Snättringe Fastighetsägareförenings styrelse och kommittéer 1990

Transkript

1

2 Snättringe Fastighetsägareförenings styrelse och kommittéer 1990 STRYELSE Lars Lehman Ingvar Gustavsson Gösta Eriksson Annsofi Ericsson Bernt Söderlind Per-Axel Lindqvist Gunnar Söderström Lars Tiberg Bo Antonsson ordförande vice ordförande kassör vice kassör sekreterare vice sekreterare suppleant suppleant suppleant STADSPLANEKOMMITTÉ Per-Axel Lindqvist INFORMATIONSKOMMITTÉ Lars Tiberg Lars Lehman Björn Tång INKÖPSKOMMITTÉ Annsofi Ericsson Bo Antonsson FESTKOMMITTÉ Ingvar Gustavsson Bernt Söderlund Gunnar Söderström Birgitta Eriksson Birgitta Granath REVISORER Leif Andersson Gunnar Fremin REVISORSSUPPLEANTER Tage Eriksson Irene Jansson VALBEREDNING Per-Axel Lindkvist Lars Lehman Annsoji Ericsson Några av föreningens aktiva medlemmar iklädda Snåttringetröjor. Snättringe fastighetsägare - förening Box Huddinge Redaktion Lars Tiberg Lars Lehman Björn Tång Postgiro: Bankgiro: Snättringe Husblad

3 KABEL ELLER PARABOL? Villaägarna får vänta på TV 3 Alltfler TV-kanaler når oss via satelliter i rymden. Det finns idag totalt 24 olika kanaler att välja bland. Om man har kabel-tv eller egen parabol. HUSBLADET har tittat lite närmare på kabel-tv marknaden samt jämfört fördelar och nackdelar med egen parabolantenn. BÄTTRE BILD OCH FLER KANALER Intresset för att kunna titta på fler kanaler än de som Sveriges Radio erbjuder har vuxit lavinartat. Var tredje svensk kan välja och vraka bland utbudet av musik, sport och underhållning. Antalet paraboler i Sverige är enligt branschfolk närmare Förutom fler kanaler får man också en perfekt bild även på de svenska programmen. I kabelnäten tillsammans med en dekoder klarar även gamla TV-apparater att ta emot alla kanaler. När man köper ny TV ska man däremot se till att man får S-kanaler så man är garderad för framtiden. KABEL-TV BYGGS UT Från början var kabel-tv något som bara var aktuellt för flerfamiljs-hus och radhusområden. Nu kastar sig alla kabelbolag in i kampen om villaägarna och lovar att dra kablar från någon centralt placerad mottagare. Televerket med Kabel TV och Kabelvision är störst men även Stjärn TV-nätet börjar visa intresse för villor. Förutsättnigen för att kabelföretagen skall satsa på villor är att det är någorlunda samlad bebyggelse och att % av hushållen vill bli anslutna. Kostanden per hushåll beror på hur mycket kabel som måste dras samt givetvis vilket programutbud man väljer. Grundinsatsen ligger i genomsnitt kring 6000 kr och månadskostnaden från 49 kr upp till 468 kr om man vill se allt som bjuds. I vissa fall tillkommer en kostnad för hyra av dekoder som framförallt behövs för kanalerna som sänder långfilmer non-stop. Snättringe Husblad 3

4 SERVICE OCH UNDERHÅLL UNDERLÄTTAS En fördel med kabel- TV jämfört med egna paraboler är möjligheten till service och att man alltid är garanterad att hänga med i den tekniska utvecklingen. Det händer så snabbt att man byter system och förfinar både bild- och ljudteknik. Nya satelliter kommer i omlopp och program flyttas mellan olika satelliter. I kabelnäten kommer det också att finnas möjlighet att betala bara för det program man vill se sk pay-per-view eller" betala per titt". Några kabelbolag erbjuder också andra tjänster i samband med kabel TV t ex larm, belysningsatomatik och anslutning till databanker. EGEN PARABOL FÖR DEN SOM HAR BRÅTTOM du får en bra bild där du bor. Det får inte finnas några trän eller annat som skymmer kontakten med satelliten. Vill man nå fler än en satellit måste man ha en motordriven parabol för att kunna ändra läge, vilket naturligtvis ställer krav på fri sikt från fler än ett håll. Priserna på paraboler varierar men för ca kr exkl montering får man ett paket med mottagare och parabol för Astrasatelliten. För motordriven parabol ökar priset till mellan och kronor exk. montering. Vill man se TV 3 OCH TV 1000 måste man ha en mottagare som klarar av både PAL och D 2 MAC-sändningar. Dessa kan fortfarande vara viss svårighet att hitta. Är man intresserad av stereo - mottagning ska man också se upp så att motta- 4 Den mest ekonomiska lösningen är kabel-tv men det kommer troligen att dröja innan man hinner bygga ut villanäten. Vill man se satellit-tv redan imorgon kväll är man tvugen att skaffa sig en egen parabolantenn. Nu är det ingen säkerhet att Snättringe Husblad

5 garen klarar både det svenska NICAMsystemet och andra europeiska system. Att köpa en billig parabol och själv spika upp på väggen är inte att rekommendera. Det är viktigt att parabolen är fast förankrad så att den står emot snö och blåst. Risken finns annars för flimriga bilder och en nedfallen parabol. Storleken beror på mottagningsförhållander na, men här i Stockholms-trakten så behövs ca 90 cm parabol. Med kraftigare sändare och bättre mottagare kommer säkert parabolerna att bli mindre. Den nya TELE X-satelliten lär bara behöva en 30 cm parabol. PARABOLÖAR VAD HÄNDER I SNÄTTRINGE? Ett mellanting mellan kabel och egen parabol är att gå samman flera villor kring en gemensam parabol. Kan vara ett alternativ för villor som ligger lite avsides. I radhusområden finns också parabolöar, men med ett begränsat programutbud. Snättringe Fastighetsägareförening har tagit initiativet till enkät som går ut till alla hushåll i Snättringe. Vi vill veta hur många som är intresserade av att få kabel-tv. Blir vi tillräckligt många kan vi säkert få något av kabelföretagen intresserade av vårt område. Vi vill också försöka få ett snabbt beslut så vi kan få igång arbeterna senast i början av Det är många som kommer att stå i kö så den gamla principen om "först till kvarn" kommer med all sannolikhet att gälla. Nägra områden i Snättringe har redan tillgång till satellit- TV t ex Utsälje som har Televerket Kabel TV och delar av Milsten som har Finvik parabolö. Som bilaga till HUSBLADET hittar du enkäten. Fyll i den genast och skicka tillbaka till oss. Du har också fått en presentation av de olika kanalerna i form av en broschyr från Televerket Kabel TV. Snättringe Husblad 5

6 DEN BLOMSTERTID NU KOMMER med öl, knark och bråk? Under förra årets sommar och höst var det tidvis oroligt kring Utsälje. Stora skaror av ungdomar, st, samlades och drog runt kring skolan. I spåren fann vi tomma ölburkar, skadegörelse, stölder, hasch och uppretade ibland rädda människor. Motåtgärder drogs igång med vuxenvandring, belysningsstolpar, vakter och ökade insatser från polis och kommun. Under vintern blev det lugnare, men snart har vi sommaren här igen. Vad kan vi göra för att hindra en upprepning av förra årets händelser? HUSBLADET har bett Janne Nordqvist vid Huddingepolisens ungdomsrotel att ge sin syn på saken. 6 Ungdomar söker spänning - Det är viktigt att vi vuxna gör klart för ungdomarna var gränsen går för rätt och orätt. Likaså måste vuxna intressera sig för ungdomars problem och försöka hjälpa till med lösningar, inleder Janne. - Det är inte alla ungdomar som finner tillräckligt nöje i att läsa böcker, se på TV eller idrotta på sinfritid. Ungdomarna säger ofta att de inte kan hitta på något att göra. De vill att det ska hända ngonting. Man vill själv uppleva lite av de händelser och den spänning som vi ständigt Snättringe Husblad

7 matas av i massmedia. Den egna tillvaron kan då kännas lite torftig. Om då några ungdomar avviker genom att hinka i sig några backar folköl, skräna och sparka sönder brevlådor, så händer i alla fall något. Andra ungdomar söker sig dit och en svans av småknattar och flickor hänger med för att det verkar spännande. Det blir då ett starkt grupptryck på att accepteras och märkas. En vanlig lugn kille kan lätt floppa ut under en fylla och hamna i dåligheter. De tuffa grabbarna dominerar och blir förebilder. Hjälp till med idéer - Ryktet sprids snart att det finns ett häftigt ungdomsgäng i Snättringe och fler ungdomar ansluter från olika håll. Det är inte ovanligt att det kommer ungdomar även från Rågsved och Flemingsberg. När det blir för många räcker inte ölen till och knarklangare dyker upp och blandar sig med ungdomarna. Till missbruk behövs pengar och får man inte tillräckligt hemifrån måste man fixa det på annat sätt. Brott ligger då nära till hands. - Ungdomarna har inte alltid själva idéer och tillräckliga resurser för att hitta på mer accepterade aktiviteter. Vi vuxna måste i ökad grad intressera oss för våra ungdomar och gå dem till mötes. Vi kan inte bara lägga över ansvaret på myndigheterna. Det är inte tillräckligt att bara sitta i soffan framför TV:n och förmana att man inte får åka in till city. Möjligheten till bråk finns även utanför stugknuten.vi föräldrar och andra vuxna borde oftare gå ut och se vad som händer i omgivningen, framförallt på fredagoch lördagskvällar. Prata gärna med ungdomarna. Men det räcker inte med bara ord utan vi måste få igång en ordentlig dialog. Vi måste också gemensamt hitta konstruktiva lösningar och kunna ge våra ungdomar ett bättre alternativ än öl, knark och bråk. Kontakta föreningen Janne Nordqvist hoppas att vi ska få en lugn sommar i Utsälje, men man kan redan märka att det börjar samlas allt fler ungdomar kring Utsäljeskolan. Snättringe Fastighetsägareförening vill gärna få in synpunkter från ungdomar och vuxna på hur vi ska hitta bra lösningar för framtiden. Skriv eller ring till oss i styrelsen. Du är också välkommen med insändare till HUS BLADET. Snättringe Husblad 7

8 VÄRLDENS STÖRSTA TRÄHÄST FINNS HOS DALA-TRÄ Mitt emot Glömsta gård ligger en brädgård som har världens största trähäst. Ägaren är en mas från Snättringe som heter Mats Ununger. HUSBLADET kan avslöja att han kan konsten att både sortera virke och hantera en tumstock. 8 Brädgården heter Dala-Trä och har sedan 1983 varit lokal plankshop för glada snickare. Kunderna är i första hand byggmästare men vid veckosluten dyker alla händiga husägare upp för att välja och vraka bland virket. Mats och hans anställda ställer upp med goda råd och lotsar rätt bland ohyvlat och hyvlat, spontat och impregnerat.att kvaliteten på virke varierar vet alla som någon gång hört Povel Ramel stapla bräder. Finaste virket är utan kvistar och "vankant", dvs brädan har fyra vassa hörn.avändningsområdet får styra kvaliteten, för vem har någon glädje av en kvistfri planka som målats vit? Däremot är det en fördel om den är impregnerad, särskilt om man målar på bägge sidor. MORA VIRKE Mats har sina rötter i Dalarna och därför kändes det naturligt att handla virket från Mora. Det mesta (95 %) är gran medan tall, eller fur som fackmannen säger, endast används till finsnickerier. Trä är fortfarande ett konkurrenskraftigt material och kan inte ersättas av aluminium eller plåt. En träfasad är lätt att underhålla och reparera. Miljön känns ofta lite mer ombonad om man kan använda naturliga material. Snättringe Husblad

9 Priserna på virke går upp som allt annat och mycket styrs av utvecklingen i övriga Europa. Sågverken blir bara färre och större vilket också bidrar till en kostnadsökning. DALAHÄST FÄRNÄS FRÅN Som blickfång och mascot har Mats Ununger en orange - röd dalahäst vid infarten till brädgården. Den är tillverkad i Färnäs av en snickare med sina rötter på Rhodos. Höjden är 2.60 meter vilket gör den till världens största trähäst. Det har gått åt många hoplimmade spånbitar och en stor portion tålamod för att kunna bräcka hästbyggarna i Nusnäs som "bara" nått 2.50 meter över marken. Liksom hästen från Troja är den ihålig innuti. Mats tar trucken och kör in sin dyrgrip varje kväll. Alla som någon gång tittat på prislappen till en souvenirhäst förstår att man måste lägga till några nollor. För att få en motsvarande häst som prydnad i trädgården krävs minst kronor. Och då har vi inte räknat med momsen! OVISS FRAMTID Även om det legat en brädgård här sedan 1948 är det osäkert om Dala-Trä får ligga kvar. När Glömsta stadsplaneras vill man inte ha en så skrymmande hantering mitt band bostäderna. Det krävs ca kvm för att kunna hålla ordning på alla produkter. Trots att marginalerna är snäva och konkurrensen från storköpen märks på konsumentsidan, vill Mats fortsätta som trähandlare. Åkrarna längs Glömstaleden kan vara ett alternativ. TUMEN LEVER ÄN Ur Mats byxficka sticker det upp en tumstock och mycket riktigt så används tummen fortfarande bland alla som håller på med virke. En 2 tum 4 betyder att det rör sig om en sågad planka medan hyvlade anges i millimeter. Mats tror att tummen kommer att leva i två generationer till och själv använder han hellre två tumstockar än en talmeter. På annan plats i HUSBLADET får vi möta en man med en motsatt uppfattning. Snättringe Husblad 9

10 BEVARA GOMMAREN SOM STRÖVOMRÅDE Utredning föreslår begränsad utbyggnad Arbetsgruppen för Gömmarutredningen vill bevara området runt sjön som rekreationsområde. Åleden förkastas på nytt och utbyggnaden av arbetsplatser och bostäder begränsas. Grönområdet kring sjön Gömmaren har från och till varit hotat av exploateringens öppna käftar. Ett strövområde så nära Stockholm har lockat till sig marksugna byggföretag och förespråkare för raka genvägar. Hittills har Gömmarskogen klarat de flesta angreppen och av den senaste utredningen att döma kommer den även fortsättningsvis kunna erbjuda Snättringeborna en härlig natur, djur och friska bad. Utredningen pekar nämligen särskilt på Gömmarens betydelse för människors rekreation, växt- och djurliv, vattenflöden och kulturmiljöer. 10 ÅLEDEN FÖRKASTAS Utredningen förkastar förslaget om en trafikled mellan centrala Huddinge och Kungens Kurva, den sk Aleden. Invändningarna är bl a. att Gömmar-området skulle delas upp i två promenadområden. Strövarealen skulle minska och slitaget öka. Kulturhistoriska värden skulle också gå förlorade vid Kolartorp och Fullersta Kvarn där torpen och omgivande ängar vittnar om gammalt småbrukarlandskap. Även botaniska värden skulle försvinna och växtoch djurlivet utarmas. BEGRÄNSAD UTBYGGNAD För att Gömmarområdet ska kunna behålla sina värden och klassas som strövområde föreslår utredningen att: * Kungens Kurva byggs ut och förtätas enligt strukturplan * Masmo arbetsområde begränsas till området för NCC krossanläggning Snättringe Husblad

11 * Glömsta bostadsområde byggs ut enligt plan, dock ej nära Gömmaren * Vistaberg bostadsområde byggs ut enligt plan * Kraftledning Ekudden-Masmo-Bredäng byggs * Juringe ridanläggning nyanläggs i nuvarande storlek och reglerad form Övriga planer föreslås bli förkastade bl a bostäder på Masmoplatån samt trafikled och spårförbindelse Masmo- Kungens Kurva. Eftersom Gömmarområdet storleksmässigt ligger inom den nedre gränsen för vad som allmänt anses vara strövområde är det viktigt att inte nagga i kanterna. Utredningen har varit på remiss och kommer att behandlas av Huddinge kommunstyrelse före sommaren. Snättringe Husblad 11

12 VILL DU VINNA KR? Bevisa att tumstocken är bättre än talmetern! På Badstigen i Snättringe bor T A Ljungberg. Han är uppfinnare och forskare inom hantverkets mätteknik. Sedan han 1954 konstruerade talmetern har han ägnat mycket tid och energi åt att bekämpa tumstocken som ett otidsenligt mätverktyg. Enligt T A Ljungberg är tumstocken ett stenåldersverktyg som kan jämföras med att använda besman i stället för våg. MÄRKMÄTAREN EN SVENSK UPPFINNING Att mäta på fri hand med hjälp av penna och linjal lär vi oss i småskolan. Därför är det naturligt att vi fortsätter att mäta ut längder med hjälp av tumstock eller måttband. Enligt T A Ljungberg fordras det år av daglig träning för att bli en rutinerad tumstocksmätare. Du måste ha bra ljus, lämpligt läsavstånd och ögat i rätt vinkel. Dessutom måste du hålla måttet i minnet och ofta omvandla till millimeter. Med T A Ljungbergs uppfinning märkmätern kan du ställa in måttet som på ett skjutmått eller passa in det på mätplatsen och låsa fast resultatet. Sedan kan du märka ut måttet önskat antal gånger med oförändrad noggranhet. Du behöver inte gå omvägen över millimeter och ditt mått är fastlåst och påverkas inte av ljus och siktmöjligheter. Det är verktyget och inte ögat som avgör måttnoggrannheten KR ATT VINNA! Märkmätern finns i två olika modeller: talmeter och talstabil. Den sistnämnda är som namnet antyder stabilare och en man kan utan hjälp både märka ut och mäta längder upp till 3,1 meter. Märkmätern innebär enligt T A Ljungberg en ny och tidigare okänd arbetsprincip som är så mycket enklare, mångsidigare och säkrare än den traditionella. Därför vågar han lova kr i pris till den som inför en opartisk jury sakligt kan försvara den traditionella arbetsprincipen med måttband eller tumstock. Ingen har ännu antagit utmaningen! Märkmätarens skala består av ett 2 eller 3 m långt självupprullande stålmåttband, som automatiskt låses i varje önskat mätläge med en låskraft av 50N(ca 5 kp)- En 100 mm lång lätt ut- och infällbar mättunga gör att invändiga längder mäts lika lätt och noggrant som utvändiga. De kombinerade märk- och mäteggarna består av tunt härdat stål. Detta möjliggör uppmärkning även på så hårt material som ohärdat stål. Skalans graderingsnoggrannhet ligger inom 0,4 mm för skallängden. Måttavläsninrtnr ct/>r mnt ttnrnllnyfn ilic/ify» 12 Snättringe Husblad

13 TUMSTOCKEN EN HELIG KO T A Ljungberg har allt sedan märkmätern lanserades fört en kamp mot tumstocken. Mycket felmått och kasserat material kan enligt Ljungberg skyllas på detta otidsenliga mätverktyg som trots det är en bestseller på marknaden. Flera milj oner tumstockar förbrukas varje år och trots att tummåttet förbjöds i lag redan 1889 levde tumen vidare, framförallt vid virkeshantering. Först 1977 fick vi hopfällbara måttstockar med meterskala. Att tumstocken fortfarande är så populär tror T A Ljungberg beror på fackblindhet och brister i utbildningen. Den nya hantverksgenerationen får lära sig att mäta på det traditionella sättet och tumstocken hamnar i bakfickan som tecken på en yrkesman. GER INTE UPP T A Ljungberg ger inte upp sin kamp mot tumstocken och föråldrade mämetoder i första taget. Förklaringar som att "hantverkarna själva visar sig ju vara nöjda med det traditionella" biter inte på en hängiven uppfinnare. - På 1800-talet var nästan alla nöjda med häst och vagn. Märkmätarens fördelar är av sådan art att all världens hantverkare en gång i fram tiden med all säkerhet kommer att anse märkmätaren lika oumbärlig som vi idag anser bilen vara. Snättringe Husblad 13

14 Föreningens julfest en höjdpunkt för barnen På trettondagsafton anordnade Snättringe Fastighetsägareförening tillsammans med Fullersta Fastighetsägareförening stort julkalas för både stora och små. Det har blivit tradition att samlas i Källbrinksskolan för att dansa ut julen. Clowngruppen Gino Samil roade från stora scenen och köerna till fiskdammen och peka rätt var långa. Arets julfest slog tidigare rekord. 440 besökare köpte entrébiljett, varav närmare 300 var barn. Vi lovar att återkomma även nästa år med luvorna på! 14 Snättringe Husblad

15 Kör inte på gångbanorna! HUSBLADET har tidigare vädjat till ungdomar att inte köra med mopeder på gång och cykelbanor. För något år sedan skrev vi om Emma som blev påkörd bakifrån och bröt benet på en gångväg från skolan. På förekommen anledning vill vi nu också vädja till bilförare att inte köra på gångbanor och cykelvägar. Om vuxna inte följer reglerna, kan vi knappast vänta oss att våra barn ska göra det. Samtidigt skapar det onödiga motsättningar mellan boende i vårt område. Om det finns brister i framkomlighet inom Snättringe vill föreningen gärna få kännedom om detta så vi kan kontakta kommunen och få en lösning. Snättringe Husblad 15

16