensommaren kan det dock ske kvällsbrisfenomen, dvs. att temperaturen i centrala staden är högre än i ytterområdena vilket gör att luften värms och lyfts och den svalare luften från ytterområden dras in mot staden, vilket kan leda till att luftmassor som normalt skingras med vinden dras in mot staden närmast marken. För att ytterligare motverka luft är det viktigt att byta ut kolfiltermassan i reningsanläggningen för ventilationsluften. Kolfiltermassan byttes ut i juli i samband med flytt av kolfiltrena inför byggnation av förbehandling. En ny reningsanläggning för lukt med två stycken UV-filter och fem stycken kolfilter kommer att tas i bruk i samband med uppstarten av den nya förbehandlingen. 16Miljöpåverkan vid användning av de varor som verksamheten tillverkar s produktion av biogas har en positiv miljöpåverkan genom att den minskar mängden fossil koldioxid vid ersättning av bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. Genom nyttiggörande av energi ur avfall fås även en användbar restprodukt i form av biogödsel. Biogödsel är ett "grönt fullgödselmedel" som innehåller alla näringsämnen som grödan behöver - i mycket tillgängliga former - samtidigt som den tillför marken värdefulla mullämnen. Vid biogasframställning mineraliseras en stor del av det organiskt bundna kvävet till ammoniumkväve. Ammoniumkväve är mer lättupptagligt för växterna än vanligt kväve som finns i exempelvis orötad stallgödsel. Detta resulterar i att övergödning i vattendrag minskar då växterna snabbt och lätt kan ta tillvara på det kväve som finns i marken. Minskad övergödning är ett av de 16 miljökvalitetsmålen som Sverige strävar efter att uppnå och med verksamheten i Uppsala bidrar vi med att nå detta mål. Spridning av biogödsel från Kungsängens gård på produktiv åkermark sluter kretsloppet. 17Underskrift Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2017 för vid Kungsängens gård, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2016:8 samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Eleonora Barck- Holst, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB Sigrid De Geyter, VD 18

20

21 Bilaga 1

22

23 Sammanställning över inkommande material 2017 Bilaga 2 Inkommande material Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År enhet Industriavfall ton Slakteriavfall, slaktbiprodukter ton Livsmedelindustri och övrigt ton Hushållsavfall och livsmedelsavfall ton Total mängd inkommande material ton Sammanställning över utgående material 2017 Utgående material Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År Enhet Certifierad biogödsel ton Icke certifierad gödsel ton Total mängd utgående biogödsel ton

24

25 Sammanställning över analyser på inkommande material år 2017 Bilaga 3 Parameter TS GF Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Aluminium Kalcium Magnesium Enhet % % TS mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Ts mg/kg Ts Ts Ts Ts Ts Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Slaktbiprodukt september 3,8 88,3 2,00 0,043 24,1 2,73 <0,04 1, oktober 19,9 73,7 0,21 0,018 1,2 0,451 <0,04 3, Årsmedel* 11,9 81,0 1,10 0,031 12,7 1,5905 <0,04 2, Livsmedelsindustri & övrigt mars 3,4 92,8 2,02 0, ,0 3,02 <0,04 2, augusti 8,8 75,7 3,36 0,029 55,7 7,45 <0,04 2, augusti 11,2 96,2 0,28 0,028 5,8 0,563 <0,04 0, , oktober 1,2 70,5 0,80 0,031 24,4 1,15 <0,04 1, , december 2,3 93,1 5,75 0, ,0 14,7 <0,04 8, , Årsmedel* 5,4 85,7 2,44 0,069 88,4 5,38 <0,04 3, Hushållsavfall & livsmedelsavfall februari 11,3 96,0 0,67 0,026 7,8 0,41 <0,04 0, februari 33,2 96,6 0,30 0,070 6,1 0,94 <0,04 0, februari 35,4 95,3 0,26 0,053 3,9 0,78 <0,04 0, mars 14,7 97,4 <0,1 0,029 12,5 0,60 <0,04 0, mars 6,7 97,3 0,50 0,039 16,6 1,32 <0,04 1, april 3,8 87,8 1,05 0,038 9,7 2,99 <0,04 1, april 10,8 86,7 1,69 0,060 8,7 3,15 <0,04 1, april 3,5 88,3 0,42 0,055 12,4 2,68 <0,04 1, april 11,7 95,5 0,48 0,073 11,4 0,72 <0,04 1, april 22,2 92,3 2,77 0,131 11,2 1,12 <0,04 0, maj 6 94,5 0,59 0,037 12,1 0,87 <0,04 1, maj 22,6 94,5 <0,1 0,065 5,4 <0,1 <0,04 0, maj 9,4 93,0 <0,3 0,017 17,9 2,41 <0,04 1,

26 Parameter TS GF Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Aluminium Kalcium Magnesium Enhet % % TS mg/kg mg/kg Ts mg/kg mg/kg mg/kg Ts mg/kg mg/kg mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Ts Ts Ts Ts Ts Hushållsavfall & livsmedelsavfall forts. juni 35,3 68,2 0,36 <0,01 7,7 0,54 <0,04 0, juni 31,4 78,8 7,83 0,037 10,9 0,79 <0,04 0, juni 6 91,2 0,55 0,030 8,7 2,32 <0,04 0, juli 10,6 90,4 0,60 0,053 15,5 0,29 <0,04 1, augusti 11,2 96,2 0,28 0,028 5,8 0,56 <0,04 0, september 24,2 90,8 0,62 0,030 11,0 1,81 <0,04 1, oktober 25,5 93,9 0,59 0,066 7,3 0,73 <0,04 1, Årsmedel* 18,1 91,5 1,05 0,046 10,2 1,26 <0,04 0, *Vid medelvärdesberäkning har mindre än värdet använts Sid xxv av 28

27 Sammanställning över analyser på biogödsel 2017, näringsämnen och tungmetaller. Bilaga 4 Vid medelvärdesberäkning har mindre än värdet använts Parameter TS Glödförlust ph synliga föroreningar >2mm Kalium Kalcium Bly Kadmium Koppar Krom Ammoniumkväve Totalkväve Totalfosfor Magnesium Totalsvavel Kvicksilver Nickel Zink Enhet % % av TS cm 2 /kg (g/kg TS) (g/kg TS) (g/kg TS) (g/kg TS) g/kg Ts (g/kg TS) g/kg TS mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Medelvärde 3,53 66,8 8,1 2,4 78, ,8 41,4 4,13 7, ,17 0,33 39,9 8,2 0,05 8,0 150 januari 3,2 69, , ,8 42 5,02 8,49 54,7 2,59 0,314 44,2 7,86 <0,04 7, februari 3,47 68,7 7,9 2,38 70, ,4 40,5 4,41 7,45 45,2 2,03 0,297 41,1 7,29 <0,04 6, mars 3,41 69,1 7,9 6,67 66, ,6 40,9 4,33 7,95 41,7 2,53 0, ,65 0,0504 6, april 3,46 68,4 7,9 2,94 69, ,1 40,3 5,11 8, ,86 0,333 36,4 6,72 0,0649 7, maj 3,37 66,7 8,1 11,07 77, ,7 39,9 4,28 6,92 41,8 3,34 0,297 38,8 9,37 0,0551 7,6 143 juni 3,54 66,3 8,2 5,2 81, ,1 40,4 4,15 7,36 45,9 4,55 0,318 40,4 9,3 0,0411 7, juli 3,38 65,3 8,1 0 89, ,1 50,4 4,74 8,9 53,9 4,28 0,422 45,7 10,7 0,0556 9, augusti 3,56 66,3 8,1 0 87, ,4 31,9 2,39 8,21 56,4 2,81 0,501 40,5 8,97 0, ,3 183 september 3,83 62,5 8,2 0 81, ,8 45,1 4,17 7,57 64,1 2,97 0,335 42,5 9,54 <0,04 8, oktober 3,72 63,5 8,2 0 83, ,4 3,67 6,95 60,4 2,72 0,322 37,1 8,43 <0,04 7, november 3,8 65,6 8,1 0,33 75, ,2 39,7 3,04 5,72 46,8 2,61 0,262 32,4 6,22 0,0508 5, december 3,65 69,7 8,2 0 79, ,8 41,4 4,19 8,11 50,6 4,78 0,289 40,1 7,66 0,0467 7,3 147 Gränsvärde SPCR Medel (12 månader) 20 cm 2 /kg, Enstaka prov 40 cm 2 /kg

28 Sammanställning över analyser på utgående biogödsel 2017 (mikrobiologisk analys) Parameter E. coli Fekala Streptokocker Salmonella Provpunkt vid utlastning/rötrestrumm et cfu/g cfu/g cfu/g januari <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad mars <100 <100 ej påvisad april <100 <100 ej påvisad april <100 <100 ej påvisad maj <100 <100 ej påvisad juni <100 <100 ej påvisad juli <100 <100 ej påvisad augusti <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad september <100 <100 ej påvisad november <100 <100 ej påvisad december <100 <100 ej påvisad Gränsvärde enligt certifierings- reglerna 1000 samt högst 5000 för ett prov i femserien 1000 samt högst 5000 för ett prov i femserien 0 Provtagning direkt efter behandling, dvs. direkt efter rötkammare 1 under Parameter Provpunkt vid Rötkammare 2 Gränsvärde enligt certifierings- reglerna E. coli Fekala Streptokocker Salmonella cfu/g cfu/g cfu/g mars <100 <100 Ej påvisad mars <100 <100 Ej påvisad mars <100 <100 Ej påvisad mars <100 <100 Ej påvisad mars <100 <100 Ej påvisad 1000 samt högst samt högst 5000 för ett prov i för ett prov i 0 femserien femserien Provtagning direkt efter behandling, dvs. direkt efter rötkammare 2 under Parameter Provpunkt vid Rötkammare 2 E. coli Fekala Streptokocker Salmonella cfu/g cfu/g cfu/g september <100 <100 Ej påvisad september <100 <100 Ej påvisad september <100 <100 Ej påvisad september <100 <100 Ej påvisad september <100 <100 Ej påvisad 1000 samt högst samt högst 5000 för ett prov i för ett prov i 0 femserien femserien Gränsvärde enligt certifierings- reglerna

29

30 Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, Uppsala Telefon: Fax: E-post: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7