Produktionsoptimering av fjärrvärmesystem fram till kund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsoptimering av fjärrvärmesystem fram till kund"

Transkript

1 Produktionsoptimering av fjärrvärmesystem fram till kund Oktober 2002 RAPPOR T FVF

2

3 Produktionsoptimering av fjärrvärmesystem fram till kund ISSN

4 2002 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 FVF Oktober 2002 Trots att fjärrvärmesystem runnits och utvecklats under lång tid i Sverige, finns behov av att lära känna dem bättre och därigenom driva dem effektivare. Det är idag uppenbart att man måste beakta hela energisystemet från produktionsanläggningen via distributionssystemet ända fram till kund, för att en relevant driftoptimering skall kunna utföras. Detta kräver rejäl datorkraft, god kännedom om energisystemet i sin helhet, samt väl beskrivna processamband. I Enköping där man har biobränslebaserad kraftvärmeproduktion med rökgaskondensering (RGK), har man under flera år arbetat med frågor kring optimering och analyserat sitt fjärrvärmenät bl a med avseende på returtemperaturen. Flera företag däribland FVB Fjärrvärmebyrån har länge propagerat for värdet i att försöka sänka returtemperaturen i fjärrvärmenäten, detta gäller inte minst anläggningar med rökgaskondensering. Tankar har också väckts kring det faktum att returtemperaturen faktiskt borde kunna sänkas genom att höja framtemperaturen (värmeväxlarteori). Detta är intressant eftersom i stort sett all fjärrvärmeproduktion sker vid lägsta möjliga framtemperatur. En fråga som då infinner sig är: Kör vi våra anläggningar optimalt med avseende på systemtemperaturerna? Detta intresserade även Svenska Fjärrvärmeföreningen som under hösten 2001 anlitade FVB Fjärrvärmebyrån AB för att med Enköpings kraftvärmeverk som referensfall belysa ovanstående problematik. Föreliggande rapport är skriven av Leif Breitholtz och Stefan Ekström. Ett stort tack skall riktas till Lena Valli och Karolina Näsholm, tidigare elever vid Mälardalens Högskola. De har inom sitt examensarbete skrivit viktiga delar av de algoritmer som bl a används för optimering av systemtemperaturerna. De har också stöttat oss i arbetet med att utveckla och anpassa Enköpings optimeringsmodell för att passa som verktyg inför detta arbete. Med avsikten att förenkla presentationen av de ibland komplexa beräkningsfallen har resultatredovisningen i rapporten hållits på en övergripande nivå. I bilagor 1 och 2 redovisas dock en matris över simulerade beräkningsfall och med tillhörande ekonomiska utfall. Här framgår också optimal framledningstemperatur för respektive driftalternativ. Om någon läsare av rapporten skulle ha frågor om resultaten eller själva optimeringsmodellen, kan man vända sig till rapportens författare eller till Enköpings kraftvärmeverk. Leif Breitholtz och Stefan Ekström Västerås, augusti 2002.

6

7 FVF Oktober Sammanfattning Bakgrund Syfte Bakgrundsdata och förutsättningar Beskrivning av fjärrvärmesystemet i Enköping Systemtemperaturer för fjärrvärmesystemet i Enköping Beskrivning av optimeringsmodellen Indata Beräkningsmetodik Optimering av systemtemperaturer Förutsättningar för optimeringsberäkningar Sänkt returtemperatur med hjälp av höjd framtemperatur Teori Resultat från prov i Enköping Nytta med systemoptimering Ackumulatorstrategi Optimering vid kraftvärmeproduktion och höga elpriser Optimering vid kraftvärmeproduktion och låga elpriser Optimering vid ren värmeproduktion (utan elproduktion) Simulering av förbättrad pannverkningsgrad Simulering av förbättrad avkylning för fjärrvärmenätet Kartläggning av processamband Kundbehov Fjärrvärmetemperaturer Tryck i varmkondensorer (VK) Phjäipkratt med och utan RGK Pannverkningsgrad Alfavärden Nätförlust Rökgaskondensering Max/min-flöde Max/min T fram Max/min-effekt för pannor Effektsamband och beräkningsgång Ekonomiska indata Off-line modell contra on-line modell Slutsatser Referenslista Bilagor... 43

8

9 FVF Oktober Sammanfattning Allmänt Många fjärrvärmeföretag har kraftfulla processdatorer för sina produktionsanläggningar. Dessa datorer kan ofta nyttjas bättre med avseende på optimering och uppföljning av såväl produktion som distribution. Beräkningsförutsättningar samt samband är många gånger komplexa och lämpar sig därför väl att behandla i processdatorsystemen. I denna miljö finns också tillgång till olika processparametrar on-line. Grunden för en bra optimeringsmodell är just att kunna beskriva systemets processamband på ett fullgott sätt. Detta är mycket viktigt oavsett om man köper ett färdigt optimeringsprogram på marknaden eller utvecklar ett eget. Utvecklingen när det gäller optimering går mer och mer mot att försöka "greppa" hela energisystemet d v s från produktion via distribution fram till kund. För ett kraftvärmesystem med rökgaskondensering (RGK) är det t ex inte självklart vilken nivå på framtemperatur man skall hålla. En låg framtemperatur är for-delaktig för elproduktionen men driver samtidigt upp returtemperaturen vilket är negativt för rökgaskondenseringen. För energisystem som påverkas av fjärrvärmetemperaturerna är det viktigt att ta hänsyn till dessa konsekvenser vid optimering av produktionen. För att kunna utföra en dylik "systemoptimering" måste inte bara produktionssambanden härledas utan även fjärrvärmenätets egenskaper. I Enköping där basproduktionen utgörs av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk med RGK har flera intressanta utvecklingsprojekt genomförts inom ovan nämnda område. En optimeringsmodell som täcker in hela kedjan från produktion till kund har tidigare tagits fram för Enköping. I modellen beräknas rörliga produktionskostnader för värmeproduktionen. För värmen beräknas ingen intäkt eftersom värmebehovet är konstant oberoende av körstrategi. Elintäkten vägs dock in och reducerar värmeproduktionskostnaden. Alternativet med lägst "produktionskostnad" utgör därmed mest optimalt körsätt. Med denna modell och Enköpings fjärrvärmesystem som grund har diverse simuleringar utförts med varierande indata. Avsikten har varit att förutom slutsatser kring Enköpings anläggning, även i så hög grad som möjligt kunna dra generella slutsatser som är av intresse för andra energiföretag. Resultat Denna studie indikerar att vi fortfarande vet för lite om hur våra fjärrvärmesystem fungerar. Det är t ex högst sannolikt att många värmeproduktionsanläggningar med RGK (utan luftuppfuktare) och biobränslen, kör med fel strategi avseende framtemperaturen. De flesta produktionsanläggningar kör idag med en så låg framtemperatur som möjligt för att minimera distributionsförlusterna. Risken är då att man skapar en onödigt hög returtemperatur vilket ger sämre värmeupptagning i RGK. Detta kan totalt sett ge en klart sämre driftekonomi än om man skulle köra med en hög framtemperatur och på så sätt trycka ned returtemperaturen. För en ren värmeproduktionsanläggning i Enköpings storlek (och med dess förutsättningar) kan driftekonomin förbättras med i storleksordningen kkr/år. Då är inte sommarfallet inräknat vilket är ett kapitel för

10 FVF Oktober 2002 sig. Rapporten visar att även vid kraftvärmeproduktion (och samtidig rökgaskondensering) kan det löna sig att höja framtemperaturen för att nå en lägre returtemperatur. Detta gäller dock vid elpriser under 200 kr/mwh. Ovanstående slutsatser är kopplade till några viktiga grundförutsättningar; att returtemperaturen verkligen svarar negativt på en höjd framtemperatur att anläggningen har RGK (utan luftuppfiiktare), eller annan spillvärmeprocess som är beroende av låg returtemperatur att bränslepriset är förhållandevis högt, >100 kr/mwh att elpriset är lågt i fallet kraftvärme Teorin om att returtemperaturen kan sänkas genom att höja framtemperaturen grundar sig i att man borde kunna betrakta hela fj ärrvärmenätet inklusive kundanläggningar, som en enda stor värmeväxlare. I praktiken har man mindre eller större avvikelser från detta "ideala" betraktelsesätt. I alla nät finns ett antal kortslutningar (medvetna eller omedvetna) som gör att man avviker från värmeväxlarmodellen. I riktigt dåliga nät kan t o m returtemperaturen följa med framtemperaturen. Testerna som gjorts i Enköping avseende höjd framtemperatur stärker bilden av att det nog är väl förenklat att betrakta nätet som en värmeväxlare. Resultaten från testerna i Enköping pekar ändå på att returtemperaturen svarar negativt vid förhöjd framtemperatur, med en returtemperaturkoefficient på c:a - 0,15. Även om detta är i nivå med vad ett idealt nät borde ge, kan man anta att Enköpings nät har flera fel och brister som uppväger varandra över tiden. Denna rapport understryker att det är viktigt att optimera hela energisystemet från produktion till kund. Vid kraftvärmeproduktion är det mycket viktigt hur man kör ackumulatorn och driftstrategin är ibland inte helt förutsägbar. Rekommendationer Varje energiföretag bör kartlägga sina processamband. Det lönar sig troligen redan första dagen. Befintliga processdatorsystem bör utnyttjas för optimeringsberäkningar on-line och datainsamling. Om möjligt utnyttja kopplingar till excel. Alla fjärrvärmeföretag bör testa sina fjärrvärmenät m h t hur returtemperaturen svarar vid förhöjd framtemperatur. Berörda energiföretag bör omgående analysera om man kör med riktig strategi avseende framtemperaturen och därmed returtemperaturen. Varje energiföretag bör ha en långsiktig strategi för hur man säkerställer att hela energisystemet körs på effektivast möjliga sätt. FVF skulle kunna initiera ett separat projekt där styrning av framtemperaturen och dess påverkan på returtemperaturen utreds mer detaljerat.

11 FVF Oktober Bakgrund Många fjärrvärmeföretag har kraftfulla processdatorer för sina produktionsanläggningar. Dessa datorer nyttjas sällan maximalt med avseende på optimering och uppföljning av produktionen e t c. Beräkningsförutsättningar samt samband är många gånger komplexa och lämpar sig därför väl att behandla i processdatorsystemen. I denna miljö finns också tillgång till olika processparametrar on-line. Grunden för en bra optimeringsmodell är just att kunna beskriva systemets processamband på ett fullgott sätt. Utvecklingen när det gäller optimering går mer och mer mot att försöka "greppa" hela systemet. För ett kraftvärmesystem med rökgaskondensering är det t ex inte självklart vilken nivå på framtemperatur man skall hålla. En låg framtemperatur är fördelaktig för elproduktionen men driver samtidigt upp returtemperaturen vilket är negativt för rökgaskondenseringen. För energisystem som påverkas av fjärrvärmetemperaturerna är det viktigt att ta hänsyn till dessa konsekvenser vid optimering av produktionen. För att kunna utföra en dylik "systemoptimering" måste inte bara produktionssambanden härledas utan även fjärrvärmenätets egenskaper. I Enköping där basproduktionen utgörs av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk med rökgaskondensering har flera intressanta utvecklingsprojekt genomförts inom ovan nämnda område. Följande insatser har utförts eller är under genomförande; Produktionsanläggningens olika beräkningssamband har noggrant kartlagts Fjärrvärmenätets egenskaper har utretts i flera etapper. En returtemperaturstudie med nyttoanalys har genomförts. Laborationer i form av temporärt höjda framtemperaturer har genomförts. Syftet har varit att testa hur retur temperaturen svarar (sjunker), vid höjning av framledningstemperaturen. Planerings/optimeringsverktyg (offline-modeller) har tagits fram i "Windowsmiljö". En plattform håller på att tas fram där optimerings/planeringsmodellen implementeras i driftdatormiljön. Detta innebär att man har tillgång till drift datorns databas och får en online-modell, samtidigt som produktionsupp följning kan göras mot samma databas. Till optimerings/planeringsmodellen knyts en ekonomimodul som redovisar olika "körningsalternativ" i kronor. Svenska Fjärrvärmeföreningen (FVF) har tidigare genom LAV A-projektet identifierat för medlemsföretagen hur mycket det finns att tjäna på lägre returtemperatur i fjärrvärmenäten. Detta projekt kan delvis ses som en förlängning av det förra genom att identifiera hur mycket returtemperaturen går att påverka genom att ändra framtemperaturen. Det kan vissa tider på året vara lönsamt att höja framtemperaturen för att på detta sätt sänka returtemperaturen. Att skapa förutsättningar för att optimera hela energisystemet fram till kundcentralen (fjärrvärmecentral), kan sannolikt spara stora pengar för energiföretagen. Detta gäller framförallt komplexa system med t ex både elproduktion och rökgaskondensering,

12 FVF Oktober 2002 vars optimala driftläggning varierar över året och beror av ett antal yttre förutsättningar.

13 FVF Oktober Syfte Huvudsyftet med denna rapport är att påvisa nyttan med produktionsoptimering och med särskild tyngd på optimering av hela j]ärrvärmesystemet fram till kund. Denna systemoptimering utförs med Enköpings kraftvärmesystem som exempel och utifrån resultaten görs vissa generella tolkningar. Ett viktigt delsyfte är att redovisa hur returtemperaturen påverkas av framtemperaturen samt vilken ekonomisk nytta optimering av systemtemperaturerna kan ge. Även här används Enköpings kraftvärmesystem som basexempel. Dessa resultat skall också indikera vilken strategi olika typer av produktionsanläggningar bör ha avseende optimala systemtemperaturer. Ett ytterligare delsyfte med denna rapport är att ge exempel på metodik för hur ett fjärrvärmeföretag kan gå tillväga för att kartlägga processamband för produktion samt i] ärrvärmenät. Dessa samband utgör grunden för att kunna skapa en optimeringsmodell för energisystemet. Resultatet är avsett att kunna användas av anläggningsägare som vill skapa ett bra underlag för framtida optimering av energiproduktionen. Detta underlag kan givetvis användas som indata till på marknaden existerande optimeringsprogram. Alternativt kan anläggningsägaren tillsammans med en lämplig partner utveckla egna optimeringsmodeller med underlaget som grund. Rapporten skall indikera hur mycket pengar som kan sparas in med hjälp av en god optimering av såväl produktion som fj ärrvärmenät med resultat från Enköpings kraftvärmeverk som exempel. Detta skall i sin tur skapa incitament för flera av FVFs medlemsföretag att förbättra sin planering/optimering av produktionen. Förhoppningsvis skall rapporten klargöra vilket värde en riktig strategi för styrning/ optimering av systemtemperaturerna kan ha.

14 FVF Oktober Bakgrundsdata och förutsättningar 4.1. Beskrivning av fjärrvärmesystemet i Enköping Fjärrvärmenätet i Enköping anlades i början på 70-talet. En snabb utbyggnad skedde under åren och nätet har för närvarande en kulvertlängd på 73,7 km. Det är uppbyggt med en kombination av ring- och förgreningsnät vilket är den vanligaste typen av nät i Sverige. Volymen i nätet är 3100 m 3 och ackumulatorn rymmer 7000 m 3. Den anslutna effekten är 137 MW. De flesta fastigheter i Enköping är anslutna till fjärrvärmenätet och antalet abonnemang uppgick 1999 till 1266 stycken. Av dessa är 88 % bostadsfastigheter ( d v s villor och flerbostadshus). Bland de större abonnenterna finns regementet SI och ett lasarett. Enköpings kraftvärmeverk (ENA-kraft) består av en fliseldad kraftverkspanna med roster. Verket består i huvudsak av: En turbin, som är uppdelad i en högtrycks- och en lågtrycksdel. En kondensor, där ångan efter turbinen kondenseras mot fjärrvärmenätet. En hetvattenackumulator som rymmer ca 325 MWh. En rökgaskondensor (RGK) som är kopplad till fjärrvärmens returledning. Värmeeffekten ligger normalt på MW. Nedan visas en schematisk bild över kraftvärmeprocessen med tillhörande fjärrvärmesystem. Schemat symboliserar också systemgränsen for optimeringsmodellen. Bild Systemschema Enköping I Kundanläggning Mat a tvätt en pump j Matatvattentank Bränslet som används till kraftvärmepannan är flis bestående av gröt, spån, bark och energiskog. Fukthalten varierar, men ligger vanligtvis kring 50 %.

15 FVF Oktober 2002 Anläggningens produktionskapacitet är på 55 MW värme, inklusive RGK, och 23 MW el. Lägsta effekt som pannan kan köras på är ca 17 MW. Normaldata från kraftvärmeblocket (ENA kraft) Ångflöde Ångtryck 100 bar Ångtemperatur NOx-utsläpp 40mg/MJ Framtemperatur Returtemperatur Biobränsleförbrukning loonrvtim Förutom denna anläggning finns även en träpulvereldad hetvattenpanna på 22 MW, som används vid höglasterioder då utetemperaturen kryper ned mot ca -7 C långvarigt. Denna panna körs också som enda panna över sommaren, då effektbehovet är för lågt för att kraftvärmepannan ska kunna köras. Det finns även diverse oljeeldade reservpannor samt en elångpanna. Kraftvärmeverket är bemannat dygnet runt med 2 man per skift (gäller under kraftvärmeverkets driftsäsong). Kraftvärmeverket är i förhållande till fjärrvärmenätet mycket stort. Detta framgår av varaktighetsdiagram nedan. Bild Varaktighetsdiagram för energiproduktion i Enköping Energiproduktion i Enköping MAX-EFFEKTl INDATA BEHOV PANNENHETER -1 tm Träpulver k DKW-el iflntttltrm^ Träpulver lutnyttjningstid värt l ^ -i500q_-j EL brutto Motttycktot varav vinter 1' varav sommar _^ ' - Elproduktion Mottryck tot varav sommar RESULTAT nhet GWh 4.2. Systemtemperaturer för fjärrvärmesystemet i Enköping Ett viktigt delsyfte med rapporten är att redovisa hur returtemperaturen påverkas av framtemperaturen samt vilken ekonomisk nytta optimering av systemtemperaturerna kan ge. För att kunna göra det måste det finnas en grundkurva för

16 framtemperaturen i modellen och den representerar den mintemperatur som måste

17 FV-temp FVF Oktober 2002 hållas för att ej överskrida nätets maxflöde under dygnets höglasttid (oftast en morgontimme). Returtemperaturen är framtagen ur statistiska värden från ENA-krafts process- Nedanstående figur visar den statistiska fram- och returtemperaturen som funktion av utomhustemperaturen i Enköping. Enköping väljer en för dygnet representativ framtemperatur ur kurvan. Bild Fram och retnrtemperaturer för Enköpings fjärrvärmenät FV-temperaturer =f(tute) o - - > Beskrivning av optimeringsmodellen Denna optimeringsmodell är specifikt framtagen för Enköping. Själva modellen är därmed inte applicerbar på andra anläggningar med annorlunda uppbyggnad. Grundtanken är att modellen skall kunna optimera hela fjärrvärmesystemet fram till kund. Detta betyder att förutom traditionell produktionsoptimering skall även fjärrvärmenätets egenskaper vägas in och beaktas. Samspelet inom hela energisystemet kan därigenom belysas. Hur komplicerat ett fjärrvärmesystem med tillhörande produktion än är, så kan man alltid använda samma tankesätt och uppbyggnad för optimering, som beskrivs här. En anläggning med t ex flera kraftvärmeenheter blir betydligt mer komplicerad att optimera ur beräkningssynpunkt. Det är dock mest fråga om matematisk behandling samt databehandling. / grunden krävs samma metodik för

18 FVF Oktober 2002 att beskriva processamband för såväl produktions anläggningar som fjärrvärmenät I detta fall har beskrivningen av processambanden ofta förenklats för att göra beräkningsmodellen kraftfullare. Principen för att optimera fram- och returtemperaturen är att betrakta som generell och användbar för alla fj ärrvärmesystem Indata För att kunna beräkna i optimeringsmodellen krävs det vissa indata och de parametrar som i huvudsak styr modellen är: Utomhustemperaturen (prognos från SMHI) Framtemperaturen Elbörspris (kraftvärmeanläggningar) Fukthalt i bränslet Bränslepris samt skatter Eventuell i och urladdning av ackumulator Returtemperaturkoefficienten I optimeringsmodellen kan väljas om turbinen ska vara i eller ur drift och denna möjlighet finns även avseende RGK. Utomhustemperaturen Den temperaturprognos som kommer från SMHI läggs in manuellt timme för timme för ett helt dygn i optimeringsmodellen. Elbörspris På samma sätt som för utomhustemperaturen hämtas elbörspriset in från kontrakterad spotmarknad och läggs ut timme för timme för ett helt dygn i modellen. Framtemperaturen ENA kraft har tagit fram en framtemperatur som är linjärt beroende av utomhustemperaturen ned till ca 0 C. Vid utetemperatur över 0 C ligger framtemperaturen på konstant nivå (se bild 4.2.1). Fukthalt i bränslet Bränsleprov tas på inkommande flislastbilar och läggs sedan in i ENA-krafts processdatabas där värdena läses av och matas manuellt in i modellen. Bränslepris Priset på bränslet bestäms inför varje driftsäsong och ligger för nuvarande på c:a 120 kr/mwh inkl.nh 3 samt aska. I Enköping bestäms MWh från effektiva värmevärdet på bränslet. En del värmeverk betalar per producerad MWh värme men måste då uppfylla krav på pannverkningsgrad.

19 FVF Oktober 2002 I och urladdning av ackumulatorn Laddning eller urladdning av ackumulatorn matas timvis in i modellen med ett positivt eller negativt siffervärde for ett helt dygn. Den maximala i- och urladdningseffekten till ackumulatorn är 30 MW. Hur man får använda ackumulatorn styrs av en mängd randvillkor som t ex min och max för i och urladdningseffekt, min och max energiinnehåll, samt min och maxeffekt för kraftvärmeblocket Beräkningsmetodik Att beskriva beräkningsmetodiken for en optimeringsmodell utan att gå in i detaljnivå är svårt. Här följer en övergripande beskrivning utan fördjupning i allt för mycket detaljer och matematiska samband. Under avsnitt 7 och "Kartläggning av processamband" redovisas modellens uppbyggnad mer i detalj och med matematiska samband för den som vill fördjupa sig ytterligare. Utifrån inläst (eller inmatad) prognos för utomhustemperaturen timme för timme för ett helt dygn, beräknar modellen ut ett timbaserat värmebehov för fjärrvärmenätet (total kundeffekt). Modellen beräknar därefter en fram- och returtemperatur som är beroende av utomhustemperaturen. Dessa värden är statistiska värden och är hämtade ur ENA-krafts processdatabas. De statistiska värdena ger modellen rätt temperatur och kundeffekt, vid given utomhustemperatur. Baserat på aktuella fram- och returtemperaturer beräknas därefter fjärrvärmeförlusterna fram för systemet. Grunddata till förlustberäkningen utgörs av fj ärrvärmenätets hela längd, kulvertens medeldiameter, kulvertens medel k-värde samt årsmedelvärdet för omgivningstemperaturen Dessa grunddata ligger som konstanter i modellen, men kan lätt uppdateras vid förändringar av nätet. Produktionseffekten fastställs genom att nätets värmeförluster adderas till kundeffekten. Modellen kan sedan beräkna nätets flödesbehov. Med hjälp av flödet kan fjärrvärmetemperaturen efter varje kondensorsteg beräknas i produktionsanläggningen. I början av beräkningsmodellen går det att välja om turbinen och/eller RGK skall vara i eller ur drift. Vilket val man än gör, sker en serie beräkningar och iterationer i modellen för att bestämma effekter, temperaturer, kostnader, m m. Nedan följer en kortfattad beskrivning av beräkningsförloppet om man har valt turbinen och RGK i drift (vilket är det mest avancerade beräkningsfallet). När fram- och returtemperaturen är kända liksom flödet, beräknas effekten i RGK. RGK's effekt beror av inkommande returtemperatur, fukthalten i bränslet, samt panneffekten. Med hjälp av fjärrvärmeflödet och RGK's effekt fås fjärrvärmetemperaturen efter RGK, d vs ingående temperatur till varmkondensor 1 (VK1). Principen för flödes- och temperaturbalanser framgår i bild När både ingående och utgående temperaturer är kända kan kondensortrycket (medelvärde

20 FVF Oktober 2002 för VK1 och VK 2) bestämmas. Alfavärdet (elkvot) för turbinen beror av kondensortryck samt panneffekt och bestäms m h a en modul som itererar fram rätt värde ur en matris. Värdena i matrisen är hämtade från Enköpings processdator. Turbinens nettoeleffekt beräknas som produkten av alfavärdet och värmeeffekten i kondensorerna. Turbinens bruttoeffekt beräknas som summan av nettoeleffekten och beräknad hjälpkraftförbrukning. Det skall påpekas att vid beräkning av elintäkter tas hänsyn även till distributionspumpens elförbrukning. Detta är en viktig parameter vid optimering av fjärrvärmenätets drift. När alla produktionsdata beräknats så återstår den slutgiltiga ekonomiska beräkningen i modellen, som skall binda samman allting för att ge ett bra verktyg att jämföra olika driftfall med varandra. Med hjälp av olika ekonomiska indata som t ex bränslepriser, skatter/avgifter, DoU-kostnader och prognosticerade elbörspriser, beräknas produktionskostnader och intäkter. För att förenkla beräkningarna har intäktssidan för fjärrvärmeleveransen strukits. Motiveringen till detta är att försäljningsvolymen av fjärrvärme (och därmed intäkten) är oberoende av strategi för produktion och nätdrift. Förbrukningen av värme hos kund är alltså given, medan produktions- och distributionskostnaden för värmen, liksom intäkten för el beror av hur produktionsanläggningarna samt fjärrvärmesystemet körs. Utifrån detta har ett resulterande nyckeltal formulerats som benämns "nettoproduktionskostnad". Detta nyckeltal talar om hur mycket en MWh värme kostar att producera när man från totala produktionskostnader drar av intäkten för elproduktionen. Ju lägre värde nyckeltalet har, ju effektivare har kundens värmebehov tillgodosetts Optimering av systemtemperaturer I programmet ges det möjligheter att optimera systemtemperaturerna med hänsyn till bästa ekonomiska utfall. I modellen finns det begränsningar i form av min och maxvärden för framtemperaturen och för Enköping gäller en mintemperatur på 78 C och en maxtemperatur på 110 C. Dessa begränsningar är givetvis unika för varje fjärrvärmesystem. För varje grad inom dessa temperaturgränser och timma för timma, går modellen igenom beräkningsprocessen för att optimera fram bästa ekonomiska systemtemperaturer. Detta kräver stor datorkapacitet för att hålla ned beräkningstiden. Programmet lägger sedan ut resultatet på timnivå i en kostnadstabell. Ett annat randvillkor som måste anges i modellen är det maxflöde som kan pumpas ut på nätet, i Enköpings fall 1200 m 3 /h. För att kunna negligera framtemperaturer som ligger utanför driftområdet för vad distributionspumpen klarar av flödesmässigt, jämförs resultatet i kostnadstabellen med en likadan framräknad och uppbyggd tabell för flödet. Flödestabellen ger också information om var begränsningar inträffar och hur profilen ser ut över dygnet.

21 FVF Oktober 2002 Programmet sammanställer sedan alla resultat i en dygnstabell där den mest optimala framtemperaturen timma för timma och mest lönsamma dygnsmedeltemperaturen på framledningen kan jämföras ekonomiskt med varandra och mot en grundberäkning för ordinarie framkurva. Det finns även möjlighet i programmet att manuellt styra framtemperaturen för att själv utvärdera kostnadseffekterna för systemet. Nedan visas ett exempel på resultattabellen. Tabell Residtattabell Timopnmerat \ 1 i Pel,netto prod.kostn. Höjning Pel,netto prodkostn. Höjning prod.kostn Ibland vill modellen ha maximal framtemperatur på natten och mintemperatur på dagen. Detta är dock inget enkelt driftsätt m h t dynamiska effekter samt fördröjningar på fj ärrvärmenätet. Den ekonomiska resultatförbättringen är dessutom oftast marginell. I resultattabellen framgår hursomhelst vilken ekonomisk försämring som uppstår om man väljer en dygnsmedeltemperatur i stället för att optimera framtemperaturen timma för timma Förutsättningar för optimeringsberäkningar Att välja förutsättningar som täcker in alla tänkbara driftfall vid optimering av produktionsanläggningar samt fjärrvärmesystem är inte helt lätt. Svårigheten ligger i att kunna dra generella slutsatser för olika typer av anläggningar. Vi har dock valt förutsättningar för optimeringen med omsorg, för att kunna ge en så generell bild av resultaten som möjligt. Fokus har lagts på optimering under kraftvärmeverkets driftsäsong som är c:a 5500 h/år. Detta täcker in vinterperioden samt stor del av höst- och vårperioden. För beräkningarna har valts två grundfall, ett vinterfall och ett vår/höstfall som kompletteras med olika förutsättningar. Nedan följer en kort beskrivning över dessa förutsättningar.

22 FVF Oktober 2002 Utomhustemperatur Vinterfallet har en dygnsmedeltemperatur på -6 C och vår/höstfallet +3 C i dygnsmedeltemperatur. Nedanstående figur visar temperaturvariationen under dygnet. Bild Kurvor för utomhustemperaturer Utomhustemperaturkurva /vv//y///y//y//y/yyyyyyy Elbörspris Elpriset på börsen kan variera kraftigt mellan olika år beroende på om det har varit ett torr- eller våtår eller om det under vinterperioden har varit extremt varmt eller kallt. För att fa in alla dessa faktorer har elbörspriset delats in i tre olika prisnivåer, lågt, medel och högt elbörspris. De olika nivåerna används både för vinter och vår/höstfallen. Elprisets variation över dygnet påverkar i hög grad hur man optimerar driften av ett kraftvärmeverk med ackumulator. I grundberäkningama har en "normal" variation använts där elpriskvoten mellan dag- och nattpris är satt till 1,33.1 vissa beräkningar har en hög elpriskvot på 2 använts.

23 FVF Oktober 2002 Nedanstående figur visar de olika nivåerna för elbörspriset och med variation under dygnet enligt "normal elpriskvot". Bild Elbörsprisscenarier Elbörsprisscenarier ihögtelbörspris, dygnsmedel 350 kr/mwh 1 Medel elbörspris, dygnsmedel 250 kr/mwh ilågt elbörspris, dygnsmedel 150 kr/mwh ^vy/y/^vvv^vyy^vyi^^^yy I modellen beräknas elintäkten baserat på den nettoelproduktion som levereras ut på regionelnätet. Från generatorns klämeffekt görs alltså avdrag för intern hjälpkraft samt transformatorförluster. Modellen tar också hänsyn till förbrukning av el till distributionspumpen. Hjälpkraft till en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning är skattebefriad. En mindre eller större del av den producerade elkraften kan dessutom användas för att inom verksamheten ersätta elskattepliktig hjälpkraft. Detta innebär att anläggningen får en form av extratillskott avseende elintäkten. Vissa anläggningar når därmed redan idag ett elbörsvärde på nivån 350 kr/mwh. Bränslefukthalt Fukthalt i bränslet skrivs in som ett medelvärde för aktuellt dygn. Fukthalten har precis som för elbörspriset delats upp i tre olika nivåer, lågt (40 %), mellan (50 %) och högt (60 %). I grundberäkningarna används fukthalten 50%. Bränslepris Bränslepriset på bränslet har för alla grundberäkningar låsts vid 120 kr/mwh. Endast vid ett optimeringsfall har testats med ett halverat bränslepris. Detta avses symbolisera prisnivån för t ex returflis. Returtemperaturkoefficient Utifrån gjorda tester samt beräkningar har returtemperaturkoefficienten fastställts till -0,15. Detta värde används i alla grundberäkningar. I optimeringsmodellen kan koefficienten ändras vid behov. Vid några simuleringar används en högre koefficient på -0,3. Denna nivå innebär att man till viss del släcker ut kortslutningar (som

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

modell för ändrade förutsättningar i fjärrvärmenät Rapport I 2009:50

modell för ändrade förutsättningar i fjärrvärmenät Rapport I 2009:50 modell för ändrade förutsättningar i fjärrvärmenät Rapport I 2009:50 modell för ändrade förutsättningar i fjärrvärmenät nya möjligheter att värdera ändrade driftsförutsättningar i fjärrvärmenät med lava-kalkyl

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets Tekniska högskola. Vårterminen 2012 (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

Driftsekonomiska vinster med en sänkning av fjärrvärmetemperaturen Caroline Ödin

Driftsekonomiska vinster med en sänkning av fjärrvärmetemperaturen Caroline Ödin Driftsekonomiska vinster med en sänkning av fjärrvärmetemperaturen Caroline Ödin Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning För

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2014-09-03 Prisändringsmodellen En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Kortsiktig produktionsplanering med hjälp av olinjär programmering

Kortsiktig produktionsplanering med hjälp av olinjär programmering Kortsiktig produktionsplanering med hjälp av olinjär programmering S. Velut, P-O. Larsson, J. Windahl Modelon AB K. Boman, L. Saarinen Vattenfall AB 1 Kortsiktig produktionsplanering Introduktion Optimeringsmetod

Läs mer

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle 1 2 Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle Broschyren presenterar en analys av befintliga bio-panncentraler i södra Sverige. Som grund ligger rapporten Elproduktion från

Läs mer

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB PRISändringsmodellen Jönköping Energi vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Därför ska fjärrvärmens pris vara konkurrenskraftigt,

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm

Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm Från pilotprojekt till skalbar modell 5 juni 2013 kl. 9:00-9:20 1 Mål för Öppen Fjärrvärme Utveckling av en lönsam, effektiv och välfungerande affärsmodell

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Frågeställning: En jeep kan sammanlagt ha 200 liter bensin i tanken samt i lösa dunkar. Jeepen kommer 2,5 km på 1 liter bensin.

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Mindre El! Metodik för minskad elförbrukning hos pumpar och fläktar i värme- och kraftvärmeanläggningar. Grontmij AB

Mindre El! Metodik för minskad elförbrukning hos pumpar och fläktar i värme- och kraftvärmeanläggningar. Grontmij AB Mindre El! Metodik för minskad elförbrukning hos pumpar och fläktar i värme- och kraftvärmeanläggningar Roy Ericsson, Martin Båfält, Emma Ekdahl, Jessica Jeppesen 1 Bakgrund Höga elpriser elproduktion

Läs mer

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar 2014-08-27 Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar Detta dokument ligger till grund för Mälarenergi AB:s prisändringsmodell 2014 avseende leveranser av fjärrvärme

Läs mer

Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge

Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Martin Hammar Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge Driftanalys och framtagande av optimala styrkurvor A control

Läs mer

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Andreas Karlsson Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-G--1/159--SE

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel

Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel den nya Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Solna Rev. 2015-08-18 1(7) Ref Nr

Solna Rev. 2015-08-18 1(7) Ref Nr Solna 1(7) Ref Nr 0000_QAA_150817_LS_CV_Lasse_Sarberg Gulmarkerad.doc CURRICULUM VITAE - updaterad 20150818/GG Namn: Födelseår: 1956 Språk: Engelska och Tyska Utbildning: 1980 KTH, Civ ing, Maskinteknik,

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06 Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2012-12-06 Dagordning HEMAB allmänt Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Resultat från kundundersökning Fika Utmaningar i Arktis & arbetslivet

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

AB KG Karlssons Rörledningsfirma Enebybergsvägen 14 182 36 Danderyd Tel 08 7551605. Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö

AB KG Karlssons Rörledningsfirma Enebybergsvägen 14 182 36 Danderyd Tel 08 7551605. Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö AB KG Karlssons Rörledningsfirma Tel 08 7551605 Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö AB KG Karlssons Rörledningsfirma Tel 08 751605 Funktionsbeskrivning Oljepanna: Temperaturregleringen av pannan sker från

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I Standard för verifiering av energianvändning i befintliga byggnader 1 SYFTE OCH BAKGRUND Generellt finns det mycket goda möjligheter att lönsamt minska energianvändningen

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 PLATS OCH TID Stadshuset, Hagfors, kl. 15.00-17.00 BESLUTANDE Mikael Dahlqvist (s) Jan Bohlin (s) Åsa Johansson (s) Stellan Andersson (c) Leif Andersson (v) ÖVRIGA NÄRVARANDE

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper För kombinerad produktion av värme och kraft, så kallad kraftvärmeprocess, kan ångturbiner, gasturbiner eller en kombination

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer